Hur fungerar IP-telefoni?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur fungerar IP-telefoni?"

Transkript

1 Hur fungerar IP-telefoni? Niklas Hillgren, Karl-Johan Lundberg, Fredrik Pettersson, Daniel Torstensson och Emil Wallin. Linköpings universitet Linköping

2 Sammanfattning Voice over IP (VoIP) är ett begrepp man hör ofta idag. Vissa relaterar det till chattprogram, andra till datorspel och vissa använder det som vanlig telefoni. Men vad är egentligen VoIP och hur fungerar det? Hur har det utvecklats över tiden? VoIP är röstkommunikation över ett paketbaserat nätverk (exempelvis internet). För att skicka röstdata över internet krävs att ljudet kodas och packeteras. Detta görs med olika standarder och protokoll. Vid sidan av instant messenger -klienter har även mer spelarorienterade VoIP-klienter blivit populära, för att enkelt kunna kommunicera under spelandets gång. VoIP har sina rötter i ARPANET, men inte förrän på slutet av 90-talet blev det allmänt känt och använt. Det är idag, med hjälp av en brygga, möjligt att ringa från en (Vo)IP-telefon till en telefon kopplad till det traditionella telefonnätet.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Metod och källor Struktur Historia Kodning Protokoll Internet Protocol Transmission Control Protocol User Datagram Protocol Session Initiation Protocol Real-Time Transport Protocol Olika typer av IP-telefoni Användningsområden och möjligheter inom VoIP Exempel på olika VoIP-klienter Slutdiskussion Nackdelar Fördelar Dagsläge och framtidsutsikter...8 Referenser...9 Tryckta referenser...9 Elektroniska referenser...9

4

5 1. Inledning Idag är internet vida utbrett över världen och för många känns det som en självklarhet att kunna utnyttja internets olika funktioner i vardagen. Det värderas högt att smidigt och enkelt kunna söka efter information, skicka e-post eller dela filer med varandra. Något som också ses som en självklarhet är att kunna kommunicera över det vanliga telefonnätet. På senare tid har det även kommit att bli populärt med så kallad IP-telefoni. Det vill säga telefoni som istället för det traditionella telefonnätet (Public Switched Telephone Network, PSTN) utnyttjar internet för att förmedla ett samtal. Vid sidan av populära forum, communitys (sammanslutningar av personer som diskuterar gemensamma intressen) och välanvända instant messenger -klienter börjar även VoIP applikationer som Skype eller Ventrilo bli allt mer vanligt förekommande Syfte Rapportens syfte är att ge en uppfattning av vad Voice over IP (VoIP) innebär, dvs ge en inblick i hur det fungerar. Frågor som rapporten lyfter fram är: Hur har VoIP utvecklas över tiden? Vilka klienter används normalt idag och vad är det för skillnad på dem? Hur fungerar protokollen som används för att samtala inom VoIP? På vilket sätt kodar man röstdatan som skickas? Vilka möjligheter finns det inom VoIP gentemot det traditionella telefonnätet? 1.2. Metod och källor Denna rapport är en litteraturstudie. Rapporten är skriven i olika ämnesområden som svarar på frågorna ovan. Vi lyfter fram en jämförelse mellan VoIP program tack vare egna erfarenheter av användande utav sådan mjukvara Struktur I rapporten används Voice over IP (VoIP) och IP-Telefoni som synonymer. Rapporten inleds med historik och bearbetar sedan de olika tekniska områdena som behövs för att kunna inse VoIP:s för- och nackdelar. Rapporten följer processen från användare till användare, från mun till öra. Rapporten tar upp VoIP:s användningsområden och möjligheter. Rapporten avslutas med en slutdiskussion angående för- och nackdelar. 2. Historia Internettelefonin öppnades för allmänheten 1995, när det israeliska företaget VocalTec presenterade InternetPhone, som gjorde det möjligt för folk att prata med varandra över internet. Detta var ett stort genombrott och i slutet av året fanns det tio leverantörer av mjukvara för ip-telefoni över internet. Man lyckades 1996 ringa en vanlig telefon från en dator via en slags brygga (Post & Telestyrelsen, 2003). IP-telefoni har dock funnits mycket längre än så. Advanced Research Projects Agency (ARPA) skapas 1958 som organ I det amerikanska försvarsdepartementet och J.C.R. Licklider blir oktober 1962 den första chefen för ARPA:s utvecklingsprogram inom dataområdet. Han började skriva om konceptet "Intergalactical Network", där alla i hela världen skulle kunna koppla upp sig och hämta information var som helst. Larry Roberts och Thomas Marill skapar 1965 världens första Wide 1

