Vad kan jag göra? När sjukdomen ej kan botas kan lindrande behandling användas. Här finns råd till dig som är sjuk.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad kan jag göra? När sjukdomen ej kan botas kan lindrande behandling användas. Här finns råd till dig som är sjuk."

Transkript

1 Vad kan jag göra? När sjukdomen ej kan botas kan lindrande behandling användas. Här finns råd till dig som är sjuk.

2 2

3 Innehållsförteckning Andnöd 4 Diarré 5 Förstoppning 6 Hicka 7 Illamående 7-8 Klåda 8 Mat/näring 9-10 Munvård 11 Smärtor i munnen Muntorrhet Svampinfektion i munhåla och svalg 14 Nedstämdhet och depression 15 Orkeslöshet Oro och ångest Smärta Svettning 18 Svullna ben (ödem) 19 Sömn 20 Svårighet vid urinering 21 Källor och litteraturtips 22 3

4 Andnöd Orsaker Andnöd och andfåddhet är vanliga symtom vid svår sjukdom. Problemet kan uppstå på grund av förändringar som sjukdomen orsakat men ofta ser man att det uppkommer i samband med ångest och smärta. Andnöd är inte lika med syrebrist. Inta en bekväm kroppsställning gärna sittande eller halvsittande. Sänk axlarna och försök att andas med magen. Lätta på åtsittande kläder. Vädra rummet ordentligt. Se till att sängen är torr och sval. En lugn och trygg miljö kan minska andningsbesvär. Försök att inte vara ensam. Lyssna till musik du tycker om. Avslappningsövningar kan användas, gärna till avslappningsmusik. En bordsfläkt som ger en ström av luft mot ansiktet kan upplevas lindrande. Prioritera vad din ork skall användas till. 4

5 Diarré Diarré kan definieras som lös avföring mer än tre gånger per dygn. Orsaker Allt för intensiv laxering. Strålbehandling mot buk/bäcken (reaktionen kan vara upp till tre veckor efter avslutad strålbehandling). Antibiotikabehandling vilket kan ge en förändrad tarmflora. Förstoppningsdiarré. Vissa läkemedel kan ge diarré. Noggrann underlivshygien förhindrar obehag och hudirritation. Vid uppkomst av hudirritation använd Inotyol salva, finns att köpa på apoteket. Observera att salvan lättas avlägsnas med olja, exempelvis barnolja. Be att få inkontinenshjälpmedel t ex bäddskydd, kontakta sjukvården. Tillför extra vätska, vätskeersättning finns att köpa på apoteket. Stoppande kost till exempel blåbärssoppa. Ibland behövs stoppande läkemedel, hör med apoteket eller sjukvården. 5

6 Förstoppning Förstoppning innebär att man har längre tidsintervall än tre dagar mellan tarmtömningarna och besvär i form av smärtor och uppkördhet. Orsaker Vid svår sjukdom är det vanligt med förstoppning t ex på grund av inaktivitet, nedsatt vätske- och fiberintag, men också på grund av sjukdomsspecifika orsaker. Den viktigaste åtgärden är att förebygga förstoppning! Vid Morfin och morfinliknande behandling behövs laxermedel oftast användas. Fundera på hur dina avföringsvanor var tidigare. Om möjligt drick rikligt. Prova med lösande kost, till exempel katrinplommonjuice. Vara så aktiv som möjligt. Toalettbesöken måste få ta tid, stressa inte. Träna in en regelbundenhet för toalettbesök, till exempel efter måltid. Utnyttja hjälpmedel, till exempel toastolsförhöjning för att underlätta toalettbesök, arbetsterapeut kan hjälpa dig vilka hjälpmedel som kan vara bra för just dig - kontakta sjukvården. Be om råd av personal från sjukvården eller apoteket för behandling vid förstoppning. 6

