Språkets historia. år 9. Gripsholmsstenen

Transkript

1 Språkets historia Gripsholmsstenen år

2 Språkets historia Idag finns nästan 4000 språk i världen, plus några tusen dialekter. Att språket uppkom beror på att människorna behövde kommunicera. I början fanns inte alls så många ord i språken som idag. Man använde språket för att till exempel förmedla var mat fanns. De första språken innehöll mest substantiv, räkneord och pronomen. Man hade förmodligen inte olika former av orden, såsom plural och bestämd form. Om du jämför med små barn börjar de tala genom att använda enstaka ord och så småningom sätta ihop dem, docka och sova blir docka sova. Man trodde länge att det från början fanns ett enda urspråk. I Bibeln berättas om att människorna byggde ett enormt torn i staden Babylon. Människorna talade samma språk. Då Gud blev ond över att man startade ett så stort bygge straffade han dem med den babyloniska språkförbistringen, som innebar att människorna började tala olika språk och inte längre förstod varandra. Genom att jämföra olika språk har forskarna delat in språken i olika familjer. Svenskan hör till de indoeuropeiska språken. Människorna kom från Indoeuropa, som låg norr om Kaspiska havet. På tvåtusentalet före Kristus började dessa människor röra på sig och man talar om den indoeuropeiska folkvandringen. Olika stammar vandrade åt olika håll, några mot Europa, andra mot Indien och Persien. Vårt svenska språk är därför släkt med t ex hindi, som talas i Indien. Omkring 2000 f Kr började den indoeuropeiska folkvandringen Vi kan ta ett ord som indiskans pitar- fader, som blivit latinets pater, tyskans Vater, engelskans father och svenskan fader, far. Titta också på hur likt talet två ser ut i de olika språken. 44

3 hindi do rumänska doi holländska twee persiska do italienska due engelska two serbokroatiska dva franska deux danska to ryska dva spanska dos norska to polska dwa portugisiska dois isländska tveir grekiska d?o tyska zwei svenska två Man brukar avbilda vårt språks släktgrenar som ett träd. Nedan ser du språkträdet. 45

4 Nästan alla språk i hela Europa härstammar från indoeuropeiskan, dock inte finskan, samiskan, ungerskan och baskiskan. När spanjorer, fransmän och holländare skaffade kolonier utanför Europa på och 1600-talen tog de också med sig språken till kolonierna, och t ex spanska talas ju i Sydamerika idag. Störst av de europeiska språken är engelskan. På alla kontinenter finns idag människor som talar och förstår engelska. Det är från 1600-talet och framåt som engelskan fått sin enorma utbredning. Skriftspråket De första nedtecknade skrifterna uppstod i de första kulturerna när människan, från att levt som samlare och senare jägare, började bli bofast, och brukade jorden där de bodde. Den första högkulturen var den som låg i tvåflodslandet, mellan floderna Eufrat och Tigris, där vi har Irak idag. Människorna kallas sumerer och landet Mesopotamien. Den skrift man använde kallas kilskrift. Man tog vasstrån och formade dem som kilar, som man tryckte lertecken med. Tecknen såg ut som bilder. ursprunglig kilskrift betydelse bildskrift På 1700-talet f Kr nedtecknades Hammurabis lag. Hammurabi var kung i Babylon och hans lag, som är ristad på ett stort svart stenblock, är världens äldsta kända lagsamling. Reglerna är stränga. En tjuv straffades med döden och om en son slog sin far högg man av pojkens händer. Kung Gilgamesh berättelse, epos, är också ett av de tidigaste verken. 46

5 Nästa högkultur var den egyptiska och nu hade skriften blivit lite mer komplicerad. Hieroglyferna hittar vi på stenar från 3000-talet före Kristus. Dessa består också av bilder, som man idag lyckats tyda. Rosettestenen med Kleopatras namn skrivet Fenicierna, som bodde vid östra Medelhavet, där Syrien och Libanon ligger idag, var ett handelsfolk. De bedrev handel över hela Medelhavet och ägnade sig åt att bokföra sin handel och skriva brev. På 1000-talet f Kr bildade fenicierna ett alfabet med 22 konsonanttecken. Fenicierna sägs ha uppfunnit alfabetet. Deras feniciska alfabet var präglat av både kilskriften och hieroglyferna. Man fick en lätthanterlig skrift och nu kunde alla lära sig skriva och läsa. Grekerna tog över det feniciska alfabetet och förbättrade det genom att lägga till vokaler. Från det grekiska alfabetet bildade romarna det latinska, som är det vi använder idag. 47