6 Area Network (WAN), som finansieras av ARPA. Det bevisade misstankarna om att telefonlinjerna visserligen kan användas att skicka data över, men de är ineffektiva och dyra. Man insåg även att paketförmedlande nätverk är effektivare än en äldre teknik som kallas kretskopplade nätverk (Computer History Museum, 2006). Teorin bakom paketförmedlande nätverk stod Paul Baran för i början av 60-talet, men utvecklades oberoende igen av Donald Davies. En fördel med denna teknik är att om en komponent i nätverket slutar svara kan signalen bara välja en annan väg och ändå komma fram. Eftersom systemet skulle bli helt decentraliserat skulle halva systemet fortsätta fungera även om andra halvan gick ner. Barans och Davies av varandra oberoende arbeten var väldigt lika, båda hade t ex den gemensamma paketstorleken 1024 bit. Davies var dock den som fick namnge metoden (packet switching network), vilket var tur då Baran i början kallade den "distributed adaptive message block switching" (Stewart, 1999). I början möttes metoden med skepsis, inte minst bland telebolagen. Men det visade sig snabbt att den var mycket snabbare och billigare än ett kretskopplat nätverk och det var en av de upptäckterna som skulle göra internet möjligt i framtiden (Stewart, 1999). På en konferens i Michigan 1967 kommer man överens om att koppla upp datorerna via Interface Message Processors (IMP), och detta kom att bli de första routrarna. ARPANET, som nätet kom att heta, bestod av flera hopkopplade noder som i sin tur hade ett antal klienter var. Man hade 1969 lyckats koppla ihop fyra noder, som befann sig på varsitt universitet (UCLA, UCSB, SRI och Utahs universitet) (Computer History Museum, 2006). En av ARPANET:s viktigaste uppgift redan då var att möjliggöra röstkommunikation i realtid. Bob Kahn och Vint Cerf gjorde 1974 en konstruktionsplan över Transmission Control Protocol (TCP). Danny Cohen ansåg att TCP visserligen var väldigt säker, men skulle bli för långsamt för röstkommunikation så han och hans kollegor utvecklade Network Voice Protocol (NVP). Detta var två viktiga händelser, för de båda protokollen skulle forma grunden för den teknik vi använder än idag. I augusti samma år lyckades man överföra röstmeddelanden i realtid mellan Lincoln Lab och Information Science Institute, men kvaliteten var dålig. Några månader senare lyckades samma experiment över ARPANET. Protokollet som användes var NVP. Man kom 1977 överens om att separera TCP och IP för att utveckla UDP, som skulle komma att ta över NVP:s roll (Gray, 2005). I Israel växte under sena 90-talet IP-telefonin snabbt. En tjänst vid namn DeltaThree startades 1997 i syfte att låta ryska immigranter ringa hem billigt. Med denna tjänst kunde man ringa över IPnätet mellan två vanliga telefoner. Tjänsten blev internationellt känd och ett amerikanskt bolag började använda den tekniken för att erbjuda samtal till Sydamerika. I Sverige har bl a Glocalnet och Bredbandsbolaget erbjudit IP-telefoni. Att det har blivit populärt på senare tid beror framför allt på att det är billigt, men nu när konkurrensen om telefoni har blivit hård i Europa har även de priserna sänkts (Post- och Telestyrelsen, 2003). 3. Kodning Det som händer när man använder sig av IP-telefoni är att avsändarens röst först omvandlas till digitala koder, dessa koder skickas sedan i paket över internet till mottagaren. Det finns väldigt många olika standarder för kodning av digitalt ljud. G.711 är den vanligaste ljudkodningen vid röstkommunikation. G.711 blev en standard år 1972 och kan användas av alla VoIP-klienter (Hersent, 2005). Den främsta fördelen med denna kodning är att röstkvaliten blir mycket bra, men något som kan ses som en nackdel är att överföringen av data sker i 64 kbit/s, som av många anses ta upp för mycket bandbredd. G.711 använder sig av två olika sätt att koda signalen, A-law och μ-law. En av skillnaderna mellan dessa olika sätt är ljudfrekvensen på ljudet som överförs. A-law används i hela världen bortsett ifrån Nordamerika och Japan som använder sig av μ-law (Hersent, 2005). Därför förklaras A-law i detta arbete eftersom det är den vanligaste. 2

7 Det som händer när man pratar i en mikrofon är att den omvandlar och avbildar ljudvågorna till analoga elektriska signaler. Dessa signaler skickas till en A/D-omvandlare (Analog/Digital) i datorn som omvandlar dem till digitala koder. A/D-omvandlaren sitter i datorns ljudkort. När en analog signal omvandlas till digital så måste den samplas. Med sampling menas att man mäter värdet på signalvågen ett visst antal gånger per sekund. Vid kodning med G.711 ger varje mätning ett värde på en skala mellan -12 och +12. Mätningen av värdet på signalvågen sker 8000 gånger per sekund, alltså med en samplingsfrekvens på 8kHz. Denna samplingsfrekvens är tillräcklig när man ska sampla en mänsklig röst, men vid musikinspelning krävs en mycket högre samplingsfrekvens för att uppnå önskad kvalitet. Nu tittar man på en millisekund av signalvågen, alltså 8 samplingar, dessa kommer att kodas till 8 koder och bli ett paket redo att skickas (Hersent, 2005). En kodad sampling, som består av 8 bitar, kommer att få följande utseende: S E2 E1 E0 M3 M2 M1 M0 Där S är sign bit, E är exponent value och M är mantissa value. S representerar om värdet på samplingen är positiv eller negativ, 0 betyder positiv och 1 betyder negativ. Detta krävs för att representera negativa tal eftersom samplingsvärdet, som kan variera mellan -12 och 12, skrivs på binärform. E representerar vilken sampling mellan 0 och 7 det är i paketet. M representerar vilket värde samplingen har. Så om vi exempelvis har koden så är första siffran 0. Denna siffra, som anger S- värdet, innebär att värdet är positivt. E2, E1 och E0 anger därefter att det är den första samplingen i paketet. Denna har enligt M3, M2, M1 och M0 värdet 5 (0101 på binär form). Alltså har hela samplingen värdet +5. När ett paket väl har sänts och kommit fram till mottagaren sker samma process, fast omvänd. Ljuddatan packas upp och kodas tillbaka i en D/A-omvandlare (Digital/Analog) och genererar olika frekvenser i högtalaren. 4. Protokoll För att kunna förstå hur IP-telefoni (VoIP) fungerar krävs insikt i hur själva anslutningen mellan de samtalande parterna fungerar. Här förklaras några grundläggande tekniker som används för att transportera tal i realtid över nätverk. Här behandlas Internet Protocol (IP) och andra protokoll som används vid transporten Internet Protocol Internet Protocol (IP) är ett protokoll som används i paketbaserade nätverk för att hantera uppgifter om adresser samt dirigering av dessa paket (Lindecrantz, 2007). Informationen som skickas via dessa nätverk delas upp i små paket, vilka adresseras och skickas till samma mål. Paketen, som är oberoende av varandra under transporten, kan ta vilken väg som helst genom nätverket. Paketen är korta sekvenser av bytes som, förutom datainnehållet, innehåller ett sidhuvud (header) som beskriver paketets tänkta destination och annan nödvändig information så att routrar (speciella nätverksenheter som används för diregering av paket) kan skicka vidare paketet åt rätt håll (Goralski, 2000). IP har sedan första versionen förfinats under åren och kan idag ses som en pålitlig teknik för dataöverföring (Lindecrantz, 2007). Internet baseras i huvudsak på version 4 (IPv4) som är allmänt utbredd. Eftersom denna version använts i över tjugo år används IP och IPv4 ofta som synonymer (Savorić, 2004). En IP(v4)-adress har en storlek på 32 bitar (Savorić, 2004). Antalet unika adresser är alltså 2 32 stycken. Antalet lediga IP(v4)-adresser börjar dock redan ta slut. Därför är arbetet i full gång med en ny version med större adressrymd (Lindecrantz, 2007). IP version 6 (IPv6) har utvecklats som en 3

