Murar och golv i källare Murverksdokumentation

Transkript

1 Cepheus 19 Murar och golv i källare GAMLA STAN, STOCKHOLM Murverksdokumentation Anna Bergman

2 Omslagsbild: Vittrande tegel. Foto: A. Bergman. SSM Stadsmuseet Box Stockholm Rapportförfattare: Anna Bergman ISBN: Publicering: 2016 Stadsmuseet

3 Figur 1. Cepheus 19 har markerats med rött på ett utsnitt ur DP/Map, Stockholms stadsbyggnadskontor. 1. Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län har Anna Bergman från Stadsmuseet i Stockholm undersökt golv och väggar i källarvåningen inom fastigheten Cepheus 19, Gamla stan. Arbetet initierades av en planerad städning av golven efter dels ett vattenläckage, dels problem med tegelvittring. Någon städning av golven har inte utförts inom beslutets tidsgräns. Arbetet har finansierats med 7:2-medel inom insatsområde 8, Arkeologiska utredningar. 2. Administrativa uppgifter Stadsdel: Gamla stan Fastighet: Cepheus 19 Adress: Köpmangatan 13 Typ av undersökning: Murverksdokumentation Uppdragsgivare: 7-2-medel från LST Länsstyrelsens beslut dnr: Stadsmuseets dnr: 4.4/4474/2015 Undersökningsperiod: Februari 2016 Dokumentation: Fotografier.

4 3. Sammanfattning Murverket Ovan mark har inget medeltida murverk dokumenterats inom fastigheten och det är troligt att huset nyuppfördes enligt en byggnadsritning från Källarvåningen innehåller emellertid medeltida murverk, vilket har dokumenterades vid en ombyggnad på 1980-talet. Hur bebyggelsen på tomten såg ut före 1762 är inte känt, men källarrummen 07 och 08 har enligt 1980-talets planuppmätning en sned begränsning mot öster som inte har någon motsvarighet i dagens bebyggelse ovan mark. Möjligen är denna ojämnhet ett spår från tomtens disposition före Golven Redan vid inventeringen 1983 omnämndes provgropar i golven i rum 04 och 05 (se fig. 2). Äldre kullerstensgolv kunde konstateras under tjocka lager av vedbodfyllning, det vill säga träflis. Provgroparna tycks inte ha varit en del av någon arkeologisk undersökning, däremot finns det knapphändiga arkeologiska noteringar från 1985 om rester av ett trägolv i rum 03. I den nedan redovisade undersökningen 2016 kunde golv av kullersten och enstaka planstenar av kalksten lokaliseras i rum 04, 05 och 06 under ett tunt ytskikt av vittrat tegel, sand och finfördelad mylla. Golven i rum 01 och 02 består av sand, vittrat tegel och mylla med partier av stora, ojämna naturstenar. I rum 03 kunde en av de två plankor som dokumenterades 1985 identifieras, i övrigt tycktes golvet bestå av vittrat tegel, mylla och sand. Rum 07 var inte tillgängligt medan rum 08 har ett relativt sentida tegelgolv. Mellan rummen finns i samtliga fall tröskelpartier av sten eller tegel. Vid en framtida städning bör man vara medveten om det endast i rum 04, 05, 06 och 07 finns tydliga golvbeläggningar. 2

