HIV och AIDS vad kan elever i skolår 5 och 6?

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 10 poäng HIV och AIDS vad kan elever i skolår 5 och 6? HIV and AIDS What Kind of Knowledge does Pupils in 5th and 6th Grade have? Petra Nilsson Helena Persson Lärarexamen 140 poäng Geografi, miljö och lärande Höstterminen 2006 Examinator: Malin Ideland Handledare: Agneta Rehn

2 2

3 Sammanfattning Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken förståelse elever i skolår 5 och 6 har om begreppen HIV och AIDS. Vidare ville vi undersöka vilken skillnad det fanns mellan de två skolåren. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning, blev enkät som underökningsmetod vårt val. 106 elever deltog i undersökningen, 50 elever i skolår 5 och 56 elever i skolår 6. Resultatet visade att många elever i skolår 6 hade förståelse för begreppen men endast en elev i skolår 5 hade den förståelse som vi sökte. Nyckelord: HIV, AIDS, förståelse, skola, begrepp, elever i skolår 5 och 6 3

4 4

5 Innehållsförteckning Inledning 7 Syfte 8 Frågeställningar 8 Teoretisk bakgrund 9 HIV, AIDS och förståelse begreppsdefinitioner 9 Sjukdomsförlopp 9 Hur man skyddar sig 11 HIV och AIDS, det första årtiondet 12 HIV och AIDS i skolvärlden 13 HIV och AIDS i världen idag 15 Läroplaner och kursplaner 16 Tidigare forskning 17 Begreppsbildning 18 Metod 20 Urval 20 Enkätutformning 21 Genomförande 21 Bearbetning av resultat 22 Resultat 23 Fråga 1: Vet du vad HIV/AIDS för något? 23 Fråga 2: Var har du fått den informationen ifrån? 24 Fråga 3: Hur tror du man får HIV/AIDS? 24 Fråga 4: Hur kan man skydda sig för att inte få HIV/AIDS? 25 Fråga 5: Kan man se på en person om han/hon har HIV? 26 Fråga 6: Kan man se på en person om han/hon har AIDS? 27 Fråga 7: Kan vem som helst få HIV/AIDS? 27 Fråga 8: Var finns HIV och AIDS? 28 Fråga 9: Har du några andra funderingar kring HIV och AIDS? 29 Fråga 10: Tycker du det är viktigt att ta upp frågor som rör sex 5

6 och samlevnad i skolår 5-6? Varför/Varför inte? 29 Sammanfattning av resultat 31 Diskussion med analys 32 Vilken förståelse har eleverna i år 5-6 för begreppen HIV och AIDS? 33 Vad finns det för skillnad mellan skolår 5 och 6 kring begreppen HIV och AIDS? 35 Tillförlitlighet 36 Slutsats 36 Förslag på fortsatt forskning 37 Avslutning 38 Källförteckning 39 Bilaga 1a-c 6

7 Inledning Inom vårt huvudämne, Geografi, miljö och lärande, har vi många gånger diskuterat det globala problemet med HIV/AIDS. Under utbildningen har vi fått lära oss om hur viruset fortsätter att spridas runt om i världen trots att människor blir allt mer upplysta om problemet. HIV/AIDS-spridningen fortsätter att öka i nästan hela världen och i de fattigare delarna av världen är ökningen störst, speciellt drabbat är Afrika söder om Sahara. Thailand och Uganda är dock två länder som sticker ut ur mängden, de har motarbetat HIV och AIDS på ett sätt som resulterat i att det blivit en tillbakagång i antalet nya fall av HIV. Länderna i Afrika söder om Sahara finns det många barn som lever föräldralösa p.g.a. sjukdomen och många av dessa barn tvingas att växa upp i tidig ålder för att ta hand om sina yngre syskon, eftersom föräldrarna dör i AIDS. Vi har även läst en artikel av Karin Wik (2006), där hon skriver om hur antalet HIV-smittade i Skåne nu är det högsta någonsin. Detta har väckt många tankar och ett stort intresse hos oss att söka vidare vad våra elever kan om ämnet och om de har någon förståelse för begreppen HIV/AIDS. Under vår VFT (verksamhets förlagd tid) har vi medverkat i geografiundervisningen ute på skolorna och där sett att mycket av den traditionella undervisningen i geografi finns kvar. I grundskolans tidigare år handlar undervisningen vanligtvis om kartor, städer, landskap, sjöar och länder. Vi tycker att detta är en viktig del som man inte ska ta bort, men man får inte glömma andra stora områden inom geografin som vi tycker är mycket viktiga att ta upp. Det är framför allt miljöproblemen och hälsoproblemen som vi människor bidrar till genom vårt sätt att leva. Här är det viktigt att ta upp problemen med HIV/AIDS och enligt oss bör man göra detta i tidig skolålder, vilket för oss betyder i skolår 5-6. I kursplanerna för geografi kan man läsa om att skolan ska sträva efter att eleven i skolår fem: ökar sin förståelse för människans levnadsvillkor genom vidgade kunskaper om natur och samhälle och om sambanden däremellan i olika delar av världen (Skolverket, 2006). Om eleverna ska kunna öka sin förståelse för människans levnadsvillkor anser vi att informationen bör komma tidigt i deras skolgång. Vi menar dock inte att elever i skolår 5 och 6 ska kunna allt om HIV/AIDS, men att de ska ha en viss medvetenhet om att det är en 7

8 sjukdom och vad den leder till. Vi tror på att information leder till förståelse och förståelse leder till en minskad spridning av viruset. Vi vill inte skrämma upp elever så att de blir rädda för människor som bär på viruset, men att de ska vara uppmärksamma på hur sjukdomen smittar och vad man själv kan göra för att inte bli smittad. Syfte Syftet med denna uppsats är att vi vill undersöka vilken förståelse elever i år 5 och 6 har om HIV/AIDS. Vidare vill vi ta reda på om man tar upp problematiken med HIV/AIDS i skolan. Undersökningen syftar också till att se vilken förståelse eleverna har om vad man kan göra för att förhindra smittospridning. Vi hoppas även att vi väcker en nyfikenhet hos eleverna att söka vidare information om HIV/AIDS. Frågeställningar Vilken förståelse har eleverna i år 5-6 för begreppen HIV och AIDS? Vad finns det för skillnad mellan skolår 5 och 6 kring begreppen HIV och AIDS? 8

