SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Transkript

1 1 (22) Plats och tid Kommunhuset i Gislaved, kl Beslutande Övriga deltagande Bengt Petersson ordf (C) Lis Melin (M), PG Risberg (M) Jolanta Andersson (M) Lennart Samuelsson (M) ersätter Linda Strömblad (C) Börje Malmborg (KD) Jacquline Lynd-Johansson (FP) Henrik Hjelm (MP) Bodil Eriksson (S) ersätter Ylva Samuelsson (S) Kjell Thelin (S) Lena Åsberg (S) Thure Andersson (S) Jessica Flod Malmgren (S) Henrik Linde (S) Monica Svensson, socialchef Sara Landerholm, nämnd-/utredningssekr. Margareta Johansson, områdeschef, 67 Anders Ivar, IFO-chef, Richard Stenvall, konsult, 69 Lena Sundqvist, utvecklingsledare, Damir Maconovic, ekonom, Ingemar Gustafsson, ekonom, 70 Birgitta Svensson, områdeschef, Marie Christiansson, äldreomsorgschef, 69-70, Elisabeth Svensson, utvecklingsledare, Utses justera Justeringens plats och tid Thure Andersson Underskrifter Sekreterare. Sara Landerholm Paragrafer Organ Ordförande Bengt Petersson Justerande... Thure Andersson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Paragrafer Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift. Datum för anslags nedtagande

2 2 Sn 67 Dnr: SN Expansion av verksamhet för ensamkommande barn. Gislaveds kommun har överenskommelse med Migrationsverket om ett mottagande av ensamkommande barn gällande 8 platser varav 3 platser är ämnade för ensamkommande asylsökande barn. Enheten för ensamkommande barn är idag fullt belagd och har ytterligare en ungdom utöver överenskommelsen med Migrationsverket. I slutet av januari 2012 hade 6 ensamkommande barn erhållit permanent uppehållstillstånd och ungdomsboendet Furugården fick i uppgift ta emot ytterligare ett ensamkommande asylsökande barn för upprätthålla avtalet med Migrationsverket 3 asylplatser. För skapa utrymme till den 9:e ungdomen fick ett tidigare gemensamhetsutrymme utrymmas och möbleras likt de andra 8 sovrummen. Migrationsverkets prognoser visar inströmningen av de ensamkommande barnen eskalerar för varje år och under år 2012 väntas ca 2500 ensamkommande barn söka asyl i Sverige. Handläggningstiden för ett asylärende har tidigare legat på 3-4 månader men kom kortas ner från och med 1 januari 2012 då Migrationsverkets handläggare började arbeta efter metoden Kortare väntan. I och med den nya metoden kortas handläggningstiden ner till 2-3 månader. Idag får ca 80 procent av de ensamkommande barnen som söker asyl i Sverige permanent uppehållstillstånd, en procentsats som Migrationsverket inte ser kommer förändras inom snar framtid. Detta gör de 3 platser som Gislaveds kommun har överenskommelse med Migrationsverket om kan generera 12 ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd per år. Enheten för ensamkommande barn behöver därför utökas för kunna motsvara inströmningen till Gislaveds kommun. Socialförvaltningen har därför tittat på vilka lösningar som finns för utöka verksamheten till en storlek som skulle kunna ta emot och slussa ut de ensamkommande barnen med permanent uppehållstillstånd i ett humant tempo. s arbetsutskott beslutade vid sammanträdet den 11 april föreslå socialnämnden besluta ge socialförvaltningen i uppdrag påbörja ombyggnation av ungdomsboendet Furugården samt föreslå kommunstyrelsen ge socialförvaltningen i uppdrag teckna hyreskontrakt gällande fastigheten JEPPEN i Smålandsstenar och ta fram förslag på ny överenskommelse med Migrationsverket gällande en utökning av platser för ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd. Beslutsunderlag s arbetsutskott 37, Förslag på expansion av mottagandet av ensamkommande barn, Tjänsteskrivelse, Ritningar över berörda lokaler, , Kommunstyrelsen 10, Yrkande Bengt Petersson: ger socialförvaltningen i uppdrag påbörja ombyggnation av ungdomsboendet Furugården. föreslår kommunstyrelsen besluta ge socialnämnden i uppdrag teckna ny överenskommelse med Migrationsverket gällande en utökning av ytterligare 7 platser för ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd, det vill säga överenskommelsen innefar sammanlagt 12 platser för ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd och 3 platser för ensamkommande asylsökande barn.