6 Vårt svenska skriftspråk Vi delar in vårt svenska språk i olika tidsperioder. Varför delningen sker vid särskilda årtal kommer du förstå när du läser vidare. Det inträffade viktiga saker i språket vissa år, och dessa har fått stå för tidsdelningen. Runsvenska I Sverige dök det första skriftspråket upp på 300-talet efter Kristus. Man skrev eller ristade i sten och bevarade är våra svenska runor. Man räknar dock med att den runsvenska perioden börjar runt 800 e. Kr, eftersom de flesta runstenar skrevs och restes från denna tid och några århundraden framåt. Det finns ca 3000 runstenar runtom i Sverige, många av dem runt Mälardalen. I Mälaren låg staden Birka (förmodligen på Björkön) och trakterna däromkring var viktig för vikingarnas handel och sjöfart. 48

7 Man skrev inte bara på sten, utan använde också trä, näver och läder, men stenarna är de som är bäst bevarade. Meddelandena på runstenarna är ofta korta meddelanden om personer som rest iväg på vikingatåg eller dött i strid. En del runstenar kan också vara mystiska stenar med förbannelser och lönnskrift, som gjorde dem svårare att läsa. De flesta runstenar är skrivna med samma runalfabetet. Alfabetet kallas futhark efter de 6 första bokstäverna. Du kan se dem nedan. f u th a r k h n i a s t b m l R v d g e d p Försök med hjälp av alfabetet tyda följande runinskription: Vad står det? Vad tror du texten handlar om? Svaret kommer här: Tola let raisa stain ensa at sun sin Harald, bro ur Ingvars Alltså: Tula lät resa denna sten efter sin son Harald, Ingvars bror. Texten är hämtad från Gripsholmsstenen. Du ser den på framsidan. Stenen användes länge som en sten i porten att kliva på för besökarna till Gripsholms slott i Mariefred. Av någon anledning vände man på stenen, och vad fick man se? En av våra bäst bevarade runstenar! 49

8 Texten fortsätter: De foro manligen fjärran efter guld och österut, örnen gav de föda, dog söderut i Särkland. Då Ingvar var mycket känd, nämnde man att Harald var bror till den kände Ingvar. Ingvar den vidfarne reste på plundringståg till Ryssland och Turkiet. Tula kan vara pojkarnas mor. Uttal Under denna tid fanns i svenskan ett läspljud som inte finns kvar idag. Det lät som engelskans th-ljud i think eller father. Vidare var det vanligt med två vokalljud efter varandra, som i ordet rauk. Dessa ljud kallas diftonger och finns idag kvar främst i skånskan och gotländskan. Stavning Man skilde inte mellan stora och små bokstäver, och man utelämnade ofta en vokal före sista konsonanten t ex likr, ligger. Man markerade med ett kryss mellan orden. Ordföljd Ordföljden skiljer sig också mot idag som i örnen gav de föda. 50

