"Medusastenen" : gammal sten i Gamla stan Hedström, Brita Fornvännen Ingår i:

Transkript

1 "Medusastenen" : gammal sten i Gamla stan Hedström, Brita Fornvännen Ingår i: samla.raa.se

2 Smärre meddelanden 141 och Johannes; pä epitafiet stär borgmästaren till vänster, hustrun till höger om Kristus. De möter inte Kristi blick som Maria och Johannes gör pä kopparsticket. Borgmästaren ser rakt utåt mot åskådaren. Hustrun ser pä sin make. Båda håller händerna knäppta i tillbedjan. De stora förgrundsträden saknas på kopparsticket Skänningemålaren har förenklat bakgrunden genom att återge endast ett utsnitt, förstorat oth förändrat i perspektivet. Trots detta kan emellertid detaljer i landskap oeh hus jämföras. Den kraftiga rörelsen upp mot höger i kopparstickets bakgrund genom skyarnas riktning kan iakttagas, visserligen försvagat, i målningen. Trots avvikelserna råder det ingen tvekan om alt den okände epitafiemålaren i Skänninge som förebild har använt Egidius Sadelers kopparstick. Inger Est ham Summary An epitaph in Skänninge town ehurth for a burgomaster and his wite, dated 1624, is shown by the author to be copied from an engraving by Egidius Saeleler II. The engraving was made in the latter half of the i6th century after an oil painting by Hans von Aachen. The artist of the epitaph is unknown.»medusastenen» Gammal sten i Gamla stan Vid ombyggnadsarbeten i höstas i fastigheten nr 3 i kvarteret Medusa sekler om Järntorget i Gamla stan, Stockholm, påträffades en medeltida byggnadssten av sådant intresse att en kort presentation i Fornvännen kan vara berättigad. Den butikslokal, som inryms i bottenvåningen i nämnda fastighet utmed Järntorgsgatan skulle repareras för tillfällig användning i väntan på en mera genomgripande restaurering av hela huset. Rummets väggbeklädnad av träfiberplattor togs därvid bort. Den blottade inre långväggen visade sig vara en till vissa delar ommurad tegelvägg i omväxlande block- och kryssförband med spär av flera igensatta dörr- och fönsteröppningar. Detta väggfiilt blev därför föremål fiir en mera närgången undersökning än den pressade tiden för reparationsarbetet egentligen tillät. Uppmärksamheten kom rätt snart att riktas mot en oregelbundenhet i murverket av annat slag, ett par vertikala kalkstensprofiler som skymtade fram i en överputsad skiftgång nere vid golvet. Efter renknackning kunde man konstatera att dessa ingiek i en profilerad kant pä en nära 2 m läng oeh 10 em tjock, i muren inlagd, kalksten, bild 1. På bilden syns dessutom hur de smäckra rundstavsprofilerna vid den snett inätgäende vänstra sidan bildar ett utskjutande trepass. Märk också det på framkanten bortbilade partiet, sannolikt spår efter ännu ett trepass. Profileringens formkaraktär och skärpa, den skickliga be-

3 142 Smärre meddelanden Bilel i. Den s.k. Meeliisaslinen, som den upptäcktes i sitt.sekundära läge. 1-oto P Josephson 1(171. The Medusastone, as it was found in ils sctondary situation. J 'A"M i. A Hj * Bild 2. Bild från fraintagninge-n. T. h. de- fem bevarade skiften av smygen i den port, vari Mciliisaslc-ne-n lagts som tröskel. Observera tegelmurverkets planstrukna fogar med bred rits. Foto M. Svendsen Picture showing a Stage ot I lic exposure. To the right, five courses of the doorway in which the stone served as ihresbold. Observc the joints. Qat-rubbed with broad scratches. huggningen samt den därvid använda tekniken förde tanken till högklassig arkitektur från tidig gotik. Stenens övriga utformning fanns det emellertid pä det hiir stadiel ingen möjlighet att uppskatta, till stor del beroende pä att muren, som den låg i, inte är åtkomlig från baksidan. Ett önskvärt friläggande av hela stenen ansågs vara förenat med tekniska svårigheter oeh tycktes utsiktslöst, Iramför allt på grund av bristande ekonomiska resurser.

