Oskälighet och 36 avtalslagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Oskälighet och 36 avtalslagen"

Transkript

1 Studies in Management and Economics, Dissertation No. 63 International Graduate School of Management and Industrial Engineering, Dissertation No. 82 ACTA IURIS LINCOPENSIS Oskälighet och 36 avtalslagen Andreas Norlén 2004 Avdelningen för rätt och rättsfilosofi Linköpings universitet

2 Oskälighet och 36 avtalslagen 2

3 "Det rätta är evigt, ej rotas där ut från jorden dess trampade lilja, erövrar det onda all världen till slut, så kan du det rätta dock vilja." Ur "Det eviga" av Esaias Tegnér. Andreas Norlén, 2004 ISBN: ISSN: ISSN: UniTryck, Linköping Distribueras av: Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Avdelningen för rätt och rättsfilosofi Linköping Telefon: Telefax:

4 FÖRORD Det finns två personer, utan vilkas entusiastiska stöd den här avhandlingen aldrig hade kommit till, och vilka jag därför nu är ett stort tack skyldig: min handledare, professor Ingrid Arnesdotter, och min mor, Gunilla Norlén. Jag har svårt att tänka mig en handledare, som hade kunnat fullgöra sin uppgift med större engagemang, kreativitet och noggrannhet än Ingrid Arnesdotter. Hon har alltid varit tillgänglig för frågor och diskussion och har med sin kunnighet och ambition varit en klippa att luta sig mot, när det har behövts, en prövande granskare, när det har varit motiverat, och en brinnande kreatör, när det har krävts nytt bränsle. Tack, Ingrid! Det är brukligt att tacka familjemedlemmar i slutet av sådana här förord, men i mitt fall har min mor definitivt förtjänat en framskjuten placering. Också hon har fyllt rollen som förtroendeingivande klippa att luta sig mot, när tiden inte riktigt har räckt till eller när det annars funnits behov av en hjälpande hand (vilket är inte alltför sällan). Dessutom var det hon som fick mig att inse att jag hade nått vägs ände med det avhandlingsämne, som jag först började arbeta med, och uppmuntrade mig att delvis byta inriktning. Tack, mamma! Utöver dessa två är det naturligtvis en mängd människor som i större eller mindre utsträckning bidragit på olika sätt till denna avhandlings förverkligande. Jag vill tacka alla kollegor vid Avdelningen för rätt och rättsfilosofi vid Linköpings universitet, där jag alltid funnit vänskap och stimulans. Jag tackar i synnerhet forskarvännerna professor Hans Stenberg, docent Bo H Lindberg, universitetslektor Jan Kellgren, jur dr Anders Holm, universitetsadjunkt Johan Wessén och doktorand Joel Westerlund för många och kloka synpunkter vid tusen och en diskussion under årens lopp. Ett särskilt tack riktar jag till ämnesstudierektor Maria Boyce, som trollat med tjänstgöringsscheman och givit utrymme för en utdragen avhandlingsspurt. En ros går också till ämnesadministratör Birgitta Schenell, avdelningens stöttepelare, som alltid har tid för ett ord av omtänksamhet och uppmuntran. Ett varmt tack förtjänar även Johanna Romare, doktorand i etik vid Linköpings universitet, som har läst avhandlingens tredje kapitel och kommit med värdefulla råd och kloka påpekanden. Kapitlet behandlades vid ett seminarum under ledning av professor Göran Collste på Centrum för tillämpad etik vid Linköpings universitet, varför jag även tackar deltagarna i det seminariet för en intressant och givande diskussion. Vidare tackar jag varmt Rechtsreferendar Johannes Lerm, som svarat för översättningen av sammanfattningen till tyska språket, och professor Bert Lehrberg, som hade vänligheten att läsa ett tidigt utkast angående avhandlingens inriktning, och medverka vid ett seminarium angående detta. Jag vänder mig också med uppskattning till kollegorna inom årgång 1998 av forskarskolan IMIE, International Graduate School of Management and 4

5 Industrial Engineering, samt IMIE:s övriga medarbetare. Vi hade, inte minst under de första doktorandåren, många intressanta diskussioner. Personalen på Humanistiska biblioteket, i synnerhet bibliotekarie Anna Bladh, tackar jag för vänligt tillmötesgående. Motala den 2 augusti 2004 Andreas Norlén 5

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1: INLEDNING 1.1 Problembakgrund Fyra utgångspunkter Den första utgångspunkten innebörden av oskälighetsrekvisitet behöver preciseras Den andra utgångspunkten kopplingen mellan etik och juridik Den tredje utgångspunkten paragrafens kontext Den fjärde utgångspunkten det europeiska integrationsarbetet Syfte Utländsk doktrin användbarhet och urvalskriterier Avgränsningar Disposition 24 KAPITEL 2: 36 AVTALSLAGEN EN INTRODUKTION 2.1 Inledning Litteratur m m Paragrafens karaktäristika Inledning Avtalsvillkor inte avtal Jämkning inte enbart ogiltighet Oskäligt inte otillbörligt Oskäligt inte otillbörlig tillämpning Avtalets innehåll Omständigheterna vid avtalets tillkomst Senare inträffade förhållanden Omständigheterna i övrigt Underlägsen ställning EU-direktivet om oskäliga villkor i konsumentavtal 38 KAPITEL 3: ATT RÄTTFÄRDIGA JURIDISKA STÄLLNINGSTAGANDEN 3.1 Inledning Värdeteoretiska begrepp Rättspositivismens och rättsrealismens tillkortakommanden Inledning Exkurs: skillnaden mellan rättspositivism och rättsrealism Emotivismens svagheter Värdenihilismens och värdeskepticismens svagheter Värderingsfrihetens svårigheter Positivismen och demokratin Positivismen och rättssäkerheten 66 6