9 Teoretisk bakgrund HIV, AIDS och förståelse - begreppsdefinitioner Nedan följer de definitioner som beskrivs av Nationalencyklopedin, (NE). Enligt NE (2006a) är definitionen på HIV följande; humant immunbristvirus, typ av lentivirus i familjen retrovirus. Det finns två varianter av HIV, HIV-1 och HIV-2, som båda vid långvarig infektion kan orsaka aids hos människa. Medan HIV-1 finns över hela världen förekommer HIV-2, som vanligen ger en lindrigare sjukdomsbild, huvudsakligen i Västafrika. Enligt NE (2006b) är definitionen på AIDS följande; Acquired Immune Deficiency Syndrome (engelska, 'förvärvat immunbristsyndrom'), sjukdom hos människa som orsakas av humant immunbristvirus. AIDS utgör slutstadiet av en vanligen mångårig infektion med HIV och kännetecknas av synnerligen grava skador på immunsystemet, vilket medför extrem känslighet för många typer av infektioner. Enligt NE (2006c) är definitionen på förståelse följande; i filosofisk mening en tolkning av något meningsfullt. Sjukdomsförlopp Moberg (2000) påtalar att sjukdomsförloppet från det att du fått HIV till dess att du utvecklar AIDS är långt. Innan man hade bromsmediciner för att förlänga processen så tog det ungefär 10 år för en HIV-smittad person att utveckla AIDS, men detta är väldigt individuellt och en del av de smittade avled efter bara några år medan andra levde längre. Idag lever enligt Moberg (2000) människor allt längre trots att de bär på HIV-viruset, tack vare de bromsmediciner som finns. 9

10 Man kan beskriva förloppet av sjukdomen på två sätt, enligt normalförlopp där man beskriver sjukdomsförloppet där inte några bromsmediciner har använts eller så kan man beskriva det enligt gynnsamt förlopp då bromsmediciner satts in för att göra processen långsammare (Moberg 2000). Nedan kommer vi att beskriva ett normalförlopp. Man får dock tänka på att alla sjukdomsförlopp varierar från person till person eftersom det är immunförsvaret som bryts ner och andra sjukdomar kan påverka menar Moberg (2000). Moberg (2000) hävdar att ålder vid smittotillfället spelar stor roll för hur lång tid en person har kvar att leva. Han skriver om hur människor som smittas i ung ålder (16-24) lever ungefär i 15 år. Människor som är 35 år eller äldre när de blir smittade lever i ungefär 6 år. Även faktorer så som hur smittan överförts spelar roll, de som smittats genom blodtransfusion lever kortare tid än övriga. Moberg (2000) visar dock inte vad detta kan bero på. Moberg (2000) anser att det vid en HIV-infektion finns olika stadier som man går igenom. Först får man smittan (virustransmissionen) sedan får man en akut HIV-infektion (primär HIV-infektion). Efter det kommer serokonversion vilket vi nedan kommer att beskriva ytterligare. Som nästa steg i infektionen kommer en symptomfri infektion där lymfkörtlarna kan vara svullna. Sedan följer systomatisk HIV-infektion. Till sist utvecklar man AIDS (se definition ovan). Ibland finns det ytterligare ett stadium vilket kallas avancerad HIVinfektion. Den primära HIV-infektionen drabbar enligt Moberg (2000) ungefär % av dem som blivit smittade med viruset. När man blivit smittad tar det mellan dagar innan man får symptomen som tyder på en primär HIV-infektion. Symptomen är många, däribland de vanligaste är feber över 38,8 o C, trötthet, hudutslag, muskelvärk, huvudvärk, ont i halsen, svullna lymfkörtlar på halsen, ledvärk, sår vid sväljning, svullna lymfkörtlar i armhålorna o.s.v. Dessa symtom, utom i vissa fall de svullna lymfkörtlarna, går över efter 2-3 veckor. Vid detta stadium kan antalet hjälparceller redan börja minska menar Moberg (2000). Vid nästa stadium (serokonversion) kan man i blodet upptäcka antikroppar mot HIV (Moberg, 2000). Här ökar även antalet hjälparceller och i blodplasman minskar virusmängden. Får man ingen serokonversion som är symptomgivande så krävs det ungefär tolv veckor för att säkert kunna bekräfta eller utesluta en HIV-infektion. Moberg (2000) menar att man kan få de symptom som man får vid en primär HIV-infektion även vid andra sjukdomar och det är 10

11 därför svårt att fastställa att det är just en HIV-infektion. Man bör, enligt Moberg (2000), testa sig för HIV upprepade gånger eftersom beskedet kan vara negativt trots att man är HIVpositiv p.g.a. serokonversionen. En symptomfri period kommer efter serokonversionen menar Moberg (2000). Immunförsvaret har då en viss kontroll över den HIV-infektion som pågår i kroppen. Serokonversionen kan vara en anledning till att man inte har några direkta symptom vid denna period anser Moberg (2000). Under denna period får större delen av de personer som är HIVsmittade en stor förlust av sina hjälparceller. HIV-viruset lurar under detta stadium immunförsvaret på så sätt att HIV-viruset infekterar en cell och viruset kommer då in i cellens arvsmassa i vilket immunförsvaret inte kan komma. Efter några år kommer symptomen på en HIV-infektion tillbaka och då får de smittade oftast ordentliga problem med bland annat munsjukdomar, hudbesvär, svullna lymfkörtlar m.m. menar Moberg (2000). Vidare skriver Moberg (2000) om hur dessa problem inte är livshotande men att de påvisar ett tydligt nedsatt immunförsvar och man därför bör uppmärksamma detta om man inte tidigare testat sig för HIV. Detta stadium ses som det sista i HIV-infektionen och därefter utvecklar man AIDS. I NE (2006b) kan man läsa att immunförsvaret är så nedsatt och förstört när man utvecklat AIDS att man då drabbas av många livshotande sjukdomar som i slutskedet av AIDS leder till döden. Moberg (2000) skriver att när man utvecklat AIDS får man återkommande lunginflammationer och även en elakartad tumörsjukdom, men ofta även toxoplasmahjärninflammation, jästsvamp som sätter sig bl.a. i munnen, kvinnors underliv, matstrupen. De AIDS-sjuka får även ofta herpesvirus (i ändtarm, underliv, läppar och hud) och lymfom (elakartad tumörform, ofta i hjärnan hos HIV-patienter). NE (2006b) beskriver även att tuberkulos är den sjukdom som i många AIDS-fall leder till att den sjuke dör. Hur man skyddar sig NE (2006b) skriver om hur man vid sexuella kontakter endast kan skydda sig från att bli smittad av HIV/AIDS genom att använda kondom, det finns inget annat preventivmedel som skyddar mot denna sjukdom. Smittskyddsinstitutet (2006) skriver även om hur viktigt det är 11

