Nuläge. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 En stark kulturregion 1

Transkript

1 Underlag till regional kulturplan

2 Kultursekretariatet Underlag till regional kulturplan inom den så kallade samverkansmodellen Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 En stark kulturregion 1 2. Visioner 2.1 Det goda livet Kulturvisionen Ett kulturlandskap i förändring 3 3. Processen 3.1 Befintliga mötes- och diskussionsforum 4 3:2 Forum för det fortsatta samverkansarbetet Sammanfattning 5 Nuläge 4. Regional infrastruktur 4.1 Kulturpolitiska handlingsprogram Institutioner Främjandeverksamheter Kulturarv Bild och form Dans Film Unga vuxna Scener och arrangörer Det fria kulturlivet Internationellt Långsiktiga uppdrag Kulturstrategiska uppdrag Sammanfattning Kulturfrågornas koppling till andra politikområden 5.1 Skola Folkhälsa, omsorg, fysisk tillgänglighet, empowerment Universitet och högskolor Turism Miljö/hållbar stadsutveckling Kultur och näring Länsstyrelsen Sammanfattning 16

3 Västra Götalandsregionen och Västra Götaland Kulturskaparnas villkor 6.1 Prioriterade områden Sammanfattning Kommunerna 7.1 Prioriterade områden Sammanfattning Bidrag till regional kulturverksamhet 8.1 Scenkonstområdet Prioriterade områden Natur- och kulturarv Prioriterade områden Bild och form Prioriterade områden Konst- och kulturfrämjande Regional biblioteksverksamhet Prioriterade områden Regionala föreningsarkiv Prioriterande områden Övrigt Förslag till utvecklingsområden Administrativ organisation 31 Kontaktpersoner på Västra Götalandsregionens kultursekretariat: Ann-Charlott Eklund, kulturutvecklare Claes Rydberg, kulturchef Jenny Jernberg, kommunikationsansvarig webbplats:

4 1. Inledning Under Västra Götalandsregionens tio år har kulturområdet genomgått en rad omstruktureringar för att bättre tillgodose kvinnors och mäns, pojkars och flickors behov och möjlighet att delta i kulturella aktiviteter. Kulturnämnden har inrättat nya stödformer vid sidan av de mer etablerade och sjösatt fem handlingsprogram för att öka samarbetet mellan olika aktörer och för att stärka de fria kulturskaparna och den ideella sektorn. Kulturnämnden har också inrättat två förvaltningar, Kultur i Väst och Västarvet, för att bedriva kulturpolitisk förnyelse i kommuner och i natur- och kulturarvsfrågor. Den nya samverkansmodellen syftar till att ytterligare stärka kommunerna och Västra Götalandsregionens, och därmed även invånarnas, inflytande över kulturpolitiken. Modellen ska även synliggöra och förtydliga de olika kulturaktörernas roller och hur de i samverkan med varandra, med föreningsliv och med invånarna kan vidareutveckla kulturen och därmed bidra till människans och samhällets utveckling. 1.1 En stark kulturregion Kulturinstitutionerna i Västra Götaland har en stark lyskraft både nationellt och internationellt. Uppsättningar, utställningar och konstnärliga framgångar är omtalade i media och i kulturlivet vilket skapar nyfikenhet kring de samtida konstuttrycken i regionen. Göteborg är Västra Götalands största stad och en motor i regionens kulturliv. Västra Götalandregionens två största institutioner, GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker, har sitt säte här och är med sina två regionala scener (Skövde och Vara) samt övriga turnéverksamhet exempel på regional spridning. Film i Väst, med sitt säte i Trollhättan, är ytterligare ett regionalt bolag som under tio år satt Västra Götaland på kartan när det gäller nationell och internationell samproduktion av film. Även utanför de största institutionerna finns ett starkt kulturliv som låter tala om sig i många olika sammanhang. Det fria kulturlivet har goda internationella förbindelser och ett stort utbyte med omvärlden. Göteborgs ställning som evenemangsstad är stark med årliga arrangemang som Dans- och teaterfestivalen, Göteborgs filmfestival och Konstbiennalen, samliga med stöd av Västra Götalandsregionen. Det utmärkande för kulturaktörerna i Västra Götaland är ambitionen att utveckla arbetet kring de horisontella perspektiven, det som vi valt att i samverkansplanen rubricera som mänskliga rättigheter. Det innebär att alla ska ha lika möjlighet att ta del av kulturutbudet samt att medverka och delta i kulturlivet på lika villkor i Västra Götaland. Kulturnämnden lägger stor vikt vid genusaspekten, tillgänglighetsfrågorna och mångfaldsfrågorna i tilldelningen av medel, både till institutioner och till det fria kulturlivet och relaterar sina beslut till de styrdokument som finns. Kulturpolitiken ska utgöra ett bidrag i Västra Götalandsregionens integrationsarbete. Den infrastruktur som byggts upp i regionen med turnerande verksamheter, riktade medel till arrangörer och stöd till regionala scener har underlättat möjligheten till kulturupplevelser för invånarna. Men det kulturpolitiska målet om allas rätt till kulturupplevelser, bildning och att utveckla sina skapande förmågor innebär även en uppriktighet i att analysera vems röst som blir hörd eller gestaltas och om ett inkluderande arbetssätt råder. Detta måste utvecklas oavsett om det handlar om produktion, arrangörsskap, intresseföreningsverksamhet eller möjlighet till eget skapande. Västra Götalandsregionen vill värna alla människors lika värde. En annan utmärkande viljeinriktning för alla som aktivt arbetar med kulturens roll och utveckling i Västra Götaland, såväl kommuner som kulturaktörer och civilsamhälle, är att ytterliga stärka samverkan och samarbeten. Västra Götalandsregionen vill stärka kulturutvecklingsarbetet utifrån ledordorden samarbete, mänskliga rättigheter, kulturell infrastruktur och kompetensförsörjning där hela Västra Götalands bredd och spets på kulturområdet medverkar. Då kan en stark kulturregion ytterligare stärkas. 1

5 Västra Götaland vill därför i samverkan med nationella nivån diskutera: Filmens framtidsformer Trappan Dansområdet Musik Direkt Kulturarvsområdet Den samtida musiken El Sistema Interkulturell pedagogik En plattform för ungas delaktighet Nationell plattform för arkitektur med fokus på barn och ungdomars deltagande Ett tidskriftscentrum Bild och formområdet 2. Visioner 2.1 Vision Västra Götaland Västra Götalandsregionens kulturarbete vilar på Vision Västra Götaland, framtagen i samverkan med Västra Götalands 49 kommuner och i dialog med ett stort antal aktörer. Visionen antogs av regionfullmäktige den 5 april 2005, och kulturen utgör ett av fem fokusområden i visionen. Västra Götaland är en region med tydlig kulturprofil. Natur- och kulturarv, kulturhistoria och starka verksamheter som GöteborgsOperan, Göteborgs Symfoniker och Film i Väst ger regionen identitet och särprägel. Kulturen bidrar till medborgarnas personliga utveckling, länkar samman folkgrupper och individer och binder samman regionen. Att vårda kulturarvet ger trygga och kreativa människor. Kulturen medverkar i regionens utveckling också genom att allt fler arbetar i denna sektor, nya företag bildas och kulturens tillgångar blir alltmer nationellt och internationellt kända. Kulturen är en viktig del i upplevelsenäringen. Utdrag ur Vision Västra Götaland bilaga Kulturpolitik för Västra Götaland, antagen av regionfullmäktige 2005 Västra Götaland är kommunernas region. Det är kommunerna som har det grundläggande ansvaret för stora, viktiga och kostsamma delar av kulturlivet, som exempelvis folkbiblioteken, musik- och kulturskolorna, föreningslivet och bildningsverksamheten. Det är också på den lokala nivån som viktiga mötesplatser och kulturella arenor för medborgarna finns. Dit ska även skolan räknas. Varje kommun skapar sin egen kulturpolitik efter sina egna varierande förutsättningar, behov och ambitioner. Regionen har en strategisk roll genom att ha ett övergripande perspektiv. Uppgiften är att stödja och komplettera det lokala kulturlivet genom att exempelvis föra samman olika aktörer, stötta nätverk, uppmuntra samverkan, skapa kanaler, utveckla kompetens, bygga och stärka infrastruktur för att på så sätt skapa geografisk balans i regionens kulturliv. Goda exempel från de år som Västra Götalandsregionen funnits är bevis på styrkan i arbetssättet. En annan viktig uppgift är samverkan med den statliga nivån. Det är där ramarna för kulturpolitiken sätts och ambitionen är att fortsätta ha en öppen och konstruktiv dialog med de nationella kulturpolitiska aktörerna.ett internationellt perspektiv är i dag självklart och nödvändigt att ständigt bära med sig. Det ger impulser till den konstnärliga utvecklingen i regionen och viktiga aspekter på vårt eget mångkulturella samhälle. Kulturen är global och regionen har ambitionen att utveckla metoder för internationella kontakter både inom och utom EU. Kulturpolitiken ska bidra till verksamheter som har hög kvalitet med regional, nationell och internationell lyskraft. Kulturen ska leva i alla delar av regionen. Kulturpolitiken ska vara öppen och ge plats för såväl det 2

6 smala som det breda, det etablerade och det nya samt det välkända och det främmande. Västra Götalandsregionen ska vara attraktiv för kulturutövare att bo och verka i. Kulturpolitiken ska bidra till ett öppet och demokratiskt samhälle präglat av humanistiska värderingar, brett medborgerligt deltagande och intresse för gårdagens, dagens och morgondagens mångfald av uttryck och synsätt med avtryck i alla regionens delar. Därigenom ska kulturen bidra till människans, medborgarnas och samhällets utveckling. Utdrag ur Kulturpolitik för Västra Götaland, bilaga 2 Underlaget till regional kulturplan som nedan kommer att presenteras har arbetats fram på samma sätt som ovanstående dokument i samarbete med Västra Götalands 49 kommuner och i dialog med kulturliv, akademi, civilsamhälle och näringsliv. 2.3 Ett kulturlandskap i förändring Sedan kulturvisionen antogs ser vi att kulturens former och förutsättningar förändras allt snabbare. Från att det mesta tidigare formerats kring de olika konstarternas utveckling händer mycket intressant inom konstoch kulturutvecklingen i blandformer och i strukturer utanför den offentligfinansierade kulturen. Utvecklingen från konstpolitik till en mer utpräglad kulturpolitik där kulturens roll i samhället blir allt mer dominerande är tydlig, samtidigt som debatten om kvalitetsutveckling förs allt ljudligare. Vi ser att gränserna mellan produktion, konsumtion och distribution suddas ut i takt med att ny teknik utvecklas och blir mer tillgänglig. Den tidigare mycket tydliga strävan efter egen identitet inom kulturområdet övergår till att bli ett slags integrationspolitik där den växande internationaliseringen spelar en viktig roll. De grupper som idag är representerade i diskussionsforum, referens- och styrgrupper och bland uppdragstagarna motsvarar inte nödvändigtvis den nya kulturkarta som utvecklas. Nya strukturer och bidragssystem måste utvecklas för att skapa demokrati och medinflytande på kulturområdet, vilket alltid har varit ett viktigt incitament i svensk kulturpolitik. Mot bland annat denna bakgrund kommer Västra Götalandsregionens kulturnämnd under 2011 att presentera en ny vision för kulturpolitiken i Västra Götaland. 3. Arbetsprocessen I arbetet med att ta fram underlaget för en kulturplan har nio olika arbetsgrupper varit delaktiga. De kommer även i fortsättningen att utgöra grunden för en långsiktig kulturpolitisk dialog. Den korta tid som stått till förfogande ger bara en indikation på hur Västra Götalandsregionen fortsatt vill bedriva utvecklingsfrågor ur såväl ett brett tillgänglighetsperspektiv som ur ett kulturutvecklingsperspektiv. Lärdomarna i processarbetet har bland annat inneburit att nya konstellationer för samtal och diskussionsformer inletts vid sidan av de befintliga. I de olika konstellationerna har idéer och önskemål förankrats och diskuterats under hela processen. Västra Götalandsregionens uppdragstagare har vid flera tillfällen fått uttrycka sina behov och sin vision om det framtida utvecklingsarbetet. Det har skett genom branschindelade diskussioner och tematiserade seminarier. Till de senare har även civilsamhällets representanter bjudits in och deltagit. Särskilda diskussioner har förts med Västra Götalands tre stift som är en stor aktör inom kulturområdet både som arrangör och som en organisation med stora kulturarvstillgångar. Formerna för hur detta samarbete ska fortsätta diskuteras just nu. Inom ramen för ovan beskrivna samtalsform återfinns tre kategorier: ideella aktörer, kulturstrategiska uppdragstagare och långsiktiga uppdragstagare. I ett kulturutvecklingsarbete är det nödvändigt att även inkludera universitet och högskolor. Västra Götalandsregionen för en kontinuerlig dialog med lärosätena i regionen för att fördjupa kunskapsbildningen inom olika kulturpolitiska fält. Västarvet, den regionala förvaltningen för natur- och kulturarvsfrågor, har tillsammans 3

7 med Göteborgs universitet inlett ett utvecklingsarbete inom Kulturarvsakademin, som för övrigt är ett av universitetets profilområden. Många diskussioner har förts med de kommuner som idag har någon verksamhet med nationellt anslag. Kulturnämnden tecknar särskilda avtal med dessa kommuner för att säkerställa gemensamma utvecklingsinsatser, behov och finansiering. I budgeten för 2011 finns fyra extra miljoner avsatta för kommunala överenskommelser. Under arbetet har en extern konstnärlig grupp varit samtalspart och kommit med inspel. Gruppens uppgift har varit att utifrån ett omvärldsperspektiv titta på både förankringsprocess och innehåll. Även i det fortsatta utvecklingsarbetet kommer en sådan grupp att knytas till kultursekretariatet. I arbetet med att säkerställa de horisontella perspektiven har också en grupp inrättats. Gruppen består av Västra Götalandregionens jämställdhetsstrateg, mångkulturkonsulent, chefen för Avdelningen för funktionshinder och delaktighet, representanter från regionutvecklings- och miljösekretariatet, samt verksamhetsledaren för KulturUngdom. 3.1 Befintliga mötes- och diskussionsforum Västra Götalandsregionen har redan idag fast organiserade möten med alla involverade aktörer och kommuner. Beredningsgruppen för kultur sammanträder fem gånger årligen. Den består av kommunala representanter utsedda av kommunalförbunden och kulturnämndens ledamöter. Gruppen bereder ärenden av strategisk art för Regionstyrelsen och har det övergripande ansvaret för att ta fram en kulturplan. Kultursekretariatet och kommunalförbundens direktörer träffas kontinuerligt. Särskilda avtal, kopplade till öronmärkta medel är tecknade med förbunden för att utveckla kulturfrågorna i förbundens arbete. En särskild Tillväxtmiljon har fördelats varje kommunalförbund och Göteborgsregionens kulturchefsnätverk för särskilda långsiktiga kulturinsatser i tillväxtarbetet. Västra Götalandsregions avtalskommuner, de kommuner som idag har verksamheter med nationell medfinansiering, träffar årligen regionala representanter för att diskutera och besluta gemensam finansiering, prioriterade områden och eventuella utvecklingsfrågor. Presidierna i Västra Götalandsregionens kulturnämnd och Göteborgs stad kulturnämnd sammanträder kontinuerligt. Varje år genomförs en kommunkonferens där politiker och tjänstemän från alla kommunerna i Västra Götaland bjuds in för att informeras, inspireras och fortsatt diskutera kulturens roll i samhällsutvecklingen. Västra Götalandsregionens långsiktiga uppdragstagare: institutioner, förvaltningar folkhögskolor och eftergymnasiala utbildningar bjuds in två gånger per år för att diskutera gemensamma utvecklingsfrågor. Temat för vårens träff var de horisontella perspektiven och i november står verksamheternas insatser kring den sociala dimensionen samt kulturpolitisk forskning på dagordningen. Uppdragstagarnas respektive styrelser möter dessutom varje år en av kulturnämndens olika politiska arbetsgrupper. Arbetsgruppernas representation har fördelats av Beredningsgruppen för kultur och består av både kulturnämndens och beredningsgruppens ledamöter. Sedan de nya (treåriga) kulturstrategiska uppdragen infördes 2010 organiserar kultursekretariatet även två återkommande årliga möten med de aktörerna. Bland dessa uppdragstagare återfinns både det fria kulturlivets och civilsamhällets organisationer. Den andra träffen genomförs i oktober Forum för det fortsatta samverkansarbetet Processen med att ta fram ett underlag för kulturplan har visat ett behov av nya samtalsforum för ett fortsatt kulturutvecklingsarbete. De ovan beskrivna årliga träffarna med regionala kulturföreträdare ska kompletteras framöver. Behovet av gemensamma möten mellan det fria kulturlivet och institutionerna, mellan akademi och 4

8 institutioner, mellan generationer, mellan folkbildning/civilsamhälle och kulturaktörer har aktualiserats på temaseminarierna under processarbetet. Kommunalförbundens och GR-nätverkets kulturchefsträffar har uttryckt önskemål om tätare representation från kultursekretariatet för diskussioner av mer strategisk art, ett önskemål som kommer att tillgodoses. Gemensamma mål måste formuleras för att förbättra dialog och gemensamma utvecklingsinsatser. Andra grupper som under processen samarbetat kommer likaså att träffas kontinuerligt, en tjänstemannagrupp med representation från kommunalförbund och GR-nätverk, horisontell grupp samt ett externt/ konstnärligt råd. Inför den nya mandatperioden kommer de olika nämndernas beredningsgrupper att upphöra. Istället bildas en gemensam beredningsgrupp för hela arbetet inom Tillväxt och utveckling. Denna nya organisation behöver kompletteras med en speciell kulturpolitisk grupp som arbetar med det kommunala perspektivet tillsammans med kulturnämnden. Kultur som förändrar är ett samtalsforum som initierats av processledarna i kommunalförbunden och GR-nätverket. Syftet är att identifiera och lyfta fram möjliga och gränsöverskridande framtida samarbeten mellan kommunerna i Västra Götaland, kommunalförbunden, Kultur i Väst, Västarvet, KulturUngdom, Västra Götalands Bildningsförbund, arbetsförmedlingen KulturMedia med flera organisationer. Idéer, konstellationer och personer stöds på olika sätt för att skapa bestående värden. Arbetsformen i Kultur som Förändrar är medvetet vald som process för att organiskt utvecklas till skillnad från ett projekt med ett definierat slutdatum samt med klart avgränsande mål. De möten och seminarier som genomförts i processarbetet är listade i bilaga Sammanfattning Västra Götalandsregionens kulturpolitik bygger på ett antal styrdokument: Vision Västra Götaland, Kulturpolitik för Västra Götaland samt fem handlingsprogram. I processen med att ta fram underlaget till kulturplanen har nio nya referensgrupper varit involverade vid sidan av de årligen återkommande träffarna med uppdragstagare och kommunalförbund. De nya grupperna kommer att tillsammans med kultursekretariatet fortsätta arbetet med att utveckla kulturplanen inför framtiden (tjänstemannagrupp, kommungrupp, kulturstrategiska uppdragstagare, konstnärsdrivna och föreningsverksamma, övrigt civil-samhälle, akademin, horisontell grupp, konstnärlig extern grupp, politiskt samrådsgrupp). 5

9 Nuläge 4. Regional infrastruktur Under den här rubriken har vi valt att översiktligt beskriva den kulturella infrastrukturen i Västra Götaland. Det innebär att betydelsefulla kulturaktörer nämns men även strukturer som byggts upp för att öka tillgänglighet och deltagande i kulturlivet. De insatser som har påbörjats för att förbättra kulturskaparnas möjlighet att verka och utöva sin konst i Västra Götaland berörs. Till den här strukturen ska alla lokala utvecklingsarbeten läggas där folkbibliotek, kulturskolor, föreningsliv och bildningsverksamhet har betydelsefulla roller. 4.1 Kulturpolitiska handlingsprogram Tillgången till kulturen ska utvecklas och öka. Därigenom ökar också möjligheten för kulturen att spela en större roll i samhällsutvecklingen och för alla regionens kvinnor och män. Detta är de främsta målen i de handlingsprogram och den utvecklingsplan som Beredningsgruppen för kultur har tagit fram. Nya nätverk och allianser skall skapas bland kulturens olika verksamheter och huvudmän, men också mellan kulturen och andra samhällssektorer. Särskilt viktigt är samarbetet mellan Västra Götalandsregionens kulturverksamheter och lokala parter inom kultur, näringsliv, utbildning samt det civila samhällets aktörer. Därför har även kulturnämnden under de inledande åren avsatt medel för resurser på varje kommunalförbund i regionen med fokus på utvecklingsarbetet. Västra Götalandsregionen har för närvarande fem handlingsprogram: Rätt att vara med ett handlingsprogram för att säkerställa barn och ungas delaktighet Lust att lära kring det livslånga lärandet Det maritima och industriella kulturarvet berör de civila organisationernas kompetens och engagemang Natur- och kulturturism Handlingsprogram för att näringsutveckla kultursektorn 4.2 Scenkonstinstitutioner Sedan regionen bildades har flera strukturförändringar genomförts för att bättre tillgodose medborgarnas behov och verksamheternas utvecklingsmöjligheter. En gammal länsteaterstruktur har brutits upp, där den tidigare Länsteatern i Skaraborg har fusionerats med GöteborgsOperan. Länsteatern medförde den turnékunskap och det regionala arrangörsnät som GöteborgsOperan saknade och GöteborgsOperans kvalitetsutveckling stärkte hela musikteaterverksamheten. Älvsborgsteatern och Bohusläns teater slogs samman till bolaget Regionteater Väst, som numera helt riktar in sig på turnerande teater och dansföreställningar för barn och unga. Folkteatern i Göteborg, med barnteaterscenen En trappa ner, samt de kommunala stadsteatrarna i Göteborg och Borås är garanter för talteaterns utveckling i regionen. Göteborgs Stadsteaters barn och ungdomsscen, Backa teater, är en av Sveriges mest framgångsrika teatrar på barn- och ungdomsområdet. Landets nationalorkester, Göteborgs Symfoniker håller ställningen som en av Europas mest framgångsrika orkestrar. Genom chefsdirigenten Gustavo Dudamels engagemang har nya arbetssätt och nya spelplatser fått en framträdande roll. Göteborgs Symfoniker har alltid arbetat med barn och ungas rätt att delta men det har ytterligare utvecklats under Dudamels dirigentskap. Orkesterns andra scen, Vara Konserthus, har satt kommunen Vara på Sveriges kulturkarta. Vara konserthus är även huvudman för två regionala ensembler det nationellt kända Bohuslän Big Band samt vokalensemblen Vox. Konserthuset arbetar kontinuerligt med artist in residence-koncept för att knyta ytterligare genrer till konserthusets verksamhet. Kulturnämnden har avsatt utvecklingsmedel till Göteborg Wind Orchestra och deras verksamhet under

10 och 2011 med syfte att utveckla blåsmusikens kvalitet regionalt. Göteborgs Stad har uttryckt en vilja att fortsätta finansieringen till Göteborg Wind Orchestra för samma period. 4.3 Främjandeverksamhet/konsulenter För ett antal år sedan genomfördes en nationell reform gällande det tidigare länsmusikuppdraget. Län och regioner erbjöds ett regionalt musikuppdrag som betydde att en gammal länsmusikstruktur var möjlig att lösa upp. Västra Götalandsregionen tog fram en musikplan för hur detta nya uppdrag skulle organiseras. Strukturen i planen baserades sig på kommunernas behov, möjligheten att ytterligare stärka ungas eget skapande samt på möjligheterna att skapa fler arbetstillfällen för frilansande musiker. Under arbetets gång växte även behovet fram av en gemensam främjandeorganisation för att stärka den kommunala kulturutvecklingen. Detta resulterade i förvaltningen Kultur i Väst, som idag organiserar konsulentverksamheter inom såväl konstområden som målgrupper. Förvaltningen är en sammanslagning av de tre enheterna Konst- och kulturutveckling (som tidigare samlade konsulenterna), Musik i Väst och Regionbiblioteket. Förvaltningens främsta uppgift är att operativt verkställa kulturnämndens beslut och genom sina breda kompetenser tillvarata kommunernas behov. De har även i uppdrag att hantera Västra Götalansregionens arrangörsstöd för Barn och unga. Förvaltningen samverkar med flera av det civila samhällets aktörer. Till detta ska Göteborgs stads konsulenter och Riksteatern Västra Götaland läggas. Konsulenterna i Göteborgs stad arbetar bland annat mot stadens skolor och samordnar aktörer inom branschen. Hemslöjdskonsulenterna, som är en del av Västarvet, arbetar med att utveckla och förnya slöjden som kultur och näring. De arbetar ocksa med att förmedla kunskap, särskilt till barn och unga. I Västra Götaland finns betydande hantverkskluster som har ett nära samarbete med näringslivet på olika sätt: textilområdet (runt Borås), stenindustrin (Bohuslän), trä- och möbelriket (runt Tibro), porslinstillverkningen i Rörstrand (Lidköping) samt halmindustrin i Dalsland. Här är hemslöjdskonsulenternas funktion av medlare mellan konstnär och industri värdefull. 4.4 Natur- och kulturarv Västarvet är Sveriges största förvaltning för natur- och kulturarvsfrågor. De museer och verksamheter som ingår i Västarvet är Lödöse museum, Forsviks industriminnen, Vänersborgs museum och Kulturlagret, Göteborgs Naturhistoriska Museum, Vitlycke museum, Hemslöjdskonsulenterna i Västra Götaland, Byggnadsvård Nääs, Utställningen kommer och Studio Västsvensk Konservering. På uppdrag av respektive stiftelse bedrivs även verksamhet på Västergötlands museum och Bohusläns museum. Genom särskilda avtal med ett antal kommuner i Västra Götaland pågår utvecklingsverksamhet även med museer som har ett kommunalt huvudmannaskap. Västarvet samverkar med ett stort antal föreningar kring olika kulturarvsfrågor. Till denna museikarta skall Göteborgs museer läggas, Göteborgs stadsmuseum, Göteborgs sjöfartsmuseum, Röhsska museet och Göteborgs konstmuseum. Museernas samlingar är av nationell och internationell betydelse och de utvecklar för närvarande en stark forskningsanknytning för att stärka samarbetet mellan universiteten och museerna i regionen. Göteborgs stad museer har idag regionala samarbeten med bland andra Lidköping, Vara och Kungälv. Den civila sektorns engagemang och organisering har stor betydelse inte minst på det lokala planet. För att stärka sektorn, inte minst gällande det lokala kulturarvets betydelse, arbetar Västra Götalandsregionen med ett särskilt uppdrag där regionens arbetslivsmuseer synliggörs och sätts in ett vidare sammanhang i projektet NAV Nätverket Arbetslivsmuseer i Västra Götaland. Särskilda kulturstrategiska uppdrag är formulerade för att stärka hemslöjds- och hembygdsförbund och samtal förs med regionala föreningsarkiv. 4.5 Bild och form De regionala länsmuseerna i landet har även ur ett nationellt perspektiv ansvar för kvalitativt utvecklings- 7

11 arbete gällande bild- och formkonst. Västra Götalandsregionen har ytterligare förstärkt området genom delfinansiering av Nordiska akvarellmuseet samt långsiktiga uppdrag till fyra så kallade konstfästen: Borås konstmuseum, Skövde konstmuseum, Dalslands konstmuseum samt Lokstallet i Strömstad. En betydelsefull aktör för bildkonstens utveckling i Göteborg, vid sidan av Göteborgs konstmuseum, är Göteborgs konsthall. Ytterligare konstarenor med regionalt stöd är Röda Sten, Konstnärscentrum Väst, Konstnärernas kollektivverkstäder i Göteborg, Bohuslän och Angered, Grafik i Väst, Skaraborgs konstgrafiska verkstad, Omkull, Very Special Arts samt Västsvensk byggkonst. På utbildningssidan stöder regionen flera konstnärliga utbildningar: Göteborgs Konstskola, Nya Domen konstskola, KV konstskola, Gerlesborgsskolan, Angeredsateljen samt Art College. Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet verkar i flera projekt i regional bemärkelse på bild- och formområdet. Bland annat har man arbetat med Stenebyskolan och gått in med konstnärliga utvecklingsmedel för att arbeta med konst- och samhällsutveckling i Dals Långed och Bengtsfors. Valand och Stenebyskolan samarbetar också kring offentlig konst och har i sommar genomfört ett större projekt kring Dalslands kanal. För att ytterligare stärka bildkonstnärer och konsthantverkare stödjer kulturnämnden femton konstvandringar i Västra Götaland samt ställer krav på museer och verksamheter som Västra Götalandsregionen stöder att agera i enlighet med MU-avtalet. Kulturnämnden har också gett stöd till en rad projekt som har handlat om att stärka kommunerna i att arbeta förvaltningsöverskridande med projekt i det offentliga rummet. De fjorton kommunerna i Fyrbodal har under fyra år tagit fram en gemensam plan för hur man arbetar med det offentliga rummet. Kulturnämnden stödjer även Göteborgs internationella konstbiennal, som äger rum vartannat år i Göteborg. Under 2010 har man dessutom inlett ett samarbete med Riksutställningar kring det Mobila rummet och utställningen Her (Candice Breitz) som turnerade runt till sex platser i Västra Götaland. Kulturnämnden ger också stöd till Konstenheten, som utöver att ha hand om den konstnärliga gestaltningen av regionens egna verksamheter också är en betydande kompetensresurs för kommunerna i regionen när det gäller frågor kring offentlig konst. 4.6 Dans Dansen har ofta beskrivits som en eftersatt kulturform när det gäller befintliga stöd och strukturer. Västra Götalandsregionen har under de senaste åren arbetat mycket målmedvetet med att förbättra dansens villkor. Inom förvaltningen Kultur i Väst har ett Danskontor inrättats och Vara konserthus scenverksamhet får ett riktat regionalt stöd för just dansen. Förvaltningen arrangerade också Dansbiennalen GöteborgsOperans balettkompani har utvecklats till att vara ett av Europas mest eftertraktade kompanier och Regionteater Väst utvecklar ständigt dansen för barn och unga, Göteborg Stadsteaters påbörjar ett utvecklingsarbete i samverkan med Cullbergbaletten och Borås stadsteater utvecklar sin samverkan med olika dansaktörer. Flera kommuner samarbetar kring att bygga upp en struktur för den professionella dansen i Västra Götaland. Samarbetsavtal med Mölndal, Göteborg och Vänersborg är under utarbetande. Dansbyrån, en resurs för de fria dansarna, har ett kulturstrategiskt uppdrag liksom Danskompaniet SPINN, som är Sveriges första helt integrerade danskompani med medlemmar både med och utan funktionshinder. 4.7 Film Bland Västra Götalandsregionens helägda bolag återfinns Film i Väst, som samproducerar hälften av alla svenska långfilmer varje år. Förutom att samproducera film har Film i Väst ett uppdrag att bidra till kompetensutveckling av alla filmarbetare i regionen samt att bedriva växthusverksamhet för unga filmare. Filmkonsulenterna på Kultur i Väst har i uppdrag att stärka barns och ungas möjligheter att arbeta med film 8

12 genom bland annat att stötta kommunernas skolbioverksamhet och medieverkstäder, filmpedagogisk verksamhet, skolbiodagar etc. Filmområdet har under de senaste åren väsentligt förstärkts i Västra Götaland genom kulturnämndens beslut om ett särskilt biografstöd. Stödet ska bland annat främja visningsformer och kringaktiviteter kring film. Under 2009 beviljades 21 kommuner stöd. I detta utvecklingsarbete är filmkonsulenternas arbete efterfrågat. Genom god omvärldsbevakning och många utvecklingsinsatser fyller filmkonsulenterna ett viktigt behov. Just biograf- och filmutveckling är prioriterade områden i kommunerna där den nya tekniken ökar möjligheten för ett brett deltagande även på mindre orter. Kulturnämnden ger även stöd till Göteborgs filmfestival, en av Europas största publika filmfestivaler, samt en handfull andra festivaler i Västra Götaland. Västra Götalandsregionen kommer att göra en översyn av filmområdets aktörer. 4.8 Unga vuxna Mycket av kulturnämndens kulturpolitik har under senare år bytt fokus från FÖR och OM invånarna till ett tydligare AV och MED. Detta för att ge kvinnnor och män, flickor och pojkar större möjlighet att aktivt deltaga och skapa själva. Den organisation som varit ett föredöme i det arbetet är KulturUngdom, en ungdomsstyrd ideell organisation med stöd av kulturnämnden. De arbetar behovsinriktat vilket innebär att de är flexibla och verkar i takt med samtiden. KulturUngdom har kulturnämndens uppdrag att stödja de 49 kommunernas ungdomsarbete samt coacha unga föreningar/nätverk i deras egna kulturprojekt och arrangemang. De är också en plattform för ungas projektidéer samt driver några regionala arenor som Musik Direkt, en musiktävling för unga, Angeläget, ett filmprojekt kring mänskliga rättigheter, K-merkt konst och Ung Kultur Möts. De samverkar med Kultur i Väst och Västarvet samt med samtliga studieförbund och fritidsgårdarnas nätverk Keks. Förutom det tydliga av- och med-perspektivet i hela KulturUngdoms verksamhet arbetar man föredömligt med de horisontella perspektiven jämställdhet, internationalisering, mångfald och tillgänglighet. KulturUngdom har även uppdraget att organisera Västra Götalandsregionens K-peng, en snabb slant för ungas egna kulturprojekt och arrangemang. 4.9 Scener, arrangörer En kulturell infrastruktur är inte möjlig om inte tillgången till scener och mötesplatser utvecklas. En strategisk modell för det är stöd till och utveckling av väl fungerande kulturella mötesplatser. En kulturell mötesplats med stöd från Västra Götalandsregionen ska vara en naturlig samlingspunkt för medborgarna men också en plats fylld av den professionalism som gästande artister/konstnärer behöver för att ge publiken en fullödig upplevelse. Kulturnämnden samfinansierar vissa sådana strategiskt placerade scener i regionen, exempelvis Vara konserthus, Gerlesborgskolan, Atalante, Kulturbruket på Dal, Nätverkstan och Not Quite. Regionen diskuterar just nu liknande samverkansprojekt med flera kommuner. Två viktiga kommunalt finansierade scener i Göteborg är Pusterviks gästspelscen och Angereds Teater, en scen för nyskriven dramatik. För att verkligen uppnå målet att alla medborgare ska beredas möjlighet till ett varierat och brett kulturutbud får de lokalhållande organisationerna Folkets Hus och Parker, Våra Gårdar och Bygdegårdarna i Västra Götaland uppdrag att för kulturnämndens räkning hantera ett regionalt arrangörsstöd. Det stödet får användas till professionella arrangemang i organisationernas hus. Stödet har inneburit att mindre orter i regionen fått tillgång till professionell kultur vilket inte minst visar sig i GöteborgsOperans regionala statistik. Riksteatern Västra Götaland är en av kulturnämndens uppdragstagare och deras medlemsföreningar 9

13 arrangerar cirka föreställningar årligen. Studieförbundsverksamheterna har stor betydelse för både arrangemang och möjlighet till eget skapande. I Västra Götalandsregionens genomförs årligen cirka kulturarrangemang i studieförbundens regi. Dessutom måste alla regionala studieförbund avsätta fem procent av det regionala anslaget för samverkan med regionala kulturaktörer Det fria kulturlivet En förbättrad infrastruktur på kulturområdet innebär att strukturer och möjlighet för kulturaktörernas försörjning och kompetensutveckling måste stärkas. Västra Götalandsregionens kulturnämnd stödjer verksamheter med treåriga så kallade kulturstrategiska uppdrag. De är i många fall konstnärsbaserade och viljeinriktningen med det stödet är att förbättra regionalt boende konstnärers möjlighet att utveckla sitt konstnärskap samt förbättra sina möjligheter till försörjning. Den här typen av stöd ges bland annat till olika konstnärskollektiv, Göteborgs Artist Center, Centrumbildningar, kollektivverkstäder med flera. Centrumbildningarna betydelse för alla invånarnas möjlighet att ta del av ett brett kulturliv ska inte underskattas. Som några exempel kan nämnas att Teatercentrums medlemmars föregående år genomförde föreställningar i 45 av Västra Götalands 49 kommuner, eller att MusikcentrumVäst aktiva förmedlingsarbete i och utanför projektform genererat arbetstillfällen samt att både Författarcentrum Väst och Filmcentrum Väst bedriver verksamhet i hela Västra Götaland. Kultur i Väst, som inom förvaltningen även organiserar Musik i Väst, har i det regionala musikuppdraget fått en särskild uppgift att sälja och turnélägga fria musikaktörer. De konstnärskollektiv som ovan nämnts är viktiga aktörer i regionen där de bidrar till ett dynamiskt kulturliv. Deras etablering utanför storstadsområdet stärker den lokala kulturutvecklingen. Tanums kommun är till exempel Sveriges tredje mest konstnärstäta område efter Stockholms stad och Österlenområdet, och här finns både Gerlesborgsskolan, Konstnärernas kollektivverkstad samt en rad gallerier och kulturföreningar. Kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden har antagit ett handlingsprogram för att näringslivsutveckla kultursektorn. Syftet med programmet är att stärka de fria kulturproducenternas möjligheter att kunna leva på sitt konstnärliga utövande. Programmets insatsområden omfattar såväl insatser för kulturproducenterna som kompetensutveckling av det befintliga affärsstödssystemet. Regionen har en nära dialog med de statliga myndigheter som är involverade i den nationella satsningen på de kulturella och kreativa näringarna. Programbudgeten ligger på drygt 20 miljoner kr fördelat över tre år. En annan viktig aktör för kulturskaparna inom scen-, ton-, film och TV-området är kompetensutvecklingsverksamheten Trappan. Huvudman för Trappan är i dagsläget Teateralliansen, men arbetet leds av en styrgrupp bestående av representanter från regionala scenkonstinstitutioner, Film i Väst, Högskolan för scen och musik, Filmhögskolan, Arbetsförmedlingen Kultur, branschorganisationer, centrumbildningar och SVT Drama. Trappan fick tidigare projektbidrag men har idag ett kulturstrategiskt uppdrag eftersom verksamheten är av stor betydelse för såväl regionala utvecklingsmöjligheter som kulturskaparnas möjlighet till en bred kompetens. En region behöver sina kreatörer och insatser som Trappans verksamhet är av stor betydelse för kulturskaparnas möjlighet att verka i Västra Götaland. Ett nytt EU-projekt KulturKraft Väst har just startat för att ytterligare stärka en breddad arbetsmarknad för kulturskaparna. Projektet är tidsbegränsat och kommer att löpa en bit in i Trappan och Kulturkraft Väst samverkar och kompletterar varandra. När projektet avslutas kommer erfarenheten och den samlade kompetensen från KulturKraft Väst att överföras till Trappans ordinarie verksamhet. Kulturnämnden stöder 15 eftergymnasiala konst- och hantverksutbildningar med långsiktiga uppdrag. Stödet är ytterligare en insats för att stärka kreatörers möjlighet att bo och verka i Västra Götaland. 10

14 4.11 Internationellt arbete Nyligen arrangerade kultursekretariatet en diskussionsdag kring internationalisering med olika aktörer, i Västra Götaland. Sammanfattningsvis konstaterades att internationella kontakter är viktiga för att berika och utveckla den egna verksamheten. Deltagarna såg även behovet av nya marknader och möjlig ny ekonomi. Seminariedeltagarna ansåg att Sverige generellt är dåligt på att exportera sina kulturscener. Världen är intresserad av svensk kultur, men de ekonomiska förutsättningarna att resa saknas. Västra Götalandsregionen menar att influenser från omvärlden måste tillföras och att de internationella sammanhangen är viktiga. Att verka i en global kontext är betydelsefullt för att inte marginaliseras. Det främjar även demokratiseringsprocessen. Kulturnämnden arbetar med två fokusområden i det internationella arbetet: Aktivt påverkansarbete via ett antal medlemsorganisationer Bidra till att skapa förutsättningar för kulturens verksamheter och utövare att knyta internationella kontakter i syfte att utveckla samarbeten och utbyten Kulturnämndens internationella arbete är omfattande. Regionala samarbetsavtal finns med flera regioner både i och utanför Europa. Dessa avtal syftar till att utveckla samarbeten mellan kulturaktörer men leder även till kunskapsöverföring regioner emellan, via utbyte av så kallat best practice. Dessa samarbeten måste bättre spridas i Västra Götalands alla delar så att fler kommuner och aktörer får ta en större roll i de internationella sammanhangen. Regionen driver ett omfattande gästateljéprogram med utbyten mellan västsvenska konstnärer och konstnärer från Querétaro i Mexiko, Kunming i Kina, Berlin samt Alexandria. Diskussioner pågår kring ett utbyte med San Fransisco och Newcastle. Därutöver har Västra Götalandsregionen ett treårigt avtal om kulturutbyte med den indiska delstaten Karnataka. Flera institutioner och kulturaktörer driver själva internationella utbyten: Göteborgs Symfoniker är exempelvis en efterfrågad orkester i internationella sammanhang och Göteborgs- Operans balettkompani har nyligen som enda europeiska kompani bjudits in till Jacobs Pillow Dance Festival i USA. Dessa och många andra verksamheters internationella gästspel bidrar till att stärka Västra Götaland som en betydelsefull kulturregion både nationellt och internationellt. För att öka ungas rörlighet i Europa har Västra Götalandsregionen engagerat sig i ett treårigt projekt, European Regional Youth (ERY), som syftar till att skapa nätverk av lokala nyckelpersoner/funktioner som kan stödja unga att ta del av och engageras i interkulturella möten både inom och utanför regionens gränser. KulturUngdom har en särskild samordnare för att ge unga människor tillgång till EU:s alla nätverk och projekt. Kulturnämnden arbetar offensivt för att öka intresset för att deltagande i de europeiska programmen genom att ge ökat stöd till alla utövare. Detta sker i kontinuerligt i dialog med departement och med EUkommissionen. Via ett antal prioriterade medlemsorganisationer kan Västra Götalandsregionen aktivt påverka den europeiska kulturagendan. Att delta i policyarbetet innebär en dubbelriktad kunskapsöverföring till gagn för regionens verksamheter. För att ge en bild av Västra Götalandsregionens internationella arbeten hänvisas till bilaga 19. Kultursekretariatet inventerar för tillfället även kulturaktörernas egna internationella samarbeten. Den listan presenteras i bilaga Långsiktiga uppdrag , institutioner, folkhögskolor, eftergymnasiala utbildningar För att utveckla invånarnas tillgång till och deltagande i kulturlivet tog kulturnämnden beslut om nya långsiktiga uppdrag Uppdragen formulerades utifrån tre effektmål kring centrala kulturpolitiska begrepp som tillgänglighet, regional roll samt delaktighet. Till dessa tillfördes ett konstnärligt kvalitetsmål samt 11

15 insatser för att öka jämställdhet och mångfald. Uppdragen är treåriga och varje verksamhet har utarbetat sina preciserade mål och nyckeltal utifrån angivna effektmål och den egna verksamhetens profession. I de nya uppdragsformuleringarna anger kulturnämnden ramarna för vad som ska göras men verksamheterna avgör själva hur det ska utföras. Det här är ett incitament för att tydligt befästa armslängds avståndsprincipen, det vill säga att politiken sätter målen men verksamheten bestämmer själv innehåll och gestaltning. Långsiktiga uppdrag, bilaga Kulturstrategiska uppdrag , treåriga Kulturnämnden har under ett antal år arbetat med kulturpolitiskt motiverade uppdrag. De verksamheter som funnits i denna bidragsform har i många fall varit organisationer från den tidigare länsindelningen. Då dessa organisationers verksamhet inte täcker de nya behov som växer fram beslutade kulturnämnden 2009 att säga upp alla gamla uppdragstagare. En ny utlysning avseende så kallade kulturstrategiska uppdrag annonserades våren Grunden till beslutet var att nya uppdragstagare skulle bidra till ett mer dynamisk kulturliv samt konstnärlig utveckling i regionen. De riktlinjer som angavs vid ansökningsförfarandet handlade om att bidra till ökad social hållbarhet, ökad sysselsättning, samarbete med civilsamhället samt att stärka barn och ungas uttrycksformer och delaktighet i kulturlivet. Verksamheterna som får ett kulturstrategiskt uppdrag ska uppfylla minst ett av de kriterier som angivits i riktlinjerna. Bland uppdragstagarna i denna kategori återfinns konstnärdriva organisationer till exempel Not Quite, Västsvensk byggkonst, Uttryckslabbet med flera, viktiga förmedlare och arrangörer som centrumbildningar, Kulturbruket på dal, Riktsteatern Västra Götaland och de lokalhållande organisationer, interkulturella föreningar som Hammarkullefestivalen, kulturföreningen Bob, Bwana club men även idé- och intressestyrda organisationer som hembygdsförbund och spelmansförbund. Kulturstrategiska uppdrag, bilaga Sammanfattning Den regionala infrastrukturen på kulturområdet bygger på kommunala, regionala, nationella och internationella initiativ. Den regionala ambitionen är att öka tillgängligheten till kultur, skapa en ökad betydelse för kulturen i samhällsutvecklingen och att skapa möjligheter till ökad delaktighet för invånarna i regionen. Detta har bland annat gjorts genom medvetna organisatoriska strukturförändringar, utvecklade uppdrags-/bidragsformer, stöd till lokala initiativ och tät dialog med kommunerna. Stark betoning ligger på de fem handlingsprogram som kan sägas skapa en ram för de verksamheter som får regionala bidrag. Den bärande idén med programmen är att skapa samverkansformer mellan regionalt finansierade verksamheter, det fria kulturlivet, kommuner, akademi, näringsliv och den ideella kultursektorn. 5. Kulturfrågornas koppling till andra politikområden 5.1. Skola Arrangörsstöd Genom förvaltningen Kultur i Väst tillhandahåller kulturnämnden ett arrangörsstöd för barn och unga. Detta fördelas mellan de 49 kommunerna via ett nyckeltal per individ mellan 3 och 19 år. Det regionala kravet på en kommun för att få del av stödet är att man har en politiskt förankrad barnkulturplan samt en kommunal barnoch ungdomskultursamordnare. Stödet kan användas till att subventionera kulturupplevelser eller barn och ungas eget skapande till 50 procent, resten står den lokala nivån för. Regionen bekostar alla kringkostnader (resor, traktamenten). Under 2010 uppgår stödet till tkr och förmedlas via förvaltningen Kultur i Väst. 12

16 Under de senaste åren har efterfrågan på stödet till barns och ungas eget skapande ökat, vilket ligger helt i linje med den regionala ambitionen att skifta fokus från FÖR och OM till AV och MED. Handlingsprogram Rätt att vara med Programmet Rätt att vara med fokuserar på barn och ungas rätt till delaktighet och möjligheter att påverka. Ett av insatsområdena handlar om att utveckla kulturens pedagogiska roll och samspelet med skolans uppdrag i lärandet. Skapande skola spela samman är ett projekt inom programmets ram som syftar till att tillsammans med lärare/elever och kulturverksamheter utveckla kvaliteten i och metodiken för att nyttja de lokala, regionala och nationella kulturresurserna effektivare. Regionen satsar två miljoner kronor per år under två år för att på ett forskningsbaserat och undersökande arbetssätt identifiera hinder och möjligheter för en integrerad, reguljär och långsiktig samverkan som skapar ett mervärde för eleverna utifrån skolans mål och uppdrag. Fokus i projektet ligger på kulturarv, arkitektur, design och bild Folkhälsa, omsorg, fysisk tillgänglighet, empowerment Tillgänglighet Den 26 maj 2010 antog kulturnämnden en handlingsplan för mänskliga rättigheter. Planen tar upp flera horisontella perspektiv och visar på de mål och strategier kulturnämnden ska arbeta med Handlingsplan för mänskliga rättigheter bilaga 6 Kultursekretariatet arrangerade ett seminarium kring tillgänglighet för att ytterligare belysa områdets hinder och möjligheter. Att människors attityder har stor betydelse var seminariedeltagarna överens om. Under dagen berördes både mångfaldsperspektivet, funktionshindrades möjligheter, jämställdhetsperspektivet och barn och ungas rätt till de kulturella mötesplatserna. Okunskapen kring vilka verktyg och kompetenser som finns i Västra Götaland blev tydliga och en ökad kännedom kring de olika kompetenser och de verktyg som finns måste spridas.av de förslag som kom upp under dagen kommer Västra Götalandregionen att under 2011 och 2012 arrangera utbudsdagar för de olika tillgänglighetsverktyg som finns samt sprida och använda den kunskap och kompetens som olika verksamheter införskaffat. Alla verksamheter i Västra Götaland har ansvar för att bidra till folkhälsoarbetet. Kulturupplevelser och möjligheter att skapa kultur spelar en stor roll för människors livskvalitet. Det pågår ett nära samarbete mellan kultursekretariatet och folkhälsokommitténs kansli kring konstens och kulturens möjligheter att bidra till en ökad folkhälsa. När det gäller tillgänglighet till kultur för funktionsnedsatta personer driver Kultur i Väst webbplatsen www. tillganglig-kultur.nu. Regionen arbetar med tre huvudsakliga spår fysisk tillgänglighet, information och bemötande. I april 2002 antog Västra Götalandsregionens kulturnämnd Riktlinjer och standard för förmedlingsteknisk tillgänglighet för utställningar och scenkonst. Syftet är att kulturnämnden ska använda riktlinjerna/standard i uppdragsgivningen till kulturinstitutioner och andra bidragstagare. Tillgängligheten definieras genom färgerna grön-gul-röd. = godkänd tillgänglighet = tillgänglighet för några men inte för alla = ej godkänd tillgänglighet 13