5 4. Bakgrund Cepheus 19 är en långsmal fastighet som är bebyggd med ett gathus vid Köpmangatan och ett gårdshus på tomtens södra del. De två husen är sammanbyggda längs den västra tomtgränsen med en trapphusflygel medan det längs den östa tomtgränsen finns ett gårdsrum (se fig. 1). Fastighetens ägare kan spåras tillbaka till 1422, med reservation för att 1400-talets uppgifter är osäkra. De äldsta beskrivningarna av bebyggelsen på tomten är från 1700-talets mitt. Vid Köpmangatan stod ett fyra våningar högt stenhus med egna murar mot grannarna. På tomtens södra del var ett tre våningar högt gårdshus uppfört och förbundet med gathuset via öppna loftgångar, så kallade altaner. En portgång in till gården ska ha legat längs den västra tomtgränsen, inte som idag längs den östra. Det finns inga ritningar av fastigheten förrän 1762, då knappmakaren Mose Holtz skickade in en nybyggnadsansökan med plan- och fasadritningar. I den därefter uppdaterade brandförsäkringen beskriver han att huset / / år 1762 är ifrån grunden å nyo uppbyggt med en flygel in åt gårdsrummet (Bengtsson 1983) talets undersökningar Källarens väggar och golv har dokumenterats och analyserats i en byggnadsinventering som Lars Bengtsson från Stadsmuseet gjorde 1983, inför en större renovering. De norra källarrumen innehåller murverk från två medeltida perioder, vilket visar att uppgiften om att fastigheten nybyggdes ifrån grunden 1762 inte stämmer. Dokumentationen består av fotografier och uppmätningar. På en planritning har olika tidsperioder markerats med olika färger, se fig. 2. Källargolven bestod av vedbodfyllning (träflis) förutom i rum 01 som hade jordgolv och rum 08 som hade golv av tegel. I rum 04 och 05 hade provgropar tagits upp och kullerstensgolv konstaterats under ca 0,2 0,4 m tjocka träflislager. I inventeringen betonas det att man bör följa ombyggnaden för att se om det finns bevarade murar från tiden före 1762 även ovan mark (Bengtsson 1983, s 6ff). Det finns ingen dokumentation av murverket från ombyggnaden, men om det berodde på att endast murverk från 1762 iakttogs eller om putsen inte knackades ner i någon större omfattning framgår inte. En arkeologisk undersökning gjordes i källarna 1985 och två plankor som tolkades som rester av ett trägolv noterades i rum 03. Dessutom omnämndes det redan tidigare kända kullerstensgolvet i rum 04 (SR 841), se fig. 3. 3

6 Figur 2. Planritning av källarvåning och bottenvåning efter Bengtsson Den gröna markeringen för gårdsrummet har lagts till här. De två våningarnas planer är inte helt överensstämmande med varandra vid ett överlägg men förmodligen står muren mellan rum 3 och 4 i bottenvåningen ovanpå muren mellan rum 01 och 08 i källarvåningen. 4

7 Det finns inget som tyder på att man schaktade sig ner under dagens golvnivåer 1985, däremot är det troligt att träflislagren togs bort vid ombyggnaden. Samma år grävdes ett mindre schakt upp i Köpmangatan för en elservice (SR 840). Eftersom det finns en igensatt dörröppning i källarrum 04 ut mot gatan skulle en igenlagd källare under gatumark ha kunnat påträffas. I schaktet var emellertid endast fyllnadsmassor synliga. Året därpå skedde schaktningar i Köpmangatan i samband med byten av avloppsrör och ett av schakten togs upp utanför Cepheus 19. Även den här gången påträffades endast fyllnadsmassor som bestod av grus (Källström 1996, SR 994). Inför renoveringen av fastigheten skickades en ansökan om grundförstärkning av gårdshuset in till Stadsbyggnadskontoret Det finns inga arkeologiska uppgifter från grundförstärkningen och om den utfördes och i så fall i vilken omfattning inte är känt. Figur 3. Arkeologiska noteringar på en kopia av inventeringens källarritning. SR

8 Dokumentationen 2016 Syfte, utförande och metod Syftet med undersökningen 2016 var att dokumentera murar och golv inför en röjning och städning av källarna. Vid ett första besök togs fotografier och golvlagrens övre skikt undersöktes med hjälp av skärslev. Provgropar var tänkta att grävas i samband med själva städningen men någon sådan har inte skett. Vid en genomgång av äldre undersökningar visade sig källarens väggar vara noggrant analyserade Även golvlagren har delvis beskrivits tidigare, både i samband med inventeringen och vid en arkeologisk undersökning Nedan görs en jämförelse mellan den äldre dokumentationen av väggar och golv med dagens utseende. I rapporten har rumsnumreringen från 1983 använts. Trapploppet Trapphuset är förlagt i en gårdsflygel vid den östra tomtgränsen och förbinder gathuset med gårdshuset. Stegen i källartrappan består av plansteg av kalksten med profilerad framkant och sättsteg av tegel. Ett steg upp från källarrum 01 ligger ett vilplan med golv av kalksten samt tegel lagt med flatsidan uppåt, se fig. 4. Figur 4. Trapploppets vilplan sett nerifrån rum 01. Foto: A. Bergman, SSM