12 att vara försiktig vid hantering av blod, man kan vara försiktig genom att använda plasthandskar. Ytterligare ett exempel kan vara att man inte bör dela sprutor med någon annan person (Smittskyddsinstitutet, 2006). HIV och AIDS, det första årtiondet Det första fallet av AIDS rapporterades enligt NE (2006d) Det var i USA som det första fallet rapporterades, men HIV och AIDS misstänks ha funnits tidigare än Det finns blodprover som påvisar att en person i Kinshasa bar på smittan redan 1959 (NE, 2006d). Enligt Moberg (2000) var de första uppmärksammade personerna som var smittade med AIDS bi- eller homosexuella män. Till en början kallades viruset GRID vilket enligt Moberg (2000) betyder gay related immunodeficiency. På svenska betyder det immunbrist som är relaterad till homosexuella män. När man sedan genom undersökningar och tester fick reda på att det inte var enbart bi- och homosexuella som drabbades valde man att kalla GRID för AIDS Acquired Immunodeficiency Syndrome (se svensk förklaring ovan). Enligt Moberg (2000) tog det några år innan man kom fram till den slutliga förklaringen för att en diagnos av AIDS skulle kunna fastställas kom man fram till den förklaring som används i Europa för en diagnos av AIDS, vilken är följande; en HIV-smittad person ska för att ha utvecklat AIDS, ha infektioner som i vanliga fall är harmlösa men vid nedsatt immunförsvar blir direkt farliga eller så ska personen ha tumörsjukdomar, men även ha nedsatt antal hjälparceller (Moberg, 2000). Moberg (2000) menar att man på 80-talet fann att det fanns två sorters HIV-virus. HIV-1 och HIV-2, som båda leder till AIDS, men det är framför allt HIV-1 som fått störst spridning i världen. Man kom på att viruset tillhörde gruppen Lentivirus vilket man tidigare trodde drabbade enbart djur och då djurens immunförsvar och nervsystem. Man visste inte att även människor och deras immunsystem kunde drabbas. Senare kom man på att viruset även kunde sätta sig på människans hjärna. Moberg (2000) skriver om hur man 1986 bestämde att det virus som låg bakom AIDS skulle kallas för HIV (se förklaring ovan). När man upptäckte detta virus var man tvungen att intressera sig mer för det och arbeta på så sätt att man motverkade att viruset fortsatte att spridas mellan människor. Moberg (2000) påtalar att detta ledde till att man numera är tvungen att anmäla till smittskyddsinstitutet om en person är HIVsmittad. 12

13 1984 grundades en förening i Sverige som arbetade för att motverka AIDS, de arbetade även för att de smittade skulle få det bättre i samhället men även arbetade de för att det behövde forskas mer om AIDS, föreningen hette Läkare mot AIDS och föreningen arbetar fortfarande 2006 för att motverka spridningen av HIV/AIDS. Enligt Moberg (2000) finns det även många andra föreningar, exempelvis Noaks Ark och Aidsdelegationen, arbetar för samma sak i Sverige och i övriga världen finns det ytterligare organisationer. Den första AIDS-diagnosen i Sverige kom 1982 och det var på epidemisjukhuset Roslagstull (Moberg, 2000). Här öppnades 1986 även en HIV-avdelning, dit HIV-smittade kunde söka hjälp. Enligt Moberg (2000) började man 1985 att testa blodgivare i Sverige för att se om de bar på HIV-viruset och man ville genom detta förhindra att människor smittas genom blodtransfusioner. På 80-talet, innan man började testa blodet, fann man att det var några personer som smittats genom blodtransfusioner. Vidare visar Moberg (2000) att man på 80- talet även testade några narkomaner i Sverige som injicerade med sprutor, eftersom en del av narkomanerna delade sprutor kunde detta leda till att människor smittades vilket senare också blev tydligt. En del av de personer som testats fick ett positivt svar (positivt betyder att man bär på smittan). Vilket Moberg (2000) anser ledde till att man i Europa insåg att många narkomaner var smittade med viruset och då insåg man att det faktiskt berodde på att narkomanerna delade sprutor med andra missbrukare. HIV och AIDS i skolvärlden Det som världen strävar efter är en hållbar utveckling. För att nå en hållbar utveckling måste man se över HIV- och AIDS-frågan och fortsätta att arbeta aktivt för att förhindra fortsatt spridning av viruset (Rambe, 2006). Regeringen kom med en proposition 2005 som heter Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar där regeringen skriver om hur de vill förhindra fortsatt spridning av viruset genom att ta upp HIV/AIDS tydligare i läro- och kursplaner och även i arbetet med värdegrunden och mänskliga rättigheter. Regeringen (2005) tar även upp om hur skolhälsovården bör hjälpa till med arbetet med HIV- och AIDS-frågorna som ett förebyggande arbete för att förhindra fortsatt smittospridning. Kindeberg (1997) skriver i sin avhandling om att det i Lgr 80 fanns måldokument för skolan som tar upp AIDS och sex, om vikten av att ta upp den då nya sjukdom/virus som drabbade världen. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, 13

14 förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 (Skolverket, 2006) kan man däremot endast läsa om hållbar utveckling och människans rättigheter, vilket hör samman med HIV-frågan. Inte någonstans i elevernas uppnåendemål kan man läsa om sex och samlevnadsfrågor och inte heller om HIV/AIDS-problematiken. I Lpo 94 (Skolverket, 2006) kan man däremot läsa om hur rektorn är den person som bär ansvaret för skolans sex och samlevnadsundervisning. Regeringen (2005) menar att även skolmyndigheterna bör ta större ansvar för utvecklingen av detta kunskapsområde. De skriver även om hur RFSU tycker att ett viktigt moment i det förebyggande arbetet mot HIV och AIDS är att man ska utbilda de blivande lärarna i sex och samlevnad. Vidare anser RFSU (Regeringen, 2005) att sex och samlevnad ska bli en obligatorisk del i lärarutbildningen oavsett vilken inriktning man väljer. Sex- och samlevnadsundervisningen ligger nära sjukdomar som smittas genom sex och därför bör skolan även ta upp det sjukdomsförebyggande arbetet anser RFSU (2006). Regeringen (2005) visar även på hur elever som har fått en god undervisning i sex och samlevnad oftare väljer att söka vidare och utöka sina kunskaper i ämnet, vilket i sig är ett förebyggande arbete för smittospridning. I sin proposition skriver Regeringen (2005) om landets brister i sex och samlevnad på de olika högskolorna och universiteten som utbildar lärare. Det är ungefär hälften av högskolorna och universiteten som har kurser som behandlar sex och samlevnad. Vidare är det en mycket liten andel av studenterna som söker sig till dessa kurser. Innehållet i de olika kurserna på lärarutbildningarna varierar mycket enligt Regeringen (2005) och inte sällan är det bara en del av kursen som behandlar sex och samlevnad. I lärarutbildningen på Malmö högskola, finns det tre kurser som behandlar sex och samlevnad. Dessa kurser är Människokroppen, Humanbiologi och NO 2. Om man tittar på innehållet i kursen NO 2 kan man där inte utläsa att det direkt kommer att handla om sex och samlevnad, men att det kommer att handla om människokroppen och hälsa. För att få läsa sidoämneskursen Människokroppen krävs det att man har läst biologi A eller naturkunskap B (Malmö högskola, 2006), denna kurs kan man även läsa som fristående kurs. Humanbiologi är dock en kurs som kan läsas utav alla på lärarutbildningen men inte heller i denna kursplan står det direkt att det ingår sex och samlevnad. Alternativet finns dock att utbilda sig till lärare inom naturvetenskap och på detta sätt få del av kunskap inom ämnet sex och samlevnad. 14