17 När det gäller anpassad information har enheten Centrum för tillgänglig information (CTI) under förvaltningen Kultur i Väst i uppdrag att utveckla former för detta. CTI producerar taltidningen Ljudmagasinet, inläsningar och anpassad information som lättläst, klarspråk, teckenspråksfilmer och översätter texter till punktskrift. Kulturnämndens vision är att ligga i framkant i landet när det gäller tillgänglighet på alla tre områdena fysisk tillgänglighet, information och bemötande. Kultur i Väst driver sedan många år ett arbete inom äldreomsorgen med musiken som bas. Personal och ansvariga utbildas i seminarier kring hur man kan skapa kulturupplevelser inom omsorgen för att skapa så goda livsmiljöer som möjligt. Kulturnämnden sitter i styrgruppen för Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet. Syftet med centrat är att både påvisa och forska kring kulturens betydelse för hälsan. Visionen är att skapa ett annat samhälle där inte medicinering är allenarådande utan att människor samtidigt kan få vistas i läkande och berikande miljöer med konsten och kulturen som grund Universitet och högskolor Västra Götalandsregionen har lyft fram kulturpolitiskt relaterad forskning som ett viktigt område för kulturpolitiken, vilket också framgår av avsiktsförklaringen med Statens kulturråd. Under har ett arbete med att dels kartlägga verksamheternas behov av forskning och utveckling, dels kartlägga forskningsmiljöer och forskning inom regionens universitet och högskolor som är relevanta för kulturområdet genomförts. Kultursekretariatet har tillsammans med Västarvet och Kultur i Väst genomfört ett möte med Göteborgs universitet och högskolor i regionen där resultatet från kartläggningen presenterades och där en diskussion om framtida samarbete fördes under Det kan konstateras att det finns intresse från både akademins och verksamhetens sida att öka kontakterna sinsemellan. En ytterligare aktivitet som kan nämnas är att Västra Götalansregionen tillsammans med Region Skåne och Kulturrådet arrangerar två konferenser om kulturpolitisk relevant forskning under 2010, till följd av avsiktsförklaringen. Västra Götalandsregionen arbetar på flera fronter tillsammans med universitet och högskolor. En sådan är Göteborgs universitets satsning på Kulturarvsakademin, där regionala institutioner i konkret projektsamverkan bidrar till forskning om kulturarvet från ett bevarandeperspektiv, från ett dekonstruktivistiskt samt från ett konstnärligt perspektiv. Kulturarvsakademin arbetar också medvetet med samtidskonst och med att låta curatorer arbeta med samtidskonst och historia. Under året kommer tre konferenser som också riktar sig till museerna i Västra Götaland och till Västarvets personal att genomföras. Den framtida ledarutbildningen för hemslöjd samt Hantverkslaboratoriet i Mariestad är båda förlagda till Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Västra Götalandsregionen har bidragit till att ta fram de här utbildningarna och finns med i en styrgrupp vilket innebär att utbildningarna lätt kan dockas in i regionala kultursammanhang. Andra exempel rör Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet som bland annat genom Filmhögskolan deltar i indienprojektet (Karnataka-regionen) som kulturnämnden driver. Filmhögskolan har skrivit ett treårigt avtal med Centre for Film and Drama i Bangalore för utbyte på student- och lärarsidan. Dessutom samverkar Konsthögskolan Valand med de regionala konstfästena som kulturnämnden stöder. Det finns även etablerade utbildningar med inriktning på kultur och konstnärlig verksamhet på högskolorna i Västra Götaland. Västra Götalandsregionen bidrar till dataspelsutbildningen vid Högskolan i Skövde där kulturkompetens spelar en stor roll i utformandet av nya konkurrenskraftiga spel. På Textilhögskolan, Högskolan 14

18 i Borås, finns inriktning på såväl produktion som design. Högskolan Väst i Trollhättan erbjuder ett fyraårigt filmproducentprogram samt ett fyraårigt program för 3D-animation och visualisering Turism I den regionala visionen betonas kulturens roll för den regionala attraktiviteten, och fullmäktige har antagit ett handlingsprogram för Natur- och kulturturism. Arbetet planeras att följa EU:s satsning på området fram till 2020 och bygger i hög grad på samverkan med universitetet, civilsamhälle, kommuner, institutioner och turistnäringen. Kulturnämnden har tillsammans med regionutvecklingsnämnden i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan där både förvaltningarna Kultur i Väst och Västarvet samt Västsvenska Turistrådet kommer att spela en framträdande roll Miljö/ hållbar stadsutveckling Mistra Urban Futures är ett nystartat centrum för hållbar stadsutveckling med ambitionen att på några års sikt bli världsledande. Konsortiet består av Chalmers, Göteborgs universitet och Göteborgs stad samt Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i världens städer. Kulturen spelar en viktig roll i samhällsplaneringen med sin förmåga att gestalta frågeställningar, skapa en meningsfull helhet och utveckla de estetiska perspektiven. Kultursekretariatet har tagit initiativ till en studie kring kulturens klimatpåverkan. I studien görs livscykelanalyser och mätningar av koldioxidutsläpp för ett antal kulturaktiviteter. Bland annat mäts hur stor miljöpåverkan en uppsättning på GöteborgsOperan har jämfört med en turnerande teaterföreställning från Regionteater Väst. Studien diskuterar också vad forskarna idag vet om klimatpåverkan när det gäller tjänsteoch kulturkonsumtion. En springande punkt är sättet hur människor transporterar sig till kulturarrangemang i regionen. Här avser kulturnämnden att föra diskussioner med Västtrafik (som från årsskiftet kommer att bli ett helägt regionalt bolag) kring hur kollektivtrafiken kan utvecklas i förhållande till kulturkonsumtion Kultur och näring Västra Götalandsregionens kulturpolitiska verksamhet drivs delvis av att det finns ett starkt samband mellan ett vitalt och expansivt kulturliv och hållbar utveckling. Kulturlivets varaktighet är beroende av ett engagemang inom såväl offentlig som privat sektor och av sin egen förmåga att utveckla försörjningsmöjligheter. Samverkan med verksamheter utanför kultursektorn är en betydelsefull faktor för kulturens långsiktiga förutsättningar att verka i såväl storstad som mindre orter. Kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden har antagit ett handlingsprogram för att näringslivsutveckla kultursektorn. Programbudgeten ligger på drygt 20 miljoner kr fördelat över tre år. Västra Götalandsregionen har definierat relationen mellan kultur och näringsliv på tre sätt: Kultur och näring samverkan mellan organisationer inom kultursektorn och företag i näringslivet. Ett exempel på detta är kulturnämndens och regionutvecklingsnämndens stöd till föreningen Kultur och Näringsliv som har en huvudsaklig inriktning på sponsringsfrågor och affärsmässiga relationer mellan företag och kulturaktörer. Kultur i näring kulturverksamhet integreras med näringslivet. Kulturnämnden och regionutvecklings nämnden stöder tillsammans föreningen TILLT, tidigare Skådebanan i Västra Götaland, som arbetar med att erbjuda konstnärlig kompetens till företag i regionen. Konstnärlig kompetens integreras med företagens 15

19 verksamhet för att öka kreativiteten och stärka personalen för att nå ökad konkurrenskraft. Kultur som näring satsningar på att utveckla företagandet och affärsmöjligheterna inom kultursektorn, genom ovan nämnda handlingsprogram. Syftet med programmet är att stärkade fria kulturproducenternas möjligheter att kunna leva på sitt konstnärliga utövande. Programmets insatsområden omfattar såväl insatser för kulturproducenterna som det befintliga affärsstödssystemet. Regionen har en nära dialog med de statliga myndigheter som är involverade i den nationella satsningen på de kulturella och kreativa näringarna Länsstyrelsen Länsstyrelsen är en viktig samarbetspart i samhällsutvecklingsfrågor inte bara vad gäller kulturmiljöfrågor utan även i sociala frågor, integrationsfrågor med mera. Sverige står inför en ratificering av den Europeiska landskapskonventionen, som ger goda möjligheter till utvecklade former av planering där landskapet i dess vidaste bemärkelse är både mål och medel. Västra Götalandsregionen samarbetar med Länsstyrelsen kring förberedelser inför ratificeringen och utvecklingsarbete relaterat till konventionen. Natur- och kulturturismen är ett annat område där samarbetet med Länsstyrelsen är starkt och viktigt, inte minst när det gäller att stärka landsbygdsområdena. 5.8 Sammanfattning Kultur är ett av fem fokusområden i den regionala visionen. Det förutsätter att kulturens aktörer samspelar med andra politikområden för att utveckla såväl samhället som de kulturella uttrycken. Kulturen har en viktig roll att spela såväl i den sociala, den ekologiska och den ekonomiska dimensionen. Kulturens aktörer behöver ett inflöde från forskarvärlden från skola, näringsliv och aktörer som arbetar med funktionsnedsattas möjligheter. Natur- och kulturaktörer utgör förutsättningar för att regionen ska uppfattas som attraktiv och är därför en resurs i turismsammanhang. Kulturen är också en bransch, vilket betyder att relationerna till det traditionella affärsstödssystemet måste utvecklas. Västra Götalandsregionen och Västra Götaland Kulturskaparnas villkor Nuläge utveckling Västra Götalandsregionens insatser för att stödja de fria kulturaktörerna har i första hand utgjorts av det vi kallar kulturstrategiska uppdrag. Dessa uppdrag löper över tre år och kulturnämnden avsätter årligen 22 miljoner kronor. Det kan vara stöd till kollektivverkstäder, till olika konstnärskluster i regionen, kompetensutvecklingsverksamheter, centrumbildningar, scener, föreningar som arbetar med att tillvarata konstnärers kompetenser i näringslivet och stöd till organisationer som bildats för att hjälpa enskilda kulturarbetare med coachning, entreprenörskurser, faktureringshjälp med mera. Andra organisationer som stöds med kulturstrategiska uppdrag är kulturskapare med särskilda behov till exempel SPINN (ett integrerat danskompani), Share Music (integrerad blandad verksamhet) och Very Special Arts (konstnärer med funktionsnedsättningar). Det kan också handla om stöd till föreningar som organiserar våra nya svenskars kulturkompetens och som särskilt behöver synliggöras och hitta nya nätverk. För att snabbt ta hand om initiativ hos våra unga konstnärer har KulturUngdom ett stort och viktigt kulturstrategiskt uppdrag och är Västra Götalandsregionens största bidragsmottagare inom denna kategori. De särskilda stöd som finns för kulturskaparnas möjlighet att vidareutveckla sin konst eller genomföra ett 16

20 mer undersökande och inte i första hand resultatinriktad arbete, är Frispel (en särskild satsning tillsammans med Framtidens kultur på 3 mkr/år), arbets- och kulturstipendier, gästateljéstöd samt projektmedel (förnärvarande 17 mkr /år). Göteborgs Stad har ett särskilt utvecklat kulturstöd som syftar till att främja ett mångsidigt kulturliv i staden. Kulturstödet riktas till publika verksamheter som håller hög kvalitet och har konstnärlig och kulturpolitisk betydelse. Stödet ska bidra till förnyelse av konstnärliga uttryck och/eller produktionsformer, ett rikt utbud för barn och ungdom, kulturell mångfald samt att nå nya publikgrupper. I ett seminarium som nyligen arrangerades av kultursekretariatet med titeln Kulturskaparnas villkor diskuterade regionens kulturskapare fritt kring självformulerade frågor av betydelse för konstnärernas situation. Diskussionerna kom mycket att handla om samarbeten. Genom bättre samverkan mellan institutionerna och de fria aktörerna skulle mycket i kulturlivet vitaliseras att de fria aktörernas villkor förbättras. Mentorskap och coachning från de etablerade till nya unga kulturskapare på väg in i yrkeslivet efterfrågades, och man såg fram mot fler generationsövergripande initiativ och kunskapsbanker på webben. Kvalitet och delaktighet, professionalism och amatörism var frågor som berördes. Att kvalitetsbegreppet ständigt måste diskuteras och omprövas var de flesta överens om. Kvalitet är inte entydigt utan måste betraktas i en kontext där även genusaspekten har stor betydelse. Snarare än att tala om kvalitet borde man tala om kvaliteter, enades man om. Kulturnämnden avsätter cirka 60 mkr årligen till olika projekt och verksamheter för det fria kulturlivet. Dessa anslagsposter fördelar sig på kulturstrategiska uppdrag, utvecklingsmedel, kultur och arbetsstipendier, handlingsprogramsaktiviteter, arrangörsstöd med mera. 6.1 Regionala och lokala prioriteringar Planerade insatser, kulturskaparnas villkor Utveckla Västra Götalandsregionens olika bidragsformer Driva nya platser för möten mellan institutioner och fria aktörer och mellan kulturaktörer och näringsliv I budget avsätta medel för konstvandringar Utveckla möjligheter för artists in residence Vidareutveckla Kreaktor, en kontakt- och kunskapsbank på webben Särskild budgetpost 2011 till utställningsersättningar enligt MU-avtalet Särskild budgetpost 2011 på kronor till det fria kulturlivets kvalitetsutveckling 6.2 Sammanfattning: Konstnärer och kulturproducenter utgör förutsättningarna för ett dynamiskt kulturliv. Västra Götalandsregionen har skapat ett antal stödformer för att bidra till kulturutövarnas möjligheter att kunna leva på sin konst. Det sker bland annat genom kulturstrategiska uppdrag, projektbidrag och handlingsprogram för att näringslivsutveckla kultursektorn. En viktig fråga är relationen mellan kulturinstitutionerna och det fria kulturlivet. Båda parter är överens om att hitta former för bättre samverkan och utveckling av den konstnärliga kvaliteten. 17

21 7. Kommunerna Vi har under den korta tid som stått till förfogande försökt få en bild av prioriterade och önskade utvecklingsområden i kommunerna. Någon kommunal entydig bild kan inte ges, eftersom förutsättningarna för de 49 kommunerna ser mycket olika ut. Stor enighet råder dock kring behovet av kulturella mötesplatser. Det kan gälla utveckling av det kommunala biblioteket, digitalisering av en lokal biograf, nya kulturhus eller kulturella mötesplatser för unga. Tilltal och tillgänglighet för dessa fysiska arenor måste bättre tillgodose de behov som finns. Digitaliseringen av biograferna är en viktig fråga för den nationella nivån om det kulturpolitiska målet om allas rätt till kulturupplevelser ska bli verkligt. Vid fördjupade samtal med kommunerna är det tydligt att två av Västra Götalandsregionens antagna handlingsprogram särskilt stärker flera önskade utvecklingsområdena i kommunerna. Högt på kommunernas önskelista står att samordna och bättre ta vara på de många konstnärskluster som etablerats runtom i regionen. Här kommer det regionala handlingsprogrammet Att näringsutveckla kultursektorn insatser vara till stor hjälp. Handlingsprogrammet Natur och kulturturism kommer att synliggöra kommunala besöksmål och därmed utveckla kommunernas attraktionskraft. Kommunens attraktivitet och kulturella aspekter i stadsplaneringsarbetet och landsbygdsutveckling är frågor som står högt på dagordningen. Göteborgs stad antog 1998 en kulturpolitisk strategi som bland annat beskriver hur man ska arbeta med kulturplanering som ett viktigt inslag i stadsutvecklingen. Det mest konkreta resultatet av detta program är att kulturförvaltningen nu är med i visionsarbetet för Centrala Älvstaden, ett av norra Europas större stadsutvecklingsprojekt. Ett flertal kommuner i Västra Götaland har börjat arbeta med kulturplanering på ett strategiskt sätt. Västra Götalandsregionens kulturnämnd, tre kommunalförbund och GR-nätverket stödjer via utvecklingsmedel arbetet med ett Cultural Planning Laboratory (CPL), ett regionalt laboratorium vars uppgift är att stödja de kommuner i Västra Götaland som valt att arbeta med metoden. Kultur i Väst och Västarvet har knutit kompetenser till utvecklingsarbetet. Tio pilotkommuner har påbörjat processen och ytterligare ett tiotal står på kö. Metoden ska ses som en samhällsplanering med kulturella förtecken där konst, kreativitet, civilsamhälle och innovationsförmåga sätts i centrum för lång och hållbar utveckling. Varje kommun genomför ett gediget kartläggningsarbete för att identifiera de kulturella resurserna i samhället. Metoden inkluderar kommuninvånarna, kulturutövarna, politikerna och det civila samhällets aktörer och processen ska leda till en handlingsplan där det kommunala planarbetet även tar fasta på mjuka värden som syftar till att ge ökad livskvalitet för kvinnor och män på platsen. Ett närbesläktat projekt, som kulturnämnden också stöttat initialt är Städer som sticker ut, ett tvärsektoriellt projekt där tolv av Skaraborgs kommuner ingår. Fokus ligger på stadsutveckling med kulturen som motor. Föreningen TILLT (en av kulturnämnden kulturstrategiska uppdragstagare) står för projektledningen och som ett led i Lissabon-agendan har projektet knutits till EU-projektet Creative City Challenge, som i sin tur syftar till att stärka de kreativa näringarnas katalysatorroll i främjandet av lokal och regional samhällsutveckling i Nordsjöregionen. Projektet, som är tvåårigt, pågår till sommaren 2011, men tankar finns redan på att utveckla det i riktning mot en natur- och kulturturistisk satsning. Offentlig miljö som konstform är ytterligare ett närbesläktat projekt som haft stöd av kulturnämnden. Fyrbodals samtliga 14 kommuner deltar i projektet som avslutas vid utgången av Projektet syftar till att öka graden av delaktighet och medverka till helhetstänkande och långsiktighet kring konst, arkitekturfrågor och offentligt planeringsarbete. Projektet har en stark lokal förankring i kommunerna genom att det i varje kommun finns förvaltningsövergripande arbetsgrupper knutna till projektet. Lokala konstnärer och kulturarbetare har på olika sätt medverkat i projektet och bland annat deltagit i workshops och seminarier tillsammans med politiker och tjänstemän från kommunernas olika förvaltningar. Genom projektet har ett styrdokument för 18

22 gestaltning av offentliga miljöer Fyrbodalsmodellen tagits fram. Styrdokumentet har antagits av Fyrbodals direktion som rekommenderat kommunernas fullmäktigeförsamlingar att godkänna dokumentet. Efter en dialog genom Kultur som förändrar ett forum med representation från de 49 kommunerna lyftes barnens behov fram som ett prioriterat område där kommuner och organisationer ville samarbeta. Där föddes idén om Kulturplaneterna. Genom att identifiera lediga lokaler (exempelvis en stängd teater eller fritidsgårdar på sommaren), lokala och professionella kulturarbetare, samt lyfta fram olika stödsystem skulle barn som befinner sig i någon form av utsatthet få möjlighet till meningsfull verksamhet. Genom kulturplaneterna skapades även nya möjligheter för kulturarbetare att försörja sig på. En viktig dimension i arbetet med Kulturplaneterna är dialogen om att identifiera nya yrkesroller för kulturarbetare tillsammans med bland annat Arbetsförmedlingen Kultur. Projektet är gränsöverskridande på många sätt: Samarbeten har initieras mellan organisationer och kommuner där det etablerade kulturlivet och de ideella krafterna i civilsamhället har blivit en självklar del. Rädda Barnen Väst har hösten 2010 beslutat att bli en aktiv part och samtidigt blivit en garant för att det fortsatta arbetet förs på en både relevant och hög nivå. I arbetet med målgruppen ungas eget deltagande är KulturUngdoms kompetens efterfrågad. Kultur i skolan är ett annat viktigt område. Under 2011 avser Västra Götalandsregionen att i samverkan med kommunerna se över utvecklingsmöjligheter inom området och kommer att komplettera vår regionala kulturplan med ansökan om nationella medel i Skapande skola inför Samtal pågår redan med Kulturrådet om att harmonisera de regionala insatserna med de nationella Skapande skolamedlen inom följande områden: Formulera gemensamma kriterier för de lokala handlingsplanerna. Gemensamma lokala kontaktpersoner Strategier för att öka elevernas inflytande över sitt lärande och kulturen som verktyg i lärande. Vid temaseminarium och diskussioner med olika aktörer har önskemål framförts om mötesplatser och kompetensutbildningar för kommunernas barnkultursamordnare. Ett större projekt inom handlingsprogrammet Rätt att vara med kommer att sjösättas under hösten. Projektet fokuserar på hur skola och närsamhället bättre kan samverka i lärandet. Fokus kommer att ligga på områden inom kulturarv, design och arkitektur. I samma anda kommer handlingsprogrammet Lust att lära fokusera på hur arkiv, bibliotek och museer samverkar i kommunerna. Västra Götalandsregionen för särskilda samtal med kommunerna som har verksamheter med nationellt stöd idag. Vid dessa samtal har flera utvecklingsområden förts fram. Till exempel har förtydligande av olika museers profilområden diskuterats. Kunskapsöverföring och bättre samverkan inom sektorn är ett mål för det fortsatta arbetet. Västra Götalandsregionen hoppas att samarbetet med Riksutställningar kan vara en resurs i arbetet med att kompetensutveckla ABM-institutionerna. Utan det civila samhällets engagemang skulle det lokala kulturlivet på många orter inte vara möjligt. Västra Götalandsregionen anser att civilsamhällets röster och aktörer är ett viktigt komplement, en given medaktör och medspelare, till den professionella kulturen. För att ge en bild av de många och mångfacetterade föreningar som är verksamma i kommunerna hänvisas till bilaga Regionala prioriteringar gällande kommunerna Bättre synliggöra och samordna de regionala resurserna riktade mot kommunerna I budget 2011 avsätta särskilda medel för kommunalt utvecklingsarbete 19

23 Särskilt stödja biograf- och filmutvecklingen i kommunerna Stödja de regionala utförarnas arbete kring det kommunala utvecklingsarbetet 7.2 Sammanfattning Kommunernas representanter är eniga om behovet av kulturella mötesplatser i kommunerna. Dessa kan vara biblioteket, biografen, mötesplatser för unga eller någon form av kulturhus.man ser också en stor utvecklingspotential för det egna kulturlivet genom de handlingsprogram som kulturnämnden driver, särskilt kring naturoch kulturturism och näringslivsutveckling av kulturlivet.barn- och ungdomskultur är prioriterat i samtliga kommuner. Regionen avser att skapa en stabil samverkan med kommunerna kring kommunala, regionala och nationella (Skapande skola) medel för en långsiktig utveckling av förutsättningarna på detta område. Kulturnämnden skriver avsiktsförklaringar med ett antal kommuner i regionen kring kulturutveckling, 8. Bidrag till regional kulturverksamhet Nuläge och utveckling Samverkansmodellen ska bidra till ökad uppfyllelse av de nationella kulturpolitiska målen men också ge utrymme för regionala prioriteringar. Under den kulturella infrastruktur som beskrivits under avsnitt fyra kan utläsas att Västra Götalandsregionens insatser och omstruktureringar har syftat till att förverkliga målet om allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Konstnärlig produktion har genom arrangörsinsatser och stöd till scener och mötesplatser blivit tillgängligare för invånarna i Västra Götaland. Kulturnämndens uppdrag till kulturverksamheterna syftar till att ytterligare stärka delaktigheten. Ett antal styrdokument kring tillgänglighetsfrågor i ett brett perspektiv har antagits och regionfullmäktige har gett kulturnämnden i uppdrag att i alla de verksamheter som kulturnämnden stödjer ska aktiviteter för och med barn och unga öka. Det regionala arrangörsstödet har i detta sammanhang varit betydelsefullt. För att främja ett levande kulturarv har flera handlingsprogram sjösatts och Västrarvet är en betydelsefull sammanhållande aktör för utvecklingen inom området. Under infrastrukturen beskrivs även Västra Götalandsregionens och dess aktörers internationella arbete (4.11). De interkulturella samarbetena har påbörjats inte minst genom mångkulturkonsulentens arbete med de regionala institutionerna. Detta arbete måste ytterligare utvecklas och Västra Götalandsregionen kommer att intensifiera insatser som främjar integration och interkulturell verksamhet.. Nedan beskrivs de olika sakområdena som i betänkandet Spela samman föreslås ingå i anslagsposten för medel till regional kulturverksamhet. 8.1 Scenkonstområdet Flera av Västra Götalands scenkonstinstitutioner har nationell och internationell lyskraft. Det är här nya konstnärliga uttryck prövas och det mest intressanta produceras. Kvaliteten och professionalismen på produktioner för barn och unga är stor. Barn- och ungdomsproduktionerna på Backa teater, Regionteater Väst, Folkteaterns En trappa ner, GöteborgsSymfonikernas arbete med barn och unga samt GöteborgsOperans familjeföreställningar är omvittnat hög. Förutom ren produktion kan även nämnas GöteborgsSymfonikerns satsning på El Sistema-projektet och GöteborgsOperans barnkör. Dessa två institutioner kommer även att utveckla den digitala kommunikationen för målgruppen. Folkteaterns Art and Education, en Folkteaterakademi som vänder sig både till skolor och vuxna, är ett ytterligare utvecklingsområde. Ett samarbete mellan Högskolan för scen och musik och våra musikproducenter där musikstuderande under utbildningstiden får verktyg för att arbeta med barn och unga är ett annat exempel på utvecklingsarbete mot målgruppen. 20

24 Problematiken kring de ökade löne- och pensionskostnaderna för sektorn kvarstår. Det påverkar produktionsvolymerna vilket i sin tur ger färre arbetstillfällen för scenkonstområdets frilansare. Utrymmet för experimenterande verksamhet blir mindre. I samtal med scenkonstaktörerna har nämnts några möjliga utvecklingsspår. Bland annat har man diskuterat en bättre samverkan mellan institutionerna och de fria aktörerna, behov av ett mer professionellt arrangörsled, behov av finansiering från andra politikområden, fortsatt satsning på kompetensförsörjning och fortsatt samverkan med Högskolan för scen och musik samt nödvändigheten av internationella utbyten De verksamheter inom scenkonstområdet som kommer att få del av statliga medel : GöteborgsOperan, Göteborgs Symfoniker, Göteborgs Wind Orchestra (GWO), Vara konserthus, Kultur i Väst (Danskontoret, Musik i Väst), Folkteatern, Göteborgs Stadsteater, Borås Stadsteater, Regionteater Väst, KulturUngdom och Dans i Vara. Västra Götalandsregionen kommer under 2011 och 2012 att fortsätta sin satsning på dansområdet. Danskontorets verksamhet kommer att förtydligas, Vara kommun fortsätter sin satsning på dansen, flera kommuner/ arrangörer ansluter sig till Dansnät Sverige. Regionteater Väst vidareutvecklar sin dansverksamhet för barn och unga, Borås Stadsteater samverkar med flera dansaktörer, Göteborgs Stadsteater bedriver ett utvecklingsarbete med Cullbergbaletten och GöteborgsOperans balett stärker sin ställning som ett av Europas mest spännande inom den nutida dansen och utvecklar sitt samarbete med fria dansare och utbildningar i Västra Götaland. 8.2 Regionala och lokala prioriteringar scenkonst Planerade insatser, teaterutveckling Utreda förutsättningar för ett regionalt turnéuppdrag till Borås Stadsteater 2012 Utreda en gemensam teaterplattform för regionala aktörer i branschen Etablera en lokal/regional styrgrupp för teater- och dansutvecklingen i Västra Götaland Planerade insatser dans I budget 2011 avsätta medel till nya danssatsningar Etablera ett utvecklingscentrum för dansen tillsammans med Mölndals kommun Diskutera en gemensam danssatsning med Göteborgs stad I budget 2012 ytterligare förstärka dansområdet Planerade insatser musik Stärka musikinstitutionernas möjlighet till internationella utbyten I budget avsätta medel för blåssamverkan Diskutera extra utvecklingsmedel till El Sistema-projektet Mänskliga rättigheter inom scenkonstområdet Tillgänglighetsfrågor är prioriterade hos alla de verksamheter som i dag har statlig medfinansiering. Nämnas kan Regionteater Västs projekt ID med tema kön och identitet, Folkteaterns textade föreställningar, Göteborg Stadsteaters föredömliga arbete med mänskliga rättigheter, Göteborgs Symfonikers samarbete med etniska minoriteter och radionätverk samt deras verksamhet i Hammarkullen som är ett exempel på hur interkulturella möten är möjliga. Kultur i Västs mångkulturkonsulents arbete med de regionala institutionerna mångfaldsarbete pågår kontinuerligt. En verktygslåda har tagits fram som ett hjälpmedel i detta arbete. 21

25 Västra Götalandsregionen kommer i sitt dansutvecklingsarbete att arbeta med ett rättighetsperspektiv enligt styrdokumenten som gäller. Se vidare enskilda aktörers beskrivning av verksamhet i bilaga 8. Scenkonstområdets utåtriktade insatser: föreställningsverksamhet, övriga utåtriktade insatser, pedagogisk verksamhet, aktiviteter för och med barn och unga 2011 kan avläsas i bilaga Natur- och kulturarv En av de viktigaste frågorna är digitalisering och tillgänglighet till hela det kulturella arvet. Västra Götalandsregionen har varit en pionjär på området och har i samarbete med Historiska museet och Riksantikvarieämbetet utvecklat K-samsök, ett arbete där kulturarvssektorn olika system talar med varandra. Detta vill vi fortsatt utveckla och i förlängningen även knyta det civila samhällets arkiv till systemet. En av de stora utmaningarna för området är frågan om vad som skall bevaras från vår samtid. Under den tid som Västarvet verkat har behovet av konsultation vuxit. Inte minst finns det ett behov av kompetensutveckling för lokala museer och olika arbetslivsmuseer. Ett bättre tillvaratagande av olika museers profil och kompetens ska under den kommande tvåårsperioden utvecklas i Västra Götaland. Redan idag har Västarvet tecknat avtal med vissa museer som på grund av sin särkompetens övertar huvudansvaret för vissa profilområden med viss finansiering från Västarvet. Textilmuseet i Borås är ett exempel som har ansvar för det textila kulturarvet och de hantverkstraditioner som finns i Västra Götaland. Museet samarbetar med Textilhögskolan inom flera forskningsområden och internationaliseringsprojekt. Det maritima och industrihistoriska kulturarvet liksom den marinarkeologiska verksamheten är stora och betydelsefulla utvecklingsområden i Västra Götaland. Betydelsefulla aktörer är bland annat Bohusläns museum, Studio Västsvensk Konservering, Göteborgs stadsmuseum, Sjöfartsmuseet i Göteborg och särskilda kommunala avtalsmuseer som till exempel Vänermuseet samt de över hundra arbetslivsmuseerna. Genom Västarvets uppdrag och kompetens och genom de operativa samverkansformer som utvecklas inom handlingsprogrammen Det maritima och industriella kulturarvet och Natur- och kulturturismprogrammet ram ska dessa områden utvecklas. De verksamheter som inom området kommer att få del av statliga medel under är: Västarvet (Lödöse museum, Forsviks Industriminnen, Vänersborgs museum och Kulturlagret, Göteborgs Naturhistoriska Museum, Vitlycke museum, Byggnadsvård Nääs, Utställningen kommer, Studio Västsvensk Konservering, stiftelserna Västergötlands museum och Bohusläns museum) Göteborgs stads museer (Göteborg Stadsmuseum, Göteborgs Sjöfartsmuseum, Röhsska museet, Göteborgs konstmuseum) och stiftelsen Nordiska akvarellmuseet. 8.4 Regionala och lokala prioriteringar natur och kulturarv Planerade insatser, natur- och kulturarv Utveckla och samordna digitaliseringen Stärka museernas brukarinflytande och deras roll som kunskapsintensiva institutioner Samverka med kommunala museer för att utveckla profilområden Bidra till ökad samverkan mellan lokalt näringsliv, länsstyrelsen, civila aktörer som hembygdsförbund, hushållningssällskap samt arbetslivsmuseer Utveckla museernas arbete av och med barn och unga Utveckla den publika verksamheten i samverkan med andra kultur- och teknikområden I budget avsätta medel för fri entré 22

26 8.5 Bild och form De regionala länsmuseerna i landet har även ur ett nationellt perspektiv ansvar för kvalitativt utvecklingsarbete gällande bild- och formkonst. Västra Götalandsregionen har ytterligare förstärkt området genom delfinansiering av Nordiska akvarellmuseet samt långsiktiga uppdrag till fyra så kallade konstfästen: Borås konstmuseum, Skövde konstmuseum, Dalslands konstmuseum samt Lokstallet i Strömstad. Nordiska akvarellmuseets konstpedagogiska arbete syftar till att ge möjlighet till fördjupad förståelse för den konst som visas samt att utveckla metoder och tankar kring konsten som kunskapsväg. De utställningar som visas på museet utgör grunden för arbetet gentemot enskilda besökare och även för fördjupade samarbeten med skolan. I all publik och pedagogisk verksamhet har Nordiska Akvarellmuseet en övergripande målsättning: att främja och underlätta det mänskliga mötet. De två verktyg som museet fortsätter utveckla och söka framgångsrika arbetsformer inom är Samtalet som metod och Verkstadsmetodikens möjligheter. Om staten beslutar om förstärkt anslagspost kan Borås konstmuseum, Lokstallet i Strömstad, Dalslands konstmuseum, Skövde konstmuseum och Göteborgs konsthall komma ifråga för viss statlig finansiering. 8.6 Regionala och lokala prioriteringar bild och form Planerade insatser, bild och form I budget avsätta medel för MU-avtalet I budget avsätta medel för fri entré Initiera samverkan mellan konststuderande och de regionala konstfästena. Mänskliga rättigheter inom kulturarv/bild och form Som exempel kan nämnas Röhsska museets projekt Kristallklara konstellationer där museet arbetar tillsammans med ungdomar med invandrarbakgrund och glasblåsare i Småland. Ett annat är Bohusläns museums utvecklingsarbete kring den skandinaviska resandekartan och ett tredje Göteborgs stadsmuseums nysatsning på Barnens museum. Den regionala mångkulturkonsulentens arbete med de regionala institutionerna för att stödja deras mångfaldsarbete är även inom denna sektor betydelsefull. Västarvets Kan själv ett deltagandeprojekt med barn från 0-3 år kan i sammanhanget även nämnas. Enskilda aktörers beskrivning av verksamhet och prioriteringar kan följas i bilaga 8 Områdets utställningsverksamhet, kringaktiviteter, pedagogisk verksamhet och planerad verksamhet 2011 kan avläsas i bilaga Konst- och kulturfrämjande verksamhet, inklusive hemslöjd och film Att definiera en främjares roll är inte helt lätt. Utifrån ett nationellt perspektiv talas om att främja olika konstarters utveckling medan det kommunala behovet av konsultation oftast är mycket vidare än så. I den kommunala miljön kan det handla om att utveckla kulturens plats i samhället, där behöver en konsulent fler kompetenser än det rent konstspecifika. Alla konsulenter inom Västra Götalandsregionen arbetar tillsammans med regionala producenter med att ta fram en utbudskatalog för skolorna i Västra Götaland. Kultur i Väst är arbetsgivare för konsulenter inom konst, dans, mångkultur, film, regional biblioteksverksamhet samt musik inom det regionala musikuppdraget. Förvaltningen ansvarar dessutom för konsulentfunktioner för barn och unga samt arkitektur, vilket i dagsläget inte har någon nationell finansiering. Kultur i Väst arbetar med kunskap och kompetens kring kulturens roll i samhällsutvecklingen och kommunutveckling 23

27 med stöd av kultur. Här är såväl allmän som konstspecifik kompetens nödvändig. Mångkulturkonsulentens betydelsefulla arbete exemplifieras under flera avsnitt i detta underlag kommer förvaltningen att organisera sig i tre nya avdelningar: kultur och upplevelser, kultur och konstarter och kultur och samhälle. Västarvet är arbetsgivare för de regionala hemslöjdskonsulenterna. Västra Götalands hemslöjdskonsulenter arbetar för att öka intresset och kunskapen om hemslöjden i länet. De genomför slöjledarutbildningar för att öka barn och ungas möjlighet till slöjdanade och arbetar med att stärka hemslöjden som näringsgren. Verksamheten kommer under att vara en tydlig resurs i natur och kulturturismprogrammet där hemslöjdskonsulenternas specialkunskaper kan användas för utveckling av produkter och tjänster. Göteborgs kommun får som enda enskild kommun i landet nationellt stöd för sina konsulenter. De har genom sitt arbete stärkt barn och ungas möjlighet att på olika sätt möta dans och konst. En viktig aktör som främjare är KulturUngdom som får del av vissa statliga musikmedel via det regionala musikanslaget. KulturUngdom är en verksamhet som ofta efterfrågas av kommunerna. Deras arbete med att synliggöra och konkretisera ungas initiativ är en viktig. KulturUngdom har fått förfrågan kring en nationell samordningsfunktion för Ung Kultur Möts (UKM) och genomförde riksfestivalen för Musik Direkt Denna första riksfestival i KulturUngdoms regi gav mersmak på hur ett sådant uppdrag skulle kunna vidareutvecklas inom föreningens ram, vilket vi återkommer till under rubriken associerade bidrag. Föreningen arbetar målmedvetet med såväl internationaliseringsfrågor som horisontella perspektiv och är den verksamhet som först kommer i kontakt med nya kulturella uttryck, ofta i hybridform. Filmkonsulenterna bedriver idag ett strategiskt och långsiktigt arbete kring skolbio och ungas eget skapande med regionens 49 kommuner. Konsulenterna har utvecklat en plantskola för unga filmare. En strategigrupp har bildats med andra aktörer som arbetar med barn och ungas eget filmskapande. Filmkonsulenterna arbetar dessutom på uppdrag av Västra Götalandsregionen, med biografutveckling och digitaliseringen av biograferna. Hittills har konsulenterna i detta utvecklingsarbete mött cirka 90 procent av biografägare och kommunansvariga i Västra Götaland. De handlägger även kultur-nämndens biografstöd. Västra Götalandsregionen kommer att genomföra en analys och utvärdering av filmområdet i Västra Götaland. Riksteatern Västra Götaland arbetar innevarande år med Västra Götalands teaterföreningar. Från och med 2011 kommer verksamheten även att innehålla aktiviteter för barn och unga. Diskussioner kring Riksteatern Västra Götalands framtida regionala roll kommer att föras. 8.8 Regional biblioteksverksamhet Liksom övriga regioner/län anser vi att den regionala biblioteksverksamheten är betydelsefull utifrån ett kommunalt utvecklingsperspektiv och att den därför ska finnas med i framtida förhandlingsunderlag. Kungliga Biblioteket roll bör vara att ha ett övergripande myndighetsansvar för bibliotekens infrastruktur. Den regionala biblioteksverksamheten i Västra Götaland drivs genom Kultur i Väst och har en viktig roll i de kommunala utvecklingsarbeten som förvaltningen bedriver. Det regionala biblioteksarbetet i Västra Götaland har drivit flera nationella projekt som tidigare finansierats via Kulturrådet och vi utgår ifrån att såväl Barnens Bibliotek som KULDA-projektet är av nationell betydelse även 2011 och framåt. Därför bör tidigare utvecklingsmedel till dessa projekt läggas i den totala anslagsposten till regional kulturverksamhet. 8.9 Regionala och lokala prioriteringar Planerade insatser, främjande verksamhet Öka och samordna konsultationsinsatserna för kommunerna 24

28 Göra resurser och kompetenser tillgängliga för kommunerna Diskutera extra medel till filmområdet Utveckla ett integrationsindex för kulturverksamheter Mänskliga rättigheter inom främjandeverksamheter Mångkulturkonsulentens metod Kultur i exil är ett sätt att synliggöra den interkulturella föreningsverksamheten i den kommunala miljön och där öka samverkan mellan dessa. Danskontorets och danskonsulenternas metodarbete kring Community dance är exempel på hur mänskliga rättigheter kan utvecklas i de regionala främjandeverksamheterna. Ett annat exempel är Satellit en dansfestival för barn och unga som drivs av danskonsulenten i Göteborgs Stad. Enskilda aktörers beskrivning av verksamhet och prioriteringar kan följas i bilaga Regionala föreningsarkiv De regionala föreningsarkiven är basen för alla föreningars arkivfrågor i Västra Götaland. Som medlemsorganisation erbjuder de stöd och förvaltning för enskilda föreningar och organisationer. Regionarkivet stödjer i sin tur verksamheten och förmedlar resurser. De regionala föreningsarkiven har en betydande uppgift i det kulturpolitiska arbetet och deltar tillsammans med andra uppdragstagare i strategiskt och praktiskt arbete kring ABM-utveckling (arkiv, bibliotek och museer) i regionen. Föreningsarkivens särskilda roll som aktör tillsammans med andra föreningar har stor betydelse i arbetet med att utveckla kulturpolitken tillsammans med det civila samhället. Föreningsarkiven har ett finmaskigt nätverk långt ut i civilsamhället och utgör en god grund för det utvecklingsprojekt Västra Götalandsregionen stödjer kring Släkttursim efter förebilder från bland annat Skottland och Irland. Genom släktskap och intresse för sin familjs bakgrund lockas människor att besöka sina familjers hemorter. Föreningsarkiven och de föreningar som är medlemmar kan här spela en viktig roll. I samband med sökandet kommer de intresserade att vara en viktig komponent i turismutveckling och lokalt näringsliv. Överläggningar med Riksarkivet förs från Regionen i avsikt att se projektet i ett större perspektiv. Beskrivning av föreningsarkivens verksamhet, bilaga Regionala och lokala prioriteringar Planerade insatser, regionala föreningsarkiv Förtydliga föreningsarkiven roll i lokalt och regionalt ABM-arbetet Använda föreningsarkivens kompetens i handlingsprogrammet för natur- och kulturturism 8.12 Övrigt Det kulturpolitiska målet kring allas rätt till kulturupplevelser och eget skapande förstärks genom Västra Götalandsregionens arrangörsstöd till de lokalhållande organisationerna, genom arrangörsstödet för barn och unga, genom studieförbunden särskilda femprocentiga avsättning, genom stöd till vissa scener och genom KulturUngdoms K-peng. Arrangörsstödets utveckling samt fördelning av aktiviteter med mera presenteras i bilaga 12 KulturUngdoms beviljade k-pengprojekt bilaga 13 25

29 9. Förslag till utvecklingsområden Under den aktuella tvåårsperioden vill Västra Götalandsregionen påbörja en diskussion med staten kring nedan beskrivna utvecklingsområden. Många av dessa anser vi är av intresse även för den nationella nivån. Västra Götaland vill därför i samverkan med den nationella nivån diskutera: Filmens framtidsformer Trappan Dansområdet Musik Direkt Kulturarvsområdet Den samtida musiken El Sistema Interkulturell pedagogik En plattform för ungas delaktighet En nationell plattform för arkitektur med fokus på barn och ungas deltagande Ett tidskriftscentrum Bild- och formområdet Västra Götalandsregionen vill utveckla filmområdet Kulturnämnden driver sedan ett par år tillbaka en mångfacetterad filmpolitik från att samproducera långoch kortfilm via det egna bolaget Film i Väst till att stötta filmfestivaler och andra mötesplatser för film. År 2008 infördes ett biografstöd som kan sökas av kommunerna i Västra Götaland. Detta har gjort att biografens potential som mötesplats i flera sammanhang har betonats av kommunerna som något man vill utveckla inom ramarna för kultursamverkan. Vi föreslog redan i vårt remissvar till Filmutredningen att en rad stöd som idag fördelas på nationell nivå av Svenska Filminstitutet borde kunna ingå i kulturplanen. Det skulle i så fall rimma väl med den internationella utvecklingen på filmområdet där man i allt högre grad stärker de regionala resurscentrumen och filmkommissionerna. Västra Götalandsregionen får idag kronor till regionala filmresurscentrum från Statens filminstituet som idag fördelas mellan Film i Väst och Kultur i Väst (filmkonsulenterna) Flera av de stöd som idag fördelas från Svenska filminstitutet under vinjetten Film i hela landet borde kunna ingå i modellen. Hit hör stöd till digitaliseringen av biografer, filmfestivaler och andra filmutvecklingsmedel gällande publikarbetet, filmarvsfrågor med mera. I diskussioner med kommunerna framhåller dessa vikten av en samsyn mellan stat och region för att kunna driva filmpolitiska frågor i kommunerna på ett framgångsrikt sätt. Att ha staten och regionen i ryggen när man bedriver filmpolitik på hemmaplan ger, menar man, en större tyngd åt frågorna. Västra Götalandsregionen vill utveckla Trappan Trappan är en kompetensutvecklingsverksamhet i Västra Götaland vilken beskrivs under det inledande avsnittet infrastruktur och under kulturskaparnas villkor. I avsnittet Bidrag till regional kulturverksamhet/ scenkonstområdet påpekas behovet av kompetensförsörjning. Innevarande år hör Trappan till kulturnämndens mottagare av ett kulturstrategiskt uppdrag. Verksamheten finansieras även av regionutvecklingsnämnden. Den verksamhet som byggts upp är av nationellt intresse och både Dans- och Musikalliansen använder sig av Trappans kompetens när kurser ska förläggas till denna del av Sverige. För att till fullo kunna utnyttja den kompetens som Trappan har krävs nationell medfinansiering. 26

30 I utvärderingen av Trappan heter det bland annat: Det är viktigt för utvecklingen i Västra Götalandsregionen att locka till sig och utveckla kreativa individer. För att kunna behålla kreativa individer i regionen, finns ett behov av insatser för att kompetensutveckla kulturutövarna. Kulturarbetsmarknaden har en låg andel fasta anställningar och består istället till stora delar av frilansande löntagare och egenföretagare. Konsekvensen blir för många kulturutövare tillfälliga anställningar och upprepade perioder av arbetslöshet. Det finns således ett behov av insatser för att fördjupa, bredda och bibehålla kompetensen över tid. Trappan är en kompetenshöjande verksamhet inriktad mot scen-, ton-, film-, och TV-området. Västra Götalandsregionens kulturnämnd och regionutvecklingsnämnd bidrar med kr vardera till Trappans verksamhet. Västra Götalandsregionen vill utveckla dansområdet Dansen är ett område som engagerar många i Västra Götaland. Både den unga generationen och grupper med olika etnisk bakgrund brukar dansen till att stärka de sociala sambanden och utveckla former inom den egna kulturens möjligheter att utvecklas. Området dans är gränsöverskridande och leder ofta till möten mellan människor. Kulturnämndens ambitioner att stärka dansen är tänkt att främja ett större deltagande. Tankar om nya mötesplatser där både scenkonsten och den ideella sektorn får större möjligheter att utvecklas är en prioriterad framtidsfråga. Resultatet av utredningar, projektbidrag och kulturstrategiska uppdrag visar att dansen är en samtidsfråga som behöver extra stöd för att utvecklas. Dansen som scenkonst behöver fler möjligheter att producera och experimentera. Danskompanier och koreografer behöver nya möjligheter att utveckla danskonsten. Flera av satsningarna har såväl kvalitetsutvecklande aspekter som bredd- och mångfaldsperspektiv involverade i planeringen. Satsningarna är: Barn- och ungdomsperspektivet skall prioriteras. Idéer kring nästkommande generationers möjligheter att delta och påverka kommer att stärkas i det fortsatta utvecklingsarbetet Dansen som scenkonst ur ett mångfaldsperspektiv skall utvecklas Ny samverkan med dansens ideella sektor skall prövas Kopplingen mellan dans och folkhälsa skall utvecklas som ett nytt strategiskt område Internationella nätverk ska utvecklas Vidare diskuteras följande satsningar kring samverkan med kommuner i Västra Götaland: En ny scenverksamhet etableras och utvecklas i centrala Göteborg. Satsningen sker i samverkan med Göteborgs stad. Ett utvecklingscentrum för dansen etableras tillsammans med Mölndals kommun. Danscentrum Väst planerar att flytta sin verksamhet till Möndal. Nya satsningar kring dans och funktionsnedsättning utvecklas. Vänersborgs kommun önskar samverka i planerna kring en kulturpark. Västra Götalandsregionen kommer under 2011 att förstärka dansområdet och den totala satsningen kommer att kosta cirka kronor. Västra Götalandsregionen vill utveckla Musik Direkt När betänkandet I samspel med musiklivet presenterades lämnade många instanser in synpunkter på viktiga aktiviteter som tidigare projektletts eller till viss del finansierats av Rikskonserter. Redan under utrednings-tiden skickade Västra Götalandsregionen in förslag till utredningen på verksamheter som skulle kunna genomföras av aktörer i Västra Götaland. Ett sådant förslag handlade om Musik Direkt. 27

