IP-telefoni (Voice over IP) Jonas Myhrman, , D.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IP-telefoni (Voice over IP) Jonas Myhrman, , D."

Transkript

1 IP-telefoni (Voice over IP) Jonas Myhrman, , D.

2

3 1. INTRODUKTION IP-telefoni, eller VoIP (Voice over IP) som det också kallas, tillåter användare att föra telefonsamtal över datanätverk istället för över det vanliga telefonnätet. Vanligt förekommande i de här sammanhangen är också termen Internettelefoni, men dess innebörd är egentligen mindre omfattande. Telefoni över datanätverk kan mycket väl implementeras i ett lokalt nätverk (LAN) och är inte på något vis beroende av Internet. Som både IP-telefoni och VoIP antyder sker samtalsöverföringen med det så kallade Internet Protocol (IP). IP är ursprungligen inte konstruerat för att användas till röstöverföring men eftersom ljud kan lagras digitalt är det naturligt att också ljudet från ett telefonsamtal kan paketeras och transporteras över datanätverk. Utvecklingen har sedan länge gått mot att använda gemensamma nät till flertalet olika användningsområden. IP-telefoni är ännu ett steg i samma riktning. 2. HISTORIK Redan under slutet av 1970-talet genomfördes forskning kring det dåvarande ARPA-nätet, föregångaren till Internet. Det man då studerade var hur röstupptagningar kan paketeras och transporteras över nätet. Trots detta är det först de senaste tio åren som utvecklingen har kommit igång på allvar kom den första mjukvaran som möjliggjorde att röstsamtal kunde föras mellan två persondatorer sammankopplade via IP-baserade nät i allmänhet och Internet i synnerhet. Nästa steg i utvecklingen var att från en dator ansluten till ett IP-nätverk ringa en mottagare ansluten till det konventionella telefonnätet. Detta möjliggörs genom att en gateway vidarebefordrar trafiken från datanätet till telefonnätet. Den naturligt påföljande utvecklingen blev att om en gateway kunde användas mellan två typer av nät, så kunde också två gateways användas. På så sätt försvinner beroende av att man använder sig av datorer. Kommunikation kan helt enkelt ske mellan två telefoner genom att signalen först överförs från telefonnätet till ett datanät och sen tillbaks till telefonnätet. 3. TEKNOLOGI Vid traditionella telefonsamtal upprättas en förbindelse mellan de samtalande parterna med en viss garanterad bandbredd för signalen som överförs. Denna förbindelse är sedan uppkopplad under hela det pågående samtalet, även om det periodvis kan vara helt tyst. Detta förfarande får både positiva och negativa konsekvenser. Fördelen är att när förbindelsen väl är uppkopplad fås en konstant fördröjning av ljudet, nämligen själva överföringstiden för signalen. Nackdelen är att en förbindelse låses upp även om utnyttjandegraden är låg, vilket kan betraktas som ganska ineffektivt. Med IP-telefoni är förfarandet helt annorlunda. Eftersom ett paketorienterat protokoll används för dataöverföringen skickas inte alla paket samma väg över nätverket, utan de skickas helt oberoende av varandra. På så sätt låser man inte upp någon bandbredd utan använder bara nätet till att skicka data som är nödvändig. Att paketen inte skickas samma väga medför den variation i överföringstid som paketen kan ha samt att paket kan förloras på vägen. Nätverksprotokoll IP är ett protokoll för kommunikation i nätverkslagret utan uppkopplingsförfarande. Detta innebär att paket skickas utan att det finns någon kontroll på var de egentligen tar vägen. TCP (Transmission Control Protocol) är ett transportprotokoll som använder sig av kvittenser (så kallade ACK) och omsändningar. På så sätt finns en kontroll på att paketen kommer fram som avsett. TCP kombinerat med IP skapar pålitlighet vid överföringar över nätverk. Många olika applikationer använder sig därför av TCP/IP. Vid realtidsöverföringar, som IPtelefoni, lämpar sig dock TCP/IP dåligt.