8 möjlig efterföljare till IPv4 med en adresstorlek på 128 bitar (Savorić, 2004). Antalet unika adresser blir då utökat till så mycket som stycken. Även om IPv6 ännu inte är vida utbredd i dagens internet likt IPv4, så har många routrar anpassats så att protokollen fungerar parallellt (Savorić, 2004). Enligt modellen Open Systems Interconnection (OSI-modellen) kan man dela in kommunikation mellan datorsystem i olika lager (nivåer). Varje lager har en tydlig uppgift samt innehåller ett antal olika tekniker och protokoll för att hantera kommunikationen. (Lindecrantz, 2007). Närmast användaren finns applikationslagret som använder sig av det underliggande transportlagret. Detta lager utnyttjar i sin tur exempelvis IP som är en del av nätverkslagrets olika protokoll (Zimmermann, 1980). Nedan visas de lager, med tillhörande protokoll, som används inom VoIP. Applikationslager SIP Transportlager TCP, UDP, RTP Nätverkslager IP Figur 1 Exempel på protokoll som används inom VoIP (indelade i lager enligt OSI-modellen). Session Initiation Protocol (SIP) är ett protokoll som tillhör enligt OSI-modellen tillhör applikationslagret. SIP använder sig av underliggande protokoll i transportlagret för att identifiera och hantera olika anslutningar (Lindecrantz, 2007). Transmission Control Protocol (TCP) och User Datagram Protocol (UDP) är två olika protokoll som tillhör transportlagret (Zimmermann, 1980). Dessa protokoll använder sig av IP i det underliggande nätverkslagret för att kunna paketera, adressera och synkronisera datapaket (Lindecrantz, 2007). TCP och UDP behövs också för att kontrollera att transporten sker på ett tillförlitligt sätt eftersom IP inte bryr sig om det aktuella nätverkets tillförlitlighet (Goralski, 2000) Transmission Control Protocol Transmission Control Protocol (TCP) möjliggör sändande och mottagande av data i två riktningar samtidigt. TCP är alltså ett transportprotokoll med så kallad full-duplex (Savorić, 2004). Dessutom är TCP ett felkorrigerande protokoll. TCP garanterar att de paket som skickas kommer fram samt att de kommer fram i den följd de skickats. TCP fokuserar alltså på en kvalitet som i många sammanhang mycket önskvärd, framförallt vid traditionell filöverföring. En nackdel med denna fullt felkorrigerande och pålitliga metod är att den medför längre överföringstider och kräver större resurser. Det medför att TCP inte är helt optimalt för tal i realtid eftersom alla förseningar i paketöverföringen kommer uppfattas som störningar i ljudströmmen (Lindecrantz, 2007) User Datagram Protocol User Datagram Protocol (UDP) är inte felkorrigerande som TCP. UDP garanterar inte ens att alla paket kommer fram. UDP fokuserar på snabbhet istället. Överföring av taldata sker ofta med UDP eftersom det vid överföring av tal inte är lika viktigt att alla paket kommer fram som vid exempelvis fildelning. Det viktiga är ju att de paket som kommer fram når sin destination på kortast möjliga tid. Allt för att undvika fördröjningar och störningar. Om ett paket inte kommer fram är det ingen idé att skicka det igen som med TCP. Alla paket som inte kommer fram inom en rimlig tid kastas helt enkelt för att optimera överföringstiden (Lindecrantz, 2007). Även om UDP själv inte garanterar att alla paket kommer fram kan naturligtvis olika applikationer hantera felkorrigering om pålitlig dataöverföring med UDP trots allt skulle vara önskvärd. 4

9 4.4. Session Initiation Protocol Session Initiation Protocol (SIP) är ett protokoll som används för att hantera och kontrollera anslutningar mellan olika VoIP-applikationer. Det utvecklades från början av Internet Engineering Task Force (IETF) och har idag vuxit till en standard för samtalshantering inom VoIP. En stor fördel är att SIP kan utnyttja Uniform Resource Indicators (URI:s) för att identifiera och ansluta till en specifik användare. Ett telefonnummer kan med denna metod representeras med text istället för siffror, vilket är ytterst smidigt eftersom Domain Name System (DNS) och e-postadresser redan använder denna representation (Lindecrantz, 2007). Tack vare SIP behöver användaren alltså inte lägga någon tid på att lära in olika sifferkombinationer till viktiga kontakter utan istället använda sig av mer logisk adressering. Dessutom kan du nås på samma adress var du än befinner dig i världen, så länge du har tillgång till internet. SIP har fler smidiga funktioner som exempelvis stöd för närvarohantering. Protokollet gör det alltså möjligt för applikationer att känna av och visa om en viss användare är tillgängligt eller inte. Applikationen kan ge användaren möjlighet att själv ange sin status. Detta är mycket vanligt bland så kallade Instant Messenger -klienter och finns ofta som möjlighet i mjukvarutelefoner. Denna möjlighet att se sina kontakters tillgänglighet och visa sin egen status är förstås mycket uppskattad (Lindecrantz, 2007) Real-Time Transport Protocol Real-Time Transport Protocol (RTP) är ytterligare ett protokoll som används inom VoIP. Protokollet är utvecklat av IETF och använder sig av flera anslutningar med UDP för en optimerad transport av realtidsdata (Lindecrantz, 2007). 5. Olika typer av IP-telefoni För att ringa med IP-telefoni kan man antingen använda ett datorprogram, det kräver då att man har mikrofon och högtalare inkopplade till sin dator. Vanligt är också att använda en extern telefon. Då använder man en IP-telefon eller en traditionell telefon ansluten via en adapter. Man kan även använda olika IP-telefoniprogram (softphones) på en modern mobiltelfon. Då kan man ringa med hjälp av trådlöst internet istället för det vanliga GSM- eller 3G-nätet. När man talar om fast IP-telefoni menar man en anslutning som används i samma syfte som traditionell telefoni. Dessa tjänster erbjuds ofta av bredbandsleverantörer som en extra tjänst. Detta beror på att de uppgraderat sina nät för att kunna hantera både internet, telefoni och kabel-tv. Med fast IP-telefoni kan man ringa till vanliga telefonnummer och man har ett eget nummer som man kan nås på. Det går att ringa nödsamtal och lokalisera varifrån man ringer. Det går inte att ta med sig telefonen till en annan anslutning. Denna tjänst behöver inte innehålla en vanlig internetanslutning och kan därför lämpa sig för användare som vill ta del av IP-telefonins fördelar, så som billigare samtalskostnader, utan att behöva krångla med datorer (Post & Telestyrelsen, 2006). Nomadisk IP-telefoni är en tjänst som levereras över en redan befintlig internetanslutning. Man kan därför flytta med sig sin telefon till vilken internetanslutning man vill. Därför har leverantören ingen kontroll över var användaren befinner sig geografisk. Det går att ringa ut från en dylik tjänst till det vanliga telefonnätet (PSTN). Något som diskuteras frekvent kring IP-telefoni är möjligheten att ringa nödnummer (exempelvis 112 eller 911). Det är framförallt problematiskt att lokalisera var den nödställde befinner sig då denne ringer med IP-telefoni. Vissa typer av nomadisk IP-telefoni låter dock användaren själv ange adressuppgifter om var denne befinner sig. Dessa uppgifter kan då användas av larmcentralerna för att lokalisera den som ringer och koppla denne till rätt alarmeringscentral. En nomadisk tjänst som inte kan nå nödnummer är enligt lagens mening inte en telefonitjänst (Post & Telestyrelsen, 2006). En sista kategori är VoIP-tjänster som inte erbjuder möjligheten att ringa till eller bli uppringd av det fasta telenätet. Dessa kan bara kommunicera med varandra (Post & Telestyrelsen, 2006). 5