31 Musik Direkt har idag en stor utvecklingspotential utifrån följande perspektiv; stabilt nätverk mellan nationella länsmusikaktörer som tillsammans har stor kunskap och erfarenhet kring projektet, starka internationella kontakter/samarbeten, upparbetade strukturer och framför allt ett stort antal unga deltagare varje år. Kultur- Ungdom har ambitionen att utveckla Musik Direkt tillsammans med länsmusikaktörer till att bli en progressiv plattform för gränsöverskridande nationellt och internationellt samarbete AV och MED unga musikintresserade. Med Musik Direkt vill vi stärka möjligheten till delaktighet i samtliga delar av projektet, bland annat genom att lyfta fram det unga arrangörsledet som utgör en viktig del av det unga musiklivet i Sverige. Musik Direkt har potential att verka som grogrund för avknoppningar i form av nya projekt och initiativ tillsammans med unga kopplade till Musik Direkt och länsmusiken. Exempel på fokusprojekt kan exempelvis vara att på olika sätt få fler tjejer att stanna kvar i sitt musicerande, nätverksarbete mellan unga arrangörer nationellt och internationellt m.m. med utgångspunkt från Musik Direkt. Denna form av projektutveckling är fullt genomförbar utifrån den stabila grund som projektet vilar på och KulturUngdoms kompetens att arbeta av och med unga. KulturUngdoms organisationsform som ideell förening möjliggör olika former av finansiering för nationell och internationell projektutveckling. Vidare har KutlurUngdom ambitionen att genom samarbeten, bredda och profilera Musik Direkt med fokus på tillgänglighet, mångfald och jämställdhet. Västra Götalandsregionen vill utveckla kulturarvsområdet Kulturnämnden bedriver ett betydande utvecklingsarbete på kulturarvsområdet. Det sker bland annat genom förvaltningen Västarvet, genom stöd till civilsamhället och flera kommunala museer samt genom ett antal handlingsprogram. Västra Götalandsregionen vill tillsammans med nationella intressen sätta fokus på två intressanta utvecklingsområden; hantverkstradition samt marinarkeologi. Hantverkslaboratoriet drivs av Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och är placerat vid Da Capo i Mariestad. Laboratoriet är tänkt att vara ett nationellt resurscentrum för kulturmiljöns hantverk. Syftet är dels att säkra och bevara hantverkskunskaper som en del av vårt gemensamma kulturarv, dels att vidareutveckla och återföra de praktiska kunskaper som krävs för att vårda kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Västra Götalandsregionen vill stärka plattformen för hantverk och bevarandefrågor och rymmer redan idag flera aktörer som besitter spetskompetens på området och utgör utbildningsplattformar, bland annat Studio Västsvensk Konservering, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Hantverkscentrum i Tibro samt Gunnebo slott och trädgårdar. Hantverksforskningens frågeställningar handlar om hur praktiska erfarenheter kan fördjupa förståelsen av vår historia och glömda kunskapstraditioner. I Sverige pågår just nu en koncentration av verksamheter inom den marina sektorn till Västra Götaland och Göteborg. Ett statligt havsmiljöforskningsinstitut har startat sin verksamhet under 2010, ett nytt havsmiljöverk kommer att etableras och Göteborgs universitet planerar stora tvärvetenskapliga satsningar och koncentrationer av resurser och verksamhet inom det marina området men även inom kulturarvsområdet. Dessa nationella satsningar innebär stora möjligheter till utveckling och kraftsamling för natur- och kulturarvsverksamheterna inom regionen med fokus på den marina miljön. Möjligheter öppnas för kunskapsutveckling och samarbeten kring relevanta uppdrag och problem men också för att sprida nya rön och kunskap till allmänheten genom t ex utställningar, programverksamhet och digitala media. Här kan Västarvet, tillsammans med kommunala museer som exempelvis Vänermuseet, bidra med erfarenhet, kunskap och kanaler. Inom Västarvets organisation finns redan idag många kompetenser att tillföra ett större utvecklingsarbete, marinarkeologer, konservatorer med specialinriktning och marinbiologi. Västra Götalandsregionen vill utveckla den samtida musikens aktörer och deras samverkan med samhället, andra konstinriktningar och kunskapsgrenar Västra Götalandsregionen vill ytterligare stärka olika aktörers samverkan så att Västra Götaland blir 28

32 laboratorium där den samtida musiken och dess gränsöverskridande samarbetena kan utvecklas. Göteborgs kulturnämnd och Västra Götalandsregionen avser att 2011 fast delfinansiera GAS-festivalen, Göteborg Art Sound. Västra Götalandsregionen har stor kompetens och många års erfarenheter gällande den samtida musikens utveckling. Innevarande år avsatte Rikskonserter kronor till GAS-festivalen för nutida musik. Festivalen har funnits i många år och har delfinansierats av kulturnämnden men fick i och med Rikskonserters engagemang en än större betydelse som en viktig nationell och internationell festival för den nya musiken. Vidare har kulturnämnden sedan 2003 stött verksamheten OPEN, en plattform för den samtida musiken. OPEN startade som ett projekt men är numera en fast verksamhet inom Kultur i Väst. OPEN arrangerade tillsammans med Visby Internationella tonsättarcentrum, Coma/Musik i Syd ISCM World New Music Days I Västra Götaland utvecklades detta till att även omfatta ett stort regionalt samarbete mellan regionala institutioner fria kulturaktörer och kommuner under festivalnamnet Listen to the world. Göteborgs kulturnämnd har medfinansierat dessa arrangemang. Kalvfestivalen är en viktig aktör för att stärka den samtida musiken. Den har funnits i sju år och satt samhället Kalv i Svenljunga kommun på kulturkartan. Även här har Rikskonserter varit medfinansiär. Festivalen har haft stöd av kulturnämnden och av Sjuhärads kommunalförbund via utvecklingsmedel. Syftet med Kalvfestivalen är att främja utvecklingen inom konstmusiken till att vara en del av samhället och inte en marginaliserad företeelse. Metoden som utvecklats är integration mellan musik och samhälle och gränsöverskridande arbete mellan musiken och andra konstarter och kunskapsgrenar. Festivalen är hela bygdens angelägenhet. Spännande seminarier, projektlabb och konserter har i samverkan med samhället genomförts. De erfarenheter man nått med detta koncept kan mycket väl överföras på andra konstarter. Västra Götalandsregion vill utveckla El Sistema I juni månad tog Göteborgs Symfoniker emot det första svenska besöket av den omtalade ungdomsorkestern Simón Bolivar Youth Orchestra från Venezuela. Orkestern har 240 medlemmar mellan 12 och 26 år och har gjort succé i hela världen. Orkesterns ursprung är El Sistema; ett musikskoleprojekt som utvecklats i Venezuela sedan mitten av 70-talet vars grundare fick Polarpriset Genom El Sistema upptäcktes Göteborg Symfonikers chefsdirigent Gustavo Dudamel, idag en av världens mest efterfrågade dirigenter. El Sistema är både ett socialt och musikaliskt projekt. Grundtanken är att genom den klassiska musiken ge barn alternativ till den ofta torftiga vardagen i det samhälle projektet uppstod. Modellen har utvecklats och varit stilbildande i flera länder bland annat i USA. Västra Götalandsregionen vill utveckla denna modell för att ytterligare stärka regionens mångåriga arbete med barn och unga. Modellen innebär ett tydligt budskap om kulturens potential att växa som människa. Västra Götalandsregionens ambition är att med nationellt stöd utveckla den verksamhet som redan påbörjats i Hammarkullen även utanför Göteborg. Modellen stärker integrationen, motverkar social snedrekrytering och ger en bred bas för rekrytering av orkestermusiker i framtiden. Västra Götalandsregionen vill utveckla interkulturell pedagogik Främlingsfientligheten breder ut sig i Europa. I Sverige har ett främlingsfientligt parti valts in i riksdagen. Alla krafter, inklusive kulturen och dess aktörer, måste förenas kring kunskapsbildning kring hur man skapar en inkluderande pedagogik och hur konsten kan bidra till lärandet och interkulturell dialog. Ett nätverk kring interkulturell pedagogik har bildats i Västra Götaland. Begreppet innefattar ett inkluderande synsätt i en bredare bemärkelse än etnicitet även de andra horisontella perspektiven inom ramen för mänskliga rättigheter beaktas. Mångkulturkonsulenten samordnar arbetet, och bland övriga engagerade kan 29

33 nämnas Göteborgs universitet, Kvinnofolkhögskolan, Agnesbergs Folkhögskola (Romska folkhögskolan) och Världskulturmuseet. Västra Götalandsregionens mångkulturella arbete har pågått i sju år, och här finns stor erfarenhet och ett antal framarbetade verktyg kring inkluderande kunskapsparadigm på interkulturell grund. Verktygen riktar sig till såväl civilsamhälle, skolan och kulturinstitutioner. Göteborgs universitet arbetar för närvarande med sikte på att bli ett ämnesdidaktiskt centrum för konst, lärande och lärarutbildning. Som ett led i detta har Högskolan för scen och musik skapat ett kollegium för konst och lärande bland annat med utgångspunkt i de västsvenska museernas museipedagogiska och konstpedagogiska verksamheter samt i Hammarkullecentret för urbana studier vid Göteborgs universitet. Detta geografiska område präglas av stor mångfald när det gäller boende och kulturella uttryck. Här bidrar regionen också med rena kultursatsningar, bland annat i form av Göteborgssymfonikernas El Sistema-projekt, stöd till Hammarkullefestivalen och bidrag till ett så kallat kultursystem med syfte att skapa möjligheter för kulturutövare i området att kunna leva på sin konst. Göteborgs stad har i många år gjort särskilda satsningar i Hammarkullen. Det regionala intresset i denna fråga är att delta i arbetet med att bilda en kunskapsplattform där människors olika perspektiv och erfarenheter tas tillvara och där konstens kunskapsbildande roll undersöks. Hammarkullen utanför Göteborg är en lämplig sådan arena. Regionen föreslår ett nationellt stöd för att kraftsamla och metodutveckla kring interkulturell pedagogik i en samverkan mellan regionala resurser, Göteborgs universitet och Världskulturmuseet. Västra Götalandsregionen vill utveckla en starkare plattform för kunskapsöverföring och metodutveckling med fokus på ungas delaktighet Svensk kulturpolitik har under många år prioriterat ungas rätt till deltagande. I Västra Götaland har Kultur- Ungdom utvecklat metoder inom området som fått viss nationell projektfinansiering från olika institutioner och myndigheter. Med en fast nationell finansiering skulle dessa metoder ytterligare utvecklas och ungas delaktighet i kulturutvecklingsarbeten stärkas. KulturUngdoms nätverk är betydelsefullt eftersom det även fångar upp de nya kulturyttryck som skapas. KulturUngdom ger en bild av unga kulturskapares kompetens och kunskap som på sikt kan leda till att högskoleutbildningarnas innehåll måste omprövas. Västra Götalandsregionen vill utveckla En nationell plattform för arkitektur med fokus på barn och ungdomars deltagande Sedan 2002 finns en arkitekturkonsulent för barn och ungdom i Västra Götaland. Tjänsten delas av Göteborgs stads och Kultur i Väst. Arkitekturkonsulentens verksamhet tar utgångspunkt i tre perspektiv; FN:s konvention för barns rättigheter, barns eget perspektiv och erfarenheter samt lärande. Konsulentens uppdrag är att främja arbete med kultur i skolan genom arkitektur och stadsbyggnadsfrågor i gränsöverskridande teman. Västra Götalandsregionen kommer även att lyfta frågan kring en plattform för arkitektur med fokus på barn och ungdomars deltagande i de samtal som vi för med Riksantikvarieämbetet. I deras uppdrag att tillsammans med Boverket och Arkitekturmuseet utveckla hållbar stadsutveckling borde en sådan plattform vara av intresse. Se En nationell plattform för arkitektur, bilaga 14. Västra Götalandsregionen vill utveckla bild- och formområdet Kulturnämnden ger uppdrag till fyra regionala konstfästen som har till uppdrag att profilera och utveckla 30

34 samtidskonsten i regionen. Vi vill utveckla våra konstfästen till att bli noder för den internationella och digitala utvecklingen inom samtidskonsten. Under 2010 har vi inlett ett samarbete med Riksutställningar för att kompetensutveckla oss när det gäller internationella kontakter med curatorer och gästateljéprogram. Västra Götalandsregionen önskar vidareutveckla två pilotprojekt:vernissage och konstnärssamtal i digital form och hur ett volontärsamarbete kan utvecklas inom samtidskonsten. Västra Götalandsregionen vill utveckla Tidskriftscentrum I Västra Götaland finns en omfattande kulturtidskriftsproduktion som saknar motstycke i Sverige. Till Medieverkstäderna i Göteborg (där Tidskriftsverkstan ingår) är cirka ett 35-tal tidskrifter kopplade, både i pappers- och webbformat. Här produceras några av Sveriges mest inflytelserika kulturtidskrifter, bland annat Ord&Bild, Glänta och Paletten, de flesta med påfallande unga redaktörer. Därtill kan ett antal bloggar läggas. Tillsammans med Nätverkstan Kultur i Väst driver medieverkstäderna sedan flera år tillbaka frågor kring kulturens nya gränssnitt och nya distributionsformer, bland annat i projektet Långa svansen. I anslutning till medieverkstäderna huserar även ett femtontal förlag. Kulturnämnden vill utveckla den här produktiva miljön och dess framtidsfrågor. Vi ser gärna att kulturplanen omfattar ett samarbete kring litteraturens och publiceringens nya former, som ju har ett starkt ungdoms- och deltagandeperspektiv. Det handlar om demokratifrågor, om att göra konsument till producent och om att göra en hittills smal kulturform som kulturtidskriften tillgänglig för många flera. I samarbete med Eurozine ( utvecklar vi gärna det internationella samarbetet för att upphäva den negativa bytesbalansen och göra kulturartiklar på svenska tillgängliga för en stor, internationell publik.att stärka floran av humanistiska, vetenskapliga tidskrifter skulle dessutom innebära att stärka humanisternas position i det akademiska systemet. Idag kan svensk humanioraforskning inte mäta sig med naturvetenskaplig forskning när det gäller akademiska meriter eftersom det saknas forum för publicering. Här ser vi framför oss ett samarbete med Göteborgs universitet. 10. Administrativ organisation, beslutsstruktur och ansvarsfördelning I avsnittet om hur underlaget för kulturplanen har tagits fram beskrivs den ansvarsfördelning, de diskussionsforum och de beslutprocesser som kommer att gälla för Västra Götalansregionens fördelning av medel till aktörer som berörs av den nya anslagsposten regional kulturverksamhet. Den politiska samrådsgruppen som arbetar med kulturplanens förankring och innehåll kommer att verka året ut. Beredningsgruppen för kultur kommer vid årsskiftet att ersättas av en gemensam beredningsgrupp för alla nämnder inom tillväxt och utveckling. Precis som tidigare består denna nya beredningsgrupp av politiker utsedda av respektive kommunalförbund. Beredningen för tillväxt och utveckling är det högst ansvariga organet för kulturplanen från och med De nationella medlen från anslagsposten stöd till regional kulturverksamhet som efter beslut sänds till Västra Götalandsregionens koncernbank överförs till kulturnämndens regionbidrag. Kulturnämnden beslutar hur medlen ska fördelas efter samråd med kommuner och institutioner som berörs. Särskilda avtal, kopplade till öronmärkta medel, är tecknade med de regionala kommunalförbunden för att utveckla kulturfrågorna i förbundens arbete. I det ena fallet bidrar kulturnämnden med en miljon kr till varje kommunalförbund (totalt fyra miljoner) inom ramen för tillväxtavtalen. Medlen ska användas till tillväxtfrämjande projekt och åtgärder med konst och kultur som grund och matchas med lika mycket lokal finansiering. I det andra fallet har avtal mellan kommunalförbund och kulturnämnden upprättats med syfte att driva gemensamma insatser för att stärka det lokala och delregionala kulturlivet. Totalt uppgår den regionala satsningen här till två miljoner kronor. 31

35 Med de kommuner som har verksamhet med nationellt och regionalt stöd tecknas särskilda avtal för att säkerställa gemensamma utvecklingsinsatser, behov och finansiering. Kulturnämnden har också ett starkt intresse av att förstärka andra kommunala satsningar så att ett regionalt mervärde kan skapas och att olika delar av regionen länkas samman. En annan bärande orsak till att kulturnämnden vill skapa långsiktiga samarbeten med enskilda kommuner är att stärka och stabilisera förutsättningarna för kulturaktörer i hela regionen. I dagsläget pågår processer med följande kommuner: Bengtsfors, Tanum, Skövde, Skara, Borås, Göteborg samt Uddevalla. Det totala ekonomin återfinns i bilaga 21 32

36 Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005

37 1 Mångfaldens Västra Götaland Den som letar efter ett enhetligt Västra Götaland har en knepig uppgift framför sig. Det tydligaste draget i regionens karaktär är snarast just mångfalden. Regionen är flera. Så har det varit historiskt, så är det idag och så kommer det med all sannolikhet att vara i framtiden. Landskapet med sina hav, skogar, sjöar, slätter och floder har under de tusentals år som människor bott här bildat förutsättningarna för skapandet av många skilda livsmiljöer. I ett växelspel mellan miljö och individ formar människor sina olika sätt att leva, tänka och uttrycka sig. Olikheterna skapar ett dynamiskt samhällsklimat, men också spänningar. Områdets kulturhistoria är lång. De tre landskapen Bohuslän, Västergötland och Dalsland har var sin historia med sig in i regionen. En riksgräns har delat regionen. Det finns gott om spår som vittnar om områdets stora historiska betydelse, inte minst som mötesplats, korsväg och konfliktscen för olika kulturer. I Västra Götaland har det alltid funnits människor som färdats ut till och in från andra delar av världen. Och med människorna följer kulturella influenser och intryck. I dag består regionen av en spännande blandning av människor och livsstilar. Traditioner, minnen och berättelser från olika håll vävs in i varandra och skapar i ett sinnrikt samspel Västra Götalands särprägel. Här finns små och stora städer, landsbygd och förorter som tillsammans utgör den scen där regionens liv utspelar sig.. Rörligheten i geografin är större än någonsin, men också rörligheten mellan olika kulturella tillhörigheter och uttryck. Identiteterna flyter. Kulturerna blandas. Landskapet, människor och levnadsbetingelser förändras. Kvar finns den brokiga mångfalden av historiska och samtida kulturmiljöer. Allt det här medverkar till att göra kulturlivet i Västra Götaland så rikt. Här finns de viktiga lokala basfunktionerna som bibliotek, bildningsförbund och amatörföreningar, här finns de stora institutionerna med ett regionalt ansvar och internationell lyskraft, här finns det mer snabbrörliga och experimenterande fria kulturlivet, kulturutövarna med kulturskapandet som yrke, och här finns privata initiativ som gallerier, biografer och bokhandlar. Här finns viktiga kulturarv som ständigt levandegörs för nya generationer, och här finns en mängd arenor där medborgarna kan mötas och offentliga samtal föras. I dag påverkas detta kulturliv av sammanhang som är både globala och lokala. På så sätt befinner sig regionen mitt i världen. Att vi lever i ett mångfaldens samhälle är i det perspektivet en självklarhet. Nya möten och konstellationer skapar möjligheter men också frågor och osäkerhet. Positionen i kulturernas korsväg ställer krav på hur vi förhåller oss till sådant som identitet, historia, utveckling och kunskap. I vår snabbt föränderliga, dynamiska och komplexa värld får kulturen en allt viktigare roll. Den behövs för att hjälpa individen att nå förståelse för sig själv och andra, spegla relationer mellan människor och

38 2 befolkningsgrupper, gestalta viktiga existentiella och samhälleliga frågor, fungera som återhämtning, kraftkälla och mötesplats. Men kultur kan också ge upphov till missförstånd, vara provocerande och skapa konflikt. Så ska det vara, kulturen är också en motkraft som samhället behöver. Eftersom kultur kan beröra människor på djupet måste den alltid behandlas med respekt och en grundläggande vilja till förståelse. Det betyder inte att alla budskap som förs fram med konstnärliga uttrycksmedel är acceptabla i ett demokratiskt samhälle. Vi vet att kulturen har använts i syften vi aldrig kan ställa upp på. Människor reagerar ofta starkt på kulturen och dess uttryck. Det är ett tecken på kulturens kraft och betydelse, men också på att området är svårdefinierat och i ständig förändring. Kulturens dimensioner Så vad syftar vi då egentligen på när vi talar om kultur? Det är en fråga som det inte är helt enkelt att svara på. Kultur kan betyda de olika konstformerna, som teater, musik, litteratur, bildkonst, dans och film. Kultur är också en fråga om kunskap, perspektiv och kritiskt tänkande, ett särskilt sätt att förhålla sig både till konstnärliga uttryck och till samhället omkring oss som gör att människor utvecklas som individer och medborgare. Detta förhållningssätt skapas av att människor har möjlighet till reflektion och diskussion. Därför kan vi också tala om kultur i betydelsen andlig, emotionell, intellektuell och demokratisk bildning. Till sist kan kultur i vissa sammanhang också ha den generella betydelsen mänskliga livsmönster och verksamheter. Svårigheterna att ringa in begreppet gör det nödvändigt att ha en generös och öppen inställning när man talar om kultur. Man måste försöka röra sig fram och tillbaka mellan olika perspektiv. Pluralism och en ständig vilja till förändring och omprövning bör därför vara grundläggande principer för alla som arbetar med kultur i Västra Götaland. Låt oss hellre se till möjligheterna och öppningarna än till begränsningarna. Det är inte minst betydelsefullt när det gäller den viktiga uppgiften att göra barn och ungdomar delaktiga i kulturlivet. Det faktum att kulturen har så många olika dimensioner betyder att också kulturpolitikens uppdrag blir flerfaldigt. Vår utgångspunkt är varje medborgares behov av kultur. Det kräver att den kulturella infrastrukturen är väl utbyggd och täcker in hela regionen. Här ska det finnas plats både för det smala och det breda, det etablerade och det nya, det välkända och det främmande. Kärnan i vårt uppdrag är det humanistiska och konstnärliga perspektivet. Vi vill särskilt framhålla sådana aspekter av kulturen som inte behöver motiveras med nyttoargument. Det kan handla om lusten att skapa och gestalta, om att beröras emotionellt och intellektuellt, om andliga behov och förundran inför existensen i dag, i går och i morgon, om hälsa och god livskvalitet, om individens möjligheter att skapa livsmening och känna delaktighet. Det handlar också om att skapa goda möjligheter för den konstnärliga kreativiteten att utvecklas och att försäkra sig om att en mångfald av konstnärliga uttryck får leva i vår region.

39 3 Kulturen har också en helt avgörande betydelse för hur samhället i sin helhet utvecklas. Ett sociologiskt perspektiv tydliggör kulturens roll för reflektion, diskussion och fördjupning som utvecklar det demokratiska samhället och skapar jämställdhet mellan könen, social jämlikhet och etnisk, religiös och kulturell mångfald. I kulturen finns en bildande, frigörande och kritisk kraft som vi vill ta vara på. Mötet med idéer, berättelser och bilder får människor att växa både på det personliga planet och som samhällsmedborgare. Kulturen skapar även regional tillväxt och utveckling och är en viktig konkurrensfördel. Ett starkt kulturliv ökar attraktionskraften hos regionen och bidrar till att locka både till besök och till bosättning. Kulturen kan också användas för att skapa ett kreativt klimat som i sin tur gynnar utvecklingen i privata och offentliga verksamheter. Kulturföretag är en växande sektor som vi kan skapa bra villkor för genom att den kulturella kompetensen i regionen är hög. Kulturell utveckling, som är vårt huvudsakliga uppdrag, är på det sättet tätt knutet också till den ekonomiska utvecklingen. Samspel mellan olika aktörer Kulturen och kulturpolitiken i Västra Götaland lever i ett samspel mellan offentliga, ideella och privata aktörer på den kommunala, regionala, nationella, europeiska och globala nivån. För att samspelet ska fungera så bra som möjligt måste de olika rollerna, uppgifterna och ansvarsområdena vara tydliga. Det kräver i sin tur att vi utvecklar samtalet och bygger starka strukturer och nätverk mellan oss. Västra Götaland är kommunernas region. Det är kommunerna som har det grundläggande ansvaret för stora, viktiga och kostsamma delar av kulturlivet, som exempelvis folkbiblioteken, musik- och kulturskolorna, föreningslivet och bildningsverksamheten. Det är också på den lokala nivån som viktiga mötesplatser och kulturella arenor för medborgarna finns. Dit ska även skolan räknas. Varje kommun skapar sin egen kulturpolitik efter sina egna varierande förutsättningar, behov och ambitioner. Regionen har en strategisk roll genom att ha ett övergripande perspektiv. Uppgiften är att stödja och komplettera det lokala kulturlivet genom att exempelvis föra samman olika aktörer, stötta nätverk, uppmuntra samverkan, skapa kanaler, utveckla kompetens, bygga och stärka infrastruktur för att på så sätt skapa geografisk balans i regionens kulturliv. Goda exempel från de år som Västra Götalandsregionen funnits är bevis på styrkan i arbetssättet. En annan viktig uppgift är samverkan med den statliga nivån. Det är där ramarna för kulturpolitiken sätts och ambitionen är att fortsätta ha en öppen och konstruktiv dialog med de nationella kulturpolitiska aktörerna. Ett internationellt perspektiv är i dag självklart och nödvändigt att ständigt bära med sig. Det ger impulser till den konstnärliga utvecklingen i regionen och viktiga aspekter på vårt eget mångkulturella samhälle. Kulturen är global och regionen har ambitionen att utveckla metoder för internationella kontakter både inom och utom EU.

40 4 Vision för kulturen Kulturens position i Västra Götaland ska vara stark. Regionen ska vara ett öppet samhälle som välkomnar kulturella intryck utifrån och vara en plats där människor lever ett gott liv oavsett, ålder, grupptillhörighet, relation till lärande, intressen och genus.. Vi ska bejaka det faktum att våra identiteter förändras över tid, ibland långsamt, ibland snabbt. Samtidigt ska vi lyfta fram historia och kulturella arv som ger en fördjupad bild av livet i regionen. I ett dynamiskt samspel, byggt på respekt, lyhördhet och kunskap, mellan det nya och det gamla ska Västra Götalandsregionen skapa sig själv gång på gång. Västra Götaland ska också vara ledande nationellt och internationellt på de konstnärliga uttrycksformernas områden. Det ska finnas starka och välkända kulturverksamheter av hög kvalitet som ger stolthet och särprägel och medverkar till utveckling och förnyelse inom sina områden. Kulturen ska bidra till medborgarnas personliga utveckling och vara en sammanlänkande kraft i mötet mellan regiondelar, folkgrupper och individer. Kulturen ska på så sätt bidra till regionens utveckling och till att alla invånare kan leva ett gott liv. Också kulturpolitiken ska vara öppen. I en mening kan man säga att kulturpolitiken alltid ska vara ofärdig, på väg, precis som regionens kultur hela tiden förändras. Det finns ingen slutgiltig, statisk form för hur den ska se ut. Det innebär att det ska finnas en öppenhet för nya sätt att arbeta, nya synsätt och nya värderingar. Ömsesidighet och kommunikation ska vara nyckelbegrepp. Denna öppenhet ska samtidigt skapa förståelse för de bestående värden som finns inom kulturen. Kulturpolitiken ska bidra till verksamheter som har hög kvalitet med regional, nationell och internationell lyskraft. Kulturen ska leva i alla delar av regionen. Kulturpolitiken ska vara öppen och ge plats för såväl det smala som det breda, det etablerade och det nya samt det välkända och det främmande. Västra Götalandsregionen ska vara attraktiv för kulturutövare att bo och verka i. Kulturpolitiken ska bidra till ett öppet och demokratiskt samhälle präglat av humanistiska värderingar, brett medborgerligt deltagande och intresse för gårdagens, dagens och morgondagens mångfald av uttryck och synsätt med avtryck i alla regionens delar. Därigenom ska kulturen bidra till människans, medborgarnas och samhällets utveckling. Ovan har vi i allmänna ordalag beskrivit vad vi vill med kulturen i Västra Götaland. Nedan diskuterar vi på vilket sätt vi vill uppnå detta genom att identifiera några övergripande områden och hur vi ser på dem. Mångfald Verksamheter som gör att det mångkulturella Västra Götaland får uttryck i kulturlivet ska stöttas. Arenor för ett mångkulturellt samspel ska skapas och stärkas. Mångfald är ett nyckelord i allt vi gör. Det ska finnas vitala strukturer inom kulturens alla områden, plats för olika kulturella uttryck och genrer och utrymme både för det professionella skapandet och för en livaktig amatörkulturell verksamhet. En blandning av bredd och

41 5 spets ger ett levande kulturliv. Ett sätt att skapa mångfald är också att särskilt stödja den kultur som den kommersiella marknaden inte kan eller vill bära. Samverkan och öppenhet Kulturen i Västra Götaland ska präglas av öppenhet, samverkan och dialog. Kultursektorn ska i ökad utsträckning samverka internt och med andra samhällsområden. Syftet är både att skapa förnyelse och effektiva arbetssätt. Vi ska utveckla gränssnittet mellan kulturen och andra sektorer och skapa metoder för att få fler aktörer att engagera sig i kulturen. Genom att lyfta fram kulturella och kulturpolitiska perspektiv på andra områden stärks både kulturen och samhället i sin helhet. Öppna dörrar till kulturpolitiken ger legitimitet åt verksamheten, skapar förståelse för dess särprägel och ökar möjligheten till samarbete. Regional utveckling De senaste åren har många uppmärksammat kulturens betydelse för kommuners och regioners ekonomiska utveckling. Bakgrunden är kulturens förmåga att bidra till ett attraktivt, dynamiskt och kreativt samhällsklimat, men också de kreativa näringarnas växande betydelse i samhällsekonomin. I en hållbar regional utveckling måste kulturen i alla dess dimensioner finnas med och ge bidrag. I Västra Götaland ska vi arbeta aktivt med detta. En viktig aspekt är att det ska finnas goda möjligheter för kulturutövare att leva, verka och få sin utkomst i Västra Götaland. Delaktighet och tillgänglighet Alla människor som bor i eller besöker vår region ska kunna ta del av kulturlivet, som utövare, som brukare, som stödjare och främjare. Det ska finnas tydliga riktlinjer för hur människor med funktionshinder ska kunna vara delaktiga i kulturlivet. Vi vill ta vara på kulturen som livsprojekt och kulturens förmåga att skapa mening och delaktighet, bland annat för människor som står utanför samhällets traditionella gemenskaper. Ett praktiskt hinder för delaktighet kan vara bostadsort. Det ska finnas geografisk balans på så sätt att det finns kulturresurser och kulturell utveckling i alla delar av regionen. Turnerande verksamhet av god kvalitet är ett viktigt verktyg för att kulturen ska blomstra i hela regionen. Vi ska även arbeta för att det ska finnas möjlighet att resa med kollektiva färdmedel till kulturen. Samspelet mellan regionens olika delar ska stärkas och virtuella mötesplatser utvecklas. Kulturförmedlare, främjare, arrangörer och producenter förutsätts utveckla sin regionala roll och arbeta för att öka tillgängligheten. Jämställdhet Det finns orättvisor när det gäller kvinnor och mäns möjligheter i kulturlivet och i samhället i övrigt. Både formella och informella strukturer bygger ofta på en patriarkal maktordning som osynliggör kvinnor och försvårar skapandet av ett jämlikt samhälle. För att uppnå jämställdhet mellan könen ska genusperspektivet genomsyra allt arbete på kulturområdet.det handlar dels om att ge kvinnor och män lika villkor både som kulturarbetare och som publik, dels om att använda kulturen som en kraft för att skapa förändring i hela samhället.

42 6 Barn och ungdomar Vi lägger särskild vikt vid barn och ungdomars delaktighet i kulturlivet. De ska kunna ge, få, påverka och ta plats i kulturella sammanhang. Det handlar både om att stödja ungas lust till eget skapande och att ge dem möjligheter att på andra sätt och på egna villkor ta del av kulturlivet. Det ska vi göra genom att stödja kulturaktiviteter som riktar sig särskilt till barn och unga, både under skoltid och under fritid, men också genom att öppna kulturens alla rum för dem. Kulturlivet ska ges möjligheter att ta emot eller på andra sätt möta och ge utrymme åt unga människor. Utvecklingsarbete för att stärka kulturens ställning i skolan ska stödjas. De kommunala musik- och kulturskolorna har en viktig roll. Bildning och demokrati Kulturens bildningsperspektiv är avgörande både för att utveckla enskilda människor och för att utveckla samhället. Möjligheten att vara delaktig i kulturlivet innebär en andlig, emotionell och intellektuell odling för individen. Det gör också att kulturen på den kollektiva nivån stärker det demokratiska samhället. Yttrandefrihet är en självklar rättighet i en välfungerande demokrati. Men för att göra sin mening hörd och vara med att påverka samhället måste människor ha kunskap, språk och kanaler för att uttrycka sig. Det kan kulturen erbjuda genom att stärka medborgaren i det livslånga lärandet, utveckla det kritiska tänkandet, träna förmågan till reflektion och skapa mötesplatser. Vi ska stötta bibliotek, museer, studieförbund, arkiv, folkhögskolor och aktivt använda både nya och traditionella medier i detta viktiga folkbildande arbete. Förnyelse och konstnärlig frihet För att kulturen ska spela en viktig roll i människors och samhällens liv måste den ständigt förnyas. Den experimentella kulturen ska stödjas, liksom initiativ som överskrider de gränser som dragits upp både inom och utanför kulturlivet. Också institutionerna ska bedriva ett ständigt utvecklingsarbete. Kulturen kan inte betraktas som en vara på en marknad som får sitt värde efter hur många som efterfrågar den. Även det som få intresserar sig för kan ha stort värde. Genom att stödja kulturens förnyelse och låta människor möta det samtida och oväntade skapar vi alternativ och ökar därmed medborgarnas reella valmöjligheter. Den konstnärliga friheten ska vara stor och respekteras. Bruka och bevara Varje generation sätter spår i Västra Götalands kultur- och naturmiljö. Det gör också vi. I en värld präglad av snabba förändringar och kortsiktiga perspektiv är det viktigt att kunna tolka spåren, att förstå och förhålla sig till kulturarvet. Det ger viktiga historiska dimensioner och en fördjupad förståelse för det liv som levs här idag. Även om regionens identitet befinner sig i en ständig rörelse, och även kulturarvet är präglat av mångfald, finns det historiska spår som är unika. Många människor är djupt engagerade i dessa frågor,

43 7 många finner ett stort nöje i att bevara, återskapa eller omskapa historiska epoker. Många av våra viktigaste resmål är också historiska minnen av olika slag. Men kulturarvet är inte entydigt. Historien kan både brukas och missbrukas. Varje tid behöver förhålla sig till vad som innefattas i kulturarvet. Vi ska aktivt arbeta med detta arv, i ständig dialog med inte minst alla de frivilliga krafter som är engagerade i både dess brukande och dess bevarande. Det offentliga rummet Städernas, tätorternas och landsbygdens fysiska gestaltning påverkar det liv som levs i Västra Götaland. Välplanerade miljöer, utformade på ett sätt som tar hänsyn till människans olika behov både av avskildhet och mötesplatser, ökar livskvaliteten och attraktionskraften. Naturligtvis gäller det också inomhusmiljöer. Vi ska medverka till en ökad medvetenhet om det offentliga rummets betydelse och stödja initiativ som syftar till att utveckla det. I all offentlig planering ska den estetiska dimensionen ha en självklar plats. Internationellt Kulturen behöver impulser utifrån för att utvecklas. Mötet med andra delar av världen ger nya perspektiv, en ökad förståelse för vårt mångkulturella samhälle och nödvändig kreativ energi till den konstnärliga verksamheten i regionen. Vi ska vara aktiva när det gäller att skapa och upprätthålla internationella kontakter, globalt och inom EU. Vi ska utveckla modeller för internationellt utbyte och stödja projekt som blandar uttryck från olika kulturer. I Västra Götaland ska det finnas gott utrymme för kultur med internationell lyskraft. Hälsa Sambandet mellan kultur och hälsa är tydligt. Förmågan att skapa sammanhang och mening, ge nya perspektiv, ta vara på människors kreativa kraft och skänka avkoppling är sådant som gör kulturen till ett viktigt verktyg i det regionala friskvårdarbetet, men också i vård och omsorg. I linje med den övergripande visionen om det goda livet ska vi stärka och utveckla de krafter som arbetar med hälsa ur ett kulturperspektiv. Ett område där kulturen kan spela stor roll för folkhälsan är inom arbetslivet. Genom samverkan med kulturlivet kan företag och organisationer skapa arbetsmiljöer som motverkar ohälsa, minskar antalet sjukskrivningar och ökar arbetsglädjen. Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 1 Kulturens dimensioner 2 Samspel mellan olika aktörer 4 Vision för kulturen 5 Mångfald 6 Samverkan 6 Regional utveckling 6

44 Delaktighet 7 Jämställdhet 7 Barn och ungdomar 7 Bildning och demokrati 8 Förnyelse 8 Bruka och bevara 8 Det offentliga rummet 9 Internationellt 9 Hälsa 9 8

45 Bilaga 3 SAMVERKAN Den 22 okt Inf kommunalförbundsdirektörer Den 2 nov Den 10 nov Den 16 nov Den 26 nov Den 23 nov. Den 24 nov Södra Råda Info regionens informationsnätverk Västarvet Kultur i Västra Götalandsregionen Raä, Historiska Museet Riksutställningar, Region Skåne 11 dec 2009 Båstadsgruppen Den 1 feb Den 2 feb den 4 feb den 10 feb den 11 feb den 19 feb den 23 feb den 24 feb den 25 feb Politisk samrådsgrupp Information, social ekonomi Information om uppdraget centerpartiets kulturnätverk Information om uppdraget till alla KSU (fick anmäla intresse för deltagande i processen) Information till regionens sociala ekonomiska råd Information till kulturcheferna i GR-nätverket Dragning av betänkandet för Beredningsgruppen för kultur Båstadsgruppen Dragning för Mölndals kultur- och fritidsnämnd den 10 mars Politisk samrådsgrupp den 17 mars Dragning för egna verksamheter den 15 mars Dragning av betänkandet Spela samman politiker och tjänstemän i Fyrbodal den 26 mars Möte med kommungrupp 29 mars fm Dialog med egna verksamheter den 29 em Dialog med KSU (de fria kulturskaparna) den 31 mars Dialog med akademien den 31 mars Tjänstemannagrupp 1

46 den 1 april den 12 april den 14 april den 22 april den 26 april den 6 maj den 10 maj Möte med länsstyrelsen Information/dialog med kommunala fritidspolitiker - - i Skaraborg Tjänstemän i Fyrbodal -. I Fyrbodal Politisk samrådsgrupp Studieförbunden maj SKL den 1 juni den 8 juni den 9 juni den 11 juni den 14 juni den 18 juni den 21 juni den 22 juni den 5 juni den 18 aug den 20 aug. den 20 aug den 23 aug Dialog med Gbg stift Tjänstemannagrupp från kommunalförbunden Möte med RVG Arlanda Båstadsgruppen. Kulturrådet, SKL Videokonferens med RAÄ + Länsstyrelse Dialog med kulturchefer i Sjuhärad Riksarkivet Möte med kommuner och verksamheter som idag har nationellt anslag Almedalen Båstadsgruppen Konstnärligt råd/extern grupp ( Karin Enberg, Patrik Liljegren, Erik Wegraeus, Pernilla Luttropp, Joel Borg) Fm möte med kommungrupp Em möte med tjänstemannagrupp Länsstyrelsen den aug Workshop RAÄ, vgregion den 27 aug den 2 sept. den 3 sept den 7 sept den 14 sept Stiften Två tema-seminarium, Kulturskaparnas villkor och Barn och Unga Filmseminarium Verksamheter: 9.00 producenter, museer, främjare Två tema-seminarium, Tillgänglighet och Internationalisering 2

47 den 17 sept. Horisontell grupp den 17 sept den 20 sept den 20 sept den 22 sept den 23 sept den 28 sept den 4 okt den 6 okt den 13 okt de 25 okt den 19 nov den 20 nov den 27 nov Föreningsarkiven Tjänstemannagrupp Kommungrupp Konstnärligt råd/extern grupp Politisk samrådsgrupp Akademin Horisontell grupp Gr kulturchefsnätverk Gr kulturchefsnätverk Kulturting Värmland Stiften Skaraborgs kulturchefer Skaraborgs kulturchefer Deltagare på Kultursekretariatets möten och seminarium i arbetsprocessen kring ett underlag för en regional kulturplan. Fem seminarier Tillgänglighet i ett brett perspektiv Dalslands litteraturförening Musik i Väst Läckö Slott, Bohusläns föreningsarkiv Akvarellmuseet Hammarkullekarnevalen Dalslands fornminne och hembygdsförbund Alingsås kommun Göteborgs Symfoniker Utopia vid KulturUngdom Borås kulturskola Borås kommun Älvsborgs föreningsarkiv Ibn Rushd studieförbund Västra Götalands Bildningsförbund Röda Sten 3

48 Göteborgs konstmuseum Göteborg Stadsteater SVEROK 90 var inbjudna (institutioner, konstnärsdriva uppdragstagare, föreningsstyrda uppdragstagare, övrigt organisationsliv), 43 anmälde sig, 30 kom Konst och kulturskaparnas villkor Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund, Älvsborgs läns arkivförening Röda sten SVEROK Kulturungdom Tanums kommun Västra Götalands bildningsförbund Ibn rush, Svenska tonsättare Konstnärernas riksorganisation Sjuhärad Borås konstmuseum Unga musikanter Alingsås kulturhus Göteborg Artist Center Musikcentrum Väst Textilmuseet Konstnärscentrum Väst Göteborgs Stadsteater Borås Stadsteater Sensus Göteborgs Symfoniker Angeläget Hammarkullefestivalen Uttryckslabbet Gerlesborgsskolan Teatercentrum Clandestinofestivalen Backa teater Alingsås kommun Musikerförbundet Borås Textilmuseum Borås Stad Grafik i Västr Ladyfest Paula of Malmborg 90 var inbjudna (institutioner, konstnärsdriva uppdragstagare, föreningsstyrda uppdragstagare, övrigt organisationsliv), 52 anmälde sig, 56 kom 4

49 Internationalisering och interkulturell verksamhet Kultur i Väst Röda Sten Clandestino/Bwana club Älvsborgs läns föreningsarkiv Dalsland fornminnes- och hembygdsförbund Bohusläns föreningsarkiv Hammarkullekarnelvalen karnevalskommittén KulturUngdom, SVEROK Väst Imperion svensk-norsk förening (ingår i Imagine) Musikcentrum Väst Göteborgs stadsteater Borås kulturskola Kultur & Näringsliv Göteborg Wind Orchestra Göteborgs Symfoniker Folkteatern, Alingsås kommun (utvecklingsledare) Dalsland litteraturföring och Bokdagar i Dalsland 90 var inbjudna, 39 anmälde sig, 28 kom Barn och ungas delaktighet KulturUngdom Riksteatern Västra Götaland Uttryckslabbet Hammarkullefestivalen Borås kommun Angeläget Älvsborgs föreningsarkiv Dalslands hembygds och fornminnesförening Film i Väst Göteborgs Stadsteater Göteborgs Stad Alingsås kommun Tanums kommun Röda Sten Kultur i Väst/Musik i Väst Unga musikanter Teatercentrum SVEROK Konstepidemin 90 var inbjudna (institutioner, konstnärsdriva uppdragstagare, föreningsstyrda uppdragstagare, övrigt organisationsliv), 51 anmälde sig, 31 kom 5

50 Ovanstående fyra seminarium genomfördes i Open Space form, det vill säga deltagarna formulerade själva vilka frågeställningar de ville fördjupa sig i. Filmens framtidsformer (Detta seminarium vände sig till Västra Götalands kommuner) Filmseminarium 3:e sept Namn Förvaltning Stad Anders Ericsson Kulturförvaltningen Skövde Ingrid Thornell NSSP Göteborg Ethel Andersson NSSP Göteborg Benita Nilsson Akvarellmuseet Skärhamn Andreas Roth Kulturstöd/Kulturförvaltningen Göteborg Lars Wiberg ABF filmkonsultent Göteborg Salla Järvinen ABF, chef Göteborg Chinaski Nymark Kulturstöd/Kulturförvaltningen Göteborg Ann-Marie Myllygangas Tjörns kommun Tjörn Pierre Åkerström Tjörns kommun Tjörn Martin Rydehn Amnesty Göteborg Rebecca Blad Amnesty Göteborg Jenny Luukkonen? Göteborg Gunilla Gränsbo Animation i väst Göteborg Mats Tegner Animation i väst Göteborg Jens Nilsson Animation i väst Göteborg Peter Asp Kulturinspiratör/ kommun Skövde Anna Liljegren Kulturinspiratör/kommun Skövde Lilian Nilsson Fyrbodals kommunalförbund Uddevalla Lars Bennersten Förvaltningschef/ FOKUS Dals ed Åsa Turesson Kultur i Väst Göteborg David Anthin Skaraborgs kommunalförbund Skaraborg Eira Högforsen Kultursekretariatet Uddevalla Ewa-Lena Svensson Kultur-fritidsnämnd Tjörns kommun Tjörn Rolf Wallerdal Marks kommun Mark Monika Sällström Marks kommun Mark Agne Gustafsson Folkets hus Lidköping Aase Högfeldt Light Land producent Göteborg Torleif Ceder Light Land producent Göteborg Staffan Karlander Sotenäs kommun Kungshamn Cecilia Fritmell Gullspångs kommun Gullspång Patrik Karlsson Uddevalla kommun Uddevalla Jenny Kvick Uddevalla kommun Uddevalla Annica Sjögren Skolbio Göteborg/Gbg stad Göteborg Åse Cervin Skolbio Göteborg/Gbg stad Göteborg Ramona Vardeh Skolbio Göteborg/Gbg stad Göteborg Mirja Hildbrand Göteborgs filmfestival Göteborg Cornelia Lönnroth Kulturutv/Gbg-reg Göteborg 6

51 Ulf Sandberg Filmverket/Högåsen kultur Skaraborg Per Karlsson Kultur & Fritid Alingsås Peter Friberg Kultur & Fritid Alingsås Rebecka Andersson Åmåls kommun Åmål Karl Bäckström Åmåls kommun Åmål Yvonne Sandström Åmåls kommun Åmål Malin Johansson Åmåls kommun Åmål Viktor Bijlenga Åmåls kommun Åmål Ella Lindström Borås Fria Kulturakademi Borås Nomi Szpiro Kulturförvaltningen Trollhättan Magnus Blomberg SF Bio Göteborg Thomas Johnson Kulturbyrån Trollhättan Lars Kallin Folkets hus Uddevalla Kerstin Lorentz Kultur och fritid Karlsborg Jytte Rixman Kultursamordnare/Lidköpings kommun Lidköping Anton Bohlin Praktik på Novemberfestivalen Trollhättan Dessutom deltog 15 stycken studenter från Filmhögskola Kommungrupp, 3 möten under hösten Tanums kommun, kulturchef Lidköpings kommun, kulturchef Skara kommun, kulturchef Skövde kommun, Kulturchef Göteborgs kommun, kulturchef Borås kommun, kulturchef Uddevalla kommun, kulturchef Vara, kommunchef Lilla Edet (deltog inte) (Några kommuner hade flera tjänstemän med sig på mötena) Horisontell grupp Stina Lundblad, regionens jämställdhetsstrateg Rasoul Nejadmer, mångkulturkonsulent Bengt Säterskog, chef för avdelningen funktionshinder och delaktighet Sanna Eskilsson, KulturUngdom Sara Ericsson, miljösekretariatet Anders Carlberg, regionutvecklingssekretariatet Akademin Johan Öberg Catharina Dyrssen (Chalmers) Gunilla Burstedt (Filmhögskolan) Leslie Johansson (Valand) Jeff Kaller (Steneby) HDK, en representant Högskolan för scen och musik, en representant 7

52 Extern grupp/konstnärligt råd (har under hösten träffats två gånger) Karin Enberg Patrik Liljegren Erik Wegreus Pernilla Luttropp Joel Borg Tjänstemannagrupp (har under hösten träffats 3 gånger) Peter Albinsson Elisabeth Lundgren Cornelia Lönnroth Olle Andersson Björn Sandmark David Anthin Lilian Nilsson 2-3 från sekretariatet Institutioner och deras huvudmän Göteborgs Stadsteater Ronnie Hallgren chef, ansvarig på stadskansliet i Göteborg Björn Jonasson Göteborgs Symfoniker, Helena Wessman chef Regionteater Väst, Olof Lindgvist chef + representant från Uddevalla kommun GöteborgsOperan, Peter Hansson VD, Liselott Axelsson konstnärlig chef, Lena Ahl ekonomichef Folkteatern i Göteborg, Ulrika Josefsson chef Kultur i Väst, Åsa Turesson chef, Christer Bergman, Bengt Källgren, Henrik Martén, Per Graneld Västarvet, Marianne Dahlquist chef, Hans Kindgren Borås Stadsteater, Karin Veres chef, kulturchef Elisabeth Lundgren + ekonomichef Branschindelade samtal 1. Scenkonstområdet GöteborgsOperan, Göteborgs Symfoniker, GAC, Stadsteatern, Kultur i Väst, Teatercentrum Väst, Borås Stadsteater, Musikcentrum Väst, 2. Kulturarv, bild och form Västarvet, Textilmuseet i Borås, Röda sten 3. Främjare förmedlare Röda sten, Kultur i Väst, Hemslöjdskonsulenterna, Kulturbruket på Dal Stiften Mikael Ringlander, Gbg stift Eva Staxäng, Gbg Stift Inga-Kajsa Christensson, Skara stift Jaqulin Bjönram, Skara stift Inge Bredin, Karlstads stift Matilda Dahlquist, Gbg stift 8

53 Länsstyrelsen (två möten exklusive det gemensamma med RAÄ) Jan-Gunnar Lindgren Carolina von Mentzer Till detta ska läggas de samtal och diskussioner som förts ute i kommunerna och kommunalförbunden. Vid dessa diskussioner har både politiker och tjänstemän oftast deltagit. Beslutsdatum Den 12 oktober Den 26 oktober Den 2 november Den 5 november Beredningsgruppen för kultur Regionstyrelse Regionfullmäktige Plan hos kulturrådet 9

54 Kultursekretariatet KN AO UPPDRAG Gemensamma förutsättningar Vision Västra Götaland Det goda livet och den regionala kulturvisionen Kultur i Västra Götaland är den självklara basen för alla de verksamheter som får stöd av regionen. Verksamhetsplan skall, i relation till kulturnämndens bidrag, utgå från visionerna med avseende på de horisontella perspektiven jämställdhet, mångfald, internationalisering, regionalt mervärde samt tillgänglighet. Verksamheten förutsätts också att förhålla sig till de handlingsprogram som under uppdragsperioden beslutas (f.n. Barn och unga, Lust att lära, Det industrihistoriska och maritima kulturarvet, Natur- och kulturturism samt Handlingsprogram för näringslivsutveckling inom kulturområdet). I arbetet med verksamhetsplanen och i årsredovisningarna skall också Regionfullmäktiges prioriterade mål beaktas: Barns och ungdomars tillgänglighet till kultur skall öka i de institutioner och verksamheter som regionen stöder. Verksamheten förutsätts samverka lokalt och regionalt men också med aktörer på nationell och internationell nivå för ett optimalt uppfyllande av uppdragen. Verksamheten förutsätts redovisa uppgifter till kulturpolitiskt jämställdhetsindex Uppgifter omkring övriga kvantitativa data rapporteras fortlöpande enligt beställarens former för detta. Uppdrag Verksamheten skall utifrån en nulägesanalys och i samråd med beställaren ta fram nyckeltal omkring tillgängligheten till verksamhetens resurser Verksamheten skall utifrån en nulägesanalys identifiera och i samråd med beställaren ta fram nyckeltal omkring sin regionala roll för en långsiktig och hållbar samhällsutveckling Verksamheten skall utifrån en nulägesanalys och i samråd med beställaren ta fram nyckeltal omkring aktiviteter AV och MED invånarna Avstämning kommer att ske i två etapper: Verksamhetens nulägesanalys ( ht 2009) Måluppfyllelsen av nyckeltalen (vt 2012) Uppdrag 2009 Verksamheten skall beskriva de aktiviteter som verksamt bidragit till ett socialt hållbart samhälle och verkat i relation till civilsamhället under den senaste 3-årsperioden ( ). Avstämning sker under våren Beskrivningen kommer att ligga till grund för ett 3-årigt uppdrag omkring social hållbarhet från och med 2010, vilket kommer att tas fram i dialog mellan verksamheten och beställaren.