4 Kvittenser och omsändningar garanterar bara att paketen kommer fram och inte på något sätt hur lång tid det tar. Att återsända borttappade paket fyller inte heller någon funktion i telefoni eftersom ett återsänt paket sannolikt kommer fram alldeles för sent. Alla ACK-sändningar skapar dessutom ytterligare fördröjningar i överföringen. UDP saknar den funktionalitet som TCP erbjuder och transporterar tillsammans med IP uppkopplingslöst paket över nätverket utan några garantier för när, eller om, paketen når mottagaren. Om UDP/IP utökas med RTP (Real-time Transport Protocol) fås transportfunktioner anpassade för applikationer som sänder paket med realtidskrav, till exempel ljud och bild. RTP innehåller stöd för mätning av tidsfördröjning och jitter. Återkoppling från en mottagare till sändaren sker med systerprotokollet RTCP (Real-time Transport Control Protocol). Samtalet Det mest grundläggande för att det ska vara möjligt att föra en konversation över ett datanätverk är att en analog röstupptagning kan konverteras till digital data. När man pratar fångas ljudet upp av till exempel en mikrofon och omvandlas till en digital bitström som sparas blockvis i en minnesbuffert. Detektorer kan kontrollera den sparade datan och avgöra vilka block som är att betrakta som tystnad och rensa bort dessa. Allt eftersom bufferten fylls på paketeras röstdatan tillsammans med nödvändig header-data till IP-paket som sedan skickas ut i en ström till mottagaren. Väl framme hos mottagaren behöver följaktligen ett motsatt förfarande ske. Header-datan åtskiljs från datapaketen och datan som representerar ljudet från den andre parten konverteras åter till en analog signal. Ljudkvalitet Det finns flera faktorer som spelar in i strävan efter att åstadkomma bra kvalitet på ett IP-telefonisamtal. Codec för att konvertera taldata, paketering, tappade paket och fördröjning av paket är några bakomliggande orsaker till att kvaliteten kan variera. Ett tappat paket innebär att ett paket av olika anledningar inte har kunnats överföra hela vägen från sändare till mottagare. När detta inträffar yttrar det sig i ljudet som "hopp" eller "klipp", vilket normalt sett upplevs som mycket störande att lyssna på. När det gäller dessa tappade paket klarar många codec av att enskilda paket försvinner så länge det sker med ett visst intervall. Dessa enstaka paket kan det kompenseras för i ljudet, till exempel med algoritmer som använder sig av innehållet i närliggande paket. Om paketen visserligen kommer fram men på vägen mellan sändare och mottagare avsevärt har fördröjts får det andra negativa konsekvenser. Samtalet upplevs då på grund av fördröjningen i ljudet som onaturligt. Människor är även för detta känsliga och marginalerna för vad som accepteras är små. ITU-T har tagit fram riktlinjer som säger att millisekunders fördröjning är acceptabelt för de flesta applikationer medan det vid internationella samtal är godtagbart med fördröjningar på upp till 400 millisekunder. Inte bara själva fördröjningen utan också skillnaden i fördröjning för paketen, så kallat jitter, har betydelse. Detta löses genom att ha mottagarbuffertar tillräckligt stora för att kompensera för den högsta sannolika fördröjningen av ett paket. Om bufferten trots detta blir full och paket inte får plats får detta samma konsekvens i ljudet som tappade paket. För att konvertera en röstupptagning till digital data finns det ett antal olika codec varav flertalet har definierats av ITU. Vid val av codec finns en avvägning som måste göras, nämligen den mellan bandbreddskrav och komplexitet vid ljudkonverteringen. Mycket bandbredd är dyrt och användandet kan därför inte vara alltför frikostigt. Om codecen å andra sidan är för komplexa blir tidsfördröjningen innan paketen är klara för sändning för stor.

