Ceres 13 Stockholms stad, Gamla stan, Raä 103 Arkeologisk förundersökning 2010

Transkript

1 Ceres 13 Stockholms stad, Gamla stan, Raä 103 Arkeologisk förundersökning 2010 SR 1178 John Wändesjö

2 Omslagsbild: Plan över fastigheten Ceres 13. Rapportförfattare: John Wändesjö Ritningar: John Wändesjö Ceres 13 Gamla stan Arkeologisk undersökning 2010 SR 1178 ISBN:

3 Figur 1. Undersökningsområdet markerat på registerkartan. 2

4 1 Inledning Stockholms stadsmuseum har utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom fastigheten Ceres 13. Anledningen till undersökningen var att innergården skulle upprustas. Man ville bland annat lägga om gårdsbeläggningen och renovera dräneringsrören. 2 Administrativa uppgifter Stadsdel: Gamla stan Kvarter: Ceres 13 Adress: Svartmangatan 6 Typ av undersökning: Arkeologisk undersökning i form av schaktkontroll Uppdragsgivare: Stiftelsen Mäster Olofsgården Länsstyrelsens beslut dnr: SSM dnr: 4.4/5656/2010 Undersökningsperiod: December 2010 Arkeologisk personal: John Hedlund, John Wändesjö Dokumentation: 1 plan, skala 1:20; 1 plan skala 1:200; 1 sektion, skala 1:20 Dokumentationen förvaras i SSM:s arkiv. 3 Bakgrund I den nuvarande stora byggnaden utmed Svartmangatan ingår murarna från två medeltida hus. Källarna i dessa båda hus är i huvudsak bevarade. Det södra huset har två tunnvälvda källarrum (se figur 6) som skjuter ut under Svartmangatan (Nordberg 1975, s. 200). Ludvig Koch ägde vid 1400-talets mitt stora delar av fastigheten. Hans änka Elin sålde fastigheten till fru Karin Lindholm Tomtens längd utmed Svartmangatan var då 28,5 alnar, vilket motsvarar en längd av 17,1 m. Inåt i kvarteret sträckte sig tomten 37 alnar, ca 22 m. Den nuvarande tomten har en bredd av ungefär 47 alnar mot gatan (28,2 m) och det är därför sannolikt att Karin köpt ännu en fastighet och i samband med detta gjort vissa ombyggnader. Karin säljer år 1480 fastigheten till Sten Sture den äldre. År 1620 hade riksskattmästaren Jesper Mattson Cruus, som var gift med en dotter till de la Gardie, genom arv och köp kommit i besittning av den stora fastigheten och påbörjade en genomgripande om- och nybyggnad Ankarslutarna på fasaden med årtalet 1620 vittnar om detta bygge (aa. s. 200). Från omkring 1660 finns en tomtkarta som visar området kring kvarteret Ceres. Den aktuella fastigheten har markerats med svart och visar tomtens utbredning vid denna tid. Tomtens längd mot gatan är ca 28 m eller ca 47 alnar vilket stämmer med tomtuppgifterna efter Sten Sture den äldres inköp

5 Figur 2: Tomtkarta från Nuvarande Ceres 13 märkt med röd färg. Enligt Nordberg varierade tomtstorlekarna mycket inom Gamla stan, exempelvis fanns stora sammanhängande byggnadskvarter öster om Stortorget och Svartmangatan. Tomterna vid Köpmangatan hade en tomtbredd av m och en längd av bortåt 72 m. På stortorgets och Svartmangatans västra sida var kvarteren mycket mindre. I det nuvarande kvarteret Ceres, som mellan Svartmangatan och Skomakaregatan har en bredd av ca 30 m, byggdes borgarhus invid de tre allmänningsgatorna och mot Stortorget. Tomterna fick ett ganska ringa djup (ca 30 m) som inte gav utrymme för ekonomibyggnader av större omfattning. I de stora kvarteren öster om Stortorget fanns däremot ursprungligen gott om plats för fähus, stall och andra ekonomibyggnader, samt kolgårdar och täppor. Ett stort antal av de bevarade medeltidshusen uppfördes vid slutet av 1300-talet eller 1400-talets förra del, då Stockholm upplevde en blomstringstid. De är byggda av tegel ovan mark och har gråstensblock i källarmurarna. De äldre husen i de stora kvarteren på Stadsholmens höjdplatå har ofta legat med långsidan utefter gatan, dit också sadeltakets ena fall var vänt. 4