9 Äldre fornsvenska ca Kristendomen kom till Sverige under talen. Runorna kom under denna tid att ersättas med det latinska alfabetet. Man byggde kyrkor och kloster och böcker som nådde Sverige var skrivna på latin. I Sverige hade man under medeltiden olika lagtexter som gällde för olika landskap. Skillnaderna i texterna var stora då de skrevs på dialekt. Ett riksspråk fick man först långt senare. Den första boken som skrevs på svenska med latinska bokstäver är den Äldre Västgötalagen från ca Runsvenskan övergår i Äldre fornsvenska vid denna tid. Lagtexterna handlar om exempel på brott och vilka följder brottet fick. De är inte helt lätta att förstå. Nedan ser du ett par exempel hämtat från Äldre Västgötalagen. Först ett avsnitt ur rättslösabalken, som handlar om hur en kung ska väljas och hut han sedan skall svära svenskarna trohet under sin Eriksgata: Sveær egho konong at taka ok sva vrækæ han skal mæþ gíslum ovan fara ok í østrægøtland þa skal han sændí mæn híngæt* tíl aldragøta þíngs þa skal laghmaþær gíslæ skíptæ tua sunnan af landí ok tua norþæn af lanþe síþan skal aþra fíuræ mæn af landí gæræ med þem þer skulu tíl íunæbækær motæ faræ Østgøta gísla skulu þíngat fylgíæ ok víttní bæræ at han ær sva ínlændær sum lægh þerræ síghíæ þa skal alþragøtæ þíng í gen hanum næmnæ þa han tíl þíngs kombær þa skal han síc allum gøtom trolekæn sværíæ at han skal eígh ræt lægh a landí varu brytæ þa skal lagmaþær han fyrst tíl konungs dømæ ok síþen aþrír þer ær han biþær K skal þa þrim mannum friþ giuæ þem ær eig hava niþingsværk giort Och så här skulle vi uttrycka oss idag: Svear äga [rätt] att taga (välja) konung och likaså förkasta/avsätta. Han skall med gisslan fara uppifrån och i Östergötland. Då skall han sända sändemän hit till alla (väst-)götars ting. Då skall lagmannen skifta gisslan. Två söderifrån landet och två norrifrån landet. Sedan skola fyra andra män från landet följa med dem. De skola fara till mötes till Junabäck. Östgötarnas gisslan skall följa med [kungen] dit och bära vittne att han (kungen) är så inländsk som deras lag säger. Då skall man utlysa ett alla (väst-)götars ting för honom när han kommer till tings. Då skall han svära inför alla västgötar att han ej skall bryta rätt lag i vårt land. Då skall lagmannen först utnämna honom till konung och sedan de andra som han ber. Konungen skall sedan ge frid åt tre män som inte ha gjort nidingsverk. 51

10 Det är inte lätt att begripa texten. Se hur mycket du förstår och vilka ord du känner igen. Så här skulle texten skrivas idag: Formerna på den här tiden var mer krångliga än idag. 52

11 Ordet fisk böjdes: Nominativ fiskrin (fisken) Fiskrin är stor Genitiv fisksins (fiskens) Fisksins fenor Dativ fiskinum (fisken) De gav masken till fiskinum Ackusativ fiskin (fisken) Jag fångade fiskin Tack och lov har nominativ, ackusativ och dativ idag samma form i svenskan, men läser du tyska vet du hur viktigt det är att använda och kunna rätt former. Språket under äldre fornsvenska Uttal Fortfarande finns läspljudet kvar. Ofta har man a-ljud där vi idag har å, och ä-ljud där vi har a idag. Stavning Ä stavas med ae. Det känner vi igen från våra grannländer Norge och Danmark. Bokstaven i används för j, och nu kan man finna stora och små bokstäver. Dubbetecknad konsonant förekommer, men inte konsekvent. Ordföljd Ordföljden skiljer sig fortfarande från dagens. I meningarna börjar man sätta ut punkter och kommatecken och meningarna börjar alltmer likna dagens. I mitten av 1300-talet kom den första lagen som gällde hela riket, Magnus Eriksson landslag. Yngre fornsvenska Den litteratur som skrevs under senare medeltiden var ofta av religiös karaktär såsom legender och helgonberättelser som översattes från latin. Från tyskan och franskan översattes riddarromaner. Man skrev också protokoll från rättegångar, köpebrev och rimkrönikor. Den äldsta rimkrönikan är Erikskrönikan, som skrevs på 1300-talet. I den kan man bl a läsa om Håtunaleken 1308 och Nyköpings gästabud I den förra tar Erik och Valdemar sin bror, kung Birger tillfånga på gården Håtuna i den sk Håtunaleken. I Nyköping var det dags för Birger att hämnas. 53