7 3.4 En vetenskaplig, värdebaserad diskussion Inledning Värdeteoretiska utgångspunkter Kravet på vetenskaplighet Diskursteori och avvägningar Topik Om begreppen objektiv, subjektiv och skönsmässig Hur går den slutgiltiga avvägningen till? Är detta en avhandling de lege lata eller de lege ferenda? Tillåtna argument i diskussionen om 36 avtalslagen Inledning Oskälighetsbegreppet en språklig analys Varför tillkom 36 avtalslagen? en ändamålsanalys baserad på förarbetena Inledande om etik Konsekvensetik Inledning Utilitarismen Rättsvetenskap o ekonomisk effektivitet Ekonomiska resonemang och 36 avtalslagen Deontologisk etik Inledning Pliktetik Dygdeetik Dygdeetik och avtalsrelationen Avtalsrelationensdygder Dygder och principer 153 KAPITEL 4: AVTALSRÄTTENS DYGDER OCH PRINCIPER 4.1 Vilka principer hör ihop med dygderna? Förutsebarhetsprincipen, likhetsprincipen och andra principer bakom rättstillämpningen i allmänhet Inledning Lojalitet Regelnärhet Förutsebarhet Likabehandling Materiell lämplighet Viljeprincipen Inledning Viljeprincipens befriande sida Allmänt om viljeprincipens befriande sida Den fria viljan Den fullt ut informerade viljan 180 7

8 Den mogna och friska viljan Viljeprincipens bindande sida Argument angående viljeprincipen Viljeprincipen och avtalsrelationens dygder Tillitsprincipen Allmänt om tillit och tillitsprincipen Argument angående tillitsprincipen Tillitsprincipen och avtalsrelationens dygder Vigilansprincipen och caveat emptor-principen Relationen mellan vigilansprincipen och caveat emptor-principen Mer om vigilansprincipen och argument angående den Vigilansprincipen och avtalsrelationens dygder Ekvivalensprincipen Allmänt om ekvivalensprincipen Argument angående ekvivalensprincipen Ekvivalensprincipen och avtalsrelationens dygder Principen att avtal inte får strida mot lag eller goda seder Allmänt om principen Argument angående principen Principen och avtalsrelationens dygder Lojalitetsprincipen Allmänt om lojalitetsprincipen Argument angående lojalitetsprincipen Lojalitetsprincipen och avtalsrelationens dygder 244 KAPITEL 5: AVTALSRELATIONENS DYGDER OCH PRINCIPER I FÖRARBETEN, PRAXIS OCH DOKTRIN ANGÅENDE 36 AVTALSLAGEN 5.1 Inledning Viljeprincipen Tillitsprincipen Vigilansprincipen Ekvivalensprincipen Principen att avtal inte får strida mot lag eller goda seder Lojalitetsprincipen 261 KAPITEL 6: TILLÄMPNINGEN AV 36 AVTALSLAGEN 6.1 Inledning Att hantera omständigheter Omständighetslistor Aristoteles och Rescher En induktiv komplettering? De enskilda omständigheternas innebörd och och rättsliga relevans Inledning 275 8

9 Vem gjorde det? Vad gjorde han? Hur gjorde han det? I vilket sammanhang gjorde han det? Varför gjorde han det? Tillämpningen av 36 avtalslagen falldiskussioner med utvikningar Inledning Fallet med den oinformerade tobakshandlaren Fallet En närmare analys av fallet med beaktande av relevanta dygder, principer och omständigheter Inledning avtalslagen och förutsättningsläran Närmare om upplysningspliktens omfattning Vad-frågan med inslag av vem-frågan, när-frågan och hur-frågan Varför-frågan syftet Något ytterligare om hur-frågan Avvägningen Sammanfattning Fallet med den prisvärda skärgårdstomten Fallet En närmare analys av fallet med beaktande av relevanta dygder, principer och omständigheter Inledning Ekvivalensfrågan Motivfrågan Avvägningen Sammanfattning Fallet med det tvingade rederiet Fallet En närmare analys av fallet med beaktande av relevanta dygder, principer och omständigheter Inledning Den fria viljan och för avtalsrelationen irrelevanta påtryckningar Den fria viljan och påtryckningar med anknytning till avtalsrelationen samt avvägningarna i fallet med det tvingade rederiet 383 9

10 Sammanfattning Fallet med det avgiftsbefriade spillvattenavloppet Fallet En närmare analys av fallet med beaktande av relevanta dygder, principer och omständigheter Inledning Senare inträffade förhållanden och bristande förutsättningar Balansfrågan vid jämkning med hänvisning till senare inträffade förhållanden När är senare? Skillnaden mellan lite senare och mycket senare Parternas förmåga att bedöma framtiden Avvägningen i fallet Sammanfattning 422 KAPITEL 7: SLUTORD 427 ZUSAMMENFASSUNG 432 KÄLLOR M M 437 Offentligt tryck 437 Rättsfall 437 Webbplatser 439 Litteratur 439 VISSA FÖRKORTNINGAR

11 INLEDNING 1.1 Problembakgrund Fyra utgångspunkter I tredje kapitlet Lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 1 regleras som bekant olika situationer, när avtal eller i några fall avtalsklausuler kan förklaras vara ogiltiga. Den paragraf som har vidast tillämpningsområde, 36, ger även möjligheten att jämka ett avtalsvillkor som alternativ till att ogiltigförklara villkoret eller hela avtalet. 2 Kärnstadgandet i 36 AvtL innebär att avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Föreliggande avhandling har, som dess titel anger, till syfte att behandla oskälighetsbegreppet och 36 avtalslagen. Ämnesvalet och avhandlingsarbetets inriktning bygger på några utgångspunkter, vilkas innehåll utvecklas i följande delavsnitt. Innebörden av oskälighetsrekvisitet i 36 avtalslagen är delvis oklar och behöver preciseras. Det finns i förarbeten och praxis ett antal exempel på när paragrafen kan tillämpas, varför det i vissa situationer är tämligen uppenbart att oskälighet i paragrafens mening föreligger. För att man skall kunna säga något om även andra situationer, behövs sannolikt en fördjupad diskussion, om såväl vilka delvis motstridiga värdeståndpunkter oskälighetsbegreppet vilar på som vilka omständigheter som skall tillmätas vikt vid bestämmandet av om oskälighet föreligger och hur dessa värdeståndpunkter, givet olika omständigheter, bör avvägas mot varandra, när man skall avgöra enskilda fall. Man måste bli mer abstrakt, för att kunna vara konkret i fler fall, skulle man kunna säga. Det finns en tydlig koppling mellan etik och rättstillämpning. När man gör en avvägning mellan olika tänkbara argument i samband med bestämmandet av innebörden i oskälighetsrekvisitet i 36 avtalslagen i synnerhet på ett område som inte behandlas i förarbetena eller i HD:s praxis är resultatet av avvägningen inte självklart, och därmed inte heller enkelt (eller kanske inte ens möjligt) att motivera enbart med stöd av de traditionella rättskällorna, utan man gör ett normativt, etiskt ställningstagande och bör kunna anföra argument från den normativa etiken, för att rättfärdiga sitt ställningstagande. Därmed är det 1 I det följande benämns lagen på vedertaget sätt avtalslagen eller AvtL. 2 När jag i det följande använder uttrycket avtals ogiltighet eller liknande, inkluderar jag därmed också avtalsvillkors ogiltighet samt jämkning av avtalsvillkor med stöd av 36 AvtL, så länge inte motsatsen uttryckligen anges. 11

