Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi"

Transkript

1 Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi Inlämningsuppgift till seminariekursen i datakommunikation och distribuerade system. Ola Lundgren d99eol@dtek.chalmers.se Mattias Thorén d99torez@dtek.chalmers.se Sammanfattning Vi har valt att som inlämningsuppgift göra en översikt över QoS-teknologi och vad den kan användas till i dagens Internet. Vi börjar med att definiera vad QoS är (och vad det inte är). Sedan fortsätter vi med att ta några exempel på applikationer där QoS i någon utsträckning är ett krav. Till slut tittar vi på existerande mekanismer som kan användas i routrar för att garantera viss QoS. Efter detta kommer en diskussion och en sammanfattning av vad vi har kommit fram till. Definitioner Förkortningen QoS står för Quality of Service. Detta begrepp används ibland lite slarvigt, som t.ex. vi har QoS i våra routrar. Vad man då menar är egentligen vi har mekanismer i våra routrar som garanterar (en viss nivå av) QoS. Quality of Service innebär fritt översatt kvalitet på nätverksuppkoppling. Med kvalitet menas att vissa krav (på bandbredd, fördröjning eller annat, se nedan) är tillgodosedda. För att uppnå detta implementeras viss teknologi i de routrar som ingår i ett nätverk där man vill kunna tillhandahålla QoS, se vidare avsnittet om QoS ur operatörssynvinkel. Enligt [1] är QoS ett sätt att garantera de krav som ställs och det tillhandahåller följande: Tillräcklig bandbredd Förbättra andelen tappade paket Undvika och styra network congestion, trafikstockning på nätverket Styra nätverkstrafiken Styra trafikprioritet Inledning Internet är idag uppbyggt med best-effort service, det vill säga att nätverksoperatörerna försöker hela tiden tillhandahålla så bra trafik som möjligt men de ger inga garantier som till exempel delay, bandbredd eller andelen paket som kommer fram. Fördelen med detta system är att det är mindre komplext, vilket gjort att paketens overhead, den del av paketet som bara innehåller information för att möjliggöra kommunikationen, och uträkningar i routrarna kunnat begränsas. Tack vare det visade det sig att denna metod var den som praktiskt innebar den genomsnittligt bästa datahastigheten.

2 Problemet är just att det inte ges några garantier och att alla paket behandlas precis lika. Det finns idag inte heller någon inbyggd funktionalitet för att tillhandahålla det om efterfrågan skulle finnas. I de flesta Internettillämpningar, som surfande eller , krävs inte heller någon garanterad kommunikationsprestanda. Men i takt med att datorer och Internet utvecklats har nya applikationer i realtid blivit möjliga, för dessa applikationer kan det vara förödande om inte kommunikationen över nätverket inte garanteras till en viss nivå hela tiden. Idag finns inte heller något sett att ge viss trafik prioritet över annan, även om kunden är beredd att betala extra för att få det. Prioritet kan både vara en förutsättning för att garantier ska kunna ges och någonting som en kund efterfrågar bara för att ge generellt bättre prestanda utan garantier. QoS kan vara en metod som tekniskt tillgodoser dessa krav. Applikationer där QoS kan vara viktigt Som nämndes i inledningen är det i realtidsapplikationer som det inte är säkert att det fungerar om inte viss prestanda fungerar. Tre exempel på sådana applikationer är VoIP, samtal över ett IP-nätverk, videokonferenser, onlinespel och mobila onlinespel. En annan fördel med QoS är att det kan användas i datasäkerhet till att begränsa skadan av vissa, så kallade denial of sevice, attacker mot ett nätverk. VoIP För att det ska vara realistiskt att IP-nätverk ska ta över vanlig telefontrafik måste dessa nätverk leverera åtminstone lika bra prestanda som en vanlig telefonledning gör i dag. Det ska alltså för lokal eller samtal inom samma land vara helt perfekt, det är vad kunderna kommer att förvänta sig. När det gäller samtal till utlandet så accepteras en viss fördröjning idag så samma sak borde gälla IP-nät. Enligt [1] kan kraven specificeras tekniskt så här: Packet loss som är mindre än 1%, idealt ingen alls Maximal delay på 150 ms, men upp till 300 accepteras till andra länder Minimalt jitter, tillräcklig stor andel av paketen har standard-delay Tillräcklig bandbredd för realtidsapplikationer. Exakta siffran varierar med versionen av VoIP, i exemplet använda G.117 som kräver 80 kbps Detta är inte prestanda som man kan förvänta sig av dagens best-effort service. Så för att det ska fungera att skicka röstsamtal över ett IP-nät så måste det till någonting nytt som kan garantera det. QoS skulle kunna vara detta. Videokonferenser Rent tekniskt är detta en applikation, att skicka tvåvägskommunikation av ljud och bild, som är väldigt lik VoIP, även om de exakta prestandakraven är högre. Därför gäller samma sak här, som för VoIP, att någonting som garanterar prestanda krävs och QoS skulle kunna vara en lösning.