12 Håtunaleken och Nyköpings gästabud Luckan i tornet som leder ner i fängelsehålan är låst. Det finns ingen nyckel att öppna med, men med gemensamma krafter bryter och bänder man tills den till slut ger med sig. Nere i den fuktiga och kalla hålan hittar man bl. a två testamenten, daterade i januari 1317 och där - på golvet, fastkedjade, ligger de två liken... Birger, Erik och Valdemar var söner till Magnus Ladulås. Då kungen dör är Birger tio år och den av sönerna som skall efterträda sin far. Men det råder ingalunda någon familjär harmoni eller lugn mellan bröderna - vid ett flertal tillfällen möts de på slagfältet för att sedan försonas under fredligare former. Under sommaren 1306 hade i alla fall kung Birger äntligen fått sina bröder att acceptera sin son Magnus (d v s Magnus Ladulås sonson) som tronföljare. Allt verkade vara frid och fröjd. Dagarna därpå skall det hållas en försoningsfest på Håtuna gård utanför Sigtuna. Hertigarna kommer ridandes med ett stort följe för att besöka konungen och drottningen. Det är Erik och Valdemar. Bröderna hälsades välkomna och togs emot med öppna armar av kungaparet, det dukas upp till kalas och glädjen är stor till en början. Men hertigarnas avsikter är dock inte goda. Under natten uppstår tumult och kungaparet fängslas. Den unge kronprinsen, Magnus, räddas i sista stund från sina farbröder och förs i ilfart till Danmark där han tas om hand av det danska kungaparet. Det är denna händelse som kallats Håtunaleken. Birger och hans drottning fängslas i två år och släpps först efter påtryckningar från den danske och norske kungen. Det blir sedan fred i sju år. Åren går och i december 1317 firar kungen med familj jul i Nyköpingshus. Han kallar på sina bröder, Erik och Valdemar. Bröderna blir misstänksamma: vad har han nu i kikaren? Tänk om det är en fälla - är han fortfarande fylld av vrede efter det som hände i Håtuna eller vill han helt enkelt försonas med sina nära och kära en gång för alla? De beslutar sig till sist att acceptera inbjudan. Det blir en fest, en dundrande tillställning där vinet och mjödet flödar. Enligt danska skriftliga vittnesmål dansar man både inom- och utomhus och drottningen lär ha varit gladare än någonsin. Senare på natten händer detta: The toko tha liws ok gingo thædan. Hertogane soffwo bade mædan Ok lagho I thera sæng nakne. Ther wider wordho the wakne, Att dörren osakta wp gik. Hertogh Wallemar, han fik De, ljus 54

13 En kiortil ok kom ther i. Tha woro the inne meer æn tii tio (män) Ok haffdo thera swerd dragith. Summi willo han huggit ok summi slagith The skullo sik ther fangna giwa, Swa frampt the willo lenger liffua. leva Ther kom konungin gangande nidher, Styrnade öghom, hardla vreder "och sade med stirrande blick och i vredesmod" Mynnes jder nakot aff Hatwna leek? Språket under yngre fornsvenskan Uttal Nu börjar läspljudet bli t eller d. Ofta användes t där vi idag skulle säga d, som i thera- deras. Stavning Skrivare, som på denna tid var ett aktat yrke, skrev lite som de tyckte. Ofta skrev de med flera snirkliga bokstäver, sk dekorativ stavning, men ibland kunde de stava ord med många konsonanter efter varandra, då de hade betalt per bokstav. Stavningen var ofta inkonsekvent och samma ord kunde stavas på flera olika sätt. Ordföljd Punkt och komma sätts ungefär som idag, och ordföljden börjar likna vår allt mer. Under 1440-talet kom boktryckarkonsten, genom Johan Gutenberg. Man kunde nu göra stora upplagor av böcker och det i sin tur förde med sig att allt fler människor fick ta del av skriftspråket. Äldre nysvenska Nya Testamentet trycktes på svenska Hela bibeln kom lite senare 1541 med Gustav Vasas Bibel. Nu gick man för första gången mot ett rikssvenskt skriftspråk. Eftersom bibelöversättarna Olaus Petri (eg. Olle Pettersson) och Laurentius Andrae (Lars Andersson) kom från Mälardalen, blev det deras dialekt som kom att bli den rikssvenska. Det var också den dialekt som talades vid hovet och på universitetet i Uppsala. 55

14 Bibeln blev till mall för skriftspråket och den spreds snabbt eftersom prästerna uppmanades att läsa högt ur den vid gudstjänsterna. Bibeln blev också föredöme för Svenska Akademiens Ordlista som används idag. Läs följande bibelutdrag från 1541: Tu skalt inga andra Gudhar haffua jemte mig. Tu skalt icke misbruka Harran tins Gudz nampn ty Herran skal icke läta honom bliffua ostraffat som hans nampn misbrukar. Tenck vppå Sabbaths dag at du helghar honom. Sex daghar skalt tu arbeta och göra alla tina gerning. Men på siwnde daghenom är Herran tins Gudz Sabbath Tå skalt tu intit arbete göra/ ey heller tin son/ ey heller tijn dotter/ Ey heller tin tienare/ ey heller tijn tienerinna/ ey heller tin öök/ Ey heller tin fremling som innan tins stadzport är såg texten ut så här: Du skall inga andra gudar hava jämte mig. Du skall icke missbruka Herrens, din guds namn, ty Herren skall icke låte den bliva ostraffad, som missbrukar hans namn. Tänk på sabbatsdagen, så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och förrätta alla dina sysslor; men den sjunde dagen är Herrens, din Guds sabbat; då skall du ingen syssla förrätta, ej heller din son eller din dotter, ej heller din tjänare eller din tjänarinna eller din dragare, ej heller främlingen som är hos dig inom dina portar. Gustav Vasa och hans kansli hade en livlig brevväxling med fogdar, ämbetsmän och präster runtom i landet. Det är ett mustigt och färgstarkt språk som på samma sätt som bibelöversättningen måste ha haft inflytande på den svenska som talades och skrevs på denna tid. I ett brev daterat skrev konungen: Wij betacke eder, godemen alle samens ther i Vestergöt1and for eders wäluillighett, som i oss bewiste, then tijdh wij senaste ther nidre hoss eder wore, ock synnerligen tig, Seffwerin, 56

