Oskälighet och 36 avtalslagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Oskälighet och 36 avtalslagen"

Transkript

1 Studies in Management and Economics, Dissertation No. 63 International Graduate School of Management and Industrial Engineering, Dissertation No. 82 ACTA IURIS LINCOPENSIS Oskälighet och 36 avtalslagen Andreas Norlén 2004 Avdelningen för rätt och rättsfilosofi Linköpings universitet

2 Oskälighet och 36 avtalslagen 2

3 "Det rätta är evigt, ej rotas där ut från jorden dess trampade lilja, erövrar det onda all världen till slut, så kan du det rätta dock vilja." Ur "Det eviga" av Esaias Tegnér. Andreas Norlén, 2004 ISBN: ISSN: ISSN: UniTryck, Linköping Distribueras av: Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Avdelningen för rätt och rättsfilosofi Linköping Telefon: Telefax:

4 FÖRORD Det finns två personer, utan vilkas entusiastiska stöd den här avhandlingen aldrig hade kommit till, och vilka jag därför nu är ett stort tack skyldig: min handledare, professor Ingrid Arnesdotter, och min mor, Gunilla Norlén. Jag har svårt att tänka mig en handledare, som hade kunnat fullgöra sin uppgift med större engagemang, kreativitet och noggrannhet än Ingrid Arnesdotter. Hon har alltid varit tillgänglig för frågor och diskussion och har med sin kunnighet och ambition varit en klippa att luta sig mot, när det har behövts, en prövande granskare, när det har varit motiverat, och en brinnande kreatör, när det har krävts nytt bränsle. Tack, Ingrid! Det är brukligt att tacka familjemedlemmar i slutet av sådana här förord, men i mitt fall har min mor definitivt förtjänat en framskjuten placering. Också hon har fyllt rollen som förtroendeingivande klippa att luta sig mot, när tiden inte riktigt har räckt till eller när det annars funnits behov av en hjälpande hand (vilket är inte alltför sällan). Dessutom var det hon som fick mig att inse att jag hade nått vägs ände med det avhandlingsämne, som jag först började arbeta med, och uppmuntrade mig att delvis byta inriktning. Tack, mamma! Utöver dessa två är det naturligtvis en mängd människor som i större eller mindre utsträckning bidragit på olika sätt till denna avhandlings förverkligande. Jag vill tacka alla kollegor vid Avdelningen för rätt och rättsfilosofi vid Linköpings universitet, där jag alltid funnit vänskap och stimulans. Jag tackar i synnerhet forskarvännerna professor Hans Stenberg, docent Bo H Lindberg, universitetslektor Jan Kellgren, jur dr Anders Holm, universitetsadjunkt Johan Wessén och doktorand Joel Westerlund för många och kloka synpunkter vid tusen och en diskussion under årens lopp. Ett särskilt tack riktar jag till ämnesstudierektor Maria Boyce, som trollat med tjänstgöringsscheman och givit utrymme för en utdragen avhandlingsspurt. En ros går också till ämnesadministratör Birgitta Schenell, avdelningens stöttepelare, som alltid har tid för ett ord av omtänksamhet och uppmuntran. Ett varmt tack förtjänar även Johanna Romare, doktorand i etik vid Linköpings universitet, som har läst avhandlingens tredje kapitel och kommit med värdefulla råd och kloka påpekanden. Kapitlet behandlades vid ett seminarum under ledning av professor Göran Collste på Centrum för tillämpad etik vid Linköpings universitet, varför jag även tackar deltagarna i det seminariet för en intressant och givande diskussion. Vidare tackar jag varmt Rechtsreferendar Johannes Lerm, som svarat för översättningen av sammanfattningen till tyska språket, och professor Bert Lehrberg, som hade vänligheten att läsa ett tidigt utkast angående avhandlingens inriktning, och medverka vid ett seminarium angående detta. Jag vänder mig också med uppskattning till kollegorna inom årgång 1998 av forskarskolan IMIE, International Graduate School of Management and 4

5 Industrial Engineering, samt IMIE:s övriga medarbetare. Vi hade, inte minst under de första doktorandåren, många intressanta diskussioner. Personalen på Humanistiska biblioteket, i synnerhet bibliotekarie Anna Bladh, tackar jag för vänligt tillmötesgående. Motala den 2 augusti 2004 Andreas Norlén 5

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1: INLEDNING 1.1 Problembakgrund Fyra utgångspunkter Den första utgångspunkten innebörden av oskälighetsrekvisitet behöver preciseras Den andra utgångspunkten kopplingen mellan etik och juridik Den tredje utgångspunkten paragrafens kontext Den fjärde utgångspunkten det europeiska integrationsarbetet Syfte Utländsk doktrin användbarhet och urvalskriterier Avgränsningar Disposition 24 KAPITEL 2: 36 AVTALSLAGEN EN INTRODUKTION 2.1 Inledning Litteratur m m Paragrafens karaktäristika Inledning Avtalsvillkor inte avtal Jämkning inte enbart ogiltighet Oskäligt inte otillbörligt Oskäligt inte otillbörlig tillämpning Avtalets innehåll Omständigheterna vid avtalets tillkomst Senare inträffade förhållanden Omständigheterna i övrigt Underlägsen ställning EU-direktivet om oskäliga villkor i konsumentavtal 38 KAPITEL 3: ATT RÄTTFÄRDIGA JURIDISKA STÄLLNINGSTAGANDEN 3.1 Inledning Värdeteoretiska begrepp Rättspositivismens och rättsrealismens tillkortakommanden Inledning Exkurs: skillnaden mellan rättspositivism och rättsrealism Emotivismens svagheter Värdenihilismens och värdeskepticismens svagheter Värderingsfrihetens svårigheter Positivismen och demokratin Positivismen och rättssäkerheten 66 6

7 3.4 En vetenskaplig, värdebaserad diskussion Inledning Värdeteoretiska utgångspunkter Kravet på vetenskaplighet Diskursteori och avvägningar Topik Om begreppen objektiv, subjektiv och skönsmässig Hur går den slutgiltiga avvägningen till? Är detta en avhandling de lege lata eller de lege ferenda? Tillåtna argument i diskussionen om 36 avtalslagen Inledning Oskälighetsbegreppet en språklig analys Varför tillkom 36 avtalslagen? en ändamålsanalys baserad på förarbetena Inledande om etik Konsekvensetik Inledning Utilitarismen Rättsvetenskap o ekonomisk effektivitet Ekonomiska resonemang och 36 avtalslagen Deontologisk etik Inledning Pliktetik Dygdeetik Dygdeetik och avtalsrelationen Avtalsrelationensdygder Dygder och principer 153 KAPITEL 4: AVTALSRÄTTENS DYGDER OCH PRINCIPER 4.1 Vilka principer hör ihop med dygderna? Förutsebarhetsprincipen, likhetsprincipen och andra principer bakom rättstillämpningen i allmänhet Inledning Lojalitet Regelnärhet Förutsebarhet Likabehandling Materiell lämplighet Viljeprincipen Inledning Viljeprincipens befriande sida Allmänt om viljeprincipens befriande sida Den fria viljan Den fullt ut informerade viljan 180 7