3 Sn 67 forts. 3 Propositionsordning Ordförande ställer arbetsutskottets förslag mot Bengt Peterssons yrkande och finner socialnämnden beslutar enligt Bengt Peterssons yrkande. beslutar ge socialförvaltningen i uppdrag påbörja ombyggnation av ungdomsboendet Furugården. s förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar ge socialnämnden i uppdrag teckna ny överenskommelse med Migrationsverket gällande en utökning av ytterligare 7 platser för ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd, det vill säga överenskommelsen innefar sammanlagt 12 platser för ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd och 3 platser för ensamkommande asylsökande barn. Expedieras till: Kommunstyrelsen Enhetschefen ensamkommande barn Verksamhetsledaren, ensamkommande barn IFO-chefen Socialchefen

4 4 Sn 68 Dnr: SN Arbete med barn i ekonomiskt utsa familjer, kuratortjänst vid ungdomsmottagningen. Kommunfullmäktige har inför 2012 ett konkretiserat mål om arbeta för stödja barn i ekonomiskt utsa familjer och har tilldelats för uppnå målet. Inför 2013 finns en diskussion om målet ska ändras till stödja barn som riskerar hamna i utanförskap. Under 2011 skrevs den här sammanfningen: Vi har tittat på barnfigdomsrapporten 2010, utgiven av Rädda barnen. Barnfigdomen har strukturella orsaker och är kopplad till inkomst från arbete och socialförsäkringar, vilket är svårt komma åt på lokal nivå. Det är inte heller så det är samma barn som hela tiden lever i figdom. Rapporten kommer dock fram till följande: Klyftorna mellan de rikaste och de figaste barnfamiljerna fortsätter vidgas Skillnaden i inkomstutveckling har lett till den relativa barnfigdomen enligt EU: s definition ökat kraftigt under senare år. I rapporten används begrepp som ekonomisk utshet, knappa ekonomiska omständigheter, ekonomisk figdom etc. som synonymer till barnfigdom. Här följer huvudresultaten i rapporten i sammandrag: Skillnaderna mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är markant och ökade under 2007 och Barnfigdomen är mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund(29,5 procent) som bland barn med svensk bakgrund (5,4 procent). Bland barn till ensamstående föräldrar är barnfigdomen mer än tre gånger så hög (24,7 procent) som bland barn till sammanboende föräldrar (8,1 procent). Nästan vartannat barn (49 procent) till ensamstående föräldrar med invandrarbakgrund lever i ekonomisk figdom, men endast 2,3 procent av alla barn till svenskfödda par med barn. Barnfigdomen varierar starkt mellan Sveriges kommuner, från 3 procent (Täby) till 31 procent (Malmö). Genomgående är barnfigdomen högst i landets storstadsregioner och lägst i välmående kranskommuner till storstäderna. Mellan stadsdelarna är variationen ännu större, från Torslanda i Göteborg (2,0 procent) till Rosengård i Malmö (61,4 procent). Gislaved ligger i mitten av Jönköpings län med 8,6 % barn i ekonomiskt utsa hushåll 2007 och 9,6 % Listan toppas 2008 av Tranås med 13,4% och lägst ligger Habo med 4,8% Den senaste rapporten från Rädda barnen, Banfigdomen i Sverige 2012, visar inte bättre siffror utan snarare den negativa utvecklingen fortsätter med fler barn jämfört med rapporten 2010.