7 Hicka Hicka kan vara övergående eller återkomma i täta intervall. Den kan vara mycket besvärande och svårbehandlad. Orsaker Orsaker till hicka finns att söka antingen inom det centrala nervsystemet eller via påverkan av ytliga nerver som styr andningsmuskulaturen. De flesta huskurer går ut på att bryta tillfällig hicka hos friska och grundar sig på en stimulering av vagusnerven genom att dra i tungan, dricka kallt vatten, dricka pepparmyntsdryck eller genom att hålla andan. Oftast räcker inte detta utan man får överväga medicinering. Kontakt med sjukvården rekommenderas. Illamående Illamående är ett vanligt och ofta förbisett problem vid svår sjukdom. Livskvalitet och socialt umgänge blir lidande av detta. Illamåendet är ofta men inte alltid kopplat till kräkningar. Det förekommer också kräkningar utan illamående. Illamående kan uppstå vid nya läkemedel. Det är viktigt att du funderar när illamåendet och kräkningarna kommer och på så sätt försöka se ett samband och därmed kanske kunna vidta åtgärder som mildrar eller förhindrar besvären. Minska starka lukter och se till att rummet är fräscht och väl vädrat. Ät små portioner. Fundera hur och när du äter och dricker samt tar dina läkemedel - för gärna anteckningar. Förflytta dig lugnt och försök inta en kroppsställning som känns bra för dig. 7

8 Musik, avslappning eller andra lugna aktiviteter kan minska illamåendet efter som man flyttar fokus från illamåendet till något annat. Lättare fysisk aktivitet kan minska illamående. Klåda Klåda kan vara mycket plågsamt, speciellt om det leder till störd nattsömn. Orsaker Leverpåverkan, njursjukdomar, blodsjukdomar, läkemedel, hudsjukdomar, allergi, torr hud, psykiska orsaker, allmän påverkan vid cancer. Duscha inte för ofta. Undvik att frottera huden efter tvättning, klapptorka istället. Smörj huden med mjukgörande kräm eller oparfymerad olja. Undvik starkt parfymerade och uttorkande tvålar och tvättmedel. Använd duscholja och/eller olja i badvatten. Svalt rum, svala kläder (bomull), kall avtvättning, svala kompresser kan dämpa klåda. Undvik plast i sängen. Inspektera din hud dagligen. Klia inte, ha korta naglar för att undvika rivsår. Kylande liniment /salva. Undvik stress, försök att upprätta en avslappnad/lugn miljö runt dig. Vid utebliven förbättring när du prövat ovanstående kontakta sjukvården. 8

9 Mat/näring Flertalet med svår sjukdom upplever aptitlöshet och avmagring. Det är naturligt i sjukdomsförloppet att förlora aptiten och hungerkänslorna men det är viktigt att betona att man sällan besväras av hunger eller törst. Kroppen går ned på sparlåga. Det är viktigt att dina önskemål om mat och dryck får vara vägledande. Låt närstående vara delaktiga. Orsaker Kan bero på grundsjukdomen eller vara en behandlingsbiverkan. Även symtom som illamående, kräkningar, trång tarmpassage, förstoppning, gaser, muntorrhet, smärtor från munnen och övriga kroppen påverkar aptiten och matintaget. Det är viktigt att locka fram det friska. Det är inte frågan om en näringsriktig kost utan i första hand en fråga om kalorier. Du bör äta det som känns bra att äta och det som du möjligtvis är sugen på. Generellt kan sägas att strävan är att du ska må så bra som möjligt. Praktiska tips: Ät regelbundet, det mår kroppen bäst av. Försök att äta frukost, lunch och middag och helst ett par mellanmål vilket kan vara plockmat som frukt, ost och kex, små smörgåsar, mjölkdrinkar. Hoppa inte över måltider trots utebliven hunger, ät hellre en liten portion än ingen alls. Med andra ord - små men täta måltider. Ställ rimliga krav på dig själv. Kalla rätter/soppor är oftast lättast att fördra. Bra sittställning och smakfullt serverad mat i en lugn miljö bidrar till att måltiden kan bli en positiv upplevelse och därmed öka aptiten. Försök att skapa den miljö du tycker om: sällskap, musik en aperitif etc. I vissa fall kan energirik mat så som, smör, grädde, majonnäs eller olja vara bra. I en del fall kan dock inte kroppen ta hand om fettet i maten vilket då kan leda till illamående. 9