8 Den mogna och friska viljan Viljeprincipens bindande sida Argument angående viljeprincipen Viljeprincipen och avtalsrelationens dygder Tillitsprincipen Allmänt om tillit och tillitsprincipen Argument angående tillitsprincipen Tillitsprincipen och avtalsrelationens dygder Vigilansprincipen och caveat emptor-principen Relationen mellan vigilansprincipen och caveat emptor-principen Mer om vigilansprincipen och argument angående den Vigilansprincipen och avtalsrelationens dygder Ekvivalensprincipen Allmänt om ekvivalensprincipen Argument angående ekvivalensprincipen Ekvivalensprincipen och avtalsrelationens dygder Principen att avtal inte får strida mot lag eller goda seder Allmänt om principen Argument angående principen Principen och avtalsrelationens dygder Lojalitetsprincipen Allmänt om lojalitetsprincipen Argument angående lojalitetsprincipen Lojalitetsprincipen och avtalsrelationens dygder 244 KAPITEL 5: AVTALSRELATIONENS DYGDER OCH PRINCIPER I FÖRARBETEN, PRAXIS OCH DOKTRIN ANGÅENDE 36 AVTALSLAGEN 5.1 Inledning Viljeprincipen Tillitsprincipen Vigilansprincipen Ekvivalensprincipen Principen att avtal inte får strida mot lag eller goda seder Lojalitetsprincipen 261 KAPITEL 6: TILLÄMPNINGEN AV 36 AVTALSLAGEN 6.1 Inledning Att hantera omständigheter Omständighetslistor Aristoteles och Rescher En induktiv komplettering? De enskilda omständigheternas innebörd och och rättsliga relevans Inledning 275 8

9 Vem gjorde det? Vad gjorde han? Hur gjorde han det? I vilket sammanhang gjorde han det? Varför gjorde han det? Tillämpningen av 36 avtalslagen falldiskussioner med utvikningar Inledning Fallet med den oinformerade tobakshandlaren Fallet En närmare analys av fallet med beaktande av relevanta dygder, principer och omständigheter Inledning avtalslagen och förutsättningsläran Närmare om upplysningspliktens omfattning Vad-frågan med inslag av vem-frågan, när-frågan och hur-frågan Varför-frågan syftet Något ytterligare om hur-frågan Avvägningen Sammanfattning Fallet med den prisvärda skärgårdstomten Fallet En närmare analys av fallet med beaktande av relevanta dygder, principer och omständigheter Inledning Ekvivalensfrågan Motivfrågan Avvägningen Sammanfattning Fallet med det tvingade rederiet Fallet En närmare analys av fallet med beaktande av relevanta dygder, principer och omständigheter Inledning Den fria viljan och för avtalsrelationen irrelevanta påtryckningar Den fria viljan och påtryckningar med anknytning till avtalsrelationen samt avvägningarna i fallet med det tvingade rederiet 383 9

10 Sammanfattning Fallet med det avgiftsbefriade spillvattenavloppet Fallet En närmare analys av fallet med beaktande av relevanta dygder, principer och omständigheter Inledning Senare inträffade förhållanden och bristande förutsättningar Balansfrågan vid jämkning med hänvisning till senare inträffade förhållanden När är senare? Skillnaden mellan lite senare och mycket senare Parternas förmåga att bedöma framtiden Avvägningen i fallet Sammanfattning 422 KAPITEL 7: SLUTORD 427 ZUSAMMENFASSUNG 432 KÄLLOR M M 437 Offentligt tryck 437 Rättsfall 437 Webbplatser 439 Litteratur 439 VISSA FÖRKORTNINGAR

11 INLEDNING 1.1 Problembakgrund Fyra utgångspunkter I tredje kapitlet Lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 1 regleras som bekant olika situationer, när avtal eller i några fall avtalsklausuler kan förklaras vara ogiltiga. Den paragraf som har vidast tillämpningsområde, 36, ger även möjligheten att jämka ett avtalsvillkor som alternativ till att ogiltigförklara villkoret eller hela avtalet. 2 Kärnstadgandet i 36 AvtL innebär att avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Föreliggande avhandling har, som dess titel anger, till syfte att behandla oskälighetsbegreppet och 36 avtalslagen. Ämnesvalet och avhandlingsarbetets inriktning bygger på några utgångspunkter, vilkas innehåll utvecklas i följande delavsnitt. Innebörden av oskälighetsrekvisitet i 36 avtalslagen är delvis oklar och behöver preciseras. Det finns i förarbeten och praxis ett antal exempel på när paragrafen kan tillämpas, varför det i vissa situationer är tämligen uppenbart att oskälighet i paragrafens mening föreligger. För att man skall kunna säga något om även andra situationer, behövs sannolikt en fördjupad diskussion, om såväl vilka delvis motstridiga värdeståndpunkter oskälighetsbegreppet vilar på som vilka omständigheter som skall tillmätas vikt vid bestämmandet av om oskälighet föreligger och hur dessa värdeståndpunkter, givet olika omständigheter, bör avvägas mot varandra, när man skall avgöra enskilda fall. Man måste bli mer abstrakt, för att kunna vara konkret i fler fall, skulle man kunna säga. Det finns en tydlig koppling mellan etik och rättstillämpning. När man gör en avvägning mellan olika tänkbara argument i samband med bestämmandet av innebörden i oskälighetsrekvisitet i 36 avtalslagen i synnerhet på ett område som inte behandlas i förarbetena eller i HD:s praxis är resultatet av avvägningen inte självklart, och därmed inte heller enkelt (eller kanske inte ens möjligt) att motivera enbart med stöd av de traditionella rättskällorna, utan man gör ett normativt, etiskt ställningstagande och bör kunna anföra argument från den normativa etiken, för att rättfärdiga sitt ställningstagande. Därmed är det 1 I det följande benämns lagen på vedertaget sätt avtalslagen eller AvtL. 2 När jag i det följande använder uttrycket avtals ogiltighet eller liknande, inkluderar jag därmed också avtalsvillkors ogiltighet samt jämkning av avtalsvillkor med stöd av 36 AvtL, så länge inte motsatsen uttryckligen anges. 11