9 Trapploppets västra vägg utgör fastighetsgränsen mot Cepheus 20 och består av relativt små naturstenar i något ojämna skiftgångar, se fig. 5. Väggen är slarvigt murad och på ett sätt som inte ger ett medeltida intryck, med reservation att naturstensmurar är svåra att datera. Den östra väggen i trapploppet är av tegel och inte av medeltida karaktär. Figur 5. Trapploppets vägg mot väster är uppförd av relativt små naturstenar. Vid trappans fot till höger i bild finns en ojämn övergång till tegelväggen i rum 01 Foto: A. Bergman, SSM Rum 01 Rummets väggar i fastighetsgränserna mot öster och väster har på ritningen fig. 2 markerats som ej medeltida respektive delvis medeltida. I rumsbeskrivningarna står det däremot att båda murarna eventuellt är medeltida i gråstenspartierna (Bengtsson 1983 s. 48). Som nämns är gråstensmurar mycket svåra att datera och frågan får lämnas öppen. Mellanväggarna mot rum 02, 07 och 08 är däremot av tegel och inte av medeltida karaktär. I brandförsäkringarna omnämndes endast en välvd källare fram till 1772, medan det efter den stora ombyggnaden fanns tre välvda källare (BrK 1748:939 samt 1772:1). Golvet i rum 01 är idag av sand och mylla där större stenar kan urskiljas framför källartrappan. I rummets östra del kunde inga stenar lokaliseras. Om stenarna har utgjort en äldre golvbeläggning kan inte med säkerhet avgöras. 7

10 Rum 02 I nordväggen mot rum 03 finns det fyra medeltida valvbågar ovanför dörröppningen, se fig. 6. Öppningen har någon gång sänkts genom att ytterligare två valvbågar har tillkommit i nederkant, samtidigt som dörrbredden har minskats. Vid inventeringen 1983 var en medeltida naturstenssockel och spår av en medeltida nisch synliga i längre västerut i samma vägg, men 2016 var rummets västra hälft dold av ett stort elskåp. Flera valvbågar kan vara ett sätt att fasa av taket vid foten av en brant källartrappa, vilket talar för att det kan ha kommit ner ett trapplopp genom rum 02 till rum 03 (Bengtsson 1983 s. 7f). Figur 6. Valvbågar ovanför dörröppningen från rum 02 mot rum 03. Valvets övre bågar (ovanför pilen) är medeltida, de nedre är yngre. Foto: A. Bergman, SSM Rummets snedställda, östra vägg är inte av medeltida karaktär. Liksom murarna i rum 01, 07 och 08 mot fastighetsgränsen i öster följer den en linje som inte har någon motsvarighet i våningen ovanför. Möjligen tyder det på att källarrummen fanns före ombyggnaden

11 Som bilderna visar har teglet i rum vittrat kraftigt. Här har ett element tidigare värmt upp källarna men är idag avstängt för att hindra ytterligare skador. Förhoppningsvis har vittringen därmed avstannat. Om en städning av källarna genomförs bör graden av vittring i framtiden hållas under uppsikt. Golvet i rum 02 består i dag av relativt stora stenar under ett ytskikt av mylla och vittrat tegel. Stenarna är inte planstenar utan tycks vara obearbetade naturstenar med olika diameter, se fig Stenarna ligger relativt tätt och skulle kunna utgöra en äldre golvnivå, men de kan också vara en del av någon sorts grundläggning under mark. I väggarna syns ett skift naturstenar längst ner, vilket kan tala för att den ursprungliga golvnivån har sänkts. Figur 7. Rum 02 sett mot trapploppet och rum 01. I golvet anas stora, oregelbundna naturstenar. Till höger är muren dold att ett stort elskåp. Foto: A. Bergman, SSM