3 Onlinespel Onlinespel är en annan realtidstillämpning där kommunikationen i nätverket kan vara förödande för spelet om den inte är tillräckligt bra. Ett typiskt exempel ges i [2], det behandlar inte bara vilka kraven är utan också att de kan vara olika för olika användare. Den typen av krav som behandlas, som alla kan garanteras av QoS, är: Bandbredd, tillräckligt mycket data åt gången Latency, tillräckligt låg delay Jitter Exemplet ger förljande scenario. Det är ett onlinespel som innehåller 5 spelare, 4 av dem sitter på olika platser i Europa och den sista i Japan. Bara 3 av spelarna är relevanta för exemplet. Till att börja med har spelaren, från och med nu kallad SP, i Japan en delay på lite över 170 ms i ~95% av fallen med best-effort service. Med andra ord har den latency på 170 ms och jitter på ~5%. Vi antar att det krävs att alla spelare har en maximal latency på 100 ms och jitter på under 1% för att spelet ska fungera ordentligt. Det betyder att SP inte kan vara med om bara best-effort finns tillgängligt, både latency och jitter måste förbättras. Men, om det finns möjlighet att med QoS begära denna prestanda, eventuellt mot extra betalning, skulle SP kunna vara med. Nästa spelare sitter i Spanien och har delay på 100 ms i ~5% av fallen med best-effort. Med andra ord latency på 100 ms och 5% jitter. Inte heller i detta fall har spelaren den prestanda som krävs. Skillnaden är att i det här fallet är det bara jitter som inte är tillräckligt bra. Då kan det vara möjligt att med hjälp av QoS att begära en förbättring bara av jitter, något som borde vara billigare än att förbättra latency också. I exemplet befinner sig både spelservern och en av spelarna i Tyskland. Denna spelare har med best-effort delay på <5 ms och 1% jitter. Med andra ord redan tillräckligt bra prestanda för att klara spelets krav. Här är alltså ett exempel på när 3 användare kör samma applikation men en användare direkt klara kraven med sin uppkoppling, en behöver förbättra jitter och en behöver förbättra både sin latency och jitter. QoS kan i dessa fall vara en metod att definiera kraven på nätverket för att ge denna service. Mobilt onlinespel I ett stationärt nätverk är det alltid tiden över Internet som är avgörande eftersom den delen av kommunikationen som sker med Ethernet, över det lokala nätverket, är försumbar i sammanhänget. I ett mobilt nät är det inte säkert att så är fallet. Här kan tiden för kommunikation mellan den mobila enheten och basstationen ha stor betydelse. Ett exempel, beskrivet i [3], är ett onlinespel som kräver maximal delay på 200 ms. Om man har en delay mellan basstationen och spelservern på 140 ms krävs det med andra ord att länken mellan den mobila enheten och basstationen är max 60 ms. Här kan QoS vara en lösning för att garantera denna del av trafiken.

4 Säkerhet Det finns, som det nämnts ovan, en sorts attacker mot ett nätverk som kallas DoS. De bygger på att översvämma ett nätverk med nonsenstrafik. Det finns flera varianter, antingen att bara generera mer packet än nätverket klarar av eller till exempel att skicka många paket som begär uppkoppling till servrar, om då inte källan svarar när servern säger att uppkoppling är etablerad så kommer servern, om flera sådana packet kommit samtidigt, inte kunna ta emot verkliga uppkopplingsförsök. Det är det första alternativet som QoS kan hjälpa till att begränsa skada från [4]. Om alla paket, som idag, har lika stor prioritet kommer nonsenstrafiken att, om de till exempel skickas från ett nätverk med högre bandbredd, potentiellt kunna hindra alla riktigt trafik på det attackerade nätverket eftersom alla resurser går åt till att ta hand om dessa nonsenspaket. Men om det finns QoS med möjlig prioritet så kommer den trafik som har denna högre prioritet inte att påverkas av att nätverket är fullt eftersom de i vilket fall behandlas först av routrarna i nätverket. Ett potentiellt problem[5] är att QoS möjliggör en ny sorts DoS-attack. Denna attack försöker utnyttja att det finns möjlighet till prioritet i ett nätverk. Genom att bevaka trafik med hög prioritet kan metoderna för att få denna prioritet hittas. Då finns det möjlighet att konstruera egna paket som ser ut som om de har högre prioritet än de borde ha och på så sätt effektivt blockera för annan trafik. Sammanfattning Det finns idag en mängd applikationer, som röst eller spel över Internet, där det krävs en garanterad prestanda. De är också av den sorten att denna prestanda kan variera beroende på yttre omständigheter. Det gör att det idag finns en efterfrågan på operatörer att tillhandahålla denna typ av trafik. QoS-tillämpningar från operatörssynvinkel När vi i dagsläget använder vår internetuppkoppling hemma eller på jobbet blir vi knappast förvånade över att det ibland uppfattas som snabbare och ibland som långsammare. Går det långsamt kan detta bero på congestion, trafikstockning i någon del av nätverket som vår trafik routas över. Detta förvånar oss inte eftersom en Internetuppkoppling traditionellt har inneburit vad som bäst kan beskrivas med best-effort service, det vill säga att vi får den bästa service som för närvarande är möjlig. Om många vill använda nätverket samtidigt går det långsammare och långsammare, i värsta fall fylls köerna i routrarna upp och paket tappas och måste skickas om. Detta är förstås något man vill undvika. Behovet av en QoS-garanti Tillhandahållande av internettjänster är som bekant redan nu en enorm marknad med många stora och små operatörer på olika nivåer. En naturlig utveckling i ett kommersiellt nätverk är naturligtvis att dessa operatörer vill skilja på olika typer eller klasser av trafik