12 intressant att bestämma innebörden av oskälighetsrekvisitet i 36 avtalslagen med normativ etik som en kompletterande rättskälla. 36 avtalslagen tillkom under första hälften av 1970-talet närmast som ett slags pendang till en bestämmelse i lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden 3, men det problemområde paragrafen avser att reglera ytterst balansen mellan avtalsbundenhet och möjligheten att komma ifrån avtalsförpliktelser knyter an till en månghundraårig, pågående, bred diskussion inom rättsvetenskapen i hela västvärlden. Således är det intressant att vidga referensramen och sätta in oskälighetsbegreppet och 36 avtalslagen i ett etiskt och juridiskt sammanhang som går utöver svensk konsumentpolitik. Sverige är en del av den Europeiska unionen, vars strävanden mot utökad integration även gör sig påminda på det rättsliga området, till exempel i form av arbetet med vad som skulle kunna bli en europeisk civilrättskodifikation. Det förefaller bland annat därför intressant att analysera oskälighetsbegreppet och 36 avtalslagen med beaktande av både avtalsrättslig doktrin från andra europeiska länder och ett av de mest kända resultaten av enhetssträvandena så här långt, Principles of European Contract Law (PECL) Den första utgångspunkten innebörden av oskälighetsrekvisitet behöver preciseras Nyckelrekvisitet i 36 avtalslagen oskäligt uppfattas som ett oprecist begrepp, vilket har gjort att många funnit paragrafen gåtfull och svårfångad till sin natur. / / Den förefaller kunna tillämpas på allt eller intet. 4 Hov har, apropå den norska motsvarigheten till den svenska generalklausulen, sagt att bestämmelsen fått en så rund og ullen form att den kan bety alt og ingenting 5. André hävdar att 36 avtalslagen är en mycket lösligt konstruerad generalklausul samt slår fast: 36 saknar helt enkelt rekvisit 6. I samma starkt kritiska anda menar Karnell att domstolarna inte får vägledning i vare sig lagtext eller förarbeten vid sin bedömning av vad som är oskäligt. Inte heller doktrinen ger någon verklig ledning, eftersom den får sin näring från praxis, vilken är sparsam. Han frågar sig därför om vi avlägsnar oss från rättstillämpning och i stället närmar oss skönstillämpning 7. 3 Jfr t ex prop 1975/76:81, s 101 ff och Håstad, Torgny, 36 avtalslagen i praktiken i Konsumenträtt & ekonomi nr 2/85, s 13. Den sistnämnde skriver: Viss osäkerhet rådde emellertid om i vad mån marknadsdomstolens bedömningar enligt avtalsvillkorslagen kunde slå igenom i de allmänna domstolarnas prövning av klausuler i träffade avtal Bl a för att komma till rätta med dessa brister infördes den nya 36 avtalslagen år von Post, Claes-Robert, Studier kring 36 avtalslagen med inriktning på rent kommersiella förhållanden, Stockholm 1999, s Hov, Jo, Avtalerett, 1 uppl, Oslo 1980, s 123. I senare upplagor har dock författaren förklarat sig ha insett att generalklausulen kommit för att stanna. 6 André, Mathias, Strukturer i 36 avtalslagen, SvJT 1986, 526 f. 7 Karnell, Gunnar, Avtalsparter mellan rätt och skönstillämpning, Om våra rättigheter II, antologi utgiven av Rättsfonden 1983, s 63 ff. 12

13 Lehrberg framhåller: i sig själv är oskälighetsnormen tämligen intetsägande. Han fortsätter: Oskälighetsnormen är med andra ord allmän och opreciserad, vilket från teoretisk synpunkt kan te sig betänkligt men i praktiken torde vara ofrånkomligt, då den har till funktion att lägga ny mark under plogen. Domstolarna har med andra ord själva att bestämma vilka normer som skall vara avgörande vid oskälighetsprövningen. Han konstaterar också att oskälighetsnormen i viss utsträckning har preciserats genom uttalanden i generalklausulens förarbeten samt i rättspraxis. 8 Vad beträffar förekomsten av rättspraxis, säger dock von Post: Utredningens förhoppning om vägledande praxis kan knappast sägas ha uppfyllts. De rättsfall som innefattar principiellt hållna bedömningar är få 9. Ovanstående korta redogörelse visar att det genom åren har förekommit viss kritik mot 36 AvtL som företeelse 10, men också att paragrafens närmare tillämpningsområde är i behov av ytterligare precisering. Behovet av precisering torde vara påtagligt för många av dem som har att hantera avtalsrättsliga frågor, och då åsyftas inte i första hand domare, utan snarare advokater, företagsjurister och andra som arbetar med avtalsförhandlingar och avtalsskrivande. Vid samtal förda helt ad hoc med advokater har jag fått intrycket att verkan av 36 AvtL uppfattas som en osäkerhetsfaktor, vilken måste beaktas så att inte en uppgörelse riskerar att omkullkastas, för den händelse motparten vid efterföljande oenighet mellan parterna skulle bestämma sig för att driva fram en domstolsprövning. 11 Att beakta paragrafen uppfattas dock stundtals som svårt, eftersom principerna för dess tillämpning endast delvis är tydliggjorda. När det gäller förekomsten av vägledande rättspraxis, bör man påminna om att det redan i propositionen påpekas att domstolarnas möjligheter att ge sina avgöranden en principiell karaktär är begränsade. 12 Dels får domstolarna inte till grund för domslutet lägga andra omständigheter än sådana som part åberopat till stöd för sin talan, dels är många typer av avtalsvillkor sådana att bedömningen av deras skälighet utfaller olika, beroende på omständigheterna i det särskilda fallet. 13 Frågan är dock vad som menas med principiell. I propositionen (och även i generalklausulutredningen och von Posts verk) förefaller principiell närmast likställas med abstrakt eller avskalad alla individuella omständigheter och då kan domstolarna få svårt att leva upp till 8 Lehrberg, Förutsättningsläran, Uppsala 1989, s von Post, a a, s 107. Jag har efter egen genomgång konstaterat att han i sin avhandling gör en uttömmande genomgång av samtliga vid avhandlingens färdigställande existerande NJA-fall som rör generalklausulen. Han behandlar även ett betydande antal RH-fall med anknytning till samma lagrum, samt avgöranden från Danmark, Norge och Finland beträffande dessa länders respektive motsvarighet till 36 AvtL. Se a a, s 309 ff. 10 Det är dock värt att notera att en del av de kritiska synpunkterna framfördes relativt kort tid efter generalklausulens ikraftträdande, innan någon mer omfattande praxis hade hunnit växa fram. 11 Jfr Ramberg, Jan, Avtalsskrivaren och 36 avtalslagen, i Festskrift till Sveriges Advokatsamfund, Stockholm 1987, s 509: det är naturligt att den vidöppna möjligheten att jämka oskäliga avtalsvillkor enligt 36 avtalslagen emellanåt förskräcker avtalsskrivaren. 12 Prop 1975/76:81, s Prop 1975/76:81, s