6 De har till planen varit en- eller tvårummiga. Ibland ingick en överbyggd portgång in till gården i den ursprungliga anläggningen (Nordberg 1975 s. 12). I de nya kvarteren nedanför Västerlång- och Österlånggatorna fick bebyggelsen en helt annan karaktär. På grund av kvarterens ringa bredd byggdes husen oftast med gaveln mot långgatan och långsidan mot gränden (a.a s.20). Stockholms stadsmuseum utförde 1985 en dokumentation av murverket i samband med en renovering av Ceres 13 och fasaden längs med Svartmangatan (Bengtsson 1985). Inne på gården finns två flygelbyggnader som inramar gården i norr och söder. Den norra flygeln har stötfog mot gathuset och måste vara yngre än detta. Inne på gården mot väster uppfördes 1809 en byggnad som innehöll stall och magasin. 5

7 4 Tidigare undersökningar 1988 (SR 925) dokumenterades ett schakt i den körport som leder in till innergården från Svartmangatan (Söderlund 1988). Schaktet löpte i nord-sydlig riktning och var 1,6 m djupt och brett. I schaktets östra kant fanns delsvis ostörda lagerföljder med sand och kulturlager. De orörda lagren låg 0,70 m under markytan (SR 1081) genomfördes en arkeologisk förundersökning i den flygelbyggnad som ligger norr om innergården (Wändesjö 2007). I samband med undersökningen framkom bland annat en äldre golvnivå som tillhört det nuvarande huset och ett spisfundament. Direkt ovanför den sterila åsen fanns ett kulturlager med sot och kol som var äldre än byggnaden. Det påträffades inga fynd som kunde datera lagret närmare. Figur 3: Plan över tidigare undersökningar, fastigheten markerad med röd markering. 6

8 5 Utförande/Metod Schaktet grävdes med hjälp av maskin. Schaktdjupet anpassades så att inga äldre murar behövde grävas bort. De murar som framkom dokumenterades i plan och sektion. De jordlager som grävdes bort bestod av sentida fyllnadsmassor. Figur 4: Schaktplan med olika schaktdjup. 6 Undersökningsresultat Äldre trappa (K1) Inne på gården och längs med gathuset grävdes ett schakt som var ca 0,50 m djupt. Den befintliga gårdsnivån låg ca +15,40 m.ö.h. Schaktet följde huset fasad och var ca 12 m långt. Längst i söder framkom en murad tegelkonstruktion K1 (se fig. 5). Anläggningen är sannolikt en trappa som sträcker sig i nord sydlig riktning och längs med gathusets gårdsfasad. Själva trappan är endast bevarad till en bredd av 0,40 till 0,50 m. Detta tyder på att trappan rivits av i öster när gathusets gårdsfasad uppfördes, vilket innebär att trappan är äldre än denna. Trappan hade två olika steg. Stegen sjunker mot norr och nivåskillnaden mellan stegen är ca 0,10 m. Trappans västra begränsning var tydlig och har en något annorlunda orientering än gathusets gårdsfasad (se fig 5, K3). Vinkeln stämmer bättre med den inre väggen som syns i källarvåningen (se fig 6, K8). Den västra begränsningen bestod av en murad kant med teglet lagt i löpskift. På en tomtkarta från 1660 syns en utskjutande byggnad som sträcker sig 6 m in på den nuvarande gården. Trappan (K1) har sannolikt ingått som en del i detta hus, som också har en något sned orientering i förhållande till nuvarande gårdsfasad. (se kartöverlägg fig. 9). 7

9 Figur 5. Plan över trappan (K1) och gårdsnivån (K2), nuvarande gårdsfasad (K3). 8

10 Figur 6: Plan med trappan (K1) inlagd tillsammans med gathusets källarvåning. Lägg märke till hur trapploppets riktning överensstämmer med källarmuren (K8). 9

11 Äldre stenläggning (K2) Omedelbart norr om trappan fanns en stenbelagd yta (K2, se fig. 5). Ytan bestod av flata kalkstenhällar som låg ca 0,60 m under dagens gårdsyta. Ytan tolkades vara äldre än gårdsfasaden, men samtida med trappan. Även denna anläggning kan ha ingått som en del av den utskjutande byggnaden som syns på figur 9. Utskjutande mur (K4) Ca 8 m norr om gårdens sydvästra hörn framkom en utskjutande mur (se fig. 7, K4). Konstruktionen bestod av gråsten fogat i kalkbruk som var 1,40 x 0,60 m stor. Ovandelen av den utskjutande muren låg ca 0,5 m under markytan. 10