5 för att kunna erbjuda olika nivåer av uppkoppling. Förutom detta pågår hela tiden ett internationellt arbete med att få trafiken på det existerande nätverket att flyta så smidigt som möjligt och se till att ingen del av nätet blir överbelastat. Detta är en anledning till att QoS på routernivå har blivit ett stort forskningsområde. Vi ska här titta lite på några av de tekniker som används av operatörer både på deras egna nätverk och mellan varandra för att försöka garantera en viss nivå av service. Meningen med denna text är inte att gå ner på paket- och bitnivå, även om det ibland kommer att bli ofrånkomligt när vi beskriver existerande QoS-teknologi. Låt oss börja med att sätta oss in i den kommersielle operatörens synvinkel. Kvalitet och trafikklasser En kommersiell operatör vill förstås kunna klassificera olika kunders trafik för att kunna ta olika mycket betalt för olika servicenivå. Låt oss kalla nivåerna A, B och C där A innebär hög bandbredd och låg delay, B något sämre men fortfarande bättre än C och C som är vanlig best-effort. För att skilja på olika trafikklasser finns mekanismen DiffServ, eller differentiated services, i IP-protokollet. Det är helt enkelt ett fält i IP-headern som talar om vilken prioritet paketet har. I ett något förenklat scenario händer följande. En användare som betalar för C- uppkoppling skickar iväg ett paket från sitt modem eller motsvarande. Det anländer till en router som markerar det med en viss prioritet, låt oss säga 3, och skickar det vidare till en router R som ska skicka det vidare ut på Internet. I normalfallet kommer paketet bara att routas vidare till sin destination. I ett annat fall kan man dock tänka sig att ett stort antal kunder med A-uppkoppling vill skicka trafik samtidigt. Deras paket kommer då att ha högre prioritet, och om operatören har missbedömt sin kapacitet och alla A-användare vill använda nätverket samtidigt kan det i förlängningen leda till att C-användare får betydligt sämre service. Här har alltså kunderna med A-uppkoppling ansett att det är värt en extra avgift att vara garanterad en viss servicenivå (givetvis bara upp till operatörens externa kapacitet, men ändå) medan kunderna med C-uppkoppling kanske inte bryr sig så mycket om att nätverket går långsammare ibland. Detta är som sagt en förenklad situation för att illustrera hur differentiated services kan tillämpas i en kommersiell situation. Grundidén är helt enkelt att kunna prioritera vissa typer av trafik framför andra i nätverket. Det krävs såklart att alla routrar i ett nätverk har samma policy för att tolka DiffServ-fältet för att detta ska fungera. I exemplet ovan har alla användare samma service när lasten på nätverket är låg. Ett annat önskemål från en kommersiell operatör är förstås att verkligen kunna strypa bandbredden för vissa kunder till just den nivån de betalar för oavsett hur mycket av operatörens totala bandbredd som utnyttjas vid ett givet tillfälle. Att styra bandbreddsutnyttjandet i olika delar av nätverket kallas traffic shaping.

6 Det finns förstås andra skäl än rent kommersiella att vilja ha olika prioritetsnivåer för trafik. I en kanske inte så osannolik framtid där t.ex. SOS-samtal går över Internet med VoIP vill man naturligtvis prioritera denna trafik högre än allt annat. Även styrinformation och kontrolltrafik mellan routrar i knutpunkter ska förstås kunna prioriteras upp för att nätverket ska kunna tillhandahålla bästa möjliga service. Bästa möjliga service från det existerande nätverket är även målet med trafikstyrning som vi tittar på i nästa avsnitt. Trafikstyrning På högre nivå, låt oss säga den svenska delen av Internet, kanske man vill försäkra sig om att trafikstockningar i största möjliga mån undviks och att nätverket utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Detta kallas traffic engineering. De routingprotokoll som är mest spridda idag väljer utan undantag den kortaste vägen till nästa destination när de skickar ett paket vidare. Kortaste vägen betyder här minst antal hopp, det vill säga minst antal mellanliggande routrar. Detta är dock inte alltid optimalt och kan leda till en ojämn trafikdistribution. Lösningen är att använda andra metrics (kostnad för en viss route) än bara antalet hopp. Detta gör man i vad som kallas constraint-based routing. Konceptet constraint-based routing kan enklast förklaras med att en route väljs med hänsyn till vissa krav. Ett sådant krav kommer i någon mening alltid att formuleras i termer av QoS. Man kan t.ex. alltid välja den route som i någon bemärkelse är minst lastad. Man kanske alltid vill välja den billigaste vägen om olika routes är förknippade med olika kostnad eftersom de går över olika operatörers nätverk. Ett annat krav är kanske att den route man väljer ska ha lägsta möjliga svarstid. Om alla routrar automatiskt väljer den väg som är minst trafikerad kommer trafikstockningar på vissa länkar att bli mindre vanliga. Denna typ av mekanism i routrarna är förstås ingen ersättning för en bra grunddesign av nätverket men kan säkert vara en bra hjälp för att hålla belastningen jämn. Sammanfattning Vi har nu tittat översiktligt på traffic shaping, constraint-based routing och differentiated services. Alla dessa teknologier har som mål att styra hur trafiken går på Internet för att uppfylla vissa krav på service. De leder förstås till en minimal overhead i routrarna men denna får anses vara helt klart acceptabel med tanke på de vinster man gör på att kunna differentiera trafik, både för kommersiella operatörer och för Internet som helhet.