10 Välj den mat som ger mycket energi i en liten portion. Feta och söta livsmedel innehåller mest energi, var därför generös med sådan mat. Fiberrik mat ger snabb mättnad men tillför inte så mycket energi. Överdriven användning av fibrer bör undvikas när det dessutom kan ge förstoppning om vätskeintaget ej är tillräckligt. Samma gäller om du använder Morfin och morfinliknande preparat, vilket också ökar risken för förstoppning (se Smärta). Vid muntorrhet är det viktigt med vätska. Gärna mycket sås till maten och rikligt med soppor och dryck. Även mjuk mat som fisk, korv, färs, och soppor liksom gröt, fil och välling går ofta lättare att tugga än helt kött och smörgåsar. Färdiglagade maträtter kan vara bra att ta till då orken att laga mat tryter. Alternativt är att frysa in mat i små portioner så kan du värma i stället för att laga nytt vid varje måltid. Näringsdrycker kan också vara ett komplement och går att köpa på apotek. Dietist kan ibland vara behjälplig med näringsdrycker - ta kontakt med sjukvården för vidare information. Berika gärna maten med berikningspulver från apoteket. Försök att ha en så god munstatus som möjligt (se Munvård). I vissa fall kan man överväga att ge dropp t ex vid stora vätskeförluster som leder till uttorkning eller vid tarmstopp. 10

11 Munvård God munstatus är viktigt för allmäntillstånd och välbefinnande. Munnen har flera funktioner förutom att äta, dricka och känna smak. Munnen används för kommunikation men också för olika känsloyttringar. Dessutom har munnens och tändernas kondition betydelse för utseendet och självkänslan. Problem från munnen påverkar människan inte bara fysiskt utan även i psykosocialt hänseende och kan ytterst leda till social isolering. Munnen är mycket privat område och det är inte självklart att man vill tala med sin omgivning om olika symtom och besvär, även om de skulle vara påtagliga. Målsättning för munvård vid svåra sjukdomstillstånd bör vara att man har så lite obehag som möjligt från munnen. Smärtor i munnen Orsaker En vanlig orsak till smärta i munnen är inflammation/infektion i slemhinnan. Torra, sköra slemhinnor orsakade t ex av läkemedel som minskar salivutsöndringen. Svampinfektion är den vanligaste orsaken till smärta i munhålan inom den palliativa vården (Se kap Svampinfektion i munhåla och svalg). Känslig, irriterad och sårig munslemhinna orsakad av nedsatt allmäntillstånd, dåligt matintag eller järn-/vitaminbrist. Cytostatikabehandling och lokal strålbehandling kan ge en inflammation, vilket medför att det lätt blir infektioner med bakterier, svamp eller virus. Skavsår eller trycksår av dåligt passande tandprotes eller trasiga permanenta tänder. 11

12 vid smärtor i munnen God och regelbunden munvård daglig. Undvik het och starkt kryddad mat. Håll kvar vid tandborstningen oavsett om andra åtgärder sätts in. Använd extra mjuk tandborste vid tandborsting och undvik vanlig tandkräm som kan vara stark och irriterande för slemhinnorna. Prova t ex Salutem (tandkräm utan smak), Biotène eller Zendium. Grädde före maten kan minska smärtorna och underlättar ätandet. Acetylsalicylsyratabletter (ASA) exempelvis Magnecyl, Treo eller Bamyl kan krossas och röras ut i grädden för ökad smärtlindring. Grädden bör då hållas i munnen en liten stund för att sedan sväljas. Använd sugrör vid dryck. Pensla munnen och läpparna med smakfri matolja. Använd ej avtagbar protes under natten. Förslag till förebyggande åtgärder: - munsköljning eller tandborstning med antiseptiskt munvårdsmedel (klorhexidin) Hexident 1mg/ml, 2mg/ml eller Corsodyl 2 mg/ml. Munnen sköljes med lösningen (kan spädas med hälften vatten) under 1 minut, 2 ggr dagligen. - Corsodyl gel 1% används som tandkräm 1-2 ggr dagligen. Lägg 2 cm gel på tandborsten och borsta ca 1 minut. Muntorrhet Salivens normala funktion är att fukta och skydda munslemhinnan, samt hålla den frisk. Den hjälper till att spola munnen och tänderna rena så att bland annat karies motverkas. Salivens uppgift är också att fukta födan, underlätta nedsväljningen och starta matsmältningen. Torrhet i munnen är stort och vanligt förekommande problem vid svår sjukdom. 12