5 Sn 68 forts. 5 Det har varit svårt hitta exempel på lokalt riktade insatser, vid diskussioner med enheten för försörjningsstöd uttrycker de tveksamheter till ha hushåll med försörjningsstöd som utgångspunkt. Det beror på de hushållen åtminstone har möjlighet ansöka om extra bistånd till sina barn och riksnormen inte reduceras om man har flera barn. Det är snarare så målgruppen ska vara barn vars föräldrar inte uppbär försörjningsstöd men som har låga inkomster. Det är också svårt rikta stödet till de grupper som framkommer i Rädda barnens rapport, då dessa i så fall vissa grupper skulle gynnas framför andra. Det är således inte lätt fånga problemet och därmed sätta in lämpliga insatser. Rädda barnen kräver genom sin generalsekreterare Elisabeth Dahlin grundnivån i föräldraförsäkringen höjs och underhållsstödet till ensamstående indexregleras. De anser även Sveriges kommuner ska införa en miniminivå för skydd och stöd till utsa barn, där bland annat familjecentraler, fungerande skolhälsovård och ungdomsmottagningar ska ingå. Från 2012 och framåt ser socialförvaltningen ett behov av stärka det förebyggande och generella arbetet för barn och unga och i det uppdraget kan man också lägga in ett kartläggande uppdrag. I budget finns medel avdelade för socionom på familjecentral och vi planerar sätta igång den tjänsten redan Samtidigt har ungdomsmottagningen aviserat ett behov av ytterligare 0,5 tjänst kurator under en längre tid, vilket beskrivs i ungdomsmottagningens verksamhetsberättelse för Arbetsuppgifterna kan kombineras med ett kartläggande uppdrag med stöd från övriga medarbetare inom barn- och ungdomsteamet och vi skulle då både uppnå effekten av det generella och förebyggande arbetet stärks och vi får en bättre bild av vilka barn och ungdomar som lever i ekonomisk utshet och riskerar utanförskap och vilka insatser som skulle kunna vara lämpliga. Parallellt med detta finns en diskussion om öka finansieringen av den lägerverksamhet som fältsekreterarna anordnar, samt prioritera gruppverksamhet för utsa barn. s arbetsutskott beslutade vid sammanträdet den 11 april föreslå socialnämnden de avsa medlen på kr, för stödja barn i ekonomiskt utsa familjer, används till anställa 0,5 kurator på ungdomsmottagningen. Beslutsunderlag s arbetsutskott 38, Tjänsteskrivelse, Verksamhetsberättelse 2011 för ungdomsmottagningen i Gislaved Yrkande Lis Melin (M) med instämmande av Börje Malmborg (KD) och Thure Andersson (S): Bifall till arbetsutskottets förslag. Förslaget ska kompletteras med det i arbetsuppgifterna för kuratorn också ingår en kartläggning för få en bild av vilka ungdomar och barn som lever i ekonomiskt utanförskap och vilka insatser som skulle vara lämpliga. Kartläggningen ska redovisas för socialnämnden under det första kvartalet Kjell Thelin (S): De avsa medlen på kr, för stödja barn i ekonomiskt utsa familjer, används till anställa 0,5 kurator på ungdomsmottagningen i syfte vidareutveckla dess förebyggande och uppsökande verksamhet.

6 6 Sn 68 forts. Propositionsordning Ordförande ställer arbetsutskottets förslag och Kjell Thelins yrkande mot varandra och finner nämnden beslutar enligt Kjell Thelins yrkande. Ordförande ställer därefter proposition på bifall eller avslag till Lis Melins tilläggsyrkande och finner nämnden beslutar enligt Lis Melins tilläggsyrkande. beslutar de avsa medlen på kr, för stödja barn i ekonomiskt utsa familjer, används till anställa 0,5 kurator på ungdomsmottagningen i syfte vidareutveckla dess förebyggande och uppsökande verksamhet, samt i arbetsuppgiften för kuratorn också ska ingå en kartläggning för få en bild av vilka ungdomar och barn som lever i ekonomiskt utanförskap och vilka insatser som skulle vara lämpliga. Kartläggningen ska redovisas för socialnämnden under det första kvartalet Expedieras till: Socialchefen IFO-chefen Enhetschefen barn och unga

7 7 Sn 69 Dnr: SN Kostnad per brukare. KPB. Socialförvaltningen har med stöd av konsultföretaget Ensolution genomfört projektet Kostnad per brukare inom förvaltningens verksamheter för Metoden bygger på avidentifierad data, vilket innebär olika typer av insatser kan sammanställas och utgöra grund för analyser ur olika perspektiv. Vid sammanträdet presenterar konsulten från Ensolution resultatet för Yrkande Bengt Petersson (C): Lägga informationen till handlingarna och ge förvaltningen i uppdrag analysera redovisat resultat i syfte använda detta som en del i det kommande budgetarbetet. beslutar lägga informationen till handlingarna och ge förvaltningen i uppdrag analysera redovisat resultat i syfte använda detta som en del i det kommande budgetarbetet. Expedieras till: Utvecklingsledaren IFO Ekonomerna vid socialförvaltningen

8 8 Sn 70 Dnr: SN Helårsprognos 1, Förvaltningen informerar om helårsprognos per första kvartalet Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Helårsprognos , antaget av socialnämnden beslutar fastställa helårsprognos 1 för första kvartalet 2012 och överlämna densamma till kommunfullmäktige. Expedieras till: Kommunfullmäktige