15 for thet tu plegade oss så merkeligen wäll hem till tiit, både med jesteöll, stålkakur och annet gott mere, endog same jeste öll bleif vtij en skåll wördt förwendt Vid kungens kansli hade allt sedan medeltiden ett speciellt sätt att skriva efter latinskt och tyskt mönster. Denna stil kallas kanslisvenska och utmärker sig för långa ofta tillkrånglade meningar och ett speciellt ordval. Kanslistilen lever kvar än i våra dagar, trots alla försök att göra myndigheternas skrivelser mer läs bara och lättförståeliga. Språket under äldre nysvenskan Uttal Fortfarande används t-ljud där vi idag har d. Stavningen med hw (hwila) tyder på att v uttalades lite annorlunda mot idag. Stavning Nu har läspljudet försvunnit, även om stavningen th och dh finns kvar. I och j stavas på olika sätt, liksom u. Ä stavas för det mesta med e. Dubbelteckningen av konsonanter börjar likna dagens. Ordföljd Ordföljden börjar också bli allt mer lik vår, men man satte fortfarande ofta predikatet sist i meningen, som innan tins stadz port är. Yngre nysvenska idag, nusvenska Olof von Dalin År 1732 startade Olof von Dalin utgivningen av en tidskrift som hette Den Svenska Argus. Argus var en jätte med hundra ögon som finns i den grekiska mytologin. Även när jätten sov såg han, eftersom han inte slöt alla hundra ögon samtidigt. Argus kunde alltså se allt. De första två åren gavs Den Svenska Argus ut anonymt. Dalin skrev både egna artiklar och översatte från engelska skrifter. Han hämtade också uppslag från Frankrike och Tyskland och 57

16 skrev mycket om moraliska problem. De flesta av hans läsare var kvinnor i de högre samhällsklasserna. För dem skrev han om kläder, tjänstefolk och societetsliv. Han skapade en berättelse om herrar som träffades ett par gånger i veckan och språkade. Herrarna var t ex officeren Hiertskott, akademikerna Hiernbrott, fd juristen Gyllenbalance, den elegante Ehrenmenuet och köpmannen Patriot. Han skrev satiriskt (förlöjligande) med karikatyrer (vrångbilder). I sin tidskrift använde Dalin ett enkelt svenskt språk, som allt mer liknar vardagssvenska. Hans språk är av sådan betydelse att han fått sätta gränsen till perioden yngre nysvenska. Han använde inte dialektala eller ålderdomliga ord och undvek också franska lånord, vilka var vanliga under denna tid. Vissa dialektala ord från sin egen hemstrakt Halland godkände han dock. Ur Argus Nr XLV Mig, tyckes, Mina Landzmän, at wårt Swenska Språk, som nu blir så Jemmerligen förachtat, upspäckat, förwänt och wanrycktat, kunde åter snart hinna til sin naturliga Fägring om wi beflitade oss mer derom i wårt dageliga tahl och skriffter, om wi utrensade de onödiga fremmande Ord, som ett tokugt prunkande först inplantat, Om wi återtogo de korta meningar, klara begrep och sinrika utlåtelser, som detta Grund- Språket äger, hwarpå wår gamla Lag, Konunga- Styrelsen och mångfaldiga gamla Skrifter förelägga oss så rena prof. Språket under yngre nysvenska Språket liknar dagens. Stavning V skrevs ofta f, fw eller hv, t ex höfvisk (hövisk, artig) och t skrev iblan dt. Man kunde också se ä- ljudet skrivet med e. Sveriges Rikes Lag från 1736 är exempel på ett annat viktigt verk från denna tid. Ett senare prov på yngre nysvenska ser du här i en artikel från Dagens Nyheter 1890: Lefnadstrött I går vid middagstiden sågs en mansperson, iklädd hög hatt och, såsom det på något afstånd tycktes, bättre gångkläder, gå öfver Jernvägsbron. Plötsligt aftager han hatten och klättrar öfver barrièren samt kastar sig i Strömmen. Väl nedkommen, styr han simmande färden mot Vasabron, tills han inom kort gick till botten på djupt vatten. Genom rop af en i närheten varande gosse blef en 58