12 Figur 8. Rum 02 sett mot rum 03. Foto: A. Bergman, SSM Rum 03 I nordväggen mot rum 04 mättes ett medeltida murparti med spår av en nisch upp Rummets västra vägg av tegel utgör fastighetsgräns mot grannen Cepheus 20. Den bedömdes vid samma dokumentationstillfälle som ej medeltida utan sekundärt uppförd, möjligen framför en äldre, bakomliggande mur. År 2016 upptogs rummets västra hälft av ett källarförråd bakom nät. Rummets östra mur som huvudsakligen är av natursten, se fig. 9, avbildas på fig. 2 som medeltida men i rumsbeskrivningen 1983 lämnas dateringen mer öppen 10

13 (Bengtsson 1983, s 49). Tegelmurverk av medeltida karaktär förekommer i murens norra del kring dörröppningen till rum 06. Figur 9. Rum 03 mot rum 02. Närmast till vänster syns en naturstensmur som 1983 bedömdes kunna vara medeltida. Foto: A. Bergman, SSM Golvet i rum 03 består idag av mylla och sand men en av de plankor som dokumenterades 1985 kunde lokaliseras, se fig. 10. Enligt fotografierna från 1983 låg golven på samma nivå i rum 02 och 03, medan golvnivån i rum 03 var betydligt lägre då plankorna dokumenterades

14 Figur 10. Rum 03 sett mot rum 02. Den planka som kunde urskiljas i golvet har markerats med en pil. Foto: A. Bergman, SSM Rum 04 Nästan hela rummets yta upptas av källarförråd bakom nät, vilket gjorde väggarna svåra att urskilja. En igensatt dörröppning i nordväggen mot Köpmangatan kunde emellertid fotograferas genom gallret, se fig. 11. Liksom i rum 03 har tegelväggen mot grannen Cepheus 20 tidigare bedömts som sekundärt uppförd, möjligen framför en äldre mur. Även rummets 12

15 östra vägg är en sekundär, ej medeltida tegelvägg som delvis står framför den igensatta dörröppningen mot Köpmangatan (Bengtsson 1983, s 50). I golvet kunde kullersten urskiljas under ett ytskikt av sand och vittrat tegel, se fig. 12. Figur 11. Rum 04 sett mot norr med den igensatta dörröppningen mot Köpmangatan. Foto: A. Bergman, SSM Figur 12. Rum 04, större stenar och kullerstenar anas i golvet. Foto: A. Bergman, SSM

16 Rum 05 Rummets väggar mot norr och öster är av natursten och har markerats som medeltida på fig. 2. I östväggen syntes ett valv, en stor stärkbåge, under vilken en nisch sannolikt har funnits men satts igen, se figur 13. Figur 13. Östväggen i rum 05 är huvudsakligen uppförd av natursten. Foto: A. Bergman, SSM

17 I rummets sydvästra hörn kan flera byggnadsfaser urskiljas, se fig. 14. Längst till vänster syns dörrsmygen mot rum 06 och partiet närmast öppningen tycks vara lagat. Till höger följer medeltida murverk mellan de röda pilarna. Ovanför anas rester av en valvbåge, markerad med en gul pil. Till höger i bild står murverk av medeltida typ från en senare fas stumt an mot den södra muren. Längst till höger har den yngre mellanväggen mot rum 04 markerats med gröna pilar. Figur 14. Den södra muren i rum 05 med dörröppningen mot rum 06 till vänster i bild. Pilarna markerar olika byggnadsfaser. Foto: A. Bergman, SSM

18 Golvet i rum 05 består av kullersten samt vid dörröppningen mot rum 06 en plansten av kalksten, se fig. 15. Figur 15. I golvet som huvudsakligen består av kullersten ligger en plansten av kalksten framför dörren mot rum 06. Foto: A. Bergman, SSM