12 Figur 7: Plan över Ceres 13 med framgrävda anläggningar. Sektionen är inlagd med grön färg. Planen visar fastighetens bottenvåning. 11

13 Äldre källarnivåer synliga i sektion (K5) Norr om den utskjutande muren (K4) framkom synligt tegel i fasaden (fig. 8, K5). Teglet hade medeltida dimensioner med en tjocklek av ca 0,10 m. Tegelmurverket är markerat med grönt i sektionen (se fig. 7). Närmast muren (K4) fanns ett rullskift med tegel stående på högkant. Norr om rullskiftet följde tegel som närmast låg i munkförband. Den nivå där teglet börjar, motsvarar den äldre gårdsnivån och ligger ca +14,70 m.ö.h. Denna ligger på ett djup av 0,70 m under dagens nivå. Under tegelskiftet följde en husets grundmur av 0,40 m stora gråstenar. Kontextbeskrivning: K4: Utskjutande källarmur. Konstruktionen bestod av gråsten fogat i kalkbruk (K4) och var 1,40 x 0,60 m stor. K5: Tegel i fasad med medeltida mått (0,10 m tjocka). Figur 8. Sektion mot östra delen av gatuhusets gårdsfasad. Grundmur på innergård (K11) Inne på gården framkom en grundmur av gråsten (se fig. 7, K11). Muren låg ca 0,3 m under markytan. Raden med stenar sträckte sig i nord-sydlig riktning med en längd av 4,80 m. Läget på muren (K11) överensstämmer mycket bra med en utskjutande byggnad som syns på en tomtkarta från 1660 (se fig. 9). Grundmurens läge stämmer med byggnadens västra begränsning. Kartans datering visar att byggnaden fanns 1660 men den kan vara äldre. 12

14 Figur 9. Kartöverlägg med en tomtkarta från 1660 och en modern plan över Ceres 13. Läget på muren K11 stämmer med utbyggnadens västra mur. 13

15 8 Slutsatser Enligt Nordberg ingår det medeltida murar efter två hus i källarna till gatuhuset utmed Svartmangatan (1975, s 200). Av hans beskrivning framgår inte tydligt vilka rum som avses. Tittar man närmare på de historiska uppgifterna framgår det att tomtens längd utmed Svartmangatan år 1450 var ca 17 m. Detta mått stämmer med avståndet från körporten och söderut till fastighetens södra begränsning (se fig. 9, K9). Mellan åren 1460 och 1480 mätte tomtens längd 28 m. Detta mått stämmer ungefär med dagens förhållande. Detta talar för att Karin Lindholm efter 1460 köpte byggnaden norr om körporten (se fig. 9, K6) då den införlivades med fastigheten söder om densamma. Körporten (K7) är sannolikt medeltida och leder in på innergården av Ceres 13. Flera av de anläggningar som framkom i samband med undersökningen på innergården (K1, K2 och K11) hör sannolikt till den utbyggnad som syns på figur 8. Utbyggnaden syns på en tomtkarta från 1660 men den kan vara äldre. I sektionen som uppmättes av gathusets gårdsfasad framkom medeltida tegel i munkförband (se fig.7 och fig. 8, sektion märkt med grönt). Denna tegelmur kan vara likvärdig med gathusets ursprungliga bredd. Längs denna sektion framkom även ett utskjutande tegelparti (K4) som även den tolkas tillhöra husets äldsta medeltida del. 9 Referenser Otryckta källor SR = Stadsarkeologiskt register. Finns på Stockholms stadsmuseum. Se även Hasselmo Bengtsson, Ceres 13. Stockholms stad, Gamla stan, Raä 103. Byggnadsarkeologisk arkivrapport Söderlund, Ceres 13. Stockholms stad, Gamla stan, Raä 103. Arkeologisk arkivrapport Litteratur Nordberg, T Gamla stan i Stockholm. Kulturhistorisk beskrivning hus för hus. Monografier utgivna av Stockholms Kommunalförvaltning Nr 35. Stockholm Wändesjö, Ceres 13. Stockholms stad, Gamla stan, Raä 103. Arkeologisk rapport 2007:6 14