15 HIV och AIDS i världen idag Idag lever mer än 40 miljoner människor i världen med HIV och ungefär 2 miljoner av de som bär på smittan är barn under 15 år (Rambe, 2006). Svenska FN-förbundet (2003) hävdar att utav de över 40 miljoner människorna som lever med HIV idag, infekterades 5 miljoner av dessa under Än så länge är det mer än 20 miljoner människor som har avlidit till följd av AIDS i världen (UN, 2005). År 2006 uppskattar Ulf Törnberg (2006) i sin artikel att 4,3 miljoner människor i världen blir smittade av HIV. Enligt Moberg (2006) dog 3 miljoner människor i HIV/AIDS under 2005, en halv miljon av dessa var barn. Vidare hävdar Törnberg (2006) att 2,9 miljoner människor i världen kommer att dö under 2006, till följd av AIDS. Större delen av dessa människor lever i Afrika söder om Sahara. Spridningen av HIV tycks inte minska utan istället så ökar spridningen i nästan hela världen. Även i Sverige är ökningen 2005 större än någonsin, där 392 nya fall rapporterades i Sverige under 2005 (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Moberg (2006) anser att detta delvis beror på att allt fler människor som har HIV behandlas idag och därför lever allt längre. Moberg (2006) skriver även om att det är ungefär 3600 personer i Sverige som lever med HIV idag. Vidare kan man läsa att 311 nya fall av HIV har rapporterats i Sverige under januari slutet av november (Törnberg, 2006). Törnberg (2006) hävdar att detta beror på att många människor invandrar till Sverige och därigenom kommer smittan till vårt land. Han menar även att det är den heterosexuella smittan som ökar mest. Törnberg (2006) påtalar hur det mer än 20 år efter det första rapporterade fallet av HIV ännu inte finns något botemedel mot denna sjukdom. Smittskyddsinstitutet (2006) redogör för hur man hela tiden håller på att arbeta för att få fram ett botemedel, men att det än så länge endast finns bromsmediciner som gör att processen tar längre tid. Törnberg (2006) skriver om hur bromsmedicinerna kom 1996, vilket har lett till att många människor som bär på viruset lever allt längre. Vidare skriver Smittskyddsinstitutet (2006) om hur dyra dessa bromsmediciner är och att större delen av de smittade, som bor i u-länder, inte får tillgång till dessa mediciner. Biverkningar är också ett problem med dessa mediciner. Beslutet om att narkomaner kan få byta sprutor på sjukhus och vårdcentraler kom 2006, men det är landstingen som själv bestämmer om de vill införa sprutbyte eller inte (Sydsvenskan, 2006). I Malmö och Lund har det dock under 20 år varit möjligt att byta sprutor visar Björn Ramel (2006). Det finns enligt Ramel (2006) inte något påvisar att sprutbyte leder till ökat 15

16 antal missbrukare, utan att istället minskar antalet smittade. I Stockholm där man inte använder sig av sprutbyte, har sammanlagt 27 narkomaner smittats av HIV de två senaste åren medan inga narkomaner i Malmö och Lund har blivit smittade under samma period. År 2005 kom Förenta Nationerna, FN (2005) med en rapport som handlar om de millenniummål som ska vara uppnådda till år 2015, det finns åtta olika mål av vilket ett handlar specifikt om hur vi ska gå tillväga för att bekämpa HIV och AIDS. Målet om HIV och AIDS är det sjätte av de åtta målen. Målet är att spridningen av HIV och AIDS ska ha avstannat till år Vidare skriver FN (2005) om vikten av att alla människor som bär på viruset får bromsmediciner och inte enbart de som har råd till medicinerna. FN (2005) skriver även om hur viktigt det är att man förebygger genom utbildning och att man bör utbilda alla människor i hur man skyddar sig från att få HIV och AIDS. Läroplan och kursplaner Som lärare måste man i sitt arbete utgå från Lpo 94 (Skolverket, 2006) och de kursplaner som finns i de olika ämnena. I Lpo 94 (Skolverket, 2006) kan man inte direkt utläsa att det ska undervisas om HIV och AIDS i grundskolans tidigare år, men det finns mål som kan innefatta dessa två begrepp. Sex och samlevnad är en del av undervisningen och det ska genomsyra skolgången, står det i Lpo, 94 (Skolverket, 2006). Rektorn är den person som har ansvaret för att sex och samlevnad kommer med i undervisningen. I Lpo 94 (Skolverket, 2006) står det följande om rektorns ansvar för arbetet med sex och samlevnad; - ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger (Skolverket, 2006). För att få in begreppen HIV och AIDS i undervisningen, kan man använda sig av följande strävansmål i Lpo 94 (Skolverket, 2006) där skolan ska sträva mot att varje elev efter skolår 5; - kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen (Skolverket, 2006). 16

17 Vidare kan man läsa i Lpo 94 (Skolverket, 2006) om hur skolan har ansvaret för att varje elev efter genomgången grundskola; - har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön (Skolverket, 2006). I kursplanen för ämnet geografi kan man läsa om hur skolan ska sträva efter att eleven; - ökar sin förståelse för människans levnadsvillkor genom vidgade kunskaper om natur och samhälle och om sambanden däremellan i olika delar av världen (Skolverket, 2006). - utvecklar förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor (Skolverket, 2006). Enligt Lpo 94 (Skolverket, 2006) är detta endast mål som skolan ska sträva mot och inte uppnåendemål. I kursplanen för geografi finns det inget uppnåendemål i skolår 5 som innefattar att eleven ska kunna, efter avslutat skolår 5, något om HIV och AIDS. Tittar man däremot på kursplanen för samhällsvetenskap kan man läsa om att elever i skolår fem ska ha kännedom om människors levnadsvillkor i olika kulturer (Skolverket, 2006). Tittar vi på kursplanerna för biologi finns det även där uppnåendemål i skolår 5 som kan innefatta begreppen HIV och AIDS. Efter skolår 5 ska eleven ha inblick i och kunna diskutera betydelsen av goda hälsovanor (Skolverket, 2006). Hälsa och hälsovanor innefattar områdena sjukdomar och levnadssätt vilket leder till att man i biologin kan ta upp både sex och samlevnad men även HIV och AIDS i undervisningen. Tidigare forskning 2001 gjorde Nilsson och Sandström (2001) en kvalitetsgranskning där de skriver om svårigheterna som lärare har med att balansera de ljusa och mörka sidorna av sex och samlevnaden. Granskningen visar även på hur viktigt det är med rektorns roll i skolan, för att samordningen av de övergripande ämnena ska fungera och integreras i alla ämne. Vidare 17