14 önskemålen, med tanke på att paragrafen föreskriver att en helhetsbedömning skall göras. Det torde dock också vara möjligt att hävda att en principiell bedömning skall vara en bedömning som vilar på principer och då finns det ingen motsättning mellan kravet på principiellt inriktade domslut och beaktande av många olika omständigheter. En princip är, enligt Peczenik, en norm som uppställer ett ideal (vilket senare kommer att utvecklas). 14 En princip ger prima facie-skäl att företaga eller underlåta en viss handling, men det slutgiltiga ställningstagandet till om handlingen är god eller ond beror på en avvägning mellan olika kolliderande principer. Hur den avvägningen utfaller, beror på omständigheterna i det enskilda fallet, som alltså är oundgängliga för att man skall komma fram till ett välövervägt ställningstagande. Man kan hävda, även om det inte är oomstritt 15, att rättsordningen vilar på ett antal dygder och principer och att de regler rättsordningen innehåller kan ses som konkretiseringar av dessa dygder och principer. Mot den bakgrunden skulle man kunna hävda att det en domstol gör, när den tillämpar 36 avtalslagen, är att den uppställer en handlingsregel (efter att handlingen redan är utförd) för ett visst, enskilt fall ( det här avtalsvillkoret borde du inte ha påtvingat din motpart ) och att domstolen därvid konkretiserar någon eller några av de dygder och principer som det avtalsrättsliga systemet vilar på. För att kunna bestämma innebörden av oskälighetsrekvisitet i 36 avtalslagen och därmed kunna tillämpa sagda lagrum, finns det därför goda skäl att söka identifiera ett antal dygder och principer, som kan sägas ligga till grund för avtalsrätten, och diskutera hur dessa dygder och principer skulle kunna påverka bestämmandet av innebörden av oskälighetsrekvisitet i 36 avtalslagen. Samtidigt bör också belysas vilka slags omständigheter som är relevanta att beakta, när dygderna och principerna skall avvägas mot varandra i enskilda fall Den andra utgångspunkten kopplingen mellan etik och juridik Begreppet etik kommer av det grekiska ordet ethos, vilket betyder sed, sedvänja. Samma etymologiska betydelse har det latinska ordet moralis, som givit oss begreppet moral. 16 Modern moralfilosofi använder moralbegreppet för att beteckna praktiken handlingar och ställningstaganden medan etik står för teorin, det vill säga reflektionen över det moraliska handlandet och de moraliska ställningstagandena. 17 Sokrates sade att ämnet etik inte sysslar med 14 Se delavsnitt Se t ex Holm, Anders, Den avtalsgrundade lojalitetsplikten en allmän rättsprincip, Linköping 2004, bl a s 183 ff. 16 Collste, Göran, Inledning till etiken, Lund 1996, s Collste, a a, s

15 någon liten fråga, utan hur vi bör leva. 18 Vad är rätt och vad är orätt, gott och ont? 19 Enligt Svenska Akademiens ordbok har ordet oskälig flera betydelser; det talas bland annat om oskäliga djur. Den betydelse som är relevant i förevarande sammanhang är denna: som icke överensstämmer med en sund och naturlig uppfattning om vad som är rätt och billigt, icke skälig; särskilt (i synnerhet om krav, pris, vinst, straff och dylikt): som går för långt eller är alltför högt tilltagen. 20 Det som är oskäligt är således orätt. Alltså är det en etisk fråga vad som är skäligt och vad som är oskäligt. Enligt det rättspositivistiska paradigmet är det emellertid starkt förenklat och lite vårdslöst uttryckt lagstiftaren som står för de etiska bedömningarna, som avgör vad som är rätt och orätt, medan rättsväsendet skall verkställa lagstiftarens befallningar. Man kan diskutera sanningshalten i detta generellt (och så sker också i viss utsträckning i kapitel tre), men man kan i vart fall konstatera att det inte stämmer särskilt väl överens med utformningen av 36 avtalslagen (eller andra generalklausuler). Innebörden av att en generalklausul införs är väl just att lagstiftaren överlåter åt domstolarna att avgöra vad som är rätt och orätt i mycket större utsträckning än vad som blir fallet, när en paragraf med mer preciserat innehåll införs. Vad beträffar tillämpningen av 36 avtalslagen ges vägledning i förarbetena, men trots att dessa fått uppskattande omdömen 21 är det ändå domstolarna och i sista hand Högsta domstolen, som får ge :n innehåll 22. Därav följer att det blir svårt att komma ifrån att domstolarna måste göra etiska avvägningar, för att kunna närmare utforma tillämpningen av 36 avtalslagen, och därmed blir det också legitimt att i det sammanhanget inte enbart beakta argument hämtade ur de traditionella rättskällorna, utan även argument ur den normativa etiken. Detta utvecklas i kapitel tre Den tredje utgångspunkten paragrafens kontext När den marknadsrättsliga lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden tillkom, innebar den en möjlighet för marknadsdomstolen att förbjuda användningen av otillbörliga avtalsvillkor, vilket 1974 ändrades till oskäliga avtalsvillkor. Så småningom ansågs det föreligga ett behov av även utökade civilrättsliga möjligheter att i vissa fall inskrida mot avtalsvillkor och det som sedermera kom att kallas Generalklausulutredningen tillsattes. Utredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1974:83) att en ny generalklausul skulle införas i 18 Rachels, James, The Elements of Moral Philosophy, 2 uppl, Singapore 1995, s xi. Översättning från engelskan av författaren. 19 Collste, a a, s 27 f. 20 Svenska Akademiens ordbok, studerad på Internet senast kontrollerad avseende detta ord Förkortade ord har skrivits ut i deras helhet. 21 Se t ex Peczenik i Vad är rätt?, s 370: Det finns däremot klara riktlinjer i förarbetena Tack vare dessa kunde domstolarna utan problem skapa ett antal prejudikat. 22 Håstad, 36 avtalslagen i praktiken, s

16 avtalslagens tredje kapitel, vilket också blev regeringens förslag (prop 1975/76:81) och riksdagens beslut. I både utredningen och propositionen framhålls de konsumentpolitiska motiven bakom den nya generalklausulen (även om det samtidigt betonas att paragrafens tillämpning inte är begränsad till konsumentförhållanden). 23 Om man fokuserar på generalklausulens tillkomsthistoria i snäv mening, framstår paragrafen tydligt som ett led i 1970-talets omfattande reformarbete på konsumenträttens område. När paragrafen tillkom, uppfattades den som i viss utsträckning nyskapande. I propositionen sägs att domstolarna skall få ökade möjligheter att jämka eller åsidosätta oskäliga villkor i avtal och andra rättshandlingar. 24 Lehrberg noterar att syftet med lagrummet var att lägga ny mark under plogen. 25 Generalklausulutredningen betonar dock att det råder allmän enighet om att generalklausulen i 8 skuldebrevslagen ger uttryck för en allmän obligationsrättslig grundsats skuldebrevslagen kan betecknas som nuvarande 36 avtalslagens närmaste föregångare och hade följande lydelse: Skulle tillämpning av villkor som upptagits i skuldebrev uppenbarligen vara stridande mot gott affärsskick eller eljest otillbörlig, må villkoret jämkas eller lämnas utan avseende. Paragrafen upphävdes i och med att nuvarande 36 avtalslagen trädde i kraft. Det var således en allmän obligationsrättslig grundsats att avtalsvillkor, vars tillämpning var uppenbart otillbörlig, kunde jämkas eller ogiltigförklaras. Senare i avhandlingen diskuteras skillnaden mellan 36 avtalslagen och bland annat 8 skuldebrevslagen närmare, men man kan konstatera att det finns tämligen stora likheter mellan lagrummen, låt vara att 8 skuldebrevslagen, genom rekvisitet uppenbarligen, hade ett snävare tillämpningsområde än sin efterföljare. 27 Redan mot bakgrund av det nu sagda förefaller det som om det är mer korrekt att beskriva generalklausulen i 36 avtalslagen som ett led i en kontinuerlig rättsutveckling, än som en dramatisk nymodighet. Vidgar man det historiska perspektivet ytterligare, skall man finna att det redan i den romerska rätten fördes omfattande diskussioner beträffande under vilka omständigheter avtal inte skulle vara bindande. Den romerska rätten öppnade möjligheter för avtalsparter att komma ifrån sina åtaganden med hänvisning till olika omständigheter, bland annat avtalets innehåll (kraftig obalans mellan parternas prestationer) och 23 Se t ex prop 1975/76:81, s 103 ff. 24 Prop 1975/76:81, s Lehrberg, Bert, Förutsättningsläran, s SOU 1974:83, s Hur snävt tillämpningsområdet för 8 SkbrL egentligen var kan dock diskuteras. I prop 1975/76:81, s 20, noteras att departementschefen i skadeståndslagspropositionen från 1972 (1972:5) apropå sagda lagrum framhöll (s 240) att denna bestämmelse och dess motiv gav utrymme för en tillämpning som var mindre återhållsam än den som hade kommit till uttryck i rättspraxis. Språkligt sett var 8 SkbrL onekligen snävare utformad än nuvarande 36 AvtL, men det finns således stöd för att hävda att praxis gjorde tillämpningsområdet för 8 SkbrL än snävare. 16