13 Orsak Muntorrhet, ibland med krustbildningar av intorkad saliv, är ofta orsakad av grundsjukdomen och/eller läkemedelsbiverkan. Om du andas med öppen mun blir ofta slemhinnorna torra. Muntorrheten kan i sin tur orsaka andra problem till exempel sår i munnen och ökad risk för svampinfektion. Muntorrhet kan medföra olika besvär: Svårigheter att tala och svälja, tungan klibbar, svårigheter att tugga utan att dricka. Dålig andedräkt, metallsmak. Förändrad smakupplevelse vilket kan leda till minskad aptit. Ökad risk för olika infektioner. Sår i mungiporna (munvinkelsår), spruckna läppar. Rodnande, blanka, ömmande och sköra munslemhinnor. Snabbt utvecklande karies. Svårigheter att använda avtagbara proteser. Sömnstörningar. vid muntorrhet Se vårdåtgärder vid smärtor från munnen. Drick eller skölj munnen med kran- eller vichyvatten. Kontakta sjukvården om du är i behov av muntorkspinnar. Isbitar, glass, fryst yoghurt i kuber eller frusna bär att suga på. Citron och att suga/tugga på bitar av konserverad ananas kan stimulera saliven. Tuggrörelsen stimulerar i sig salivproduktionen varvid sockerfria tuggummin kan prövas. Pröva saliversättningsmedel, munspray Saliva Orthana eller Proxident, muntork Proxident eller Ori Salivia, tandkräm Biothene, salivstimulerande sugtabletter till exempel Xerodent, eller tuggtablett Salivin. 13

14 Pensla munnen med smakfri matolja, fuktgel Oralbalance eller lösning Salinum (linfröolja). Krustbildningar avlägsnas lättast genom att borsta med en mjuk tandborste. Vid besvärligare fall kan du tvätta munhålan med en bomullstuss indränkt med Bisolvon oral lösning 0,8 mg/ml. Ovanstående läkemedel finns att köpa på apoteket, pröva dig fram för att hitta det som hjälper dig bäst. Svampinfektion i munhåla och svalg Svampinfektion är mycket vanligt vid svår sjukdom. Svampinfektion kan ge en mycket varierande symtombild. Ofta ses en vit eller missfärgad beläggning på tungan, i gommen och neråt svalget men bland ser man endast en rodnad munslemhinna. Besvär med sveda, svårigheter att svälja, förändrad smakupplevelse och problem att bära eventuell tandprotes är andra symtom som är vanliga vid munsvamp. Det är inte ovanligt att infektionen återkommer. Orsak Nedsatt allmäntillstånd. Behandling med antibiotika, cortison, cytostatika- eller strålbehandling samt läkemedel som orsakar muntorrhet. vid munsvamp Skölj munnen och/eller drick vichyvatten. Vid lindriga svampbesvär ges mixtur Mycostatin, recept krävs. Håll kvar mixturen så länge som möjligt innan den sväljs ned. Ta ut eventuell protes före behandling. Vid uttalade besvär av svamp ges kapsel Diflucan under en vecka, recept krävs, därefter kan mixtur Mycostatin tas som ovan. 14

