Södra stadshuset Murverksdokumentation

Transkript

1 Stadsgården 1 Södra stadshuset SÖDERMALM, STOCKHOLM Murverksdokumentation Anna Bergman

2 Omslagsbild: Sockel och grundmur till södra flygeln. Foto: A. Bergman. SSMDIG Stadsmuseet Box Stockholm Rapportförfattare: Anna Bergman ISBN: Publicering: 2016 Stadsmuseet

3 Innehåll Inledning... 2 Administrativa uppgifter... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Södra stadshuset uppfördes... 3 Flygelns fasad mot Brunnsbacken under 1700-talet... 4 Järnvägen under 1800-talets andra hälft talets ombyggnader av Ryssgården och Södermalmstorg... 6 Dokumentationen Syfte och tidigare undersökningar... 8 Metod och omfattning... 8 Grundmuren av natursten... 9 Sockelnivåer och öppningar Källaren under den norra flygeln Källor och litteratur... 14

4 Bild 1. Fastigheten Stadsgården 1, eller Södra stadshuset, har markerats med rött på Stadsbyggnadskontorets digitala totalkarta. Inledning Inför ombyggnaden av Slussen gjordes stora schaktningar för ledningsomläggningar i Brunnsbacken, den del av Södermalmstorg som ligger omedelbart norr om den norra flygeln inom fastigheten Stadsgården 1. En fotodokumentation med beskrivning av byggnadens grundmur och olika sockelnivåer utfördes av A. Bergman under hösten Strax innan hade Stadsmuseet genomfört en arkeologisk förundersökning utanför huset, publicerad 2015 i stadsmuseets rapportserie. Arkeologikonsult AB höll under dokumentationstillfället på med en slutundersökning av samma område, men resultaten är ännu inte färdigställda. Administrativa uppgifter Stadsdel: Södermalm. Fastighet: Stadsgården 1. Adress: Södermalmstorg, Brunnsbacken. Typ av undersökning: Murverksdokumentation. SSM dnr: 3.6/330/2016 Undersökningsperiod: hösten 2013.

5 Sammanfattning Vid schaktningsarbetet blottades grundmuren och flera äldre sockelnivåer till Södra stadshusets norra flygel. Den äldsta sockeln av huggen sandsten visade att Brunnsbackens marknivå sluttade kraftigt mot öster när byggnaden uppfördes. En profilerad stentröskel till en 1600-talsportal fanns bevarad i ursprungligt läge, men i övrigt var inga spår av igensatta öppningar synliga. Portalen med en fritrappa framför fanns kvar under 1700-talets andra hälft, då en trottoar anlades framför byggnaden. När järnvägen drogs fram under 1800-talets andra hälft höjdes Brunnsbackens nivå i öster kraftigt. Den gamla sockeln hamnade under mark och en ny sockel uppfördes ovanför. I samband med att tunnelbanan anlades i mitten av 1900-talet höjdes marknivån ytterligare och ännu en ny sockel uppfördes. Det är svårt att avgöra sambandet mellan byggnaden och de spår av gatubeläggningar som påträffades under den arkeologiska förundersökningen. En välbevarad kullerstensgata som togs ur bruk 1870 var lagd med en tydlig avgränsning ca 3,5 m ut från flygelns mur, vilket indirekt visar trottoarens bredd. Flera äldre stenläggningar dokumenterades, men hur de förhåller sig till byggnaden är oklart. Förhoppningsvis kan resultaten från den arkeologiska slutundersökningen ge mer information om husets relation till de äldre gatunivåerna. Bild 2. Bilden visar en kullerstensgata som togs ur bruk Avgränsningen till vänster i bild visar läget av en trottoar. Längst till vänster ses en sentida stenmur, sannolikt från 1870, som låg stumt an mot flygelns sockel. Foto: A. Ulfstrand SSM Bakgrund Södra stadshuset uppfördes Södra stadshuset slutfördes under perioden , men möjligen hade arbetet med grundmurarna påbörjats redan på 1640-talet. 1 Byggnaden anpassades efter det reglerade 1 Wannberg 1998, s 13

6 gatunät som upprättades för Södermalm under 1600-talets förra hälft. Direkt norr om husets norra flygel låg Brunnsbacken, uppkallad efter en brunn som låg i denna del av Södermalmstorg. 2 Södra stadshusets tomt var svår att bebygga, både på grund av den sluttande terrängen och för att marken närmare sjön bestod av utfyllda massor. Den norra flygeln innehöll Stadshuskällaren (som lades ner ) men också bostäder. Södra stadshuset avbildades 1691 på ett kopparstick av W. Swidde, se bild 3. Bild 3. Södra stadshuset från öster, kopparstick av W. Swidde 1691, ur Suecia Antiqua et Hodierna. Foto i Stadsmuseets arkiv, E Flygelns fasad mot Brunnsbacken under 1700-talet Kring 1700-talets mitt gjorde J. E. Carlberg en uppmätningsritning av den norra flygelns fasad mot Brunnsbacken, se bild 4. Ritningen visar tre dörröppningar varav en 1600-talsportal i mittaxeln. År 1757 gjorde Carlberg ett förslag till en trottoar längs flygeln, med ett staket mot Brunnsbackens körbana, se bild 5. Rubriken på skrivelsen lyder: Släntagens betäckning vid södre StadsHus norre flygel. Trottoaren, eller träen som den också kallades, skulle begränsas av ett trästaket på sandstenssockel. Ordet träen tyder möjligen på att gångbanan var träbelagd. 4 Staketet stod på plats då Johan Sävenbom målade Brunnsbacken 1773, se bild 6. Kullerstensgatan påträffades vid den arkeologiska förundersökningen Stahre et al 1992, s 283f. 3 Wannberg, 1998, s 15ff samt Sigurdsson, 1998, s 37ff. 4 Bengtsson 1992, s 59.