17 omständigheter vid avtalets tillkomst (tvång, svek m m). Dessa diskussioner har sedan förts vidare genom århundradena. 28 Som exempel kan nämnas att svenska domstolar under 1600-talet tillämpade den romerska laesio enormis-regeln, en slags tidig motsvarighet till 36 avtalslagen. 29 Det är således fullt möjligt att se 36 avtalslagen som det senaste steget i den svenska delen av en lång, internationell rättsutveckling. Om man vidgar avhandlingens referensram till att i någon utsträckning också inkludera delar av denna historiska och internationella utveckling som bör anses tillhöra paragrafens kontext (om än kontext i vid mening) erbjuds en möjlighet till en utveckling av den svenska diskussionen om hur man skall avväga vikten av att avtal hålls mot vikten av att avtal är skäliga och tillkommer under rättvisa förhållanden vilket som sagt är vad 36 avtalslagen ytterst handlar om Den fjärde utgångspunkten det europeiska integrationsarbetet Det finns ett antal av EU antagna rättsakter som berör avtalsrättens område. 30 Många av rättsakterna berör speciell avtalsrätt eller till avtalsrätten anknytande frågor, som inte behandlas i föreliggande avhandling, varför för denna avhandlings vidkommande framför allt EU-direktivet om oskäliga avtalsvillkor i konsumentförhållanden (93/13/EEG) torde vara av intresse. Det implementerades i svensk rätt genom stiftandet av en ny lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, till vilken en samtidigt tillkommen hänvisning i 36 AvtL refererar. 31 Sedan ett antal år tillbaka pågår emellertid, utöver det konkreta lagstiftningsarbetet på avtalsrättens område, ett omfattande arbete inom EU, vilket syftar till att närma de europeiska ländernas civilrättsliga system till varandra. Redan 1989 antog Europaparlamentet ett uttalande, i vilket något slags europeisk civillag efterlystes. 32 Också inom kommissionen har dessa tankar vunnit gehör och vid ett EU-toppmöte 2001 uttalade sig Europeiska rådet för att 28 Till exempel belyses rättsutvecklingen från 1700-talet och framåt när det gäller balansen mellan avtalsbundenhet och möjligheten att undgå avtalsförpliktelser för engelsk rätts vidkommande utförligt och grundligt av Atiyah, P S, i The Rise and Fall of Freedom of Contract, Oxford Beträffande svenska förhållanden kan nämnas Jägerskiöld, Stig, Handelsbalkens utländska källor, Lund Jägerskiöld, a a, s 23 ff. Se även delavsnitt i denna avhandling. 30 Se för en utförlig genomgång av acquis communautaire på EU-avtalsrättens, i synnerhet EUköprättens, område Remy-Corlay, Pauline, The Law of Sales: Acquis and Improved Acquis in European Contract Law, ERA-Forum 2/2003, s 39 ff. Jfr även Berntiz, En europeisk civillag? Aktuell utveckling och svensk hållning [cit Bernitz, En europeisk civillag?], JT nr 3, s 506 (artikeln finns på s ). 31 Se prop 1994/95:17 Oskäliga avtalsvillkor m m. Införlivande med svensk rätt av EG:s direktiv om oskäliga avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Jfr även Remy-Corlay, a a, s 48 f. 32 Se angående denna bakgrundsskildring Bernitz, Ulf, En europeisk civillag?, s 503. Se ang rättsharmonisering allmänt Bogdan, Michael, Komparativ rättskunskap, 2 uppl, Stockholm 2003, s 30 f. 17

18 behovet av ökad harmonisering av civilrätten skulle undersökas. Detta resulterade i att kommissionen senare samma år presenterade ett Meddelande om europeisk avtalsrätt, som innehöll fyra alternativa handlingsvägar, av vilka en innebar tillskapandet av en civillag på EU-nivå. 33 Dokumentet remissbehandlades och arbetet fortskred. I februari 2003 antog EU-kommissionen En mer samordnad europeisk avtalsrätt en handlingsplan. 34 Handlingsplanen hörde till diskussionsämnena vid en konferens om europeisk avtalsrätt i Trier i april Ett av de viktigaste förslagen i handlingsplanen är att en gemensam referensram beträffande avtalsrätt skall utarbetas. Förslaget har flera syften, bland annat att referensramen skall vara ett verktyg för att utveckla gemenskapsrätten på avtalsrättens område och en hjälp vid ny avtalsrättslig lagstiftning på europeisk nivå, att den skall kunna ligga till grund för ett optional instrument 36 gällande europeisk avtalsrätt, att den skall hjälpa medlemsländerna vid implementering av EU:s rättsakter och vid anpassning av nationell rätt till EU-rätten på områden som gränsar till av EU reglerade områden samt att den skall hjälpa praktiskt verksamma jurister att tolka såväl EU-rätt som nationell rätt som bygger på EU:s rättsakter. 37 Arbetet med referensramen pågår och bedrivs i ett antal arbetsgrupper. Det optional instrument som omnämns är ett tänkt avtalsrättsligt regelverk, men dess exakta tillämpningsområde, om det blir verklighet, är inte fastställt. Det mest närliggande alternativet synes vara att det skall kunna användas av avtalsparter som regelverk för deras avtal, i stället för det ena eller det andra nationella regelverket. På så vis skulle parterna få en möjlighet att välja bort nationell lagstiftning (en opt out-möjlighet ). 38 Detta upplägg är mindre ambitiöst än tanken på en gemensam europeisk civillag, men skulle inte desto mindre kunna bli ett betydelsefullt steg mot ökad rättslikhet i Europa på avtalsrättens område. Parallellt med det beskrivna arbetet inom EU:s institutioner har ett omfattande akademiskt arbete bedrivits. Främst bör framhållas det arbete som genomförts 33 Alternativen var följande: 1. Inga åtgärder vidtas på EU-nivå. 2. EU främjar framtagandet av gemensamma avtalsrättsliga principer och riktlinjer, som kan påverka medlemsstaternas rättsutveckling, men inte är bindande. 3. Kvaliteten på befintlig gemenskapsrättslig lagstiftning inom avtalsrättens område förbättras. 4. Heltäckande EU-lagstiftning införs i form av en europeisk civillag. (Se Bernitz, En europeisk civillag?, s 508.) 34 Se Bernitz, En europeisk civillag?, s 504. Se även Fuchs, Angelika, A Common Frame of Reference How should it be filled? i ERA-Forum nr 2/2003, utgiven av Association for the Promotion of the Academy of European Law in Trier, s 99 ff. 35 Fuchs, a a, s Begreppet skulle kanske kunna översättas med alternativt regelverk. Instrument är uppenbarligen inte en ordagrann motsvarighet till regelverk, men med tanke på vad detta optional instrument skall användas till, är översättningen tänkbar. 37 Schulte-Nölke, Hans, The Commission s Action Plan on European Contract Law and the Research of the Acquis Group i ERA-Forum nr 2/2003, s 143. Se även Bernitz, En europeisk civillag?, s Se Bernitz, En europeisk civillag?, s 504 och