7 Resultat och diskussion Behovet av garantier för nätverkskommunikation Undersökningen visar att det finns en mängd olika kommersiella applikationer där någon typ av prestandagaranti är nödvändigt för att kunna garantera den prestanda som krävs och det finns en efterfrågan från kunder på dessa applikationer. Det kanske viktigaste vi hittade i våran undersökning är att det finns ett kommersiellt behov av vissa garantier på nätverkstrafiken eftersom de applikationer som kräver detta efterfrågas av kunderna. VoIP, att helt enkelt använda Internet istället för vanliga telefonledningar, eller att ändra trafiken i dessa till IP-baserad, är någonting som det går att spara stora belopp på. Så om prestandan på denna metod skulle vara likvärdig finns det stor chans att många företag helt kommer att gå över till denna typ av telefonsystem för att tjäna pengar. Onlinespel är en annan applikation där det precis som för VoIP finns ett behov. Men problemet i detta område är att behovet till stor del kommer från unga personer med begränsade resurser som kanske inte är beredda att betala extra för extra service. Det är också enklare att bygga spel så att de kan köra över med best-effort och fortfarande fungera ordentligt. Det betyder att det inte verkar troligt att det är denna typ av applikation som kommer att innebära genombrottet för kraven på garanterade prestanda. Exemplet med onlinespelet visar att det finns tillämpningar där det inte är någon absolut prestanda som krävs utan den varierar beroende på yttre omständigheter. Det är inte någonting som är unikt för spel. Videokonferenser är en annan applikation som ofta har användare med väldigt olika förutsättning, det är att bara byta ut spelserver mot konferensserver och spelare mot deltagare i konferensen i spelexemplet för att få en rimlig situation. Detta borde betyda att det inte bara är en klass av garanterad prestanda som behövs utan flera stycken. Att prioritet av trafiken kan begränsa skada av vissa attacker är också ett argument för att det verkar troliga att detta är någonting som kommer att införs på Internet. Men det är ett argument som är svårt att bedöma i pengar, det betyder att det inte är troligt att detta argument i sig räcker för att motivera införandet av prioritet. QoS Som vi har konstaterat finns det alltså att behov av garanterad prestanda på nätverk. Resultatet av undersökningen är att QoS är en teknik som fungerar för att tillhandahålla dessa definierade garantier i ett IP-nätverk. Kommer då existerande QoS-teknologi att införas hos de stora operatörerna och på Internet inom överskådlig framtid? Det är svårt att svara på. Naturligtvis finns det nackdelar med existerande metoder för att tillhandahålla QoS som gör dem svåra eller omöjliga att implementera på det globala nätverket. I de allra flesta fall handlar det då om att den trafikmässiga overhead som införs i och med signaltrafiken blir för stor för att det ska vara värt den funktionalitet som

8 erhålls. När det gäller constraint-based routing som beskrevs ovan leder det även till en ökning av storleken på routingtabellerna vilket innebär högre minneskrav i routrarna. All teknologi är förstås inte heller tänkt för Internet utan kanske för mindre lokala nätverk. En metod för QoS-garanti som vi inte diskuterat i denna rapport är IntServ (Integrated Services) som använder ett signaleringsprotokoll när t.ex. en TCPuppkoppling etableras för att se till att denna uppkoppling garanteras viss QoS. Detta ska då alla routrar mellan sändare och mottagare vara medvetna om under tiden uppkopplingen existerar, vilket innebär att alla dessa routrar måste hålla denna information i minnet (till skillnad från normal routeroperation som är tillståndslös och bara rent skyfflande av paket). Detta i sig innebär att IntServ aldrig kommer att implementeras på Internet det ställer helt enkelt på tok för höga krav på minne och CPU-kapacitet i routrarna. Däremot kan IntServ lämpa sig väl för att ge prioritet åt viss trafik till exempel på ett internt företagsnätverk. Motargument mot QoS Vi har nu alltså kommit fram till att garanterad prestanda behövs och att QoS är en lämplig metod att leverera den. Men inne bär det att QoS kommer att börja användas? Det är svårare att svara på och inte någonting som är möjligt i en så här liten studie. Men det finns ett par saker som talar emot. För det första är det storleken på Internet. Om QoS ska kunna garanteras krävs det att alla routrar uppdateras för att stödja detta. Det betyder att det verkligen krävs att alla ISPföretag kommer överens om det att det är någonting som behövs. För att det ska ske är det mycket troligt att alla känner av en sådan efterfrågan från sina kunder att de alla kommer tjäna pengar på en sådan uppdatering. Även om intresseorganisationer teoretiskt har makten över hur kommunikationen ska se ut består dessa organisationer av representanter från företag som kommer att tillgodose sitt företags intresse. Det är ett vanligt argument för att uppdatering som alla i längden faktiskt skulle tjäna på inte blir av. Det andra är att det kanske inte är nödvändigt med QoS. En av anledningarna till Internets framgång är att best-effort är var tillräckligt bra för de applikationer som användes fram till bara för några år sedan. Så om Internets prestanda förbättras ytterligare så är det möjligt att behovet av QoS, eller något liknade, försvinner. Vi såg ju till exempel i onlinespelet att en av spelare inte behövde QoS för att kunna spela ordentligt. Med en generell prestandaförbättring kanske det skulle kunna gälla alla användare. Det kan helt enkelt vara så att köpa mer bandbredd blir billigare än att införa QoS. Slutsatser Vi har tittat på några applikationer som kan kräva QoS och några metoder för att tillgodose dessa krav. Denna studie är inte menad att vara tekniskt djupdykande eller uttömmande på något sätt. Vår avsikt är främst att ge en översikt och förklaring till dels vad QoS egentligen betyder och vad det kan användas till. Vi har även studerat hur det

9 kan implementeras i praktiken för att få en känsla för ifall det är troligt att QoS inom överskådlig framtid kommer att vara en naturlig del av vårt sätt att betrakta och använda Internet. Något säkert svar är inte lätt att ge. Vad man kan säga är att ny teknologi, åtminstone på den låga nivå som QoS verkar på, sprids långsamt på Internet. För att QoS-protokoll ska få global spridning på Internet krävs uppgradering av alla routrar. Detta introducerar även en ansenlig overhead på trafiken som kan innebära hårdvaruuppgraderingar som i dagsläget kanske inte är ekonomiskt försvarbara. Som vi har sett finns det dock reella krav på QoS från vissa specifika applikationer. Vissa hävdar att ökade nätverksresurser, och därmed minskande behov av QoS-teknologi, alltid kommer att vara billigare än att implementera den QoS-teknologi som finns. Kanske det är så, men sedan Internet fick allmän användning har tendensen varit att nya applikationer dykt upp för att fylla den bandbredd som finns. Denna tendens ser inte heller ut att vara på väg att brytas med ökande krav på realtidsmultimedia, onlinespel och Internet i mobiltelefoner. Med största säkerhet kommer QoS att implementeras på vissa delmängder av Internet och internt på vissa företagsnätverk, där så krävs. QoS-garantier från den ena änden av Internet till den andra kommer dock antagligen att låta vänta på sig. Referenser X. Xiao, L. Ni: Internet QoS: A Big Picture, IEEE Network Magazine, 1999 [1] Cisco, [2]6qm, [3] Nokia, [4] Ahamad M, [5] Extrem network,