12 intressant att bestämma innebörden av oskälighetsrekvisitet i 36 avtalslagen med normativ etik som en kompletterande rättskälla. 36 avtalslagen tillkom under första hälften av 1970-talet närmast som ett slags pendang till en bestämmelse i lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden 3, men det problemområde paragrafen avser att reglera ytterst balansen mellan avtalsbundenhet och möjligheten att komma ifrån avtalsförpliktelser knyter an till en månghundraårig, pågående, bred diskussion inom rättsvetenskapen i hela västvärlden. Således är det intressant att vidga referensramen och sätta in oskälighetsbegreppet och 36 avtalslagen i ett etiskt och juridiskt sammanhang som går utöver svensk konsumentpolitik. Sverige är en del av den Europeiska unionen, vars strävanden mot utökad integration även gör sig påminda på det rättsliga området, till exempel i form av arbetet med vad som skulle kunna bli en europeisk civilrättskodifikation. Det förefaller bland annat därför intressant att analysera oskälighetsbegreppet och 36 avtalslagen med beaktande av både avtalsrättslig doktrin från andra europeiska länder och ett av de mest kända resultaten av enhetssträvandena så här långt, Principles of European Contract Law (PECL) Den första utgångspunkten innebörden av oskälighetsrekvisitet behöver preciseras Nyckelrekvisitet i 36 avtalslagen oskäligt uppfattas som ett oprecist begrepp, vilket har gjort att många funnit paragrafen gåtfull och svårfångad till sin natur. / / Den förefaller kunna tillämpas på allt eller intet. 4 Hov har, apropå den norska motsvarigheten till den svenska generalklausulen, sagt att bestämmelsen fått en så rund og ullen form att den kan bety alt og ingenting 5. André hävdar att 36 avtalslagen är en mycket lösligt konstruerad generalklausul samt slår fast: 36 saknar helt enkelt rekvisit 6. I samma starkt kritiska anda menar Karnell att domstolarna inte får vägledning i vare sig lagtext eller förarbeten vid sin bedömning av vad som är oskäligt. Inte heller doktrinen ger någon verklig ledning, eftersom den får sin näring från praxis, vilken är sparsam. Han frågar sig därför om vi avlägsnar oss från rättstillämpning och i stället närmar oss skönstillämpning 7. 3 Jfr t ex prop 1975/76:81, s 101 ff och Håstad, Torgny, 36 avtalslagen i praktiken i Konsumenträtt & ekonomi nr 2/85, s 13. Den sistnämnde skriver: Viss osäkerhet rådde emellertid om i vad mån marknadsdomstolens bedömningar enligt avtalsvillkorslagen kunde slå igenom i de allmänna domstolarnas prövning av klausuler i träffade avtal Bl a för att komma till rätta med dessa brister infördes den nya 36 avtalslagen år von Post, Claes-Robert, Studier kring 36 avtalslagen med inriktning på rent kommersiella förhållanden, Stockholm 1999, s Hov, Jo, Avtalerett, 1 uppl, Oslo 1980, s 123. I senare upplagor har dock författaren förklarat sig ha insett att generalklausulen kommit för att stanna. 6 André, Mathias, Strukturer i 36 avtalslagen, SvJT 1986, 526 f. 7 Karnell, Gunnar, Avtalsparter mellan rätt och skönstillämpning, Om våra rättigheter II, antologi utgiven av Rättsfonden 1983, s 63 ff. 12

13 Lehrberg framhåller: i sig själv är oskälighetsnormen tämligen intetsägande. Han fortsätter: Oskälighetsnormen är med andra ord allmän och opreciserad, vilket från teoretisk synpunkt kan te sig betänkligt men i praktiken torde vara ofrånkomligt, då den har till funktion att lägga ny mark under plogen. Domstolarna har med andra ord själva att bestämma vilka normer som skall vara avgörande vid oskälighetsprövningen. Han konstaterar också att oskälighetsnormen i viss utsträckning har preciserats genom uttalanden i generalklausulens förarbeten samt i rättspraxis. 8 Vad beträffar förekomsten av rättspraxis, säger dock von Post: Utredningens förhoppning om vägledande praxis kan knappast sägas ha uppfyllts. De rättsfall som innefattar principiellt hållna bedömningar är få 9. Ovanstående korta redogörelse visar att det genom åren har förekommit viss kritik mot 36 AvtL som företeelse 10, men också att paragrafens närmare tillämpningsområde är i behov av ytterligare precisering. Behovet av precisering torde vara påtagligt för många av dem som har att hantera avtalsrättsliga frågor, och då åsyftas inte i första hand domare, utan snarare advokater, företagsjurister och andra som arbetar med avtalsförhandlingar och avtalsskrivande. Vid samtal förda helt ad hoc med advokater har jag fått intrycket att verkan av 36 AvtL uppfattas som en osäkerhetsfaktor, vilken måste beaktas så att inte en uppgörelse riskerar att omkullkastas, för den händelse motparten vid efterföljande oenighet mellan parterna skulle bestämma sig för att driva fram en domstolsprövning. 11 Att beakta paragrafen uppfattas dock stundtals som svårt, eftersom principerna för dess tillämpning endast delvis är tydliggjorda. När det gäller förekomsten av vägledande rättspraxis, bör man påminna om att det redan i propositionen påpekas att domstolarnas möjligheter att ge sina avgöranden en principiell karaktär är begränsade. 12 Dels får domstolarna inte till grund för domslutet lägga andra omständigheter än sådana som part åberopat till stöd för sin talan, dels är många typer av avtalsvillkor sådana att bedömningen av deras skälighet utfaller olika, beroende på omständigheterna i det särskilda fallet. 13 Frågan är dock vad som menas med principiell. I propositionen (och även i generalklausulutredningen och von Posts verk) förefaller principiell närmast likställas med abstrakt eller avskalad alla individuella omständigheter och då kan domstolarna få svårt att leva upp till 8 Lehrberg, Förutsättningsläran, Uppsala 1989, s von Post, a a, s 107. Jag har efter egen genomgång konstaterat att han i sin avhandling gör en uttömmande genomgång av samtliga vid avhandlingens färdigställande existerande NJA-fall som rör generalklausulen. Han behandlar även ett betydande antal RH-fall med anknytning till samma lagrum, samt avgöranden från Danmark, Norge och Finland beträffande dessa länders respektive motsvarighet till 36 AvtL. Se a a, s 309 ff. 10 Det är dock värt att notera att en del av de kritiska synpunkterna framfördes relativt kort tid efter generalklausulens ikraftträdande, innan någon mer omfattande praxis hade hunnit växa fram. 11 Jfr Ramberg, Jan, Avtalsskrivaren och 36 avtalslagen, i Festskrift till Sveriges Advokatsamfund, Stockholm 1987, s 509: det är naturligt att den vidöppna möjligheten att jämka oskäliga avtalsvillkor enligt 36 avtalslagen emellanåt förskräcker avtalsskrivaren. 12 Prop 1975/76:81, s Prop 1975/76:81, s