55 Kultursekretariatet KN AO

56 Kultursekretariatet Kulturstrategiska uppdrag Riktlinjer Verksamheter/partnerskap som kommer i fråga för kulturstrategiska uppdrag från 1 januari 2011 skall bidra till ett dynamiskt kulturliv och en konstnärlig utveckling i Västra Götaland. De skall relatera till Västra Götalandsregionens övergripande styrdokument visionen Det goda livet, den kulturpolitiska visionen samt beslutade handlingsprogram på kulturområdet. Verksamheten/partnerskapet skall beakta perspektiven jämställdhet, mångfald, tillgänglighet, internationalisering samt en gemensam region. Verksamhetens/partnerskapet skall bidra till en miljömässigt hållbar utveckling. Riktlinjerna har dessutom till syfte att stärka den sociala hållbarheten och sysselsättningen på kulturområdet, utveckla relationen till civilsamhället samt öka barns och ungas delaktighet i kulturlivet. 1. Verksamheten/partnerskapet ska bidra till en ökad social hållbarhet Med social hållbarhet menar vi bland annat: Alla medborgare ska ges goda möjligheter till engagemang och delaktighet och ny kunskap Tillgängligheten till resurserna ska öka 2. Verksamheten/partnerskapet ska bidra till att öka sysselsättningen Det betyder bland annat: Konstnärers/kulturarbetares kompetens tillvaratas Kulturens betydelse för att generera nya arbetstillfällen i hela samhället premieras 3. Verksamheten/partnerskapet ska bidra till att stärka civilsamhällets kapacitet Det betyder bland annat: Samverkan med verksamheter inom civilsamhället Ideella resurser tas i anspråk och integreras tydligare i kulturpolitiken 4. Verksamheten/partnerskapet ska bidra till att stärka barns och ungas uttrycksformer och delaktighet i kulturlivet Det betyder bland annat: Barns och ungas medinflytande prioriteras Barns och ungas egna uttrycksformer ges ökat utrymme Generella bedömningsgrunder i punktform 1. Var verksamhetens/partnerskapet finns och/eller verkar geografiskt 2. Verksamhetens/partnerskapets förmåga att förmera resurser 3. Verksamhetens/partnerskapets totala finansieringsbild 4. Verksamhetens/partnerskapets potential att bidra till regional kunskapsbildning och metodutveckling 5. Verksamhetens/partnerskapets ambitioner vad gäller dokumentation och spridning av resultat

57 Bilaga 5.2 Kulturstrategiska uppdragstagare Aftonstjärnans kulturförening Arkfo Atalante Bengtsfors/Eds filmfestival Bergsjöns kultur- och medieverkstad Bokdagar i Dalsland Bwana Club Culture Clinic Dansbyrån Danscentrum Väst Filmcentrum Väst Föreningsarkiven (samarbetsgruppen för förenings- och folkrörelsearkiven i Västra Götaland) Författarcentrum Väst och forum för poesi och prosa Grafik i Väst Gula huset Gullspångsmodellen Göteborg Artist Center Göteborg Film Festival Hammarkullekarnevalen Hembygdsförbund (Bohusläns hembygdsförbund, Västergötlands hembygdsförbund och Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund) Hemslöjdsförbunden (Skaraborgs ideella hemslöjds förening, Älvsborgs läns hemslöjds förbund och Göteborgs & Bohusläns ideella hemslöjds förening) Konsthantverkscentrum Väst Konstnärernas kollektivverkstad Bohuslän Konstnärernas kollektivverkstad Göteborg Konstnärscentrum Väst Kulturbruket på Dal Kulturföreningen bob Kultur & näringsliv Väst KulturUngdom Körförbunden (Körförbundet i Västergötland, Sveriges körförbund-region Väst, Västergötlands sångarförbund) Litografiska akademin

58 Lokalhållarna (Skaraborgs västra och Sjuhärads distrikt av bygdegårdarna, Våra gårdar i Västra Götaland, Västra regionen av Folkets hus och parker, Folkparkerna i Västra Götaland) Musikcentrum Väst Not Quite Novemberfestivalen Nätverkstan Nääs konsthantverkscentrum Omkull/Culture meeting Performance i Väst Riksteatern Västra Götaland Ryds Multikulti Röda sten Skaraborgs konstgrafiska verkstad Spelmansförbund (tidigare Dalslands spelmansförbund, Bohusläns spelmansförbund, Västergötlands spelmansförbund) SPINN Skövde filmfestival Sveriges konstföreningar Västra Götaland Teatercentrum Väst Trappan Tillt Uttryckslabbet Very Special Arts Västgöta genealogiska förening Västsvensk byggkonst Ålgården

59 Kulturnämndens handlingsplan för Handlingsplan för mänskliga rättigheter mänskliga rättigheter Antagen av Kulturnämnden

60 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING SYFTE OCH ÖVERGRIPANDE MÅL HANDLINGSPLANENS GENOMFÖRANDE UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING JÄMSTÄLLDHET INLEDNING UPPDRAG DET FRIA KULTURLIVET HANDLINGSPROGRAM INFORMATION MÅNGFALD Kulturnämndens 3.1 INLEDNING UPPDRAG DET FRIA KULTURLIVET HANDLINGSPROGRAM Jämställdhets- och 3.5 INTERNATIONELLT SAMARBETE INFORMATION mångfaldsplan TILLGÄNGLIGHET INLEDNING UPPDRAG DET FRIA KULTURLIVET HANDLINGSPROGRAM INFORMATION BILAGOR BILAGA 1: LÄS- OCH LÄNKTIPS BILAGA 2: ORDLISTA Bilden på framsidan föreställer utgrävning av boplats på Lödöse museum. Fotograferat av Göran Assner

61 1. INLEDNING Alla människor har lika värde. Det handlar om att alla människor ska ha lika rättigheter och möjligheter. Detta innebär ett arbete för mänskliga rättigheter och mot diskriminering. Grunden för denna handlingsplan finns i FN:s allmänna förklaring och konventioner om de mänskliga rättigheterna, diskrimineringslagen och Västra Götalandsregionens styrdokument inom området antog FN:s generalförsamling den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. I deklarationens första artikel uttrycks den grundläggande principen att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna är universella och tillkommer alla människor, utan åtskillnad, enbart av den anledningen att vi är människor. FN har senare även tagit fram bindande konventioner som behandlar mänskliga rättigheter. Exempelvis antogs 1966 både konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Andra konventioner behandlar barnens rättigheter, avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och alla former av rasdiskriminering. Slutligen antogs 2006 en ny konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Regeringskansliet 2007: Mänskliga rättigheter En introduktion). En viktig del i arbetet med att skydda mänskliga rättigheter är att motverka diskriminering trädde en ny diskrimineringslag i kraft och ändamålet fastställs i första paragrafen: motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (SFS 2008:567, 1 ) Arbetet med att främja de mänskliga rättigheterna i Västra Götalandsregionen och Västra Götaland handlar bland annat om att respektera, skydda, uppfylla och övervaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter. I Västra Götalandsregionen kommer från 2011 den nya kommittén för rättighetsfrågor bland annat att stödja utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter (Förslag till detaljutformning av Västra Götalandsregionens politiska organisation från 2011, sidan 14 f, godkänt av regionfullmäktige , 49 ). Västra Götalandsregionens kulturpolitik förhåller sig till två övergripande styrdokument; Vision Västra Götaland - det goda livet och Kulturvision Västra Götaland. I visionen om det goda livet har alla medborgare kulturen som kraftkälla och stimulans och deltar aktivt i kulturlivet. Kultur med kvalitet och bredd blomstrar i hela regionen och är en öppen dörr till världen. Jämställdhet och integration två av fyra horisontella perspektiv i visionen och könsoch mångfaldsperspektivet har ett brett genomslag i kulturen. I den regionala kulturvisionen förs den övergripande strategin vidare och appliceras på kulturområdet. Västra Götalandsregionen har även jämställdhets- och mångfaldspolicy, som anger mål och aktiva åtgärder i rollen som arbetsgivare. 3

62 1.1 Syfte och övergripande mål Syftet med följande handlingsplan är att kulturnämnden ska ta ett samlat grepp och systematiskt arbeta för det långsiktiga målet att mänskliga rättigheter respekteras inom kulturlivet i Västra Götaland. Detta innebär att alla ska ha lika möjligheter att ta del av kulturutbudet samt att medverka och delta i kulturlivet på lika villkor i Västra Götaland. Handlingsplanen är alltså ett verktyg för att uppnå detta mål. Kulturnämnden har valt att ha ett intersektionellt perspektiv i handlingsplanen. Intersektionalitet innebär att olika diskrimineringsgrunder samverkar och i vissa fall förstärker varandra. Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om identitetskategorier som kön/genus, funktionsduglighet och etnicitet. Det är således viktigt att i jämställdhetsavsnittet ta mångfalds- och tillgänglighetsaspekter i beaktande och att inkludera ett jämställdhets- och genusperspektiv i avsnitten om mångfald och tillgänglighet. Att arbeta på flera fronter samtidigt erbjuder både en utmaning och en stor möjlighet att verkligen åstadkomma förändring. För att uppnå det långsiktiga målet om förverkligandet av mänskliga rättigheter har kulturnämnden valt att formulera övergripande mål för att uppnå jämställdhet, främja mångfald och öka tillgängligheten. En viktig metod för att uppnå målen är att fördjupa kunskapen och öka medvetenheten. Detta arbete kan dock inte ses som en tillfällig aktivitet utan måste pågå kontinuerligt. Utifrån de övergripande målen har mer specifika mål och aktiviteter formulerats för arbetet med långsiktiga uppdrag, det fria kulturlivet, handlingsprogram, internationellt samarbete och information. Övergripande mål för att uppnå jämställdhet Målet är jämställdhet och för att uppnå detta eftersträvar kulturnämnden att allt arbete på kulturområdet ska genomsyras av ett jämställdhets- och genusperspektiv. För att uppnå jämställdhet ska medvetenheten om jämställdhetsfrågor öka och kunskapen om hur kvinnor och män är representerade i kulturlivet fördjupas. Kulturnämnden ska verka för att kvinnor och män har lika villkor som kulturarbetare, publik och deltagare. Kulturnämnden ska aktivt stödja initiativ i kulturlivet som syftar till att öka jämställdheten i samhället i allmänhet och kulturlivet i synnerhet. Övergripande mål för att främja mångfald Mångfald ska vara ett nyckelord i allt kulturnämnden gör. För att främja mångfald ska medvetenheten om mångfaldsfrågor öka och kunskapen fördjupas. Kulturnämnden ska verka för att flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett etnisk bakgrund ska kunna uppleva och ta del av kulturutbudet. Kulturnämnden ska aktivt stödja initiativ i kulturlivet som ger plats åt och blandar olika kulturella uttryck och genrer. Kulturnämnden ska skapa och stärka arenor för interkulturell dialog. 4

63 Övergripande mål för att öka tillgängligheten Målet är att kulturlivet ska vara tillgängligt för alla människor, med eller utan funktionsnedsättning. För att öka tillgängligheten ska medvetenheten om funktionshinderfrågor förstärkas och kunskapen öka. Kulturnämnden ska aktivt stödja initiativ i kulturlivet som syftar till att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Kulturnämnden ska verka för att kulturaktörer och olika samhällsinstanser samverkar för att flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning ska kunna uppleva och ta del av kulturutbudet samt utöva kultur både på fritiden och professionellt. 1.2 Handlingsplanens genomförande Kulturchefen har ett övergripande ansvar för att det bedrivs ett aktivt arbete som främjar mänskliga rättigheter och motverkar diskriminering. Arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling ansvarar för samordning av handlingsplanen och även för att utveckla och följa upp arbetet med de mänskliga rättigheterna på ett övergripande plan. Samordnarna för arbetslagen och informationschefen ansvarar för genomförandet av specifika aktiviteter inom respektive område. Därutöver har kulturnämndens ledamöter och medarbetare på kultursekretariatet ett ansvar för att följa riktlinjerna i handlingsplanen, delta i relevanta utbildningar och i övrigt ta del av information på området. Därmed isoleras inte jämställdhets-, tillgänglighets- och mångfaldsperspektiven från ordinarie verksamhet utan integreras i kulturnämndens och sekretariatets arbete. 1.3 Uppföljning och utvärdering Föreliggande handlingsplan ska följas upp årligen och vara en del av den dagliga styrningen. Redovisning av genomförda aktiviteter under året och en analys av måluppfyllelsen kan läggas som bilaga till handlingsplanen. Handlingsplanen ska utvärderas 2013 och beskriva om och hur aktiviteterna genomförts och analysera huruvida de bidragit till att uppfylla målen. Vidare ska en analys göras av upplägget av handlingsplanen. Utvärderingen ska ligga till grund för en revidering av handlingsplanen. 5

64 2. JÄMSTÄLLDHET 2.1 Inledning Jämställdhet innebär att alla kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Ur Jämställdhetspolicy för Västra Götalandsregionen (Vägen till personalvisionen 2005:4). Västra Götalandsregionen har undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR (Council of European Municipalities and Regions). I deklarationen fastslås sex grundläggande principer. För det första är jämställdhet en grundläggande rättighet och en förutsättning för ett demokratiskt samhälle är att kvinnor och män deltar i beslutsprocessen. För att jämställdhet ska garanteras måste diskriminering bekämpas. Det handlar om att motverka diskriminering inte bara på grund av kön, utan även inkludera andra diskrimineringsgrunder som exempelvis har samband med etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning. Strategin för att uppnå jämställdhet är jämställdhetsintegrering och avgörande är att stereotypa uppfattningar om kön avskaffas. En åtgärdsplan ska tas fram 2010 av Västra Götalandsregionens strategiska jämställdhetssamordnare. Kulturnämnden och sekretariatet kan med fördel samverka med ovan nämnda jämställdhetsstrateg. Kulturen spelar en viktig roll för att påverka attityder i samhället. Kulturen kan med sitt potentiella kritiska perspektiv synliggöra stereotypa uppfattningar om kön och därmed vara en kraft för samhällsförändring. Utan ett aktivt jämställdhetsarbete riskerar dock det som produceras att spegla stereotypa könsroller. Kulturen kan därmed medverka till att befästa befintliga strukturer i samhället. I den regionala kulturvisionen konstateras att det finns orättvisor när det gäller kvinnor och mäns möjligheter i kulturlivet och i samhället i övrigt. Det handlar om maktstrukturer som i många fall osynliggör kvinnor. För att uppnå jämställdhet mellan könen ska genusperspektivet genomsyra allt arbete på kulturområdet. (Kulturpolitik för Västra Götaland 2005:16). Syftet är att skapa lika villkor för kvinnor och män både som kulturarbetare och publik. Slutligen kan kulturen även vara en kraft för samhällsförändring. Med kulturvisionen som utgångspunkt kan följande övergripande mål och strategi för att uppnå jämställdhet formuleras. Övergripande mål och strategi för att uppnå jämställdhet Allt arbete på kulturområdet ska genomsyras av ett jämställdhets- och genusperspektiv. Medvetenheten om jämställdhetsfrågor ska öka och kunskapen om hur kvinnor och män är representerade i kulturlivet ska fördjupas. Kvinnor och män ska ha lika villkor som kulturarbetare, publik och deltagare. Initiativ i kulturlivet som syftar till att öka jämställdheten i samhället i allmänhet och kulturlivet i synnerhet ska stödjas. Utifrån de övergripande målen har mer specifika mål och aktiviteter formulerats för att uppnå jämställdhet i arbetet med långsiktiga uppdrag, det fria kulturlivet, handlingsprogram och information. 6

65 Jämställdhet innebär jämn könsfördelning och rättvis fördelning av resurser, men också att kvinnors och mäns erfarenheter, kunskaper och värderingar tas tillvara. Med hjälp av genusperspektiv kan man söka svar på orsakerna till (o)jämn könsfördelning eller (o)rättvis fördelning av resurser, vilket innebär en mer kvalitativ analys. Genus är det sociala könet som skapas av handlingar och föreställningar om kvinnlighet och manlighet i samhället. Ett genusperspektiv innebär därmed att stereotypa normer för kvinnor och män synliggörs samt vad gestaltningen av kön får för betydelse. Strategin för att uppnå jämställdhet är jämställdhetsintegrering. Eftersom jämställdhet och ojämställdhet skapas där beslut fattas och implementeras måste ett jämställdhets- och genusperspektiv finnas med i det dagliga arbetet. Strategin innebär att alla beslut ska föregås av frågan: Hur kommer detta att påverka kvinnor respektive män? 2.2 Uppdrag Västra Götalandsregionen använder en så kallad beställar- och utförarmodell. På kulturområdet är Västra Götalandsregionens kulturnämnd beställare och utförarna består av institutioner, organisationer, förvaltningar och föreningar. Utförarna har två olika typer av uppdrag: 42 verksamheter har långsiktiga uppdrag som löper tillsvidare och kulturstrategiska uppdrag som söks och beviljas för tre år i taget. 50 verksamheter har ett kulturstrategiskt uppdrag Uppdragen till verksamheterna är treåriga, målstyrda och indikatorer har kopplats till målen för att mäta måluppfyllelsen. Mål Uppdragsprocessen ska genomsyras av ett jämställdhets- och genusperspektiv. Medvetenheten om jämställdhetsfrågor ska öka och kunskapen om hur kvinnor och män är representerade i kulturlivet ska fördjupas. Aktiviteter Måluppfyllelsen i de långsiktiga uppdragen ska följas upp och utvärderas. Hur och på vilket sätt har verksamheterna bidragit till att öka jämställdheten? Ansvar: Kulturnämnd Genomförande: Uppföljning 2010 och utvärdering 2012 Inför nästa uppdragsperiod ska kulturnämnden i dialog med utförarna formulera tydliga och uppföljningsbara mål för ökad jämställdhet. Ansvar: Kulturnämnd Genomförande: 2011 Målen och indikatorerna för ökad jämställdhet ska sammansällas och analyseras i samband med utvärderingen av den nya uppdragsprocessen. Syftet är att skapa ett bra underlag inför nästa uppdragsperiod. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande:

66 Det kulturpolitiska jämställdhetsindexet för de långsiktiga uppdragen ska sammanställas och analyseras. Både formen för såväl som, resultatet ska utvärderas. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: 2011 Förutsättningar för att sprida goda exempel ska skapas. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: kontinuerligt Genom kompetensutvecklande åtgärder ska kultursekretariatet bedriva ett aktivt kvalitets- och utvecklingsarbete med fokus på kvinnor och män. Ansvar: Kulturchefen Genomförande: kontinuerligt 2.3 Det fria kulturlivet Kulturnämnden stödjer det fria kulturlivet genom bland annat projektmedel, frispelspengar, stipendier och kulturstrategiska uppdrag. Minst lika viktigt som det ekonomiska stödet är dialog med utförare och projektägare för att utveckla projekten i enlighet med kulturnämndens riktlinjer där de horisontella målen ingår. För att stärka det fria kulturlivets möjligheter att få stöd från flera instanser och sprida kunskap om kulturnämndens kriterier ingår kultursekretariatet i en rad beredningsgrupper för landsbygdsstöd, entreprenörsstöd med flera. Mål Jämställdhetsperspektivet skall beaktas i all projektutveckling samt vid beredning av projekt och uppdrag. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att få rådgivning eller ekonomiskt stöd för sina projekt. De projekt som problematiserar och förhåller sig till en genustematik skall särskilt beaktas. Aktiviteter Jämställdhetsperspektivet ska beaktas i beredning och förslag till beslut rörande projekt, stipendier och kulturstrategiska uppdrag. Ansvar: Kulturchefen Genomförande: kontinuerligt Kontinuerlig uppföljning och rapportering kring jämställdhets- och genusperspektivets genomslag när det gäller projektmedel, både antalet kvinnor och män som söker och får projektmedel samt projektets tematik och förväntade brukare. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för det fria kulturlivet Genomförande: kontinuerligt 8

67 Kvalitativa fördjupningar i ett par projekt med genustematik som genomförts under året Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för det fria kulturlivet Genomförande: årligen Kartläggningen av jämställdheten i projekt och stipendier ska slutföras och analyseras utifrån ett genusperspektiv. Både formen för såväl som, resultatet av kartläggningen ska utvärderas. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: Handlingsprogram Västra Götalandsregionens kulturpolitik förhåller sig till två övergripande styrdokument; Det Goda Livet och Kulturvision Västra Götaland. För att konkretisera styrdokumenten har fem handlingsprogram arbetats fram som stöd för arbetet i olika områden. Handlingsprogrammen syftar till att stärka demokratin och sätta medborgarnyttan i fokus. Verksamheten ska formas av och tillsammans medborgarna. Denna utveckling bygger på en bred samverkan i nya partnerskap och nätverk. Delaktighet och samverkan blir därför två viktiga nyckelord som genomsyrar programmen. Mål Implementeringen av handlingsprogrammen ska genomsyras av ett jämställdhets- och genusperspektiv. Medvetenheten om jämställdhetsfrågor ska öka och kunskapen om hur nya grupper av brukare och medskapare kan involveras ska fördjupas. Aktiviteter Samverka för att sprida goda exempel hur nya grupper av brukare och medskapare kan involveras och inspireras i det livslånga lärandet. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för handlingsprogrammen och den delregionala kommunikationen Genomförande: kontinuerligt Inom ramen för handlingsprogram barn och ungdomars kultur ska ett jämställdhetsperspektiv integreras i projekt och strategiska insatser. Både flickor och pojkar ska ha lika möjligheter att delta. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för handlingsprogrammen och den delregionala kommunikationen Genomförande: kontinuerligt Kartlägga hur tillväxtmedlen fördelats utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande:

68 2.5 Information Information och kommunikation är en stödfunktion till hela verksamheten. Kultursekretariatets kommunikationsarbete ska följa de riktlinjer som står angivna i Västra Götalandsregionens kommunikationspolicy. Sammanfattningsvis handlar det om följande: I sättet att kommunicera anpassas informationen till respektive målgrupp och de lokala förhållandena. Språket skall vara enkelt, lätt att förstå och i förekommande fall anpassas till grupper med särskilda behov. Mål Informationsarbetet ska präglas av ett jämställdhets- och genusperspektiv. Medvetenheten om jämställdhetsfrågor ska öka och kunskapen vem som porträtteras och hur det framställs ska fördjupas. Aktiviteter Arrangera en inspirationsdag för chefer, ledningsgrupper och informatörer i de långsiktiga uppdragen samt kultursekretariatet. Temat är jämställdhets- och mångfaldsfrågor i informationsarbetet och syftet är att diskutera vem som porträtteras och hur personerna framställs. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen och arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling. Genomförande: 2012 Ta fram en checklista för trycksaker. I ett första skede prioriteras tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, därefter fördjupas genus- och mångfaldsperspektivet. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen Genomförande: 2011 och

69 3. MÅNGFALD 3.1 Inledning Mångfald är ett komplicerat begrepp som kan vara laddat med positiv förändring. Det kan också vara fullständigt urvattnat eller dölja eller förstärka diskriminerande normer. Laddat med positiv förändring blir det om det sätts i ett sammanhang och definieras på ett sätt som kritiserar normativitet och normalitet. Mångfald bildas av människors olikheter och likheter. Kulturell mångfald tar inte bara vara till vara mänskliga resurser och berikar utbudet, utan kan också skapa mötesplatser och motverka fördomar. Kulturen spelar en viktig roll för att påverka attityder i samhället och skapa acceptans för människors olikheter. Mångfald är ett centralt begrepp i den regionala kulturvisionen: Verksamheter som gör att det mångkulturella Västra Götaland får uttryck i kulturlivet ska stöttas. Arenor för ett mångkulturellt samspel ska skapas och stärkas. Mångfald är ett nyckelord i allt vi gör. Det ska finnas vitala strukturer inom kulturens alla områden, plats för olika kulturella uttryck och genrer och utrymme för det professionella skapandet och för en livaktig amatörkulturell verksamhet. (Kulturpolitik för Västra Götaland 2005:14). I kulturvisionen betonas även internationella perspektivet och det kan konstateras att kulturen behöver impulser utifrån för att utvecklas. Möten med andra delar av världen kan ge nya perspektiv och öka kreativiteten, men också öka förståelsen för vårt mångkulturella samhälle. Kulturnämnden kan med fördel samverka med länsstyrelsen i frågor som rör mångfald. Med kulturvisionen som utgångspunkt kan följande övergripande mål för att främja mångfald formuleras. Övergripande mål för att främja mångfald Mångfald ska vara ett nyckelord i allt kulturnämnden och sekretariatet gör. Medvetenheten om mångfaldsfrågor ska öka och kunskapen ska fördjupas. Flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett etnisk bakgrund ska kunna ta del av kulturutbudet. Initiativ i kulturlivet som ger plats åt och blandar olika kulturella uttryck och genrer ska stödjas. Arenor för interkulturell dialog ska skapas och stärkas. Utifrån de övergripande målen har mer specifika mål och aktiviteter formulerats för att främja etnisk mångfald i arbetet med långsiktiga uppdrag, det fria kulturlivet, handlingsprogram, internationellt samarbete och information. 11

70 3.2 Uppdrag Se avsnitt 2.2 för en beskrivning av kulturnämndens uppdrag. Mål Mångfaldsperspektivet ska genomsyra uppdragsprocessen. Målsättningen är att kvinnor och män ska kunna uppleva och ta del av kulturutbudet oavsett etnisk bakgrund. Medvetenheten om mångfaldsfrågor ska öka. Aktiviteter Måluppfyllelsen i uppdragen ska följas upp och utvärderas. Hur och på vilket sätt har verksamheterna bidragit till att främja mångfald? Ansvar: Kulturnämnd Genomförande: Uppföljning 2010 och utvärdering 2012 Inför nästa uppdragsperiod ska kulturnämnden i dialog med utförarna formulera tydliga och uppföljningsbara mål för att främja mångfald. Ansvar: Kulturnämnd Genomförande: 2011 Målen och indikatorerna för mångfald ska sammansällas och analyseras i samband med utvärderingen av den nya uppdragsprocessen. Syftet är att skapa ett bra underlag inför nästa uppdragsperiod. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: 2010 Chefsgruppen för mångkultur ska stödjas genom aktivt deltagande. Chefsgruppen är en styrgrupp som består av institutionschefer, regionens kulturchef, regionens mångkulturkonsulent och ordförande i kulturnämnden. Mångkulturkonsulenten är sammankallande. Ansvar: Kulturnämndens ordförande och kulturchefen Genomförande: kontinuerligt Arbetsgruppen för mångkultur ska stödjas genom aktivt deltagande. Arbetsgruppen består av representanter från olika kulturinstitutioner och regionens mångkulturkonsulent, som är sammankallande för gruppen. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: kontinuerligt I samarbete med mångkulturkonsulenten ska förutsättningar skapas för att sprida goda exempel. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: kontinuerligt 12

71 3.3 Det fria kulturlivet Se avsnitt 2.3 för en beskrivning av hur kulturnämnden stödjer det fria kulturlivet. Mål Mångfaldsperspektivet ska genomsyra beslutsprocesserna när medel fördelas till det fria kulturlivet. Projekt som främjar mångfald och har medborgarnas behov i centrum ska stödjas. Aktiviteter Projekt som främjar mångfald och har medborgarnas behov i centrum ska stödjas. Ansvar: Kulturnämnd Genomförande: kontinuerligt, men särskilt 2011 Projektomgången våren 2011 skall riktas så att beviljning uteslutande sker till projekt där utomeuropeiska kulturyttringar lyfts fram och samverkan med utomeuropeiska aktörer prioriteras. Ansvar: Kulturchefen Genomförande: 2011 Insatser för att förbättra spridningen av information ska genomföras. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen Genomförande: kontinuerligt Projektmedlen ska kartläggas utifrån frågeställningen om projekten främjar mångfald. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning Genomförande: Handlingsprogram Se avsnitt 2.4 för en beskrivning av kulturnämndens handlingsprogram. Mål Implementeringen av handlingsprogrammen ska genomsyras av ett mångfaldsperspektiv. Samarbetet med kommunalförbunden ska främja mångfald i regionen. Medvetenheten om mångfaldsfrågor ska öka och kunskapen om hur nya grupper av brukare och medskapare kan involveras ska fördjupas. 13

72 Aktiviteter Samverka för att sprida goda exempel hur nya grupper av brukare och medskapare kan involveras och inspireras i det livslånga lärandet. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för handlingsprogrammen och den delregionala kommunikationen Genomförande: kontinuerligt Inom ramen för handlingsprogram barn och ungdomars kultur ska ett jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv integreras i projekt och strategiska insatser. Alla barn och unga ska ha lika möjligheter att delta oavsett kön, etnisk bakgrund eller om man har funktionsnedsättning. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för handlingsprogrammen och den delregionala kommunikationen Genomförande: kontinuerligt Kartlägga hur tillväxtmedlen fördelats utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: Internationellt samarbete Kulturen behöver impulser utifrån för att utvecklas! Västra Götalandsregionen arbetar aktivt för att skapa och upprätthålla internationella kontakter, globalt och inom EU. Kulturnämnden utvecklar modeller för internationellt utbyte och stödjer projekt som blandar uttryck från olika kulturer. Mål Det internationella samarbetet ska bidra till att främja mångfald och skapa förutsättningar för interkulturell dialog. Förhållningssätt Skapa förutsättningar för interkulturell dialog och främja mångfald genom att sammanföra aktörer i Västra Götaland med omvärlden. Ansvar: Kulturnämnd och kulturchefen genom arbetslaget för internationella frågor Genomförande: kontinuerligt Sträva efter att kvinnor och män med olika bakgrund deltar i kultursekretariatets internationella arbete. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för internationella frågor Genomförande: kontinuerligt 14

73 3.6 Information Se avsnitt 2.5 för en beskrivning av kultursekretariatets arbete med information och kommunikation. Mål Informationsarbetet ska präglas av ett mångfaldsperspektiv. Medvetenheten om mångfaldsfrågor ska öka och kunskapen vem som porträtteras och hur det framställs ska fördjupas. Aktiviteter Delta i utformandet av en handläggarutbildning. Syftet med utbildningen är att utveckla formalia och språk i Västra Götalandsregionens tjänsteutlåtanden. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen och administrativ koordinator Genomförande: 2010 Arrangera en inspirationsdag för chefer, ledningsgrupper och informatörer i de långsiktiga uppdragen samt kultursekretariatet. Temat är jämställdhets- och mångfaldsfrågor i informationsarbetet och syftet är att diskutera vem som porträtteras och hur personerna framställs. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen och arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling. Genomförande: 2012 Ta fram en checklista för trycksaker. I ett första skede prioriteras tillgänglighet, därefter fördjupas genus- och mångfaldsperspektivet. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen Genomförande: 2011 och

74 4. TILLGÄNGLIGHET 4.1 Inledning Alla människor som bor i eller besöker vår region ska kunna ta del av kulturlivet, som utövare, som brukare, som stödjare och främjare. Det ska finnas tydliga riktlinjer för hur människor med funktionshinder ska kunna vara delaktiga i kulturlivet. (Kulturpolitik för Västra Götaland 2005:16). Det finns cirka personer som lever med varaktiga funktionsnedsättningar i Västra Götaland. Dessa personer kan ha svårt att se, svårt att höra, svårt att röra sig, svårt att bearbeta och tolka information samt svårt att tåla vissa ämnen (Västra Götalandsregionens plan för funktionshinderfrågor , sidan 3). Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning står ofta utanför kulturutbudet. Det kan bero på att de inte kan ta del av informationen, brister i kollektivtrafiken eller i den fysiska tillgängligheten i lokalen, men också på bristfälligt bemötande. I Västra Götalandsregionens plan för funktionshinderfrågor föreslås 31 åtgärder för att göra regionen mer tillgänglig. Fyra av åtgärderna berör kulturnämnden. I korthet innebär åtgärderna att kulturnämnden ska verka för att flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning dels ska kunna uppleva och ta del av kulturutbudet, men också att utöva kultur både på fritiden och professionellt. Kulturnämnden har även antagit en strategi för att personer med funktionsnedsättning ska få ökade möjligheter att utöva kultur, , 55. Föreliggande handlingsplan utgör ett komplement till ovan nämnda plan och strategi. En självklar samverkanspart för kulturnämnden i arbetet med att tillgängliggöra kulturen är kommittén för rättighetsfrågor, som från 2011 ska vidareutveckla det arbete som den nuvarande handikappkommittén utfört. Med utgångspunkt i kulturvisionen, Västra Götalandsregionens plan för funktionshinderfrågor och strategi för ökade möjligheter att utöva kultur när man har ett funktionshinder kan följande övergripande mål för att öka tillgängligheten formuleras. Övergripande mål för att öka tillgängligheten Kulturlivet ska vara tillgängligt för alla människor, med eller utan funktionsnedsättning. Medvetenheten om funktionshinderfrågor ska förstärkas och kunskapen ska öka. Initiativ i kulturlivet som syftar till att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska stödjas. Flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning ska kunna uppleva och ta del av kulturutbudet samt utöva kultur både på fritiden och professionellt. Utifrån de övergripande målen har mer specifika mål och aktiviteter formulerats för att främja tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i arbetet med långsiktiga uppdrag, det fria kulturlivet, handlingsprogram och information. 16

75 4.2 Uppdrag Se avsnitt 2.2 för en beskrivning av kulturnämndens uppdrag. Mål Tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra uppdragsprocessen. Målsättningen är att flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning ska kunna uppleva och ta del av kulturutbudet samt utöva kultur både på fritiden och professionellt. Medvetenheten om funktionshindersfrågor ska förstärkas och kunskapen om kulturens tillgänglighet ska öka. Aktiviteter Måluppfyllelsen i uppdragen ska följas upp och utvärderas. Hur och på vilket sätt har verksamheterna bidragit till att öka tillgängligheten? Ansvar: Kulturnämnd Genomförande: Uppföljning 2010 och utvärdering 2012 Inför nästa uppdragsperiod ska kulturnämnden i dialog med utförarna formulera tydliga och uppföljningsbara mål för att öka tillgängligheten till kultur för alla människor oavsett funktionsförmåga. Ansvar: Kulturnämnd Genomförande: 2011 Målen och indikatorerna för tillgänglighet ska sammansällas och analyseras i samband med utvärderingen av den nya uppdragsprocessen. Syftet är att skapa ett bra underlag inför nästa uppdragsperiod. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: 2010 Göra en översyn av vilka utförare med långsiktigt och kulturstrategiskt uppdrag som har inventerat enligt tillgänglighetsdatabasen och vid behov informera om densamma. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: 2011 I samverkan med kommittén för rättighetsfrågor följa och ta del av pågående metodutveckling för att mäta och utvärdera tillgänglighet. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande:

76 4.3 Det fria kulturlivet Se avsnitt 2.3 för en beskrivning av hur kulturnämnden stödjer det fria kulturlivet. Mål Tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra hela beslutsprocessen när medel fördelas till det fria kulturlivet. Aktiviteter Vid beredning av projekt ska det bedömas som positivt om projektet involverar personer med funktionsnedsättning och/eller anknyter tematiskt. Ansvar: Kulturchefen Genomförande: kontinuerligt Processen för att söka projektmedel ska göras mer tillgänglig Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för det fria kulturlivet Genomförande: kontinuerligt Kulturnämndens insatser i kulturlivet ska kartläggas utifrån följande frågeställning: Samverkar insatserna till att bygga en heltäckande infrastruktur och bidra till målet att kulturen ska vara tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga? Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande:

77 4.4 Handlingsprogram Se avsnitt 2.4 för en beskrivning av kulturnämndens handlingsprogram. Mål Implementeringen av handlingsprogrammen ska genomsyras av ett tillgänglighetsperspektiv. Medvetenheten om tillgänglighetsfrågor ska öka och kunskapen om hur nya grupper av brukare och medskapare kan involveras ska fördjupas. Aktiviteter Samverka för att sprida goda exempel hur nya grupper av brukare och medskapare kan involveras och inspireras i det livslånga lärandet. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för handlingsprogrammen och den delregionala kommunikationen Genomförande: kontinuerligt Inom ramen för handlingsprogram barn och ungdomars kultur ska ett jämställdhetsoch tillgänglighetsperspektiv integreras i projekt och strategiska insatser. Alla barn och unga ska ha lika möjligheter att delta oavsett kön, etnisk bakgrund eller om man har funktionsnedsättning. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för handlingsprogrammen och den delregionala kommunikationen Genomförande: kontinuerligt 19

78 4.5 Information Se avsnitt 2.5 för en beskrivning av kultursekretariatets arbete med information och kommunikation. Mål Informationsarbetet ska präglas av ett tillgänglighetsperspektiv och målsättningen är att information från kulturnämnden ska vara tillgänglig för alla. Aktiviteter Delta i utformandet av en handläggarutbildning. Syftet med utbildningen är att utveckla formalia och språk i Västra Götalandsregionens tjänsteutlåtanden. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen och administrativ koordinator Genomförande: 2010 Fördjupa arbetet med tillgänglig information i informationsnätverket och utveckla metoder för att sprida goda exempel. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen Genomförande: kontinuerligt Fortsätta arbetet med att kompetensutveckla redaktörer. Syftet är att göra sajterna på kulturplattformen tillgängliga. Ansvar: Kulturchefen genom samordnare för kulturplattformen Genomförande: 2010 Etablera rutiner för hur och vilken information som framställs i anpassade format när det efterfrågas. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen Genomförande: 2010 Ta fram en checklista för trycksaker. Checklistan säkerställer att informationen blir tillgänglig för alla. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen Genomförande: 2011 Arbetet med att göra webbplatsen tillgänglig behöver utvecklas. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen Genomförande: kontinuerligt Delta i arbetet med att göra webbplatsen tillgänglig. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen Genomförande: kontinuerligt 20

79 5. Bilagor Bilaga 1: Läs- och länktips Länkar om mänskliga rättigheter FN - mänskliga rättigheter: Allmän förklaring av de mänskliga rättigheterna (svenska): Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter: Diskrimineringsombudsmannen: Exempel på rapporter om jämställdhet inom kulturområdet Att göra som man brukar: Om beslutsprocesser i filmbranschen, Wift Sverige 2006 Genus på museer, Ds 2003:61 I väntan på vadå? Teaterförbundets guide till jämställdhet av Vanja Hermele 2007 Konsten så funkar det (inte), en KRO/KIF publikation av Vanja Hermele, 2009 Kvinnors och mäns kulturer: Rapport om jämställdheten i de regionalt stödda kulturverksamheterna, bilaga till Västra Götalands kulturnämnds årsredovisning 2006 av Annika Ottosson, 2007 Plats på scen: Betänkande av Kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdet, SOU 2006:42 På väg mot jämställd scenkonst Kulturrådets skriftserie 2009:1 Exempel på rapporter om etnisk mångfald inom kulturområdet Befria oss från mångkulturalism av Rasoul Nejadmeher, Sven-Eric Liedman och Dariush Moaven Doust 2008 Exilens kulturer: En utvärdering av festivalen Kultur i exil av Dariush Moaven Doust och Tomas Jonsson 2008, på uppdrag av Konst- och Kulturutveckling, Västra Götalandsregionen Kulturell mångfald, bilaga till Kulturrådets omvärldsanalys 2005 Mångkulturkonsulenten i Västra Götlandsregionen: Vems är kulturen? En lägesrapport om mångkulturarbetet vid kulturinstitutioner med regionalt uppdrag i Västra Götaland av Marianne Ericsson

80 Exempel på länkar och rapporter om tillgänglighet inom kulturområdet Centrum för tillgänglig information: Det Goda Livet - för alla! 31 åtgärder för ökad tillgänglighet och hållbar utveckling, Västra Götalandsregionen 2008 Ett sätt att mötas och förstå, Västra Götalandsregionen Förmedlingsteknisk tillgänglighet för utställningar och scenkonst, Kulturnämnden Människor med funktionshinder i Västra Götaland, Avdelningen för funktionshinder och delaktighet Riktlinjer och standards för fysisk tillgänglighet sammanställt av Avdelningen för funktionshinder och delaktighet: Strategi för ökade möjligheter att utöva kultur när man har ett funktionshinder, Kulturnämnden , 55 Tillgänglighetsdatabasen: Tillgänglig-kultur.nu: Tillgänglighet 2010, Framsteget 21, en skriftserie utgiven av Kultur i Väst Regionbiblioteket 2009 Översyn av medel för funktionshindrades tillgång till kultur, Kulturrådets skriftserie 2007:5: 22

81 Bilaga 2: Ordlista Ordlistan är om inte annat anges en sammanställning från ett urval av definitioner i bokstavsordning från Diskrimineringsombudsmannen (DO): Ableism Nedsättande attityder mot personer med funktionsnedsättning. Deklaration En deklaration är en politisk förklaring av stater och/eller internationella organisationer. En deklaration kan behandla olika frågor, till exempel mänskliga rättigheter. Till skillnad från konventioner är deklarationer oftast inte juridiskt bindande, utan slår fast en politisk vilja. Innehållet i en deklaration kan utgöra sedvanerätt. Deklarationer tas oftast fram inom olika internationella organisationer som FN, Europarådet och OSSE. (Regeringskansliet 2007: Mänskliga rättigheter En introduktion Diskriminering Att någon blir sämre behandlad än någon annan och behandlingen har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringen kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Funktionsnedsättning I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Funktionshinder är snarare något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Förklaring Se deklaration Genus Genus är det tänkta sociala könet som skapas av handlingar och föreställningar om kvinnlighet och manlighet i samhället. Genus har alltså inget att göra med det biologiska könet. 23

82 HBT Samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Heteronormen Föreställningen att alla är heterosexuella och att detta är det självklara och önskvärda sättet att leva. En av utgångspunkterna är förväntningar om kvinnlighet och manlighet som varandras motsatser och komplement. Heteronormativitet handlar om makt. Den som tillhör den heterosexuella normen har privilegiet att vara något mer än sin sexuella läggning och har även makten att bedöma vad som är annorlunda och icke önskvärt. De som överskrider gränser för heterosexualitet uppfattas som avvikande. Homofobi En uppfattning (hos en individ, en grupp eller ett samhälle) som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. Intersektionalitet Teorier om hur olika maktstrukturer samverkar och förstärker varandra, till exempel kön och etnicitet. Jämställdhet Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Konvention En konvention är en juridiskt bindande överenskommelse, ett avtal, mellan stater och/eller internationella organisationer. Den kan behandla olika frågor, till exempel mänskliga rättigheter. Det finns flera konventioner om mänskliga rättigheter. Källa: Regeringskansliet 2007: Mänskliga rättigheter En introduktion Kvotering Kvotering innebär att en andel av platserna på till exempel en arbetsplats, en beslutande församling eller en utbildning, reserveras för en speciell grupp. Det kan vara till exempel kvinnor eller personer med annan etnicitet än svensk. Kvotering är inte tillåtet i Sverige. Könsöverskridande identitet eller uttryck I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Positiv särbehandling Med positiv särbehandling menas att exempelvis en arbetsgivare vid lika eller likartade meriter i en rekrytering kan välja en person av underrepresenterat kön. Det är ett sätt att främja lika rättigheter och motverka diskriminering. I Sverige är positiv särbehandling tillåten bara när det gäller kön. Rasism Ursprungligen ett ord som beskriver uppdelningen av människor i ett rassystem där vissa raser biologiskt är underställda andra. Idag pratar man mer om kulturrasism föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper. 24

83 Religion och annan trosuppfattning "Annan trosuppfattning" innebär något annat än "religion" men är begränsat till en åskådning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Tillgänglighet För att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor i samhället är det viktigt att det görs tillgängligt. Det innebär att bland annat information, lokaler och verksamheter anpassas så att alla kan ta del av dem. Transpersoner Transpersoner är ett samlingsnamn på könsöverskridare, till exempel transvestiter och transsexuella. Transsexuell En person som upplever sig vara av motsatt kön jämfört med sitt biologiska kön. Transsexuella skyddas mot diskriminering på grund av kön. 25

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149 Mall för ansökan om medel 2011 relaterade till Västra Götalandsregionens samverkan med statens kulturråd inom ramen för den nya samverkansmodelle. Kontaktuppgifter: Vara konserthus 1.1 Planerad verksamhet 2011 antal föreställningar a antal föreställningar 2011 totalt BBB planerar ca 110 konserter varav ca 35 konserter är inriktade på barn och ungdom. Dessutom planeras Höstlovs storbandet att genomföras med BBB: s musiker som arrangörer och instruktörer. VOX ca Artist in Recidence ca 40 konserter/workshops mm Vi planerar att utse en ny Artist in Residence 2011 som framförallt kommer att verka i skolan, Kulturtskolan och med organisationer verksamma inom ungdomsverksamheten i Regionen. Ett nära samarbete med arrangörsföreningen MOKS och deras lokal ombud. Vi planerar dessutom uppföljning på ett antal projekt av Ale Möllers under de år som han verkat som Artist In Residence I Vara Konserthus. Dansverksamheten ca 20 st föreställningar/introduktioner/workshops mm Skolföreställningar ca 30 st/år för barn i Vara Kommun men också i Regionen Vara Konserthus ca 175 konserter/föreställningar/workshops/föreläsningar mm inom Klassiskt, jazz, folkmusik, barn & ungdom, Familj, Pop/rock/funk mm, nutida, dans, författarafton, blues, visa, konstutställningar/föredrag, teater, stand-up mm b uppsökande/turné BBB gör ca 5 konserter 2010 på Vara Konserthus. VOX gör 6 produktioner 2010 på Vara Konserthus Artist in Residence 5 produktioner i Vara Konserthus. Ale Möller har under 2010 genomfört två stora kulturskoleprojekt med barn och ungdomar och deras lärare i Hjo och Tibro och under hösten vara Kulturskola med förstärkning av elever och lärare från Herrjunga, Grästorp och Nossebro 2011 BBB ca 105 st uppsökande/turné ( ca 5 produktioner I Vara Konserthus) VOX uppsökande/turné st (ca 6 produktioner I Vara Konserthus) Artist in Residence 40 uppsökande/turné (ca 5 produktioner I Vara Konserthus c riktat till b&u 2011 ca 35% av ensemblernas verksamhet Vox planerar ca 60 föreställningar riktade för B&U samt 40 st sk skolöverfall som är kortare föreställningar på ca 20 min BBB planerar genomföra ca 35 konserter för B&U. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

150 st barn/familjeföreställningar + ca 30skolkonserter i Vara Konserthus Vi kommer att dela ut ca 150 st K26 biljetter dvs gratis biljetter till ungdomar under 26 på klassiska konserter i Vara Konserthus 8 st OUT konserter inom rock/pop som riktar sig till unga vuxna år Januari 2010 invigde vi en ny scen i vår restaurang på Vara Konserthus. Lokalen är mycket flexibel och kan förvandlas från föredrag och författar föreläsningar till stående publik för rock konserter. Vara Konserthus har saknat möjligheten att arrangera rock/pop/visa/tecno konserter för den yngre publiken i en lämplig miljö. Under våren startade vi club OUT som vänder sig till den yngre målgruppen dvs år. Vi har genomfört fyra konserter med Fibes Oh Fibes, Amanda Jensen, Elin Ruth Sigvardsson, Marcus Krunegård och Timo Räisänen. Det har varit publikframgångar och mycket uppskattat. Vi har marknadsfört denna club genom andra kanaler och nya sociala medier. 1.2 Planerad verksamhet 2011 antal pedagogiska aktiviteter/workshops mm a antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshop totalt Vara Konserthus fortsätter med konsertintroduktioner ca 40 st/år. I vårt samarbete med Folkhögskolan i Vara och Vara Lärcentrum kommer vi genomföra våra uppskattade 6 kortkurser -Upplevelse + under Föreläsningarna är kopplade till föreställningar och konserter under året. Dessutom hoppas vi kunna fortsätta vår 7,5 poängkurs- Musiken för publiken i samarbete med Högskolan för Scen och Musik i Göteborg Vara Konserthus anordnar flera föreläsningar under olika teman för den större publiken under vårt spelår. Vidare samarbetar vi med ett antal utbildningar som anordnar fortbildning av olika slag för lärare, företagare mm Höstlovskör planeras under Allhelgona helgen 2011 med VOX som instruktörer VOX planerar ca 40 skolöverfall i Regionen Höstlovs storband 2011 med BBB som instruktörer Dans Föreställningen Made in Vara är en föreställning med proffesionella dansare och elever på Lagmansgymnasiets danselever. Föreställningen visas i feb Föreställningen är inbjuden till Assitejs Världskongress i Lund i maj Danskunskapande verksamhet i form av korta, mindre föreställningar och verkstäder,planeras under 2011 med publiken i nära och samtal med koreograf och dansare. Ett sätt att öka publiken på våra dansföreställningar dvs att få den som dansar själv att bli intresserad av att uppleva konstformen på scen. b uppskattad totalkostnad föreställningar, utställningar 1.3 Planerad verksamhet övrigt 2011 a typ av aktiviteter Ensemblerna fortsätter sin turnéverksamhet i VGR regionen samt både nationellt och internationell verksamhet för offentlig och skol och familjeverksamhet. Storbandfestival h-11 på Vara Konserthus. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