18 skriver Nilsson och Sandström (2001) om hur arbetet i skolorna med sex och samlevnad varierade mycket beroende på om lärarna hade svårigheter att undervisa i ämnet. Om dessa problem uppstod på skolorna så kunde rektorn omfördela arbetet så att de lärare som kunde undervisa i ämnet, tog över undervisningen för de lärare som hade svårigheter. Vidare skriver Nilsson och Sandström (2001) om att rektorn kunde hjälpa och handleda den berörda läraren så att han/hon kunde utöka sina kunskaper inom området. Roth (2005) har intervjuat en flicka som påtalar om att man måste prata om sex och samlevnad tidigare i skolan. Flickan hävdar att man bör ta upp detta redan i 11-års ålder för att då är det många barn som lämnar barnstadiet för att gå vidare till ungdomslivet. Anledningen till att hon uttalar sig om detta är att hon själv har erfarenhet av okunskap vid sin sexdebut då hon var 13 år. Hon hade vid den åldern haft sexualkunskap och visste vad en kondom var, men ingen information om sjukdomar gavs. Hon tycker att information om sjukdomar är något av det viktigaste i sex- och samlevnadsundervisningen för att man måste inse vad som kan hända, att man kan bli smittad av en sjukdom (Roth, 2005). Roth (2005) skriver att det finns många anledningar till att ha sex- och samlevnadsundervisning redan på mellanstadiet. En av anledningarna är att man ska göra eleverna handlingskompetenta inför kommande situationer. Enligt Roth (2005) måste eleverna utveckla grundläggande kunskaper för att kunna diskutera känslor, sexuella risker och vidare respektera varandra. Även att skolan arbetar för att nå jämställdhet, är en viktig anledning till varför man ska prata om sex och samlevnad redan på mellanstadiet. Roth (2005) påtalar att den största anledningen trots allt är att informera eleverna om hur de skyddar sig mot sexuellt överförbara sjukdomar, inför den kommande sexualdebuten. Begreppsbildning Enligt Vygotsky (Sellbjer, 1994) finns det tre stadier till begreppsbildning. I det tredje stadiet (som våra elever befinner sig i) så förstår barnet att det finns olika sätt att kategorisera; färg, form, storlek. Barnet bildar begrepp när vissa kännetecken kopplas samman med tanken. Vygotsky (Sellbjer, 1994) skiljer mellan spontana, icke medvetna och vetenskapliga begrepp. De vetenskapliga begreppen är enligt Vygotsky (Sellbjer, 1994) begrepp som ofta blidas i 18

19 skolåren. Barnet tar till sig de skrivna och muntliga begreppen genom systematisk inlärning vilket ofta används i skolan, vilket vi nedan redovisar i vår diskussion. För att kunna bilda begrepp, måste man veta hur man klassificerar enligt Piaget (Sellbjer, 1994). Att tänka både logiskt och abstrakt krävs även för att kunna bilda begrepp. Barn från 7 års ålder kan delvis bilda begrepp, men då utifrån klassificering av konkret material, alltså tänker barnet inte abstrakt. När barn är i års ålder kan de verkligen förstå även abstrakt hur man klassificerar och därav har de också förmågan att bilda begrepp (Sellbjer, 1994). För att elever ska kunna förstå begreppen HIV och AIDS så krävs det att de kan tänka abstrakt då HIV och AIDS inte har så stor utbredning i Sverige och därav finns sjukdomen sällan konkret i elevers närhet. 19

20 Metod Att välja metod vid examensarbete är inte lätt då man inte vet vilket resultat man kommer att få. De metoder som vi valde mellan var intervju- och enkätundersökning. Vi diskuterade om vi skulle använda oss av intervjuer, för att få en kvalitativ studie men vi kom fram till att det var för intimt för eleverna. Eftersom vårt arbete handlar om ett ämne som kan vara lite känsligt och intimt anser vi att det bästa sättet att få svar på våra frågor är att använda oss av kvantitativa enkäter. I enkätundersökningen var eleverna helt anonyma, vilket vi både berättade och skrev på enkäten. Vi valde att låta eleverna vara anonyma för att eleverna skulle känna sig trygga i att vara ärliga med sina svar. Kindeberg (1997) anser att intervju är ett känsligt tillvägagångssätt att få svar på sina frågor inom sex och samlevnad, speciellt när man kanske inte känner eleverna innan. Det är en av anledningarna till att vi inte valde intervju som metod i vårt examensarbete. Vår frågeställning koncentrerar sig inte på vilka kunskaper de har i ämnet utan om de har någon förståelse. Även detta är en anledning till att vi har valt att använda oss av enkätundersökning. Johansson och Svedner (2001) menar att enkät är bra som undersökningsmetod när man vill få svar på vad elever har för faktakunskaper. De anser att intervju som metod passar när man är ute efter attityder och inställningar. Observation var aldrig ett alternativ för oss eftersom vi ville undersöka elevernas förståelse kring HIV och AIDS. Hade vi gjort vårt arbete utifrån observationer så hade läraren varit tvungen att genomföra en eller flera lektioner där eleverna och läraren pratade om HIV och AIDS, men detta var inte aktuellt för de klasser vi skulle genomföra undersökningen i och därför uteslöt vi observation som metod. Urval Vi har valt att lämna ut enkäten (se bilaga 1a-c) till 3 klasser i skolår 5 och 3 klasser i skolår 6 eftersom det i kursplanen för samhällsvetenskap står att eleven i slutet av skolår 5 ska ha kännedom om människors levnadsvillkor i olika kulturer (Skolverket, 2006). Innan vi lämnade ut enkäterna i klasserna talade vi med respektive rektorer för att få ett godkännande till att lämna ut enkäter. Båda rektorerna godkände vår undersökning. 20