5 QoS (Quality of Service) QoS är ett begrepp som används inom datakommunikation. Det syftar till en prioritering av olika typer av emellan, baserat på hur höga kvalitetskrav trafiken har. Eftersom IP-telefoni är en tjänst som har realtidskrav på dataöverföringen prioriteras de datapaketen högre än paket tillhörande till exempel en nedladdning av en webbsida. Begreppet kan också innefatta det faktum att högre prioritet kan ges till trafik från kunder, av till exempel IP-telefoni, som är beredda att betala lite extra för att försäkra sig om en viss kvalitet. Prioritering av paket kan åstadkommas genom att kontrollera paketsortering i routerköer eller att omdirigera paket så att de inte skickas över kraftigt belastade delar av nätverket. Det pratas om två olika koncept: IntServ och DiffServ. IntServ genom protokollet RVSP (Resource reservation protocol) handlar om att reservera resurser för varje paketflöde genom nätet. Det finns goda anledningar till att inte använda sig av RVSP, främst för att det inte är skalbart för att stort antal samtidiga samtal. DiffServ är ett simplare system som klassificerar olika paket att få olika nivå av service, genom att specificera detta i IP-paketens meddelandehuvud. Problematik Ett generellt problem för applikationer som använder sig av IP är när paketen ska korsa NAT:ar och brandväggar. En NAT (Network Address Translation) används typiskt till att koppla samman ett privat nätverk med ett publikt där det finns anledning att IPadresser inom det privata inte kan användas ute i det publika. Det kan röra sig om adresser som bara är till för privat bruk och redan används ute publikt eller så vill man dölja strukturen på nätet bakom den NAT som används. Signalprotokollen för IP-telefoni inleder ett telefonsamtal med ett utbyte av adresser och portnummer under en kontrollsession för att därefter kunna koppla upp datasessioner. NAT:en förstår inte att sessionerna hör ihop vilket leder till problem. Att använda protokollet RTP tillsammans med brandväggar leder till problem i form av att RTP inte använder sig av någon fast port. Man kan då inte tillåta önskad RTPtrafik utan att samtidigt tillåta oönskad annan trafik. RTP skapar också svårigheter vid användande av NAT:ar. RTP och samverkande RTCP använder sig av parvisa portnummer men en NAPT (Network Address Port Translation) delar ut portnummer på slumpad basis. Att lösa dylika problem kan vara både kostsamt och kräva komplexa lösningar. En variant är en extern proxy som arbetar parallellt med en NAT mellan ett privat och ett publikt nät. På så sätt kan den ta hand om till exempel all H.323- och SIP-trafik medan övrig trafik går genom NAT:en. Alternativt kan en ALG (Application Level Gateway) integreras i en NAT eller brandvägg. Det är en ganska dyr men fungerande lösning där ALG:n kontrollerar och modifierar IPtelefonitrafik så den får passera. 4. STANDARDISERING Det finns ett antal tillgängliga signalprotokoll, varav H.323 och SIP är de två mest välkända och använda. H.323 är det protokoll som tidigare varit dominerande men den marknadsledande positionen har de sista åren tagits över av SIP. Båda fungerar enligt principen P2P (peer-to-peer) men det finns också protokoll enligt master/slave-principen att tillgå. H.323 Protokollet H.323 som rekommenderas av ITU-T erbjuder realtidsöverföring av röstoch videodata. Standarden har ursprungligen utvecklats anpassad för videosamtal men har modifierats för att bättre passa IP-telefoni. För att kunna upprätthålla samtal enligt H.323 har tre olika enheter definierats: terminal, gateway och gatekeeper. En terminal är en användarenhet vilken kan vara en dedikerad IP-telefon, en

6 adapter för att ansluta en analog telefon till ett H.323-nätverk eller en vanlig persondator. Med en sådan kan man kommunicera med en annan H.323-terminal av valfri typ. Är man ansluten till ett LAN är det just två terminaler som är den minsta möjliga konfigurationen som behövs för att kunna föra ett samtal. Alla terminaler måste ha stöd för röstöverföring för att de ska kunna fungera i nätet, medan det inte finns något tvång för video- och dataöverföring. För att möjliggöra kommunikation med enheter i nätverk av andra typer krävs en gateway som binder nät tillsammans. Gatewayen utför översättning av olika sändformat och procedurer för kommunikation och kan koppla samman ett H.323-nät med till exempel ett IP-telefonnät baserat på något annat protokoll. Den kan också överföra samtal från ett H.323-nät till nät som inte är paket- utan förbindelseorienterat, som det traditionella telefonnätet. En gatekeeper har en slags övervakande funktion för en så kallad zon i ett H.323-nät. En zon består av ett antal terminaler samt ett antal gateways. Gatekeepers är inte nödvändiga enheter men i de fall då de existerar måste dem användas av terminalerna. Samtal inom en zon handhas av en gatekeeper medan samtal mellan zoner kan involvera flera stycken. En gatekeeper kontrollerar hur mycket bandbredd som får användas till H.323-trafik, både för enskilda terminaler och för alla dess anslutna terminaler totalt. En gatekeeper för tabell över sina terminaler och har också möjlighet att översätta alias till transportadresser. Gatekeepern är också den som ger behörighet till terminaler att starta samtal över nätet. Till exempel kan tidigare nämnda begränsningar av bandbredden vara en anledning att neka att ett samtal kopplas upp. Ett samtal via H.323 innebär multipla UDP-strömmar och flera samtidiga TCPuppkopplingar. Man kan dela upp den information som sänds i olika så kallade kanaler. RAS (Registration, Admission and Status) används för att skicka olika kontrollmeddelanden till gatekeepern. Det kan innebära registrering av IP-telefonnummer som ska sammankopplas med en viss IP-adress. Meddelandena kan också röra bandbreddsförändringar, status av olika slag, urkoppling av användare gentemot gatekeepern. Eftersom meddelandena skickas med hjälp av UDP rekommenderas att omsändningar används vid behov. Samtalssignalkanalen (Call Signaling Channel) använder sig av en TCP-uppkoppling till att skicka olika kontrollmeddelanden, antingen till gatekeepern eller om någon sådan inte existerar, direkt till mottagaren av samtalet. SIP (Session Initiation Protocol) Precis som namnet säger är SIP en standard för att koppla upp sessioner mellan två eller fler klienter. SIP är utformat ursprungligen för IP-kommunikation och har inte sina rötter i telecom-industrin. Det är ett kontroll- och signalprotokoll inte helt olikt HTTP, med en grundfilosofi om att vara ganska enkelt och begripligt. Det använder sig inte av IP-adresser utan logiska adresser som till exempel användarnamn eller e-postadresser. Det är utformat för att ha smarta användarenheter som interagerar över ett ganska ointelligent nät. P2P-egenskaperna gör att nätet dessutom i allra högsta grad är skalbart. En logisk enhet inom SIP-nät är den så kallade LS (Location Server). En LS har hand om en domän, som kan innehålla ett antal användare och ett antal gateways. En LS tillhandahåller routing-information för inkommande paket, baserat på statiska kunskaper om nätet. SIP innehåller dels de grundläggande telefonifunktioner som finns i det vanliga telefonnätet men också ett antal mer avancerade funktioner. Exempelvis finns det stöd för att kunna se om andra användare är uppkopplade eller om de för tillfället är upptagna med ett samtal. Ytterligare en funktion är att kunna skicka textmeddelanden till varandra och den biten, så kallat Instant Messaging (IM), är en viktig del av protokollet. Det är just mjukvaru-