Denial of Services attacker. en översikt

Denial of Services attacker. en översikt Denial of Services attacker en översikt Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon

Läs mer

TeliaSoneras syn på öppenhet

TeliaSoneras syn på öppenhet TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare

Läs mer

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416 En studie av programmet Buddyphone Delmoment i kursen CSCW 2D1416 Niklas Becker e96_nbe@e.kth.se Viktor Erikson e96_ver@e.kth.se Inledning Ett bra exempel på hur ett verklig datorstött samarbete kan te

Läs mer

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing - Ethernet 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda

Läs mer

Hur gör man ett trådlöst nätverk säkert?

Hur gör man ett trådlöst nätverk säkert? Hur gör man ett trådlöst nätverk säkert? http://www.omwlan.se/artiklar/sakerhet.aspx 2010 07 30 En av de första artiklarna jag skrev på omwlan.se för ett antal år sedan handlade om säkerheten. Säkerheten

Läs mer

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful

Läs mer

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från

Läs mer

Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29

Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29 Tidsfördröjningskompensation i distribuerade nätverksmiljöer Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29 Av: Oscar Andersson 820109-5638 Andreas Sjöstrand 800508-0117

Läs mer

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost. Routingprocessen Vid kommunikation mellan datorer måste de känna till var och hur de skall skicka paketen, om de datorer som ska kommunicera ligger på samma IP-nät är det ju inget problem. Men är det så

Läs mer

Real-time requirements for online games

Real-time requirements for online games Real-time requirements for online games En undersökning om protokoll, tekniker och metoder som datorspel använder för att kommunicera över Internet Victor Grape Milad Hemmati Linköpings universitet Linköping

Läs mer

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.

Läs mer

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.

Läs mer

4 Paket- och kretskopplade nät

4 Paket- och kretskopplade nät 4 Paket- och kretskopplade nät Kommunikationssystem 2G1501 Syftet: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade

Läs mer

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar!

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! BREDBAND PÅ FÅRÖ Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! Bakgrund Sedan några år har GEAB erbjudit radiolänkar som bredbandsanslutning på Fårö.

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer 5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet

Läs mer

Rapport i Mobila systemarkitekturer. Symbian

Rapport i Mobila systemarkitekturer. Symbian Rapport i Mobila systemarkitekturer med Symbian Kommunikation Datum: 2008-05-19 Namn: Kurs: Henrik Bäck HI101V Innehållsförteckning Inledning 3 Trådlös kommunikation 3 NMT 3 GSM 3 UMTS 3 802.15.1 (Bluetooth)

Läs mer

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful

Läs mer

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl) Performance QoS Köteori Jens A Andersson (Maria Kihl) Internet Består av ett antal sammankopplade nät som utbyter data enligt egna trafikavtal. Alla delnät som utgör Internet har en gemensam nämnare: Alla

Läs mer

Nedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om

Nedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om Nedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om detta fick vi många kommentarer. Rapporteringen och kommentarerna

Läs mer

Tips och råd om trådlöst

Tips och råd om trådlöst Tips och råd om trådlöst Vad gör jag om min uppkoppling är långsam? Får du dåliga värden på Bredbandskollen ska du göra följande: Se till att datorn är direkt ansluten till modemet. Om du har ett eget

Läs mer

Palo Alto Networks. 10 saker din brandvägg måste klara av (För annars är det inte en riktig brandvägg)

Palo Alto Networks. 10 saker din brandvägg måste klara av (För annars är det inte en riktig brandvägg) Palo Alto Networks 10 saker din brandvägg måste klara av (För annars är det inte en riktig brandvägg) 1. Identifiera och kontrollera applikationer på alla portar Applikationsutvecklare bryr sig inte längre

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Föreläsning 8 Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-12-02 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Kom i gång med trådlösa

Kom i gång med trådlösa 1 Kom i gång med trådlösa nätverk Lite historia För ganska många år sedan började man att koppla samman datorer i ett nätverk med kablar. Detta gör man fortfarande, och kommer även att göra i framtiden.

Läs mer

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011 1. Internet-modellen är liksom OSI-modellen baserad på att dela upp funktionerna för datakommunikation i ett antal lager layers. Datamängden efter bearbetningen av ett protokoll vid varje lager kallas

Läs mer

2013-08-16 96-77-2012;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst.