9 9 Sn 71 Dnr: SN Budgetuppföljning per månad/2012 Förvaltningen redovisar ekonomisk uppföljning för individ- och familjeomsorgen samt utvecklingen av antal hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd under mars Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Hushållsstatistik, mars 2012 Budgetuppföljning, mars 2012 beslutar lägga informationen till handlingarna. Expedieras till: Ekonomerna vid socialförvaltningen Utvecklingsledaren IFO

10 10 Sn 72 Dnr: SN Icke verkställda beslut kvartal I är skyldig rapportera alla gynnande beslut som inte har verkställts, inom tre månader från dagen för beslutet, till Socialstyrelsen och till kommunens revisorer. ska vidare dels till Socialstyrelsen och dels till revisorerna rapportera alla gynnande beslut som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. ska därutöver anmäla till Socialstyrelsen när ett beslut har verkställts alternativt när ett ärende har avslutats utan verkställighet. ska till kommunfullmäktige lämna en statistikrapport kring hur många beslut som inte har verkställts samt även hur många beslut som inte har verkställts igen efter avbrott i verkställigheten. För kvartal har avseende lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade följande rapportering lämnats till socialstyrelsen: 5st gynnande beslut 9.9 bostad för vuxna har anmälts som ej verkställda Enligt socialtjänstlagen har följande beslut rapporterats som verkställt: 1st gynnande beslut 4 kap 1 avseende kontaktperson har anmälts som verkställt Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kvartalsrapport till Socialstyrelsen samt 6 st. individrapporter beslutar lägga informationen till handlingarna och överlämna statistisk redovisning till kommunfullmäktige samt kommunrevisionen. Expedieras till: Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Områdeschefen bistånd och rehab Utvecklingsledaren IFO

11 11 Sn 73 Dnr: SN Kontaktpolitiker inom socialnämndens ansvarsområde. i Gislaveds kommun har sedan många år tillbaka inom socialnämnden valt ledamöter som ska ha ett primärt ansvar för kontakten med ett specifikt område inom äldreomsorgen. På senare år har även verksamheten inom omsorgen om funktionshindrade och socialpsykiatrin haft samma former för kontaktverksamhet/sociala förtroenderåd. I samband med ny mandatperiod har val skett till de olika förtroenderåden, en ledamot från majoriteten har utsetts till ordförande i rådet och en ledamot från minoriteten har också utsetts. Uppdraget har i huvudsak bestått i sammankalla och hålla ett så kallat socialt förtroenderåd cirka två gånger per år. Syftet med förtroenderåden har varit ta till vara och följa upp aktuella frågeställningar och problem som finns inom äldreomsorgen ute i lokalområdena. s arbetsutskott beslutade den 22 augusti ge i uppdrag till förvaltningen göra en inventering av det underlag som finns idag, så riktlinjer finns som stämmer överens med nuvarande förutsättningar. Sedan detta uppdrag gavs till förvaltningen har det skett förändringar, bland annat organisatoriskt som innebär förutsättningarna för arbetet har förändrats. För få större delaktighet i diskussionen anordnades, den 1 februari 2012, en halvdagskonferens med nämnden och dess ersättare med syftet komma fram till hur kontaktpolitikerverksamheten ska bedrivas. Upprättat förslag till ett framtida arbetssätt har arbetats fram utifrån de diskussioner som fördes vid konferensen. Vid en förvaltningsövergripande dag med socialförvaltningens alla chefer togs förslaget till organisation av verksamheten upp och ett förslag upprättades kring vilken områdesindelning som skall ligga till grund för verksamheten. Vid sammanträdet enas arbetsutskottet om några justeringar av dokumentet Politikerna i socialnämnden, former för kontakt med brukare och anhöriga inom socialnämndens ansvars- område. Arbetsutskottet beslutade vid sammanträdet den 11 april 2012 föreslå socialnämnden anta upprättat dokument Politikerna i socialnämnden, former för kontakt med brukare och anhöriga inom socialnämndens ansvarsområde daterat Beslutsunderlag s arbetsutskott 39, Politikerna i socialnämnden former för kontakt med brukare och anhöriga inom socialnämndens ansvarsområde, Tjänsteskrivelse, Yrkande Börje Malmborg (KD): Bifall till arbetsutskottets förslag.