7 implementationer av SIP som är den vanligaste typen idag. 5. FORSKNING TRIP (Telephony Routing over IP) Många samtal som sker via IP-telefoni har inte en annan IP-telefonikund som mottagare utan en användare i det vanliga telefonnätet. Som tidigare har beskrivits kan gateways vidarebefordra samtal från det paketorienterade nätet till det förbindelseorienterade. Problemet med detta är inte att vidarebefordringen inte är möjlig, utan vilken gateway som ska göra det. Givet ett telefonnummer i det förbindelseorienterade nätet är flera faktorer avgörande för vilken gateway som lämpar sig bäst för uppgiften att ta hand om samtalet. För det första så har alla gateways inte stöd för alla tänkbara protokoll som kan används. För det andra har vissa gateways betydligt lägre kapacitet än andra tänkbara kandidater. Slutligen är det en fråga om operatörer och avtal dessa emellan som styr vilka gateways som är tillgängliga. En operatör kan äga ett antal själv, ha överenskommelser med andra operatörer om att använda andra och inte ha tillgång till ytterligare ett antal. För att komma till rätta med de problemen har TRIP utvecklats. Det är ett protokoll för applikationslagret i ett nätverk med den huvudsakliga funktionen att bygga routingtabeller med dynamisk information om vilka gateways som finns tillgängliga. TRIP agerar oberoende av underliggande signalprotokoll och fungerar till exempel lika bra tillsammans med H.323 som med SIP. kan sedan användas för att utvärdera huruvida ett nät uppfyller de höga krav som IPtelefoni ställer. ExamiNet sänder syntetisk samtalsdata över nätet för att kunna samla upp mätvärden på till exempel utnyttjandegraden för olika nätverksenheter. DISKUSSION Förespråkare för tekniken kan lätt se fördelar som att redan befintliga datanätverk kan användas för dataöverföringen. Just integreringen i nät som redan har andra användningsområden kan ses som en ekonomiskt försvarbar lösning som dessutom är effektiv. Kan utvecklingen gå i den riktningen kan samlade resurser satsas på en enda väl fungerande infrastruktur av hög kvalitet istället för på flera parallella strukturer. IP-telefoni är dock krävande teknikmässigt och att dataöverföringar över de nätverk som används lever upp till de högt ställda kraven är mycket viktigt. Därför är det vikigt att tekniken finslipas och att hög samtalskvalitet kan uppnås även över nät med vissa dåliga länkar. Om IP-telefoni ska slå igenom ordentligt som kommersiell produkt måste kvaliteten motsvara åtminstone nästan den som idag fås vid vanliga samtal. Kan detta dessutom kombineras med lägre kostnader för kunden är det en helt klart intressant utveckling att följa. Idag finns, beroende på var man bor, möjligheten att skaffa ett abonnemang för IP-telefoni som helt ersätter det vanliga telefonabonnemanget. QoS-utvärdering När tillgänglighet och prestanda för nätverk är kritiska faktorer, är det naturligt att instrument för utvärdering av desamma är väsentliga. Därför forskas det en del på detta område och verktyg har tagits fram för att ge mätvärden på ett näts duglighet. ExamiNet [4] är ett verktyg för att samla in data och analysvärden. Dessa data

8 TERMINOLOGI IP ITU ITU-T RTP TCP UDP Internet Protocol Internation Telecommunications ITU Telecommunication Standardization Sector Real-time Transport Protocol Transmission Control Protocol User Datagram Protocol KÄLLOR [1] B. Goode, Voice Over Internet Protocol (VoIP), Proceedings of the IEEE, vol. 90, no. 9, [2] Vugrinec, S. Tomažič, IP telephony from a user perspective, IEEE, MEleCon, [3] M. C. Schlesener, V. S. Frost, Performance Evaluation of Telephony Routing over IP (TRIP), IEEE, [4] M. Bearden et. al., Experiences with Evaluating Network Qos for IP Telephony, IEEE, [5]

TCP/IP och Internetadressering

TCP/IP och Internetadressering Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.