19 inom ramen för den delvis EU-finansierade Commission on European Contract Law, den så kallade Landokommissionen. Dess insatser har resulterat i Principles of European Contract Law (PECL), del I, II och III 39, som innehåller ett stort antal obligationsrättsliga regler och principer, vilka, enligt upphovsmännens uppfattning, bygger på värdeståndpunkter som i stor utsträckning är gemensamma för de olika europeiska rättsordningarna. Detta arbete uppmärksammas i kommissionens dokument från år 2001 och kommer, såvitt kan förstås, att ligga till grund för de fortsatta strävandena mot ökad europeisk rättslikhet inom avtalsrätten. 40 Utgångspunkten för detta akademiska arbete har således varit de skilda nationella rättsordningarna och de värden och principer dessa vilar på. Därifrån har arbetet inriktats på att finna vad som bäst kan beskrivas som ett antal minsta gemensamma nämnare både när det gäller principer och mer konkreta lösningar, närmast på regelnivån. Mot bakgrund av dessa enhetssträvanden kan man hävda att det vore lämpligt att den svenska diskussionen om balansen mellan avtalsbundenhet och avtals skälighet anknöts till den alleuropeiska debatten om dessa frågor. I den svenska diskussionen bör de på europeisk nivå föreslagna lösningarna beaktas, inte minst med tanke på att Sverige i hög grad är en handelsnation, som har livliga affärsförbindelser med övriga EU-länder och att det underlättar den internationella handeln om de nationella rättsordningarna strävar mot ökad enhet. 41 För denna avhandlings vidkommande kan det framför allt bli aktuellt att beakta de stadganden i PECL, som har anknytning till diskussionen om avvägningen mellan avtalsbundenhet och avtals skälighet (bl a artiklarna 4:102 4:110) PECL del I och II recenseras av Jon Kihlman i Juridisk Tidskrift , nr 1, s Se von Bar, Christian, The Common Frame of Reference and the Works of the Study Group on a European Civil Code i ERA-Forum nr 2/2003, s 100 f. (Denna Study Group bygger vidare på Landokommissionens arbete. Gruppen nämns av Bernitz i En europeisk civillag?, s 505.) Se ang Landokommissionen även Bernitz, En europeisk civillag?, s I Lando, Ole/Beale, Hugh (red), Principles of European Contract Law, del I och II [cit PECL], Haag 2000, s xxi ff beskrivs syftena bakom utarbetandet av PECL. Där nämns bl a underlättande av gränsöverskridande handel i Europa och stärkande av EU:s inre marknad. 42 När det gäller gränsöverskridande avtalsrättsligt samarbete, som inte bara omfattar EU:s medlemsstater, bör Unidroits Principles of International Commercial Contracts nämnas. Dessa principer har, liksom PECL, utarbetats av rättsvetenskapsmän, men har, i motsats till PECL, formulerats för att vara tillämpliga över hela världen, men enbart på avtal i affärsförhållanden. Unidroits principer kommer dock inte att behandlas i denna avhandling. Principerna återges i Ramberg Jan/Ramberg Christina, Allmän avtalsrätt, 6 uppl, Stockholm 2003, s 337 ff. Se för en kritisk diskussion kring principerna Hellner, Jan, Unidroit s principer för internationella avtal i Rosén, Jan (red), Lex Ferenda, skriftserien nr 50, Stockholm 1996, s 69 ff. Se även Hultmark, Christina, Internationaliseringen av svensk avtalsrätt Unidroit Principles of International Commercial Contracts, JT , nr 3, s 655 ff. Ett annat viktigt internationellt avtalsrättsligt (närmare bestämt köprättsligt) aktstycke är den så kallade Wienkonventionen, Förenta nationernas konvention av den 11 april 1980 angående avtal om internationella köp av varor. Den implementerades i svensk rätt genom Lag (1987:822) om internationella köp. Eftersom denna avhandling berör allmän avtalsrätt, kommer emellertid varken konventionen eller den svenska implementeringslagen att närmare behandlas här. 19