151 Vara Konserthus och Bohuslän Big band kommer att vara världar för en storbandsfestival i september Konstnärlig ledare Nils Landgren. Genom Nils unika kontaktnät i storbandsgenren och skapare av det internationella nätverk för storband EMC så kommer Vara och regionen att gästas av storband från hela världen. Helgen kommer bestå av seminarier, workshops och konserter. Flera pedagogiska projekt bla inom dans Sommarakademien på Vara Konserthus i samarbete med vara Kulturskola Utställningsverksamhet under sommaren Specificerade utvecklingsområden 2011 a b&u-beskriv nuvarande och planerade insatser för målgruppens möjlighet till inflytande och delaktighet b Jämställdhet-beskriv nuvarande och planerade insatser c Interkulturell utveckling-beskriv nuvarande och planerade insatser d Tillgänglighet-beskriv nuvarande och planerade insatser e samverkan-beskriv nuvarande och planerade samarbeten (kommuner, den ideella sektorn, fria kulturlivet mm) a-e Nästan alla program som VOX, BBB och Ale Möller gör ökar tillgängligheten för vår publik genom att de spelar på orter dit många andra grupper inte når. Detta gör att vi kan erbjuda musik av blandare genrer folkmusik, jazz, funk, klassiskt, tidig musik, visa mm. Ales projekt har dessutom bidragit till att presentera musik från andra kulturer och dessutom består Ale Möller Band av musiker från olika religioner och kulturer. Detta ökar förståelse och interkulturell utveckling. Vara Konserthus och ensembleverksamheten planerar att fortsätta dessa breda satsningar i Regionen. Dessutom kommer vi att utveckla vår dansverksamhet och samarbetet med skolor och andra pedagoger i Regionen. När det gäller samverkan med det fria Kulturlivet pågår sedan länge olika samarbeten. Inom VOX verksamhet 2011 kommer ensemblen samarbeta med körer i regionen både inom skolan och kyrkan. Vox är en genus jämställd grupp. De arbetar efter principen varannan damernas när de beställer ny musik. BBB har anställt Karin Hammar som trombonist. De har ofta kvinnliga solister både sångerskor och instrumentalister. De beställer musik från kvinnliga kompositörer och uppmuntrar unga kvinnliga blåsare att deltaga i Höstlovs storbandet. När det gäller Vara Konserthus som scen har genus frågan en viktig plats i programgruppen. Vi är 50% kvinnor och män i personalgruppen. Vi har ambitioner att ordna tekniker kurser för kvinnor. Vi engagerar alltid kvinnliga DJ vid våra ungdoms evenemang och klubb OUT 1.5 Övriga önskade utvecklingsområden 2011 a beskriv önskvärda utvecklingsområden Vara Konserthus Har blivit en viktig plats i regionen för Kultur intresserade personer. Under 7 år har verksamheten haft stora framgångar och publiken har kommit på de drygt 160 konserterna och föreställningar per år. Vi har en unik frihet i vår programläggning därför att vi är en av de få Konserthus i landet som inte har en fast ensemble på scenen. Detta har gjort att verksamheten är bred och stor. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

152 Konserthuset har blivit en stark motor på landsbyggden och en viktig mötesplats för konstnärer, musiker, skådespelare, dansare och publik. En av framgångsfaktorerna har varit att inte snegla på storstadens effekter och framgångar, utan att skapa sig sin egen kultur. En viktig framgångsfaktor har också varit våra goda samarbeten med institutioner i Regionen och i landet tex Göteborgs symfonikerna, GöteborgsOperan, Högskolan för Scen och Musik, Kulturskolorna i VGR, Kommunerna i VGR, Riksteatern, Folkoperan i Stockholm, Konserthusen i Sverige, Skånes Dansteater, Dansnät Sverige mfl Utbudet på Vara Konserthus scen planeras att även 2011 innehålla samma bredd och spets som tidigare. Det är viktigt att vi erbjuder musik i alla genrer, bra och intressanta dansföreställningar och nyskapande teater. Viktigt är också att vi kan presentera internationella artister och musiker i Vara.. I våras hade vi besök av gitarr legenden John McLaughlin. Publiken kom ifrån Stockholm, Sundsvall, Gävle, Uppsala, Göteborg och från hela Västa Götalandsregionen. Det visar att det fungerar att ta hit kostsamma produktioner och att publiken hittar till Vara Konserthus. Nu är det viktigt att verksamheten utvecklas och hittar ny publik. Vi planerar därför att Öka verksamhet med pedagogisk inriktning tex Sommarakademien 2011 Initiera konferenser och festivaler inom kulturen Tex Storbandsfestival augusti 2011 Öka delaktigheten genom referensgrupper bla genom arrangörssamverkan med MOKS Utveckla utbildningsverksamheten genom bla kurser för kvinnliga tekniker Vara goda förebilder för kvinnlig konstnärsskap och initiera fler kvinnliga projekt inom bla jazzen Utveckla våra internationella kontakter med bla andra Konserthus i Norden för att förbättra samarbeten med turnérande orkestrar och ensembler. Vi planerar att bredda vår verksamhet under 2011 ut i Regionen bla genom att samarbeta med olika invandrar föreningar i tex Ryd utanför Skövde som är ett invandrar tätt område. Genom olika projekt inom dans och musik hoppas att vi kunna nå en ny publik. Genom vår Artist in Residence och våra ensembler skulle denna verksamhet kunna genomföras. Kommunicera mer med vår publik genom samtal, möten och aktiviteter. Viktigt är att få våra medborgare mer engagerad i Vara Konserthus och vårt utbud. Öppna Konserthuset under sommaren för konstutställningar Ensemblerna har genom åren etablerat sig i Regionen. De turnerar mycket i Västra Götaland men behöver också hitta en marknad nationellt och internationellt. BBB har idag en stark nationell ställning inom storbandsgenren medan VOX behöver hitta en nationell plattform VOX planerar fler gymnasium projekt med ungdomskörer i Regionen. Beställa ny musik för produktioner för barn och unga. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

153 Samarbeta med fler frilansande kammarmusikgrupper i regionen och även turnera i landet med dessa produktioner. Turnéra utomlands med produktionerna både för b& u som offentlig och fortsätta sitt samarbete med Barbara Bonney. BBB Engagera regissör och scenograf som utvecklar deras B&U verksamhet. Skapa nya produktioner med nyskriven musik. Utveckla verksamheten för unga musiker genom samarbete med Kulturskolor och musikutbildningar Dansverksamheten Att en konstintroduktion till dansverk som visas på scen. Ta fram ett antal still- och rörliga bilder av konstverk och dansverk, som publiken ser tillsammans med en konstpedagog innan föreställningen, i foajéer eller direkt på en vägg. Detta för att ge oerfaren publik möjligheten att närma sej dansverket utifrån just konsthållet- att titta på, så som man tittar på en tavla, en skulptur. Detta projekt blir ett gränsöverskridande inom VGR Unga dansar. Samarbeta med dansutbildningar i Regionen som ska knytas närmare Vara Konserthus dansverksamhet. Dels för att ha en dialog där med eleverna, dra in professionella koreografer i verkstäder och sedan anordna bussaning till föreställningarna i Konserthuset. Ordna verkstäder, artist möten och föreläsningar för dessa elever. Kontinuerligt långsiktigt byggande av danspublik Aktivt arbete med att identifiera de personer som skulle uppskatta dans om de bara visste om och provade. Det tar tid att hitta dem och vinna deras förtroende. Och det gör man genom hög kvalitet, bra tilltal, eget deltagande. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

154 MALL FÖR ANSÖKAN OM MEDEL 2011 RELATERADE TILL VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS SAMVERKAN MED STATENS KULTURRÅD INOM RAMEN FÖR DEN NYA KULTURSAMVERKANSMODELLEN Kontaktuppgifter: Institution/förvaltning Folkteatern Göteborg ekonomisk förening Uppgiftslämnare Ulrika Josephsson E-post: Telefon: Planerad verksamhet 2011 antal föreställningar/utställningar a) antal föreställningar, utställningar totalt: 458 st b) varav turnéer/uppsökande: 40 st c) varav riktade mot barn och unga: 231 st 1.2. Planerad verksamhet 2011 antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter a) antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter totalt: 110 st 1.3. Planerad verksamhet övrigt 2011 a) typ av aktiviteter 1.4. Specificerade utvecklingsområden 2011 a) Barn och unga beskriv nuvarande och planerade insatser för målgruppens möjlighet till inflytande och delaktighet KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

155 Folkteatern har en lång tradition av barnteater främst riktad mot barn i förskoleåldern. Denna verksamhet vill teatern fortsätta värna men också utveckla. Nya steg tas för projekt som mer involverar barn som deltagare i arbetsprocess och berättandet. Under 2010 provades en första enkel interaktiv föreställning för barn. Detta vill vi kunna utveckla. Förutom vanliga scenproduktioner för främst förskolebarn kommer Folkteatern också anordna Filosofi för barn, en kurs för barn på fritiden. Under hösten 2010 inleder teatern samtal med representanter från skolvärlden för att diskutera hur samröre med skolan kan se ut i framtiden. b) Jämställdhet beskriv nuvarande och panerade insatser Folkteaterns ledning ska verka för att könsfördelningen på regissörer och dramatiker under en tvåårsperiod inte överstiger 60/40 % övervikt åt ettdera könet. Värderingssystemet BAS tillämpas och lönekartläggning genomförs varje år. Folkteatern ingår i styrgrupperna för kompetensutvecklingsprogrammen Trappan samt Kulturkraft Väst där jämställdhets-, genusoch mångfaldsperspektiv är en viktig del. Detta ger Folkteatern värdefulla möjligheter att ta del av andras erfarenheter inom dessa områden. Folkteatern planerar att 2011 att genomföra en kompetensutvecklingskurs i jämställdhetsfrågor för teaterns hela personal. c) Interkulturell utveckling beskriv nuvarande och planerade insatser Teatern har som konstform på många sätt halkat efter när det gäller det interkulturella i jämförelse med t ex dansen och musiken. Som ursäkt används ofta argumentet att teatern är text- och språkbaserad. Det är en sanning men den börjar luckras upp. Våren 2010 började vi med att texta en föreställning på persiska och vi vill under 2011 fortsätta med några av de andra stora språkgrupperna i Göteborgsregionen. Att börja texta våra föreställningar är ett av de första stegen i att öka tillgängligheten för fler grupper i samhället. Målet är att inom några år kunna erbjuda textning på minst tre olika språk, av minst två av teaterns egna produktioner. Folkteatern kommer våren 2011 samarbeta med regissören och filmaren Nasrin Pakkho i en hip-hop-musikal, Kungarnas Gård, som blandar unga ickeprofessionella utövare med bl a skådespelare från teatern. Föreställningen blandar både kulturer och konstformer; hip-hop, film och teater möts. Det ska bli spännande att se vad som händer när vår traditionella teaterform från Järntorget krockar med hip-hopkulturen från Bergsjön! d) Tillgänglighet beskriv nuvarande och planerade insatser I samband med ombygget av Folkteatern medverkade en tillgänglighetskonsult i planeringen av de nya lokalerna. Stora förändringar i publikutrymmen, biljettkassa etc har förbättrat den fysiska tillgängligheten avsevärt. En ny hemsida kommer även att tas fram där tillgänglighetsaspekten ska beaktas. Kassapersonal och publikvärdar kommer under 2010 och 2011 att genomgå en utbildning gällande tillgänglighet för publik. Våren 2010 började Folkteatern teckentolka vissa föreställningar vilket teatern önskar fortsätta med. Syntolkning kommer fr o m hösten 2010 finnas tillgänglig på samtliga föreställningar. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

156 Förutom den fysiska tillgängligheten som ombygget har gett ska Folktetern jobba med mental tillgänglighet bl a genom insatser med att starta "ambassadörsverksamhet" för att få nya grupper i samhället att få ta del av teatern. Folkteatern kommer att satsa på att turnera med minst en produktion i regionen varje år. Beroende på arrangörernas behov kommer både små och större produktioner kunna turnera. Detta är dock en kostsam verksamhet som kräver bra samordning med arrangörer och övriga aktörer i regionen Sommaren 2011 ämnar teatern börja utöka verksamheten med att ha verksamhet även under sommaren. I första skedet kommer det att handla om verksamhet i mindre skala för att successivt förhoppningsvis kunna utöka sommarverksamheten, för att på så sätt vara tillgängliga året runt. e) Samverkan beskriv nuvarande och planerade samarbeten med kommuner, den ideella sektorn, det fria kulturlivet, andra kulturaktörer, näringsliv, övriga Våren 2010 genomförde Folkteatern, i samarbete med alla Göteborgs teatrar och fria aktörer, en över hela landet uppmärksammad manifestation för det fria ordet. Detta hoppas vi ska bli en årligt återkommande tradition. Hösten 2010 kommer den engelskspråkiga frigruppen Gothenburg English Speaking Theatre (GEST) att spela på Folkteaterns Vita scen under tre veckor. Samarbete med amatörverksamheten Unga Folkteatern, som är en egen ideell förening, kommer att fortsätta. Tillsammans med Unga Folkteatern kommer teatern göra en produktion i samarbete med Stadsmissionen i Johanneskyrkan våren Folkteatern samarbetade våren 2010 med Högskolan för scen och musik i Göteborg. Teaterstudenternas slutproduktion producerades tillsammans med Folkteatern och spelades på en av våra scener. Det samarbetet blev väldigt uppskattat, både från publik och alla inblandade, och vi planerar att fortsätta det samarbetet. Folkteatern deltar i kompetens- och utvecklingsprojekten Trappan samt Kulturkraft Väst. Folkteatern startade 2010 ett pilotprojekt i samarbete med VGR:s mångkulturkonsulent för att kunna texta föreställningar på annat språk. (Se även Interkulturell utveckling.) Under Göteborg Dans och Teaterfestival i augusti 2010 är Folkteatern en av scenerna för festivalen, där bl a det franska gästspelet Fever kommer att framföras. Detta avser vi att vara även under framtida festivaler. Teatern kommer under festivalen även att vara samlingsplats för kulturpolitiska samtal i samarbete med Hybris Konstproduktion. Folkteatern för också långt gångna samtal med Göteborgsoperan kring samarbete vad det gäller verkstäder och möjligheter till gemensamma lokaler. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

157 Hösten 2010 påbörjas projektet Arbete och identitet där teatern kommer att ha ett nära samarbete med flera av våra medlemsorganisationer, med Institutet för arbetsvetenskap, ABF m fl Övriga önskade utvecklingsområden 2011 a) beskriv önskvärda utvecklingsområden Folkteatern vill utveckla den folkbildande delen av teatern. Skapandet av en Folkteaterakademi där en utbildningsdel ingår är ett av våra mål i detta arbete. I denna akademi kan ingå utbildning för såväl grundskolor som vuxenskolor, studieförbund såväl som för enskilda personer. Vi vill studera framgångsrika modeller i andra länder (t ex Storbritannien) som kommit längre i dessa former av art & education -tankar. Detta ser vi som en naturlig utveckling av Folkteaterns tradition med nära anknytning till olika folkrörelser. Vi ser detta som ett långsiktigt arbete och vår vision är att om 10 år vara ledande i regionen och kanske i landet - när det gäller art & education; skolsamarbeten, utbildning och konst. Grunden till Folkteaterakademin är redan lagd och 2011 vill vi ha 1-2 personer som ägnar sig åt att utveckla Folkteaterakademin på heltid och jobbar mot skolor, arbetsplatser, bildningsförbund m m. 2. Övriga upplysningar Folkteatern fortsätter sin strävan att länka samman ledorden konstnärlig utveckling och lättillgänglighet. Under 2010 lägger Folkteatern grunden för ett projekt som på ett eller annat sätt behandlar temat arbete: hur ser vi på arbetet? Vilken identitet och vilken tillhörighet får vi av det? Vilken identitet får vi när vi förlorar det eller om vi aldrig lyckats ta oss in på arbetsmarknaden? Projektet pågår under tre år och kommer att innehålla egna produktioner, seminarier, föreläsningar, och gästspel kring tematiken arbete. På gamla arbetarrörelsemålningar är Arbetaren svensk och man och har oftast ett industriarbete. I dag vimlar det av arbetare med annan bakgrund än den traditionellt svenska. För dessa är frågan om hur ens identitet kopplas till ens yrkesroll och hur identiteten förändras när man inte kan utöva sitt yrke i högsta grad relevant. Inför projektet vill vi hitta berättelser som handlar om tillhörighet och identitet i dagens svenska arbetarklass. Vi vill omdefiniera vår invanda syn på svensk arbetarklass som en etniskt homogen grupp och hitta andra bilder än de traditionella, slå hål på de vanliga fördomarna om att människor med annan etnisk bakgrund ofta är arbetslösa eller taxichaufförer. Genom våra medlemsorganisationer har Folkteatern en unik möjlighet att föra samtal med grupper av vitt skilda slag både vad det gäller utbildning, ålder, kulturell och etnisk bakgrund. Det är en utmaning både för oss och medlemsorganisationerna att omdefiniera den traditionella bilden av "arbetaren". Detta ser vi som ett sätt att öka tillgängligheten till teatern för fler och nya grupper i samhället. Genom att berätta deras historier tillgodoser vi ett behov av teater i andra grupper än de som av tradition besökt teatrarna. Detta arbete kommer vi även att knyta till Folkteaterakademin. Internationella samarbeten på olika sätt kommer också bli en viktig del för den konstnärliga utvecklingen där Lars Noréns starka varumärke på den europeiska teaterscenen är ett naturligt nav. Folkteatern planerar att fr o m 2011 ingå i det internationella EU-projektet Cities on Stage som kommer resultera i kunskapsutbyte och eventuellt också gästspel med teatrar i bl a 9 KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

158 Frankrike, Italien och Belgien. Temat för projektet är Staden och en del av det planerade projektet är att genomföra ett utbyte av unga scenkonstutövare med workshops under längre perioder där den gästande staden står i centrum. ANSÖKAN OM MEDEL 2011 RELATERADE TILL VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS SAMVERKAN MED STATENS KULTURRÅD INOM RAMEN FÖR DEN NYA KULTURSAMVERKANSMODELLEN Kontaktuppgifter: Institution/förvaltning: Göteborgs Stads kulturförvaltning för Göteborgs Stads museer. Uppgiftslämnare: Kristina Frizell E-post: kristina.frizell@kultur.goteborg.se Telefon: Planerad verksamhet 2011 antal föreställningar/utställningar a) antal föreställningar, utställningar totalt Sjöfartsmuseet: Tolv utställningar, varav tre nya basutställningar Göteborgs stadsmuseum: Fem utställningar Röhsska museet: Ca tjugo utställningar Göteborgs konstmuseum: Ca tjugo utställningar b) varav turnéer/uppsökande Sjöfartsmuseet: Fyra utställningar KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

159 Röhsska museet: Fyra utställningar Göteborgs stadsmuseum: Två utställningar Röhsska museet: Fyra utställningar Göteborgs konstmuseum: Tre utställningar c) varav riktade mot barn och unga Sjöfartsmuseet: Två utställningar Göteborgs stadsmuseum: En utställning Röhsska museet: Tre utställningar Göteborgs konstmuseum: Två utställningar 1.2. Planerad verksamhet 2011 antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter a) antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter totalt Sjöfartsmuseet: aktiviteter Göteborgs stadsmuseum: aktiviteter Röhsska museet: Göteborgs konstmuseum: 800 aktiviteter 772 aktiviteter 1.3. Planerad verksamhet övrigt 2011 a) typ av aktiviteter Sjöfartsmuseet En nyöppning av museets översta våningsplan som renoverats med tre nya basutställningar, lekrum, pedagogstudio och läsrum. Göteborgs stadsmuseum Jubileumsutställning med anledning av museets 150- årsjubileum. Utställningen kommer till stor del att utgå från museets samlingar; föremål, foton och arkivmaterial. 150 års samlande har skapat innehållsrika samlingar med många ingångar. Utställningen ska förutom att visa en historia också ställa frågor till tiden och tingen. Hur kom valen in i museet, vem var ute och 11 KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

160 gick med en krokodil på gården? Hur förvaras och behandlas föremålen idag osv. Vid sidan av samlandet har folkbildningsaspekten varit viktig. Museet var från starten ett av stadens få offentliga rum öppet för en bred allmänhet. I utställningen ska därför visas exempel från tidigare utställningar, föredrag, stadsplanering och pedagogisk verksamhet. Utställningen ska illustrera hur samhället och besökarnas behov förändrats med tiden. Formen ska vara lustfylld och visa på den mångfald som museet har att erbjuda. Det är också viktigt att koppla historien till nutiden och framtiden, en del av utställningen bjuder in till framtidsvisioner. Röhsska museet: Organisationens nya struktur ökar satsningen på all pedagogisk verksamhet med syfte till generationsöverskridande och mångfald. Festivaler, föreningar och företag välkomnas att ta plats på museet där oväntade samarbeten uppmanas. Museet bjuder in till en levande arena för modescenen i västra Sverige där program, utställningar och samtal avlöser varandra. Studenter och branschfolk kompetensutvecklas inom design, mode, kultur, konstslöjd på Sveriges enda modemuseum. Museet tar även tar pulsen på vår tids diskurs inom konstslöjd med den jurybedömda utställning Konstslöjdsalongen I arbetet med att successivt återöppna Röhsska museet fram till museets 100- års jubileum ingår att frigöra utrymme på våning två för nya utställningar. Arbetet med detta är formulerat i projektet Röhsska 100 % vars första del kommer att genomföras under året. Göteborgs konstmuseum Museet har produktiva och regelbundna samarbeten med olika aktörer både när det gäller utställningar, programverksamhet och events. Några aktuella exempel är HBT-festivalen, Göteborgs Internationella Filmfestival, Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet och Barnboksbildens vänner. I praktiska termer handlar det om allt från föreläsningar, poesiläsningar till performance Specificerade utvecklingsområden 2011 a) Barn och unga beskriv nuvarande och planerade insatser för målgruppens möjlighet till inflytande och delaktighet Sjöfartsmuseet Sjöfartsmuseet arbetar sedan flera år med referens- och fokusgrupper bestående av barn och unga. Arbetet har tidigare resulterat i flera tillfälliga utställningar och pågår f.n. inom ramen för de nya basutställningar som öppnar En genomlysning av den pedagogiska verksamheten ska genomföras. Arbetet ska resultera i en pedagogisk strategi för museet. Denna strategi kommer att ligga till grund för framtagandet av framtida lektioner och programaktiviteter. Museet strävar efter att etablera långsiktiga samarbeten inom området barn och unga. Idag samarbetar museet bl.a. med Ungdomssatsningen Göteborg, Ågrenska stiftelsen och Kannebäcksskolan. Tillsammans med ungdomssatsningen genomför museet olika projekt i syfte att öka ungdomars delaktighet i verksamheten. Samarbetet med Ågrenska stiftelsen utgår från Akvariets verksamhet. Syftet är att låta barn och unga med olika funktionsnedsättningar lära känna havet i sin närmiljö. Under år 2011 utvecklas det nyligen KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

161 etablerade samarbetet med Kannebäcksskolan, en kommunal skola för döva, hörselskadade och elever med språkstörningar. Göteborgs stadsmuseum Under 2011 genomför Göteborgs stadsmuseum en stor satsning tillsammans med barn, unga och familjer. Satsningen utgår från museets nya och genomarbetade pedagogik med hög grad av interaktion. Nya Barnens museum produceras och byggs från och med Hela konceptet bygger på delaktighet och eget skapande för barn och unga. Arbetet med förnyelsen sker i samarbete med olika referensgrupper samt med nätverk inom tillgänglighet och pedagogik. Som ett första steg har museet redan invigt Nattpäron, en utställning om barns berättelser och berättandets grundpelare. Under 2011 kommer även museets nyproducerade läromedel Den gränslösa resan, ett Skandinaviskt samarbetsprojekt (Interreg) med fokus på gränsöverskridanden och delaktighet, att spridas i Sverige, Norge och Danmark. Som ett led i att öka intresset för museipedagogik kommer museet att arrangera en internationell museipedagogisk konferens. Röhsska museet Organisationens nya struktur ökar satsningen på all pedagogisk verksamhet med syfte till generationsöverskridande och mångfald. Röhsska är mån om att barns och ungas inflytande genomsyrar hela verksamheten och ser långsiktligt på de samarbeten som inleds med skolor. Årligen ingår skolelever i museets ordinarie program. Frisör- och stylingstudenter deltar i återkommande pensionärshappenings och designstudenter håller i visningar och samtal kring sina egna utställningar. Modeelevers examensarbeten visas upp, både i utställningar och i modevisningar. Workshops hålls av studenterna. Tillsammans med studenter från Child Culture Design på HDK har Röhsska i ett projekt tagit fram ett aktivitets-kit, Röds skattkista, för att barn ska kunna utforska och ta till sig museet på ett nytt sätt, på sina villkor. Fler produkter planeras. I maj hölls en festival av och för ungdomar i åldrarna år i samarbete med Ung Kultur Möts. Referensgrupper inför återöppnande av våning 2 kommer att bildas med barn och unga. Göteborgs konstmuseum Samtliga utställningar som museet visar åtföljs av omfattande pedagogiska program med inriktning på barn och unga. Årligen visas också ett antal utställningar med huvudsaklig inriktning på just denna högt prioriterade målgrupp. Lyhördhet inför synpunkter från barn, unga, lärare och föräldrar är mycket viktigt för museet. Inflytande och delaktighet från unga sker på olika vis t ex genom praktikperioder för ungdomar i grundskola, studiedagar för universitetsstudenter och återkommande samarbeten med Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet vad gäller programverksamhet. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

162 Utvärderingsformulär i samband med skollektioner är viktigt för att föra fram elevernas åsikter och förslag på nya lektioner och tas på stort allvar. b) Jämställdhet beskriv nuvarande och panerade insatser Sjöfartsmuseet Sjöfartsmuseet har under de senaste åren arbetat aktivt för att lyfta in ett genusperspektiv i verksamheten. Arbetet har skett genom seminarier och tillfälliga utställningar som lyfter genusfrågor, exempelvis arbetsvillkor för kvinnliga sjömän. Flera skollektioner har utvecklats på temat genus inom såväl akvariets verksamhet som museets kulturhistoriska del. I och med öppnandet av de nya basutställningarna lyfts genusperspektivet in i museets basverksamhet. Detta innebär att nya skollektioner samt visningar för allmänheten kommer att utvecklas. I detta arbete är genus och jämställdhet en självklar fråga att lyfta. Under året erbjuder museet en vandringsutställning Filippinska sjömanshustrur som lyfter genus/jämställdhetsfrågor. Under år 2010 har museet identifierat verksamhetens primära målgrupper; stjärnfamiljen, skolklasser och turister. Stjärnfamiljens behov ska vara ledande i framtagandet av programaktiviteter för allmänheten. Stjärnfamiljen är en familj som kan bestå av en eller flera vuxna och banden mellan vuxna och barn och mellan syskon bygger inte alltid på biologi. Under 2011 kommer museet att medverka i HBT-festivalen. Museet har en likabehandlingsinspiratör som ingår i förvaltningens arbetsgrupp för likabehandlingsfrågor. Göteborgs stadsmuseum Se svar under c) Röhsska museet Firar årligen Romadagen, HBTQ-festivalen, Now Rooz och har samarbetsutställningar med Hammarkullekarnevalen. Röhsska museet Nyförvärv av kvinnliga konstnärer till samlingarna Den Internationella Romadagen och Röhsskas samarbete med stadsdelen Bergsjön har uppmärksammats och under året har den riktade och uppsökande verksamheten i underrepresenterade stadsdelar fortsatt. Röhsska museet planerar också för ett samarbete med stadsdelen Bergsjön i Göteborg. Museet vill lyfta fram den energi, baserad i 1960-talets anda av framtidsoptimism, som stadsdelen grundades i. Detta ska ske genom att byta arenor med varandra, bjuda in till deltagande i samtal, mötas i sagoberättande och workshops, utställningsbygge m.m. utifrån Bergsjöbornas egna föremål. Målsättningen är att alla museets texter ska finnas tillgängliga på engelska. Samlingarna är i högsta grad mångkulturella och i arbetet med nyöppning av våningsplan 2 ingår även att digitalisera och granska samlingarna och göra dem tillgängliga för fler grupper. Målsättningen är att identifiera och lyfta fram föremål med översättningar till de fem mest talade språken i Göteborg. Göteborgs konstmuseum KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

163 Ett viktigt fundament är att eftersträva jämn balans mellan kvinnliga och manliga konstnärer. Men även genom programverksamhet, samarbeten och nätverkande säkerställs ett aktivt och dynamiskt arbete kring jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Ett aktuellt exempel är den utställning med Tobias Bernstrup som pågår under våren 2010 och som ingår som en del av HBT-festivalen Under 2011 planeras ett fördjupat samarbete med HBT-festivalen med konstnären Martin Gustavssons utställning som plattform. Likabehandlingsperspektivet är även av stor betydelse vid rekryteringar. c) Interkulturell utveckling beskriv nuvarande och planerade insatser Sjöfartsmuseet Tillsammans med Lövgärdesskolan och Resursenheten för introduktion av nyanlända barn söker museet få till stånd ett mångfaldsprojekt med syftet att öka delaktigheten i verksamhetens utveckling för barn med rötter i andra länder. Museets förhoppning är att under 2011 finna finansiering för projektet. Sjöfartsmuseet ingår i det internationella nätverket Association North Sea Cities. Nätverket anordnar jämte utställningar och bokproduktioner en större internationell forskningskonferens. Sjöfartsmuseet står 2011 som värd för aktuell konferens. Temat för konferensen är The parallell worlds of the seafarer. Akvariet ingår i flera internationella forskningsnätverk, vilket bl.a. resulterat i ett internationellt projekt där undervattenskameror placeras ut i olika havsmiljöer för att sedan sända live till institutionerna. På detta sätt kan besökarna följa livet i våra vatten och samtidigt göra en jämförelse med de miljöer som presenteras i akvarierna. I projektet ingår bland annat Natural History Museum London samt Göteborgs universitet. Göteborgs stadsmuseum Museet planerar skapa möjligheter för en dialog kring stadens olika historier, livsmiljöer och identiteter. Att skapa utrymme för mångfald är ett perspektiv som även omfattar genus och arbetet med implementera barnkonventionen. Utan en identifierad och erkänd historia har vi svårt att göra val om framtiden. Att känna igen sig är en del av att känna sig delaktig och vilja medverka i ett framtidsbygge. Museet söker ständigt tolka och omformulera vårt historiska medvetande som en grund för formandet av framtida gemenskaper. Göteborg är som många andra städer stadsdelarnas stad där identitet snarare kopplas till stadsdel än till staden som helhet. Det blir allt viktigare att inkludera fler perspektiv som kan skapa engagemang för olika hållbara lokala identiteter. Skapandet av identiteter innebär även att förhålla sig till andra identiteter. Stadsdelarnas historia och framtid kan handla om en stadsdel som t ex Hammarkullen. Stadsdelen symboliserar på många sätt förorten och är delvis relativt väldokumenterad. Men här finns också den mångkulturella karnevalen som i sig söker tolka förhållandet till stadens förändring. Hammarkullen kan senare kontrasteras med t ex Torslanda eller Askim. Röhsska museet Under hösten initieras ett projekt Kristallklara konstellationer tillsammans med ungdomar med invandrarbakgrund och glasblåsare i Småland. Målet är förståelse för olika traditioner samt kreativitet och delaktighet. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

164 Hammarkullskarnevalens föreningar har ett antal gånger representerat Göteborg i näringslivsträffar på museet. I det riktade pensionärsprogrammet Kulturkrockar arrangeras resor från museet till förorten och vice versa. Generationsmöten innebär bl.a. att gymnasieelever från Hår- och makeup/stylist utbildningen bjuds in för att erbjuda hårstyling och färganalys till pensionärer. Child Culture Design och Högskolan för design och konsthantverk, presenterar under våren sina designprojekt riktade mot barn. Pensionärer uppmanas till att ta med barn och vara referensgrupp. Göteborgs konstmuseum Konsten idag är ett internationellt språk, vilket speglas i Göteborgs konstmuseums breda verksamhet. Exempel på samarbeten är internationella utställningsturnéer, utbyten av publikationer, utbyten av personal, visningar och guidningar på andra språk än svenska etc. Vid sidan av pedagogiska insatser som t ex visningar och workshops på andra språk än svenska ingår en flerkulturell aspekt som en självklar del i museets utställningsproduktion. Aktuella exempel på utställningar och projekt med utlandsfödda konstnärer är Barbad Golshiri (våren 2009), Nilofar Koscheshi (våren 2010) och Jose Luis Martinat (sommaren 2010). Några exempel på samarbetsorganisationer och i vilka länder de verkar är följande: Pro Artibusstiftelsen i Finland, Arendals kunstmuseum i Norge,Chicago Institue of Fine Arts Getty Museum i Los Angeles, Picassomuseet i Antibes, Ateneum i Helsingfors och Moma i Dublin. d) Tillgänglighet beskriv nuvarande och planerade insatser Sjöfartsmuseet Sjöfartsmuseet förändringsarbete utgår från Design med omtankes metodik. Inom ramen för de nya basutställningarna arbetar museet med referens- och fokusgrupper bl.a. bestående av personer med olika funktionshinder. Sedan mitten av 2010 finns en tjänst på museet där ansvar för tillgänglighetsfrågor ingår. Personalgruppen har fått en introduktionsföreläsning i tillgänglighet, vilken kommer att följas upp 201. Det kommer dessutom att genomföras en större satsning på museets värdgrupp som kommer att genomgå utbildning i bemötande och tillgänglighet. Under 2011 kommer det även att genomföras en tillgänglighetsinventering av museets publika utrymmen. Arbetet med att digitalisera museets samlingar har inletts under år Programmet Museum+ har installerats och under året kommer museets nuvarande databas att konverteras. Göteborgs stadsmuseum Digitalisering av samlingarna pågår utifrån behov från brukare, låntagare och utställningsprojekt. Under 2011 kommer museets databas Carlotta att anslutas till K-samsök och därmed göras tillgänglig för fler brukare. Detta innebär nytt gränssnitt med tydligare KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

165 sökvägar i databasen samt information om samlingarna som i ökad omfattning blir tillgänglig på museets hemsida. Digitala register sammanförs med databasen för ökad tillgänglighet och funktionalitet. Aktiv insamling med samtidsdokumentation inom eftersatta områden som innefattar utökat arbete med digitalisering och tillgängliggörande genom en nyinrättad tjänst. I samverkan med Hammarkullens karnevalskommitté och HamSam har museet påbörjat ett strategiskt dokumentationsprojekt om stadsdelen och karnevalen med sikte på en presentation till karnevalens 40- årsjubileum. För att öka tillgängligheten till verksamheten planerar museet en ambulerande verksamhet i form av husmoduler som placeras i stadsdelarna och i regionen för att möta nya publikgrupper. De ska inte i första hand presentera färdiga utställningar utan starta en dialog om nya infallsvinklar och relevanta ämnen för ett framtida museibygge. Röhsska museet Under 2010 fick Röhsska extra medel för att öka tillgängligheten. Detta gör att alla museets utställningslokaler nu är tillgängliga för röreslehindrade. Tillgängligheten till museet ska öka genom att museet under perioden ska prioritera återöppnandet av nya basutställningar på våning 2. Våningsplanet har under ett tiotal år till hälften använts för magasinering. Detta arbete samordnas med en digitalisering av museets föremålskatalog och kommer att öka tillgängligheten för både allmänhet och forskning avsevärt, så även möjligheterna att arbeta med nya pedagogiska projekt på museets webbsida. Museet fortsätter med att lägga ut föreläsningar som ljudfiler så att det går att lyssna på dem via nätet. Hörsel- och syntolkning erbjuds till allmänna visningar. Daisy-spelare med guidade visningar för synskadade samt taktila mönsterstationer finns utplacerade i museets permanenta utställningar. All skyltning och information i museet görs i ett första steg tvåspråkig för att kunna översättas till Göteborgs mest talade språk. Genom projektet Designhistorien i 3D skapas ny teknik som bygger förutsättningar för ett helt nytt sätt att ta till sig historien genom museets samlingar. Ett ökat öppethållande är högt prioriterat. Göteborgs konstmuseum Museet har generösa öppettider och kvällsöppet en dag i veckan. Till Stenasalen, där det oftast visas samtidskonst, är det fri entré. En dialog med gatubolaget och park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad pågår för att förbättra skötsel- och underhållsnivåer vid entréer och exteriöra trappor. Även belysningen på museet har förbättrats under 2010 bl.a. genom bidrag från Stenastiftelsen. Den engelska delen av museets webbplats är under ständig utveckling. En konsekvent och standardiserad skyltning av internationellt snitt i och kring museet är under utformning. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

166 Flera tillgänglighetsåtgärder är genomförda och planerade åtgärder är t ex komplettering av ledstänger, Ny rullstolsramp, ombyggnad av handikapptoalett m.m. Uppskattad kostnad för kommande åtgärder är ca 250 tkr. e) Samverkan beskriv nuvarande och planerade samarbeten med kommuner, den ideella sektorn, det fria kulturlivet, andra kulturaktörer, näringsliv, övriga Sjöfartsmuseet Under 2011 genomförs en satsning på konstutställningar som relaterar till museets vision om den blå tråden. Två utställningar sker i samarbete med det fria kulturlivet. Konstnären Stina Östberg har med Sjöfartsmuseet hjälp följt med ett fartyg för att dokumentera livet ombord. Hennes installation Floating Island som bl.a. har visats på Konstbiennalen i Bukarest kommer att visas på museet under Tillsammans med Valands konsthögskola kommer museet att genomföra ett projekt som handlar som Älvstadens ljud. Projektet utgår från en fyraveckors kurs som ges på Valand. Elevernas alster kommer att ställas ut på museet. Den tredje utställningen Horisonter är ett samarbete med Statens Maritima Museer. Flera samarbeten med näringslivet har etablerats. Under 2010/2011 genomförs en omvärldsanalys i syfte att identifiera framtida samarbetspartners. Utredningen kommer att ligga till grund för museets fortsatta arbete avseende samarbete med näringsliv och andra aktörer. Inom regionen har museet ett etablerat samarbete med Grebbestads kommun, där delar av museet fiskeutställning visas under en 3-5 års period. Tillsammans med Göteborgs universitet driver museet projektet VIRTUE som pågår under Syftet med projektet är att få unga människor i regionen intresserade av naturvetenskap och havsmiljöfrågor. Göteborgs stadsmuseum Stadsmuseet är engagerade i det regionala nätverksbygget om industrisamhällets kulturarv. Tillsammans med Västarvet kommer en gemensam utställning på temat att turnera runt i regionen under 2011 och Utställningen ska ses som början på en dialog med den ideella sektorn om Göteborg och regionens industriella identitet. Utvärdering för nya planerade aktiviteter sker under Röhsska museet Under året som gick inledde Röhsska museet samarbeten med en rad andra kulturinstitutioner av olika slag kring olika former av utställningsprojekt, både inom Västra Götalandsregionen och i övriga landet inleddes ett treårigt projekt, Röhsska/Gunnebo akademien, med syfte att arbeta med kultur och näring som en kraft för regional utveckling. Samarbetsparter är Gunnebo Slott och Trädgårdar, och Göteborgs universitet, i samarbete med Västra Götalandsregionen samt representanter från näringslivet. Museet söker aktivt samarbete med olika intressenter inom design, konsthantverk och andra närliggande områden. Museet samarbetar på flera olika sätt med Göteborgs universitet. I ett mångårigt samarbete med Institutionen för kulturvetenskaper tar museet emot ett antal KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

167 studenter för praktik. Ett samarbete har också inletts vad gäller uppsatshandledningar på både b- och c-nivå. Tanken är här att studenterna ska inspireras till att skriva texter om föremål i museets samlingar. Dessutom har diskussioner om ett samarbete kring gemensamma seminarier inletts under året. Museet fortsätter också att fördjupa sitt samarbete med HDK, Högskolan för design och konsthantverk. Museet och skolan som ligger i samma kvarter träffas regelbundet. Alla studenter får visningar av museets utställningar och magasin. Traditionsenligt visas också avgångseleverna från HDK och elever från Stenebyskolan sina examensarbeten vid en utställning på museet. Samtal pågår om hur detta samarbete kan utvecklas ytterligare. Röhsska museet medverkar under 2010 i ett mångdisciplinärt forskningsprojekt kring mode initierat av Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs Universitet. Sedan ett och ett halvt år tillbaka har Röhsska museet och Kulturhuset Blå Stället regelbundet träffats för att tala om hur de två institutionerna skulle kunna ha ett närmare samarbete. Samarbetet är en del i strävan att finna nya målgrupper. Samarbetet har hittills resulterat i en serie mindre utställningar från Röhsska i Blå Ställets bibliotek. Planering pågår för ett större gemensamt projekt som går under namnet Bord duka dig, en utställning om olika kulturers dukade bord, vars syfte blir att visa upp och diskutera kulturella skillnader vad gäller estetik och synen på vad som är praktiskt och vad tingen kommunicerar. Årligt återkommande firande av Romadagen i samarbete med Romska Folkhögskolan Årligt återkommande firande av Now Rooz med Now Rooz Föreningen i Västra Götalandsregionen Årligt återkommande samarbete med HBT-festivalens förening. Samarbete med stadsdelen Bergsjön för att etablera ett årligen återkommande projekt, Rymdsalongen, på Bergsjöns nya planerade kulturhus Samarbete med Arkitekturmuseet i Stockholm runt Konstslöjdsalong, troligtvis biennalt återkommande från Göteborgs konstmuseum Vara Konserthus har varit aktivt en längre tid och rönt framgångar både lokalt och regionalt. Under förs samtal mellan museet och Vara konserthus huvudman Vara kommun i syfte att undersöka möjligheten att utöka verksamheten även inom konstområdet genom ett samarbete där man nyttjar kompetens, varumärkestyngd och samlingar genom Göteborgs konstmuseum. Man föreslår ett samarbete mellan Vara kommun, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad/Göteborgs konstmuseum. Samtalen kring denna utveckling planeras fortsätta under Sedan flera år löper ett samarbete med Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet, som har resulterat i både utställningar, publikationer och internationella seminarier. Under 2011 planeras en separatutställning med Andreas Gedin, där hans utställning i Stenasalen blir en del av disputationen i konstnärlig forskning vid HFF/Göteborgs universitet Övriga önskade utvecklingsområden 2011 a) beskriv önskvärda utvecklingsområden KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

168 Sjöfartsmuseet Tillgänglighet: Fortsatt arbete med tillgänglighetsfrågor ur ett brett perspektiv, vilket inkluderar fysisk tillgänglighet, brukarnas delaktighet i verksamhetens utveckling samt digitalisering av museets samlingar. Skapandet av en gemensam bild: Under år 2010 har museet arbetat med Göteborgs stads Översikten, vilket är ett verktyg som används för att få en gemensam bild av verksamheten. Verktyget identifierar verksamhetsidé, vision, grundvärderingar, målgrupper, samarbetspartners mm. År 2011 har museet för avsikt att fördjupa arbetet med de grundvärderingar som verksamheten utgår ifrån. För detta kommer museet behöva ta in en extern konsult som leder arbetet. Göteborgs stadsmuseum Utökad kulturarvsdiskussion: Utveckla arbetet med inkludering och i ökad omfattning engagera fler eftersatta grupper i kulturarvsdiskursen. Inte minst gäller det att införliva museets arbete inom kulturmiljöområdet i stadens planeringsprocess, i god bebyggd miljö och i miljökvalitetsmålen. Det innebär även att inventera och värdera industrisamhällets moderna områden. Ett arbete som kommer att ske i dialog med brukare och som måste betraktas som långsiktigt. Tillgänglighet: Att tillgängliggöra samlingarna för hela regionen och finna former för att nå nya målgrupper. Det är 150 år sedan Göteborgs Museum formellt öppnade sina dörrar i ett folkbildande syfte. Arbetsområdet var under lång tid hela Västsverige och museets samlingar speglar områdets kulturella förändringar års publika verksamhet fokuserar på museets roll i samhällsbygget historiskt och i framtiden. Genom utställningar och programaktiviteter vill museet skapa en dialog om möjliga framtider med utgångspunkt i museets historia. Gemensamt för de olika utvecklingsområdena är att tydliggöra vår egen historia och formulera en framtida identitet. Röhsska museet Tillgänglighet: Utökade öppettider i form av ytterligare kvällsöppet Göteborgs konstmuseum Samlingar och utställningar via webben: Internet blir en allt viktigare källa när det gäller information och upplevelser. En viktig framtidsfråga för museerna är hur att tillgängliggöra samlingar och utställningar via nätet. Arbetet med Göteborgs konstmuseums nya webbplats är redan påbörjat. I ett förmånligt sponsorsamarbete med designbyrån Raring tas en ny och användarvänlig layout fram. ITföretaget Fujitsu sponsrar med kodning. För att kunna arbeta vidare med ett långsiktigt perspektiv behövs ytterligare medel och en projektledare som kan förena IT-pedagogik och relevant konsthistorisk kunskap. IT och konst: Göteborgs konstmuseum ligger i framkant när det gäller konst som förenar kunskap, upplevelse och ny interaktiv teknologi. Ett aktuellt exempel är det uppmärksammade konstpedagogiska projektet Konsten pratar där museets besökare genom sina mobiltelefoner kan interagera med konstverken genom ett användargränssnitt i bluetooth. Projektet som KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

169 sponsrats av reklambyrån Milk har varit mycket framgångsrikt. För att kunna satsa ytterligare på att nå nya publikgrupper via kommunikationsintensiva grepp behövs en stabil ITinfrastruktur med trådlöst nätverk för internet. Tillgänglighet och tidsenligt upplevelseutbud: För att bättre tillgodose förväntningarna hos besökare och allmänhet, för att öka attraktionskraften och ytterligare stärka Göteborgs konstmuseums profil som ett konstmuseum av högsta klass finns ett föreslaget åtgärdsprogram med fokus på tillgänglighet och värdskap. Huvudpunkterna innefattar bl.a. följande utvecklingsområden: En modern, välkomnande och tydlig entré, en utveckling av museets bokhandel till en museishop med bredare sortiment, en utveckling av museets kafé, en konsekvent handikappanpassning och en konsekvent och standardiserad skyltning av internationellt snitt i och kring museet. Ett öppet och aktivt konstbibliotek: Göteborgs konstmuseum har ett unikt konstbibliotek med många unika titlar och tidskrifter, från sekelgamla utställningskataloger till de allra senaste konst- och fotomagasinen. Museets omfattande program med publikationsutbyten med andra konstmuseer världen över gör att museet förfogar över ett stort antal titlar som inte finns att tillgå på annat håll. Digitalisering av titlar och tidskrifter och biblioteket är en viktig resurs för museets kunskapsproduktion. Biblioteket används huvudsakligen av forskare och studenter, men har en stor publik potential. Museet önskar skapa en ett öppet och aktivt bibliotek, tillgängligt för allmänheten. En angelägen aspekt är att kunna erbjuda fler läsplatser för besökare och forskare. I dagsläget finansieras bibliotekarietjänsten externt genom forskningsmedel som tar slut vid årsskiftet Audioguide: Framtagande av guide för besökare med information på svenska och engelska. Museet vill utveckla ett samarbete där ett externt företag står för tekniken och museet för innehållet. Mobilguide är ett alternativ. Guidebok: Framtagande av guidebok/highlightsbok över Göteborgs konstmuseums samlingar, i mindre format (paperback) och överkomligt pris för besökaren, på svenska och engelska. Museet tror att det finns en efterfrågan och vill prova detta med en mindre upplaga. På sikt ses en möjlig inkomstkälla. Fotograf: En viktig inkomstkälla på konstmuseer är försäljning av bildrättigheter och därtill relaterade verksamheter: vykort, souvenirer etc. För närvarande har konstmuseet en fotograf på 50 %, vilket är otillräckligt. Museet önskar utöka denna ofrivilliga deltid till en heltidsanställning för fotograf. Touch-screen-information i samlingarna: Med början i Fürstenbergska galleriet, Göteborgskoloristerna och Arosenius-rummet vill Göteborgs konstmuseum erbjuda en enkel sökväg till information via s.k. touchscreen/pekskärm, kostnadsfri och enkel för besökaren att använda. Inredning: Tydligare ljusskylt med Göteborgs konstmuseum på fasaden, affischskåp utomhus, uppsättningsanordning på fasaden för stor banderoll med möjlighettill kvadratisk/rektangulär yta. 2. Övriga upplysningar KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