15 Nedstämdhet och depression Orsaker Svår sjukdom innebär en krissituation och kan för många leda till kraftig nedstämdhet och depression. Dessa reaktioner är oftast fullt naturliga. Samtal med kurator, diakon, präst, annan vårdpersonal eller närstående och vänner. Försök att få den information som du känner är nödvändig. Skriv dagbok om vad du har gått igenom. Har man orkat skriva ner sina tankar och känslor under en mycket svår tid, kan det vara lättare att blicka tillbaka och vara tillfreds med det man har klarat av. Smärtfrihet och god sömn minskar oftast nedstämdhet och depression. Lättare fysisk aktivitet kan ha positiv effekt vid nedstämdhet och depression Om ingen förbättring sker inom rimlig tid kan medicinsk behandling vara det som behövs för att förbättra ditt psykiska tillstånd. Kontakta sjukvården. Orkeslöshet Orkeslöshet/ trötthet är ett vanligt symtom hos svårt sjuka. Den beskrivs som en trötthet som inte kan vilas bort. Orsak Det finns flera bakomliggande orsaker till denna trötthet t ex infektion, blodbrist, dålig aptit, smärta, andfåddhet, sömnbrist, psykiska, sociala faktorer. Ofta är det en kombination av dessa orsaker som ger denna förlamande trötthet. 15

16 Skapa realistiska förväntningar. Använd hjälpmedel som underlättar det dagliga livet, ta hjälp av sjukgymnast och arbetsterapeut. Spara krafter till det som är roligt. Varva kort vila med aktivitet. Upprätthåll det sociala livet så gott det går. Försök få din nattsömn att bli så bra som möjligt Om ingen förbättring sker trots att ovanstående prövats kontakta sjukvården för eventuella medicinska åtgärder. Oro och ångest Ångest kan beskrivas som en diffus oro med en känsla av osäkerhet och hjälplöshet inför ett hot som man inte kan hantera och därför står vanmäktig inför. Detta är vanligt och ökar ofta vid svår sjukdom. Ångesten kan variera i styrka, vara konstant eller komma i attacker och är förknippad med kroppsliga symtom. Alla människor har olika sätt att hantera svåra situationer. Orsaker Ej fullständig symtomlindring (till exempel smärta). Sociala/existentiella/psykologiska faktorer. Medicinbiverkan. Abstinens. Dålig syresättning av blodet. Högt eller lågt blodsocker. Infektioner. 16

17 Var lyhörd för dina behov Samtal med släkt, vänner eller sjukvårdspersonal. Mänsklig kontakt och/eller kontakt med djur kan ge ett lugn. Fundera när oron uppträder och hur den påverkar ditt liv. Försök att se olika lösningar i stället för problem. Lättare fysisk aktivitet kan minska ångest. Vid svåra tillstånd kan medicinsk behandling vara till godo, kontakta då sjukvården. Smärta Smärtbehandling är viktig vid svår sjukdom. Smärta förvärras ofta vid ovisshet, livskriser, ensamhet och övergivenhet. Om det finns konflikter eller relationsproblem som inte är lösta kan även det leda till ökad smärta. Fundera över din smärta: orsak, var sitter den, hur länge sitter smärtan i, vilken tid på dygnet, vilken kraft har smärtan, hur känns smärtan och vilka konsekvenser får den? Skriv gärna ner det du kommer fram till. Följ ordinationerna för insatta läkemedel mot smärta inklusive vid behovs doser. Ordna eventuella hjälpmedel som kan behövas för att minska smärtan, det kan handla om förflyttningshjälpmedel i säng, toalettstolsförhöjning, specialmadrass och så vidare. Arbetsterapeut kan hjälpa dig med detta, kontakta sjukvården. 17

18 Försök finna lämpliga kroppsställningar/rörelser som minskar smärtan. Ibland kan en vid behovsmedicin dos vara bra att ta minuter innan aktivitet. Lätt massage på huden kan ge lugn och välbehag. Glöm inte att förstoppning vid Morfin och morfinliknande behandling är väldigt vanligt och kan ge smärta - förebygg (se Förstoppning). Lättare fysisk aktivitet kan minska smärta. Utvärdera de åtgärder du gör, skriv gärna ner. Svettning Orsaker Svettning kan orsakas av hormoner och läkemedel. Vid cancersjukdom ses ofta en förhöjd temperatur framför allt till kvällen. NSAID ( Ibumetin, Ipren) kan ge bra effekt. Akupunktur kan lindra. Håller svettningarna i sig och du upplever dem besvärande kan annan medicinsk behandling prövas. Kontakta sjukvården. 18