10 6. Användningsområden och möjligheter inom VoIP Det finns en rad större användningsområden för IP-telefoni jämfört med traditionell telefoni. Här behandlas ett urval som är relevanta. För att kunna ringa till både användare inom VoIP-nätet och till vanliga traditionella telefonnummer måste en brygga skapas mellan VoIP-nätet och det traditionella telefonnätet PSTN. Att ringa inom VoIP är oftast helt gratis medan leverantörer ofta tar betalt för tjänsten att ringa från VoIP till PSTN. Då man marknadsför IP-telefoni idag, lägger man framförallt fram argumentet att det ska bli billigare att ringa, men VoIP har även andra utvecklingsmöjligheter. Många funktioner inom VoIP är än så länge bara i ett tidigt stadium och vissa integrationslösningar har inte sett dagens ljus. Under de senaste tio åren har VoIP vuxit fram på marknaden och om ett företag idag ska bygga ut sin infrastruktur så investerar de oftast i IP-baserad teknik. Det som lockar företag till att investera i VoIP är att dom kan använda samma teknik/hårdvara som redan används i ett befintligt företagsnätverk. Företagen ställer dock krav på att tjänster som konferenssamtal, vidarekoppling, återuppringning och liknande traditionella tjänster ska fungera för att de ska investera i tekniken. För företag finns då möjligheten att använda en IP-baserad växel. Dessa ger enkelt och billigt tillgång till system som förut endast var tillgängliga för större och mer etablerade företag (Lindecrantz, 2007). En Personal Bransch Exchange (PBX) är en privat, traditionell telefonväxel sammankopplad med PSTN. Med en PBX kan man bland annat hantera funktioner som vidarekoppling, samtalsgrupper, mötesrum, återuppringningar och menysystem. En IP-PBX har samma funktionalitet som en vanlig PBX, men är baserad på IP-teknik. Med en IP-PBX kan man hantera och prioritera olika samtal samt bestämma hur de ska kopplas vidare. Man kan också anordna en gruppkonversation, dvs. att koppla ett samtal till flera personer samtidigt, vilket är en välanvänd och mycket uppskattad tjänst. Detta styrs via mjukvara (som kommunicerar med IP-PBX:en). Med mjukvara kan kan man hantera problem med långa telefonköer. Man kan även låta den som befinner sig i telefonkön lyssna på musik eller olika typer av informationsmeddelanden. Fördefinerade välkomstmeddelanden eller menysystem där användaren själv får välja ärende och navigera genom menysystemet med hjälp av telefonen (röststyrt eller med knappsats) är också tjänster som hanteras med mjukvara (Lindecrantz, 2007). Med hjälp av Session Initiation Protocol (SIP) ges en möjlighet att sätta en status på din närvaro. Precis som på instant messenger -program kan man enkelt konfigurera IP-telefonens status angående användarens tillgänglighet. Denna status kan sedan avläsas av andra användares IPtelefoner. SIP ger en mobilitet som tidigare inte varit möjligt, med hjälp av en internet uppkoppling kan du ringa till vem som helst till samma samtalskostnad med ditt egna unika telefonnummer (Lindecrantz, 2007). 7. Exempel på olika VoIP-klienter Olika typer av VoIP-klienter har olika användargränssnitt. Här jämförs den populära klienten Skype med mer spelarorienterade applikationer så som Ventrilo och TeamSpeak. Skype är en nomadisk IPtelefonitjänst som med hjälp av olika tilläggstjänster möjliggör samtal till nummer i det traditionella telefonnätet (PSTN). Ett PSTN-nummer kan även kopplas till användarens eget konto, vilket gör att användaren kan nås från traditionella telefoner kopplade till PSTN. Författarna har tidigare erfarenhet av Ventrilo och TeamSpeak (båda med liknande användargränssnitt) som inte erbjuder möjligheten att ringa till eller från PSTN. Ventrilo och TeamSpeak riktar sig framför allt till spelare av olika onlinespel där det är viktigt att kunna kommunicera samtidigt som man spelar. Då har röstkommunikation stora fördelar över textmeddelanden eftersom man har händerna fria till att spela. För att kunna utnyttja dessa applikationer behöver man ansluta till en server. Då kan en grupp spelare enkelt ansluta till samma server och samtala. Det är därför mycket värdefullt för sammanslutningar av spelare att skaffa en gemensam server för detta behov. På servern kan man sedan skapa 6