21 Vi genomförde enkätundersökningen bland 106 elever varav 50 elever i skolår 5 och 56 elever i skolår 6. I skolår 5 var det 24 pojkar och 25 flickor som svarade på enkäten. En av eleverna hade inte svarat på om han/hon var flicka eller pojke. I skolår 6 var det 28 pojkar och 25 flickor som svarade på enkäten. Tre av eleverna hade inte svara på om de var flickor eller pojkar. Klasserna som vi valt att lämna ut enkäten i är uppdelade på två olika skolor i två olika kommuner i Skåne. Skolorna ligger i två områden som skiljer sig mycket om man ser på människornas levnadsstandard. De flesta eleverna på skolorna känner till oss och har då förhoppningsvis en del tillit till oss. Tack vare detta tror vi att vi kommer få mer ärliga svar i vår undersökning. Enkätutformning I enkätundersökningen använde vi oss av 10 frågor. Dessa var fördelade på 7 frågor med färdiga svarsalternativ och 3 frågor med öppna svar där eleverna kunde skriva fritt om sina tankar och kunskaper om HIV och AIDS. Det finns även plats för eleverna att kommentera i enkäten. Vi valde att använda oss av dessa olika svarssätt eftersom vi tror att eleverna kunde tycka att det blev för jobbigt med enbart öppna svar. I de färdiga svarsalternativen fanns minst tre olika svarsalternativ att välja mellan, men till de flesta frågor fanns även plats för att ge kommentarer. På en del frågor fanns det mer en ett svarsalternativ, men då stod det i frågan att mer än ett svar kunde vara rätt. Genomförandet Vårt mål var att vara närvarande när eleverna gjorde enkäterna men det gick inte att genomföra i alla klasser. I två av våra undersökningsklasser fick läraren lämna ut enkäten på egen hand, men vi hade talat med läraren och gett honom/henne instruktioner om hur den skulle genomföras. Efteråt jämförde vi dessa enkäter med de enkäter som vi själva lämnat ut och kunde där inte se någon större skillnad och därför kändes det trovärdigt att använda oss av samtliga enkäter. Det var i en klass i skolår 5 och i en klass i skolår 6 där vi inte var närvarande när eleverna fyllde i enkäten. 21

22 När eleverna fick enkäterna gick vi igenom de olika frågorna tillsammans med eleverna och förklarade vilka olika sätt man kunde svara på frågorna. Vi förklarade även för eleverna att vi inte tänkte svara på några frågor rörande HIV och AIDS, om vad det betyder och vad det är för något. Syftet med vår undersökning var anledningen till att eleverna inte fick någon som helst hjälp, d.v.s. att det är ett kunskapstest. Eftersom vi, eller i två av fallen lärarna, inte hjälpte eleverna att genomföra enkäten, tror vi att resultatet blir mer tillförlitligt. Vid utlämnandet av enkäten var vi och lärarna väldigt noga med att förklara för eleverna att de var anonyma i undersökningen och vi förklarade även att det inte var ett kunskapstest som de skulle betygsättas på utan att det enbart skulle användas som underlag för vårt examensarbete. När eleverna fyllt i enkäten så lämnade de sina ifyllda enkäter direkt till oss. Vi tittade inte heller igenom enkäterna när vi var i klassrummet utan detta gjordes först senare och därav kunde vi inte heller vi utläsa vilken elev som svarat vad. Enkätundersökningen tog cirka 10 minuter för eleverna att genomföra (då ingår inte instruktionerna och frågorna som eleverna hade). Bearbetning av resultat Vi började med att göra upp en mall för hur vi skulle gå igenom elevernas svar på enkäten. Vi delade upp skolår 5 och skolår 6 för sig för att se om det var någon skillnad mellan de två åldersgrupperna. Vidare gick vi igenom varje fråga för sig och kategoriserade de olika svarsalternativen för att i resultatet kunna redovisa elevernas olika svar i diagramform. Vi kan delvis ha tolkat elevernas svar felaktigt då vi skulle föra in dem i olika kategorier, men detta har vi i tankarna när vi genomför resultatet. I resultatet kommer vi att gå igenom varje enkätfråga för sig, för att på detta sätt få en överblick av vad och om eleverna har förståelse för HIV och AIDS. 22

23 Resultat Vår undersökning utgår från de 2 frågeställningar vi nämnt inledningsvis. De är: Vilken förståelse har eleverna i år 5-6 för begreppen HIV och AIDS? Vad finns det för skillnad mellan skolår 5 och 6 kring begreppen HIV och AIDS? I vårt resultat har vi valt att redovisa en del utav svaren på frågorna genom diagram men även med en förklarande text och elevernas egna kommentarer. Eftersom vi har olika antal elever i skolår 5 (50st) och 6 (56st) har vi valt att redovisa i procent. De öppna frågorna som eleverna fick svara på har vi valt att redovisa genom att skriva elevernas egna kommentarer och svar vidare analyserar vi dessa. Vi redovisar varje enkätfråga för sig, för att till sist sammanfatta resultatet vi fått. Fråga 1: Vet du vad HIV/AIDS för något? Sammanlagt var det 85 av 106 elever, d.v.s. 80 % som svarade att HIV/AIDS är en sjukdom. 6 % av eleverna i skolår 5 svarade att det var en kroppsdel (se diagram 1). 4 % av eleverna i skolår 5 svarade att HIV/AIDS är en medicin, i skolår 6 var det bara 2 % av eleverna som valde detta svarsalternativ. 2 % av eleverna i skolår 5 har svarat att han/hon tror att det är något annat än de svarsalternativ som fanns att välja mellan. Sammanlagt 13 % av eleverna svarade att de inte visste vad HIV/AIDS är för något. På denna fråga gavs endast en kommentar vilket var från en pojke i skolår fem och han skrev följande kommentar; En smitosam sjukdom kan bli epedemi dödligt också tror jag Skolår 5 Skolår Kroppsdel Medicin Sjukdom Annat Vet ej Diagram 1. Resultat i procent av vad eleverna tror HIV/AIDS är för något. 23

24 Fråga 2: Var har du fått den informationen ifrån? En del av eleverna valde fler än ett svarsalternativ, därav blir resultatet följande (se diagram 2). 22 % av alla elever (23 av 106) svarade att de har fått sin information från skolan. Sammanlagt 57 % (60 av 106) av eleverna svarade att de fått sin information ifrån media (TV, radio, tidningar, filmer, Internet). 34 % (36 av 106) av eleverna svarade att de fått sin information genom hemmet (föräldrar, syskon m.m.). Sammanlagt 5 % (5 av 106) av eleverna svarade att de fått sin information från annat håll. 23 % (24 av 106) av eleverna svarade att de inte visste. En pojke i skolår 5 skrev som kommentar att det bara var vad han trodde (att HIV/AIDS är en sjukdom). En flicka i skolår 5 skrev som kommentar att hon gissade (på att HIV/AIDS är en sjukdom). En flicka i skolår 6 svarade att hon hade fått informationen från sin syster som hade gjort ett arbete om ämnet. En annan flicka i samma skolår skrev som kommentar att hon fått sin information från en bok Skolan Media Hemmet Annat Vet ej Skolår 5 Skolår 6 Diagram 2. Resultat i procent av var eleverna har fått sin HIV/AIDS-information från. Fråga 3: Hur tror du att man får HIV/AIDS? Flertalet elever i skolår 5 och 6 valde att inte svara på denna fråga. De svar som vi fick redogör vi för här nedan. De svar som vi anser är korrekta att HIV/AIDS smittar genom blodet, genom sex/oskyddat sex och från mor till barn vid födseln. I skolår 5 svarade 4 % av eleverna att man får HIV/AIDS genom blodet. En flicka tror att det är när man inte har så mycket blod. 6 % av eleverna svarade att man får det genom sex, medan 2 % av eleverna skriver utförligare om att man får det när man har samlag med en 24