17 räddningsbåt bemannad och lade ut, men den lefnadströtte var då försvunnen i djupet. Hvem han i lifstiden varit, är helt och hållet okändt. Den svenska vi skriver idag kallas nusvenska. När nysvenskan övergått i nusvenska finns ingen direkt tidpunkt för. Arv och Lån De ord vi alltid har haft i vårt språk och som anses som ursvenska kallas arvord. Exempel på arvord är ord för väder, sädesslag och familj, såsom snö, far, mor och ull och korn. Namn som finns på runstenarna är också arvord: Sven, Gudrun och Ulf. Ord som vi fått från andra språk kallas lånord. I olika omgångar har vi lånat från olika språk. Under talet, då kristendomen spreds över landet lånade vi från grekiska och latin. Vi fick ord som profet, biskop och bibliotek. Under 1300-talet skrevs helgonberättelser som översattes från latin. Namn som blir populära under denna tid är Andreas och Tomas. Under senare medeltiden, tal, var det tyskan som bidrog med nya ord. Många tyska adelsmän hade gods i Sverige och tyskar ledde malmbrytning i t ex Dalarna. Vidare bildades Hansaförbundet och vi handlade mycket med Tyskland. Vi får nu ord som fönster, fru, gesäll, krögare, knekt. Många ord hade med sällskapsliv att göra. Exempel på tyska namn är Ernst och Fritz Under 1700-talet var Gustav III kung i Sverige. Han älskade allt franskt och bildade Svenska Akademien efter franskt mönster. Vidare anammade han franskt kulturliv och nu blev det på modet i societeten att tala franska och att stoppa in franska ord i svenskan. Typiskt franska lånord är balett, opera, toalett, byrå, kotlett, gelé. Namn som Josefin, Charlotte och Pierre blir populära. De senaste århundradena har präglats av lånord från det engelska språket. Sportord som forward, center, musikord som pop och förstås teknikord som maila är exempel på engelska (amerikanska) ord. Denna ström av engelska ord fortsätter. Engelska namn är Robin och Bill och vanliga turkiska namn är Ali och Muhammed. Med invandringen har vi också fått ord som pizza från italienskan och kebab och kiosk från turkiskan. 59

18 Inte nog med det. Våra invandrade medborgare sätter sin prägel på språket. I stockholmsförorterna utvecklas en slang, som sprider sig till det etablerade svenska språket. Ulla-Britt Kotsinas, professor och språkforskare, berättar att ordet guss (=tjej och kommer från turkiskan) spridit sig från stockholmsslagen till bl a Kiruna. På sikt kommer det att bli ett vanligt ord, tror hon. Läs mer i Nya språket föds i förorten : Uppdaterad :26 Nya språket föds i förorten GUIDE SLANG. Stockholmsslangen håller sakta men säker på att förändras. Det gamla ekensnacket för en tynande tillvaro och lever mest kvar i gamla pilsnerfilmer eller hos åldrande söderromantiker. I dag låter slangen annorlunda. Himen Sadi, Michel Afram och Mohamed Weli talar uppdaterat slang. Ekensnacket är historia det nya språket föds i förorterna. Foto: NILS PETTER NILSSON Dogge Doggelito har hjälpt till med att samla in orden till boken Förortsslang. Här är han med pibullterriern Rizzla. Foto: CHRIS MALUSZYNSKI/Pressens bild Slangen föds inte längre bland träkåkarna på Söders höjder, utan i miljonprogrammets förorter. Där säger man guss i stället för böna och ayna i stället för snut. Nya kulturer tar med sig sina ord och utryck och sakta men säker letar sig slangspråket in i vardagssvenskan. Ordet tjej är ett lysande exempel på hur ett ord som från början ansågs som hemskt fult nu har blivit helt etablerat. Den ursprungliga betydelsen av tjej var prostituerad, men i dag är i stort sett alla kvinnor tjejer, från 11-åringar till 60-åriga damer. Det säger Ulla-Britt Kotsinas, professor och språkforskare, som tillsammans med rapparen och artisten Dogge Doggelito har skrivit boken Förortsslang ett lexikon över den senaste slangen. Hon tror att många nysvenska ord och uttryck kommer att gå samma väg. Ett exempel är ordet guss, som betyder just tjej. 60