170 Sjöfartsmuseet Museet har en vision om att skapa en ny entré till museet. Arbetet med att realisera denna vision kommer att starta under år 2011, då museet måste finna externa samarbetspartners för realisering av projektet. Målet är att projektera en ny entré under 2012 för att året därpå påbörja entreprenaden. Göteborgs konstmuseum Museet fortsätter sin positiva utvecklingstendens vad gäller synlighet och tillgänglighet. Sveriges tredje största konstmuseum hade besök under 2009 och en liknande siffra verkar sannolik för Museets verksamhet med både breda och smala kvalitetssatsningar avspeglas i medierna och de flesta av museets utställningar recenseras i alla väsentliga medier; från dagstidningar som DN, SvD, GP, Expressen och Aftonbladet till månadsmagasin, etermedier, nättidskrifter och bloggar. Röhsska museet Museet har en vision att vara Sveriges främsta museum för mode, design och konstslöjd stod Carl Westmans byggnad klar och 2016 öppnades den för besökarna. Övergripande ska museet förberedas för att kunna möta publiken som en stark förnyad kulturinstitution under jubileumsperioden För att tillgodose målet att öka och bredda publiken samt nå nya målgrupper ska museet befästa och utveckla de samarbeten som inletts genom museets förändringsarbete. Röhsska museet ska fortsätta att tänja på gränserna för vad ett museum kan vara MALL FÖR ANSÖKAN OM MEDEL 2011 RELATERADE TILL VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS SAMVERKAN MED STATENS KULTURRÅD INOM RAMEN FÖR DEN NYA KULTURSAMVERKANSMODELLEN Kontaktuppgifter: Institution/förvaltning Göteborgs Symfoniker AB Uppgiftslämnare Helena Wessman, VD och konstnärlig chef E-post helena.wessman@gso.se Telefon , Planerad verksamhet antal föreställningar/utställningar a) antal föreställningar, totalt b) varav turnéer/uppsökande 15 c) varav riktade mot barn och unga Planerad verksamhet KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

171 antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/sem inarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter a) antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminari er/kurser/ workshops/kringaktiviteter totalt varav: - sportlovsorkestern/höstlovskören 2 - samverkan El Sistema 10 Hammarkullen - samverkan regionens övriga 20 kulturskolor - samverkan Högskolan för scen 4 och musik - seminarier riktade till svenskt 6 musikliv - föreläsningsserie Sixtens sexa 6 - föreläsningsserie Jan Ling 4 - konsertintroduktioner 10 - visningar Konserthuset 20 barn/ungdom/vuxna 1.3. Planerad verksamhet övrigt 2011 a) typ av aktiviteter uthyrningsverksamhet 1.4. Specificerade utvecklingsområden 2011 a) Barn och unga beskriv nuvarande och planerade insatser för målgruppens möjlighet till inflytande och delaktighet För att vidareutveckla Göteborgs Symfonikers barn- och ungdomsverksamhet avser vi att genomföra tre projekt. Två som riktar sig till den unga publiken och ett som riktar sig till barn och ungdomar som själva spelar ett orkesterinstrument. Projekten kommer att pågå i tre år med start hösten 2010, förutsatt att finansiering kan erhållas. Externa medel söks för konstnärliga residens, projektledning och produktion. Göteborgs Symfonikers egeninsats består i arbetstid för den egna personalen, teknisk utrustning, marknadsföring etc. 1. Projekt för föreställnings- och konsertutveckling Projektet syftar till att vidareutveckla formerna för föreställningar och konserter riktade till barn och ungdomar. Målet är att presentera den klassiska musiken och symfoniorkestern och dess instrument på ett sätt som attraherar unga människor som vanligtvis lyssnar till helt andra sorters musik. Under projektet skapas produktioner som kan användas av såväl Göteborgs Symfoniker, som andra svenska symfoniorkestrar. För projektets genomförande anställs en regissör, en tonsättare och en projektledare på halvtid under tre år. De får till uppgift att skapa nya koncept för föreställningar och konserter och att bära barn- och ungdomsperspektivet in i Göteborgs Symfonikers övriga programplanering. 2. Projekt för utveckling av digital kommunikation Projektet syftar till att utveckla kommunikationen via digitala kanaler för att nå en yngre målgrupp som inte nås med traditionell marknadsföring. Målet är att öka kännedomen om klassisk musik och i förlängningen bredda publikunderlaget. Värderingen som styr projektet är att alla kan vara med och innehållet kommer att vara interaktivt och bygga på klassisk musik. Projektet får en egen hemsida kopplad till ett flertal applikationer: Kompositionsverktyg direkt på hemsidan med möjlighet att direkt använda sin egen musik i t.ex. en mobiltelefon, möjligheter att lägga upp egna musikvideor m.m. Applikationer för iphone och andra mobila plattformar utvecklas där innehållet på ett utvecklande sätt används för att spela KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

172 klassisk musik tillsammans. Projektet marknadsförs med ett eget grafiskt program för att öka dynamiken i kommunikationen med en yngre målgrupp. Marknadsföring och sociala medier ska driva unga människor in till hemsidan där bl.a. Facebook-grupper ska administreras. För projektet anställs en webbmaster på halvtid, övrig kompetens anlitas externt. 3. Projekt för pedagogisk verksamhet Projektet syftar till att vidareutveckla Göteborgs Symfonikers verksamhet riktad till barn och ungdomar som själva spelar orkesterinstrument. Målet är att etablera regelmässig samverkan med El Sistema Hammarkullen, regionens musik- och kulturskolor, ungdomsorkestrar i regionen samt musikutbildningar från gymnasie- till universitetsnivå på regional och nationell nivå. Projektet ska också vidareutveckla vår egen orkester- och körverksamhet riktad till regionens unga musikanter. Under projektet utvecklas former för möten mellan spelande barn och ungdomar, deras pedagoger och de professionella musikerna i Göteborgs Symfoniker. För projektets genomförande anställs en projektledare på halvtid under tre år. Projektledaren får till uppgift att skapa nya koncept för Göteborgs Symfonikers pedagogiska verksamhet och att bära barn- och ungdomsperspektivet in i övrig verksamhetsplanering. Utöver ovanstående tre projekt avser vi att stärka verksamhetsområdet barn och ungdom genom nätverkande på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Hösten 2010 kommer vi att, tillsammans med Kulturförvaltningen Göteborgs stad, ta initiativ för att stärka samverkan mellan de parter i staden som har orkesterverksamhet för barn och ungdomar (kulturskolor, grundskolor, gymnasier, fritidsverksamheter, högskola, orkestrar och främjandeorganisationer). Vi avser också att medverka till att på motsvarande sätt stärka samverkan på regional och nationell nivå. Internationellt avser vi att fördjupa vårt samarbete med El Sistema i Venezuela samt att upprätta kontakt med bland andra El Sistema Scotland och Baltic Youth Orchestra. b) Jämställdhet beskriv nuvarande och planerade insatser I april 2010 inrättade vi en ny funktion inom administrationen personalstrateg i syfte att höja nivån på vårt personalstrategiska arbete. Prioriterade uppgifter för personalstrategen är bland annat framtagandet av en heltäckande arbetsmiljöplan, genomförande av en arbetsmiljökartläggning, arbetsvärdering i syfte att säkerställa jämställd lönesättning och upprättandet av ett lokalt samverkansavtal. Arbetsmiljöplanen får två underavdelningar, likabehandling och fysisk arbetsmiljö. Likabehandlingsarbetet styrs av Diskrimineringslagen (2008:567) och syftar till att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Vårt specifika arbete med jämställdhet griper också in i programplaneringen. Vår avsikt är att årligen öka antalet kvinnliga dirigenter och att om fem år ska 25% av de dirigenter vi anlitar vara kvinnor. Även när det gäller de tonsättare som tas upp i våra program avser vi att åstadkomma en tydligt förbättrad balans mellan könen, även om tyngdpunkten på äldre musik gör att vi inte kan förväntas nå lika långt som när det gäller dirigenterna. c) Interkulturell utveckling beskriv nuvarande och planerade insatser I syfte att öppna Göteborgs Konserthus för nya publikgrupper och verka för en större kulturell mångfald i det offentliga musikutbudet arbetar GSAB systematiskt med att skapa en närmare kontakt med etniska minoriteter och civilsamhället. Vi samarbetar regelbundet med befolkningsgrupper av iranskt/kurdiskt ursprung genom föreningar, närradiostationer och lokala arrangörer och fyller numera Konserthuset då vi erbjuder evenemang med artister ur den iransk/kurdiska kultursfären. Under 2011 vidgar vi satsningen till att omfatta även spansktalande befolkningsgrupper. Genom vår chefdirigent Gustavo Dudamel och gästspelet av Simón Bolívar Youth Orchestra of Venezuela i juni 2010 har vi fått nära kontakt med det venezuelanska utbildningsprogrammet El Sistema, vilket arbetar med social utveckling genom orkesterspel på individ- och samhällsnivå. Vår avsikt är att under 2011 fördjupa samarbetet med El Sistema i Venezuela i syfte att medverka till att svenska El Sistema-modeller kan utvecklas. d) Tillgänglighet beskriv nuvarande och planerade insatser Arbetet med att öka tillgängligheten till Göteborgs Symfoniker AB:s verksamhet bedrivs inom tre fält: fysisk tillgänglighet till Göteborgs Konserthus, uppsökande verksamhet och introduktioner för nya KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

173 publikgrupper samt ökad tillgänglighet genom digitala utsändningar och organisationens deltagande i sociala medier. Göteborgs Konserthus är en byggnad av stort kulturhistoriskt värde och stora insatser har gjorts för att återställa huset i dess ursprungliga skick. Samtidigt måste byggnaden förstås anpassas till vår tids krav vad gäller teknik, bekvämlighet och fysisk tillgänglighet. I samverkan med hyresvärden Kigab och arkitektbyrån White Arkitekter genomförs kontinuerligt förbättringar i tillgänglighetsavseende, men hindren för äldre och personer med funktionsnedsättningar är fortfarande många. Till exempel är trapporna många och akustiken i foajéer och promenoarer svårbemästrad. En förbehållslös framtidsdiskussion kring lokalfrågan skulle därför vara välkommen. Genom uppsökande verksamhet, genreöverskridande konsertprogram och introduktionsprogram av olika slag arbetar vi kontinuerligt för att bredda och öka vårt publikunderlag. Göteborgs Symfoniker och mindre ensembler framträder regelbundet utanför konserthuset. Vår serie Popical, där popmusiker spelar ihop med Symfonikerna, och orkesterns underhållningskonserter lockar åhörare som inte tidigare tagit del av orkestermusik. Ambassadörsprogrammet och våra after-work-konserter sänker trösklarna för dem som är nyfikna, men inte tidigare vågat närma sig orkestern. Genom skoloch familjekonserter når vi barn och ungdomar som aldrig annars skulle ha kommit i kontakt med symfonisk musik. Också våra konsertserier inom andra genrer än den symfoniska bidrar till att bredda publikunderlaget. Vi har serier för jazz, kammarmusik och världsmusik och genom att externa arrangörer hyr Konserthuset kan man också lyssna till pop och rock. Möjligheten att göra digitala utsändningar av Symfonikernas konserter är en stor och viktig framtidsfråga. Redan om några år bör det vara en självklarhet med direktutsändningar via internet och digitala överföringar till samlingslokaler över hela landet. För detta krävs såväl stora investeringar i teknisk utrustning som ett kraftfullt kunskapslyft, dels genom att befintliga medarbetare fortbildas, dels genom att en bildproducent anställs. Genom vår närvaro i sociala medier har vi direktkontakt med såväl nuvarande som presumtiv publik. Genom de samtal som förs via internet ökar publikens påverkan på och tillgänglighet till verksamheten. e) Samverkan beskriv nuvarande och planerade samarbeten med kommuner, den ideella sektorn, det fria kulturlivet, andra kulturaktörer, näringsliv, övriga Som en av regionens största kulturinstitutioner och som hemvist Sveriges Nationalorkester avser Göteborgs Symfoniker AB att ta ett allt större ansvar för samverkan inom regionens och landets musikliv. Vi kommer under hösten att, tillsammans med Göteborgs stad, ta initiativ till åtgärder för att stärka samarbetet mellan de parter i Göteborg som bedriver orkesterverksamhet för barn och ungdomar. Redan har vi etablerad samverkan med bland andra El Sistema Hammarkullen, Vänersborgs kommun, Högskolan för scen och musik, GöteborgsOperan och Musik i Väst. I framtiden ska vi ha nära kontakt alla regionens kulturskolor som har orkesterverksamhet och inta en tydlig position i nätverk med orkesterinriktning på nationell och internationell nivå. Samverkan med det fria musiklivet sker främst genom våra konsertserier för jazz, kammarmusik och världsmusik. Göteborgs Symfoniker har sedan länge att väl etablerat samarbete med näringslivet i Göteborg och Västra Götaland. Arbete pågår med att vidareutveckla vår sponsorverksamhet i syfte att skapa ökat värde för de företag som väljer att stödja verksamheten Övriga önskade utvecklingsområden 2011 a) beskriv önskvärda utvecklingsområden Besparingar i verksamheten 2009 ledde till att administrationen minskades med drygt tre tjänster. För att kunna bibehålla och utveckla verksamheten i enlighet med vårt uppdrag krävs att vissa av de borttagna funktionerna återställs. Vi äskar därför medel för att under 2011 kunna anställa en barn- och ungdomsproducent 100%, en biblioteksassistent 50% och en orkesterassistent 50%. 2. Övriga upplysningar Göteborgs Symfoniker är en av de främsta orkestrarna i Europa och dess chefdirigent Gustavo Dudamel en av världens mest efterfrågade dirigenter. Symfonikernas internationella lyskraft har byggts upp genom medvetna satsningar sedan 1980-talet och är en viktig faktor för det stora publikintresse som orkestern tilldrar sig på hemmaplan. Den ryktbarhet som Symfonikerna har upparbetat genom turnéer, skivinspelningar och samarbeten med toppskiktet bland dirigenter och KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

174 solister har också bidragit till att sätta Västra Götalandsregionen och Göteborg på kartan, vilket lönats med ett starkt stöd från politik och näringsliv. Men Göteborgs Symfonikers väg till framgång har också kantats av ekonomiska kriser, nu senast inför budgetåret 2010 då fem miljoner måste bantas bort. Till viss del kan de återkommande budgetunderskotten härledas till bristande planering, men huvudorsaken står att finna i det obestridliga faktum att en verksamhet av det här slaget bara blir dyrare och dyrare. Huvuddelen av verksamhetens omslutning är bunden i hyra och löner och av produktionsmedlen används det mesta till arvoden för dirigenter och solister. För att hålla verksamheten på en stadig nivå krävs således årliga anslagsuppräkningar i paritet med löne- och kostnadsökningarna. Så har dessvärre inte varit fallet. Istället kan vi se ett mönster med tillfälliga ägartillskott för att avhjälpa regelbundet uppseglande kriser och däremellan år av otillräckliga anslagsuppräkningar med en snabb urholkning av ekonomin som följd. Efter att under hösten 2009 ha genomfört ett sparprogram med personalneddragningar och frusna musikerlöner kunde Göteborgs Symfoniker AB:s styrelse presentera en budget i balans för Redan 2011 väntar nästa kris. Nu pågående lönerörelse kommer uppskattningsvis att leda till en kostnadsökning om tre miljoner kronor. Prislappen för att lösa upp frysningen av musikerlönerna är två miljoner och kostnaden för att återställa bemanningen inom administrationen till skälig nivå uppgår till cirka 1,2 miljoner kronor. De anslagsuppräkningar som hittills aviserats av Västra Götalandsregionen är långt ifrån tillräckliga. Om ekonomin holkas ur krävs rationaliseringar. Det är vår plikt att ständigt effektivisera de administrativa processerna ett sådant arbete pågår just nu men den konstnärliga verksamhetens behov av stöd är tämligen konstant. En rationaliseringsmöjlighet är att minska antalet musiker, men då har vi inte längre en orkester av internationellt mått. Verksamheten kan också rationaliseras genom en minskning av antalet konserter, företrädesvis genom att vi utesluter andra genrer än den symfoniska, men då till priset av smalare utbud och snävare publikunderlag för Göteborgs Konserthus. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

175 Vi hävdar att sådana omställningar av verksamheten måste föregås av politiska beslut. Om Göteborgs Symfoniker ska överge sin internationella position eller om verksamheten i Göteborgs Konserthus ska smalnas av, ska det ske till följd av politiska prioriteringar, inte som en effekt av ekonomisk urholkning i smyg. Med respekt för de förväntade förändringar i samhällsekonomin som politiken har att hantera (krympande skattebas till följd av demografiska förändringar) förespråkar vi en annan väg. Istället för att rusta ned eller nödtorftigt hålla verksamheten på samma nivå som idag bör anslagen räknas upp så mycket att Göteborgs Symfoniker AB:s ekonomi tryggas för flera år och verksamheten kan utvecklas. Vart ska då denna utveckling leda? Vi dristar oss till att vara visionära. Om tio år är Göteborgs Symfoniker en av världens tio främsta orkestrar och Västra Götaland den region i Sverige där orkestermusiken har starkast fäste. Sveriges Nationalorkester är centralpunkt och pådrivande kraft i regionens musikliv och har en tydlig position i nationella och internationella nätverk. Verksamheten har i alla delar internationell lyskraft och bedrivs i ett musikhus med full bredd. Mer konkret strävar vi efter att om tio år ha uppnått nedanstående mål. Tillgänglighet En majoritet av invånarna i Västra Götalandsregionen uppfattar och uppskattar sitt delägarskap i Göteborgs Symfoniker AB. Samtliga konserter i regi av Göteborgs Symfoniker AB håller högsta kvalitet och kringgärdas av en omfattande utbildnings- och bildningsverksamhet riktad till såväl publik som till de som själva spelar ett orkesterinstrument. Tillgängligheten till verksamheten är hög. Geografiska, sociala och fysiska hinder för att delta i verksamheten är undanröjda. Kvalitet och konstnärlig förnyelse Världens främsta dirigenter och solister ser det som meriterande att arbeta med Göteborgs Symfoniker. Musiker från hela världen tävlar om anställning i orkestern. Göteborgs Symfoniker gästspelar regelbundet på världens mest prestigefyllda arenor. Digitala utsändningar av Symfonikernas konserter och inspelningar för olika medier görs regelbundet. Göteborgs Symfoniker som Sveriges Nationalorkester tar ett särskilt ansvar för den samtida, nordiska orkestermusiken. Huvuddelen av orkesterns produktioner innehåller musik av nu levande tonsättare, särskilt svenska och nordiska. Göteborgs Symfoniker gör minst fyra uruppföranden per säsong och ser genom utbyten med andra orkestrar till så att uruppförda verk spelas på flera ställen redan första säsongen. Göteborgs Symfoniker som Sveriges Nationalorkester tar ett särskilt ansvar för att lyfta fram unga solister och dirigenter och har tillsammans med övriga svenska orkestrar skapat ett utbildningsprogram för svenska dirigenter. All konsertverksamhet i Göteborgs Symfoniker AB:s regi håller högsta kvalitet och spänner över många genrer. Genreöverskridande och nyskapande produktioner är kännetecknande för verksamheten. Ett levande kulturarv Orkestermusiken anses vara en viktig del av vårt klingande kulturarv och Sveriges Nationalorkester tar särskilt ansvar för att vårda och utveckla den svenska och nordiska kärnrepertoaren. Göteborgs Symfonikers framföranden präglas av såväl djup förtrogenhet med olika tidsepokers uppförandepraxis, som ett kritiskt och forskande förhållningssätt till denna praxis. Nyskapande tolkningar av äldre verk är legio. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

176 MALL FÖR ANSÖKAN OM MEDEL 2011 RELATERADE TILL VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS SAMVERKAN MED STATENS KULTURRÅD INOM RAMEN FÖR DEN NYA KULTURSAMVERKANSMODELLEN Kontaktuppgifter: Institution/förvaltning: Stiftelsen GöteborgsMusiken, Göteborg Wind Orchestra Uppgiftslämnare: Mikael Fellenius, VD E-post: Telefon: Planerad verksamhet 2011 antal föreställningar/utställningar a) antal föreställningar, utställningar totalt Planerade föreställningar är 90 stycken i Göteborg och VGR b) varav turnéer/uppsökande Av dessa planeras ca 15 konserttillfällen göras under turné c) varav riktade mot barn och unga Ca 30 konserter genomförs för barn och unga 1.2. Planerad verksamhet 2011 antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter a) antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter totalt 2011 planerar GWO att genomföra 3 barn/ungdomsproduktioner för låg/mellanstadie elever. Varje produktion genomförs under en vecka med ca 10 föreställningar/konserter. GWO planerar även att genomföra en coaching/seminarievecka för unga blåsare ur Kulturskolan samt för intresserade elever från Västra Götalandsregionen. Ytterligare ett samarbete planeras att genomföras med Brunnsbo Musikklasser b) uppskattad totalkostnad pedagogiska aktiviteter 1.3. Planerad verksamhet övrigt 2011 a) typ av aktiviteter Programverksamhet Under våren 2011planerar GWO producera ett generalprogram som speglar konsertplanen under I korta drag genomför orkestern bl.a. följande produktioner i abonnemangsserien: Jazz/konstjazz. Klassisk blåsmusik med dans- och sångsolist Konstmusik/klassisk blåsmusik Offentliga familjekonserter Underhållningsmusik med sångsolist KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

177 Samarbete med elever från sång- och musikalutbildningen vid Balettakademien i Göteborg Uruppförande av beställningsverk Concerto for Wind Orchestra av Örjan Fahlström Konsert för GWOs vänförening Vårkonserter på Liseberg samt medverkan vid Lisebergs traditionsenliga öppningsceremoni Jazz/världsmusik Klassisk blåsmusik och underhållningsmusik Sommarkonserter på Liseberg 1.4. Specificerade utvecklingsområden 2011 a) Barn och unga beskriv nuvarande och planerade insatser för målgruppens möjlighet till inflytande och delaktighet GWO samarbetar med Balettakademien i Göteborg där vi bl.a. för en dialog med eleverna som idégivare till projekt. b) Jämställdhet beskriv nuvarande och planerade insatser GWO har en fastställd jämställdhetsplan som vi arbetar efter. Ambitionen är att alltid upprätta hålla balans mellan män och kvinnor i såväl konstnärliga som administrativa frågor c) Interkulturell utveckling beskriv nuvarande och planerade insatser GWO verkar ständigt för möte mellan olika kulturer. Ett viktigt inslag repertoarplaneringen är och har varit våra s.k. Stadskonserter som belyser musik från olika kulturer världen över. Dessa konserter fortsätter även under En annan målsättning under 2011 är att planera in ett konstnärligt och musikaliskt samarbete med musiker och musik från en annan kultur. Ett sådant projekt med Europeisk / Internationell prägel går under projektnamnet In the Desert och är ett arbete som planeras tillsammans med Örjan Fahlström som är prefekt i dirigering och komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm,. d) Tillgänglighet beskriv nuvarande och planerade insatser Tillgängligheten i Göteborg Wind Orchestras konsertsal Kronhuset är väl anpassad för bl.a. handikappade. Nya publika toaletter som är handikappsanpassade installerades Däremot finns ingen utrustning för s.k. hörselslingor eller möjligheter för rörelsehindrade att få tillgång till Kronhusets foajé som är belägen på våning dit vilken hiss saknas. Kronhuset är en centralt belägen konsertsal i Göteborg med 250 publikplatser. e) Samverkan beskriv nuvarande och planerade samarbeten med kommuner, den ideella sektorn, det fria kulturlivet, andra kulturaktörer, näringsliv, övriga Samarbete med kommuner och andra aktörer Planerade samarbeten med kommuner och kulturaktörer etc. i Västra Götalandsregionen innefattar följande under 2011: Samarbete med och genomförande av programverksamhet i Vara Konserthus Samarbete med konsertprojekt Bohusläng Big Band i Kronhuset, Göteborg Konsertprojekt i Åhaga Konsert & Evenemang i samarbete med Borås Kommun Samarbete med Borås Stadsteater, Konsertproduktion på Borås Stadsteater Samarbete med Göteborgs Kulturkalas, Göteplatsen Samarbete och genomförande av utvecklingsprojekt med elever från Balettakademien i Göteborg Samarbete med Kammarorkestern Musica Vitae, Växjö KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

178 Samarbete och genomförande av WTG (World Transplant Games) i Trädgårdsförerningen 2011 Strategiskt samarbete har inletts med Göteborg & Co med målsättningen att med konsertverksamhet utveckla besöksnäringen i Göteborg och Västsverige. Samarbete med arrangerande musikföreningar i Trollhättan, Lerum m.fl. kommuner. Strategiskt samarbete med musikutbildningen i Vänersborg Kammarmusik / jazz fria musiklivet Som ett led i ständig utveckling har GWO För avsikt att under våren 2011 re-lanserat en möjlighet för det fria musiklivet att genomföra konsertproduktioner med stöd och produktionssamordning från GWO. Konsertserien har vi döpt till Lilla Serien och har som mål att låta tillfälliga och bestående ensemblekonstellationer ur såväl konstmusik- och jazzgenren konsertera i Kronhuset. Exempel på produktioner är: Mozarts flöjtkvartetter Frilansande kammarmusiker i Göteborg En fauns eftermiddag Frilansande kammarmusiker i Göteborg Tre impressionister Frilansande kammarmusiker i Göteborg Fredag Markusson Kjellberg musiker ur Göteborgs jazzelit MusicMusicMusic unga svenska jazzens fanbärare 1.5. Övriga önskade utvecklingsområden 2011 a) beskriv önskvärda utvecklingsområden Inom den professionella blåsmusiken finns utvecklingsområden kring den uppsökande verksamheten. Detta kan vi utveckla genom att flytta ut våra barn- och ungdomsproduktioner till kommuner och mindre orter i Västra Götaland. b) uppskattad totalkostnad Uppskattade kostnader för utveckling av uppsökande verksamhet uppgår till kr och avser framför allt rese- och transportkostnader. 2. Övriga upplysningar Ekonomi 2011 Finansieringssidan består av två delar; dels självfinansieringen som innefattar försäljning av biljetter och konserter samt övrig försäljning t.ex. uthyrning av lokaler, sponsring m.m. Dessa intäktsslag påverkar vi själva genom t.ex. prissättning och höjning av desamma. Bidragsfinansieringen innefattar tre olika källor; Statligt verksamhetsbidrag, Kommunalt verksamhetsbidrag samt utvecklingsfinansiering från Västra Götalandsregionen. Det är av största vikt att bidragsfinansieringen (statliga, kommunala och regionala) som står för den största delen, index- och prisjusteras i takt med kostnadsutvecklingen för att inte riskera urholkning och försämrade förutsättningar att utföra vårt uppdrag. Kostnadsstrukturen i alla musik/orkesterinstitutioner är ungefär densamma. Huvuddelen utgörs av lönekostnader som ofrånkomligt ökar varje år enligt de avtalsförhandlingar som berör vårt område. I skrivande stund finns inget nytt löneavtal framförhandlat för vår bransch, men vi bör räkna med en avtalsrörelse mellan 2,5 3,5%. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

179 MALL FÖR ANSÖKAN OM MEDEL 2011 RELATERADE TILL VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS SAMVERKAN MED STATENS KULTURRÅD INOM RAMEN FÖR DEN NYA KULTURSAMVERKANSMODELLEN Kontaktuppgifter: Institution/förvaltning: GÖTEBORGS STADSTEATER AB Uppgiftslämnare: Ronnie Hallgren, VD Maria Cedmert, ekonomichef E-post: Telefon: (Hallgren) (Cedmert) 1.1. Planerad verksamhet 2011 antal föreställningar/utställningar a) antal föreställningar totalt: 615 föreställningar b) varav turnéer/uppsökande: 5-10 föreställningar Stadsteatern räknar även i år med att få ut två av våra föreställningar på Nya Studion som gästspel i regionen. Ann Heberlein bok dramatiserad av Åsa Lindholm, Jag vill inte dö jag vill bara inte leva och Antigone i samarbete med Parapanda, Tanzania c) varav riktade mot barn och unga: 178 föreställningar 1.2. Planerad verksamhet 2011 antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter a) antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter totalt: ca 185 st. aktiviteter KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

180 Teatern genomför årligen samtal, debatter, workshop, kurser, guidade visningar och publika kringaktiviteter som ett led i att öka tillgängligheten, mångfalden och det offentliga samtalet. Teaterns processarbete i och omkring våra produktioner har under 2009 haft besökare/deltagare (Götaplatsen och Backa Teater). Denna siffra redovisas inte i den officiella publikstatistiken då dessa arrangemang är gratis. De ovanstående aktiviteterna är ett strategiskt arbetssätt vid teatern som gagnar det konstnärliga arbetet och som samtidigt gör teaterns dialog med Göteborgarna och besökare i kranskommunerna bred och transparent Planerad verksamhet övrigt 2011 a) typ av aktiviteter: HBT-festivalen 2011 Teatern var tillsammans med fyra andra kulturinstitutioneri Göteborg initiativtagare till HBT-festialen. Den arrangerades för fjärde gången innevarande år och Teatern ser det som en viktig demokratifråga och ingår i teaterns satsning på ökad mångfald. Festivalen pågår under fyra dagar. Konserter på Foajéscenen i samarbete med PK Musik: 24 konserter 1.4. Specificerade utvecklingsområden 2011 a) Barn och unga beskriv nuvarande och planerade insatser för målgruppens möjlighet till inflytande och delaktighet Backa Teater räknas idag som en av de absolut främsta och mest nyskapande arenan för ung scenkonst i Sverige. Teatern arbetar alltid med en scenkonst som involverar den tänkta målgruppen i produktionsprocesserna bl.a. kan nämnas Brott och Straff-projektet, Gangs of Gothenburg, Lille kung Mattias, Det sjunde blinget och Måsen. Under kommer Backa Teater att arbeta med ett skrivprojekt. Under spelåret 2010/2011 kommer Mattias Andersson och Backa Teater att låta unga Göteborgares röst nå den sceniska verksamheten på ett nytt vis. Tidigare säsonger har ungdomar intervjuats, de har intagit scenen, men nu satsar Backa på att genom ett skrivprojekt under hösten låta dem författa egna texter. Dessa texter kommer sedan att utgöra en viktig del i produktionerna Yvonne med premiär i mars och Systrarna med premiär i april. Backa Teater med sitt arbetssätt att inkludera ungdomspubliken i sina produktioner har behov av att anställa en teaterpedagog för att ytterligare utveckla den unga publikens deltagande. Detta är inte möjligt genom att omfördela budgeten för Backas verksamhet. Här krävs en ökning av anslaget till teatern. Ett samarbete kommer hösten 2010 att inledas med stadsdelsbiblioteket på Älvstranden och Lindholmens tekniska gymnasium. Samarbetet består av en s.k. Kulturfrukost där representanter från teatern håller föredrag på biblioteket för inbjudna lärare. Planen är att arrangera en frukost per termin i ett första skede. b) Jämställdhet beskriv nuvarande och panerade insatser KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

181 Teatern har arbetat intensivt och aktivt med att implementera och höja kunskapen hos ledning och personal avseende jämställdhet och genus. Vi har genomfört seminarier, olika former av workshop, samtal, paneldebatter som också involverat publiken. Det intensiva fortbildningsarbetet har åstadkommit en stor förändring i verksamheten på alla nivåer. Särskilt bevakas jämställdhetsaspekterna i det Konstnärliga arbetet och vad vi berättar på våra scener. Teatern räknas idag till den främsta scenkonstinstitutionen på detta område. Ledningen genomför olika utbildningar för chefer och verksamheter i Göteborgs Stad och ses som ett föredöme på området. Av teaterns 148 årsarbeten är 79 kvinnor och 69 män. Ledningsgruppen består av 5 kvinnor och 6 män. Den kommande säsongen 2010/2011 är fördelningen av upphovspersoner följande på Götaplatsen (nyproduktion): av 10 dramatiker är 6 kvinnor av 10 regissörer är 7 kvinnor och av 10 scenografer är 5 kvinnor. På Backa Teater är fördelningen följande: av 4 dramatiker är 3 kvinnor, av 4 regissörer/koreografer är 2 kvinnor och av 4 scenografer är 4 kvinnor. En stor förändring har också skett av drivande roller. Teatern planerar inte några nya insatser utan arbetar med att upprätthålla vunna erfarenheter och intensivt bevaka jämställdhetsaspekten genom en årlig upprättad jämställdhetsplan som årligen utvärderas. Jämställdheten måste ständigt erövras och prövas! På Göteborgs Stadsteater är jämställdheten fullt ut integrerad i alla processer på alla nivåer. Ett viktigt led i jämställdhetsarbetet är och har varit att beställa nyskriven svensk dramatik och då företrädesvis av kvinnliga dramatiker. Detta sker genom beställningar både för Stora Scenen, Nya Studion och Backa Teater. c) Interkulturell utveckling beskriv nuvarande och planerade insatser: Teatern arbetar sedan 2009 med en skärpt Mångfaldsplan (teatern har valt att särskilja sina planer för jämställdhet och mångfald). I den ingår åtgärder inom områdena: arbetsförhållanden, trakasserier och rekrytering. F. n. pågår arbetet med att ta fram en rekryteringspolicy och dokumentationsstöd för uppföljning av rekryteringar bl.a. ska reflektioner över hur valet av slutkandidat gynnar Stadsteaterns mångfaldsutveckling dokumenteras. Arbetet med rekryteringspolicyn beräknas vara klar våren Frågeställningar om diskriminering och trakasserier ingår som en punkt i mallen för utvecklingssamtal med medarbetarna. En speciell handlingsplan finns för trakasserier och diskriminering. Stadsteatern har sedan 2007 samarbetat med Jämställdhet och mångfald (Stadskansliet), Levande Historia i Göteborg, Mångkulturell Utveckling (Sociala resursförvaltningen) och Forum för Levande Historia. Stadsteatern har ingått i ett SIDA-stött projekt PACSEA (Performing Arts Cooperation between Sweden and Eastern Africa) mellan Projektet fasades ut Teatern ingick ett s.k. Twinship med den Tanzaniska gruppen Parapanda Theatre Lab. och tillsammans har vi genomfört tre workshop med fem skådespelare från Götaplatsen och tio från Parapanda. Den sista workshopen arrangerades i Dar es Salaam mars 2010 med bidrag från KUR. Stadsteatern har påbörjat planeringen av en samproduktion av Antigone av Sofokles som kommer att ha premiär i okt 2011 med 8 skådespelare, dansare och musiker från Parapanda och 4 skådespelare från ensemblen vid Götaplatsen. Produktionen kommer att ingå i den ordinarie repertoaren hösten Föreställningar kommer även att ges i Dar es Salaam och Bagamoyo. Teatern kommer att finansiera produktionen inom ramen för sina intäkter från ägare och staten men för att genomföra projektet krävs externa medel för resor, boende, traktamenten, visum mm. (Vi kommer att repetera både i Göteborg och Dar es KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

182 Salaam). Teatern har påbörjat ansökningar till Göteborgs Stad (kulturförvaltningen), KUR och VGR för att klara en budget på 1,4 mkr (utöver produktionskostnader för regi, scenografi, ljussättare och material). Produktionen planeras för gästspel i regionen. d) Tillgänglighet beskriv nuvarande och planerade insatser: Vårt strategiska arbete med tillgänglighet fortsätter. Vi har under de senaste åren inte bara arbeta vidare med de publika delarna utan också delat med oss av erfarenheter runt om i Sverige. Under 2010 har våra marknadsförare gått utbildning i videoinspelning/redigering och klippteknik för digitala media. Vi utgick naturligtvis från tillgänglighetsaspekten även här vilket är unikt. I en nära framtid ska vi ännu en gång utveckla vår hemsida med tillgängligheten som grund. Förbättringar på tekniksidan och syntolkning är också ett prioriterat område för Denna teknik kommer också att användas och utvecklas för andra grupper. Vi planerar inom ett projekt med stöd från KUR att simultantolka ett antal föreställningar för publik med annat förstaspråk än svenska. Tekniken använde vi under ett antal föreställningar av produktionen Förvaret 2009/2010. Teatern har inlett ett förberedande arbete med Moomsteatern i Malmö för en framtida samproduktion. Arbetet planeras under 2011 och får premiär i april/maj Det är en process som kräver många möten, besök och workshop på respektive teatrar för att optimera förutsättningarna för ett lyckat samarbete. Samarbetet blir unikt för en institutionsteater och inkluderar båda teatrarnas ensembler. e) Samverkan beskriv nuvarande och planerade samarbeten med kommuner, den ideella sektorn, det fria kulturlivet, andra kulturaktörer, näringsliv, övriga: Teatern ingår i Göteborg o Co, evenemangsamverkansgrupp Styrgruppen för Göteborgs Dans och Teaterfestival Teaterledningen deltar med sin kunskap vid utbildning och seminarier i olika mångfaldsfrågor för ledningar och personal i bolag och förvaltningar i Göteborgs Stad Göteborgs Kulturkalas Aveny Företagareförening Informellt samarbete med Cullbergbaletten (Riksteatern) Informellt samarbete ang. internationella gästspel med Stockholms Stadsteaters gästspelscen PK Musik (konserter) Jämställdhet och mångfald (Stadskansliet) Hasselbladsstiftelsen (årlig prisutdelning av Hasselbladpriset) HBT-festivalen Moomsteatern, Malmö (nationell samproduktion) Parapanda Theatre Lab (internationell samproduktion) Teatern med sitt strategiska läge vid Götaplatsen får kontinuerligt förfrågningar om samarbeten på de mest skilda områden. Det gäller i hög grad också för Backa Teater. Det är därför svårt att i förväg veta vilka samarbeten som är möjliga att genomföra med tanke på teaterns produktionstakt. Teaterns restaurang är med sin höga kvalitet på mat och dryck en KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

183 attraktiv samarbetspartner vid större och mindre arrangemang i foajén. Under 2009 genomförde restaurangen 62 större och mindre arrangemang för gäster utöver det ordinarie utbudet av luncher för allmänheten, personalmatsalen och servering i samband med våra föreställningar. Dessa siffror redovisas ej in den officiella biljettstatistiken Övriga önskade utvecklingsområden 2011 a) beskriv önskvärda utvecklingsområden Vidareutveckla samarbetet med Cullbergbaletten och de större fria dansgrupperna för fler gästspel. I den översyn av Cullbergbaletten som Kulturrådet genomförde 2009 finns ett förslag att Stadsteatern skall vara en av de scener som ska ta emot Cullbergbalettens produktioner vilket vi sagt ja till. Backa Teater med sitt arbetssätt att inkludera ungdomspubliken i sina produktioner har behov av att anställa en teaterpedagog för att ytterligare utveckla den unga publikens deltagande. Detta är inte möjligt genom att omfördela budgeten för Backas verksamhet. Här krävs en ökning av anslaget till teatern. (Se avsnittet utvecklingsområde Barn och unga). Förstärka och fortsatt utveckla vårt projekt Tillgänglig teater. Projektet finns beskrivet i slutrapporten På vid gavel. Projektet startade 2003 och innehöll fyra stora områden: Tillgängligt hus, Tillgänglig teaterupplevelse, Tillgänglig information och personalutbildning.(slutrapporten går att beställa från teatern). Under 2001 kommer vi bl.a. att utveckla simultantolkning på annat förstaspråk än svenska. Förstärka publikavdelningen med en ny tjänst som publikarbetare 2. Övriga upplysningar Då hela verksamheten bygger på produktioner/föreställningar är teaterns totala kostnader detsamma som produktionskostnader. Exempelvis kan man kanske inte klassa hyreskostnader, el mm som en direkt produktionskostnad, men utan hyra och el kan vi inte göra teater. Teatern har inget utbyggt produktionsuppföljningssystem (jämför exempelvis bilbranschen) där samtliga kostnader bryts ner till produktionskostnader. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

184 MALL FÖR ANSÖKAN OM MEDEL 2011 RELATERADE TILL VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS SAMVERKAN MED STATENS KULTURRÅD INOM RAMEN FÖR DEN NYA KULTURSAMVERKANSMODELLEN Kontaktuppgifter: Institution/förvaltning: Kultur i väst Uppgiftslämnare.. E-post.. Telefon 1.1. Planerad verksamhet 2011 antal föreställningar/utställningar a) antal föreställningar, utställningar totalt Regional musikverksamhet 800 st Konst- och kulturutveckling 4000 st förmedlade aktiviteter b) varav turnéer/uppsökande Regional musikverksamhet 800 st Konst- och kulturutveckling förmedlade c) varav riktade mot barn och unga Regional musikverksamhet 400 st Konst- och kulturutveckling st 1.2. Planerad verksamhet 2011 antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter a) antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter totalt Regional musikverksamhet 400 st varav 350 med barn och unga Regional biblioteksverksamhet: 50 Konst- och kulturutveckling 35 st KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

185 Planerad verksamhet övrigt 2011 För regional biblioteksverksamhet se under punkt 2.5 a) typ av aktiviteter Konst- och kulturutveckling 27 Nätverk 20 Publikationer 18 Metodutveckling 17 information och web 10 produktioner 7 Bidragförmedling 6 konsultation 5 Kartläggning 3 Projekt 1.4. Specificerade utvecklingsområden 2011 För regional biblioteksverksamhet se under punkt 1.5 a) Barn och unga beskriv nuvarande och planerade insatser för målgruppens möjlighet till inflytande och delaktighet I vår verksamhet har ungas eget skapande hamnat alltmer i fokus. Vi lägger stora resurser på kurser, fortbildningar, projekt och produktioner där unga får möjlighet att utvecklas vidare inom sina intresseområden. Genom matchning mellan unga musiker och professionella aktörer skapas förebilder som kan ge inspiration för framtidens musiker. Denna sektor vill vi utveckla ytterligare. I World Wide Orchestra, som är en världsmusikensemble, välkomnar vi ungdomar från olika bakgrund och kulturer att spela tillsammans. Här strävar vi efter att låta ungdomarnas egna erfarenheter och kunskaper styra repertoaren. När deltagarna växt ur ensemblen kan de som vill fortsätta som medlemmar i World Fusion Collective som är en medlemsstyrd förening. I våra kurser (t ex Vägus, Sommarblås och Höstlovskören) är det ungdomarnas delaktighet och eget musicerande som står i fokus. Vägus är en förening med orkesterns ungdomar i styrelsen. Repertoaren utarbetas också så mycket som möjligt i samverkan med musikerna själva. Under vårt Expo då vi årligen presenterar kommande säsongs konsertutbud inbjuds barn och ungdomar att vara med för att tillsammans med barnkultursamordnare och lärare få uppleva och bedöma vilka föreställningar som skulle passa just dem. Innevarande år hade vi större lokaler och kunde därför ta emot fler besökare. Vi genomför utvärderingar med alla deltagare på plats där barnen får kommentera vad som varit bra, dåligt och vad man kan förbättra. Vi kommer att jobba vidare på detta för att få fler kommuner att delta under Expo med både vuxna, barn och ungdomar. De barnkultursamordnare som har med sig barn till Expo har samtal med sina grupper i efterhand som vi får ta del av och möjligheter ges till diskussion med barnkultursamordnarna i efterhand. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

186 Att unga människor är med och bestämmer över kulturlivet i sin kommun är viktigt, tycker vi. Därför betalar unga arrangörer (13 25 år) bara halva priset för våra produktioner. Vår strävan är att hjälpa fler unga arrangörer att komma igång med verksamhet på sin hemort. Vår arrangörskonsulent har ett särskilt uppdrag att inspirera unga arrangörer och stötta dem genom konsultativt arbete. Detta innebär bl a att vara bollplank eller att hjälpa dem in i nätverk genom de kontakter vi har både inom kommunerna och med det fria kulturlivet. Vi har också särskilda arrangörsträffar för just unga arrangörer där vi diskuterar verksamheten för kommande säsong. En stor del av arbetet inom konstartsutvecklingen riktar sig på olika sätt gentemot barn och ungas delaktighet och inflytande, i nämnd ordning. Alla konsulenter har till uppgift att förmedla aktiviteter inom sin konstart till det stora utbud som av kultur för barn och unga som administreras av Kultur i väst. Vi arbetar konsekvent för att öka viljan och möjligheten för framförallt skolan att arbeta med kulturpedagogiska projekt där barnen på något sätt är delaktiga. Redan nu är hälften av förmedlade av förmedlade aktiviteter sådana och arbetet fortsätter bland annat med framtagandet av lärarhandledningar föreget bedrivet arbete inom konstarterna. För att öka inflytandet bedrivs dels ett stimulansarbete gentemot kommunerna, men också direkt medverkan vid framtagande av nya barn och ungdomskulturplaner med syfte att öka gruppens inflytande. b) Jämställdhet beskriv nuvarande och planerade insatser Som en del i arbetet för jämställdhet startade Musik i Väst 2004 att detaljerat räkna statistik på t ex kön, etnicitet, vilka som är representerade, och på vilket sätt i text och på bild, samt fördelningen av produktionsmedel i förhållande till personalens kön. Idag räknar vi statistik gällande kön och etnicitet från produktioner och projekt som blir något på scen, något som har väckt intresse och gett underlag för intressanta diskussioner inom länsmusiken i hela landet. I produktionsprocessen genomsyrar frågan medvetet arbetet under auditions och framtagande av utbud. Inför beslut sker räkning, och utbudet justeras vid behov till att ligga inom 40/60 när det gäller könsfördelningen. Vid förfrågan om samarbeten med arrangörer runt om i regionen festivaler, konsertserier m.m. driver vi jämställdhet och mångfaldsfrågan som ett avgörande kriterium för beslut om samarbete, något som gett tydliga förändringar på scenerna i vår region. Eftersom kvinnorna dominerar inom Kultur i Västs personal strävar vi vid nyrekryteringar efter att få till stånd en jämnare könsfördelning. En utbildning har genomförts under året och nu pågår en inventering på olika sätt inom alla konstartsgrenarna. Denna syftar till att stärka arbetet för jämställdhet i det fortsatta konstartsutvecklandet. c) Interkulturell utveckling beskriv nuvarande och planerade insatser När det gäller mångfald har vi längre väg kvar att nå målet att spegla befolkningen i stort. För beslut om samverkan kring projekt kräver vi att frågorna beaktas i projektplaneringen (se ovan). Projektförslag med tydlig mångfaldsinriktning prioriteras. Vi planerar att intensifiera våra ansträngningar för att nå nya grupper av arrangörer och att också locka artister med bakgrund i annan kultur än den svenska till våra auditions. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

187 Genom olika konstarters medverkan i olika projekt och festivaler pågår ständigt ett interkulturellt arbete. Frågan hålls hela tiden levande då mångkulturkonsulentens arbete inspirerar och påverkar verksamheten. d) Tillgänglighet beskriv nuvarande och planerade insatser I vårt stabila samarbete med Sensus studieförbund har vi genom åren fokuserat på verksamhet som är tillgänglig för alla. I våra nätverk med kulturskolechefer i hela regionen har vi genomfört och kommer att genomföra riktade utbildningar inom mångfald och tillgänglighetsområdena. Grundvalen i den regionala verksamheten är bland annat en geografisk tillgänglighet som vi hela tiden arbetar med. Vi arbetar också med att göra konstarterna tillgängligare för alla åldrar och grupper förutom att vi både initierar och ingår i projekt med syfte att öka tillgängligheten även för funktionshindrade. Två avdelningar har som huvuduppgift att stimulera möjligheten för eget konstartsutövande för regioninvånare med olika funktionshinder. Detta sker både genom arbete gentemot de utsatta grupper såväl som mot pedagoger som arbetar med nämnda grupper. e) Samverkan beskriv nuvarande och planerade samarbeten med kommuner, den ideella sektorn, det fria kulturlivet, andra kulturaktörer, näringsliv, övriga Samverkan med kommunernas olika aktörer är själva grunden i vår verksamhet. Vi är inte till för oss själva utan för att stötta kommunernas vilja och främja möjligheterna till ett rikt musik- och kulturliv. Kultur i Väst har en unik möjlighet att stötta kommunerna i utvecklandet av ett rikt kulturliv genom utbildning, konsultation och produktion. Kommunsamverkan Vår arrangörskonsulent har ett övergripande ansvar för vårt arbete i kontakten med kommunerna. Arrangörskonsulenten gör regelbundna besök i kommunerna och har kontakt med t ex kultursekreterare, barn- och ungdomssamordnare och bibliotekarier. Vi inbjuder kontinuerligt till nätverksmöten där vi i samverkan med arrangörer av konserter eller andra kulturevenemang kan diskutera framtida satsningar, lyssna på deras behov och önskemål samt erbjuda våra konsultativa och producerande tjänster. Utöver arrangörskonsulentens arbete har många av våra medarbetare intensiva kontakter i samverkan med kommunernas tjänstemän i både strategiska frågor och konkreta samarbeten gällande aktiviteter som konserter, festivaler och kursverksamhet. Varje aktivitet innebär samverkan på många plan och bidrar på olika sätt till kommunernas kulturutveckling. Vi deltar i nätverk för kultursekreterare och för kommunalförbunden, samt driver nätverk för kulturskolechefer. De olika konstarternas konsulenter arbetar kontinuerligt i och tillsammans med olika kommuner i längre eller kortare projekt för att främja och bidra till kommunutveckling med hjälp av kultur. Vi ingår i ett antal nätverk för att främja kommunal utveckling med hjälp av kultur och konstarter på olika sätt. Stimuleringen av utvecklandet av barn och ungdomskulturplaner och barn och ungdomars inflytande sker hela tiden i samverkan med kommunerna. Ideella sektorn Den ideella sektorn är ett område där vi har goda nätverk på alla nivåer, nationellt, regionalt och lokalt. I vårt konsulterande arbete svarar vi på initiativ från ideella krafter, kopplar ihop 39 KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