Läs mer

Ver. 19734. Guide. Nätverk

Ver. 19734. Guide. Nätverk Ver. 19734 Guide Nätverk Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 2. Protokoll 1 2.1 FTP 1 2.2 DNS 1 2.3 HTTP 2 2.4 HTTPS 2 2.5 TFTP 2 2.6 SNTP/NTP 2 2.7 SIP 2 2.8 RTP 2 2.9 RTCP 2 3. Nät 3 4. Brandvägg

Läs mer

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål: Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer 5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

IP-telefoni för nybörjare

IP-telefoni för nybörjare IP-telefoni för nybörjare Erik Morin 1 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 2 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 3 Från ett system till ett annat De flesta användare behöver inte alls bry sig

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar 5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från

Läs mer

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter

Läs mer

IT för personligt arbete F2

IT för personligt arbete F2 IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet

Läs mer

IP-telefoni. Velio Roumenov 790429-0777. Stefan Rådesjö 800717-7010

IP-telefoni. Velio Roumenov 790429-0777. Stefan Rådesjö 800717-7010 IP-telefoni Velio Roumenov 790429-0777 Stefan Rådesjö 800717-7010 1.Introduktion Detta arbete beskriver IP-telefoni, författarna anser att IP-telefoni så småningom kommer vara den telefonityp som används

Läs mer

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras

Läs mer

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING , TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse

Läs mer

Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning

Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning 1. Inledning... 2 2. Att göra inställningar... 2 3. Grundinställningar för Telia SIP-anslutning... 3 4. Inställningar

Läs mer

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.

Läs mer

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet 5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Voice over IP / SIP. Switching Costs SIP. Motivation for VoIP. Internet Telephony as PBX replacement. Internet Telephony Modes.

Voice over IP / SIP. Switching Costs SIP. Motivation for VoIP. Internet Telephony as PBX replacement. Internet Telephony Modes. Voice over IP / SIP Motivation for VoIP Baserat på material från Henning Schulzrinne, Columbia University. 1 2 Internet Telephony as PBX replacement Switching Costs 3 4 Internet Telephony Modes SIP SIP

Läs mer

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är

Läs mer

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan

Läs mer

Introduktion... 2. Lync-/SfB-Infrastruktur... 2. Cellips infrastruktur... 2. Brandväggskrav... 2. Lync/SfB Server PSTN Gateway...

Introduktion... 2. Lync-/SfB-Infrastruktur... 2. Cellips infrastruktur... 2. Brandväggskrav... 2. Lync/SfB Server PSTN Gateway... INNEHÅLL Introduktion... 2 Lync-/SfB-Infrastruktur... 2 Cellips infrastruktur... 2 Brandväggskrav... 2 Lync/SfB Server PSTN Gateway... 4 SIP-trunk-konfiguration... 4 Enterprise Voice... 7 1. Dial Plan...

Läs mer

EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System. Peer-To-Peer system

EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System. Peer-To-Peer system EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System Peer-To-Peer system Andreas Bernet 810929-0018 beran@etek.chalmers.se Sektion: Elektroteknik Johan Zhang 820401-1830 zhaj@etek.chalmers.se Sektion:

Läs mer

QuickTime Streaming Server, en introduktion

QuickTime Streaming Server, en introduktion [Översättning saknas] Relaterat: Webbpublicering och Quicktime Streaming från miki Information om hur man lägger upp webbdokument och Quicktime-filmer för streaming från filservern miki. (140) Svenskt

Läs mer

Real-time requirements for online games

Real-time requirements for online games Real-time requirements for online games En undersökning om protokoll, tekniker och metoder som datorspel använder för att kommunicera över Internet Victor Grape Milad Hemmati Linköpings universitet Linköping

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5.1 INTERNET - internet Ett internet (litet i!) är en samling av nätverk som kan kommunicera med varandra, alltså ett nätverk av nätverk. Det internet som är mest

Läs mer

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex

Läs mer

Datainsamling över Internet

Datainsamling över Internet Datainsamling över Internet I den här uppgiften skall du styra ett mätförlopp och hämta mätdata via internet. Från en dator skall du styra en annan dator och beordra den att utföra en mätning och skicka

Läs mer

Övningar - Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar

Läs mer

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2 DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet

Läs mer

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Föreläsning i webbdesign Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Klient Server Klient (Client kund) ED program för ad utnydja tjänster som begärs

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk

Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk Föreläsning 1 Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-09-05 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

SIP och NAT, Brandväggar och STUN

SIP och NAT, Brandväggar och STUN SIP och NAT, Brandväggar och STUN BAKGRUND Många kämpar med att ringa med SIP genom routers. Många av oss får problem och anledningen är enkel, SIP är inte avsett att användas genom brandvägg och NAT.