25 person som har det (HIV/AIDS). 8 % av eleverna skrev att de tror att det är en sjukdom/baciller som smittar när människor är sjuka. 4 % av eleverna skrev om att de tror att man får HIV/AIDS från sin mamma eller pappa om de har HIV/AIDS. En pojke skrev om att han tror att det smittar genom insekter som biter en sjuk människa. En annan pojke skrev som svar att han trodde att det beror på otur och att det kan ha med handhygien att göra och att man kan få det av djur. Ytterligare en pojke skrev att han tror man får HIV/AIDS genom ett förorenat ställe. En flicka skrev att hon gissade på att man får HIV/AIDS om man inte äter och dricker ordentligt. En annan flicka skrev om hur hon tror att man får HIV/AIDS när man är vuxen. 6 % av eleverna svarade att man får HIV/AIDS när man är nyfödd eller liten. I skolår 6 är det 39 % av eleverna som skrev att man får HIV/AIDS genom sex. 21 % av eleverna skrev specifikt att man får HIV/AIDS genom oskyddat sex, några av dem nämner att oskyddat sex är när man inte har använt kondom. 7 % av eleverna skrev att man kan få HIV/AIDS genom födseln. 3 % skrev att de tror att man kan bli smittad genom kroppskontakt. 2 % av eleverna skrev att man kan få HIV/AIDS när man ger och byter blod. En elev trodde att man kan få smittan genom sprutor. En flicka i skolår 6 trodde att man kan få HIV/AIDS genom saliv. En pojke skrev om att han tror att man kan bli smittad genom att man äter något konstigt. Fråga 4: Hur kan man skydda sig för att inte få HIV/AIDS? Flertalet elever i skolår 5 och 6 svarade inte på denna fråga. De svar som vi fick redogör vi för här nedan. De svar som vi anser vara korrekta är att man skyddar sig från HIV/AIDS genom att använda kondom vid samlag samt att vara försiktig vid hantering av blod. I skolår 5 är det 18 % av eleverna som skrev att man kan skydda sig genom att man tar mediciner och/eller sprutor. En flicka svarade att man inte ska ha sex och på detta sätt skydda sig från att få HIV/AIDS. En pojke skrev att man skyddar sig genom att man använder kondom eller tar tabletter. 6 % av eleverna skrev om hur hygien är viktigt och att man skyddar sig genom att man tvättar händer noga. En pojke svarade att man inte ska gå nära människor som har en sjukdom. En flicka skrev om att man skyddar sig genom att man äter saker som göra att man får mycket blod. En annan flicka svarade att det är viktigt att man klär sig bra när det är kallt ute. 25

26 I skolår 6 är det 36 % av eleverna som skrev att man skyddar sig genom att använda kondom, av dessa elever skrev en flicka och en pojke även att man skyddar sig genom att använda p- piller. En elev skrev att man ska ha skydd för att skydda sig mot HIV/AIDS. En pojke svarade att man inte bör vara med någon som har HIV/AIDS. 16 % av eleverna skrev att man kunde använda någon sorts mediciner (sprutor, vaccinationer när man reser utomlands). En av dessa elever och ytterligare en elev skrev att man kan resa till andra länder, som ett sätt att skydda sig på. En flicka svarade att man inte ska bita en person som man inte vet om han/hon har HIV/AIDS. Vidare skriver hon att man ska vara väldigt försiktig, särskilt om man är doktor. En pojke skrev att man kan skydda sig genom att ta blodprov. Fråga 5: Kan man se på en person om han/hon har HIV? Sammanlagt svarade 20 % (21 av 106) av alla elever att man kan se på en person om han/hon har HIV (se diagram 3). I skolår 5 var det 30 % av eleverna som valde detta svarsalternativ, i skolår 6 var det 11 % av eleverna som valde detta svarsalternativ. 36 % av eleverna svarade att man inte kan se det. I skolår 5 svarade 34 % att man inte kan se det medan det i skolår 6 var 37 % av eleverna som valde detta svarsalternativ. Sammanlagt 42 % av eleverna svarade att de inte visste. 30 % av eleverna i skolår 5 och 50 % av eleverna i skolår 6 valde detta svarsalternativ. En elev i skolår 5 svarade inte på frågan Skolår 5 Skolår Ja Nej Vet ej Ej svarat Diagram 3. Resultat i procent av om eleverna tror att man kan se på en person om han/hon har HIV. 26

27 Fråga 6: Kan man se på en person om han/hon har AIDS? Sammanlagt svarade 25 % (27 av 106) av alla elever att man kan se på en person om han/hon har AIDS (se diagram 4). 42 % av eleverna i skolår 5 och 11 % i skolår 6 valde detta svarsalternativ. 32 % elever svarade att man inte kan se det. 26 % av eleverna i skolår 5 och 37 % av eleverna i skolår 6 valde detta svarsalternativ. Sammanlagt 41 % av eleverna svarade att de inte visste. 30 % av eleverna i skolår 5 och 52 % av eleverna i skolår 6 valde detta svarsalternativ. En elev i skolår 5 svarade inte på frågan Skolår 5 Skolår Ja Nej Vet ej Ej svarat Diagram 4. Resultat i procent av om eleverna tror att man kan se på en person om han/hon har AIDS. Fråga 7: Kan vem som helst få HIV/AIDS? I detta diagram fick vi förkorta de svarsalternativ som eleverna hade att välja på. De svarsalternativ som eleverna fick var följande; alla människor, bara fattiga människor, bara rika människor, bara vuxna, bara barn och vet ej. Här valde några av eleverna fler än ett alternativ. Sammanlagt 70 % av alla elever (74 av 106) svarade att alla människor kan få HIV/AIDS. 58 % av eleverna i skolår 5 och 80 % av eleverna i skolår 6 valde detta svarsalternativ (se diagram 5). 16 % av eleverna i skolår 5 svarade att bara fattiga människor kan få HIV/AIDS, inga elever i skolår 6 valde detta alternativ. Inga elever svarade på alternativet att bara rika människor kan få HIV/AIDS. 6 % av eleverna i skolår 5 och 5 % av eleverna i skolår 6 svarade att bara vuxna kan få sjukdomen. 3 % av eleverna i skolår 6 svarade att bara barn kan få HIV/AIDS, inga elever i skolår 5 valde detta alternativ. Sammanlagt 14 % av alla elever 27

28 svarade att de inte visste. 20 % av eleverna i skolår 5 och 9 % av eleverna i skolår 6 valde detta svarsalternativ. 4 % av eleverna svarade inte på frågan Alla Fattiga Rika Vuxna Barn Vet ej Ej svarat Skolår 5 Skolår 6 Diagram 5. Resultat i procent av vilka människor eleverna tror kan få HIV och AIDS. Fråga 8: Var finns HIV och AIDS? I detta diagram fick vi förkorta de svarsalternativ som eleverna hade att välja på. De svarsalternativ som eleverna fick är följande; hela världen, bara i fattiga länder, bara rika länder, bara i Afrika, bara i Sverige och vet ej. Några av eleverna valde fler än ett svarsalternativ. 60 % av eleverna i skolår 5 svarade att HIV och AIDS finns i hela världen (se diagram 6). I skolår 6 var det 68 % som valde detta svarsalternativ. 12 % (13 av 106) av alla elever svarade att sjukdomen bara finns i fattiga länder. 18 % av eleverna i skolår 5 och 7 % elever i skolår 6 valde detta svarsalternativ. Inga elever valde att kryssa i alternativet bara rika länder. Sammanlagt 11 % av alla elever svarade bara i Afrika. 4 % av eleverna i skolår 5 och 18 % av eleverna i skolår 6 valde detta svarsalternativ. Endast 2 % av eleverna i skolår 5 svarade att HIV och AIDS bara finns i Sverige, ingen elev i skolår 6 valde detta svarsalternativ. 13 % av alla elever svarade att de inte visste, 14 % av eleverna i skolår 5 och 12 % av eleverna i skolår 6. 4 % av eleverna valde att inte svara på frågan. 28

29 Hela världen Fattiga länder Rika länder Afrika Sverige Vet ej Ej svarat Skolår 5 Skolår 6 Diagram 6. Resultat i procent av var eleverna tror att HIV och AIDS finns. Fråga 9: Har du några andra funderingar kring HIV och AIDS? Flertalet av eleverna i skolår 5 och 6 svarade inte på denna fråga. De elever som hade funderingar redogör vi för här nedan. En pojke i skolår 5 skrev om att han tror att katter och andra djur kan få AIDS. En annan pojke undrade vad HIV och AIDS är för något. En flicka skrev som fundering att hon undrade om man kan få HIV/AIDS genom att man äter något utomlands. I skolår 6 skrev en flicka att hon tycker att lärare borde berätta mer om detta (HIV/AIDS) eftersom hon inte har en aning om vad det är för något. Några flickor undrade vad HIV/AIDS är för något och även varför man får det. En annan flicka undrar om vi (Helena och Petra) kan hålla ett föredrag om HIV/AIDS i skolan. En pojke i skolår 6 undrar om HIV/AIDS leder till en för tidig död. En annan pojke tycker att de som har kommit på detta (HIV/AIDS) är dumma i huvudet. Fråga 10: Tycker du att det är viktigt att ta upp frågor som rör sex och samlevnad i skolår 5-6? Varför/Varför inte? Sammanlagt 49 % (52 av 106) av alla elever svarade att de tyckte att det är viktigt att ta upp frågor om sex och samlevnad i skolår 5-6 (se diagram 7). 44 % av eleverna i skolår 5 och 53 % av eleverna i skolår 6 valde detta svarsalternativ. 15 % av alla elever svarade att du inte 29

30 tyckte att det är viktigt. 26 % av eleverna i skolår 5 och 5 % av eleverna i skolår 6 valde detta svarsalternativ. 32 % av eleverna visste inte vad de tyckte. Sammanlagt 4 % valde att inte svara på frågan. På denna fråga gavs det flera kommentarer. Några elever i skolår 5 skrev som kommentar att man kommer till skolan för att lära sig och därför borde man lära sig om detta. Två flickor i skolår 5 skrev att man ska ta upp det senare, i sjuan, en flicka skrev även att man ska vänta för att det är äckligt att höra om det nu. En annan flicka skrev om att det är viktigt för att man måste få veta vissa saker när man är flicka, att man blir rädd när man får saker om man inte vet vad det är för något. Ännu en annan flicka skrev om att hon inte tycker man ska ta upp det för att det inte alls är roligt att prata om! Vidare skrev en pojke i skolår 5 att man inte ska ta upp det i skolår 5-6 för att man inte är vuxen än. Eleverna i skolår 6 hade många kommentarer. En tredjedel av eleverna kommenterade att de tyckte att det var viktigt att kunna något om sex och samlevnad för framtiden. Några elever skrev om hur de tyckte att det är viktigt att man lär sig om hur man ska skydda sig. En elev (svarade ej på om han/hon var pojke eller flicka) i skolår 6 svarade att han/hon tyckte att det var viktigt att informeras om vuxenlivet. Ännu en elev (svarade inte på om han/hon var pojke eller flicka) svarade att han/hon inte bryr sig om någonting. Ytterligare en elev (svarade inte på om han/hon var pojke eller flicka) skrev att han/hon tyckte att man bör vänta med informationen till högstadiet för att elever i år 5-6 är för små. En flicka skrev att det var viktigt för att det kan hjälpa barn att veta bättre Skolår 5 Skolår Ja Nej Vet ej Ej svarat Diagram 7. Resultat i procent av om eleverna tycker att det är viktigt att ta upp sex- och samlevnadsfrågor i skolår 5 och 6. 30

31 Sammanfattning av resultat I resultatet kan vi se att större delen, 80 % av eleverna vet att HIV/AIDS är en sjukdom. Flertalet av eleverna har fått sin information från media (TV, radio, tidningar, filmer, Internet). Vidare kan vi se att de flesta av eleverna inte svarar på frågan om hur de tror att man får HIV/AIDS, men det finns några elever som vet att det smittar genom blod och sex i båda skolåren. Större delen av eleverna vet inte eller har inte svarat om hur man skyddar sig mot att få HIV/AIDS. I skolår 6 är det dock flera (36 %) elever som svarat att man skyddar sig genom att använda kondom. Sammanlagt 17 % av alla elever svarade att man skyddar sig med hjälp av mediciner och/eller sprutor. Större delen av eleverna har inte svarat eller vet inte om det syns på en person om han/hon har HIV. Fler elever i skolår 6 än i skolår 5 har svarat att man inte kan se på en person om han/hon har HIV. Även på frågan om man kan se på en person att han/hon har AIDS, svarade de flesta av eleverna att de inte visste. Avsevärt fler elever i skolår 5 än i skolår 6 svarade att man kan se på en person om han/hon har AIDS. 70 % av alla elever svarade på frågan om vem som kan få HIV/AIDS, att alla människor kan få det. 64 % av eleverna svarade på frågan om var HIV och AIDS finns, att det finns i hela världen. 49 % av eleverna tycker att det är viktigt att ta upp frågor om sex och samlevnad i skolår