188 dem med professionella aktörer, stöttar, utbildar och samarbetar vid igångsättning av ny spännande verksamhet. Vår vilja är att ytterligare stärka samarbetet med den ideella sektorn i syfte att skapa verklig delaktighet. Detta är ett område med utvecklingsmöjligheter där resurser av olika slag behöver tillföras. Vi vill arbeta mer med att få fler ideella krafter inom kulturlivet engagerade i att utveckla ett livaktigt regionalt kulturliv. Vi vill arbeta med att få en större mångfald inom både arrangörs- och publikled och skapa former för att överföra vår kunskap inom produktion och marknadsföring till det ideella kulturlivet. Vi tror på samverkan mellan kommun, ideella eldsjälar och Kultur i Väst. Fria kulturlivet Samverkan med det fria kulturlivet är en grundförutsättning för vårt arbete. Att vara med och skapa arbetstillfällen för professionella artister och pedagoger, att få dem att verka lokalt och regionalt i intressanta och efterfrågade projekt är vårt grunduppdrag. Vi samarbetar med det fria kulturlivets olika intresseorganisationer i projekt och utbildningar. Konstartsutvecklingen vänder sig till största del gentemot det fria kulturlivet över hela regionen. Många insatser görs för att det skall det fria kulturlivet skall känna att det är möjligt att vara verksam utanför Göteborgsområdet och sker oftast i samarbete med det fria kulturlivet. Andra kulturaktörer Vi har ett nätverk med regionens andra regionala musikinstitutioner för att gemensamt bredda kompetensen och utbyta erfarenheter. Med HSM bedriver vi ett utvecklingsarbete där musikerstudenter inom improvisation, kammarmusik och världsmusik får sakkunnig produktionshjälp som resulterar i konserter/föreställningar som turnerar för barn- och ungdomspublik i hela regionen. Vi driver också konferenser kring de speciella villkor som kulturskapande för, av och med barn och unga kräver. Med GSO samarbetar vi bl.a. kring Höstlovskör och Vägus. Vår uppgift att utveckla konstarter förutsätter goda kontakter och samverkan med övriga kulturaktörer på så bred bas som möjligt. Vi försöker därför upprätta hålla intima och goda kontakter med så många kulturaktörer som möjligt så att samarbeten känns naturliga, nödvändiga och meningsfulla. Näringsliv Ett samarbete med Leader Sjuhärad har inletts som pekar framåt mot djupare och bredare samverkan mellan kulturlivet och näringslivet, lokalt och regionalt. Aktiviteter som bidrar till regionens kulturturism pågår, t ex genom de sommarturnéer vi producerar, och som i många fall innebär samverkan med lokalt näringsliv, men detta är ett område där vi ser stor utvecklingspotential. Övriga Vi genomför aldrig några projekt helt på egen hand. Och allra oftast kommer initiativet till våra projekt från arrangörer eller artister runt om i regionen, i resten av landet eller genom internationella kontakter Övriga önskade utvecklingsområden 2011 a) beskriv önskvärda utvecklingsområden KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

189 Regional musikverksamhet Vi vill stärka det nationella arbetet inom MCK/LäS för att utöka samverkan mellan länsmusik i olika delar av landet. Vi har inlett detta arbete inför 2011 genom ett samarbetsavtal med Musik i Halland och Smålands Musik och Teater. Inom InterAktion samarbetar vi med flera andra länsmusikorganisationer och RANK kring den samtida konstmusiken. Vi vill ge möjlighet till internationell utblick genom gästspel inom musik och andra konstområden. Här planeras utökat samarbete med andra länsmusikorganisationer. Detta område och dessa samarbeten är särskilt viktiga för regionens musikliv efter avvecklingen av Rikskonserter. Vi vill genom intensifierat arbete och genreövergripande samarbete inom Kultur i Väst verka för att alla barn i regionen får möta ett rikt professionellt kulturliv genom förskola och skola oberoende av föräldrars och enskilda rektorers eller lärares intressen. Vi vill fortsätta vårt utvecklingsarbete med estetiska läroprocesser inom skola och förskola och bli bättre på att inspirera och utveckla matchningen mellan professionella pedagoger och artister och ungas eget skapande. Vårt mångåriga arbete med musik för äldre utvecklas inom Kultur i Väst till att omfatta ett bredare kulturfrämjande inom flera konstarter. Hela området kultur och hälsa kommer att utvecklas i samverkan med aktörer inom vår region, t ex projektet Kultur och hälsa, ett projekt som vill få igång mer forskning kring sambandet mellan kultur och hälsa och på sikt skapa ett tvärvetenskapligt centrum med internationell förankring. Vi medverkar också i ett nordiskt nätverk inom detta fält. Regional biblioteksverksamhet Kultur i Väst ansvarar för regional biblioteksverksamhet i Västra Götalandsregionen. Från 2011 är den regionala biblioteksverksamheten en tydlig del av ett långsiktigt kommunutvecklingsarbete. Detta gör att verksamheten tar sikte på en bredare målgrupp än enbart biblioteken och speglar en syn på biblioteken som viktiga för samhällsutvecklingen, både lokalt och regionalt. Centrala nyckelvärden för den regionala biblioteksverksamheten i Västra Götaland är ordet, språket och litteraturen. Verksamhetens syfte är att med stöd av dessa områden bidra till lokal utveckling men också till individuell utveckling och personliga upplevelser. Den regionala biblioteksverksamheten har under de senaste åren etablerat tre huvudsakliga arbetsformer för sitt utvecklingsarbete: konsultativa insatser i kommuner; fortbildning av personal på bibliotek; lobbyarbete genom publicering. Verksamheten är från 2007 en integrerad del av ett samlat kultur- och kommunutvecklingsarbete i Västra Götaland. Verksamheten genomförs i nära samverkan med andra kulturområden inom ramen för Kultur i Väst. Konsulentverksamhet Konsulentverksamhet är basen i den regionala biblioteksverksamheten. Konsulenter genomför årligen schemalagda besök på alla kommunbibliotek. Besöken har två syften, dels att informera om vårt uppdrag och verksamheten vid Kultur i Väst, dels att fånga upp behov och önskemål från biblioteken och kommunerna. Under 2011 planeras och påbörjas en utvidgning av kommunbesöken så att de omfattar fler målgrupper än bibliotek. Vid sidan av schemalagda KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

190 besök på kommunbiblioteken genomförs ett stort antal besök i samband med projekt och andra aktiviteter. Konsultativa tjänster är en central arbetsform för den regionala biblioteksverksamheten. Konsultation som arbetsform har utvecklats under flera år och personalen har vidareutbildats i konsultativt arbete. Konsultation genomförs i olika former från enkel rådgivning till konsultativa program över längre tid. Målgruppen är verksamhetsnivån, t.ex. bibliotek. Från 2011 kommer konsultativt arbete också att rikta in sig mot en beslutsfattande nivå av politiker och tjänstemän. Konsulenter arbetar kontinuerligt med fortbildning i form av inspirationsdagar och kurser. Årligen genomförs kursdagar med biblioteksanställda som huvudsaklig målgrupp. Återkommande teman för fortbildningsinsatser är: barn och läsning; mångfald/språk; tillgänglighet; kultur och bibliotek. För 2011 planeras för särskilda fortbildningsinsatser med följande teman: barn, språk och läsning; kundmöte/kundkontakt; litteraturen i mediasamhället; sociala medier som litteraturförmedlare. Publicering Kultur i Väst ger ut bibliotekstidskriften Framsidan som kommer ut med 5-6 nummer/år. Upplagan är 3000 och den sprids till bibliotek och berörda beslutsfattare i hela Sverige. 3-4 nummer är av magasinskaraktär och speglar olika delar av biblioteksverksamheten. Medan övriga nummer är mer omfattande kunskapsöversikter inom områdena kultur, kunskap och lärande. För 2011 planeras för nummer om bl a kultur och hälsa, mångkultur samt uppföljning av koffertmodellen. Tidskriften Framsidan är en del i ett publiceringskoncept som också omfattar webbplatsen Webb Kultur i Väst driver flera webbplatser med inriktning mot litteratur, läsning och lärande. Barnens bibliotek på Internet är en webbplats med syfte att öka intresset för läsning och litteratur hos barn. Den ger också möjlighet till eget skrivande och kontakt mellan barn och mellan barn och författare. Barnens bibliotek är en mycket välbesökt webbplats med ca besök årligen. Barnens bibliotek har utvecklats till en nationell resurs och drivs sedan fler år med finansiering från Statens kulturråd Vestro Gothia/tidsjakt är är en webbplats för barn om historia, kultur och natur. Den har olika interaktiva funktioner och erbjuder kontakt mellan barn och experter inom olika områden Boktips.net och Bokpuffen är två webbplatser vars syfte är att stimulera till läsning av skönlitteratur. I Boktips.net, som är ett samarbete mellan bibliotek, recenserar och tipsar bibliotekarier om böcker för barn och vuxna. I Bokpuffen kan man varje vecka lyssna på inledningen till en bok ; Kulturguiden.tv är en webbplats för att guida och förmedla kultur till invånare och besökare i Västra Götaland. Samtidigt erbjuder den en möjlighet för arrangörer att informera och marknadsföra sina aktiviteter. Kulturguiden har ett flertal funktioner för ökad tillgänglighet Fjärrlåneverksamhet KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

191 Kultur i Väst ansvarar för fjärrlåneverksamheten i Västra Götalandsregionen. Verksamheten är till stora delar statligt finansierad och regleras i bibliotekslagen. Regionens 49 kommuner är organiserade i tio mediagrupper som samarbetar sinsemellan. Alla mediagrupper får ekonomiskt stöd från Kultur i Väst för att öka sina inköp och minska sina fjärrlån. Kultur i Väst sluter också avtal med Borås och Göteborgs kommuner vars mediasamlingar på det sättet blir en regional resurs. Under 2009 förmedlades ca böcker som fjärrlån mellan biblioteken i Västra Götaland. Det är en minskning med 50% jämfört med Detta innebär att bibliotekens förmåga att ge en god service till allmänheten på egen hand eller genom lokalt samarbete har ökat väsentligt. Fjärrlåneverksamheten utgörs till stora delar av böcker på andra språk än svenska, kurslitteratur och annan facklitteratur. Ambitionen från Kultur i Väst är att biblioteken ska bli alltmer självförsörjande på alla dessa områden så att fjärrlån förbehålls den litteratur som inte längre finns tillgänglig i handeln. Vi vill de närmaste åren stimulera till ökade inköp på alla bibliotek i regionen men också till ökad lokal samverkan för att utveckla servicen till allmänheten. Samtidigt ska ett väl fungerande fjärrlånesystem säkerställa tillgången till all litteratur i hela regionen. KULDA-kontoret KULDA står för konsortiesamköp av licensdatabaser. Kultur i Väst driver KULDA-kontorets verksamhet men Sveriges länsbibliotek ansvarar gemensamt för innehåll och utveckling. Verksamheten är helt finansierad av Statens kulturråd. KULDA-kontoret som startade som ett projekt 2001 är idag en etablerad nationell verksamhet. KULDA-kontoret sluter samköpsavtal för svenska och utländska licensdatabaser. Samtliga folk- och skolbibliotek i landet erbjuds sedan att ansluta till dessa avtal. KULDA-kontoret bedriver också utvecklingsarbete och utbildning om databaser och deras innehåll. Verksamheten har inneburit att databaser fått en stor spridning på bibliotek över hela Sverige och att digitalt material med hög kvalitet gjorts tillgängligt för stora delar av Sveriges befolkning. Barn och unga Kultur i Väst fortsätter en lång tradition av utvecklingsarbete riktad mot bibliotekens barnverksamhet. Genom projekt, konsultativa insatser och samarbeten med kommunerna har verksamheten utvecklats och innehållet förändrats bildades det nationella nätverket Barnbibliotekscentrum som i dag samlar stora delar av Kultur i Västs utvecklingsarbete för barnbiblioteksfrågor. Kultur i Väst har under de senaste åren ökat sina insatser inom området litteraturförmedling och barns och ungas läsning. Det har skett genom seminarier, fortbildningsdagar, workshops, studiebesök och projekt för bibliotekspersonal men också för pedagoger inom förskola och skola. Från 2011 kommer Kultur i Väst att ytterligare öka sina insatser på det här området och rikta aktiviteterna mot fler målgrupper. Kultur i Väst driver frågan om behovet av bra skolbibliotek. Vi stöder kommunernas skolbibliotek och gymnasiebibliotek genom att ge råd och stöd i form av utbildning och konsultation. I olika nätverk diskuteras skolbibliotek. Kultur i Väst samarbetar med Skolbibliotek Väst för att stödja utvecklingen av bra skolbibliotek. Inom Kultur i Västs samarbetar konsulenter med biblioteksinriktning med övriga konsulenter 43 KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

192 inom bl.a. konst, musik, dans, teater, arkitektur vilket ytterligare ökat förståelsen för en gränsöverskridande syn på barn- och ungdomskultur, berättande och litteratur i alla dess former. Barnens första bok är en present till alla ca barn i Västra Götaland. Boken får de under sitt första levnadsår. Nyblivna föräldrar får på BVC ett presentkort från biblioteket och hämtar sedan gåvoboken på sitt bibliotek. Bibliotekspersonalen får då tillfälle att visa barnavdelningen och berätta om bibliotekets övriga service och utbud. För den som har ett läs- eller synhandikapp finns boken som talbok. Mångfaldsfrågor Kultur i Väst arbetar genom konsulentverksamheten kontinuerligt med mångfaldsfrågor och bibliotek. Särskilt stöd ges till inköp av litteratur på andra språk än svenska. Biblioteken stimuleras till ett aktivt arbete med verksamhet för människor med annan språkbakgrund än svensk. Projektet Det mångspråkiga biblioteket syftar till att hitta nya former för språkstödsarbetet i biblioteken och att fortbilda personalen inom området mångkultur/mångspråkighet. Det drivs i bred samverkan mellan kommuner, högskolan, civilsamhället och Kultur i Väst. Projektet försöker hitta nya metoder för mångfaldsarbetet i biblioteken. Tillgänglighet Kultur i Väst arbetar genom konsulentverksamheten kontinuerligt med frågor som rör funktionsnedsattas tillgång till kultur och bibliotek. Kultur i Väst ger inom den s k 4 x 4 utbildningen ett stort antal kurser i fysisk tillgänglighet och tillgänglighet till information. Kurserna riktar sig till personal på bibliotek och andra kommunala institutioner. I samarbete med Talboks- och punktskriftsbiblioteket har olika former för talboksdistribution prövats i regionen. Som ett resultat av detta införs under 2011 digital distribution av talböcker till direkt till synskadades datorer i hemmet. Kultur i Väst har lång erfarenhet av taltidningsproduktion och inläsning. Under 2010 har den verksamheten genomgått omfattande förändringar. Från hösten 2010 ges en gemensam regional taltidning ut Ljudmagasinet. Ljudmagasinet innehåller egenproducerat material och vänder sig till synskadade. Vid sidan av taltidningen har Kultur i Väst också i uppdrag att ansvara för anpassad information i olika format. Primärt för regionens verksamheter men också för externa kunder. Internationellt Kultur i Väst deltar i internationellt biblioteksarbete genom konferenser, projekt och organisationer, bl.a. genom samarbetet i biblioteksorganisationen IFLA. Under 2010 har det arbetet fokuserats på IFLA-konferensen som 2010 genomförs i Göteborg. Konferensen som samlar runt 4000 deltagare från hela världen är ett samarrangemang mellan flera parter i Sverige och utomlands. Kultur i Väst deltar också i nordiskt bibliotekssamarbete. Som deltagare i en nordisk samarbetsgrupp anordnas årligen en nordisk bibliotekskonferens. Under 2011 utsträcks detta samarbete även till USA. Kultur i Väst deltar också i det nordiska länsbibliotekssamarbetet, anordnar studieresor för biblioteksanställda till utlandet och anlitar internationella föreläsare. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

193 FoU/utvärdering Under 2010/2011 inrättas en särskild enhet för forskning och utveckling inom Kultur i Väst. För 2011 och framåt är den regionala biblioteksverksamheten i behov av ökat forskningsstöd i utvärderingsarbetet. Särskilt metoder för att utvärdera egna arbetsformer, men också metoder för att mäta utfall och kvalitetsförändringar hos mottagaren. Ökade kontakter med forskningen är också viktigt i arbetet med kunskapsöversikter och publicering. Regional dansverksamhet Västra Götalandsregionens kulturnämnd har under flera år målmedvetet satsat på dansens utveckling i Västra Götaland. Omfattande utredningar ligger till grund för satsningarna. De har visat att dansen är ett område som engagerar många grupper, är gränsöverskridande och leder till möten mellan människor. Inom Kultur i väst finns idag två regionala danskonsulenter samt ett danskontor med en koordinator. Tillsammans arbetar dessa funktioner för att stärka dansens strukturer genom att ge stöd och konsultation till utövare, kommuner, institutioner och arrangörer. Inom Kultur i väst drivs även en rad projekt med särskilt fokus på utvecklingen av dansområdet. Förslag till områden som behöver utvecklas: Arrangörer Arrangörsstöd Många arrangörer vittnar idag om svårigheter med att arrangera en dansföreställning framförallt vad gäller att få ekonomisk täckning för arrangemanget. Då arrangörerna har en mycket begränsad budget blir arrangemanget ett stort ekonomiskt risktagande. Dansföreställningarna upplevs av många arrangörer som dyrare än motsvarande teater- eller musikarrangemang. Detta beror på att dansföreställningar ofta har högre gagekostnader samt att det tillkommer resor och boende för de medverkande. Då arrangörerna har svårighet med att få publik till dansföreställningar blir också intäkten för arrangemanget mycket liten. Arrangören har också andra kostnader i samband med arrangemanget såsom hyra för scen, teknik och lön till eventuellt extra scenteknisk personal, för bärhjälpspersonal samt kostnader för att marknadsföra arrangemanget. Ett särskilt arrangörsstöd för det offentliga dansarrangemanget bör inrättas. Stödet skall kunna ge arrangören en förlustgaranti samt stå för kostnader kring resor och boende på ett liknande sätt som arrangörsstödet för Barn- och ungdom. Förslag från 2011: Att inrätta ett regionalt arrangörsstöd för offentliga dansföreställningar. Arrangörsutveckling Idag ingår Kultur i väst i det nationella arrangörsnätverket Dansnät Sverige och skriver avtal med underparterna Vara Konserthus, Uddevalla kommun (Dans Nu) samt Dans i Borås. Sedan 2010 har Pustervik övergått från att vara underpart till egen part i Dansnät Sverige. Tillsammans utgör dessa fyra arrangörer ett starkt arrangörsnätverk för dans i Västra Götaland och besitter såväl teknisk som konstnärlig kompetens. Tanken är att dessa fyra arrangörer ska KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

194 kunna fungera som mentorer för andra arrangörer i regionen i arbetet att stärka och utveckla fler dansarrangörer i Västra Götaland. Förslag från 2011: Att ta fram en utvecklingsplan för befintliga och nya regionala Dansnät Sverige-parter. Samt stödja och ge i uppdrag till underparterna i det regionala nätverket att vara mentorer/bygga upp mentorskap med ett antal mindre arrangörer. Turnésamverkan De fyra regionala scener/arrangör som idag ingår i Dansnät Sverige vill utöver de föreställningar man presenterar genom Dansnät Sverige dessutom turnera mindre dansföreställningar från västsvenska dansgrupper. Syftet är att presentera västsvensk dans för publiken i dessa kommuner och att lyfta fram och stärka den västsvenska danskonsten. Formerna för regional turnésamverkan undersöks 2010 för att utvecklas vidare. Satsningen behöver stöd i form av koordinering av turnéer samt samordning av marknadsföring och teknik. Förslag från 2011: Att stötta regional turnésamverkan genom att tillsätta en koordinator på deltid som, företrädesvis, sitter på en av scenerna och samordnar turné och marknadsföring. Samproduktion/residens De fyra regionala scener/arrangörer som idag ingår i Dansnät Sverige vill utöver de föreställningar man presenterar dessutom utveckla former för samproduktion av regionala dansproduktioner. Detta samarbete syftar till att skapa bättre förutsättningar för västsvensk dans att produceras och spelas för publik. Genom att lägga in de resurser scenerna redan har kan frilansande dansgrupper få tillgång till teknisk personal, studio för repetition, viss marknadsföringsstöd, scen för repetition samt premiär. Formerna för regional samproduktion/residens undersöks 2010 för att utvecklas vidare. Satsningen behöver stöd i form av utvecklingsplan och pilotprojekt. Förslag från 2011: Att stötta regional samproduktion/residens genom att under 2011 finansiera ett pilotprojekt med medfinansiering från de fyra scenerna: Pustervik, Regionteater Väst (Uddevalla och Borås), Borås Stadsteater och Vara Konserthus. Utövare Produktionsmedel I dagsläget kan koreografer i Västra Götalandsregionen endast söka stöd för sina produktioner/verksamheter hos Kulturrådet och Göteborgs kommun. Kulturrådet har inte ökat sina anslag de senaste åren men antalet grupper/koreografer som söker har ökat. Göteborgs kommun har inte ökat sina anslag de senaste två åren men även här har ansökningarna ökat vilket gör att nya koreografer får svårt att komma med i systemet samt att uppräkningar av bidrag inte kan göras. Produktionsmedel behövs för att framställa produktioner med konstnärlig kvalitet. För att främja danskonstens utveckling och kvalitet krävs kontinuitet, en självklar förutsättning för konstformen. Kontinuitet skulle kunna ske genom regionala verksamhetsbidrag och långsiktiga projektbidrag, men även snabba resurser för att fånga upp och stimulera utvecklingen. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

195 För ett långsiktigt, vitalt och attraktivt dansliv i Västra Götaland behövs medel för att genomföra produktioner utan att kompromissa med den konstnärliga kvalitén. Detta är nödvändigt för att lokala, nationella och internationella eftertraktade danskonstnärer ska uppmärksamma och verka i regionen och för att medborgarna ska möta danskonst producerad i regionen. Det är också viktigt för de regionala dansaktörerna att visa på konstnärlig kvalité i nationella och internationella sammanhang. Förslag från 2011: Att inrätta både verksamhets- och produktionsbidrag för fria danskonstnärer. Normutmaning Sedan Dansbiennal 2006 har Västra Götalandsregionen visat framfötterna på området integrerad dans, dvs. professionell dans med dansare med och utan funktionsnedsättning. Danskonsulenterna och Danskontoret har tillsammans tagit en aktiv roll i detta genom att bjuda in framstående internationella grupper och konstnärer samt stöttat projekt och initiativ på området. Västra Götaland kan idag stoltsera med att husera Sveriges första integrerade danskompani Spinn som etablerar sig, delvis genom kulturstrategiskt uppdrag av regionens kulturnämnd. Då området går i linje med Västra Götalandsregionens strategiska mål kring tillgänglighet och delaktighet föreslås en förstärkning av området i kulturnämndens budget för att stötta ytterligare initiativ och möjliggöra långsiktighet i de initiativ som nu tas. Förslag från 2011: Att ta fram en utvecklingsplan för integrerad dans i Västra Götaland. Samt inrätta ett särskilt uppdrag med tillhörande utvecklingsmedel till några regionala institutioner att arbeta konkret med frågan. Kommuner Nedanstående förslag på det inriktningsbeslut som ligger från Västra Götalandsregionens kulturnämnd om dansens utveckling i Västra Götalandsregionen med särskilt fokus på Göteborg, Vänersborg och Mölndal. Resurscentrum för Community Dance De senaste åren har Kultur i väst, genom Danskonsulenterna och Danskontoret sneglat på Storbritannien och det arbete man kallar Community Dance metoder, strukturer och konstnärliga projekt som arbetar med dans av och med olika grupper i samhället. Community Dance utgår från möten människor emellan och mötet mellan professionella konstnärer och amatörer. Projekten syftar till att utveckla individen, kollektivet och konsten genom kreativitet och nyfikenhet. Community Dance-projekt involverar alltid professionella konstnärer OCH invånare. Under 2010 ingår Kultur i väst i EU-projektet Into Dance som har ett communityfokus. Hösten 2010 arrangeras även en kurs kring Community Dance tillsammans med Trappan för dansare och koreografer. Vänersborg är part i Into Dance och har visat aktivt intresse att fortsätta vara drivande kommun vari ett framtida centrum för Community Dance skulle kunna etableras. Förslag från 2011: Att stötta utvecklingen av ett resurscentrum för Community Dance i till exempel Vänersborg. Satsningen bör innebära en utvecklingsplan genom vilket ett sådant resurscentrum undersöks och utvärderas. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

196 Resurscentrum för internationellt arbete och utbyte Genom internationella utbyten, samarbeten, in- och utblickar uppstår idéer, perspektiv, lösningar och utveckling. Under flera år har olika aktörer inom dans- och scenkonstfältet deltagit i och drivit internationella projekt, processer och samarbeten. Genom att skapa ett resurscentrum för internationella dans- och scenkonstfrågor finns möjlighet att utveckla bättre former för samordning, kunskapsöverförning, nätverksdelning, informationsspridning och erfarenhetsutbyte. Ett sådant resurscentrum skulle kunna utgå från Göteborgs och erbjuda stöd för såväl Arrangörer, Utövare och Kommuner som arbetar med internationella projekt inom dansfältet. Förslag från 2011: Att stötta utvecklingen av ett resurscentrum för internationellt arbete in om dans- och scenkonstfältet i till exempel Göteborg. Satsningen bör innebära en treårig utvecklingsplan genom vilket ett sådant resurscentrum undersöks och utvärderas. Resurscentrum för dansproduktion De fria utövarna i Västra Götaland behöver bättre förutsättningar för att producera föreställningar. Danscentrum Väst har länge påpekat behoven av nya, bättre och fler dansstudios för att kunna skapa fler intressanta föreställningar. Västra Götalandsregionens kulturnämnd har dessutom utrett möjligheter och behov av ett Dansen Hus som förutom professionell dansproduktion även skulle kunna husera kursverksamhet inom olika dansstilar samt olika community-baserade dansprojekt. Mölndal har visat intresse att etablera en sådan plats och har påbörjat projektering att bygga om befintliga lokaler i kommunen. Förslag från 2011: Att stötta utvecklingen av ett resurscentrum för dansproduktion och dansverksamhet i till exempel Mölndal. Satsningen bör innebära en treårig utvecklingsplan genom vilket ett sådant resurscentrum undersöks och utvärderas. 2. Övriga upplysningar Kultur i Västs styrdokument Kultur i Västs vision Kultur i Väst ska som den ledande kulturutvecklaren i landet vara drivande i Västra Götalands kulturliv för att skapa lust, mening och sammanhang för invånarna. Syfte Kultur i Väst bidrar till och främjar utveckling av kommuner och dess invånare med stöd av kultur, samt bidrar till och främjar utveckling av kultur och konstarter. Verksamhetsidé Genom en unik sammansättning av kompetenser täcker Kultur i Väst in många kulturyttringar och arbetssätt. Vi ska erbjuda verktyg som främjar fler och djupare kulturupplevelser hjälpa till att göra befintliga resurser större och mer effektiva koppla samman aktörer som har nytta av varandra göra vägarna kortare mellan idé och verklighet fördjupa och komplettera andra kulturaktörers verksamhet KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

197 stödja kommunernas ansvar för lärande, kultur och informationsförmedling sprida de bästa erfarenheterna flytta fram kulturens positioner I produktion, konsultation, kommunikation och fortbildning ser vi till att kulturvisioner blir till handling. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

198 Värdegrund Medarbetarna på Kultur i Väst drivs av att göra skillnad. Vi finner gemenskap och kraft i mod och inspiration lyhördhet och skicklighet effektivitet och målinriktning respekt och öppenhet nyfikenhet och engagemang Vi är till för Västra Götalands invånare både direkt och indirekt, genom kommunerna regionala institutioner arrangörer/organisationer det fria kulturlivet Uppdrag Vision Västra Götaland Det goda livet är den självklara basen för alla de verksamheter som får stöd av regionen. Kultur Västs verksamhetsplan skall utgå från visionen med avseende på de horisontella perspektiven jämställdhet, mångfald, internationalisering, regionalt mervärde samt tillgänglighet. Kultur Väst förutsätts också att förhålla sig till de handlingsprogram som under uppdragsperioden beslutas av Kulturnämnden Barns och ungdomars tillgänglighet till kultur skall öka i de institutioner och verksamheter som regionen stöder. Kultur Väst förutsätts samverka lokalt och regionalt men också med aktörer på nationell och internationell nivå för ett optimalt uppfyllande av uppdragen. Förvaltningen skall särskilt samordna arbetet gentemot kommunerna med Västarvet. Kultur Väst förutsätts redovisa uppgifter till kulturpolitiskt jämställdhetsindex Kultur Väst skall utifrån en nulägesanalys och i samråd med beställaren ta fram nyckeltal omkring tillgängligheten till verksamhetens resurser Kultur i Västs resurser ska vara och upplevas som tillgängliga Kultur Väst skall utifrån en nulägesanalys identifiera och i samråd med beställaren ta fram nyckeltal omkring sin regionala roll för en långsiktig och hållbar samhällsutveckling Kultur i Väst ska ha en etablerad och aktiv regional roll för en långsiktig och hållbar samhällsutveckling Kultur Väst skall utifrån en nulägesanalys och i samråd med beställaren ta fram nyckeltal omkring aktiviteter AV och MED invånarna Kultur i Västs aktiviteter AV och MED invånarna ska öka och utvecklas KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

199 Mål 1) Kultur i Väst är en välkänd, efterfrågad och lättillgänglig resurs för alla sina arenor. Vi uppfattas som en kommunikativ och lyhörd organisation. Kultur i Västs kommunikation sker via flera kanaler, är anpassade för och når alla arenor Kultur i Väst har omvärldsanalys, kommunikation och publicering som särskild främjandeform Kultur i Västs tjänster utvecklas på grundval av ett strukturerat kontakt- och uppföljningsarbete Kultur i Västs varumärke, tjänster, publikationer, kurser etc. är väl kända av alla arenor 2) Kultur i Väst är en självklar partner för sina arenor i deras strategiska utvecklingsarbete Kultur i Väst utnyttjar sin samlade kompetensbredd och utvecklar kunskap, former och verktyg för sina arenors metod- och verksamhetsutveckling 3) Kultur i Väst medvetandegör, stärker och breddar konstarternas och kulturens roll i samhällsutvecklingen Kultur i Väst sprider aktivt sin egen kunskap om sina arenors faktiska och möjliga utveckling i regionen Kultur i Väst samverkar, utvecklar och kompletterar sina arenors arbetsformer och deras förmåga att fungera som lokala resurser för lärande och kulturupplevelser 4) Kultur i Väst bidrar till att alla regionens invånare, med särskilt fokus på barn och unga, har tillgång till lärande och professionella kulturupplevelser Kultur i Väst samverkar, utvecklar och kompletterar sina arenors arbetsformer och deras förmåga att fungera som lokala resurser för lärande och kulturupplevelser 5) Kultur i Väst bidrar till ökad jämställdhet och mångfald i kulturutbudet Kultur i Väst utvecklar alla delar av sin verksamhet med tydliga jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv i samspel med sina arenor 6) Kultur i Väst stärker Västra Götalands attraktionskraft och dess kulturarbetsmarknader, genom samverkan inter-nationellt, nationellt, regionalt och lokalt. Kultur i Väst bidrar till att utveckla sina arenors internationella närvaro och utbyte Kultur i Väst ökar sina egna internationella kontaktytor/arena 7) Kultur i Väst bidrar till en ökad tillgång till lärande, kulturupplevelser med fokus på AV och MEDperspektiv i alla regionens kommuner. Kultur i Väst fokuserar sitt arbete i detta perspektiv på personer med reducerat inflytande eller tillgänglighet till kultur, lärande och skapande: såsom barn och unga; personer med funktionsnedsättning; äldre, samt personer med annan etnisk bakgrund KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

200 Arbetssätt Kultur i Väst arbetar med frågor och aktiviteter som rör kulturens roll i samhällsutvecklingen. Kultur i Väst verkar för utveckling av kommuner och dess invånare med stöd av kultur. För detta arbete är regionens kommuner och dess ledningsfunktioner viktiga samarbetspartners. Kultur i Väst arbetar med frågor och aktiviteter som rör konstarternas utveckling samt möjligheterna att skapa inom, och ta del av, olika konstformer. För detta arbete är regionala och kommunala institutioner samt det fria kulturlivet viktiga samarbetspartners. Kultur i Väst arbetar med frågor och aktiviteter som rör tillgänglighet till, samt produktion och arrangemang av, kultur som i huvudsak riktar sig till invånaren. För detta arbete är det fria kulturlivet, samt regionala och kommunala institutioner och organisationer i sina roller som arrangörer och producenter viktiga samarbetspartners Kultur i Väst initierar och tar konsultativa uppdrag för att bidra med stöd till kommuners kulturutveckling och till utövares och andra kulturaktörers egen utveckling samt med deras utveckling av produktioner och arrangemang. Kultur i Väst stimulerar och verkar för ökad kunskap och kompetens - om kulturens roll i samhällsutvecklingen samt kommunutveckling med stöd av kultur - inom konstartsområdet - om produktion och förmedling av kultur samt arrangörsskap Kultur i Väst bidrar till att utveckla metoder för hur kommuner kan arbeta med kultur som utvecklingsfaktor, hur konstutövare och andra kulturaktörer kan arbeta för och med konstartsutveckling, hur arrangörer och andra kulturaktörer kan arbeta med kulturarrangemang. Kultur i Väst bidrar till utvecklad samverkan och erfarenhetsutbyte mellan kommuner, kulturutövare, aktörer och arrangörer. Kultur i Väst levererar översikter över - kommunernas förutsättningar och behov på en övergripande nivå - regionens situation och behov per konstartsområde - arrangörernas situation och behov på en övergripande nivå KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

201 MALL FÖR ANSÖKAN OM MEDEL 2011 RELATERADE TILL VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS SAMVERKAN MED STATENS KULTURRÅD INOM RAMEN FÖR DEN NYA KULTURSAMVERKANSMODELLEN Kontaktuppgifter: Institution/förvaltning Uppgiftslämnare Regionteater Väst AB Olof Lindqvist/VD E-post Telefon , Planerad verksamhet 2011 antal föreställningar/utställningar a) antal föreställningar, utställningar totalt Vi räknar med att ge 500 föreställningar under b) varav turnéer/uppsökande Vi räknar med att ge ca 450 föreställningar på turné under c) varav riktade mot barn och unga Sedan årsskiftet 09/10 producerar Regionteater Väst enbart för barn och unga Planerad verksamhet 2011 antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter a) antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter totalt Vi räknar med att genomföra 150 aktiviteter av pedagogisk karaktär under Planerad verksamhet övrigt 2011 a) typ av aktiviteter 1.4. Specificerade utvecklingsområden 2011 a) Barn och unga beskriv nuvarande och planerade insatser för målgruppens möjlighet till inflytande och delaktighet Regionteater Väst har under 2010 rekryterat konstnärliga ledare för såväl dans- och teaterverksamheten i syfte att stärka det deltagande perspektivet. I deras uppdrag ingår att profilera bolagets båda konstnärliga verksamheter teater och dans för målgruppen samt öka och stärka deltagandet bland barn och unga. Antalet aktiviteter som stärker deltagande i form av pedagogisk verksamhet, workshops, samt tillgängliggörande av professionella resurser för amatörkulturen ökade redan 2009 markant. Verksamheten fokuserar på av och med perspektiv i flertalet av produktionerna, utan att den konstnärliga integriteten eller nivån påverkas till det sämre. Kommande år utökar vi Spelrum som är en workshop för mellanstadiet där barnets eget skapande står i fokus. Blandade småsteg utvecklas i Borås som är tänkt att vara dansens motsvarighet. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

202 b) Jämställdhet beskriv nuvarande och planerade insatser 2008 initierades Projekt:ID som initialt var en satsning mot högstadiet med tema kön och identitet. Arbetet har väckt mycket positiv uppmärksamhet föreställningen No tears for Queers har vunnit priser och är utsedd till kommande års teaterbiennal. Men allra viktigast är att arbetet har vunnit stort gehör hos beställare av scenkonst. Politisk vision har omsatts i konstnärlig verksamhet och fallit i god jord hos brukarna. Regionteater Väst är sedan länge ett bolag med ett aktivt jämställdhetsarbete såväl bland personal som mot medborgarna. c) Interkulturell utveckling beskriv nuvarande och planerade insatser De interkulturella insatserna har varit mindre under flera år eftersom tillgängliggörande av scenkonst för hela Västra Götaland har varit i fokus. Genom Camilla Ekelöfs anställning som konstnärlig ledare för dansverksamheten skapades en naturlig bro till Tanzania och den konstellation som hon sedan länge har arbetat med där. Tack vare generöst beviljande av utvecklingsbidrag från såväl KUR som SI har vi nu en blandad ensemble på turné i Västra Götaland under hösten. Produktionen Move 2 avslutas med att Regionteater Väst deltar i en festival i Tanzania i november. Samarbetet är långsiktigt och utbytet skall stärkas under d) Tillgänglighet beskriv nuvarande och planerade insatser Avseende tillgänglighet för personer med funktionshinder arbetar bolaget aktivt och kontinuerligt med att till fyllest leva upp till de krav som ägaren ställer. Webbsidan samt de båda produktionshusen är anpassade till dagens krav och kontinuerligt bidrar vi med vår kunskap till arrangörer av scenkonst om förbättringar utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Utifrån ett demokratiskt perspektiv är att tillgängliggöra scenkonst vårt viktigaste uppdrag. Målsättningen för 2011 är att öka antal besökare fler barn och unga kan och skall få ta del av vår verksamhet eftersom vi har avlövat den vuxna målgruppen. e) Samverkan beskriv nuvarande och planerade samarbeten med kommuner, den ideella sektorn, det fria kulturlivet, andra kulturaktörer, näringsliv, övriga Regionteater Väst samverkar med andra länsteatrar, genom kommunalförbund samt lokala barn- och ungdomskultursamordnare. Vi arbetar tätt med skolor fria och offentliga - under repetitionsfaser, i samråd med pedagogiska verksamheter som vill ha vår kunskap som ett extra stöd. Vi samarbetar med intresseorganisationer som RFSL/Ungdom, Friends, Rädda Barnen, Kultur och Näringsliv och många flera. Vi gör samproduktioner med mindre beställda fria grupper och tillgängliggör våra resurser för de samma, men även för amatörteaterverksamhet Övriga önskade utvecklingsområden 2011 a) beskriv önskvärda utvecklingsområden Denna beskrivning har i stort präglats av det omfattande utvecklingsarbete som teatern gjorde under Det är en ny omständighet för oss att enbart fokusera på barn och unga och bolagets framtid handlar om att renodla strategier och aktiviteter för att bli framgångsrika. Genom den organisatoriska förändring som har gjorts har ägare och utförare kommit överens om att barn och unga skall få mer och bättre scenkonst genom vårt arbete. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

203 Vår ambition är att utveckla den konstnärliga verksamheten för barn och unga så att Regionteater Väst blir en av de viktigaste aktörerna inom svensk scenkonst för barn och unga. Vid sidan av detta kommer vi att fortsätta arbeta med att ha fokus på jämställdhet och miljö samt förstärka det interkulturella perspektivet. b) uppskattad totalkostnad Ekonomisk trygghet och långsiktighet är A och O när det gäller en målgrupp som inte genererar intäkt i sig själv. Kontinuitet skänker också framtida generationer möjligheten att bli en del av de värdegrunder som scenkonsten till sin natur aktivt stöter och blöter. 2. Övriga upplysningar KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

204 MALL FÖR ANSÖKAN OM MEDEL 2011 RELATERADE TILL VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS SAMVERKAN MED STATENS KULTURRÅD INOM RAMEN FÖR DEN NYA KULTURSAMVERKANSMODELLEN Kontaktuppgifter: Institution/förvaltning: GöteborgsOperan AB Uppgiftslämnare: Lena Ahl E-post: Telefon: Planerad verksamhet 2011 antal föreställningar/utställningar a) antal föreställningar, utställningar totalt 322 st b) varav turnéer/uppsökande 96 st c) varav riktade mot barn och unga 73 st 1.2. Planerad verksamhet 2011 antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter a) antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter totalt 2011 fortsätter vi med våra omtyckta guidningar som brukar nå ca besökare. Workshops för barn och ungdomar planeras. Praoelever från olika skolor kommer att få följa GöteborgsOperans verksamhet på de olika avdelningarna. Våra kostnadsfria publikintroduktioner inför varje enskild opera- och dansföreställning fortsätter liksom våra öppna samtal inför alla Stora Scenens nyuppsättningar Planerad verksamhet övrigt 2011 a) typ av aktiviteter Vi kommer under 2011 fortsätta med våra populära luncher i Restaurangen som är ett sätt att öka tillgängligheten till huset och öka genomströmningen av besökare. Under maj-augusti öppnar vi vår Sommarveranda där vi också kommer att bjuda besökarna på musikaliska upplevelser Specificerade utvecklingsområden 2011 a) Barn och unga beskriv nuvarande och planerade insatser för målgruppens möjlighet till inflytande och delaktighet GöteborgsOperans vision är att varje ung människa i Västra Götalandsregionen skall ha sett en av våra föreställningar innan de gått ut gymnasiet 56 KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

205 Arbetet med att nå de unga sammanfattar vi i följande ledord: Uppleva Introducera Deltaga Uppleva Som nämnts ovan är vår vision att varje ung människa ska ha sett en av våra föreställningar innan de har gått ut gymnasiet. Vi vill bjuda den unga publiken på upplevelser av scenkonst, både på Stora scenen och i intimare föreställningar på olika spelplatser i regionen och på Lilla scenen. GöteborgsOperan vill arbeta för att alla skolungdomar skall ha bevistat en opera eller dansföreställning på Stora scenen innan de gått ut gymnasiet. Vi är övertygade om att upplevelsen av en föreställning på Stora scenen har en ojämförbart stor betydelse för att väcka intresse för och förståelse av scenkonst. Vår uppgift som regional scen är att ge barn och ungdomar möjlighet att få rika scenkonstupplevelser redan som unga, för att kunna utveckla ett bra vuxenliv. Introducera I samband med scenkonstupplevelser vill vi utveckla introduktioner och programmaterial, som ska vara anpassade för de unga. Detta speciella informationsmaterial skall beröra såväl vår egen verksamhet som scenkonst i allmänhet och skall nå samtliga unga i regionen, även om de inte skulle besöka våra föreställningar. Dessutom skall uppsökande verksamhet i skolorna ingå som en naturlig del i arbetet med att introducera scenkonsten. Deltaga De unga skall beredas tillfälle att tillgodogöra sig den mångfacetterade scenkonsten genom studiebesök, körverksamhet, utställningar, workshops och samtal. För att uppnå ovanstående vill GöteborgsOperan i vårt långsiktiga barn- och ungdomsarbete utveckla följande: 1. Föreställningsverksamhet opera och dans på Stora scenen beställningsverk samverkansprojekt mellan dans/opera/musikal samverkan med frilansare gästspel i mindre format av t.ex. fria grupper workshops för de unga med interagerande artister, dansare, orkestermusiker, operasångare, koreografer, regissörer m.fl. 2. Introduktioner introduktioner, både muntliga och i text i samband med föreställningar speciellt anpassade program studiebesök opera/dansattacker i skolan eller på offentliga platser i hela regionen uppsökande verksamhet i skolor och allmänna platser KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

206 workshops 3. Körverksamhet Körverksamhet både för barn och för ungdomar. En reguljär körverksamhet är tänkt att fungera, dels som en självständig verksamhet och dels för att bilda underlag för insatser i scenisk verksamhet. Den gemenskap och entusiasmerande och bildande funktion, som körverksamhet kan ha, kan komma att få stor betydelse för GöteborgsOperans fortsatta utveckling och för Göteborgs musikoch teaterliv i stort. 4. Utveckla nätverk och kontakter Vi planerar att även fortsättningsvis utveckla kontakterna inom nätverk såsom med RESEO, med den framgångsrika barn- och ungdomsverksamheten vid Malmö Opera och med Vadstena-Akademien, som har utbildat educational artists, interaktiva operaartister som nu finns i bl a England. Ambitionen är att utveckla nätverk som ger faktisk verksamhet och resulterar i aktiviteter och föreställningar. För att uppnå dessa mål med vår barn- och ungdomsverksamhet blev Mia Hjertner 2009 utsedd att driva denna utveckling. Hon fungerar som kommunikatör, koordinator, nätverksbyggare och i vissa fall även som regissör. Som ett första steg bildades 2009 GöteborgsOperans barnkör, där 35 barn i åldrarna åtta till tio år valdes ut under en audition. Barnkören träffas och repeterar på GöteborgsOperan en kväll i veckan, med den deltidsanställda kormästaren, Ida Rosén. Under 2011 är målsättningen att barnkören ska besöka olika skolor i Västra Götalandsregionen och sjunga både för och med andra barn. Barnkören kommer också att delta i några av GöteborgsOperans föreställningar. Under 2010 har den yngsta publiken lockats till GöteborgsOperan för rena sagostunder med musikaliska förtecken i vår Sagofoaje. Sagofoajén kommer att fortsätta utveckla den lilla teatern i olika riktningar. Hösten 2010 ska vi tex. introducera dockbaletten Lilla Svansjön. Sagofoajén är planerad att bli återkommande också under Under hösten 2009 utlyste GöteborgsOperan en tävling för gymnasieelever i årskurs1. Tävlingen, som var öppen för gymnasieelever i hela regionen, gick ut på att skriva en berättelse, en pjäs eller ett libretto. Det vinnande bidraget skrevs av 17 åriga Johanna Svalbacke från Trollhättan. Hennes manus, Lova och Sam, kommer att ligga till grund för en musikteaterworkshop ( educational work ) som kommer att pågå under hösten/vintern Detta är en satsning på musikteater av unga, för unga och med unga. Medverkande i workshopen kommer att vara gymnasieelever från Angeredsgymnasiet och Hvitfeldtska gymnasiet. Ungdomarna står i centrum och workshopen utgår från dem men med full uppbackning från GöteborgsOperan med avseende på teknik, regi mm. Resultatet kommer att redovisas i scenisk form på GöteborgsOperans Lilla Scen under vintern 2010/2011. En motsvarande workshop, fast med yngre barn, planeras under hösten KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

207 Varför workshop? I vanliga fall arbetar vi på operan med premiären i fokus, i dessa projekt är hela skapandeprocessen lika viktig. Det är ett work in progress där vi välkomnar att det händer nya och oväntade saker längs vägen. Hela arbetet skall utgå från det som ungdomarna själva uttrycker i ord, ton och vision. Vår förhoppning är att den sceniska redovisningen är ett flöde av musik, sång, dans och teater allt förankrat i en aktuell och stark historia. För att underlätta för barn och ungdomar att besöka våra föreställningar har vi ett antal matinéföreställningar. Musikalerna spelas oftast två gånger på lördagar, varav en matinéföreställning, samt ett antal matinéer på söndagar. Under 2011 kommer vi naturligtvis att fortsätta med vår uppskattade guideverksamhet för barn och ungdom i huset. Under dessa guidade turer finns det ibland möjlighet för barnen att prova kläder och rekvisita. GöteborgsOperan kommer att jobba med uppsökande verksamhet mot skolor och också möjlighet för skolklasser att komma på besök till oss. Under 2010 besökte Camilla Ekelöf koreograf i Trollflöjten en dansklass i Angered. Hon höll klass för eleverna och därefter såg eleverna föreställningen Trollflöjten. Några dagar därefter åkte Mia Hjertner ut till skolan för att prata om föreställningen med eleverna. Ett liknande exempel är när en musikklass från Skövde besökte oss. De fick en guidning genom huset och sedan fick de samtala med vår dirigent Finn Rosengren. Därefter såg de föreställningen Bohème. Även i detta fall besökte Mia klassen några dagar efter föreställningen och samtalade om föreställningen och elevernas intryck och tankar kring den. Att låta skolklasser se våra ordinarie föreställningar är en viktig och uppskattad del av vår barn och -ungdomssatsning. I augusti 2010 bjuds både barn och vuxna in till GöteborgsOperan för familjekonserten Peter och vargen av Sergej Prokofjev. GöteborgsOperans Orkester dirigeras av Johan Larsson och berättare är Lars Hjertner. Denna typ av gratiskonsert för familjer kommer att återkomma även under I samband med dessa konserter kommer det också finnas möjlighet att gå en guidad tur och delta i andra aktiviteter som händer i huset. Med den musikaliska berättelsen Babar vill GöteborgsOperan ge våra yngre besökare chansen att komma nära inpå musiken och instrumenten. Musiker ur GöteborgsOperans Orkester bjuder tillsammans med vår solist Lars Hjertner in till ett ovanligt studiebesök i orkestersalen. Tillsammans levandegör de Jean du Brunhoffs klassiska saga om Babar. Ca 20 föreställningar är planerade i samband med sportlovet och vänder sig till barn i lågstadieåldern. Ungdomssatsningen Min mamma är en drake är en nyskriven barnföreställning baserad på Pija Lindenbaums bok När Åkes mamma glömde bort. Den kommer under 2011 att turnera i Västra Götalandsregionen och vänder sig till barn i åldern 5-8 år. Sammanfattningsvis har GöteborgsOperan under de senaste åren gjort en betydande satsning mot barn och unga med en mängd olika aktiviteter och föreställningar. Detta långsiktiga arbete förstärks ytterligare under KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