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast

Läs mer

Internetprotokollen. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition

Läs mer

Vaka Porttelefon. Manual. 20009-06 Vaka Porttelefon

Vaka Porttelefon. Manual. 20009-06 Vaka Porttelefon Manual Porttelefon VAKA axema Sida 1 Copyright Axema Access Control AB, Stockholm 2012. 200xx-sv Vaka manual Axema Access Control AB är ett svenskt säkerhetsföretag som sedan 1992 utvecklar och marknadsför

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

Säker IP telefoni? Hakan Nohre, CISSP hnohre@cisco.com

Säker IP telefoni? Hakan Nohre, CISSP hnohre@cisco.com Säker IP telefoni? Hakan Nohre, CISSP @cisco.com SEC-210 5428_05_2002_c1 2002, Cisco Systems, Inc. All rights reserved. 1 Not : Olika former av IP telefoni Företagets IP telefoni, IP PBX IP telefoni som

Läs mer

1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net

1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Datum Vår referens Sida 2011-03-28 Dnr: 11-3053 1(5) 1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress:

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

Hjälp! Det fungerar inte.

Hjälp! Det fungerar inte. Hjälp! Det fungerar inte. Prova först att dra ur elsladden på telefonidosan och elsladden till ditt bredbandsmodem/bredbandsrouter (om du har en) och vänta ca 30 min. Koppla därefter först in strömsladden

Läs mer

TENTAMEN FÖR KURS DAV C03, DATAKOMMUNIKATION II 5p Sid 1 av 6 Torsdag 01-10-25 kl 14.00 19.00

TENTAMEN FÖR KURS DAV C03, DATAKOMMUNIKATION II 5p Sid 1 av 6 Torsdag 01-10-25 kl 14.00 19.00 !#"$ %&(')+*#,&-(*#%$-#./) %$'45%&67%&89 TENTAMEN FÖR KURS DAV C, DATAKOMMUNIKATION II 5p Sid av 6 Torsdag --5 kl 4. 9. Ansvarig lärare: Johan Garcia, Annika Wennström, Katarina Asplund Betygsgränser:

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Lathund Beställningsblankett AddSecure Control

Lathund Beställningsblankett AddSecure Control LATHUND Datum Rev 2015-04-16 A Skicka beställningen till: order@addsecure.se AddSecure, Kundtjänst, 020-32 20 00 Dokumentnummer 45BL0002 Lathund Beställningsblankett AddSecure Control 1. Nytt Ändring Annullering

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se> DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll

Läs mer

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson.RUWIDWWDGHO VQLQJVI UVODJWLOORPWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW

Läs mer

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011 Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst

Läs mer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att göra Kursombud 2 Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall

Läs mer

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut

Läs mer

Internetdagarna. 2002-10-08 Petter Claesson Systems Engineer petter@cisco.com. introduktion. Ljudkvalitet

Internetdagarna. 2002-10-08 Petter Claesson Systems Engineer petter@cisco.com. introduktion. Ljudkvalitet Internetdagarna 2002-10-08 Petter Claesson Systems Engineer petter@cisco.com 1 introduktion Ljudkvalitet Fortfarande tror många att det är sämre kvalitet på VoIP än på det traditionella telefoninätet Nätdesign

Läs mer

OH Slides F: Wide Area Networks

OH Slides F: Wide Area Networks OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition,

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN

Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Föreläsning 7 Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-11-26 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid 1 av 7 Måndag 02-01-14 kl. 14.00 19.00 Ansvariga lärare: Johan Garcia och Annika Wennström Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p,

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5 Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från

Läs mer

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm 1 Sammanfattning IT Norrbotten ska tillsammans med lämpliga partners för regeringsuppdragets räkning studera och publicera rapporter om hur nya digitala

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid. 1 av 8 Ansvarig lärare: Johan Garcia Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p, 4=40-49p, 5=50-60p Frågor av resonerande karaktär (beskriv,

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

Transport Layer. Transport Layer. F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Nätverksprogrammering. Java och UDP TCP/UDP

Transport Layer. Transport Layer. F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Nätverksprogrammering. Java och UDP TCP/UDP F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Roger Henriksson Datavetenskap Lunds universitet Transport Layer Transport Layer Bygger vidare på på "Internet Internet Layer" Layer / IP. / IP. Applikationsprogram

Läs mer

Tekniska anvisningar. Video- och distansmöte

Tekniska anvisningar. Video- och distansmöte Tekniska anvisningar Video- och distansmöte Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Beskrivning av den tekniska lösningen... 5 2.1. Protokollfamiljer och standarder... 5 2.2. Central gatekeeper... 7

Läs mer

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Omtentamen i Datakommunikation för E2 Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson Omtentamen i Datakommunikation för E2 0 januari 2000. Tillåtna hjälpmedel utöver bifogat

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren

Läs mer

Larmsändare sip86. Alla inställningar konfigureras enkelt upp med Windowsprogramvaran IP- Scanner. 2 Larmsändare sip22

Larmsändare sip86. Alla inställningar konfigureras enkelt upp med Windowsprogramvaran IP- Scanner. 2 Larmsändare sip22 Snabbhjälp IT sip86 Detta är en hjälpmanual för IT och nätverkstekniker för att snabbt kunna få en överblick på hur sip86 kan användas i olika nätverk. Om Larmsändare sip86 sip86 Generation 2 är nästa

Läs mer

Kan vi lita på Internettekniken?

Kan vi lita på Internettekniken? Kan vi lita på Internettekniken? Per Hurtig Per.Hurtig@kau.se Datavetenskap Agenda Telefoni Internet Telefoni över Internet? Forskning vid Karlstads Universitet Sammanfattning Alltid tillgängligt Telefoni

Läs mer

Repetition DK2 Middleware, P2P, Multimediatransport. Stefan Alfredsson 18 Mars 2005

Repetition DK2 Middleware, P2P, Multimediatransport. Stefan Alfredsson 18 Mars 2005 Repetition DK2 Middleware, P2P, Multimediatransport Stefan Alfredsson 18 Mars 2005 Några definitioner på middleware Klistret som gör det möjligt för en klient att få betjäning av en server / i klient/server

Läs mer

SNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning.

SNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. SNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. Föreningen SNUS (Swedish Network Users Society) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade promemoria.

Läs mer

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching Internet Internet hur kom det till? A worldwide collection of interconnected networks. Ingen central dator/nät Ingen organisaion styr Internet, men ett antal organisationer samordnar aktiviteten fi ICANN

Läs mer

Traffic Management i praktiken

Traffic Management i praktiken Traffic Management i praktiken Datum: Presentatör: Event: 1:a november 2004 Jon Lindén Internetdagarna Innehåll: Traffic Management i praktiken vad är möjligt och vad är önskvärt. Hur hanterar man snabb

Läs mer

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3) Kihl & Andersson: 4.1-4.3, 4.5 Stallings: 6.1-6.5, 7.1-7.2, (7.3) (eller digital signal) Om en sändare bara skickar en bitström över länken skulle mottagaren ha väldigt svårt för att tolka datan. Det krävs

Läs mer

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg FAQ Innehållsförteckning 1 Introduktion 2 1.1 Kundspecifikt och allmänt 2 2 Samtal 2 2.1 Inga signaler går fram för inkommande samtal 2 2.2 Det går fram signaler men telefon ringer inte 2 2.3 Det är upptaget

Läs mer

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på vägen. 2

Läs mer

Internet och kommunikation. Kommunikation

Internet och kommunikation. Kommunikation Internet och kommunikation Internet är bara en del av kommunikationsutveckling. Andra typer av kommunikation: - rökpuffar - runskrift - tal - ord - telefon 1 Kommunikation För kommunikation krävs minst

Läs mer

LexCom Home. LexCom Home Datafunktion kombinera trådbunden och trådlös internetaccess. Inkommande Fiber. konverteringsenhet.

LexCom Home. LexCom Home Datafunktion kombinera trådbunden och trådlös internetaccess. Inkommande Fiber. konverteringsenhet. LexCom Home LexCom Home Datafunktion kombinera trådbunden och trådlös internetaccess. Inkommande Fiber konverteringsenhet Koax från uttag RJ45 från Ethernet utgång Patchkabel till switch GUL LINJE, Alternativt

Läs mer

TDTS09 IP telefoni och dess protokoll

TDTS09 IP telefoni och dess protokoll TDTS09 IP telefoni och dess protokoll Erik Johansson(erijo228@student.liu.se) Eric Karlsson (erika440@student.liu.se) Linköpings universitet Linköping Inlämningsdatum: 2011 02-23 Sammanfattning Denna rapport

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet & Sårbarhet VPN

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet & Sårbarhet VPN LABORATIONSRAPPORT Säkerhet & Sårbarhet Laborant/er: Klass: Laborationsansvarig: Martin Andersson Robin Cedermark Erik Gylemo Jimmy Johansson Oskar Löwendahl Jakob Åberg DD12 Hans Ericson Utskriftsdatum:

Läs mer

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416 En studie av programmet Buddyphone Delmoment i kursen CSCW 2D1416 Niklas Becker e96_nbe@e.kth.se Viktor Erikson e96_ver@e.kth.se Inledning Ett bra exempel på hur ett verklig datorstött samarbete kan te

Läs mer

Krav på kundens LAN och gränssnitt ProLane

Krav på kundens LAN och gränssnitt ProLane Information 1/8 Krav på kundens LAN och gränssnitt ProLane Bilaga till offert/avtal Det här dokumentet innehåller konfidentiell information som berör kunden och Telia och får inte föras vidare till tredje

Läs mer

Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29

Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29 Tidsfördröjningskompensation i distribuerade nätverksmiljöer Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29 Av: Oscar Andersson 820109-5638 Andreas Sjöstrand 800508-0117

Läs mer

INSTALLATIONSGUIDE Technicolor TG389ac Bredband Fastighet FiberLAN

INSTALLATIONSGUIDE Technicolor TG389ac Bredband Fastighet FiberLAN INSTALLATIONSGUIDE Technicolor TG389ac Bredband Fastighet FiberLAN Power Internet Wireless GHz Wireless Ghz Power Internet Wireless GHz Wireless Ghz Power Internet Wireless GHz Wireless Ghz INSTALLATION

Läs mer

Krav på kundens LAN och gränssnitt DataNet

Krav på kundens LAN och gränssnitt DataNet Information 1/9 Krav på kundens LAN och gränssnitt DataNet Bilaga till offert/avtal Det här dokumentet innehåller konfidentiell information som berör kunden och Telia och får inte föras vidare till tredje

Läs mer

3. Remote Procedure Call (RPC)

3. Remote Procedure Call (RPC) 5.18 3. Remote Procedure Call (RPC) Allmän kommunikationsparadigm: request / reply En klientprocess sänder en förfrågan till en serverprocess som svarar med ett svarsmeddelande klient förfrågan server

Läs mer

Piff och Puffs Chatsystem

Piff och Puffs Chatsystem Lunds Tekniska Högskola Piff och Puffs Chatsystem EDA095, Nätverksprogrammering - Projektrapport Gruppnummer: 1 Gruppmedlemmar: Alves-Martins, Rebecka adi10ral@student.lu.se Bredberg, Frida adifbr@student.lu.se

Läs mer

Telia Centrex IP. Telia Centrex IP DataNet Generella krav

Telia Centrex IP. Telia Centrex IP DataNet Generella krav Telia Centrex IP DataNet Generella krav 1 Vad du behöver veta om Centrex IP med bärartjänsten DataNet Det här dokumentet är avsedd för din telefoni/dataavdelning och innehåller information om vilka generella

Läs mer

Uppgift: Design and evaluation of a TCP proxy which provides secure tunneling to another TCP proxy.

Uppgift: Design and evaluation of a TCP proxy which provides secure tunneling to another TCP proxy. Uppgift i Internetworking för Chip Maguire. Problemställning: Uppgift: Design and evaluation of a TCP proxy which provides secure tunneling to another TCP proxy. Problemet Ett par av proxies ska sättas

Läs mer

Gränslös kommunikation

Gränslös kommunikation Ericsson enterprise multimedia server Gränslös kommunikation Den nya generationen multimedielösningar för företagskommunikation Kunnig personal och högeffektiva arbetssätt är viktiga faktorer om ett företag

Läs mer

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll 1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på

Läs mer

Transportnivån. Kommunikation mellan processer. Kommunikation mellan processer. Sockets och TCP. UDP (User Datagram Protocol) Checksumman

Transportnivån. Kommunikation mellan processer. Kommunikation mellan processer. Sockets och TCP. UDP (User Datagram Protocol) Checksumman Transportnivån Kommunikation mellan processer :HEVHUYHU 6RFNHW 0LQSURFHVV 6RFNHW /RJLVNNRPPXQLNDWLRQPHOODQDSSOLNDWLRQV SURFHVVHU1lWYHUNVQLYnQLQQHElUORJLVN NRPPXQLNDWLRQPHOODQQRGHU (QVRFNHWSRUW JUlQVVQLWWPHOODQWUDQVSRUWQLYnQRFK

Läs mer

Tekniska anvisningar Video- och distansmöte

Tekniska anvisningar Video- och distansmöte Tekniska anvisningar Video- och distansmöte Innehåll 1. Inledning... 4 2. Beskrivning av den tekniska lösningen... 5 2.1 Protokollfamiljer och standarder... 5 2.1.1 H.323... 6 2.1.2 SIP... 6 2.1.3 Kommunikation

Läs mer

F5 Exchange 2007. 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1

F5 Exchange 2007. 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1 F5 Exchange 2007 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1 Spam Control and Filtering Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 2 Idag: Relaying Spamhantering och filtrering

Läs mer