11 rum eller kanaler som användarna kan ansluta till. Olika rum har olika behörighetsnivåer att tala med andra rum. Vanligast är att man endast talar med dem som befinner sig i samma rum. Det vill säga att två opponerande lag kan vara anslutna till samma server och spela emot varandra, eftersom lagen då kan befinna sig i skilda rum. Skype och annan IP-telefoni liknar mer traditionell telefoni för användaren. Man ringer upp en specifik person istället för att ansluta till en server. Du behöver inte själv hitta en server att ansluta till. Skype ansluter automatiskt till en kontrollserver som kontrollerar att man har rätt användarnamn och lösenord. Sedan öppnas en direkt anslutning mellan sändare och mottagare, så kallad peer-to-peer - teknik eller kortare P2P-teknik (Baset, 2004). Denna process underlättar användandet för den vanlige användaren, men ger dock färre valmöjligheter för den mer avancerade användaren. Istället för de spelarorienterade applikationernas olika rum och kanaler använder Skype en kontaktlista (som användaren själv skapar och upprätthåller). Kontaktlistan visar användarens kontakters tillgänglighet (status) och används för att ringa upp dem. Även om det inte är Skypes huvudsakliga användningsområde så är det möjligt att vara fler än två deltagare i ett och samma samtal. En fördel i Ventrilo är att serveradministratören kan välja kodning av ljudet (så kallad codec) och då bestämma hur mycket bandbredd som ska användas. Dessutom har användaren möjlighet att i programmet själv konfigurera vilka drivrutiner som ska användas och vilken ljudkvalitet som önskas. Andra fördelar med Ventrilo och TeamSpeak är att användaren kan välja att använda en push-to-talk -knapp. Alltså en knapp som hålls in då man vill prata, ungefär som på en komradio. Då kan sändaren välja när han vill att mottagaren ska höra vad denne säger. Då slipper man ett ständigt eventuellt bakgrundsbrus från mikrofoner. I Skype imiteras istället ett vanligt telefonsamtal, därför hörs hela tiden båda parters mikrofoner. En annan skillnad är att tillverkarna av mer spelarorienterade applikationer inte har lagt ner särskilt stor energi på att göra utseendet snyggt. De är användarvänliga, men kanske inte lika visuellt tilltalande. Applikationerna erbjuder dessutom många funktioner för att inte begränsa användarvänligheten trots att man inte har möjlighet att växla till applikationen medan man spelar. Skype däremot har ett mer genomarbetat användargränssnitt vad gäller det visuella, men det förväntas att användaren själv håller reda på exempelvis kontakters tillgänglighet vilket kräver mer eller mindre ständig uppsikt över programmet. 8. Slutdiskussion Här behandlas främst olika för- och nackdelar med VoIP, men också hur VoIP används i dagsläget samt hur dess framtid kan tänkas se ut Nackdelar Den största nackdelen med IP-telefoni är att det ibland inte går att lokalisera var man befinner sig när man ringer. Detta krävs för att man ska bli kopplad rätt när man ringer ett nödnummer (exempelvis 112 eller 911). Av denna anledning rekomenderas inte VoIP-lösningar som inte stödjer nödsamtal som enda telefonalternativ för ett hushåll (Post & Telestyrelsen, 2006). Om användaren eller internetleverantören får strömavbrott dör förvisso inte hela internet, men utan ström kan VoIP inte utnyttjas eftersom ström inte fås genom telefonlinan som vid traditionell telefoni. Alltså förekommer det en större risk för störningar i form av strömavbrott vid användning av VoIP Fördelar Den största fördelen med att skicka röstmeddelanden över internet istället för via telefonledningarna är att det blir billigare för användaren, givet att man inte betalar sitt internet baserat på trafik. Det kräver förvisso viss investering i hårdvara samt i en internetanslutning. Eftersom detta finns att tillgå 7

12 nästan överallt i dagens samhälle kan man ringa billigt var man än befinner sig (Schueneman, 2007). Med VoIP kan man utnyttja samma teknik/hårdvara för både data och röstströmmar vilket bidrar till lägre kostnader för både företag och privatanvändare (Lindecrantz, 2007). Eftersom man skickar röstmeddelandena digitalt över paketbaserade nätverk kan man enkelt, med exempelvis en webbkamera kopplad till datorn, skicka videoströmmar med samma teknik. Detta förenklar videokonferenser. För företag finns möjligheten att använda en IP-PBX (växel). Dessa ger mindre företag tillgång till system som förut endast var tillgängliga för större och mer etablerade företag. Nu kan även mindre företag, och kanske även privatpersoner, utnyttja kösystem, menysystem, väntemusik, samtalsprioritering och liknande (Lindecrantz, 2007) Dagsläge och framtidsutsikter Att IP-telefonin har kommit för att stanna är klart. Om det helt kommer ta över marknaden är svårt att säga. Skype har i juli 2007 ca 220 miljoner användare, vilket är en ökning på 94 % sedan året innan. 30 % av kunderna är företag, och denna del blir allt viktigare. Många företag som t ex Nokia lägger dessutom in Skypes program i sina mobiltelefoner och datorer. Under andra kvartalet (2007) fördubblades Skypes omsättning till 90 miljoner kronor (Leijonhufvud, 2007). Google, som för ett tag sedan startade Google Talk, har just köpt upp Grand Central Communications. De har utvecklat en mjukvara som man kan anknyta till t ex mobilen eller hemtelefonen och använda dessa via datorn eller en vanlig telefon. Exakt vad Google ska göra med sitt nyförvärv är oklart, men troligen ska det på något sätt inkluderas i Google Talk (E24, 2007). VoIP:s breda användningsområde samt möjligheten att integrera tekniken i redan befintliga företagsnätverk gör det tilltalande för företag eftersom det minskar företagets kostnader. Ju fler företag som får upp ögonen för denna fördel, ju mer kommer VoIP att växa. I takt med att infrastrukturen byggs ut kommer dessutom fler och fler männsikor ha tillgång till snabbt och tillförlitligt bredband. Användaren kommer då, precis som vid användning av det traditionella telefonnätet, kunna koppla telefonen direkt in i väggen. Detta kommer förmodligen kommer att gynna VoIP:s utveckling. 8