19 Det kommer från turkiskan och är redan ganska allmänt spritt. Det uppträder till exempel bland ungdomar i Kiruna, långt ifrån storstäderna där det en gång började användas, säger Ulla-Britt Kotsinas. Slang har alltid varit ett tecken på underklass, och så är det i allra högsta grad fortfarande. Men att det skulle utarma det svenska språket håller Ulla-Britt Kotsinas inte alls med om. De som hävdar det får gärna förklara hur något som tillför språket nya uttryck samtidigt kan utarma det. Dogge Doggelito var redan som barn känd för att snacka mycket slang och har hjälpt till med att samla in orden i boken. Under arbetet har han stött på ord som inte ens han känner igen. Det förändras hela tiden. Jag har fyllt 30 och spottar inte så mycket slang längre, det är den yngre generationen som tar över. Slang är en färskvara, ord kommer och går, säger Dogge. Många av orden i boken anspelar på brott eller droger. En bagare är en person som rullar marijuanaciggaretter, en tabanja är en pistol och en bil som är challuböl är stöldvänlig. Man ska inte ta det så allvarligt. Slang är mest på skoj. Men det har ju alltid till viss del används för att hålla folk utanför. Det är en identitetsgrej, säger Dogge. JESPER PETTERSSON Litet slanglexikon Abi = bror, storebror, respektingivande person. Abou = Utrop: kolla, wow. Aina = polis. Bainams = invandrare. Bakra = svensk. Baxa = stjäla. Capish? = Fattar du? Chatlac = dumhuvud. Chuno = kille, kompis, han. Dabb = stryk. Desde bre = Hur e läget? Draila = sticka iväg. Eskantul = Skanstull. Eslussen = Slussen. Ey morré = nej hörru! Favela = förort. Fet = bra. Floos = pengar. Gitta = gå, sticka iväg. Gonzangas = tuttar. Guss = tjej. Habib = kompis. Hassla = lura. Hoodrat = flickvän. Ibne = bög. Ichet = korkad. Idit = förortssnubbe. Jaga draken = röka heroin. Jalla = skynda, kom igen. Jimbo = samlag. Kanna = sprejburk. Keff = dålig. Knas = problem, bråk. Lavett = örfil. Len = hörru. Loco = galen. Machine = ömänskligt bra. Maniak = dåre, galning. 61

20 Moe = kompis. Najslich = snygg, bra. Noosboori = Norsborg. Nuy = sova. Ocho = spana. Osi = visst! Para = pengar. Pieca = måla graffiti. Pip = snopp. Raket = lögn. Rookie = nybörjare. Röding = femhudralapp. Salak = korkad, dum i huvudet. Schanzia = polis. Shuno = kille, man, typ. Tjalluböl = stöldvänlig. Tostado = bränd i huvudet, korkad. Uma = tjej. Umek = mamma. Vaca = svikare. Walla = Jag svär, jag lovar. Vårbronx = Vårberg. Yebote = vad händer. Zaggad = dödad. Zip = skita i. Äxa = dra iväg. Ögning = att spana in något. Örb = marijuana. 62

21 Dialekter Även om vi har ett ganska enhetligt skriftspråk och ett talat språk, rikssvenska, så lever fortfarande dialekterna kvar, kanske inte så mycket i skrift, utan framför allt i tal och när det gäller specifika ord. Vi delar in svenskan i sex dialektgrupper: norrländska, sveamål, götamål, sydvenska, gotländska och östsvenska. Några typiska drag i dialekter är: Skorrande r- södra Sverige Tjockt l- hela Sverige förutom i skånskan Försvagning av p, t och k till b, d och g, som i danskan- södra Sverige t ex gada (gata) Diftonger, volkalljud efter varandra (ei, au, öi)- skånskan, gotländska och östsvenska t ex rauk Bindevokal- sydsvenska och götamål, t ex rävarompa T-bortfall i bestämd form- norra Sverige, t ex huse Norrländska förmjukning- bortfall av er, t ex sitt (sitter) 63