7 Bild 4. Uppmätningsritning av fasaden mot Brunnsbacken. Sannolikt 1730-tal. SSA GS 144:20-6. Bild 5. Förslag till avgränsning av trottoaren mot Brunnsbacken SSA GS 144:13. Bild 6. Oljemålning av Johan Sävenbom Till höger ses den norra flygeln med det nya staketet framför. Stadsmuseets arkiv, inv.nr

8 Järnvägen under 1800-talets andra hälft Ett projekt som hade en stor inverkan på flygelbyggnaden och Brunnsbacken var när sammanbindningsbanan anlades. År 1864 började man spränga för en tunnel från Medborgarplatsen i söder och som mynnade under nuvarande Sjömanshemmet vid Peter Myndes backe (kvarteret Ormen). Från tunneln fortsatte spåren norrut omedelbart framför Södra stadshusets flyglar och vidare under Brunnsbacken, genom en kort tunnel av natursten, se bild 7. Tunnelns mur anslöt direkt mot den norra flygeln, och för att vägen skulle kunna passera över tunneln höjdes Brunnsbackens gatunivå kraftigt i öster. Spåren togs i bruk 1871 och användes fram till Bild 7. Sammanbindningsbanans spår framför Södra Stadshuset. Foto: DN Stadsmuseets arkiv, Fa talets ombyggnader av Ryssgården och Södermalmstorg När den nuvarande Slussen anlades i början av 1930-talet överdäckades järnvägsspåret och en väg mellan Peter Myndes backe och Södermalmstorg anlades ovanpå, se bild 8. Väster om spåret uppfördes en slutstation för spårvagnslinjen mellan Örby och Slussen. Samtidigt revs tunneln under Brunnsbacken och ersattes av en betongkonstruktion. På 1930-talet bildades Stockholms stadsmuseum, som flyttade in i Södra stadshuset. Spårvagnsstationen ersattes 1950 av tunnelbanestationen Slussen, se bild 9. Först 1957 invigdes fortsättningen norrut mot Hötorget, och några år senare byggdes hela stationen över med ett betongdäck som bars av betongpelare. Det nya, upphöjda torget framför museet återfick det gamla namnet Ryssgården. 5 Wingren 1976, s 79.

9 Bild 8. På 1930-talet däckades järnvägsspåren över och en väg anlades ovanpå. Foto: G. Selling Stadsmuseets arkiv, Fa Bild 9. Slussens tunnelbanestation invigdes Bilden är tagen strax innan stationen däckades över och torget Ryssgården skapades ovan mark. Foto L. af Petersens 1961: SSM F

10 Dokumentationen 2013 Bild 10. Uppmätning av Södra stadshusets fasad mot Brunnsbacken 1983, reviderad Stadsmuseets arkiv. Syfte och tidigare undersökningar Syftet med murverksdokumentationen var att beskriva murens utseende samt de förändringar som kunde utläsas i murverket. Flygelns grundmur och äldre sockelnivåer mot norr har inte dokumenterats tidigare. Vid dokumentationstillfället pågick en arkeologisk slutundersökning av Brunnsbacken. De lager som täckt de äldre sockelnivåerna hade till stor del avlägsnats redan under förundersökningen (SR 1183). Metod och omfattning När murverksdokumentationen påbörjades var schaktet framför flygeln ca 10 m djupt. Det sträckte sig längs flygelns östra tredjedel, eller till och med den fjärde fönsteraxeln från öster. Endast de nedre delarna av grundmuren var tillgängliga på nära håll. Efter murverksdokumentationen betongsprutades grundmuren, innan schaktet utökades mot väster motsvarande ytterligare två fönsteraxlars längd. Även denna sträcka betongsprutades efter dokumentationen, se bild 11. Murverksdokumentationen gjordes i form av digitala fotografier samt en beskrivning. Bild 11. Schaktets totala utbredning sett från nordöst. Foto: A. Bergman, SSMDIG