4 Smärre meddelanden 143 Bild 5. Uppmätning i skala i : 20. Långsidomas Överskjutande profiler rekonstruerade. Measiirement. The prof i les, cut away from the- lougsides, are reconstructed as liefoils. Bild 4. Stenfynelc-l i kemservcrat skick utställt pä Stockholms Stadsmuseum. Materiale! är gotländsk kalksten. Foto I., al Petersens 11)71. The find, shown in tlie- Town Museum of Stockholm.

5 144 Smärre meddelanden Tack vare snabbt ingripande av riksantikvarien möjliggjordes emellertid framtagning av Medusastenen, varvid antagandet att den sekundärt blivit inlagd som tröskelsten i en port, tidigt igensatt, bekräftades. Trycket av de ojämnt fördelade murmassorna och det förhållande att den lagts pä ojämnt underlag utan utfyllande kalkbruk hade spräckt kalkstensskivan i tre delar. Detta underlättade till stor del arbetet som därigenom kunde företas i etapper. Portomfattningens ena smygmurverk fanns bevarat till 5 skifts höjd och hade halvstensanslag i bakre kanten, bild 2. Fogningen i detta murpari var gjord på ett sätt, som är typiskt för 1600-talets förra hälft; plaiistruken fog med bred rits, jfr Riddarholmskyrkans gustavianska gravkor. Pä bild 3, en uppmätning av den stora kalkstensskivan, är långsidornas bortbilade delar rekonstruerade som trepass. Stenens profilerade iinele bildar en mycket exakt oktogon, vars ena sida möter en spegelvänd identisk profilform. Slitsen mellan de mötande profilerna är markerad i stenytan med eu grund nägot fasad nedbottning. Med Största sannolikhet har stenen ingått i ett murverk med kopplad väggpelare eller exempelvis i en triumfbågsomlattning. Nägon direkt parallell till Medusastenens formgivning har författaren inte lytkats spåra upp. De anläggningar i Stoekholm från slutet av 1200-talet, som enligt min mening, skulle kunna vara aktuella när det gäller proveniensen är egentligen bara slottet eller Bykyrkan. Klostren har undantagits som mindre troliga. Det förutsätts inte att den ingått i en av kalksten helt uppförd byggnad, eftersom naturstensdetaljer ofta förekommer i tegelarkitektur. I Storkyrkan finns ju exempelvis ett par kalkstenskonsoler bevarade i den äldre delen och enligt foto frän 1906 ärs undersökning har även pelarbaser av kalksten förekommit Vad Medusastenens profilering beträffar överensstämmer dess dimensioner rätt väl med normala profiltegelmålt och -former. Av ett visst perifert intresse i sammanhanget kan kanske de uppgifter i Stoekholms jordebok frän 1400-talet vara, som berättar att den tomt där stenen nu påträffades sannolikt varit i kyrklig ägo:»bykyrkans tomt är belägen suniian Korntorget» (nuv. Järntorget) eller»sunnan viel Korntorget, uppå bykyrkona tomt» (1420, 1444). Var det eventuellt kyrkan, som under 1600-talet uppförde eller ändrade huset pä tomten, kan det tänkas alt man använde material frän en rivning i samband med någon av kyrkobyggnadens utvidgningar. Ett urhilat häl pä den profilerade kortsidan, för ett förankringsjärn e. dyl., tyder pä att stenen även kan ha haft en annan och tidigare sekundär placering. Det vore intressant om nya rön, framtida fynd och vidgad forskning kunde leda till en siiker bedömning av Medusastenens ursprung. Brita Hedström Summary The author teils of the discovery of a skilfully carved limestone fragment of the early Gothic period, re-used as a threshold in a i7th-ceiitiiry house in the old town of Stockholm. Because of the remarkable skill and consummate technique of the carving it is likely that it originalet from a nobleman's house or palace.