19 Svullna ben (Ödem) Orsak Svåra sjukdomstillstånd kan medföra flera olika kroppsliga förändringar som orsakar svullna ben. Stödstrumpor, undvik att strumporna korvar sig för då stängs blodflödet av vilket gör att ödemen förvärras. Använd strumporna endast dagtid. Fysisk aktivitet minskar oftast ödem. Sitt och ligg gärna med höjd fotända, benen bör gärna vara i samma eller högre läge än hjärtats läge. Se till att knä- och höft- led inte är kraftigt böjd då blodflödet försämras och möjligheten att ödemen förbättras minskar betydligt. Smörj huden för att hålla den smidig. Ibland kan vätskedrivande läkemedel ge lindring. Kontakta sjukvården. Om svullnaden endast finns på ena benet och framför allt om en rodnad och ömhet finns i vaden så kontakta sjukvården när det då kan vara en blodpropp. 19

20 Sömn Att sova är ett av våra grundläggande behov. Sömn behövs för att hjärnan skall vila, återhämta sig och bearbeta intryck. Svåra tankar blir ofta värre på natten. Undvik förskjutning i dygnsrytmen om du märker att den försämrar din sömn. Eftersträva regelbundna vanor för sänggående. Ge akt på hur du reagerar på koffein. Kaffe eller andra koffeinhaltiga drycker, i synnerhet i slutet av dagen, bör undvikas om du märker att sömnen försämras. Även vissa tesorter kan påverka sömnen. Alkohol kan ha en avslappnade effekt som kan leda till att man somnar lättare, men sömnen blir ytligare och man vaknar tidigt. För hög alkoholkonsumtion kan orsaka sömnproblem. Måttlig fysisk aktivitet kan förbättra sömnen, dock ej för sent på kvällen. Försök att varva ner kvällstid, upphör med fysisk och psykisk aktivitet någon timme före sänggående. Ett varmt bad före sänggående kan ha god nytta. En kopp varm mjölk eller kamomillte kan kännas rogivande. Se till att miljön är sömnbefrämjande - bekväm säng, frihet från buller, angenäm sovrumstemperatur, mörklagt sovrum är några saker du kan tänka på. Sov en stund på dagen om du kan och det känns bra. Lägg märke till hur just du reagerar, för vissa har det ingen negativ inverkan på nattsömnen medan andra kan mista nästa natts sömn och riskerar då att hamna i en ond cirkel. Försök att få så mycket ljus som möjligt speciellt på morgonen och förmiddagen. Om det är svårt att sova på natten så ät gärna då, drick en kopp varm mjölk, välling eller ta en banan. Det ger kroppen näring och då kan det vara lättare att somna om. 20

21 Svårigheter vid urinering Är man sängliggande är det svårt att tömma urinblåsan helt och detta kan leda till urinvägsinfektion och även oro. Vid svår sjukdom kan man tappa förmågan delvis eller helt att hålla urinen eller att tömma blåsan. Orsaker Läkemedelsbiverkan. Ryggmärgspåverkan. Urinvägsinfektion. Prostataförstoring eller andra mekaniska hinder. Sköra slemhinnor. Försök att behålla dina toalettrutiner så långt det är möjligt. Använd inkontinenshjälpmedel om det behövs, sjukvården kan hjälpa till med detta. Använd hjälpmedel som underlättar din vardag, sjukvården kan hjälpa till med detta, kontakta arbetsterapeut. Urinkateter (KAD) kan ibland vara ett alternativ. 21