12 Sn 73 forts. beslutar 12 anta upprättat dokument Politikerna i socialnämnden, former för kontakt med brukare och anhöriga inom socialnämndens ansvarsområde daterat Expedieras till: Områdes- och enhetschefer inom socialförvaltningen Utvecklingsledaren IFO

13 13 Sn 74 Dnr: SN Anmälan om Lex Sarah, Mariagården. En händelse inträffade den 4 februari 2012 på Mariagården. Händelsen har utretts enligt rutin för Lex Sara och bedömningen görs händelsen inte behöver anmälas. Åtgärder är vidtagna för förhindra och förebygga upprepning av händelse. Beslutsunderlag s arbetsutskott 34, Sammanfning av händelse och åtgärder vid rapport om Lex Sarah, Mariagården, Lex Sarah anmälan/rapport Socialtjänstlagen 14 kap 2 Avvikelser inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten avvikelserapport Uppföljning av avvikelserapport OC/SSK Händelsebeskrivning, beslutar inte lämna någon anmälan av händelsen enligt Lex Sarah till Socialstyrelsen, samt godkänna vidtagna åtgärder och lägga informationen till handlingarna. Expedieras till: Äldreomsorgschefen Områdeschefen Mariagården

14 14 Sn 75 Dnr: SN Översyn, bemanning kvällstid och netid vid kommunens demensboenden gav vid sammanträdet den 1 februari 2012 förvaltningen i uppdrag redovisa situationen vad gäller bemanning kvälls- och netid vid kommunens demensboenden. Förvaltningen fick också i uppdrag ta fram en kostnadsberäkning på hur eventuell resursförstärkning av bemanning kvälls- och netid behöver vara för Socialstyrelsens krav ska uppfyllas. Detta mot bakgrund av socialnämnden vid Socialstyrelsens tillsyn den 22 och 23 september 2011 vid Östergårdens demensboende fått påpekande om nämnden ska säkerställa om den enskilde av något skäl har behov av en hjälpinsats eller inte själv kan öppna ytterdörren till boendeenheten måste han/hon kunna få hjälp med öppna sådan dörr samt behövligt stöd utan dröjsmål. Socialförvaltningens uppgift se över personalbemanningen kvälls- och netid förstärks genom SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) den 14 mars 2012 meddelar riksdagen uppmanar regeringen ge ett kompletterande uppdrag till Socialstyrelsen utreda, och om man anser det lämpligt, även utfärda föreskrifter om bemanningen på särskilda boenden. Socialstyrelsen har sedan februari 2011 motsvarande uppdrag som gäller boenden för personer med en demenssjukdom. Förslag till föreskrifter i den delen väntas om några veckor. För socialnämnden ska kunna bedöma omfningen av ett utökat ansvar med tillhörande kostnadseffekter har en beräkning gjorts av vilka anpassningar som måste göras för bemanna kommunens samtliga gruppbostäder för personer med demenssjukdom med minst en person netid. Detta redovisas i sammanställning av kvälls- och nbemanning vid kommunens gruppbostäder för demenssjuka daterat Beslutsunderlag s arbetsutskott 33, Tjänsteskrivelse, Sammanställning av kvälls och nbemanning vid kommunens gruppbostäder för demenssjuka, , beslutar uppmärksamma kommunstyrelsen på behovet av utökad ram med 7,7 miljoner kronor för möta kraven på bemanningen vid våra gruppbostäder för demenssjuka netid, kopplat till Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden, samt som en bilaga till ärendet översända socialnämndens beslut och yttrande, angående vidtagna åtgärder efter tillsyn av Östergårdens demensboende, till kommunstyrelsen. Expedieras till: Äldreomsorgschefen Kommunstyrelsen