11 Grundmuren av natursten Grundmuren var inte avsedd att synas ovan mark och dess övre begränsning mot den äldsta sockeln visar sannolikt marknivån när byggnaden uppfördes. Brunnsbacken sluttade då relativt brant ner mot vattnet i öster. Närmast under sockeln består grundmuren av ett skift mindre kalkstenar. Vidare nedåt följer obearbetade naturstenstenar vars skiftgångar blir mer oregelbundna ju djupare under mark de ligger, se bild Grundmuren kragar ut i etapper till som mest omkring en meter framför fasadlivet. Naturstenarna var murade med ett grått bruk med synliga kalkklumpar i. Vid flygelns östra hörn tycktes grundmuren emellertid vara kallmurad. Hörnet har förstärkts med stenblandad betong, sannolikt på 1960-talet, och det är möjligt det har funnits problem med sättningsskador som orsakat att bruket i fogarna har släppt. Grundmurens botten var inte framschaktad och dess grundläggningsdjup är okänt. I muren förekommer enstaka tegel med en tjocklek på 7 7,5 cm. I två partier hade teglet lagts med flatsidan utåt. Möjligen utgör dessa sekundära lagningar, se bild 14. Bild 12. Grundmuren var huvudsakligen murad med bruk men längst i öster tycktes ett stort parti vara kallmurat. I bildens mitt syns flera hål där större stenar har lossnat. Foto: A. Bergman. SSMDIG

12 Bild 13. Ytterligare ett parti av grundmuren schaktades fram sedan den östra delen hade betongsprutatas. Foto: A. Bergman. SSMDIG Bild 14. Två tegelpartier som kan utgöra sekundära lagningar har markerats med pilar. Foto: A. Bergman. SSMDIG

13 Sockelnivåer och öppningar Flygelns sockel kan indelas i tre byggnadsfaser, se bild 15. Den äldsta sockeln bör vara från tiden då flygeln färdigställdes, ungefär år Här består varannan skiftgång av större, var annan av mindre rektangulära sandstenar, alla med tydliga spår av bearbetning, se bild 16. Bild 15. Sockeln har uppförts i tre etapper till tre olika marknivåer, här markerade med olikfärgade pilar. Foto: A. Bergman SSMDIG

14 Bild 16. Bilden visar de övre skiften av grundmuren och de två nedersta skiften av sockeln. Sockelstenarna bär tydliga spår av bearbetning. Foto: A. Bergman. SSMDIG I flygelns mittaxel dokumenterades en profilerad tröskel i sockeln, se bild Placeringen i flygelns mittaxel överensstämmer med läget för den1600-talsportal som avbildas på bild 4 och 5. Placeringen en bit ovanför marknivån visar på fritrappans höjd. Inga övriga spår av igensatta öppningar kunde urskiljas. Till höger under ledningspaketet på bild 15 syns något som liknar ett målat blindfönster, men murpartiet kunde inte undersökas på närmare håll. Bild 17. I sockeln ses en profilerad tröskel av sten till den 1600-talsportal som låg här fram till 1800-talet. Foto: A. Bergman. SSMDIG

15 Bild 18. Detalj av den profilerade tröskeln. Foto: A. Bergman. SSMDIG När järnvägen anlades omkring 1870 höjdes Brunnsbackens gatunivå i öster. Mot den äldsta sockeln uppfördes en stödmur av natursten, ej avsedd att synas ovan mark. Stödmuren och fyllnadsmassor kom att dölja den äldre sockeln, och en ny sockel uppfördes till den nya gatunivån. De nya sockelstenarna var av större dimensioner än i den äldre delen. På 1960-talet när tunnelbanan täcktes över förändrades marknivån igen. Ytterligare en sockel uppfördes av stora, relativt kvadratiska roslagssandstenar, anpassad till en horisontell marknivå. Källaren under den norra flygeln Under flygeln ligger en öst västlig, tunnvälvd källare, se bild 19. Väggarna och valvet är av natursten och det finns två igensatta öppningar upp mot Södermalmstorg. Dessa bör ha mynnat i den äldsta sockeln men kunde inte urskiljas från utsidan. De överensstämmer inte med läget de två tegelpartierna i grundmurens utsida (bild 14). Källaren har en dörröppning mot öster, som idag har hamnat under betongdäcket som bär torget. Bild 19. Källarrummet sett mot öster. Till vänster syns två igenmurade gluggar mot Brunnsbacken. Rakt fram leder en dörr ut mot den ursprungliga marknivån, idag under torget. Foto: A. Bergman. SSMDIG

16 Källor och litteratur Abrahamsson, Åke Ryssgården. Stadsvandringar 18. Stockholm. Bengtsson, Lars Stadsgården 1, Stadsmuseet. En arkivstudie från Stockholms stadsmuseum Hedlund, John Brunnsbacken, arkeologisk förundersökning SR Stockholms stadsmuseum rapporterar 62. Råberg, Marianne Södra stadshusets omgivning. Stadsvandringar 18. Stockholm. Sigurdsson, Irene Södra Stadshuskällaren. Stadsvandringar 18. Stockholm. Stahre, Nils-Gustaf, et al. Stockholms gatunamn. Monografier utgivna av Stockholmsstad. 50. Stockholm. Wannberg, Elisabet. Södra stadshuset om byggnadshistorien. Stadsvandringar 18. Stockholm. Wingren, Bo Den glömda tunneln. Stadsvandringar 1. Stockholm.