19 Rum 06 Rummets östra mur i fastighetsgränsen är av natursten. Mot rum 07 i söder syntes en igenmurad dörröppning, se fig. 16. Rummet har skapats vid en yngre medeltida ombyggnad då ett trapplopp uppfördes genom rum 07. Dörröppningen mot rum 03 är sannolikt från samma ombyggnad (Bengtsson 1983, s. 52). Figur 16. Rakt fram i bild syns en igensatt dörröppning där en trappa tidigare har lett upp genom rum 07. Foto: A. Bergman, SSM

20 Golvet i rum 06 består huvudsakligen av kullersten under ett ytskikt av sand, vittrat tegel och lösa stenar. Mot rum 03 finns rester av en tröskel av tegel i golvet, se fig. 17. Bakom skymtar en plansten av kalksten. Figur 17. Foto av rum 06 sett mot öster. Foto: A. Bergman, SSM Rum 07. Rummet används som källarförråd och var inte tillgängligt. Tidigare har spår av ett fiskbensmönstrat, medeltida valv till en trappa noterats i rummets inre, norra del (Bengtsson 1983, s 52 f). I dörröppningen mellan rum 07 och rum 01 ligger en tröskel av stora naturstenar. 18

21 Rum 08 Rummet har naturstensväggar mot öster och söder och tegelväggar på stensockel mot väster och norr. Ingen av dessa murar har bedömts som medeltida (Bengtsson 1983, s. 53 f). Golvet är av tegel. Slutsatser Tomten har varit bebyggd sedan medeltiden och i källarrummen under gathusets norra del är medeltida murar bevarade. Det finns ingen dokumentation av medeltida murverk ovan mark och det är möjligt att dessa delar nybyggdes 1762, så som en nybyggnadsritning i byggnadsnämndens arkiv anger. Före 1762 upptogs endast en välvd källare i brandförsäkringarna, medan det senare omtalas tre stycken. Möjligen uppfördes källarrummen under huvudbyggnadens södra del samt under gårdsflygeln och gården först då. Något som talar mot det är att källarrummen är snedställda på ett sätt som inte har någon motsvarighet ovan mark. Hur tomten var bebyggd före 1762 är inte känt, men snedställningen kan vara ett spår av den äldre bebyggelsens utbredning. De golvlager av vedbodfyllning som fanns i nästan alla källarrum 1983 togs sannolikt bort vid den följande ombyggnaden Källor och litteratur Bengtsson, Lars Cepheus 19. En byggnadsinventering från Stockholms stadsmuseum. Källström, Magnus Köpmangatan. Arkeologisk rapport, Stockholms stadsmuseum. SR = Stadsarkeologiskt register. Stockholms stadsmuseum. 19

22 Bilaga: Termer och dateringskriterier för murverk Förband De medeltida tegelförbanden utgörs av vendiskt förband och munkförband, där kopp och löp förekommer i samma skiftgång. Under 1500-talet började de så kallade renässansförbanden ersätta de medeltida förbanden, för att under 1600-talet helt dominera. Renässansförbanden blandar inte kopp och löp i samma skiftgång. Tegelstorlek Fram till och med 1500-talet var tegelstenarna mycket kraftiga, med en tjocklek på 8 9 cm. Under 1500-talet började så kallat holländskt tegel att förekomma i Stockholm: små gula eller röda tegel, ca 4 cm tjocka och endast ca 18 cm långa. Från 1600-talets andra hälft och senare var teglen vanligen endast ca 7,5 cm tjocka. Tegel kunde återanvändas, och dimensionerna i sig kan inte datera en mur. Bruket och fogarna Det medeltida bruket var ljust, finfördelat och fett, med en hög kalkhalt. Eftersom murarna sällan putsades brukar fogarna vara strukna. Under 1500-talet var bruket ofta mindre finfördelat och stora klumpar av kalkbruk kan förekomma. Under 1600-talet förekommer både ljusa och bruna bruk, vissa sandrika, andra med stora synliga kalkklumpar i. Strukna fogar förekommer fortfarande under 1600-talets förra hälft men blev mindre vanligt i slutet av seklet då de flesta murar putsades och fogarna därför inte syntes. Murverk från talet kan vara svårt att skilja åt. Natursten Naturstensmurar är svåra att datera, även om brukets utseende kan ge en viss ledning. 20