15 15 Sn 76 Dnr: SN Flyktingmottagning 2012, information från AMO. Det har nu gått cirka ett och ett halvt år sedan huvudansvaret för flyktingmottagningen flyttades över till Arbetsförmedlingen (1 december 2010). Omorganisationen har påverkat det dagliga arbetet och de olika aktörer som är inblandade i introduktionen av en ny individ har tvingats utarbeta nya arbetsrutiner. Fortfarande stöter vi dock på hinder varav det främsta är individer som väljer bosätta sig i Gislaved inte får sin etableringsersättning utbetald i samband med flytten. Ersättningen är prestationsbaserad och utbetalas i efterhand men hyran på den lägenhet individerna blir tilldelade av flyktingmottagningen ska betalas i förskott. Detta har resulterat i många tvingas söka försörjningsstöd när de befinner sig i glappet mellan ersättningarna och i vissa fall även i anmärkningar hos Kronofogden p.g.a. ej betalda hyror. Även om det alltså gått en lång tid sedan den nya reformen trädde i kraft finns en del förbättringsområden och oklarheter kring bl.a. ansvarsfördelningen. Kommunen har dock fortfarande ett avtal för mottagande av 30 flyktingar per år och därmed en viktig roll i introduktionen och framför allt integrationen av de nyanlända. Mottagningen Mellan den 1 januari 2012 och den 31 mars 2012 har Gislaveds kommun tagit emot tio nyanlända flyktingar, av dessa är fyra barn. Sex personer härstammar från Somalia och fyra från Afghanistan. Dessa ingår alltså i etableringen och har sin introduktion via Arbetsförmedlingen. Utöver dessa finns 24 individer som omfas av den kommunala flyktingmottagningen som den såg ut tidigare och som erhåller introduktionsersättning och har sin introduktion via kommunens handläggare. I slutet på året kommer samtliga ärenden vara avslutade på flyktingmottagningen och de som inte lyckats bli självförsörjande kommer hänvisas till försörjningsstöd för klara sitt uppehälle. Familjeanknytningar Under lång tid har inga ID-handlingar från Somalia godkänts vilket har gjort många familjer har fått avslag på sin ansökan om familjeåterförening. Fr.o.m. den 18 januari har en prejudicerande dom kommit som ska göra det lättare för barnfamiljer återförenas genom lättade krav på styrkt identitet och DNAanalys. I Gislaveds kommun har vi i dagsläget många individer som väntar på sina anhöriga. Sammanlagt rör det sig och ca 40 makar och 145 barn som vi känner till. Utöver detta tillkommer de anknytningar som etableringsdeltagare på Arbetsförmedlingen väntar. Hur många dessa är har vi ingen vetskap om. Det är även svårt säga hur många av de väntade som faktiskt kommer eller när de kan tänkas komma. Berörda förvaltningar har träffats och lagt upp en plan för hur man skulle kunna handskas med den ökade inflyttningen i kommunen. Om familjer flyttar till den härvarande innan dennes flyktingstatus (två år fr.o.m. datum för uppehållstillstånd) har hunnit gå ut kommer de hitflyttade också räknas som flyktingar och därmed ingå i etableringen. Kommunen kommer då få statlig ersättning för de mottagna. I annat fall räknas de inte som flyktingar och den statliga ersättningen uteblir.

16 Sn 76 forts. 16 Statlig ersättning För perioden den 1 januari 2012 till den 31 mars 2012 har sammanlagt kr utbetalats till Gislaveds kommun i statlig ersättning. Av dessa är kr ersättning för individer i etablering och kr för individer mottagna inom ramen för det tidigare mottagningssystemet. Ansökningar har skickats till Migrationsverket för extra ersättning för individer som har uppnått goda resultat inom de första tolv månaderna fr.o.m. de har fått sitt uppehållstillstånd. Ytterligare ansökan har skickats för extraordinära kostnader i samband med mottagning av vissa individer. Förvaltningen väntar fortfarande på beslut från Migrationsverket angående dessa ansökningar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, beslutar lägga informationen till handlingarna Expedieras till: Enhetschefen AMO IFO-chefen

17 17 Sn 77 Dnr: SN Anmälningsärenden. tar del av inkomna handlingar från bl.a: Arbetsmiljöverket Socialstyrelsen Landstinget Anställningsärenden, socialförvaltningen beslutar lägga meddelandena till handlingarna.

18 18 Sn 78 Dnr: SN Domar från förvaltningsdomstolar. tar del av domar inkomna från förvaltningsdomstolar under tiden: beslutar lägga domarna till handlingarna.

19 19 Sn 79 Dnr: SN Delegeringsbeslut. Se bifogad bilaga. beslutar lägga besluten till handlingarna.

20 20 Sn 80 Dnr: SN Protokoll delges nämnden. tar del av protokoll från sociala utskottet samt omedelbar justering beslutar lägga protokollen till handlingarna.

21 21 Sn 81 Dnr: SN Ordförandebeslut Se bifogad bilaga. beslutar lägga besluten till handlingarna.

22 22 Sn 82 Dnr: SN övrigt. Socialchefen informerar om förvaltningsaktuell information. beslutar lägga informationen till handlingarna.