13 Referenser Tryckta referenser Baset Salman A., Schulzrinne Henning (2004), An Analysis of the Skype Peer-to-Peer Internet Telephony Protocol, Department of Computer Science, Columbia University, New York, 15 september [pdf] <http://arxiv.org/ftp/cs/papers/0412/ pdf> Hämtad Goralski Walter, Kolon Matthew (2000), IP telephony, McGraw-Hill, Gray Robert M. (2005), The 1974 Origins of VoIP, IEEE Signal Processing Magazine, No 87, juli [pdf] <http://ieeexplore.ieee.org/iel5/79/31384/ pdf? tp=&arnumber= &isnumber=31384> Hämtad Hersent Oliver, Petit Jean-Pierre, Gurle David (2005), Beyond VoIP protocols: understanding voice technology and networking techniques for IP telephony, Chichester Wiley, Zimmermann Hubert (1980), OSI Reference Model - The ISO Model of Architecture for Open Systems Interconnection, IEEE Transactions on Communications, Vol. COM-28, No 4, april [pdf] <http://www.comsoc.org/livepubs/50_journals/pdf/rightsmanagement_eid = pdf> Hämtad Elektroniska referenser Computer History Museum (2006), Computer History Museum Exhibits Internet History, Computer History Museum, [www] <http://www.computerhistory.org/internet_history/> Hämtad E24 (2007), Nytt förvärv för Google, E24, 4 juli [www] <http://www.e24.se/dynamiskt/it_telekom/did_ asp> Hämtad Leijonhufvud Jonas (2007), Skype har 220 miljoner användare, DN, 25 juli [www] <http://www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp?a=674031> Hämtad Lindecrantz Mikael, Junström Marcus (2007), VoIP som kommunikationsplattform - Tjänster och möjligheter, Kandidatuppsats, Linköpings Universitet, [pdf] <http://www.divaportal.org/diva/getdocument?urn_nbn_se_liu_diva fulltext.pdf> Hämtad Post & Telestyrelsen (2003), IP Telefoni: En teknisk marknadsbeskrivning, Post & Telestyrelsen, 13 november [pdf] <http://www.pts.se/archive/documents/se/iptelefoni_teknisk_marknadsbeskrivning_pts-er pdf> Hämtad Post & Telestyrelsen (2006), Utredning av IP-telefoni och andra elektroniska kommunikationstjänster samt möjligheten att nå nödnummer 112, Post & Telestyrelsen, 31 mars [pdf] <http://www.pts.se/archive/documents/se/iptelefoni_teknisk_marknadsbeskrivning_pts-er pdf> Hämtad Savorić Michael (2004), Improving Congestion Control in IP-based Networks by Information Sharing, Doktorsavhandling, Tekniska Universitetet, Berlin, [pdf] <http://edocs.tuberlin.de/diss/2004/savoric_michael.pdf> Hämtad Schueneman Thomas (2007), The Advantages and Disadvantages of Using VoIP, [www] <http://ezinearticles.com/?the-advantages-and-disadvantages-of-using- VoIP&id=147921> Hämtad

14 Stewart Bill (1999), Packet Switching History, Living Internet, [www] <http://www.livinginternet.com/i/iw_packet_inv.htm> Hämtad

IP-telefoni. Velio Roumenov 790429-0777. Stefan Rådesjö 800717-7010

IP-telefoni. Velio Roumenov 790429-0777. Stefan Rådesjö 800717-7010 IP-telefoni Velio Roumenov 790429-0777 Stefan Rådesjö 800717-7010 1.Introduktion Detta arbete beskriver IP-telefoni, författarna anser att IP-telefoni så småningom kommer vara den telefonityp som används

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

File Transfer Protocol (FTP) Problem och lösningar

File Transfer Protocol (FTP) Problem och lösningar File Transfer Protocol (FTP) Problem och lösningar Fredrik Pettersson frepe593@student.liu.se Daniel Torstensson danto629@student.liu.se IT1 - DOIP21 TDTS09 Datornät och internetprotokoll Linköpings universitet

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

TCP/IP och Internetadressering

TCP/IP och Internetadressering Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset

Läs mer

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet OSI-modellen Skiktade kommunikationsprotokoll Informationsteknologi Jakob Carlström Open Systems Interconnect Standardiserad av ISO 98 Referensmodell, inte protokollstandard skikt Har påverkat utvecklingen

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

IT för personligt arbete F2

IT för personligt arbete F2 IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet

Läs mer

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

IP-telefoni för nybörjare

IP-telefoni för nybörjare IP-telefoni för nybörjare Erik Morin 1 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 2 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 3 Från ett system till ett annat De flesta användare behöver inte alls bry sig

Läs mer

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar 5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net

1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Datum Vår referens Sida 2011-03-28 Dnr: 11-3053 1(5) 1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress:

Läs mer

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd

Läs mer

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.

Läs mer

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är

Läs mer

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.

Läs mer

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är

Läs mer

DATA CIRKEL VÅREN 2014

DATA CIRKEL VÅREN 2014 DATA CIRKEL VÅREN 2014 Ledare: Birger Höglund och Sten Halvarsson Sida:1 av 6 Kursdag 22 januari 2014 Olika kablar: Sten berättade och visade upp olika möjligheter att ansluta kablar till dator och telefoner.

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer 5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex

Läs mer

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008 IP Telefoni en möjlighet som är här nu Nortech, November 2008 Agenda presentation Vad är IP Telefoni Historik och marknad Kundvärden och nya möjligheter Framtid och nya aktörer 2 Internet Telefoni Internet

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer

Läs mer

Voice over IP / SIP. Switching Costs SIP. Motivation for VoIP. Internet Telephony as PBX replacement. Internet Telephony Modes.

Voice over IP / SIP. Switching Costs SIP. Motivation for VoIP. Internet Telephony as PBX replacement. Internet Telephony Modes. Voice over IP / SIP Motivation for VoIP Baserat på material från Henning Schulzrinne, Columbia University. 1 2 Internet Telephony as PBX replacement Switching Costs 3 4 Internet Telephony Modes SIP SIP

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

Aastra 6731i fast IP-telefon i 3Växel.

Aastra 6731i fast IP-telefon i 3Växel. Aastra 67i fast IP-telefon i Växel. För att använda Softphone i dator och mobil samt i fasta IP-telefoner behöver du skaffa tilläggstjänsten Softphone. När du har det kan du använda alla IP-telefonitjänster

Läs mer

Dubbelt så mycket till halva priset. Varför IP- Kommunikation Lägre kostnad, Högre effektivitet

Dubbelt så mycket till halva priset. Varför IP- Kommunikation Lägre kostnad, Högre effektivitet Dubbelt så mycket till halva priset Varför IP- Kommunikation Lägre kostnad, Högre effektivitet Vilka är vi? Internationell consulting gentemot operatörer, ISPer, service providers och företag. Från powerpoint

Läs mer

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING , TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse

Läs mer

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching Internet Internet hur kom det till? A worldwide collection of interconnected networks. Ingen central dator/nät Ingen organisaion styr Internet, men ett antal organisationer samordnar aktiviteten fi ICANN

Läs mer

Real-time requirements for online games

Real-time requirements for online games Real-time requirements for online games En undersökning om protokoll, tekniker och metoder som datorspel använder för att kommunicera över Internet Victor Grape Milad Hemmati Linköpings universitet Linköping

Läs mer

Datakommunikation I 5p

Datakommunikation I 5p kommunikation I 5p Magnus Jonsson Internet Satellite Laptop computer Workstation Ethernet Cray Supercomputer Satellite dish Datorkommunikation Många förkortningar Många detaljer (t.ex. protokollspecifikationer)

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Föreläsning i webbdesign Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Klient Server Klient (Client kund) ED program för ad utnydja tjänster som begärs

Läs mer

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål: Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten

Läs mer

BitTorrent. TDTS09 Datornät och internetprotokol Nicklas Schultz och Tim Bjärengren Linköpings universitet Linköping

BitTorrent. TDTS09 Datornät och internetprotokol Nicklas Schultz och Tim Bjärengren Linköpings universitet Linköping BitTorrent TDTS09 Datornät och internetprotokol Nicklas Schultz och Tim Bjärengren Linköpings universitet Linköping 2011-02-22 Sammanfattning I den här rapporten studeras protokollet BitTorrent, ett peer-to-peer-protokoll

Läs mer

Aastra 6737i fast IP-telefon

Aastra 6737i fast IP-telefon Växel Aastra 677i fast IP-telefon i Växel. Aastra 677i fast IP-telefon i Växel. För att använda Softphone i dator och mobil samt i fasta IP-telefoner behöver du skaffa tilläggstjänsten Softphone. När du

Läs mer

OH Slides F: Wide Area Networks

OH Slides F: Wide Area Networks OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition,

Läs mer

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC

Läs mer

Din guide till IP RFID. Intertex Nu ännu starkare säkerhet för SIP. Snom - marknadens säkraste IP-telefon. Ur innehållet TALK TELECOM

Din guide till IP RFID. Intertex Nu ännu starkare säkerhet för SIP. Snom - marknadens säkraste IP-telefon. Ur innehållet TALK TELECOM for you Din guide till IP Nummer 7 2010 God Jul och Gott Nytt År önskar TALK TELECOM Ur innehållet RFID Säker passage med plastbricka Intertex Nu ännu starkare säkerhet för SIP Snom - marknadens säkraste

Läs mer

Internets historia i Sverige

Internets historia i Sverige Internets historia i Sverige 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev tillgängligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det första svenska elektroniska forumet började av Stockholms Datamaskincentral.

Läs mer

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll 1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på

Läs mer

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut

Läs mer

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är: Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen

Läs mer

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Måndag 14 mars, kl 14.00-19.00 Victoriastadium 1A, 1B Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett

Läs mer

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Se Se också Intro en en streamad videoinspelning som som finns finns på på nätet nätet Innehåll Kort om grundläggande nätverkskoncept

Läs mer

IP-telefoni -en teknisk undersökning

IP-telefoni -en teknisk undersökning Examensarbete Våren 2011 Sektionen för Hälsa och Samhälle Avdelning Computer Science IT-drifttekniker inriktning System Management IP-telefoni -en teknisk undersökning Författare Joakim Bergqvist Daniel

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Vaka Porttelefon. Manual. 20009-06 Vaka Porttelefon

Vaka Porttelefon. Manual. 20009-06 Vaka Porttelefon Manual Porttelefon VAKA axema Sida 1 Copyright Axema Access Control AB, Stockholm 2012. 200xx-sv Vaka manual Axema Access Control AB är ett svenskt säkerhetsföretag som sedan 1992 utvecklar och marknadsför

Läs mer

Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium

Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium Dagens pass: Datorsäkerhet Nätverk Nätverkssäkerhet Så fungerar datatrafik Mats Weiderstål ska till Kazan för att titta på en junior.

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad

Läs mer

Internet och kommunikation. Kommunikation

Internet och kommunikation. Kommunikation Internet och kommunikation Internet är bara en del av kommunikationsutveckling. Andra typer av kommunikation: - rökpuffar - runskrift - tal - ord - telefon 1 Kommunikation För kommunikation krävs minst

Läs mer

IP Communications Platform

IP Communications Platform IP Communications Platform Löftet om konvergens har uppfyllts Kommunikation är viktigt för företag, men utförs i slutändan på en personlig nivå vid arbetsplatsen. Om du överväger en ny kommunikationslösning

Läs mer

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet 5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox.

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox. FRÅGOR & SVAR ANGÅENDE INTERNET Vad är en domän? Sytemet delar upp t.ex www.gy.varmdo.se i domäner dom läses från höger till vänster allt så.se först som står från vilket land den är i från i detta tillfälle

Läs mer

Gränslös kommunikation

Gränslös kommunikation Ericsson enterprise multimedia server Gränslös kommunikation Den nya generationen multimedielösningar för företagskommunikation Kunnig personal och högeffektiva arbetssätt är viktiga faktorer om ett företag

Läs mer

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013?

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid 1 av 7 Måndag 02-01-14 kl. 14.00 19.00 Ansvariga lärare: Johan Garcia och Annika Wennström Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p,

Läs mer

ShoreTel Mobility - Användarguide

ShoreTel Mobility - Användarguide ShoreTel Mobility - Användarguide ShoreTel Mobility är en App för arbetssamtal till Android, iphone, ipad och ipod Touch. Mobility App använder sig av såväl trådlösa WiFi nätverk, mobila datanätverk samt

Läs mer

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2 DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

Kan vi lita på Internettekniken?

Kan vi lita på Internettekniken? Kan vi lita på Internettekniken? Per Hurtig Per.Hurtig@kau.se Datavetenskap Agenda Telefoni Internet Telefoni över Internet? Forskning vid Karlstads Universitet Sammanfattning Alltid tillgängligt Telefoni

Läs mer

Denial of Services attacker. en översikt

Denial of Services attacker. en översikt Denial of Services attacker en översikt Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon

Läs mer

EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System. Peer-To-Peer system

EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System. Peer-To-Peer system EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System Peer-To-Peer system Andreas Bernet 810929-0018 beran@etek.chalmers.se Sektion: Elektroteknik Johan Zhang 820401-1830 zhaj@etek.chalmers.se Sektion:

Läs mer

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12 MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det

Läs mer

Datasäkerhet och integritet

Datasäkerhet och integritet Chapter 4 module A Networking Concepts OSI-modellen TCP/IP This module is a refresher on networking concepts, which are important in information security A Simple Home Network 2 Unshielded Twisted Pair

Läs mer

Voice over IP / SIP. Motivation for VoIP. Johan Garcia. Datakommunikation II. Baserat på material från Henning Schulzrinne, Columbia University.