20 Emellertid synes det finnas anledning att inte enbart beakta de på europeisk nivå utarbetade rättsakterna och förslagen. Svensk juridisk debatt och i förlängningen även svensk rättstillämpning påverkas av europeiska rättsliga lösningar, som i sin tur växer fram genom ett samspel mellan de nationella rättsordningarna, eller, mer exakt, mellan de principer och regler som finns i dessa rättsordningar. PECL har som nämnts arbetats fram genom att gemensamma grunder för de europeiska staternas avtalsrättsliga system har efterforskats och en liknande metod kommer att användas för att skapa den ovan nämnda gemensamma referensram, som ingår i kommissionens handlingsplan. 43 Mot bakgrund av detta synes det vara legitimt att i den svenska diskursen om bestämmandet av innebörden av oskälighetsrekvisitet i 36 avtalslagen och därmed tillämpningen av sagda paragraf något beakta hur motsvarande problem hanteras i olika nationella rättsordningar i EU:s medlemsstater. 44 Det skulle kunna bidra till att närmare anknyta svensk avtalsrätt till en europeisk kontext, vilket bl a skulle kunna bidra till ökad rättslikhet mellan Sverige och andra europeiska länder, eller i vart fall till ökad insikt i vad som förenar svensk avtalsrätt med avtalsrätten i andra EUländer och var skillnaderna finns. 45 Det skulle också kunna berika den svenska avtalsrättsliga diskussionen genom exempel på goda lösningar av avtalsrättsliga problem. 46 Med hänvisning till det just sagda kommer i denna avhandling norsk, dansk, tysk och engelsk avtalsrättslig doktrin att något behandlas, med strävan att i viss mån sätta in den svenska diskussionen om avtalsbundenhet och avtals skälighet i ett europeiskt sammanhang och att finna inspiration till kloka lösningar på hithörande problem. Samtidigt skall betonas att detta är en avhandling om svensk rätt och de slutsatser som dras avser svenska förhållanden. Huvuddelen av litteraturen och källmaterialet gäller därför svensk rätt. 1.2 Syfte Såsom de fyra utgångspunkterna för detta avhandlingsarbete har presenterats, skulle man kunna få intrycket att arbetet har flera olika syften/delsyften. Ett övergripande syfte kan dock formuleras på följande sätt. 43 Bernitz (En europeisk civillag?, s 506) talar om att det finns en strävan att finna jus commune europæum eller den gemensamma kärnan i olika rättsordningar. 44 Jfr Bogdan, a a, s 58: De jämförda rättsreglerna skall motsvara varandra funktionellt: de skall vara avsedda att lösa samma problem. (Ursprunglig kursivering markerad med fetstil.) 45 Jfr Zimmermann, Reinhard, Roman Law, Contemporary Law, European Law. The Civilian Tradition Today, Oxford 2001, s 109: This new ius commune will have to be built around shared values and generally recognized legal methods as well as common principles and it will have to be shaped by judges, legislators, and professors. (Ursprunglig kursivering markerad med fetstil.) 46 Jfr Bogdan, a a, s 28, där han talar om att använda sig av den enorma erfarenhetsbank som finns i de främmande rättsordningarna. Se även a a, s 32: Det kan också vara lämpligt att domstolarna vid utfyllandet av eventuella luckor i den inhemska rättsordningen tar hjälp av komparativ rätt. 20

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24). R-2010/0926 Stockholm den 6 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/5531/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Konsumenterna och rätten

Konsumenterna och rätten Lena Olsen Juridik och förvaltningspolitik i socialt arbete Konsumenterna och rätten 1. Varför konsumentskydd? Läs NJA 1968 s. 303 2. Framväxten av konsumentskyddsregleringen Sverige 1995 EU - förordningar,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-05-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Alkoholreklam m.m. Enligt

Läs mer

PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE

PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE ConseilUE EUROPEISKA UNIONENSRÅD Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) 14997/12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE PUBLIC JUR538 JUSTCIV307 CONSOM124 CODEC2396 YTTRANDEFRÅNJURIDISKAAVDELNINGEN

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Politiska alternativ för främjande av en europeisk avtalsrätt

Politiska alternativ för främjande av en europeisk avtalsrätt Civilutskottets utlåtande 2010/11:CU6 Politiska alternativ för främjande av en europeisk avtalsrätt Sammanfattning I utlåtandet behandlar utskottet Europeiska kommissionens grönbok om politiska alternativ

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

Slutande av avtal vid internationella köp av varor

Slutande av avtal vid internationella köp av varor Civilutskottets betänkande 2010/11:CU28 Slutande av avtal vid internationella köp av varor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:97 Slutande av avtal vid internationella

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av regler för genomförande av EU-rätten på EU-nivå Statsrådsberedningen 2013-11-21 Dokumentbeteckning KOM (2013) 751 Förslag till Europaparlamentets och rådets

Läs mer

Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal

Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal Av professor CHRISTINA RAMBERG Högsta domstolen har nyligen tagit ställning till frågan hur lång uppsägningstid som gäller för ett distributionssamarbete som

Läs mer

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 Innehåll Innehåll 3 Förkortningar 15 Förord 17 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 1.1 Form och materia inom avtalsrätten 19 1.2 Den moderna forskningens fundamentala misstag 21 1.3 Konsekvenser för

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 Sammanfattning Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2003 Ö 4190-03 KLAGANDE Hydraulkranar Sverige Aktiebolag, 556439-2172, Produktvägen 12 C, 246 43 LÖDDEKÖPINGE Ombud: jur.

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag(ju 2011/7462/L2)

Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag(ju 2011/7462/L2) R2A YTTRANDE 1 (7) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag(ju 2011/7462/L2) Allmänna synpunkter

Läs mer

Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 11.11.2011 ARBETSDOKUMENT om förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

YTTRANDE Dnr SU

YTTRANDE Dnr SU 1(6) YTTRANDE 2010-09-20 Dnr SU 302-2017-10 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm M2010/3188/R Remiss: Förslag till genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09. Upphandling från statliga och kommunala företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09. Upphandling från statliga och kommunala företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09 Närvarande: F.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och regeringsrådet Eskil Nord. Upphandling från statliga

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

Konsekvensutredning H 15. Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar

Konsekvensutredning H 15. Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar Konsekvensutredning H 15 Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar Konsekvensutredning H 15 Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2

Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2 R-2009/0800 Stockholm den 16 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2268/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 april 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över publikationen Avtalsslutande

Läs mer

Stockholm den 29 juni 2011

Stockholm den 29 juni 2011 R-2011/0759 Stockholm den 29 juni 2011 Till Justitiedepartementet Ju2010/3132/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 april 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över dels EU-kommissionens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 februari 2007 T 2932-05 KLAGANDE MA Ombud: Advokat TL MOTPART GK Ombud: Advokat LJ SAKEN Återbetalning av erlagd handpenning ÖVERKLAGADE

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Uppehållstillstånd för tribunalvittnen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Uppehållstillstånd för tribunalvittnen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-20 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson. Uppehållstillstånd för

Läs mer

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL?

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? JURIDISK PUBLIKATION 1/2013 NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? Av Klara Wessman 1 och Gustav Wiklander 2 I november förra året avgjorde Högsta domstolen ett mål om

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Några kommentarer och tankar kring EU-domstolens hänvisningar i dom Deckmyn m.fl., C-201/13, EU:C:2014:2132 ( Parodi-målet )

Några kommentarer och tankar kring EU-domstolens hänvisningar i dom Deckmyn m.fl., C-201/13, EU:C:2014:2132 ( Parodi-målet ) Några kommentarer och tankar kring EU-domstolens hänvisningar i dom Deckmyn m.fl., C-201/13, EU:C:2014:2132 ( Parodi-målet ) Jon Bergman Doktorand Uppsala universitet Jon.Bergman@jur.uu.se +46 73 952 87

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

EXAMENSARBETE. Upplysningsplikt vid försäljning av bostadsrätt. Susanne Boström 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Upplysningsplikt vid försäljning av bostadsrätt. Susanne Boström 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Upplysningsplikt vid försäljning av bostadsrätt Susanne Boström 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Förklaring

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Agneta Bäcklund. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 Målnummer: UM3885-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-11-17 Rubrik: Lagrum: Bestämmelsen om rätt till rättsligt bistånd och biträde i det omarbetade

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-02-17

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-02-17 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-02-17 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, f.d. justitierådet Inger Nyström och regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson. Enligt en lagrådsremiss den

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag - Riktlinjedebatt om vissa frågor