2013-08-16 96-77-2012;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst. Pris Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB 1 (5) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Konsulter... 4 3. Webbportal... 4 4. Leveranstider... 4 5. Pris... 5 2 (5) 1. Inledning De

Läs mer

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda ARPANET

Läs mer

Boka mobilt med WAP! Så fungerar dagsvyn 7 Så fungerar bokningssidan 8 Så fungerar informationssidan 11

Boka mobilt med WAP! Så fungerar dagsvyn 7 Så fungerar bokningssidan 8 Så fungerar informationssidan 11 Boka mobilt med WAP! Innehållsförteckning Mobilt Internet med WAP 2 Hur får man igång det? 3 Så loggar du in i systemet 4 Så väljer du dag och objekt 5 Så fungerar dagsvyn 7 Så fungerar bokningssidan 8

Läs mer

Brandväggar och portöppningar. Manual

Brandväggar och portöppningar. Manual Brandväggar och portöppningar Manual Innehåll Inledning...2 2 Öppna brandväggen i användarens dator...2 3 Krav på användarens nätverk...2 4 Öppning mot Telenors nätverk...3 4.1 HTTPS (port 443)...5 4.2

Läs mer

Guide för att välja fibertjänst

Guide för att välja fibertjänst Guide för att välja fibertjänst Förord Många är vi som i dagarna skall välja nya leverantörer för Internet, TV och telefoni. Sundholmens fiberförening har valt Quadracom som komunikationsopperatör. De

Läs mer

Traffic Management i praktiken

Traffic Management i praktiken Traffic Management i praktiken Datum: Presentatör: Event: 1:a november 2004 Jon Lindén Internetdagarna Innehåll: Traffic Management i praktiken vad är möjligt och vad är önskvärt. Hur hanterar man snabb

Läs mer

Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation

Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation Anders Rafting Enheten för Robust kommunikation, Nätsäkerhetsavdelningen, PTS Agenda Om infrastrukturen för elektronisk kommunikation Om behovet

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna

Läs mer

Att Säkra Internet Backbone

Att Säkra Internet Backbone Att Säkra Internet Backbone Håkan Nohre @cisco.com SEC-210 5428_05_2002_c1 2002, Cisco Systems, Inc. All rights reserved. 1 Vad kan attackeras Attackera routrar/switchars förmåga att vidarebefordra data

Läs mer

Produktspecifikation Bitstream DSL Business

Produktspecifikation Bitstream DSL Business Produktspecifikation Bitstream DSL Business 1 Allmänt 2 2 Teknisk beskrivning 2 2.1 Nätnivåer 2 2.2 Anslutning av Slutkundsutrustning 2 2.3 Tjänster och Prestanda 3 2.4 Hastigheter 3 2.5 VoIP access 4

Läs mer

2014-04-01 96-66-2012;002. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och DGC Access AB

2014-04-01 96-66-2012;002. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och DGC Access AB Pris Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och DGC Access AB 1 (6) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Fakturor... 4 3. Konsulter... 4 4. Webbportal... 4 5. Leveranstider... 4 6. Pris fasta operatörstjänster...

Läs mer

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet 5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Sex frågor du bör ställa dig innan du väljer M2M-uppkoppling

Sex frågor du bör ställa dig innan du väljer M2M-uppkoppling GUIDE Sex frågor du bör ställa dig innan du väljer M2M-uppkoppling Inom de flesta branscher utvecklas idag nya och innovativa applikationer och tjänster för att bättre kunna monitorera, analysera och styra

Läs mer

Staten fattar ingenting om datanät. Staten fattar ingenting om datanät

Staten fattar ingenting om datanät. Staten fattar ingenting om datanät Staten fattar ingenting om datanät Kommentar efter diskussionen i Radio Vega Slaget efter tolv den 27.2 2008: Staten fattar ingenting om datanät TeliaSoneras kapning av kopparkablarna i glesbygden visar

Läs mer

Nätverkslagret - Intro

Nätverkslagret - Intro Nätverkslagret - Intro Uppgifter Erbjuda unika adresser för varje nod Veta hur nätet är uppbyggt Hitta bästa vägen Olika datalänksprotokoll Undvika stockningar (congestion) Nätverkslagret - Intro Principer

Läs mer

ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI

ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI 2 ASCOM IP-DECT Ascom är ledande inom trådlös telefoni för professionella användare. Våra lösningar är kända för sin flexibilitet, tillförlitlighet

Läs mer

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC

Läs mer

TCP/IP och Internetadressering

TCP/IP och Internetadressering Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset

Läs mer

5 frågor som hjälper dig i valet av redundant lösning

5 frågor som hjälper dig i valet av redundant lösning GUIDE 5 frågor som hjälper dig i valet av redundant lösning När vår uppkoppling blir allt mer affärskritisk ökar också kraven på att den ska vara robust och säker. En butik som inte kan ta betalt och ett

Läs mer

SUNET TREF LANng 2003

SUNET TREF LANng 2003 SUNET TREF LANng 2003 Kort om gruppen och rapporten Kent Engström, SUNET TREF / Linköpings universitet Gruppen Börje Josefsson, LTU Björn Rhoads, KTHNOC Magnus Höglund, DU Johan Sandfeldt, KI Kent Engström,

Läs mer

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 Instruktioner : Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.

Läs mer

I utlandet. Före resan

I utlandet. Före resan I utlandet I samband med en resa utomlands finns det flera saker som är viktiga att tänka på. För att kunna ringa och ta emot samtal med din mobil utomlands måste din svenska operatör ha ett avtal med

Läs mer

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Måndag 14 mars, kl 14.00-19.00 Victoriastadium 1A, 1B Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett

Läs mer

Svar till SSNf angående projekt SKA 3.1, Säker Kund Anslutning. 12 Mars 2008 Version 3.0

Svar till SSNf angående projekt SKA 3.1, Säker Kund Anslutning. 12 Mars 2008 Version 3.0 Svar till SSNf angående projekt SKA 3.1, 12 Mars 2008 Version 3.0 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Lösningar 2.1 DAI 2.2 PVLAN 2.3 PVLAN Edge, Protected Port 2.4 Per Interface Sticky ARP 2.5 PACL 3 Andra

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: 50 För att få respektive betyg krävs: U<20, 3>=20, 4>=30, 5>=40

Totalt antal poäng på tentamen: 50 För att få respektive betyg krävs: U<20, 3>=20, 4>=30, 5>=40 Nätverk II / Routingoch switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C TGITT17 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018-05-28 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

Allt handlar om att kommunikationen måste fungera, utan avbrott.