22 Källor och litteraturtips: Axelsson, B. LILLA SMÄRTIS informationshäfte, Östersund 2007 Beck-Friis, B. & Strang, P. Palliativ medicin. Liber, Stockholm 2003 Bergdahl, E. Klåda - ett omvårdnadsproblem. Sjukskötersketidningen 5/94.Umeå Birgegård, G. & Glimelius, B. Vård av cancersjuka. Studentlitteratur, Lund 1998 Ehnfors, M. et al. VIPS-boken FoU 48, Vårdförbundet, Stockholm 2000 Ericson, E. & T. Medicinsk vård och specifik omvårdnad. Studentlitteratur, Lund Faull, C. et al. Handbook of Palliative Care. Blackwell Science, Cambridge 1998 FYSS Statens folkhälsoinstitut 2008 Hawthorn, J. Illamående och kräkningar. Studentlitteratur, Lund 199 Kaasa, S. Palliativ behandling och vård. Studentlitteratur, Lund 2001 Killander, E. Tro på patienten. Studentlitteratur, Lund 2000 Källström, A-C. Kir. klin. & Pettersson, B. Sjukhustandvården & Flashar, E. ÖNH Munvårdsprogram vid Vrinnevisjukhuset, Norrköping Läkemedelsboken 2009/2010. Apoteket AB, Orrevall, Y. Den viktiga maten. Cancerfonden 1995 Palliativa rådgivningsteamen i Östergötland. Palliativ vård Vägledning för vårdpersonal Rolling Ferrell, B. & Coyle, N. Textbook of Palliative Nursing. Oxford University Press, New York 2001 Socialstyrelsen. Smärtbehandling i livets slutskede LTAB Linköpings tryckeri AB 2001 Strang, P. Cancerrelaterad smärta - Onkologiska och palliativa aspekter. Studentlitteratur, Lund 2003 Strang, P. Livskvalitet viktigaste målet i nutritionsbehandling av döende. Läkartidningen vol. 97, nr 10, 2000 Strang, P. Symptomlindring vid cancer - en vägledning. Pharmacia & Upjohn, Stockholm Twycross, R. Palliativ vård, Studentlitteratur, Lund 1998 Waller, A. & Caroline, N.L. Palliative Care in Cancer. Butterworth-Heineman, Boston

23 Texten är sammanställd av Åsa Pellikka sjuksköterska ASIH Sundsvall. Granskad av ASIH Sundsvall, distrikstsköterska kväll/natt Sundsvall. samt Peter Hollender överläkare IVA/ASIH. 23

24

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork: Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J

FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J Åtgärderna ska ha föregåtts av en riskbedömning munhälsa enligt ROAG-J, Revised Oral Assessement Guide Jönköping. Vid en eller flera 2:or bör

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Goda råd. för dig som är senior och har kontakt med vård och omsorg

Goda råd. för dig som är senior och har kontakt med vård och omsorg Goda råd för dig som är senior och har kontakt med vård och omsorg Det finns många orsaker till att seniorer är mer utsatta än andra. Det naturliga åldrandet innebär förändringar av både psykiska och fysiska

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT 2 Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 3 4 SUTENT

Läs mer

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård Rätt munvårdshjälpmedel en hjälp i omvårdnadsarbetet 2009-10-08 Hur ska man kunna bibehålla en god munhälsa på äldre dagar? Ej släppa tandvårdskontakten Sjukhustandvården Mölndals sjukhus, Mun-H-Center

Läs mer

Apotekets råd om. Munnen blåsor och sår

Apotekets råd om. Munnen blåsor och sår Apotekets råd om Munnen blåsor och sår Blåsor och sår i och runt munnen kan vara väldigt besvärande, men är för det mesta helt ofarliga. Såren går över av sig själv på någon vecka utan behandling. Orsaken

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Läs mer Vill du läsa mer om Diflucan, gå in på www.diflucan.se, www.fass.se eller läs bipacksedeln som följer med förpackningen. Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Pfizer AB Vetenskapsvägen

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Version februari 2015 1 Upphovsrätt ROAG är ett standardiserat instrument för munbedömning. Instrumentet är utarbetat av

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

NÄTVERK FÖR OMVÅRDNADSFORSKNING MUNHÄLSA TILL CANCERPATIENTER KERSTIN LARSSON LENA NILSSON TORSBY SJUKHUS AVDELNING 4 A

NÄTVERK FÖR OMVÅRDNADSFORSKNING MUNHÄLSA TILL CANCERPATIENTER KERSTIN LARSSON LENA NILSSON TORSBY SJUKHUS AVDELNING 4 A NÄTVERK FÖR OMVÅRDNADSFORSKNING MUNHÄLSA TILL CANCERPATIENTER KERSTIN LARSSON LENA NILSSON TORSBY SJUKHUS AVDELNING 4 A INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning S. 2 Bakgrund S. 2 Syfte S. 2 Metod S. 2 Resultat

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR Mun_o_tand_original.indd 1 06-09-26

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013 Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Ett bra munstatus betydelse för Ätande tugga och svälja maten, matspjälkning Utseende

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Det är en mjuk, tunn sond som förs ned genom ena näsborren till magsäcken.