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag - Riktlinjedebatt om vissa frågor Rådspromemoria 2011-12-05 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt, L2 Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 13 14 december 2011 Dagordningspunkt 23 Rubrik Förslag

Läs mer

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010 14.4.2010 Publikationens titel Organisering av den internationella indrivningen av underhållsbidrag Författare Justitieministeriet s publikation Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Konsekvensutredning för upphävande av Statens räddningsverks föreskrifter (SVRFS 2007:3) om erkännande av utländska yrkeskvalifikationer

Konsekvensutredning för upphävande av Statens räddningsverks föreskrifter (SVRFS 2007:3) om erkännande av utländska yrkeskvalifikationer samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (6) Rättsenheten Lisa Svensson 010-240 5187 lisa.svensson@msb.se Konsekvensutredning för upphävande av Statens räddningsverks föreskrifter (SVRFS 2007:3)

Läs mer

2.1 EU-rättsliga principer; direkt tillämplighet och direkt effekt

2.1 EU-rättsliga principer; direkt tillämplighet och direkt effekt 2 Enligt samma bestämmelse ska offentligt biträde däremot inte utses om det måste antas att behov av biträde saknas. Paragrafen har därför tolkats på så sätt att det anses föreligga en presumtion för att

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24). R-2010/0681 Stockholm den 1 september 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/3129/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad

Läs mer

Hävning av avtal om köp respektive av avtal om tjänst. skillnader och likheter. Juridiska institutionen Terminskurs 2 Seminariegrupp: 12

Hävning av avtal om köp respektive av avtal om tjänst. skillnader och likheter. Juridiska institutionen Terminskurs 2 Seminariegrupp: 12 Uppsala Universitet Dominik Zimmermann Juridiska institutionen 820729-4359 Terminskurs 2 Seminariegrupp: 12 Vt 2002 Basgrupp: B Evelina Englund PM nr: 3 Hävning av avtal om köp respektive av avtal om tjänst

Läs mer

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Sänds även per e-post till: anna.wernerup@justice.ministry.se Stockholm den 30 augusti 2010 Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-05-16 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Sekretess vid samarbete mellan europeiska

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

Stockholm den 1 oktober 2014

Stockholm den 1 oktober 2014 R-2014/1149 Stockholm den 1 oktober 2014 Till Socialdepartementet S2014/5303/RU Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 juli 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Genomförandeutredningens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-11-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Erkännande och verkställighet av beslut

Läs mer

2 Lagstiftning och rättskällor

2 Lagstiftning och rättskällor Lagstiftning och rättskällor, Avsnitt 2 31 2 Lagstiftning och rättskällor Rättskällor Lagstiftningens hierarki Riksdagen 2.1 Allmänt Inom många områden finns en omfattande lagreglering och den som ska

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Skydd för kännetecken i den internationella

Läs mer

Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Civilutskottets betänkande 2015/16:CU11 Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ändring i marknadsföringslagen. Lagändringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 april 2005 Ö 3463-04 KLAGANDE YC Ombud: advokaten GR MOTPARTER 1. WS 2. KLS 3. KCS Ombud för samtliga: jur. kand. PH SAKEN Återförvisning

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D Till Justitieministeriet

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D Till Justitieministeriet ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 17 01 2 D 10 17 01 3 Helsingfors/Mariehamn 8.2.2017 Nr 11/17 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 23.1.2017, nris 11 och 14/2017. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2004 B 970-03 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART SK Offentlig försvarare och ombud: advokaten IF SAKEN Olaga

Läs mer

Förhållandet till regeringsformens bestämmelser

Förhållandet till regeringsformens bestämmelser REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2015-10-29 AdmD-515-2015 Ert datum Ert diarienr 2015-09-04 Fi2015/4235 Promemorian Amorteringskrav Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2011 T 13-10 KLAGANDE Mandalay AB, 556572-5529 Lilla Brogatan 22 503 35 Borås Ombud: Advokat S G MOTPART Fora AB, 556541-8356 Vasagatan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 januari 2008 T 930-06 KLAGANDE EE Ombud: Advokat GS MOTPART Comtax AB, 556561-7759 Drottninggatan 7 252 21 Helsingborg Ombud: Advokat

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa 1999-06-01 EuJu1999/2993 Justitiedepartementet Granskningsenheten Kanslirådet Thomas Ericsson Telefon 08-405 46 27 Telefax 08-20 27 34 Europeiska kommissionen Att: Wolfgang Huber Enhetschef för GD XIII/E-1

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-03-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt II. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt II. Britta Forsberg C 430 Avtalsrätt II Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Repetition Fullmakter Kommissionär Tvång, ocker, mm. 36 Avtalslagen Ogiltiga avtal Avtalstolkning Dagens föreläsning Repetition

Läs mer

Europarättens genomslag

Europarättens genomslag Europarättens genomslag NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förord 5 Förkortningar och akronymer 15 1. Inledning 17 1. En presentation av bokens innehåll 17 2. Några grundläggande reflektioner kring genomslaget

Läs mer

Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71)

Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) R2A YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) Frågan om tvång eller samtycke som grund för

Läs mer

Stockholm den 19 september 2016

Stockholm den 19 september 2016 R-2016/1320 Stockholm den 19 september 2016 Till Justitiedepartementet Ju2016/05469/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 juli 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över En omarbetad Bryssel

Läs mer

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU En Studie i internationell privat- och processrätt Marie Larsson IUSTUS FÖRIAG Innehäll Förkortningar 16 DEL I - ALLMÄN DEL 19 1 Introduktion 21 1.1 Avhandlingsämnet

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Lagförslag i budgetpropositionen för 2007 (F och G)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Lagförslag i budgetpropositionen för 2007 (F och G) 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-02 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Lagförslag i budgetpropositionen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-11-28 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. Ny lag om kontroll av ekologisk produktion Enligt

Läs mer

Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod. Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK

Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod. Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK Innehall Forord av Ulf Bernitz 5 Forfattarnas forord 7 Forkortningar och forklaringar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (22) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 november 2004 T 2593-01 KLAGANDE SA Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten AS MOTPART Staten genom Justitiekanslern,

Läs mer

Remissyttrande över. erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap

Remissyttrande över. erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002

R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002 R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 augusti 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Barnperspektivet

Läs mer

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges.

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges. KONSUMENTOMBUDSMANNEN STÄMNINGSANSÖKAN Verksjuristen Patrik Havermann 2015-02-20 2013/414 Marknadsdomstolen SÖKANDE Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Eniro 118 118 AB, 556476-5294 Gustav

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-28 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 12 februari

Läs mer

Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet

Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet Ds 2006:21 Danmarksavtalen Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

2/14/2014. PM-skrivande på terminskurs 5. Upplägg. Skrivprocessen

2/14/2014. PM-skrivande på terminskurs 5. Upplägg. Skrivprocessen PM-skrivande på terminskurs 5 Rebecca Söderström Rebecca.soderstrom@jur.uu.se Upplägg Skrivprocessen Tre allmänna basics för skrivandet Rättspolitiskt skrivande Checklista Kort om peer review Skrivprocessen

Läs mer