Allt handlar om att kommunikationen måste fungera, utan avbrott. Datakommunikation för företag med höga krav. Allt handlar om att kommunikationen måste fungera, utan avbrott. Företag i dag är beroende av att kommunikationen fungerar. Att olika typer av devices kan prata

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar 5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

OH Slides F: Wide Area Networks

OH Slides F: Wide Area Networks OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition,

Läs mer

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016 - 2016 Routing och Networking October 29, 2016 1 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Uppgift 2. I figuren nedan

Läs mer

Performance QoS Köteori SNMP. Felsökning. Jens A Andersson (Maria Kihl) GET request GET response SET request TRAP MIB. Att mäta är att veta ping

Performance QoS Köteori SNMP. Felsökning. Jens A Andersson (Maria Kihl) GET request GET response SET request TRAP MIB. Att mäta är att veta ping Performance QoS Köteori Jens A Andersson (Maria Kihl) SNMP GET request GET response SET request TRAP MIB Management Information Base 2 Felsökning Att mäta är att veta ping icmp echo traceroute avlyssning

Läs mer

DT123G - Nätverksanalys

DT123G - Nätverksanalys Föreläsning 8 DT123G - Nätverksanalys Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 29 september 2015 Lennart Franked (MIUN IKS) DT123G - Nätverksanalys 29 september 2015

Läs mer

Routing Information Protocol

Routing Information Protocol Routing Information Protocol Problem och lösningar TDTS09 Datornät och internetprotokoll Grupp: DOIP26 Erik Eloff, Annica Lewin eriel743@student.liu.se, annle867@student.liu.se Linköpings universitet 22

Läs mer

Produktspecifikation Bitstream FTTx

Produktspecifikation Bitstream FTTx Produktspecifikation Bitstream FTTx 1 Allmänt 2 2 Teknisk beskrivning 2 2.1 Nätnivåer 2 2.2 Anslutning av slutkundsplacerad utrustning 2 2.3 Tjänster & Prestanda 3 2.3.1 Internetaccess/Surf Consumer samt

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är

Läs mer

Storage. Effektivare datalagring med det intelligenta informationsnätet.

Storage. Effektivare datalagring med det intelligenta informationsnätet. Storage. Effektivare datalagring med det intelligenta informationsnätet. 2 Teknik och samverkan i en gemensam infrastruktur skapar nya möjligheter för effektivare datalagring Datalagring är en central

Läs mer

4 Paket- och kretskopplade nät

4 Paket- och kretskopplade nät 4 Paket- och kretskopplade nät Syfte: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade nätverk, virtuellt kretskopplade

Läs mer

Säker IP telefoni? Hakan Nohre, CISSP hnohre@cisco.com

Säker IP telefoni? Hakan Nohre, CISSP hnohre@cisco.com Säker IP telefoni? Hakan Nohre, CISSP @cisco.com SEC-210 5428_05_2002_c1 2002, Cisco Systems, Inc. All rights reserved. 1 Not : Olika former av IP telefoni Företagets IP telefoni, IP PBX IP telefoni som

Läs mer

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion - 2015 Routing och Networking October 6, 2015 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count

Läs mer

vad kan det göra för mobila användare?

vad kan det göra för mobila användare? artikel Upptäck WWAN med bredband Upptäck WWAN med bredband vad kan det göra för mobila användare? Det blir allt viktigare med en snabb och smidig Internetuppkoppling för att lyckas i arbetet och vara

Läs mer

Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr 14-12222

Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr 14-12222 Post- och telestyrelsen hogkvalitetstilltrade@pts.se Stockholm den 21 januari 2015 Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr 14-12222 Telenor Sverige AB:s svar på Post- och telestyrelsens

Läs mer

1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net

1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Datum Vår referens Sida 2011-03-28 Dnr: 11-3053 1(5) 1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress:

Läs mer

SeniorNet Huddinge Dagens tema: Trådlösa uppkopplingar

SeniorNet Huddinge Dagens tema: Trådlösa uppkopplingar SeniorNet Huddinge 2018-04-26 Dagens tema: Trådlösa uppkopplingar Olika sätt att koppla upp sig trådlöst WIFI eller Bluetooth Bluetooth används vid uppkoppling på korta avstånd. Strömsnålt. Går ej att

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar och resultat anslås sedan i Ladok inom en vecka (under förutsättning att inget oförutsett inträffar).

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar och resultat anslås sedan i Ladok inom en vecka (under förutsättning att inget oförutsett inträffar). Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK16 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2017-05-29

Läs mer

Setup Internet Acess CSE-H55N

Setup Internet Acess CSE-H55N Setup Internet Acess CSE-H55N Installation och konfigurering av converter (omvandlare) CSE-H55N för tillgång till internet Rev 1.0 September 2014 Översatt till Svenska Innehåll 1. Installationsverktyg...

Läs mer

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan

Läs mer

Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning. Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005

Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning. Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005 Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005 Kombination av: Presentationer Demonstrationer Posters Grand finale workshop Med middag

Läs mer

Mätrapport. Malmö Högskola. Index. Mottagare & Beställare: Rutger Blom

Mätrapport. Malmö Högskola. Index. Mottagare & Beställare: Rutger Blom Mätrapport Malmö Högskola Mottagare & Beställare: Index Rutger Blom Datum... 2 Uppdrag & Felbeskrivning... 2 Kontaktpersoner... 2 Kund... 2 NordicLAN... 2 Mjukvara och Hårdvara... 3 Testernas genomförande...

Läs mer

Enum som en komponent i NGN. Gert Öster Ericsson

Enum som en komponent i NGN. Gert Öster Ericsson Enum som en komponent i NGN Gert Öster Ericsson Samtal! Med Vem? Två dominerande address format för att identifiera en användare som man vill kommunicera med Nummer baserade addresser, tex Telefon nummer

Läs mer

Kaj Kjellgren Netnod Netnod

Kaj Kjellgren Netnod Netnod Kaj Kjellgren 2006 - Netnod AB @ Netnod Varför Multicast? Förhoppningsvis har detta redan täckts in av tidigare talare. Men i korthet ger Multicast möjlighet att: Spara stora mängder bandbredd både i corenät

Läs mer

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Classful, classless och route summarization 6.- Dynamisk

Läs mer

Krav: * Filen MpUpdate.exe får inte köras när du startar denna uppdatering.

Krav: * Filen MpUpdate.exe får inte köras när du startar denna uppdatering. Uppdatera Mobilus Professional till version 3.1.2 Krav: * Filen MpUpdate.exe får inte köras när du startar denna uppdatering. Mobilus Digital Rehab AB * Filen MP.exe (Mobilus programmet) får inte användas

Läs mer

Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18

Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18 Säkerhet genom simpel nätverksutrustning Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18 1 Inledning Bakgrund Metod Sammanfattning Frågor 2 3 Ipv4 är idag slut hos världs distributören Europe and

Läs mer

Internets historia i Sverige

Internets historia i Sverige Internets historia i Sverige 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev tillgängligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det första svenska elektroniska forumet började av Stockholms Datamaskincentral.

Läs mer

Internetanslutningar Fiber, SIM- kort, WiFi Vad ska jag välja?

Internetanslutningar Fiber, SIM- kort, WiFi Vad ska jag välja? Internetanslutningar Fiber, SIM- kort, WiFi Vad ska jag välja? Tematräff SeniorNet Kungsholmen Gunilla Brattberg Bredbandskällor På följande sätt kan du förses med bredband. Telefonledning (ADSL) Kabel-TV

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk

Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk 1 Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk CNA Computer and Network Architectures laboratory 2 Översikt Inledning Ad-hoc-nätverk Vägval och vägvalsprotokoll Strömförbrukning Prestandautvärdering Spontana nätverk

Läs mer

Tentamen, Distribuerade System/Programvaruarkitektur 2001-08-24

Tentamen, Distribuerade System/Programvaruarkitektur 2001-08-24 Tentamen, Distribuerade System/Programvaruarkitektur 2001-08-24 FÖRSÄTTSBLAD Inlämnas ifyllt tillsammans med tentan. Skriv namn på samtliga blad. Ange nedan vilka uppgifter du besvarat. Uppgift Besvarad

Läs mer

Rapport för mätningar inom Vetlanda kommun

Rapport för mätningar inom Vetlanda kommun Rapport för mätningar inom 2017-01-25 Dokument no: 2017:0102 Iqmtel Sweden AB Sida 1 Sammanfattning Sett till hela så har alla operatörer relativt bra täckning, men precis som i många andra kommuner runt

Läs mer

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful

Läs mer

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Vad är routing? Internet Lokal routing (L2) Global

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.

Läs mer

Varthän? Internetdagarna. CPU-kraftens. utveckling. Skivminnesutvecklingen

Varthän? Internetdagarna. CPU-kraftens. utveckling. Skivminnesutvecklingen Hur går vi vidare? Varthän? Hans.Wallberg@umdac.umu.se Internetdagarna 22 CPU-kraftens utveckling Miljoner transistorer per krets 4 3 2 1 196 197 198 199 2 21 Varje grind har blivit 1 ggr snabbare Strömförbrukningen

Läs mer

Uppdatera Mobilus Professional till version 3.2.1. * Filen MpUpdate.exe får inte köras när du startar denna uppdatering.

Uppdatera Mobilus Professional till version 3.2.1. * Filen MpUpdate.exe får inte köras när du startar denna uppdatering. Uppdatera Mobilus Professional till version 3.2.1 Krav: * Filen MpUpdate.exe får inte köras när du startar denna uppdatering. Mobilus Digital Rehab AB * Filen MP.exe (Mobilus programmet) får inte användas

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN

ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN Välkommen till Illusionen! Tack för att du använder Illusionen som tillhandahålls av Fotboll 2000. Detta är villkoren för användning av denna webbplats och programvara, bilder,

Läs mer

Inlämningsuppgift : Finn. 2D1418 Språkteknologi. Christoffer Sabel E-post: csabel@kth.se 1

Inlämningsuppgift : Finn. 2D1418 Språkteknologi. Christoffer Sabel E-post: csabel@kth.se 1 Inlämningsuppgift : Finn 2D1418 Språkteknologi Christoffer Sabel E-post: csabel@kth.se 1 1. Inledning...3 2. Teori...3 2.1 Termdokumentmatrisen...3 2.2 Finn...4 3. Implementation...4 3.1 Databasen...4

Läs mer

Fördjupningsuppgiften. Jens A Andersson

Fördjupningsuppgiften. Jens A Andersson Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup förståelse för detta ämne. Presentera ert ämne

Läs mer

Trådlöst bredband mot naturlagarna. Mobilt bredband mot naturlagarna

Trådlöst bredband mot naturlagarna. Mobilt bredband mot naturlagarna Trådlöst bredband mot naturlagarna Artikeln i Hbl den 24.2 2008: Mobilt bredband mot naturlagarna Ingen teknik är dålig men det gäller att tillämpa den på rätt sätt. Just nu verkar det som om många hoppas

Läs mer