Det är en mjuk, tunn sond som förs ned genom ena näsborren till magsäcken. Sonden läggs i en mjuk båge bakom örat och tejpas med Fixomull mot näsan och kinden. Genomskinlig OpSite kan också användas och ger bättre kosmetik. Några råd till dig som får näring via Nasogastrisk sond

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Munvårdsåtgärder. Förslag vid en eller flera 2:or och/eller 3:or i ROAG-J

Munvårdsåtgärder. Förslag vid en eller flera 2:or och/eller 3:or i ROAG-J Version 20140527 Munvårdsåtgärder Förslag vid en eller flera 2:or och/eller 3:or i ROAG-J Innehåll Introduktion sid 1 Röst sid 2 Läppar sid 2 Munslemhinnor sid 3 Tunga sid 4 Tandkött, Tänder, Implantat

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Omeprazol Teva vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Observera! Detta läkemedel är receptfritt för att du ska kunna motverka dina besvär av halsbränna och sura uppstötningar utan läkarhjälp.

Läs mer

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / /

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / / 2. Livsstil & Näring Namn: Datum: / / Var god läs instruktionerna innan du utför testet. Detta så att inga oklarheter förekommer och så att vi kan få ett tillförlitligt resultat. Besvara varje fråga med

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende Patientguide Enkla tips för ett fräscht leende Hela tänder hela livet Du har mycket att vinna på att ge dina tänder några minuters omsorg varje dag. En frisk och fräsch mun ger ett vackert leende och bidrar

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång

Läs mer

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar FAKTA OM KNAPPEN Freka Belly Button är en säker och diskret gastrostomiport för långtidsanvändning. Den finns i många olika längder och tjocklekar och passar

Läs mer

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE...

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... Coregas sortiment finns på Apoteket och i dagligvaruhandeln. Corega finns också genom din tandvårdsklinik. MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... is a registered trademark of the GlaxoSmithKline Group of Companies.

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme Mun- och tandvård VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR 4 6 8 12 Bakgrund och komplikationer Symptom från

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Analys av tänkbara orsaker till BPSD

Analys av tänkbara orsaker till BPSD Analys av tänkbara orsaker till BPSD En sammanställning utifrån gruppdiskussioner Återträff för administratörer i BPSD-registret Maj 2015 Inledning Våren 2015 anordnade Demensteamet i Västerås Stad två

Läs mer

Pevaryl. mot underlivssvamp. www.pevaryl.nu. A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl.

Pevaryl. mot underlivssvamp. www.pevaryl.nu. A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl. Pevaryl mot underlivssvamp A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl.nu SE/PV/14-0804 www.pevaryl.nu I den här foldern har vi samlat information

Läs mer

Önskar du läsa mer om de 7 örterna som Sancho består av gör du det på: http://www.lifeport.se/se/sancho#sancho-how-to-use

Önskar du läsa mer om de 7 örterna som Sancho består av gör du det på: http://www.lifeport.se/se/sancho#sancho-how-to-use Lathund för Sancho Detta är en lathund för dig som använder eller säljer Sancho och som önskar få en översikt och fler tips på bra användningsområden för dessa magiska droppar från bergsfolken i Himalaya!

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Apotekets råd om. Bett och stick

Apotekets råd om. Bett och stick Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs

Läs mer

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989. Eva Edblad Tønsberg

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989. Eva Edblad Tønsberg Tannhelse hos barn på sykehus Eva Edblad Tønsberg 13.11.2009 Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989 Alla barn har samma rättigheter Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut Alla barn har rätt till

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION Frågorna är ställda till dig även om någon annan svarar i ditt ställe. Ibland kan de besvaras av föräldrar, vårdpersonal eller någon annan, men alla frågorna handlar

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer