Denial of Services attacker. en översikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Denial of Services attacker. en översikt"

Transkript

1 Denial of Services attacker en översikt

2 Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon annan form av server/dator som utför någon service att inte kunna utföra den. Detta görs genom att överbelasta servern med onödig datatrafik och utnyttja svagheter i operativsystem och Internetprotokollen. Exempel på det är webbserver som kan attackeras så den inte kan nås, en privatpersons dator kan attackeras och överbelastas så man inte kan surfa på Internet eller överbelasta en router med trafik så att det inte går att skicka data via den. Jag har valt att beskriva den distribuerade formen av en Denail of Service attack, en sk DDoS attack. I en vanlig Denail of Service attack så använder man bara en dator som skickar data och attackpaket. För att man ska kunna utföra en attack på sådant sätt så måste man ha en väldigt snabb uppkoppling med hög bandbredd och andra resurser för att kunna störa offret. I en distribuerad attack så använder man flera olika servrar/datorer som skickar stora mängder information samtidigt till offret. I en Denail of Service attack så använder man sig av TCP, ICMP, UDP eller en mix av alla tre som attackpaket. Men det vanligaste är att man använder TCP. Olika sätt att använda TCP, ICMP och UDP för att attackera En attack som använder TCP som grund utnyttjar trevägs-handskakningen som sker när man etablerar en uppkoppling. Man skickar ett TCP SYN paket till en öppen port hos offret med en spoofad IP-adress (Spoofad betyder att adressen är falsk och det inte är avsändarens riktiga adress). Offret svarar då och skicka ett TCP SYN- ACK paket tillbaka. Men eftersom IP-adressen är falsk så kommer offret inte få något svar tillbaka (den tredje och sista delen i trevägs-handskakningen). Offret kommer då att fortsätta att skicka TCP SYN-ACK paket och försöka få ett svar och detta innebär att man har en halvt öppnad uppkoppling (tills man når det satta timeout värdet och offret avslutar uppkopplingen). Ett resultat av detta är att om man skickar väldigt många TCP SYN paket till offret så kommer det finnas stora mängder halvt avslutade uppkopplingar. Vid varje uppkoppling så allokeras resurser i form av bl.a. minne. När man allokerat de resurser som finns så kan inte nya uppkopplingar accepteras och servern kan t.o.m. krascha. En annan effekt är att all bandbredd tas upp av inkommande TCP SYN och utgående a TCP SYN- ACK paket så att offret inte blir nåbar p.g.a. det (tar lång tid att skicka paketen så det sker en timeout). En annan variant på hur man kan använda TCP paket på är att skicka TCP SYN paket till portar som inte är öppna. Offret måste då skicka TCP RST paket tillbaka. Om man skickar tillräckligt många SYN så sker samma överbelastning som när man skickar till en öppen port (d.v.s. tar upp all bandbredd och resurser) ICMP används vanligtvis för att skicka ICMP excho begäran (ping). En sådan attack kan t.ex. gå till så att man skriver offrets adress som avsändare på ICMP paketet och skickar det till en broadcast adress i ett nätverk. Denna skickas då ut till alla datorer i nätverket och dom skickar ett svar till offret (dom är inte medvetna om att dom är en del i en attack). Offrets bandbredd eller systemresurser kan då bli överbelastad. Detta kallas för en Smurf-attack. När man använder UDP för att attackera så skickar man stora mängder UDP paket till offret. Offret försöker då behandla alla paket men eftersom de kommer i så stora mängder så hinner den inte med och kan inte besvara andra uppkopplingsförsök och all bandbredd tas upp av UDP paketen. Ibland har även DNS förfrågningar används vid attacker. Dessa attacker är väldigt effektiva eftersom själva förfrågan bara är några bytes stor och svaret är mycket större. Detta gör att man behöver skicka färre antal för att överbelasta offrets bandbredd. Hur en DDoS attack styrs Eftersom en DDoS attack använder sig av ett stort antal datorer (flera hundra) för att skicka attackpaket till offret så måste detta koordineras på nått sätt. Datorerna som används är hackade datorer som har trojan-program eller andra program som ligger och väntar på att attackeraren skickar ett startkommando. Det finns idag två huvudtyper av varianter. Direkt attack

3 I en direkt attack använder sig attackeraren av två olika slav-program, Masters och Agenter. Attackeraren kommunicerar med master-programmen och dom kommunicerar i sin tur med agenterna som utför själva attacken. I en attack så kanske attackeraren har tio master-program och varje sådant kontrollerar tio agenter. Attackeraren kan då få 100 slavprogram att utföra själva attacken. Detta gör att även om ett master-program och dess aganter upptäcks under själva attacken så kan den fortfarande utföras med gott resultat. Att man använder denna form av styrning av attacken gör det väldigt svårt att spåra vem som utförde själva attacken. Paketen som agenterna skickar kan också vara spoofade med falska IP-adresser som gör det ännu svårare att spåra. Direkt Attack Reflektor Attack Reflektorattack I en reflektorattack så går man ett steg längre och använder sig av vanliga DNS och HTTP servrar och lurar dom att vara en del av attacken. Agenterna spoofar då sina attackpaket med offrets IP-adress och skickar dom till DNS och http servrar som tolkar det som vanlig trafik och skickar ett svar till offret. Detta innebär att attacken blir ännu svårare att spåra eftersom trafiken till offret kommer från servrar som inte är hackade. Försvar mot DdoS och DoS attacker. Det är väldigt svårt att skydda en server på nätet från DoS attacker och samtidigt fortsätta att tillhandahålla den service som servern har. Det enklaste sättet att skydda sitt system är att inte ha det anslutet till Internet, men då har den som attackerar uppnått sitt syfte med att utföra en DoS attack. Det är också svårt att skilja en DoS attack från stora mängder vanlig laglig trafik vid speciella tillfällen. Exempel på sådana tillfällen som uppstått på Internet är terrorist attacken i New York 9/11 då ett stort antal Internetanvändare försökte ta reda på information om vad som hänt. Andra exempel på stora trafikmängder är under sportevenemang t.ex. fotbolls VM då en mängd Internet användare från många länder försöker få fram information. Nedan presenteras några olika sätt som man idag kan använda för att skydda sig i olika skeden av DDoS attacker. Före attacken: Förebygga attacker och oskadliggöra dom Första linjen i försvaret mot DDoS attacker är att förebygga dom så att dom inte ens sker. Ett sätt att göra det på är att förhindra hackers att installera agenter eller masterprogram på olika servrar. Men detta är svårt. Det kommer

4 alltid finnas servrar där administratören inte har kunskap i hur man säkrar systemet eller ens bryr sig om att uppgradera för att skydda sig mot nya sårbarheter. Ett annat sätt är att övervaka trafiken på Internet och leta efter kända meddelanden som skickas mellan attackeraren och master-programmen. Attacken skulle då kunna förhindras innan den blir omfattande och man skulle kunna filtrera bort DDoS-paket i routrar och brandväggar. Men detta skulle kräva stora resurser och kommunikationen mellan attackeraren och master-programmen skulle kunna ändras så den inte går att upptäcka. Under Attacken: Upptäcka attacker och filtrera bort DoS-paket Under själva attacken så kan man bara identifiera att det sker en attack och filtrera bort de paket som hör till attacken så att offret kan fortsätta tillhandahålla sin service. Men eftersom att en attack oftast är distribuerad och paketen inte kommer från samma källa så kan man även ta bort vanliga paket om man börjar filtrera trafiken. Det bästa är om man kan filtrera bort attackpaketen innan dom når fram till offret. Det finns i huvudsak fyra ställen där den filtreringen kan ske, hos offrets nätverk, hos offrets ISP (Internet service provider), hos en ISP mellan offret och attackeraren och i nätverket hos källan. Men eftersom det är få paket hos källan och ISP:s på vägen så är det svårt att filtrera där och filtrerar man paket hos offret eller offrets ISP så kan även många vanliga paket tolkas som attackpaket. Ett alternativ är att offret kan undersöka vilka paket som är en del av attacken och sedan låta sin ISP filtrera dessa paket och ISP:n kan i sin tur begära att andra ISP:er filtrerar bort vissa paket. Men filtrering är ingen fullständig lösning på DDoS attacker. En annan metod är att halvera timeout perioden för halvöppna TCP uppkopplingar, detta skulle reducera mängden halvöppna uppkopplingar vid en TCP SYN attack. Men genom att halvera tiden så kan även vanliga uppkopplingsförsök avslutas eftersom tiden det tar för att skicka paketen överstiger timeout-tiden. Offret kan även ta bort icke nödvändiga applikationer och information så att inte bandbredd tas upp av sådant och färre portar är öppna. Samtidigt kan offret stänga av ICMP echo reply funktioner så att attackpaket som utnyttjar ICMP inte får ett svar. Man kan även ändra offrets IP-adress så att attackerare som inte använder sig av DNS för att spåra offrets IP inte kan nå fram En bra lösning för att förhindra att offret behöver hantera halvöppna TCP uppkopplingsförsök är att låta en proxyserver eller brandväggar ta hand om uppkopplingsförsöket och inte skicka vidare trafiken innan en uppkoppling etablerats. Detta visas i figuren nedan. Två sätt att använda en brandvägg för att försvara sig mot en DoS attack som använder sig av TCP Efter Attacken: Spåra och hitta attackeraren Efter en attack så bör man försöka förhindra att attackeraren kan utföra en till attack med samma resurser och eventuellt kunna gripa attackeraren. För att kunna göra det så behövs en metod för att spåra paketen utan att lita på

5 den IP-adress som det står vart dom kom ifrån (de är vanligtvist spoofade). Ett sätt att göra detta på är att logga information i routrar om vart paketen kom ifrån så man kan spåra upp avsändare den vägen. Ett annat sätt är att låta routrar skicka mer information om vart paketet kom ifrån till destinationsservern via paketen eller mha. ICMP meddelanden. Men även om man lyckas spåra paketen till en avsändare så kan de befinna sig innanför NAT:s (Network Adress Translator) eller brandväggar där det blir svårare att identifiera dom. Vid reflektorattacker så blir det också svårare genom att attackpaketen skickas visa reflekterande servrar som inte vet om att dom är med i en DDoS attack. Framtida försvarsmekanismer Dagens försvar mot DDoS attacker är inte tillräckliga utan det behövs mer utvecklade metoder för att kunna försvara sig mot olika attacker. En metod som studeras nu är att bygga upp ett globalt försvar mot attacker så att attackpaket kan filtreras bort innan dom når en användare. Två sådana metoder är the routebased packet filtering och distributed attack detection. Båda metoderna använder sig av distribuerade noder på Internet som undersöker trafiken. Routebased packet filtering går ut på att man undersöker alla paket som passerar genom routern. Om ett paket är spoofat och kommer från ett nätverk där den inte ska kunna komma ifrån så raderas paketet. Men denhär metoden kan även radera vanliga paket, men kan vara väldigt nyttig vid en stor attack där det skickas många spoofade paket. Den här metoden är inte heller så användbar vid en reflektorattack eftersom då skickas paketen från vanliga servrar och kan inte tolkas som spoofade. Ett exempel på detta visas i figuren nedan En attack på nod 4 från nod 7 genom att använda sig av nod 2:s adress blockeras av nod 6 Distributed attack detection använder sig av distribuerade övervakningsnoder placeras på strategiska ställen (t.ex. accesspunkter backbone ISP nätverk) och undersöker på trafiken och upptäcker orimligt hög trafikmängd. För att kunna göra det så måste systemet övervaka och upptäcka ett normalt mönster om trafiken vanligtvis beter sig. Nackdelen med denna metod är att vid en reflektor attack så kan det tolkas som en vanlig trafikökning eftersom den kommer från vanliga servrar. Dessa noder bör även kunna övervaka och identifiera trafik som hör till attacker. Ett exempel på sådant är att man vet att kommunikationen med ett speciellt masterprogram sker via TCP på port och att master-programmet kommunicerar med agenterna via UDP på port Sådan trafik skulle alltså gå lätt att upptäcka och tas bort. Dessa noder bör även kunna kommunicera med varandra för att kunna dela med sig information om att en attack är på gång och de kan filtrera stora trafikmängder. Källor IEEE Communications Magazine - October 2002, page 42-51, Rocky K. C. Chang, "Defending against Flooding-Based Distributed Denial-of-Service Attacks: A Tutorial" stuff.washington.edu/dittrich/misc/trinoo.analysis.txt

6 Kurose & Ross, TCP chapter 3 Haining Wang, Danlu Zhang, Kang G. Shin, Proceedings of IEEE INFOCOM'2002 (21st), Page(s): vol.3, June Kihong Park and Heejo Lee, Proceedings of ACM SIGCOMM'2001, August Stefan Savage, David Wetherall, Anna Karlin and Tom Anderson, ACM/IEEE Transactions on Networking, 9(3): , June 2001.

DIG IN TO Nätverkssäkerhet

DIG IN TO Nätverkssäkerhet DIG IN TO Nätverkssäkerhet CCNA 1 1.- Inledning 1a.- Risker på Internet 1b.- Säkerhetsområde 1c.- Attack och försvasmetoder 2.- Nätverksinfrastruktur 2a.- Säkerhetskonfigurationer 2b.- SSH konfiguration

Läs mer

Att Säkra Internet Backbone

Att Säkra Internet Backbone Att Säkra Internet Backbone Håkan Nohre @cisco.com SEC-210 5428_05_2002_c1 2002, Cisco Systems, Inc. All rights reserved. 1 Vad kan attackeras Attackera routrar/switchars förmåga att vidarebefordra data

Läs mer

Hjälpprotokoll till IP

Hjälpprotokoll till IP Hjälpprotokoll till IP IP-protokollet är ju Internets nätverksprotokoll En filosofi vad gäller Internetprotokollen är att man inte ska försöka skapa ett protokoll som kan hantera alla tänkbara problem,

Läs mer

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från

Läs mer

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål: Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten

Läs mer

2D1395, Datasäkerhet. GF3 Paketfiltrering

2D1395, Datasäkerhet. GF3 Paketfiltrering Datum: 2006-10-09 Skribent: Andreas Boström Föreläsare: Roland Elverljung 2D1395, Datasäkerhet GF3 Paketfiltrering Den här föreläsningen behandlar paketfiltrering samt en kort översikt över TCP ( Transmission

Läs mer

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.

Läs mer

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost. Routingprocessen Vid kommunikation mellan datorer måste de känna till var och hur de skall skicka paketen, om de datorer som ska kommunicera ligger på samma IP-nät är det ju inget problem. Men är det så

Läs mer

Svar till SSNf angående projekt SKA 3.1, Säker Kund Anslutning. 12 Mars 2008 Version 3.0

Svar till SSNf angående projekt SKA 3.1, Säker Kund Anslutning. 12 Mars 2008 Version 3.0 Svar till SSNf angående projekt SKA 3.1, 12 Mars 2008 Version 3.0 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Lösningar 2.1 DAI 2.2 PVLAN 2.3 PVLAN Edge, Protected Port 2.4 Per Interface Sticky ARP 2.5 PACL 3 Andra

Läs mer

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Laborant/er: Klass: Laborationsansvarig: Robin Cedermark Erik Gylemo Jimmy Johansson Oskar Löwendahl Jakob Åberg DD12 Martin Andersson Hans Ericsson

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

TCP/IP och Internetadressering

TCP/IP och Internetadressering Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset

Läs mer

Säker IP telefoni? Hakan Nohre, CISSP hnohre@cisco.com

Säker IP telefoni? Hakan Nohre, CISSP hnohre@cisco.com Säker IP telefoni? Hakan Nohre, CISSP @cisco.com SEC-210 5428_05_2002_c1 2002, Cisco Systems, Inc. All rights reserved. 1 Not : Olika former av IP telefoni Företagets IP telefoni, IP PBX IP telefoni som

Läs mer

LAN och säkerhet. Albin Blent och Wiktor Kettel. Linköpings universitet. Linköping 2011-02- 23

LAN och säkerhet. Albin Blent och Wiktor Kettel. Linköpings universitet. Linköping 2011-02- 23 LAN och säkerhet Albin Blent och Wiktor Kettel Linköpings universitet Linköping 2011-02- 23 Sammanfattning Projektet syftar till att förklara hur vanliga datorattacker och datorintrång utförs, används

Läs mer

Övningar - Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar

Läs mer

Nätsäkerhetsverktyg utöver kryptobaserade metoder

Nätsäkerhetsverktyg utöver kryptobaserade metoder Nätsäkerhetsverktyg utöver kryptobaserade metoder Brandväggar Innehållsfiltrering IDS Honungsnät Krävd kunskap i kursen: Att dessa skyddsmetoder finns, vilka grundvillkor man kan/ska ha vid uppsättningen

Läs mer

Att installera och använda nmap

Att installera och använda nmap G:\linux\att installera och använda nmap.doc Sidan 1 av 6 Att installera och använda nmap nmap är ett verktyg främst för att scanna det egna lokala nätverket efter öppna portar. Förutom information om

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer 5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

F5 Exchange 2007. 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1

F5 Exchange 2007. 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1 F5 Exchange 2007 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1 Spam Control and Filtering Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 2 Idag: Relaying Spamhantering och filtrering

Läs mer

3. Steg för steg. Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel:

3. Steg för steg. Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel: Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel: - Installera en Fortigate ditt nätverk. - Anslut Fortigaten till IPv6 nätverket. - Anslut din PC till Fortigaten. - Så kan du surfa på internet med

Läs mer

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016 - 2016 Routing och Networking October 29, 2016 1 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Uppgift 2. I figuren nedan

Läs mer

Norman Endpoint Protection (NPRO) installationsguide

Norman Endpoint Protection (NPRO) installationsguide Norman Endpoint Protection (NPRO) installationsguide Ladda ner installationspaketet (32 eller 64 bitars) från nedanstående länk: http://www.norman.com/downloads/sm ent/68793/se Starta installationspaketet

Läs mer

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar 5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Larmsändare sip86. Alla inställningar konfigureras enkelt upp med Windowsprogramvaran IP- Scanner. 2 Larmsändare sip22

Larmsändare sip86. Alla inställningar konfigureras enkelt upp med Windowsprogramvaran IP- Scanner. 2 Larmsändare sip22 Snabbhjälp IT sip86 Detta är en hjälpmanual för IT och nätverkstekniker för att snabbt kunna få en överblick på hur sip86 kan användas i olika nätverk. Om Larmsändare sip86 sip86 Generation 2 är nästa

Läs mer

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion - 2015 Routing och Networking October 6, 2015 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count

Läs mer

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Lastbalansering för webbservrar

Lastbalansering för webbservrar KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik RAPPORT 2005-05-24 Mikael Rudholm Svärlinge 1183, 762 96 Rånäs +46 (0) 73 593 32 24 Lastbalansering för webbservrar A A,

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK15 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-05-30 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Förebyggande Råd från Sveriges IT-incidentcentrum

Förebyggande Råd från Sveriges IT-incidentcentrum Sitic Sveriges IT-incidentcentrum FR04-04 Praktisk nätverksdesign Förebyggande Råd från Sveriges IT-incidentcentrum Om Förebyggande Råd från Sitic Bakgrund I uppdraget för Sveriges IT-incidentcentrum (Sitic)

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

DoS spoofing-attacker

DoS spoofing-attacker DoS spoofing-attacker Hur stor är möjligheten till att implementera spoofing-filter i routrar över Internet? malof@kth.se CDATE12 KTH Sammanfattning. Idag utgör Denial Of Service-attacker ett stort hot

Läs mer

Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18

Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18 Säkerhet genom simpel nätverksutrustning Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18 1 Inledning Bakgrund Metod Sammanfattning Frågor 2 3 Ipv4 är idag slut hos världs distributören Europe and

Läs mer

Setup Internet Acess CSE-H55N

Setup Internet Acess CSE-H55N Setup Internet Acess CSE-H55N Installation och konfigurering av converter (omvandlare) CSE-H55N för tillgång till internet Rev 1.0 September 2014 Översatt till Svenska Innehåll 1. Installationsverktyg...

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Datakommunikation Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 21DK1B Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2014-06-03

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 Instruktioner : Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.

Läs mer

IPTABLES från grunden. Anders Sikvall, Sommarhack 2015

IPTABLES från grunden. Anders Sikvall, Sommarhack 2015 IPTABLES från grunden Anders Sikvall, Sommarhack 2015 1 Linux brandvägg Brandväggen kallas netfilter Den är inbyggd och har funnits länge i kernel Alltså inte en fristående applikation Den manipuleras

Läs mer

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg FAQ Innehållsförteckning 1 Introduktion 2 1.1 Kundspecifikt och allmänt 2 2 Samtal 2 2.1 Inga signaler går fram för inkommande samtal 2 2.2 Det går fram signaler men telefon ringer inte 2 2.3 Det är upptaget

Läs mer

Detta är en guide för snabbinstallation av IP kameran 14-156. För fullständig programfunktion hänvisar vi till medföljande manual.

Detta är en guide för snabbinstallation av IP kameran 14-156. För fullständig programfunktion hänvisar vi till medföljande manual. Detta är en guide för snabbinstallation av IP kameran 14-156. För fullständig programfunktion hänvisar vi till medföljande manual. 1) Packa upp din IP-kamera ur kartongen (vrid ej manuellt på kamerahuvudet)

Läs mer

Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 5 Brandvägg och DNS. Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 19 februari 2013

Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 5 Brandvägg och DNS. Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 19 februari 2013 Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 5 Brandvägg och DNS Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 19 februari 2013 Innehåll 1 Inledning och mål 3 2 Material och genomförande 3 3 Förberedelseuppgifter

Läs mer

SKA v6. Godkänd: 2009-04-15 Rev: 1.01. 15 April. SKA v6 1(19)

SKA v6. Godkänd: 2009-04-15 Rev: 1.01. 15 April. SKA v6 1(19) 15 April SKA v6 2009 1(19) Innehåll 1 Inledning... 4 2 SKA v6... 5 2.1 Behöver vi IPv6?...5 2.2 Är det bara att slå igång IPv6?...5 2.3 Några myter och sanningar om IPv6...6 2.4 Adresstilldelning av IPv6-adresser...6

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad

Läs mer

Utförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox).

Utförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox). Nätverkssäkerhet Site-to-site VPN med pfsense I denna laboration kommer vi att skapa en så kallad Site-to-site VPN tunnel (baserad på IPSec) mellan två brandväggar som kör pfsense. Detta ska simulera att

Läs mer

EXTREME NETWORKS IP SÄKERHET. i EXOS relaterat SSnFs SKA krav

EXTREME NETWORKS IP SÄKERHET. i EXOS relaterat SSnFs SKA krav EXTREME NETWORKS IP SÄKERHET i EXOS relaterat SSnFs SKA krav 1(9) 1 Inledning... 3 2 SSnFs SKA-krav... 3 3 EXOS SKA-kravs relaterade funktioner... 4 4 DHCP Snooping and Trusted DHCP Server... 4 4.1 Konfigurationskommandon...

Läs mer

F6 Exchange 2007. 2013-01-16 EC Utbildning AB 2013-01-16

F6 Exchange 2007. 2013-01-16 EC Utbildning AB 2013-01-16 F6 Exchange 2007 2013-01-16 EC Utbildning AB 2013-01-16 1 Kapitel 6, Sid 303-310 Antivirus and Security EC Utbildning AB 2013-01-16 2 Dagens meny Idag: Allmän uppsäkring av system Defense in-depth Verktyg

Läs mer

EBITS 2013. Totalförsvarets Forskningsinstitut David Lindahl Erik Westring

EBITS 2013. Totalförsvarets Forskningsinstitut David Lindahl Erik Westring EBITS 2013 Totalförsvarets Forskningsinstitut David Lindahl Erik Westring Demo: Hur går ett angrepp till Något förenklat på grund av tidsbrist..men bara något. Antagonistiska hot Antagonistiska hot är

Läs mer

Datorsystem. Tentamen

Datorsystem. Tentamen Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

Uppgift: Design and evaluation of a TCP proxy which provides secure tunneling to another TCP proxy.

Uppgift: Design and evaluation of a TCP proxy which provides secure tunneling to another TCP proxy. Uppgift i Internetworking för Chip Maguire. Problemställning: Uppgift: Design and evaluation of a TCP proxy which provides secure tunneling to another TCP proxy. Problemet Ett par av proxies ska sättas

Läs mer

Säkerhetsanalys. The Dribble Corporation - Krav. The Dribble Corporation - Mål. The Dribble Corporation Produkt: Dribbles. Vill börja sälja över nätet

Säkerhetsanalys. The Dribble Corporation - Krav. The Dribble Corporation - Mål. The Dribble Corporation Produkt: Dribbles. Vill börja sälja över nätet Säkerhetsanalys The Dribble Corporation Produkt: Dribbles En elektronisk pryl Vill börja sälja över nätet Behöver utveckla nätverksinfrastuktur 19/10-04 Distribuerade system - Jonny Pettersson, UmU 1 The

Läs mer

Brandväggs-lösningar

Brandväggs-lösningar Brandväggs-lösningar Minimera komplexiteten Nätverkstjänster Finns kända och okända Förenkla Ta bort alla onödiga tjänster Ta bort onödig trafik Ta bort onödiga hostar Spärra trafik Spärra hellre för mycket

Läs mer

Konfiguration av LUPP synkronisering

Konfiguration av LUPP synkronisering Konfiguration av LUPP synkronisering 1. Introduktion till LUPP Synkronisering... 2 2. Exempel på införande av synkronisering... 3 2.1. Steg 1 Staben... 4 Steg 1a: Installation av RIB Exchange på Stab...

Läs mer

Varför ska vi införa IPv6 och hur gjorde PTS?

Varför ska vi införa IPv6 och hur gjorde PTS? Varför ska vi införa IPv6 och hur gjorde PTS? Fredrik Oljeqvist och Anders Eliasson 1. Varför ska vi införa IPv6? 2. Det handlar om tillgänglighet en demo 3. PTS regeringsuppdrag 4. Hur ser det ut bland

Läs mer

Filöverföring i Windowsmiljö

Filöverföring i Windowsmiljö Linnéuniversitetet Projektrapport Grundläggande Operativsystem 1DV415 Filöverföring i Windowsmiljö Erik Ljungqvist, Viktor Hjertman 10 januari 2014 Sammanfattning I detta projekt undersöks skillnaden i

Läs mer

Konfiguration av synkronisering fo r MSB RIB Lupp

Konfiguration av synkronisering fo r MSB RIB Lupp Konfiguration av synkronisering fo r MSB RIB Lupp 1. Introduktion till Lupp-synkronisering... 2 2. Exempel på införande av synkronisering... 4 2.1. Steg 1 Staben... 5 Steg 1a: Installation av RIB Exchange

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

TCP/IP-baserade attacker och deras motmedel

TCP/IP-baserade attacker och deras motmedel NADA Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis Kungl Tekniska Högskolan and Computer Science 100 44 STOCKHOLM Royal Institute of Technology SE-100 44 Stockholm, SWEDEN TCP/IP-baserade

Läs mer

Inlämningsuppgift 12b Router med WiFi. Här ska du: Installera och konfigurera en trådlös router i nätverket.

Inlämningsuppgift 12b Router med WiFi. Här ska du: Installera och konfigurera en trådlös router i nätverket. DATORTEKNIK 1A Router med WiFi Inlämningsuppgift 12b Router med WiFi Namn: Datum: Här ska du: Installera och konfigurera en trådlös router i nätverket. Du behöver ha tillgång till följande: Minst två datorer,

Läs mer

VPN tjänst för Stockholm Stad

VPN tjänst för Stockholm Stad VPN tjänst för Stockholm Stad Guide för slutanvändare Company: Volvo Information Technology Issuer: System Connect Services Date: 2011-08-02 Issue: 1.3 INNEHÅLL 1. OM STOCKHOLM STADS VPN-TJÄNST... 3 1.1.

Läs mer

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM TRÅDLÖSA NÄTVERK Trådlösa nätverk blir allt vanligare i hemmen.

Läs mer

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson.RUWIDWWDGHO VQLQJVI UVODJWLOORPWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW

Läs mer

Guide för att välja fibertjänst

Guide för att välja fibertjänst Guide för att välja fibertjänst Förord Många är vi som i dagarna skall välja nya leverantörer för Internet, TV och telefoni. Sundholmens fiberförening har valt Quadracom som komunikationsopperatör. De

Läs mer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5.1 INTERNET - internet Ett internet (litet i!) är en samling av nätverk som kan kommunicera med varandra, alltså ett nätverk av nätverk. Det internet som är mest

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.

Läs mer

Tentamen i Kommunikationssystem och nätverk, ETSF15

Tentamen i Kommunikationssystem och nätverk, ETSF15 Elektro- och informationsteknik Tentamen i Kommunikationssystem och nätverk, ETSF15 10 Maj, 2016 Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett nytt

Läs mer

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Måndag 14 mars, kl 14.00-19.00 Victoriastadium 1A, 1B Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett

Läs mer

Stiftelsen MHS-Bostäder Instruktioner och felsökningsguide för Internetanslutning

Stiftelsen MHS-Bostäder Instruktioner och felsökningsguide för Internetanslutning Stiftelsen MHS-Bostäder Instruktioner och felsökningsguide för Internetanslutning VANLIGA FRÅGOR 1 NÄTVERKSINSTÄLLNINGAR, WINDOWS 2000/XP 2 Hastighet/duplex-inställningar för nätverkskort 3 Inställningar

Läs mer

Anslut en dator till valfri LAN-port och surfa in på routern på adress:

Anslut en dator till valfri LAN-port och surfa in på routern på adress: Snabbmanual E-Lins Inloggning Anslut en dator till valfri LAN-port och surfa in på routern på adress: http://192.168.8.1 Användarnamn: admin Lösenord: admin OBS: För ökad säkerhet rekommenderar vi byte

Läs mer

Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi

Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi Inlämningsuppgift till seminariekursen i datakommunikation och distribuerade system. Ola Lundgren d99eol@dtek.chalmers.se 790502-8531 Mattias Thorén d99torez@dtek.chalmers.se

Läs mer

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. December 5, 2017

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. December 5, 2017 - 207 Routing och Networking December 5, 207 Uppgift. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Solution. When flooding is deployed,

Läs mer

Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S

Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S Jerker Nyberg HUS Kristina Repa HUS 12 december 2005 http://www.update.uu.se/~jerker/upunets/onskemal.pdf

Läs mer

Att hantera överbelastningsattacker 1

Att hantera överbelastningsattacker 1 Att hantera överbelastningsattacker Att hantera överbelastningsattacker 1 Att hantera överbelastningsattacker Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck:

Läs mer

Brandväggar. Brandväggar. Netlter/iptables. Grupp 13 Andreas Önnebring Markus Månsson 21 februari 2008

Brandväggar. Brandväggar. Netlter/iptables. Grupp 13 Andreas Önnebring Markus Månsson 21 februari 2008 Brandväggar Brandväggar Grupp 13 Andreas Önnebring Markus Månsson 21 februari 2008 En brandväggs uppgift är att upprätthålla din säkerhetspolicy. Detta genom att släppa igenom viss trak och spärra annan,

Läs mer

Question 2. a) reliable delivery. 5 June

Question 2. a) reliable delivery. 5 June TDTS04/TDTS43 Datornät och distribuerade system, 4 juni 2008 Skissade svar till tentan som gavs 2008-06-04, sammanställda av Juha Takkinen, IDA, juhta@ida.liu.se. ( Skissade innebär att du förutom svaren

Läs mer

Brandväggsarkitekturer

Brandväggsarkitekturer Brandväggsarkitekturer Mikael Ericsson 750902 Johan Hedlund 750831 Uppsala Universitet Datakommunikation II 1 Inledning Datasäkerhet blir allt viktigare. Speciellt när företag ansluter sina nätverk till

Läs mer

Nätverksteknik Mattias Claesson mcn07008@mdh.student.se Joakim Juhlin jjn07008@mdh.student.se

Nätverksteknik Mattias Claesson mcn07008@mdh.student.se Joakim Juhlin jjn07008@mdh.student.se Nätverksteknik Mattias Claesson Joakim Juhlin mcn07008@mdh.student.se jjn07008@mdh.student.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Nätverksteknik... 3 Trådbundna nätverk... 5 Trådlösa

Läs mer

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Läs anvisningarna noga, och följ dem! LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik EITA55 Kommunikationssystem 2018-10-29 14:00-19:00 version 2018-10-29 Anvisningar Svara kortfattat och tydligt på varje fråga.

Läs mer

Proxy. Krishna Tateneni Översättare: Stefan Asserhäll

Proxy. Krishna Tateneni Översättare: Stefan Asserhäll Krishna Tateneni Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Proxyservrar 4 1.1 Inledning........................................... 4 1.2 Användning......................................... 4 3 1 Proxyservrar

Läs mer

Ansvarig lärare: Håkan Sundell, Anders Gidenstam, Jürgen Claussen Telefonnummer: 033 435 4426 (4214, 4134)

Ansvarig lärare: Håkan Sundell, Anders Gidenstam, Jürgen Claussen Telefonnummer: 033 435 4426 (4214, 4134) Datakommunikation Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 21DK1B Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013-03-25

Läs mer

Genomgång av skyddsmetoder för TCP SYN flooding Jonatan Thorstensson

Genomgång av skyddsmetoder för TCP SYN flooding Jonatan Thorstensson Institutionen för kommunikation och information Examensarbete i datalogi med inriktning mot nätverks- och systemadministration 15hp C-nivå Vårterminen 2010 Genomgång av skyddsmetoder för TCP SYN flooding

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Föreläsning i webbdesign Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Klient Server Klient (Client kund) ED program för ad utnydja tjänster som begärs

Läs mer

Datasäkerhet och integritet

Datasäkerhet och integritet OH-5 v1 OSI-modellen TCP/IP Nätverkssäkerhet ett mycket stort område! Mer om TCP/IP Vanliga attacker på protokoll och mjukvara Media och topologier i nätverk Koaxialkabel Partvinnad kopparkabel Fiberoptisk

Läs mer

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.

Läs mer

1. Internets Applikationer 8 poäng

1. Internets Applikationer 8 poäng 1. Internets Applikationer 8 poäng 1a) Det som kallas för sockets används för att komma åt och leverera tjänster från Internets applikationer. Ponera att en värddator C kör webbserver med portnummer 80

Läs mer

Transport Layer. Transport Layer. F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Nätverksprogrammering. Java och UDP TCP/UDP

Transport Layer. Transport Layer. F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Nätverksprogrammering. Java och UDP TCP/UDP F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Roger Henriksson Datavetenskap Lunds universitet Transport Layer Transport Layer Bygger vidare på på "Internet Internet Layer" Layer / IP. / IP. Applikationsprogram

Läs mer

Hur gör man ett trådlöst nätverk säkert?

Hur gör man ett trådlöst nätverk säkert? Hur gör man ett trådlöst nätverk säkert? http://www.omwlan.se/artiklar/sakerhet.aspx 2010 07 30 En av de första artiklarna jag skrev på omwlan.se för ett antal år sedan handlade om säkerheten. Säkerheten

Läs mer

Laboration 4 Rekognosering och nätverksattacker

Laboration 4 Rekognosering och nätverksattacker Laboration Laboration 4 Rekognosering och nätverksattacker Författare: Niclas Håkansson Handledare: Niclas Håkansson Termin: VT13 Kurskod: 1DV425 Innehåll Instruktioner 3 Laborationens delar 3 Förberedelse

Läs mer

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam. IP routinghierarkier Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.fi Abstrakt Denna text berättar främst om hur Internets

Läs mer

Planering och RA/DHCPv6 i detalj

Planering och RA/DHCPv6 i detalj Planering och A/DHCPv6 i detalj Page 2 Adressplanering Adresstilldelning Exempel och tips Sammanfattning Page 3 Page 4 Kort svar: jättemånga! Varje företag får minst en /48 per Internet-anslutning: 2 128-48

Läs mer

Tips och råd om trådlöst

Tips och råd om trådlöst Tips och råd om trådlöst Vad gör jag om min uppkoppling är långsam? Får du dåliga värden på Bredbandskollen ska du göra följande: Se till att datorn är direkt ansluten till modemet. Om du har ett eget

Läs mer

Ansvarig lärare: Håkan Sundell, Anders Gidenstam, Jürgen Claussen Telefonnummer: (4214, 4134)

Ansvarig lärare: Håkan Sundell, Anders Gidenstam, Jürgen Claussen Telefonnummer: (4214, 4134) Datakommunikation Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: OmTentamen NDK011 Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013-08-29

Läs mer

Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium

Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium Dagens pass: Datorsäkerhet Nätverk Nätverkssäkerhet Så fungerar datatrafik Mats Weiderstål ska till Kazan för att titta på en junior.

Läs mer

Datasäkerhet. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 10. Hot mot datorsystem. Datorsäkerhet viktigare och viktigare.

Datasäkerhet. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 10. Hot mot datorsystem. Datorsäkerhet viktigare och viktigare. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datasäkerhet Slideset 10 Agenda Hot mot

Läs mer

Transportnivån. Kommunikation mellan processer. Kommunikation mellan processer. Sockets och TCP. UDP (User Datagram Protocol) Checksumman

Transportnivån. Kommunikation mellan processer. Kommunikation mellan processer. Sockets och TCP. UDP (User Datagram Protocol) Checksumman Transportnivån Kommunikation mellan processer :HEVHUYHU 6RFNHW 0LQSURFHVV 6RFNHW /RJLVNNRPPXQLNDWLRQPHOODQDSSOLNDWLRQV SURFHVVHU1lWYHUNVQLYnQLQQHElUORJLVN NRPPXQLNDWLRQPHOODQQRGHU (QVRFNHWSRUW JUlQVVQLWWPHOODQWUDQVSRUWQLYnQRFK

Läs mer

Särklass bästa DDoS skyddet

Särklass bästa DDoS skyddet Särklass bästa DDoS skyddet - HUR STORT ÄR PROBLEMET PÅ MARKNADEN? DAGENS SKYDD MORGONDAGENS SKYDD Dagens DDoS skydd klarar snitt 40 Gbps och den största attacken under 2016 var på 800 Gbps Tiden att fånga

Läs mer

Tentamen Nätverksprogrammering Lösningsförslag

Tentamen Nätverksprogrammering Lösningsförslag LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(5) Institutionen för datavetenskap Tentamen Nätverksprogrammering Lösningsförslag 2016 05 31, 8.00 13.00 Del 1 1. a) Vid multicast skickas ett datagram från en sändande dator

Läs mer

Hjälp! Det fungerar inte.

Hjälp! Det fungerar inte. Hjälp! Det fungerar inte. Prova först att dra ur elsladden på telefonidosan och elsladden till ditt bredbandsmodem/bredbandsrouter (om du har en) och vänta ca 30 min. Koppla därefter först in strömsladden

Läs mer