22 64

23 Två av våra nordiska grannspråk Norska Urnordiskan var gemensam fram till ca år 700, sedan delades den sakta upp i ytterligare grenar; den östnordiska med danskan och svenskan och den västnordiska med norska, färöiska och isländska. Norge var i union med Danmark och då präglades norskan av det danska språket, i uttal, stavning och form. Denna norska kallas bokmål. Men i och med att unionen upplöstes ville man ta tillbaka den gamla norskan, som levt kvar i de nordnorska dialekterna. Förespråkare för denna nya norska var Ivar Aasen och språket heter nynorsk. Dessa två varianter har vållat en språkstrid och lagar och förordningar måste skrivas på båda språken. Skolorna får idag välja undervisningsspråk, men bokmål är det vanligaste, och endast 16% studerar på nynorsk. I Oslo och de större städerna används bokmål, medan nynorsk är populärt på lands- och glesbygd. Här kan du jämföra inledningen av en berättelse. Först ser du den på bokmål: Det var en gang en gris som bodde tett ved en kongs-gård. Så var det en dag at alle de andre var i kirke. Da syntes grisen det ble stussligt (tråkigt), og så rusla (trippade) han oppover til kongsgården. Så här ser texten ut på nynorsk: Det var ein gong ein gris som budde tett attmed en kongsgard. Så var det ein dag alle dei andre var i kyrkja, og då tykte grisen det vart stussleg, og så rusla han i veg opp til kongsgarden. 65

24 1814 tvingades danskarna lämna över Norge till Sverige. Sverige- Norge unionen varade till Nationalitetskänslan i Norge har sedan dess varit mycket stark och den 17 maj, Norges nationaldag, firar man på Oslos paradgata Karl Johan. Nedan ser du några ord på norska respektive svenska: bokmål nynorsk svenska lege lækjar läkare Norge Noreg Norge vei veg väg Vissa ord skiljer sig helt från svenskan och andra kan betyda något helt annat. norska avis rolig slange forretning summerfugl vindøya brus is svenska tidning lugn orm affär fjäril fönster, tänk på engelskans window som vikingarna tog dit läsk glass Typiskt för norska språket är: Ä och ö skrivs æ och ø. Ck skrivs kk Man dubbeltecknar sällan i slutet av ord, t ex til, at, vil D, t och g hörs oftast inte i slutet av ord, huse (t) Vidare har man infört enhetlig stavning för sje-ljudet (borde vi kanske också göra?) 66

25 Danska Danska talas av fem miljoner människor i Danmark och på tyska gränsen. På Färöarna och Grönland är danskan myndighetsspråk. Island blev självständigt från danskt styre 1918 och det är det första främmande språket i isländska skolan. Typiskt för danska språket är. ä och ö skrivs æ och ø. v skrivs med f, v och hv; af, hvem ingen dubbelteckning i slutet av ord; til, at ett stötljud då man talar långt a uttalas som ä man har inga sj- eller tj- ljud (endast i lånade ord) sked uttals s+k d och t uttalas ofta läspande danskan har vokalen e i slutet av ord där svenskan har a, e eller o, t ex biler Våra hårda vokalljud p,t, k motsvaras av de mjukare b, d, g i danskan. svenska danska köpa købe mat mad väg vej gata gade kaka kage En del ord liknar svenskans men med annan betydelse danska værelse blød blommer svenska rum mjuk plommon 67

26 Vidare har danskan ett lustigt sätt att räkna på. Det beror på att man räknar med tjog (20) Talen ett till tjugo ser ungefär ut som våra men sedan kommer tjugo tyve tjugoett en og tyve trettio tredive (betyder tre tior) fyrtio fyrre femtio halvtreds, halv tre dvs 2,5 x 20 = 50 sextio tres, förkortning av tredsindtyve, 3 x 20 = 60 sjuttio halvfjerds, halv fyra, 3,5 x 20 åttio firs 4 x 20 nittio halvfems 4,5 x 20 hundra hundrede Glasklart eller hur? Ja, nu har du fått en översikt i språkets uppkomst, släktskap, svenska språkets utveckling, dialekter och två av våra grannspråk. Hoppas du kommer ha glädje och nytta av det du lärt dig och fortsätt gärna fördjupa dig i språkstudier. 68