14 önskemålen, med tanke på att paragrafen föreskriver att en helhetsbedömning skall göras. Det torde dock också vara möjligt att hävda att en principiell bedömning skall vara en bedömning som vilar på principer och då finns det ingen motsättning mellan kravet på principiellt inriktade domslut och beaktande av många olika omständigheter. En princip är, enligt Peczenik, en norm som uppställer ett ideal (vilket senare kommer att utvecklas). 14 En princip ger prima facie-skäl att företaga eller underlåta en viss handling, men det slutgiltiga ställningstagandet till om handlingen är god eller ond beror på en avvägning mellan olika kolliderande principer. Hur den avvägningen utfaller, beror på omständigheterna i det enskilda fallet, som alltså är oundgängliga för att man skall komma fram till ett välövervägt ställningstagande. Man kan hävda, även om det inte är oomstritt 15, att rättsordningen vilar på ett antal dygder och principer och att de regler rättsordningen innehåller kan ses som konkretiseringar av dessa dygder och principer. Mot den bakgrunden skulle man kunna hävda att det en domstol gör, när den tillämpar 36 avtalslagen, är att den uppställer en handlingsregel (efter att handlingen redan är utförd) för ett visst, enskilt fall ( det här avtalsvillkoret borde du inte ha påtvingat din motpart ) och att domstolen därvid konkretiserar någon eller några av de dygder och principer som det avtalsrättsliga systemet vilar på. För att kunna bestämma innebörden av oskälighetsrekvisitet i 36 avtalslagen och därmed kunna tillämpa sagda lagrum, finns det därför goda skäl att söka identifiera ett antal dygder och principer, som kan sägas ligga till grund för avtalsrätten, och diskutera hur dessa dygder och principer skulle kunna påverka bestämmandet av innebörden av oskälighetsrekvisitet i 36 avtalslagen. Samtidigt bör också belysas vilka slags omständigheter som är relevanta att beakta, när dygderna och principerna skall avvägas mot varandra i enskilda fall Den andra utgångspunkten kopplingen mellan etik och juridik Begreppet etik kommer av det grekiska ordet ethos, vilket betyder sed, sedvänja. Samma etymologiska betydelse har det latinska ordet moralis, som givit oss begreppet moral. 16 Modern moralfilosofi använder moralbegreppet för att beteckna praktiken handlingar och ställningstaganden medan etik står för teorin, det vill säga reflektionen över det moraliska handlandet och de moraliska ställningstagandena. 17 Sokrates sade att ämnet etik inte sysslar med 14 Se delavsnitt Se t ex Holm, Anders, Den avtalsgrundade lojalitetsplikten en allmän rättsprincip, Linköping 2004, bl a s 183 ff. 16 Collste, Göran, Inledning till etiken, Lund 1996, s Collste, a a, s

15 någon liten fråga, utan hur vi bör leva. 18 Vad är rätt och vad är orätt, gott och ont? 19 Enligt Svenska Akademiens ordbok har ordet oskälig flera betydelser; det talas bland annat om oskäliga djur. Den betydelse som är relevant i förevarande sammanhang är denna: som icke överensstämmer med en sund och naturlig uppfattning om vad som är rätt och billigt, icke skälig; särskilt (i synnerhet om krav, pris, vinst, straff och dylikt): som går för långt eller är alltför högt tilltagen. 20 Det som är oskäligt är således orätt. Alltså är det en etisk fråga vad som är skäligt och vad som är oskäligt. Enligt det rättspositivistiska paradigmet är det emellertid starkt förenklat och lite vårdslöst uttryckt lagstiftaren som står för de etiska bedömningarna, som avgör vad som är rätt och orätt, medan rättsväsendet skall verkställa lagstiftarens befallningar. Man kan diskutera sanningshalten i detta generellt (och så sker också i viss utsträckning i kapitel tre), men man kan i vart fall konstatera att det inte stämmer särskilt väl överens med utformningen av 36 avtalslagen (eller andra generalklausuler). Innebörden av att en generalklausul införs är väl just att lagstiftaren överlåter åt domstolarna att avgöra vad som är rätt och orätt i mycket större utsträckning än vad som blir fallet, när en paragraf med mer preciserat innehåll införs. Vad beträffar tillämpningen av 36 avtalslagen ges vägledning i förarbetena, men trots att dessa fått uppskattande omdömen 21 är det ändå domstolarna och i sista hand Högsta domstolen, som får ge :n innehåll 22. Därav följer att det blir svårt att komma ifrån att domstolarna måste göra etiska avvägningar, för att kunna närmare utforma tillämpningen av 36 avtalslagen, och därmed blir det också legitimt att i det sammanhanget inte enbart beakta argument hämtade ur de traditionella rättskällorna, utan även argument ur den normativa etiken. Detta utvecklas i kapitel tre Den tredje utgångspunkten paragrafens kontext När den marknadsrättsliga lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden tillkom, innebar den en möjlighet för marknadsdomstolen att förbjuda användningen av otillbörliga avtalsvillkor, vilket 1974 ändrades till oskäliga avtalsvillkor. Så småningom ansågs det föreligga ett behov av även utökade civilrättsliga möjligheter att i vissa fall inskrida mot avtalsvillkor och det som sedermera kom att kallas Generalklausulutredningen tillsattes. Utredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1974:83) att en ny generalklausul skulle införas i 18 Rachels, James, The Elements of Moral Philosophy, 2 uppl, Singapore 1995, s xi. Översättning från engelskan av författaren. 19 Collste, a a, s 27 f. 20 Svenska Akademiens ordbok, studerad på Internet senast kontrollerad avseende detta ord Förkortade ord har skrivits ut i deras helhet. 21 Se t ex Peczenik i Vad är rätt?, s 370: Det finns däremot klara riktlinjer i förarbetena Tack vare dessa kunde domstolarna utan problem skapa ett antal prejudikat. 22 Håstad, 36 avtalslagen i praktiken, s