208 b) Jämställdhet beskriv nuvarande och panerade insatser GöteborgsOperan är en jämställd och mångkulturell arbetsplats med 52 % män och 48% kvinnor och med många medarbetare med olika nationaliteter anställda. GöteborgsOperan har ett av regionens högsta jämställdhetsindex. GöteborgsOperan strävar dock efter en jämnare könsfördelning för de verksamheter som har en stor kvinno- respektive mansdominans. Vid rekrytering ska vid likvärdig kompetens det underrepresenterade könet anställas. Utbildning och seminarier för chefer och fackliga i jämställdhets- och mångfaldsarbete arrangeras årligen. Chefer och handläggare ska ha en grundläggande kunskap om jämställdhet och hur man arbetar med jämställdhetsintegrerad verksamhetsanalys. Den psykosociala arbetsmiljön skall utvecklas så att den lämpar sig lika väl för kvinnor som för män. En årlig lönekartläggning görs för att följa upp att inga osakliga löneskillnader föreligger mellan könen. GöteborgsOperan arbetar medvetet med jämställdhets- och genusfrågor. Som grund för arbetet fastställs en Jämställdhetsplan för varje år. Vi arbetar på GöteborgsOperan med fokus på rekryteringen under de närmaste tre åren för att vända den sneda könsfördelningen på flera av våra avdelningar mot ett mål. Vi stöder också utvecklingen av ett förstärkt föräldraledighetsuttag för våra manliga medarbetare och det finns en extra fokus för en minskning av sjukfrånvaron för kvinnorna på GöteborgsOperan genom bl.a. tillhandahållande av ett flertal friskvårdsaktiviteter på arbetet. En utvärdering av vilka åtgärder som vidtagits och översyn av utfall av respektive års aktiviteter görs i anslutning till att den nya handlingsplanen antas. Gapet mellan kvinnors respektive mäns uttag av föräldraledighet ligger kvar på samma nivå som tidigare (ca 12 dagar) men kvinnor och män tar ut ungefär lika mycket vård av barn. Kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män har och den totala differensen mellan kvinnor och män är alltjämt stor. För att få ner sjukfrånvaron erbjuds idag diverse friskvårdsaktiviteter på arbetsplatsen som tex Pilates, Friskis- och Svettis, nack- och skuldergrupp mm. Som ytterligare insatser för att få ner sjukfrånvaron kan nämnas satsningen på Livsstil i Väst med utförande av hälsoprofiler på våra anställda, föreläsningar om livsstil med innehåll som kost, hjärta och mental coachning. Historiskt sett har de flesta regissörer, scenografer och dirigenter som engageras på GöteborgsOperan har varit män. Men situationen är på väg att ändras, och de senaste åren har fler kvinnor inom dessa områden engagerats. Det ska vara lika självklart att engagera kvinnor likväl som män på tunga poster som dirigent och regissör. Med detta avses att det inte ska styras uppifrån med speciella procentsatser, utan att det ska ske genom naturliga val. Någon jämn könsfördelning har vi dock inte än. Könsfördelningen växlar över tid, men utvecklingen är på god väg. Under 2010 har GöteborgsOperan haft ett samarbete med Västra Götalandsregionens program Gör det jämt. GöteborgsOperans del i programmet var att utröna om vårt utbud tilltalar kvinnor respektive män olika, vad är i så fall skillnaderna och vad kan vi göra för att locka fler män till GöteborgsOperan. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

209 Vi gjorde ett urval av 32 personer som referenser i detta program. Rekrytering har skett via annons i dagspress samt nätverk. En spridning vad gäller kön, ålder, etnicitet, van besökare samt ovan besökare eftersträvades. Grupperna har sedan fått besöka 4 föreställningar under säsongen, två operor, en musikal samt en balett. I detta ingick introduktion före föreställningen samt en diskussionsstund och enkätundersökning efter respektive föreställning. Av underlaget från samtalen gör en genusforskare en analys ur ett könsperspektiv hur grupperna kvinnor/män upplever besöket hos oss. Uppföljning kommer att ske under hösten 2010 med en handlingsplan för fortsatt arbete under Marknadsföringen är en viktig del i hur vi uppfattas utåt och en spegling av de värderingar som GöteborgsOperan står för. De byråer vi engagerar för detta arbete har medvetandegjorts om våra värderingar och krav med utgångspunkt från vårt arbete för jämställdhet. För varje produktion tas ett ansvar från marknadsavdelningen för produkterna även ur ett jämställdhetsperspektiv. Fördelningen av antalet kvinnor-män, samt hur de framställs på affischer ses över, både inför varje pjäs, men även under spelåret i stort. c) Interkulturell utveckling beskriv nuvarande och planerade insatser GöteborgsOperan är en mångkulturell institution i ett flertal avseenden. I de konstnärliga grupperna solister, dansare, kör och orkester är det självklart att konstnärlig kompetens är det enda som spelar roll oavsett etnisk tillhörighet. Våra produktioner sätts oftast upp av internationella team och med utländska gästartister. GöteborgsOperans repertoar är också mångkulturell med ett brett spektrum i utbudet som skall tilltala en mångfacetterad publik. Även opera som konstform är mångkulturell och GöteborgsOperans uppsättningar ges till övervägande del på originalspråk Antagningarna sker genom auditions, för orkesterns del t.o.m. bakom skärm, vilket innebär att etnisk tillhörighet är oväsentlig. Balettens dagliga språk är engelska med anledning av att ca hälften av de i dagsläget engagerade dansarna inte har svenska som första språk. För närvarande finns dansare från 16 länder i kompaniet och mer än hälften av dansarna har utländsk härkomst. Även orkester och kör har ett stort inslag av medlemmar från andra länder liksom flera andra avdelningar inom huset. GöteborgsOperan har tidigare med stöd av särskilt bidrag arbetat med ett projekt för att försöka få invandrare att i större utsträckning besöka våra föreställningar. Vi har i våra kundregister drygt 200 invandrarföreningar som löpande får information om våra föreställningar och vid utvalda tillfällen riktade erbjudanden. Vi har t ex bjudit in SFIgrupper till guidade turer, föredrag och föreställningar. GöteborgsOperan arbetar aktivt, målmedvetet och långsiktigt med den mångkulturella visionen och de mångkulturella målen. I förlängningen vill vi få fler att besöka GöteborgsOperan och våra föreställningar och därmed ta till sig en viktig del av det kulturella utbudet i dagens samhälle. För att nå målen ska vi inhämta ny kunskap och identifiera arbetsmetoder som är tillämpbara i vår vardag. Detta ska ske genom ett speciellt mångkulturprojekt. Vi ska söka och utveckla samarbete med olika sorters grupperingar som har en speciell kulturkompetens 61 KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

210 om minoriteternas nätverk, subkulturer och dess kommunikationskanaler. Dessutom vill vi lära mer om bemötande av dessa grupper. Som en led i detta projekt ska vi utbilda vår personal genom att bjuda in gästföreläsare och ha informationsträffar för olika focusgrupper och nätverk. Vi kommer att ha informationsfoldrar på olika språk samt annonsera i medier som ligger nära målgruppen. I projektet ingår också att genomföra möten och träffar för att få ny kunskap och ökad förståelse för den mångkulturella publiken. d) Tillgänglighet beskriv nuvarande och planerade insatser Säsongen 2010/1011 satsar vi på att göra GöteborgsOperan mer tillgänglig för fler grupper, vid fler tillfällen. Vi öppnar dörrarna för nästa generations besökare genom ett större antal uppsättningar för unga, men också av unga. Vi differentierar också priserna ytterligare för att anpassa dem till olika publikgrupper, bland annat genom att sänka priserna på samtliga tisdagsföreställningar såväl som dansföreställningarna på fredagar och lördagar. Vi inför också en ny ungdomsrabatt vid utvalda tillfällen och bjuder in de allra yngsta till sagostunder med fri entré. Vår målsättning är att göra operahuset mer åtkomligt även på dagarna och i linje med detta fortsätter vi med våra populära foajékonserter, guidningar och luncher. Genom att ge oss ut på regionala turnéer når vi även de som inte kan komma till oss. GöteborgsOperan är en modern byggnad anpassad till personer med funktionshinder. På parkett finns särskilda platser som är avsedda för rullstolsburna personer. Vi har installerat ett kombinationssystem som kan användas parallellt för syntolkning och hörselförstärkning. Hörselutrustning finns för utlåning. Föreställningarna har i regel svensk text på textmaskin. Vi genomför också syntolkade föreställningar efter beställning. För GöteborgsOperan är det av största vikt att göra konstformerna tillgängliga för en bred publik. Handikappanpassningen med informationsutbud, rullstolsplatser, hörselslingor och synttolkning skall vidareutvecklas. GöteborgsOperan har en person utsedd att hantera ärenden som rör funktionshindrade besökare. Tillgängligheten till information är hög. GöteborgsOperan har en hemsida på Internet med presentation av utbud och möjlighet till biljettköp. Under 2009 har vi uppdaterat vår hemsida och hänsyn har tagits till de riktlinjer som ges av WAI (Web Accessibility Initiatives). GöteborgsOperan AB har medverkat tillsammans med två andra kulturinstitutioner i ett projekt i Västra Götaland där syftet var att ta reda på hur personer med vissa handikapp uppfattar våra lokaler och vår miljö som besökare. Det handlar om personer som har svårt att röra sig, se, höra eller bearbeta och tolka information. För GöteborgsOperan har det bl a inneburit att vi sett över skyltars placering i foajén, att vi har information om handlingen i föreställningen på lätt svenska, att vår hemsida är tillgänglig för talsyntes mm. För att publiken lättare skall kunna tillgodogöra sig vårt utbud fortsätter vi med kostnadsfria publikintroduktioner inför varje enskild opera- och dansföreställning, öppna samtal inför alla Stora scenens nyuppsättningar samt regelbundna gratiskonserter i det mindre formatet. För att underlätta för boende i regionen att besöka GöteborgsOperan har ett antal föreställningar givits som matinéer på eftermiddagen. Vissa av våra uppsättningar sänds också via livesändning direkt ut till olika scener i regionen för att nå så många som möjligt. Vi kommer att fortsätta utveckla dessa sändningar under KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

211 e) Samverkan beskriv nuvarande och planerade samarbeten med kommuner, den ideella sektorn, det fria kulturlivet, andra kulturaktörer, näringsliv, övriga GöteborgsOperan har under många år haft ett nära samarbete med näringslivet som innebär betydande sponsorintäkter. Varje vår bjuds utvalda examenselever från Sveriges yrkesdansarutbildningar in till GöteborgsOperan för att utgöra det säsongsbaserade danskompaniet Nudans. Under fyra veckor medverkar de i den dagliga träningen med GöteborgsOperan Balett, följer repetitioner och arbetar med en uppsättning som skapas exklusivt för dem. En av koreograferna kommer från den Göteborgska frilansvärlden. GöteborgsOperan har samarbete med både Göteborgs Kulturkalas och Göteborgs Dans & Teaterfestival. Samarbete sker också med Vara konserthus som årligen gästas av GöteborgsOperans Orkester. Ett väl etablerat samarbete har vi sedan många år med Svenska Balettelevskolan som årligen får tillträde till Lilla Scenen under en försommarvecka. GöteborgsOperan Balett har under november 2010 en Workshop i samarbete med Pustervik och ambitionen är att inkludera såväl stadens olika konstnärliga högskolor som representanter från det fria konstnärslivet. Kungliga Baletten gästspelar på GöteborgsOperans Stora Scen våren 2011 med baletternas balett, Svansjön. Samarbete med operahus i Europa sker genom utbyte av olika produktioner Övriga önskade utvecklingsområden 2011 a) beskriv önskvärda utvecklingsområden Nytt Planerings- och tidsredovisningssystem kommer att införas 2011 för att öka vår effektivitet Digitalisering av våra föreställningar för att ytterligare förbättra tillgängligheten för Västra Götalandsregionens invånare Utveckling av vår Sommarverksamhet 2. Övriga upplysningar Vision GöteborgsOperans vision är att bli ett av de mest intressanta operahusen i Europa. GöteborgsOperan skall ge opera, dans, musikal och operettföreställningar. Med hög konstnärlig och teknisk kvalitet skall vi spänna över ett brett spektrum av musikteater och dans. Vår repertoar skall omfatta såväl klassiska verk som nyskriven musikdramatik och nya dansverk. Vi skall erbjuda unga konstnärer möjligheter till musikdramatiska experiment på vår lilla scen. GöteborgsOperan strävar vidare efter att nå en så bred publik som möjligt. Vi vill varje säsong ha intressanta föreställningar att erbjuda såväl den erfarna operabesökaren som den publik som just har börjat intressera sig för musikteater och dans. Särskilt skall vi uppmärksamma den unga publiken och försöka hitta uttryck som engagerar barn och ungdom. Vi vill skapa oväntade möten mellan kulturer, åldrar och intressen. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

212 I målet att nå en stor publik ligger också en strävan att locka invånarna i hela Västra Götalandsregionen till GöteborgsOperan. Därför vill vi dels underlätta för avlägset boende att komma till GöteborgsOperan och dels genom turnéer, konserter och andra presentationer intressera en ny publik för våra föreställningar. Vi skall hela tiden sträva efter att bli ännu bättre, alltid med den brinnande ambitionen att nästa säsong, vår nästa uppsättning eller vår nästa föreställning ska bli vår bästa någonsin Nyskrivet Två svenska operaverk uruppfördes framgångsrikt under 2009, Carl Unander-Scharins Sömnkliniken på Lilla scenen och Daniel Börtz Goya, som gavs på Stora scenen. Att skapa förutsättningar för förnyelse av operaformen är en väsentlig kulturpolitisk fråga och GöteborgsOperan har som ambition att sätta upp nyskriven musikdramatik med jämna mellanrum. Under 2011 är ungdomssatsningen Min mamma är en drake en nyskriven barnföreställning baserad på Pija Lindenbaums bok När Åkes mamma glömde bort. Den kommer att turnera i Västra Götalandsregionen och vänder sig till barn i åldern 5-8 år. Ytterligare en nyskriven föreställning för ungdomar i åldern planeras Dans GöteborgsOperans riktade satsning på den nutida dansen de senaste åren med nyskapande dansverk har resulterat i ett ökat intresse för våra uppsättningar, både inom och utom landet, med flera viktiga gästspelsinbjudningar. Dessa självfinansierade turnéer har även inburit ökade möjligheter att marknadsföra VG-regionen utanför landets gränser. GöteborgsOperans Balett arbetar målmedvetet vidare mot att bli ett spjutspetskompani inom den nutida dansen och säsongen 2010/2011 bjuder på idel världspremiärer. Tillbyggnad Ett beslut om tillbyggnad har fattats av GöteborgsOperans styrelse och det är en strategisk viktig satsning i det medellånga och långa perspektivet. Ledorden för tillbyggnaden är flexibilitet, synergi och miljö. Med de nya lokalerna frigörs Stora Scenen för ytterligare föreställningar. Utbudet av konserter och andra kulturella aktiviteter riktade mot nuvarande och nya målgrupper kan breddas betydligt. Vi kan arbeta mer flexibelt och möjliggöra konferenser och utställningar. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

213 MALL FÖR ANSÖKAN OM MEDEL 2011 RELATERADE TILL VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS SAMVERKAN MED STATENS KULTURRÅD INOM RAMEN FÖR DEN NYA KULTURSAMVERKANSMODELLEN Kontaktuppgifter: Institution/förvaltning: Del av Västarvet, dvs de tidigare länsmuseerna och Göteborgs naturhistoriska museum. Övriga delar inom Västarvet är Studio västsvensk konservering, Vitlycke museum och Forsviks industriminne. Deras verksamhet inkluderas inte i detta underlag. Underlaget för Hemslöjdskonsulentverksamheten inkommer i annan ordning. Verksamheten vid Bohusläns museum och Västergötlands museum drivs av Västarvet på uppdrag av respektive stiftelse. Uppgiftslämnare Marianne Dahlquist E-post marianne.dahlquist@vgregion.se Telefon , Planerad verksamhet 2011 antal föreställningar/utställningar a) antal föreställningar, utställningar totalt Ny- och ombyggnad planeras av flera av de ca 25 basutställningarna vid museerna. Ca 35 tillfälliga utställningar av varierande storlek planeras. Flera av museerna har samarbeten med teatergrupper och sammantaget kommer ca 150 föreställningar att visas, de flesta med koppling till museernas teman/område och vissa integrerade med museets skolverksamhet. b) varav turnéer/uppsökande Ett tiotal utställningar kommer att turnera under året och besök är hittills inbokade i 20 av regionens 49 kommuner. Naturhistoriska museet har, inom ramen för ett samarbete med Bolivia, en utställning där. c) varav riktade mot barn och unga 16 av utställningarna har barn och/eller unga som primär målgrupp. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

214 Planerad verksamhet 2011 antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter a) antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter totalt Mellan olika aktiviteter. En stor del av programverksamheten genomförs i samverkan med andra, t ex olika föreningar Planerad verksamhet övrigt 2011 a) typ av aktiviteter Några områden med särskilt fokus 2011 är: Arbetet med att digitalt registrera och fotografera föremål och bilder ska intensifieras 2011 med mål att öka andelen som finns tillgänglig på nätet, via t ex K-samsök. Antalet besökare på Västarvets olika hemsidor ökar och vi ska utreda och strukturera vår webbnärvaro. Samordna och utveckla arbetsformerna inom natur- och kulturmiljöverksamheten. Samordna och utveckla arbetsformerna för Västarvets roll i det regionala utvecklingsarbetet. Utöver detta bedrivs den löpande verksamheten, förvaltning och uppordning av de olika samlingarna, föremål, foton, arkiv och bibliotek. Kunskapsuppbyggnad, natur- och kulturmiljövårdsarbete, fastighetsdrift och förvaltning, reception, butik, osv Specificerade utvecklingsområden 2011 a) Barn och unga beskriv nuvarande och planerade insatser för målgruppens möjlighet till inflytande och delaktighet Inför många utställningar arbetar museerna med fokus- eller referensgrupper där barn och unga ingår. Utställningen Kan själv, som utvecklats tillsammans med målgruppen barn 0-3 år, har haft stort genomslag och initierat diskussioner i kommunerna om barns omsorg, miljö och behov. Kan själv 2 med naturfokus ska produceras under En ansökan för ett gemensamt metodprojekt är under arbete, där utgångspunkten är delaktighetsstegen, medverkan, medinflytande och medbestämmande. Projektet planeras i samverkan med andra aktörer t ex Kultur Ungdom. b) Jämställdhet beskriv nuvarande och planerade insatser En likabehandlingsplan har tagits fram för jämställdhets- och mångfaldsarbetet inom Västarvet. Inom ramen för VGRegionens projekt Gör det jämt bedrivs ett verksamhetsutvecklingsprojekt på Byggnadsvård Nääs. Västergötlands museum har länge utvecklat genusperspektiv i arbetet med samlingarna för närvarande inom ramen för projektet Kulturell identitet i föremålssamlingarna. Erfarenheterna från båda dessa projekt ska tas till vara i arbetet under 2011 som kommer att fokusera på jämställdheten i den utåtriktade verksamheten. c) Interkulturell utveckling beskriv nuvarande och planerade insatser KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

215 Den nämnda likabehandlingsplanen behandlar även mångfaldsfrågor. Naturhistoriska museet ska arrangera utbildning av SFI-lärare och har även samarbeten med lärare i invandrartäta områden. Bohusläns museum arbetar på olika sätt med att tillgängliggöra de resandes kulturarv. d) Tillgänglighet beskriv nuvarande och planerade insatser En plan finns för tillgänglighetsarbetet. Under 2011 ska bl a äppelmärkta aktiviteter, anpassade för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar, introduceras på samtliga enheter, vi kommer att arbeta med flera språk, bl a ska visningar kunna erbjudas på lätt svenska, m m. Tillgängligheten till olika typer av samlingar ska öka genom publicering på nätet. För närvarande finns objekt från samlingarna utlagda. e) Samverkan beskriv nuvarande och planerade samarbeten med kommuner, den ideella sektorn, det fria kulturlivet, andra kulturaktörer, näringsliv, övriga Västarvet har en omfattande samverkan med olika aktörer: Kommunerna inom ramen för natur- och kulturmiljövårdsarbetet men också i olika projekt för samhällsutveckling där vår kunskap om regionens kulturhistoria och kulturarvsorganisation är efterfrågad. Dessa projekt inkluderar ofta representanter från det lokala näringslivet. Inom turism, med Västsvenska turistrådet, med flera intressenter. I Västarvets besöksmål är kommunerna (Uddevalla, Skara, Lilla Edet, Vänersborg) medfinansiärer och Västarvet har avtal med kommuner om regionala uppdrag till kommunala museer (Lidköping, Falköping, Skövde och Borås). Länsstyrelsen inom kulturmiljövården och i landsbygdsutveckling. I det senare fallet allt mer med Hushållningssällskapet. Västarvet har olika former av samverkan med regionens kommunala museer och en utveckling av denna samverkan diskuteras. Naturhistoriska museet har samarbete med Slottskogen, Botaniska trädgården, Sjöfartsmuseet och Universeum i Göteborg liksom med Nordens Ark och Havets hus och flera andra museer med naturhistoriska samlingar. Hembygdsrörelsen, bl a genom Kulturvårdscentrum på Bohusläns museum, med rådgivning och kurser i första hand kring frågor om föremål, vård och digitalisering. Olika kulturarvsföreningar t ex arbetslivsmuseer och maritima. En stor del av museernas omfattande programverksamhet genomförs i samverkan med olika föreningar, studieförbund och andra organisationer. Även i utställningsproduktioner är oftast olika externa aktörer medverkande Övriga önskade utvecklingsområden 2011 a) beskriv önskvärda utvecklingsområden * Museikartan - utvecklingsprojekt tillsammans med de kommunala museerna, om profilering, komplettering, samarbete och gemensam kompetensutveckling. * Arbetet med barn och unga såväl metoder för delaktighet som utveckling av webben i det pedagogiska arbetet. * Med erfarenheter från bl a hemslöjdskonsulenterna utveckla det främjande arbetssättet i förhållande till olika natur- och kulturföreningar. * Fortsatt utveckling av basutställningar på Naturhistoriska museet och Västergötlands museum. * Ett nationellt centrum/besöksmål för fritidsbåtslivets historia vid Bohusläns museum KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

216 MALL FÖR ANSÖKAN OM MEDEL 2011 RELATERADE TILL VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS SAMVERKAN MED STATENS KULTURRÅD INOM RAMEN FÖR DEN NYA KULTURSAMVERKANSMODELLEN Kontaktuppgifter: Institution/förvaltning: Borås Stadsteater, Borås Stad Uppgiftslämnare: Teaterchef Karin Veres, controller Lena Frygne E-post: Telefon: Karin , Lena Planerad verksamhet 2011 antal föreställningar/utställningar a) antal föreställningar, utställningar totalt Under 2011 planeras 116 föreställningar * b) varav turnéer/uppsökande 4 turnéer/uppsökande verksamhet * c) varav riktade mot barn och unga 34 föreställningar riktar sig mot barn och unga * d) uppskattad totalkostnad föreställningar, utställningar 1.2. Planerad verksamhet 2011 antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter a) antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/workshops/kringaktiviteter totalt KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

217 Ca aktiviteter, som internt utvecklingsarbete, föreläsningar, deltagande i KulturKraft Västs och Trappans kurser och workshops. Teatern medverkar också i arrangemang, som är gemensamma för hela förvaltningar ex Tisdagar, Lördagsbarn, Kulturnatten. b) uppskattad totalkostnad pedagogiska aktiviteter 1.3. Planerad verksamhet övrigt 2011 a) typ av aktiviteter Övrig verksamhet är återflytten från tillfälliga lokaler tillbaka till det ombyggda/renoverade Kulturhuset. Gestaltningsprojekt för ungdomar med teaterns konstnärliga personal. Deltagande i Projekt Norrby ett integrationsprojekt. b) uppskattad totalkostnad För flyttkostnader erhålls centrala medel. Kostnader för gestaltningsprojektet och deltagande i projekt Norrby ingår i kostnader för tills vidare anställd personal Specificerade utvecklingsområden 2011 a) Barn och unga beskriv nuvarande och planerade insatser för målgruppens möjlighet till inflytande och delaktighet Gestaltningsprojekt för ungdomar med teaterns konstnärliga personal. Deltagande i Projekt Norrby. Samarbete med kulturföreningar (ex TÅGET). Samarbete med andra förvaltningar inom Borås Stad (ex med Bäckängsgymnasiet m fl). Fortsatt samarbete inom Kulturförvaltningen, - dels genom Borås Stads kultursekreterare i etablerade nätverk och dels genom egna projekt. Barnens kulturrum. Kraftigt rabatterade biljettpriser för barn och ungdomar till teaterns föreställningar. Samtliga skolföreställningar är avgiftsfria. b) Jämställdhet beskriv nuvarande och planerade insatser Under flera år har ledningen arbetat utifrån jämställdhetsperspektivet vid val av repertoar, vid nyanställningar och vid lönerevisioner, så även vid marknadsarbetet, (Teaterförbundets checklista används som redskap). Teatern arbetar aktivt med genusperspektivet och håller det levande i såväl det interna arbetet och som i den publika verksamheten. (Studiedagar för all personal och nyskrivna produktioner med temat i fokus). Borås Stadsteater fungerar även som inspirationskälla för övriga institutioner. c) Interkulturell utveckling beskriv nuvarande och planerade insatser Gästspel köps in för andra språkgrupper än den svenska. Teatern ingår i kommunens satsning i projekt Norrby en mötesplats för integration. Teatern ingår i det internationella nätverket ASSITEJ. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

218 d) Tillgänglighet beskriv nuvarande och planerade insatser En målsättning är att spela avgiftsfritt för barn. Teatern har syntolkade företällningar. Teaterlokalen är utrustad med hörslinga och är i övrigt fysiskt anpassad till personer med olika funktionshinder. Ledsagare till funktionshindrade följer med gratis. Teatern gör riktade utskick till handikapporganisationer och Borås Stads taltidning. Hemsidorna är anpassade för användare med olika funktionsnedsättningar. e) Samverkan beskriv nuvarande och planerade samarbeten med kommuner, den ideella sektorn, det fria kulturlivet, andra kulturaktörer, näringsliv, övriga Teatern samverkar kontinuerligt med kulturförvaltningens andra institutioner: Stadsbiblioteket, Konstmuseet, De kulturhistoriska museerna och Kulturskolan. Samverkan sker också med Borås.borås och de andra Sjuhäradskommunerna. Efter återflytten till Kulturhuset (fr o m hösten 2011) kommer teatern att samverka och samproducera med det fria kulturlivet och andra teaterinstitutioner Övriga önskade utvecklingsområden 2011 a) beskriv önskvärda utvecklingsområden Samverkan med dansinstitutioner, utveckla musikteater och andra gränsöverskridande projekt med placering i den nya Black-boxen. Teatern kommer att förbereda det kommande regionala uppdraget om att producera turnerande teater för vuxna, fr o m år 2012, enligt Kulturnämnden i VGRs inriktningsbeslut från maj Övriga upplysningar Teatern är under år 2010 och fram till hösten 2011 utlokaliserade i tillfälliga lokaler under den tid som Kulturhuset byggs om/renoveras. Under utlokaliseringsperioden begränsas teaterns verksamhet bl a genom att antalet produktioner blir färre än normalt. En lagerlokal har gjorts om till teatersalong, - vilken innehåller färre antal platser: 174 platser jämfört med 490 i stora salongen i Kulturhuset. Under första halvåret 2011 planeras och påbörjas återflytten till Kulturhuset, vilket medför en kortare säsong. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

219 Mall för ansökan om medel 2011 relaterade till Västra Götalandsregionens samverkan med statens kulturråd inom ramen för den nya kultursamverkansmodellen. Kontaktuppgifter: KulturUngdom 1.1 Planerad verksamhet 2011 antal föreställningar/utställningar a) antal föreställningar, utställningar totalt: ca 250 st. (litteraturen och filmen samt webbaserade uttryck är ej medräknade) b) varav turnéer/uppsökande samtliga av dessa c) varav riktade mot barn och unga samtliga är riktade mot barn och unga (13-30) 1.2 Planerad verksamhet 2011 antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/workshops/kringaktiviteter a) antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/workshops/kringaktiviteter KulturUngdom är en ideell ungdomsorganisation. Föreningen styrs av unga medlemmar och det är också målgruppen år som är drivande och delaktiga i projekten. KulturUngdoms verksamhetsgrund är att arbeta av och med, vilket betyder att initiativen till verksamhet kommer i stor utsträckning från målgruppen själva. Vi har ambitionen att så många som möjligt får ta del av de resurser som finns, likaså att arbeta med spridning av de kunskaper som verksamheten genererar och på så sätt maximera effekterna av verksamheten. KulturUngdom stödjer ungas engagemang och idéer på gräsrotsnivå. Vi synliggör och KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

220 konkretiserar ungas arbete och initiativ för kommuner och andra aktörer för att på så sätt skapa socialt hållbar utveckling, både inom regionen och i regionens kommuner. Den verksamhet som KulturUngdom arbetar med grundar sig därför i en pedagogisk utgångspunkt, då de unga som vi arbetar med i så stor utsträckning som möjligt skall initiera, genomföra och utvärdera arrangemangen. De större projekt som vi arbetar med har alltid en del av kompetensutveckling integrerad i projektet. Ibland handlar det om ren coaching och delaktighet i workshops och seminarier eller också som en viktig del av helheten som vi arbetar med. En ren konferensdel är planerad inför 2011 med en planerad summa samt en 24 timmars festival inom projektet Angeläget som bygger på workshops och aktiviteter. Inom projektet Utopia genomförs en ständig kursverksamhet och inom de övriga projekten så sker det en varierad mängd med aktiviteter. När KulturUngdoms teknik med samordare är ute på spelningar så avsätts det tid ifall det finns intresse att lära sig mer och en kurs genomförs med de unga arrangörer som på plats vill bli bättre på att manövrera en ljud- och ljusanläggning. KulturUngdom har även för avsikt att se över behovet hos målgruppen av mindre och/eller mer omfattande företagarkurser. Alltifrån ekonomi till hur man ska utveckla sitt företag. Då det finns goda samarbeten med bland andra Coompanion ser vi att det är en viktig uppgift för KulturUngdom att möta upp de behov som finns hos unga kulturarbetare i regionen. En satsning som framförallt är riktad till de som är mellan 26 och 30 år. Skrivarstugor och andra typer av konkreta mötesplatser, samt konferenser avseende en ökad internationalisering hos kommuner och region är planerade under året. 1.3 Planerad verksamhet övrigt 2011 Utöver det kulturstrategiska uppdrag som KulturUngdom har från Västra Götalandsregionen har intresset för föreningen ökat både nationellt och regionalt, vilket innebär att flera andra uppdrag och samarbeten initierats och påbörjats och detta kommer att fortsätta under KulturUngdom har inlett samarbete med Fanzingo, ett mediahus i Botkyrka/Alby och Coompanion i Göteborg. Tillsammans tittar vi på formerna för och möjligheterna med social franchising. Ett spännande och mycket utvecklande projekt kring hur man kan översätta ideologiska/demokratiska koder i verksamhet och hur en spridning av detta skulle kunna ske. Under 2011 kommer ett utökat samarbete att ta fart. Ett av och med-perspektiv där olika fönster inom media är utmaningen. Det är med utgångspunkt från KulturUngdoms behovsanalys hos unga i regionen att få sina röster och berättelser synliga som detta samtal har påbörjats. Ett projekt som passar såväl in i definitionen av socialt entreprenörskap som samhällsentreprenörskap. Detta arbete står som modell för den inkubatorsverksamhet som KulturUngdom, med flera i samarbete, nu diskuterar. KulturUngdom har fått förfrågan kring en nationell samordnarfunktion för UKM (Ung Kultur Möts) riksorganisation. Under 2011 kommer formerna för detta att antas. Uppdraget kommer att kräva en ekonomisk motprestation. I uppdraget handlar det om att bistå UKM-verksamheter runt om i hela landet med kompetensutbyten, riksfestival samt utveckling av den internationella dimensionen. Musik Direkt saknar en rikssamordning i och med Rikskonserters avveckling KulturUngdom har meddelat sitt intresse av att vara den organisation som bär upp det nationella navet för verksamheten. Samarbete länsmusikaktörerna emellan är en grundbult i Musik Direkt och nu pågår en omfattande diskussion kring framtiden och på vilket sätt samordningen och organisationen bäst skall utformas. KulturUngdom har formulerat sig kring hur och varför ett samordnaransvar skulle kunna ligga hos föreningen. (se bilaga) KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

221 saker du kan göra kommer att söka medel under hösten 2010 och förhoppningsvis komma igång med verksamhet under 2011 och då som egen organisation. Under 2010 vilade projektets ägandeform hos KulturUngdom. Under 2011 ska samarbetsformer och verksamhetsgemensamma insatser bedrivas. Projektet Angeläget kommer lyfta blicken och utöka antalet festivaler runt om i regionen samt vara en utökad resurs för de unga kulturutövare som är verksamma i Angelägetfestivaler eller MRdagar. En samlingsfestival är under planering. Den tidigare genomförda 24 timmarsfestivalen kommer att få någon form av nytt liv under året, då det har varit en stor efterfrågan på detta arrangemang hos de MRintresserade unga i regionen. 1.4 Specificerade utvecklingsområden 2011 a) Barn och unga beskriv nuvarande och planerade insatser för målgruppens möjligheter till inflytande och delaktighet. Av och med, nu och alltid! KulturUngdom arbetar med en generation fylld av engagemang, entreprenörskap och kreativitet. Själva kärnan i KulturUngdoms verksamhet är att realisera, bredda, höja, tänja det som gror hos unga människor. KulturUngdom stöttar och hjälper till att möjliggöra medlemmarnas och målgruppens egna idéer, initiativ och projekt. Stöttning sker via kompetens, K-pengar, nätverk och upparbetade samarbeten. Initiativen kommer från unga kulturutövare, arrangörer, projektledare, föreningar, entreprenörer m.fl. Resultaten gestaltar sig ofta som festivaler, projekt, konserter, tankesmedjor, utställningar, turnéer, studiebesök, uppsamlingsplatser m.m. Samarbeten och verksamhet skräddarsys utifrån behov och varierar från år till år. Vi styr inte den unga kreativiteten, vi synliggör och hjälper till att realisera den. Inför 2011 handlar det om att synliggöra verksamheten ännu mer. Genom att ha en heltidsanställd kommunikatör finns det goda förutsättningar att spridningen av möjligheterna som finns inom KulturUngdom blir ännu tydligare i de kommuner i Västra Götaland där vi känner att det behövs resurser. b)jämställdhet beskriv nuvarande och planerade insatser KulturUngdom arbetar aktivt för att jämställdhet ska råda inom alla konstformer. Information och metoder för medlemmar och andra unga aktiva kulturutövare är i ständig spridning. KulturUngdom är en av medlemmarna i det Nationella nätverket 50/50 som startade hösten Projektpengar för att utveckla nätverket har kommit från Ungdomsstyrelsen och Lotta Axelsson, som tidigare var projektledare för 50/50 leder även detta projekt, och har sin arbetsplats på KulturUngdom. Övriga medlemmar i nätverket är Sensus, ABF, SV och Musik i Väst och fler kommer successivt att bjudas in. Nätverket 50/50 vill skapa en nationell plattform för att jobba med jämställdhet och musik för en mer jämställd musikscen. Ett kunskapscentrum, en resursbank, ett nätverk. I längden kanske en institution? Inom nätverket skall nya projekt inom jämställdhet och musik kunna ta form och stöttas. Kunskapen som finns kring ämnet samlas in för att kunna delas i form av utbildningar, seminarier, utbyten, konferenser. Metoder formuleras och verktyg ska tas fram genom nätverkets erfarenheter och samlas in av respektive projektledare för att sen delas med av främst medlemmarna men i framtiden även utomstående genom coachning och hemsida. Inför 2011 önskar vi ett stabilt och utvecklande samarbete med föreningen LadyFest och de olika insatser som de genomför för att uppnå ett mer jämställt kulturliv. c) Interkulturell utveckling beskriv nuvarande och planerade insatser Under två år har en internationell samordnarfunktion för ungdomsfrågor varit placerad hos KulturUngdom. Tjänsten har varit en sekretariatsöverskridande funktion mellan: folkhälsa, utbildning, kultur, miljö. Under de två år som tjänsten varit placerad hos KulturUngdom har behovet från ungkultursamordnare i kommunerna börjat bli mer tydlig. För KulturUngdom handlar det om att vara en KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

222 stöttande funktion för tjänstemän inom kultur och fritid i kommunerna, av oss definierad som sekundär målgrupp (den primära är unga mellan år). KulturUngdom har behov av att integrera den internationella dimensionen i hela verksamheten. Av att finna liknande verksamheter inom EU och även utanför Europa. Tjänstens utformning har i sig varit en tillgång utifrån det tvärsektoriella perspektivet och har medfört intressanta samarbeten mellan sekretariaten. (se bilaga med intentionen med tjänsten) Under året planeras även en fortsättning av det internationella arbete som musikkonsulenten arbetar med inom K-merkt musik. Detta är en viktig del av verksamheten för de band eller musiker som vill skapa en utomsvensk publik. Genom att skapa ett bra kontaktnät med arrangörer och verksamheter runt omkring i Europa stöttas musikers önskan om utveckling. Totalt: Inom Musik Direkt såväl som inom UKM har de internationella relationerna och utbytena varit en viktig del för att skapa bredare referenser kring projekten. Detta är något som ligger på ett nationellt plan. Men oavsett den nationella samordningen är dessa nätverk av kulturutövande unga en viktig bas för Västra Götaland och KulturUngdom att arbeta vidare med. Här finns en tydlig regional/europeisk ambition. d) Tillgänglighet beskriv nuvarande och planerade insatser KulturUngdom arbetar tillsammans med projektet Utopia idag med att vara en tillgänglig resurs för alla unga i Västra Götaland. Utopia är ett nationellt projekt som stöttas av Allmänna Arvsfonden men har sin placering på och sin stöttning av KulturUngdom. Utopias verksamhet gör det möjligt för KulturUngdom att synliggöra problem och möjligheter. Projektet fångar upp många av de unga som kanske inte skulle ta kontakt med KulturUngdom först men som genom Utopia upptäcker sina möjligheter och kvaliteter. Redan idag arbetar projektledarna i Utopia i många av de initiativ som sökt upp KulturUngdoms verksamhet. Många unga idag upplever att det viktigt att arrangemang och projekt görs tillgängliga så att alla kan ta del av utbudet. Utopia fungerar på ett konsultativt och direkt sätt genom att erbjuda workshops och verksamhet samt samtal med verksamheter som behöver tänka mer tillgängligt. Under 2011 hoppas vi kunna utöka resursen för fler föreningar och aktörer i Västra Götaland. Under året kommer vi gemensamt författa en lathund med kontaktuppgifter och tips kring tillgänglighet till unga kulturaktörer att använda i sina respektive verksamheter. Detta tror vi man gör bäst genom att samarbeta med alla målgrupper. KulturUngdom bör också arbeta ytterligare aktivt för att implementera och integrera projektet Utopia i den egna verksamheten så att kompetensen sprids genom alla nätverk. e) Samverkan- beskriv nuvarande och planerade samarbeten med kommuner, den ideella sektorn, det fria kulturlivet, andra kulturaktörer, näringsliv, övriga Som en del av civilsamhället och ideella sektorn har KulturUngdom hela Västra Götalandsregionen som sitt verksamhetsområde. Vi verkar direkt eller indirekt i regionens 49 kommuner. Den fysiska placeringen av vårt kontor har ingen betydelse för var vi bedriver verksamhet. Verksamheten har, och bygger, starka nationella och internationella kontakter och samarbeten. Hela verksamheten och målet med KulturUngdom är att stärka det civila samhället. Verksamheten arbetar med att stärka demokratin på olika sätt - exempelvis att yttrandefriheten brukas och gestaltas i en låttext, konstverk, koreografi, filmmanus m.m. Eller där ett brinnande engagemang för att arrangera kultur bidrar till att attraktivisera hemkommunen som i sin tur förstärker delaktigheten och möjligheten att påverka. Vi ser det som vår uppgift att visa på och utveckla dessa nya former för engagemang och påverkan. KulturUngdom ser i den yngre generationen en intressant, modern organisering och tillvägagångssätt som naturligt omvandlar trepartsamtal (det offentliga, det civila och näringslivet) till konkret samverkan. Vi vill vidareutveckla stödjande funktioner för befintlig organisering och verka uppmuntrande vad gäller nybildande organisering. Att vara behjälpliga att identifiera osynliga strukturer som kan stärkas och ta initiativ till nätverk mellan aktörer. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

223 Många gånger är unga projekt och idéer orädda i sitt sätt att förhålla sig i gränslandet mellan näringsliv och offentlig verksamhet. Exempelvis kan en festival eller en filmproduktion krossa uppbyggda konventioner av fint och fult, politiskt korrekt eller inte. I den drivande kärnan av idéerna finns tron på det man gör och att det ska förverkligas till varje pris. De som inte hakar på får skylla sig själva. Det handlar också många gånger om att någon med sin magkänsla visar vägen till utveckling. Något som sker bortom byråkratisk form eller med större intresse för målbilden än av själva vägen dit. Genom att vara ett lyssnande öra till det som utvecklas kan man höra att det finns ett stort och skriande behov av att bli tagen på allvar och att känna att det finns en tro på det man gör från olika håll. Det finns också ett stort behov av erfarenhetsutbyte. 1.5 Övriga önskade utvecklingsområden 2011 a) beskriv önskvärda utvecklingsområden Utöka möjligheterna för målgruppen över 26 år; KulturUngdom har under 2010 höjt sin övre åldergräns till 30 år. Idag saknas det många gånger nätverk och sammanhang att ingå i för föreningar och enskilda aktörer i denna åldersgrupp. KulturUngdom har kontakt med många av dessa och men inte möjligheterna resursmässigt att tillräckligt tillgodose dem med medel eller andra resurser som har en långsiktig plan. Det finns behov av resurser hos föreningar som på något sätt vuxit ur sin kommunala kostym och kanske inte är konstruerade efter de krav som ställs för projektmedel inom regionen exempelvis. Det finns idéer inom framförallt konsulentverksamheten hos oss, som är i ständig kontakt med initiativ och begränsningar. Under 2011 skulle även K-merktsatsningen hos KulturUngdom behöva utvecklas och ta ny fart. Inom alla konstformer som idag har behov av förädling hos målgruppen. Vara med och göra inspel för en ökad kompetens och resurs kring unga filmare i Västra Götaland. Diskussioner pågår under hösten 2010 och har varit igång länge. Det finns stora möjligheter med den kompetens unga filmare har i Västra Götaland, men det krävs en struktur för att fånga upp den. Bilagor: inkubators ansökan, Mudi riks Internationell samordnartjänst Ekonomi från KSU ansökan KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

224 MALL FÖR ANSÖKAN OM MEDEL 2011 RELATERADE TILL VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS SAMVERKAN MED STATENS KULTURRÅD INOM RAMEN FÖR DEN NYA KULTURSAMVERKANSMODELLEN Kontaktuppgifter: Institution/förvaltning Nordiska Akvarellmuseet Uppgiftslämnare Kerstin Reinli E-post Telefon Planerad verksamhet 2011 antal utställningar a) antal utställningar totalt Sex utställningar. Förutom tre utställningar ur museets egen samling, visas den danska samtidskonstnären Julie Nord i samarbete med Arhus ( i Århus ), den tyske konstnären Emil Nolde i samarbete med Noldemuseet och den mexikanska utställningen Poesi och Politik; ett samarbete med ett antal mexikanska museer, San Fransisco State University, Skissernas museum m fl. b) varav turnéer/uppsökande? Julie Nord visas även på Arhus i Århus och den mexikanska utställningen Poesi och Politik visas även på State University i San Fransisco. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

225 c) varav riktade mot barn och unga? Alla museets utställningar ges ett barn-och ungdomsperspektiv genom det pedagogiska arbetet. Någon alldeles särskild barnungdomsutställning görs inte under ( Gjordes under 2009, Elsa Beskow och 2010, Nordiska Serier ) 1.2. Planerad verksamhet 2011 antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter a) antal pedagogiska aktiviteter/föreläsningar/seminarier/kurser/ workshops/kringaktiviteter totalt Planerad verksamhet övrigt 2011 a) typ av aktiviteter Utveckla museet som mötesplats genom 7-dagars konstnärsstipendier, pedagogiskt utvecklingsarbete i samarbete med Nationalgalleriet och ett av universiteten i Warszawa, samarbete med Vara konserthus, Kulturkalaset i GBG, Nordens Ark m fl gällande att akvarellmuseet finns där med pedagogisk verkstad. Dessa projekt har fått stöd av statens kulturråd Inför 2011 planeras en ny serie estradsamtal kring existentiella frågor, konstföreläsningar m.m. Konstnärligt utvecklingsarbete utifrån gästateljeerna planeras fortsätta. Konstpedagogiskt utvecklingsarbete i samarbete med skolan, högskolan mfl. Två seminarium kring detta ämne planeras. Fortsatt arbete kring utveckling av internationell kulturturismutveckling; i samarbete med turismorganisationer som Södra Bohuslän, Västsvenska turistrådet, Visit Sweden mfl. Utökat arbete att nå en än större internationell publik. En handlingplan är under utarbetande. Fortsatt arbete med samarbetet med Svenska Tecknare och deras nordiska motsvarigheter att stärka bilderbokens ställning i Norden. Ett tredje seminarium inom området planeras Specificerade utvecklingsområden 2011 a) Barn och unga beskriv nuvarande och planerade insatser för målgruppens möjlighet till inflytande och delaktighet Syftet med Nordiska Akvarellmuseets konstpedagogiska arbete är att ge möjlighet till fördjupad förståelse för den konst som visas samt att utveckla metoder och tankar kring konsten som kunskapsväg. De utställningar som visas på museet utgör grunden för arbetet gentemot enskilda besökare och även för fördjupade samarbeten med skolan. I all publik och pedagogisk verksamhet har Nordiska Akvarellmuseet en övergripande målsättning: att främja och underlätta det mänskliga mötet. De två verktyg som vi fortsätter utveckla och söka framgångsrika arbetsformer inom är Samtalet som metod och Verkstadsmetodikens möjligheter. Utifrån ovanstående pågår ett febrilt utvecklingsarbete. Både på museet och i samarbete med skolor. Ett pilotprojekt kring hur barn och unga kan vara delaktiga i och få inflytande över en kulturrik miljö pågår med Tjörns kommun, stödd av regionen Tjörns kommun och Stiftelsen framtidens kultur. Resultat kommer att presenteras under 2011 b) Jämställdhet beskriv nuvarande och pla nerade insatser Museet för samtal om och lyfter ofta tankarna om jämställdheten inom verksamheten. Här följer några konkreta uppgifter: KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

226 Utställningar 2010 Samtida nordiska serier, av 19 deltagande utställare var 12 män och 7 kvinnor. I övrigt under året 2 kvinnliga utställare, en man. (Elina Merenmies, Andrew Wyeth, Louise Bourgeois). Höstutställningen har temat Mor och barn. Planerat 2011: En kvinnlig och en manlig separatutställare plus en samlingsutställning med både kvinnliga och manliga deltagare (Julie Nord, Emil Nolde, samlingsutställning från Mexico). Kursledare: Av 14 kurser leddes 9 av kvinnliga kursledare, 6 av manliga. Kursdeltagare: Under året närmare 80% kvinnliga deltagare. Kulturarbetare: Årets kulturprogram har framförts av både kvinnliga och manliga föreläsare och artister, med någon liten övervikt på den manliga sidan. En så jämn fördelning som möjligt planeras inför c) Interkulturell utveckling beskriv nuvarande och planerade insatser Det interkulturella perspektivet ligger inbyggt i museets verksamhet. Grunden är nordisk med en starkt framträdande internationell inriktning. Utställande konstnärer kommer år 2010 från de nordiska länderna och USA. Planerade utställare 2011 kommer från Norden, Tyskland och Mexico. Utställningskatalogerna skrivs på svenska och engelska. Utställningsvisningar sker på svenska, kan beställas på engelska. Museet deltar i regionens samarbetsgrupp för interkultur. d) Tillgänglighet beskriv nuvarande och planerade insatser Nordiska Akvarellmuseet har hög tillgänglighet för funktionshindrade. Bevakning av området sker kontinuerligt. Uppdatering av tillgänglighetsplan sker i november. Museet är länkat till Västsvenska turistrådets tillgänglighetsdatabas med detaljerad information för besökare. Museets tillgänglighetsansvariga deltar i regionens samarbetsmöten för tillgänglighet. e) Samverkan beskriv nuvarande och planerade samarbeten med kommuner, den ideella sektorn kulturlivet, andra kulturaktörer, näringsliv, övriga Museet har närmare 200 samarbetspartners varje år. Exempel: Internationella aktörer inom utställningsarbetet: Gallerister, museer, privata samlare, konstnärer m fl är centrala för att utställningarna skall komma till stånd kommer fokus att vara på Danmark, Tyskland, Mexico och San Fransisco. Pedagogiskt utvecklingsarbete: Ett samarbete med Nationalmuseet i Oslo och Samtidskonstmuseet i Warzawa står i fokus internationellt under Den nordiska bilderbokens utveckling: Samarbete med aktörer inom Norden och internationellt. Kulturism: Samarbete med Västsvenska turistrådet, regionens kulturkansli, näringslivet mfl kring EU-arbete inom området. En omfattande skolsamverkan pågår mellan museet och regionens skolor. 50 rektorer har under ett drygt år haft utbildning inom estetiska lärprocesser utifrån museet. Ett samarbete med lärarutbildningen i GBG. KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

227 Ytterligare forskning inom området planeras i samarbete med GBG:s universitet inom området. Ideella sektorn: Museets vänförening ( 1000 medlemmar ).Föreningen ger ut ett medlemsblad ett antal gånger om året, har en egen disk i receptionen där de möter museets gäster. Samarbete med lokala aktörer som Röda Korset, Gubbarna på ljugarbänken, pensionärsorganisationer, föräldraföreningar, konstföreningar, idrottsföreningar m fl. Studieförbund är centrala i museets arbete med kulturaktiviteter. Samarbete med Kultur i Väst och andra regionala institutioner är upparbetade. Ovanstående är exempel. Många fler finns Övriga önskade utvecklingsområden 2011 a) beskriv önskvärda utvecklingsområden Kultur av och med barn, konstnärligt utvecklingsarbete, samarbeten med social sektor, kulturturism, internationalisering KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /

228 KulturUngdom verksamhetsbeskrivning Innehåll Sidan Inledning behov och kompetens kring nationell samordning av den unga musiken 3 Verksamhetsidé 7 Bakgrund 8 Metoder och effekter 9 KulturUngdom Org.nr: Box Göteborg / Gamlestadsvägen 2-4 Hus B15 Göteborg /