Voice over IP / SIP. Motivation for VoIP. Johan Garcia. Datakommunikation II. Baserat på material från Henning Schulzrinne, Columbia University. Voice over IP / SIP Baserat på material från Henning Schulzrinne, Columbia University. 1 Motivation for VoIP 2 1 Internet Telephony as PBX replacement 3 Switching Costs 4 2 Internet Telephony Modes 5 SIP

Läs mer

Att välja abonnemang

Att välja abonnemang Att välja abonnemang 1. Internetabonnemang (bredband) Fast anslutning o Telefonnätet (Telias gamla koppartråd) o Kabel-TV (t.ex. Comhem) o Fiber (t.ex. Stadsnät) Mobilt bredband Jag har av praktiska skäl

Läs mer

Nybro Energis Fibernät

Nybro Energis Fibernät Nybro Energis Fibernät Kom-igång-guide fiber.nybroenergi.se Välkommen som kund i Nybro Energis fibernät! Hela vårt nät baseras enbart på just fiber och det borgar för att investeringen är framtidssäker

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer

MANUAL CELLIP SOFTPHONE

MANUAL CELLIP SOFTPHONE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Funktioner... 2 1. Starta Cellip Softphone... 2 2. Logga in... 2 3. Ringa med Cellip Softphone... 2 4. Dolt nummer... 3 5. Svara i Cellip Softphone... 3 6.

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Lync 2013 utbildningsmaterial för iphone

Lync 2013 utbildningsmaterial för iphone Lync 2013 utbildningsmaterial för iphone Upplägget av utbildning i Lync för iphone Vi kommer att gå igenom följande avsnitt med paus mellan avsnitten Installera Lync, inloggning och inställningar för ljudoch

Läs mer

PEER TO PEER STREAMING

PEER TO PEER STREAMING PEER TO PEER STREAMING Eric Lundmark och Charlotte Tamm Linköpings universitet Linköping 23/2-11 Sammanfattning Att sända musik och video över internet kräver mycket bandbredd. För att effektivisera strömningstekniken

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

Datainsamling över Internet

Datainsamling över Internet Datainsamling över Internet I den här uppgiften skall du styra ett mätförlopp och hämta mätdata via internet. Från en dator skall du styra en annan dator och beordra den att utföra en mätning och skicka

Läs mer

Artikelnr. P0606026 01. CallPilot Message Networking Användarhandbok

Artikelnr. P0606026 01. CallPilot Message Networking Användarhandbok Artikelnr. P0606026 01 CallPilot Message Networking Användarhandbok CallPilot Message Networking Användarhandbok Copyright 2003 Nortel Networks Med ensamrätt. 2003. Informationen i det här dokumentet kan

Läs mer

Ver. 19734. Guide. Nätverk

Ver. 19734. Guide. Nätverk Ver. 19734 Guide Nätverk Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 2. Protokoll 1 2.1 FTP 1 2.2 DNS 1 2.3 HTTP 2 2.4 HTTPS 2 2.5 TFTP 2 2.6 SNTP/NTP 2 2.7 SIP 2 2.8 RTP 2 2.9 RTCP 2 3. Nät 3 4. Brandvägg

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att göra Kursombud 2 Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall

Läs mer

Filöverföring i Windowsmiljö

Filöverföring i Windowsmiljö Linnéuniversitetet Projektrapport Grundläggande Operativsystem 1DV415 Filöverföring i Windowsmiljö Erik Ljungqvist, Viktor Hjertman 10 januari 2014 Sammanfattning I detta projekt undersöks skillnaden i

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren

Läs mer

Säker IP telefoni? Hakan Nohre, CISSP hnohre@cisco.com

Säker IP telefoni? Hakan Nohre, CISSP hnohre@cisco.com Säker IP telefoni? Hakan Nohre, CISSP @cisco.com SEC-210 5428_05_2002_c1 2002, Cisco Systems, Inc. All rights reserved. 1 Not : Olika former av IP telefoni Företagets IP telefoni, IP PBX IP telefoni som

Läs mer

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Nätverk Hemma. Ur filmen Tre Glada Tokar m. bl.a Nils Poppe Preforbia.se 1

Nätverk Hemma. Ur filmen Tre Glada Tokar m. bl.a Nils Poppe Preforbia.se 1 Nätverk Hemma Han ringer på hos en jättelik karl för att demonstrera sin dammsugare. Hemmet är synnerligen välstädat och det finns inte ett dammkorn någonstans. Men "försäljare Rhuter" vet råd. Han tar

Läs mer

Softphone. Funktioner

Softphone. Funktioner Softphone Funktioner Starta Cellip softphone Beroende på vilka val av genvägar du gjorde vid installationen kan du starta din Cellip Softphone på olika sätt. Du kan alltid välja den i Startmenyn, under

Läs mer

Win95/98 Nätverks Kompendium. av DRIFTGRUPPEN

Win95/98 Nätverks Kompendium. av DRIFTGRUPPEN Win95/98 Nätverks Kompendium av DRIFTGRUPPEN Sammanfattning Vad håller jag i handen? Detta är en lättförståelig guide till hur man lägger in och ställer in nätverket i Windows 95 och 98 Efter 6 (sex) enkla

Läs mer

SPID och identifiering av obfuskerade protokoll

SPID och identifiering av obfuskerade protokoll SPID och identifiering av obfuskerade protokoll Erik Hjelmvik < erik. hjelmvik [at] gmail. com > Swedish Network Users' Society Stockholm, 2010-09-29 Nätneutralitet #1 Definition #1 av nätverksneutralitet:

Läs mer

Trött på analogt? Byt till IP!

Trött på analogt? Byt till IP! for you Trött på analogt? Byt till IP! Nummer 1 2013 Ur innehållet Porttelefoner Anslut dörren till SIP Fasta IP-telefoner Optimalt ljud med snom och Yealink Headset - Talk distributör åt Jabra TALK TELECOM

Läs mer

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System P2P användning och framtid Andreas Erson, 791009-7836, IT4, andreas@erson.se Joakim Fischer, 820602-4633, IT4, fiscjoak@student.chalmers.se

Läs mer

Är förändring nödvändigt?

Är förändring nödvändigt? Är förändring nödvändigt? Comhem levererar idag ett antal analoga tv kanaler till varje hushåll i föreningen. Alla som inte får en privat faktura av comhem idag har enbart det analoga utbudet. Det betalas

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande:

Denna genomgång behandlar följande: itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Olika typer av nätverk Översikt av nätverkskomponenter Många viktiga begrepp gällande nätverk och datorkommunikation Ett nätverk består av enheter som kan

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 Instruktioner : Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.

Läs mer

TDTS09 IP telefoni och dess protokoll

TDTS09 IP telefoni och dess protokoll TDTS09 IP telefoni och dess protokoll Erik Johansson(erijo228@student.liu.se) Eric Karlsson (erika440@student.liu.se) Linköpings universitet Linköping Inlämningsdatum: 2011 02-23 Sammanfattning Denna rapport

Läs mer