16 avtalslagens tredje kapitel, vilket också blev regeringens förslag (prop 1975/76:81) och riksdagens beslut. I både utredningen och propositionen framhålls de konsumentpolitiska motiven bakom den nya generalklausulen (även om det samtidigt betonas att paragrafens tillämpning inte är begränsad till konsumentförhållanden). 23 Om man fokuserar på generalklausulens tillkomsthistoria i snäv mening, framstår paragrafen tydligt som ett led i 1970-talets omfattande reformarbete på konsumenträttens område. När paragrafen tillkom, uppfattades den som i viss utsträckning nyskapande. I propositionen sägs att domstolarna skall få ökade möjligheter att jämka eller åsidosätta oskäliga villkor i avtal och andra rättshandlingar. 24 Lehrberg noterar att syftet med lagrummet var att lägga ny mark under plogen. 25 Generalklausulutredningen betonar dock att det råder allmän enighet om att generalklausulen i 8 skuldebrevslagen ger uttryck för en allmän obligationsrättslig grundsats skuldebrevslagen kan betecknas som nuvarande 36 avtalslagens närmaste föregångare och hade följande lydelse: Skulle tillämpning av villkor som upptagits i skuldebrev uppenbarligen vara stridande mot gott affärsskick eller eljest otillbörlig, må villkoret jämkas eller lämnas utan avseende. Paragrafen upphävdes i och med att nuvarande 36 avtalslagen trädde i kraft. Det var således en allmän obligationsrättslig grundsats att avtalsvillkor, vars tillämpning var uppenbart otillbörlig, kunde jämkas eller ogiltigförklaras. Senare i avhandlingen diskuteras skillnaden mellan 36 avtalslagen och bland annat 8 skuldebrevslagen närmare, men man kan konstatera att det finns tämligen stora likheter mellan lagrummen, låt vara att 8 skuldebrevslagen, genom rekvisitet uppenbarligen, hade ett snävare tillämpningsområde än sin efterföljare. 27 Redan mot bakgrund av det nu sagda förefaller det som om det är mer korrekt att beskriva generalklausulen i 36 avtalslagen som ett led i en kontinuerlig rättsutveckling, än som en dramatisk nymodighet. Vidgar man det historiska perspektivet ytterligare, skall man finna att det redan i den romerska rätten fördes omfattande diskussioner beträffande under vilka omständigheter avtal inte skulle vara bindande. Den romerska rätten öppnade möjligheter för avtalsparter att komma ifrån sina åtaganden med hänvisning till olika omständigheter, bland annat avtalets innehåll (kraftig obalans mellan parternas prestationer) och 23 Se t ex prop 1975/76:81, s 103 ff. 24 Prop 1975/76:81, s Lehrberg, Bert, Förutsättningsläran, s SOU 1974:83, s Hur snävt tillämpningsområdet för 8 SkbrL egentligen var kan dock diskuteras. I prop 1975/76:81, s 20, noteras att departementschefen i skadeståndslagspropositionen från 1972 (1972:5) apropå sagda lagrum framhöll (s 240) att denna bestämmelse och dess motiv gav utrymme för en tillämpning som var mindre återhållsam än den som hade kommit till uttryck i rättspraxis. Språkligt sett var 8 SkbrL onekligen snävare utformad än nuvarande 36 AvtL, men det finns således stöd för att hävda att praxis gjorde tillämpningsområdet för 8 SkbrL än snävare. 16

17 omständigheter vid avtalets tillkomst (tvång, svek m m). Dessa diskussioner har sedan förts vidare genom århundradena. 28 Som exempel kan nämnas att svenska domstolar under 1600-talet tillämpade den romerska laesio enormis-regeln, en slags tidig motsvarighet till 36 avtalslagen. 29 Det är således fullt möjligt att se 36 avtalslagen som det senaste steget i den svenska delen av en lång, internationell rättsutveckling. Om man vidgar avhandlingens referensram till att i någon utsträckning också inkludera delar av denna historiska och internationella utveckling som bör anses tillhöra paragrafens kontext (om än kontext i vid mening) erbjuds en möjlighet till en utveckling av den svenska diskussionen om hur man skall avväga vikten av att avtal hålls mot vikten av att avtal är skäliga och tillkommer under rättvisa förhållanden vilket som sagt är vad 36 avtalslagen ytterst handlar om Den fjärde utgångspunkten det europeiska integrationsarbetet Det finns ett antal av EU antagna rättsakter som berör avtalsrättens område. 30 Många av rättsakterna berör speciell avtalsrätt eller till avtalsrätten anknytande frågor, som inte behandlas i föreliggande avhandling, varför för denna avhandlings vidkommande framför allt EU-direktivet om oskäliga avtalsvillkor i konsumentförhållanden (93/13/EEG) torde vara av intresse. Det implementerades i svensk rätt genom stiftandet av en ny lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, till vilken en samtidigt tillkommen hänvisning i 36 AvtL refererar. 31 Sedan ett antal år tillbaka pågår emellertid, utöver det konkreta lagstiftningsarbetet på avtalsrättens område, ett omfattande arbete inom EU, vilket syftar till att närma de europeiska ländernas civilrättsliga system till varandra. Redan 1989 antog Europaparlamentet ett uttalande, i vilket något slags europeisk civillag efterlystes. 32 Också inom kommissionen har dessa tankar vunnit gehör och vid ett EU-toppmöte 2001 uttalade sig Europeiska rådet för att 28 Till exempel belyses rättsutvecklingen från 1700-talet och framåt när det gäller balansen mellan avtalsbundenhet och möjligheten att undgå avtalsförpliktelser för engelsk rätts vidkommande utförligt och grundligt av Atiyah, P S, i The Rise and Fall of Freedom of Contract, Oxford Beträffande svenska förhållanden kan nämnas Jägerskiöld, Stig, Handelsbalkens utländska källor, Lund Jägerskiöld, a a, s 23 ff. Se även delavsnitt i denna avhandling. 30 Se för en utförlig genomgång av acquis communautaire på EU-avtalsrättens, i synnerhet EUköprättens, område Remy-Corlay, Pauline, The Law of Sales: Acquis and Improved Acquis in European Contract Law, ERA-Forum 2/2003, s 39 ff. Jfr även Berntiz, En europeisk civillag? Aktuell utveckling och svensk hållning [cit Bernitz, En europeisk civillag?], JT nr 3, s 506 (artikeln finns på s ). 31 Se prop 1994/95:17 Oskäliga avtalsvillkor m m. Införlivande med svensk rätt av EG:s direktiv om oskäliga avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Jfr även Remy-Corlay, a a, s 48 f. 32 Se angående denna bakgrundsskildring Bernitz, Ulf, En europeisk civillag?, s 503. Se ang rättsharmonisering allmänt Bogdan, Michael, Komparativ rättskunskap, 2 uppl, Stockholm 2003, s 30 f. 17

18 behovet av ökad harmonisering av civilrätten skulle undersökas. Detta resulterade i att kommissionen senare samma år presenterade ett Meddelande om europeisk avtalsrätt, som innehöll fyra alternativa handlingsvägar, av vilka en innebar tillskapandet av en civillag på EU-nivå. 33 Dokumentet remissbehandlades och arbetet fortskred. I februari 2003 antog EU-kommissionen En mer samordnad europeisk avtalsrätt en handlingsplan. 34 Handlingsplanen hörde till diskussionsämnena vid en konferens om europeisk avtalsrätt i Trier i april Ett av de viktigaste förslagen i handlingsplanen är att en gemensam referensram beträffande avtalsrätt skall utarbetas. Förslaget har flera syften, bland annat att referensramen skall vara ett verktyg för att utveckla gemenskapsrätten på avtalsrättens område och en hjälp vid ny avtalsrättslig lagstiftning på europeisk nivå, att den skall kunna ligga till grund för ett optional instrument 36 gällande europeisk avtalsrätt, att den skall hjälpa medlemsländerna vid implementering av EU:s rättsakter och vid anpassning av nationell rätt till EU-rätten på områden som gränsar till av EU reglerade områden samt att den skall hjälpa praktiskt verksamma jurister att tolka såväl EU-rätt som nationell rätt som bygger på EU:s rättsakter. 37 Arbetet med referensramen pågår och bedrivs i ett antal arbetsgrupper. Det optional instrument som omnämns är ett tänkt avtalsrättsligt regelverk, men dess exakta tillämpningsområde, om det blir verklighet, är inte fastställt. Det mest närliggande alternativet synes vara att det skall kunna användas av avtalsparter som regelverk för deras avtal, i stället för det ena eller det andra nationella regelverket. På så vis skulle parterna få en möjlighet att välja bort nationell lagstiftning (en opt out-möjlighet ). 38 Detta upplägg är mindre ambitiöst än tanken på en gemensam europeisk civillag, men skulle inte desto mindre kunna bli ett betydelsefullt steg mot ökad rättslikhet i Europa på avtalsrättens område. Parallellt med det beskrivna arbetet inom EU:s institutioner har ett omfattande akademiskt arbete bedrivits. Främst bör framhållas det arbete som genomförts 33 Alternativen var följande: 1. Inga åtgärder vidtas på EU-nivå. 2. EU främjar framtagandet av gemensamma avtalsrättsliga principer och riktlinjer, som kan påverka medlemsstaternas rättsutveckling, men inte är bindande. 3. Kvaliteten på befintlig gemenskapsrättslig lagstiftning inom avtalsrättens område förbättras. 4. Heltäckande EU-lagstiftning införs i form av en europeisk civillag. (Se Bernitz, En europeisk civillag?, s 508.) 34 Se Bernitz, En europeisk civillag?, s 504. Se även Fuchs, Angelika, A Common Frame of Reference How should it be filled? i ERA-Forum nr 2/2003, utgiven av Association for the Promotion of the Academy of European Law in Trier, s 99 ff. 35 Fuchs, a a, s Begreppet skulle kanske kunna översättas med alternativt regelverk. Instrument är uppenbarligen inte en ordagrann motsvarighet till regelverk, men med tanke på vad detta optional instrument skall användas till, är översättningen tänkbar. 37 Schulte-Nölke, Hans, The Commission s Action Plan on European Contract Law and the Research of the Acquis Group i ERA-Forum nr 2/2003, s 143. Se även Bernitz, En europeisk civillag?, s Se Bernitz, En europeisk civillag?, s 504 och

19 inom ramen för den delvis EU-finansierade Commission on European Contract Law, den så kallade Landokommissionen. Dess insatser har resulterat i Principles of European Contract Law (PECL), del I, II och III 39, som innehåller ett stort antal obligationsrättsliga regler och principer, vilka, enligt upphovsmännens uppfattning, bygger på värdeståndpunkter som i stor utsträckning är gemensamma för de olika europeiska rättsordningarna. Detta arbete uppmärksammas i kommissionens dokument från år 2001 och kommer, såvitt kan förstås, att ligga till grund för de fortsatta strävandena mot ökad europeisk rättslikhet inom avtalsrätten. 40 Utgångspunkten för detta akademiska arbete har således varit de skilda nationella rättsordningarna och de värden och principer dessa vilar på. Därifrån har arbetet inriktats på att finna vad som bäst kan beskrivas som ett antal minsta gemensamma nämnare både när det gäller principer och mer konkreta lösningar, närmast på regelnivån. Mot bakgrund av dessa enhetssträvanden kan man hävda att det vore lämpligt att den svenska diskussionen om balansen mellan avtalsbundenhet och avtals skälighet anknöts till den alleuropeiska debatten om dessa frågor. I den svenska diskussionen bör de på europeisk nivå föreslagna lösningarna beaktas, inte minst med tanke på att Sverige i hög grad är en handelsnation, som har livliga affärsförbindelser med övriga EU-länder och att det underlättar den internationella handeln om de nationella rättsordningarna strävar mot ökad enhet. 41 För denna avhandlings vidkommande kan det framför allt bli aktuellt att beakta de stadganden i PECL, som har anknytning till diskussionen om avvägningen mellan avtalsbundenhet och avtals skälighet (bl a artiklarna 4:102 4:110) PECL del I och II recenseras av Jon Kihlman i Juridisk Tidskrift , nr 1, s Se von Bar, Christian, The Common Frame of Reference and the Works of the Study Group on a European Civil Code i ERA-Forum nr 2/2003, s 100 f. (Denna Study Group bygger vidare på Landokommissionens arbete. Gruppen nämns av Bernitz i En europeisk civillag?, s 505.) Se ang Landokommissionen även Bernitz, En europeisk civillag?, s I Lando, Ole/Beale, Hugh (red), Principles of European Contract Law, del I och II [cit PECL], Haag 2000, s xxi ff beskrivs syftena bakom utarbetandet av PECL. Där nämns bl a underlättande av gränsöverskridande handel i Europa och stärkande av EU:s inre marknad. 42 När det gäller gränsöverskridande avtalsrättsligt samarbete, som inte bara omfattar EU:s medlemsstater, bör Unidroits Principles of International Commercial Contracts nämnas. Dessa principer har, liksom PECL, utarbetats av rättsvetenskapsmän, men har, i motsats till PECL, formulerats för att vara tillämpliga över hela världen, men enbart på avtal i affärsförhållanden. Unidroits principer kommer dock inte att behandlas i denna avhandling. Principerna återges i Ramberg Jan/Ramberg Christina, Allmän avtalsrätt, 6 uppl, Stockholm 2003, s 337 ff. Se för en kritisk diskussion kring principerna Hellner, Jan, Unidroit s principer för internationella avtal i Rosén, Jan (red), Lex Ferenda, skriftserien nr 50, Stockholm 1996, s 69 ff. Se även Hultmark, Christina, Internationaliseringen av svensk avtalsrätt Unidroit Principles of International Commercial Contracts, JT , nr 3, s 655 ff. Ett annat viktigt internationellt avtalsrättsligt (närmare bestämt köprättsligt) aktstycke är den så kallade Wienkonventionen, Förenta nationernas konvention av den 11 april 1980 angående avtal om internationella köp av varor. Den implementerades i svensk rätt genom Lag (1987:822) om internationella köp. Eftersom denna avhandling berör allmän avtalsrätt, kommer emellertid varken konventionen eller den svenska implementeringslagen att närmare behandlas här. 19

20 Emellertid synes det finnas anledning att inte enbart beakta de på europeisk nivå utarbetade rättsakterna och förslagen. Svensk juridisk debatt och i förlängningen även svensk rättstillämpning påverkas av europeiska rättsliga lösningar, som i sin tur växer fram genom ett samspel mellan de nationella rättsordningarna, eller, mer exakt, mellan de principer och regler som finns i dessa rättsordningar. PECL har som nämnts arbetats fram genom att gemensamma grunder för de europeiska staternas avtalsrättsliga system har efterforskats och en liknande metod kommer att användas för att skapa den ovan nämnda gemensamma referensram, som ingår i kommissionens handlingsplan. 43 Mot bakgrund av detta synes det vara legitimt att i den svenska diskursen om bestämmandet av innebörden av oskälighetsrekvisitet i 36 avtalslagen och därmed tillämpningen av sagda paragraf något beakta hur motsvarande problem hanteras i olika nationella rättsordningar i EU:s medlemsstater. 44 Det skulle kunna bidra till att närmare anknyta svensk avtalsrätt till en europeisk kontext, vilket bl a skulle kunna bidra till ökad rättslikhet mellan Sverige och andra europeiska länder, eller i vart fall till ökad insikt i vad som förenar svensk avtalsrätt med avtalsrätten i andra EUländer och var skillnaderna finns. 45 Det skulle också kunna berika den svenska avtalsrättsliga diskussionen genom exempel på goda lösningar av avtalsrättsliga problem. 46 Med hänvisning till det just sagda kommer i denna avhandling norsk, dansk, tysk och engelsk avtalsrättslig doktrin att något behandlas, med strävan att i viss mån sätta in den svenska diskussionen om avtalsbundenhet och avtals skälighet i ett europeiskt sammanhang och att finna inspiration till kloka lösningar på hithörande problem. Samtidigt skall betonas att detta är en avhandling om svensk rätt och de slutsatser som dras avser svenska förhållanden. Huvuddelen av litteraturen och källmaterialet gäller därför svensk rätt. 1.2 Syfte Såsom de fyra utgångspunkterna för detta avhandlingsarbete har presenterats, skulle man kunna få intrycket att arbetet har flera olika syften/delsyften. Ett övergripande syfte kan dock formuleras på följande sätt. 43 Bernitz (En europeisk civillag?, s 506) talar om att det finns en strävan att finna jus commune europæum eller den gemensamma kärnan i olika rättsordningar. 44 Jfr Bogdan, a a, s 58: De jämförda rättsreglerna skall motsvara varandra funktionellt: de skall vara avsedda att lösa samma problem. (Ursprunglig kursivering markerad med fetstil.) 45 Jfr Zimmermann, Reinhard, Roman Law, Contemporary Law, European Law. The Civilian Tradition Today, Oxford 2001, s 109: This new ius commune will have to be built around shared values and generally recognized legal methods as well as common principles and it will have to be shaped by judges, legislators, and professors. (Ursprunglig kursivering markerad med fetstil.) 46 Jfr Bogdan, a a, s 28, där han talar om att använda sig av den enorma erfarenhetsbank som finns i de främmande rättsordningarna. Se även a a, s 32: Det kan också vara lämpligt att domstolarna vid utfyllandet av eventuella luckor i den inhemska rättsordningen tar hjälp av komparativ rätt. 20

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL?

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? JURIDISK PUBLIKATION 1/2013 NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? Av Klara Wessman 1 och Gustav Wiklander 2 I november förra året avgjorde Högsta domstolen ett mål om

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09. Upphandling från statliga och kommunala företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09. Upphandling från statliga och kommunala företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09 Närvarande: F.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och regeringsrådet Eskil Nord. Upphandling från statliga

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:35 2008: Datum 2009-11-17 Dnr B 10/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bahnhof AB (publ), Box 6220, 102 34 STOCKHOLM Ombud: advokaten W. D.,

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

1. Inledning och disposition

1. Inledning och disposition Dominik Zimmermann 1 1. Inledning och disposition I den svenska rättsordningen ses äktenskapet som en varaktig förbindelse mellan man och kvinna, till vilken särskilda i lag angivna rättsverkningar är

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 januari 2008 T 930-06 KLAGANDE EE Ombud: Advokat GS MOTPART Comtax AB, 556561-7759 Drottninggatan 7 252 21 Helsingborg Ombud: Advokat

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Agneta Bäcklund. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 T 1462-06 KLAGANDE MS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat BS MOTPART Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna,

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Rättsvetenskapligt utlåtande

Rättsvetenskapligt utlåtande Till: Advokaten Johan Åberg, Advokatfirman Westermark Anjou Box 16030 103 21 Stockholm Rättsvetenskapligt utlåtande 1. Tvisten rörande Holmsäters verk Inför upprättandet av detta utlåtande har jag tagit

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Läs mer

Grundläggande principer

Grundläggande principer Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2004 T 2280-02 KLAGANDE BMA Ombud: advokaten JB MOTPART FV Ombud: advokaterna ML och ES SAKEN Fastställelsetalan m.m. ÖVERKLAGAT

Läs mer

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU En Studie i internationell privat- och processrätt Marie Larsson IUSTUS FÖRIAG Innehäll Förkortningar 16 DEL I - ALLMÄN DEL 19 1 Introduktion 21 1.1 Avhandlingsämnet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Daniel Westman 1 2001-06-20

Daniel Westman 1 2001-06-20 Daniel Westman 1 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar E-handelsdirektivet (Ds 2001:13) Med anledning av promemorians förslag till svensk implementering av E-handelsdirektivets regler om ansvarsfrihet

Läs mer

4 Standardavtal i elektronisk miljö

4 Standardavtal i elektronisk miljö 4 Standardavtal i elektronisk miljö Fredrik Roos, advokat och delägare, Setterwalls Advokatbyrå Produkt- och tjänsteleverantörer erbjuder sina kunder och användare möjligheten att snabbt och enkelt, genom

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS R-2008/0035 Stockholm den 13 mars 2008 Till Justitiedepartementet Ju2007/9590/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Lagring

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MOTPART Wasa Kredit AB, 556311-9204, Box 7233, 103 89 STOCKHOLM Ombud: advokaten Staffan Wilow,

Läs mer

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM LARS BJÖRNE REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM Den nordiska rättsvetenskapens historia Del IV 1911-1950 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Förkortningar VII IX XV Inledning 1 1. Disposition

Läs mer

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare f r e d r i k bernd t & maria holme Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare Den beslutsordning med särskilt kvalificerade beslutsfattare som infördes i och med införandet av skatteförfarandelagen

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2012 B 3272-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART J-A S SAKEN Artskyddsbrott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för rättsliga frågor 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0137(COD) 10.1.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för medborgerliga

Läs mer

7. Behörighet att företräda myndigheter

7. Behörighet att företräda myndigheter 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2012-11-13 114/2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ds 2012:35, Behöriga företrädare för myndigheter. Sammantaget är de i promemorian framlagda

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges.

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges. KONSUMENTOMBUDSMANNEN STÄMNINGSANSÖKAN Verksjuristen Patrik Havermann 2015-02-20 2013/414 Marknadsdomstolen SÖKANDE Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Eniro 118 118 AB, 556476-5294 Gustav

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

EU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter

EU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter EU-terminologi Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter Helsingfors och Vasa, 14-15 november 2013 Presentationens upplägg Vad är EU? Vad är EU-texter? Vad är EU-översättning? Vad har terminologin

Läs mer

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2010 T 156-09 KLAGANDE Korsnäs Aktiebolag, 556023-8338 801 81 Gävle Ombud: Advokaterna O N och O H MOTPART AB Fortum Värme samägt

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Begränsningar i rätten att friskriva sig från grov culpa och uppsåt

Begränsningar i rätten att friskriva sig från grov culpa och uppsåt Uppsats i Avtalsrätt 20 poäng för tillämpade studier på Jur.Kand.-programmet, Juridiska Institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, HT: 2005, Handledare: Professor Christina Ramberg Begränsningar

Läs mer

R-2005/0020 Stockholm den 4 april 2005

R-2005/0020 Stockholm den 4 april 2005 R-2005/0020 Stockholm den 4 april 2005 Till Justitiedepartementet Ju2004/11800/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 december 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2)

Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2) 2013-05-14 Justitiedepartementet Enheten för Familjerätt och Allmän Förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2) Internationella

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig i rubricerat ärende, får härmed anföra följande.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig i rubricerat ärende, får härmed anföra följande. 1 (5) YTTRANDE 2009-10-15 Dnr SU 302-1242-09 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Moderna hyreslagar (SOU 2009:35) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Några aktiebolagsrättsliga frågor

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål

Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål Handläggare Jerker Rydén Datum 2015-05-12 Dnr 1.4.1-2015-163 Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål Beslut Kungl. biblioteket instämmer i utredningens förslag. Ärendet, överväganden

Läs mer

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM 1(8) Svarsdatum 2015-06-01 Arbetsmarknadsdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM Delbetänkande till utredningen

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Stockholm den 28 april 2015

Stockholm den 28 april 2015 R-2015/0430 Stockholm den 28 april 2015 Till Finansdepartementet Fi2012/4241 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Skatteverkets promemoria

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

2003-10-22. Informellt Yttrande. Justitiedepartementet Att: Jonas Högström. 103 33 Stockholm

2003-10-22. Informellt Yttrande. Justitiedepartementet Att: Jonas Högström. 103 33 Stockholm 2003-10-22 Informellt Yttrande Justitiedepartementet Att: Jonas Högström 103 33 Stockholm Informellt yttrande inför implementeringen av direktiv 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Per Virdesten och Margit Knutsson. Förvaltare av alternativa investeringsfonder

Läs mer

REMISSVAR 2008-10-28. Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds 2008:55)

REMISSVAR 2008-10-28. Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds 2008:55) REMISSVAR 2008-10-28 Dnr 2008/494 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds

Läs mer

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder UlfBernitz Lars Heuman Madeleine LeijonhufVud Peter Seipel Wiweka Warnling-Nerep Anders Victorin Hans-Heinrich Vogel FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder o Attonde upplagan Norstedts Juridik

Läs mer