Kungliga pris till Mistra-medarbetare

Transkript

1 Gamla Brogratan Stockholm Telefon Fax NYHETSBREV NUMMER 5 FRÅN MISTRA 2010 nz men hallå... Ingrid Jansson, ny styrelseordförande för Sustainable Investments, SI. Ingrid Jansson, styrelseordförande för Sustainable Investments. Du får en rivstart i ditt nya uppdrag, med en resa med SI till Rom. Ja, det blir en flygande start! Och det känns spännande. Jag har följt Sustainable Investments arbete under min tid i banken. US Navy målar svenskt Den amerikanska marinen med en flotta på nästan 300 fartyg letade och fann ett miljövänligt alternativ till kopparbaserad båtbottenfärg. Men de fick åka hela vägen till Göteborg och det lilla forskarbolaget I-Tech. Här kommersialiseras Marine Paints forskningsresultat medetomidin under det nya varumärket Selektope. sidan 3 Rena magin med GreenHeat Kungliga pris till Mistra-medarbetare Vad blir det första du gör som styrelseordförande? Dessa två dagar i Rom ger mig säkert en bra inblick i vad det handlar om. Jag vill så snart som möjligt kunna stötta Lars Hassel som programchef i hans ledningsarbete. Det är också min uppgift som ordförande att säkerställa att programmet följer lagd plan. Har du någon uppfattning om SI i dag? Ja, mitt första intryck är att programmet har en större bredd än vad jag förväntat mig. Jag är övertygad om att forskningsresultaten blir intressanta att följa. Det är magiskt i Eslöv. Innanför dörrarna till grannarna HJ Mek och Magnetic Components sker en häftig teknikutveckling och de båda företagen har fått addera en helt ny verksamhet till de tidigare etablerade. Det handlar om Green Heat. sidan 6 Hanna Härelind Ingelsten som är projektledare på forksningsprogrammet E4 fick ett fint stipendium av Kungen. Maria Norrfalk, styrelseordförande för Future Forests och landshövding i Dalarna fick Guldkvisten av Prinsen. sidan 5 För en kort tid sedan lämnade du bankväsendet... Ja, för tre veckor sedan blev jag pensionär. En pigg pensionär på 60 år.

2 nz KRÖNIKA Vart är klimatfrågan på väg? FOTO: stock xchng Ett halvår har nu gått sedan klimatmötet i Köpenhamn. Besvikelserna som uttrycktes efter mötet måste nu omvandlas i tankar kring och planer på hur det internationella klimatarbetet skall utformas i framtiden. I stället för det bindande avtalet som så många väntade sig finns ändå en deklaration där alla världens stora ekonomier åtar sig att påbörja ett arbete med att begränsa utsläppen. Deklarationen är också viktig därför att de som står bakom den är överens om klimatfrågans betydelse och att den kräver långtgående åtgärder. Åtagandena är dock för närvarande allt för små för att vi skall nå de utsatta målen. Men de är ändå ett första steg. Allt mer pekar också på att deklarationen är den typ av avtal som vi får leva med för lång tid framöver. Andra aktörer och andra möjligheter Vad gör man nu? När det gäller ländernas åtaganden så finns det två övergripande behov. Det ena gäller hur de deklarerade åtagandena skall kunna följas upp, kontrolleras och omformas i mer bindande form; det andra är behovet av att länderna successivt skärper sina egna åtaganden. I den uppkomna situationen är det också viktigt att det internationella klimatarbetet öppnas upp för andra aktörer och att undersöka andra möjligheter. Klimatarbetet är till sist inte en fråga enbart för världens regeringar. Industrin, näringslivet i stort, städer och regioner, organisationer och enskilda har också ett ansvar i klimatarbetet. Inte minst är industrin viktig. Industrin agerar dock utifrån lagstiftning och marknad och för att industrins klimatarbete skall bli effektivt krävs det tydliga och långsiktiga regler som både gynnar investeringar men också som inte skapar stora snedvridningar i konkurrenshänseende. Forskningen till förhandlingsbordet Även forskningen måste ses som en aktör i det klimatpolitiska arbetet. Och här är det kanske inte så mycket frågan om det naturvetenskapliga underlaget utan snarare om behovet av att utveckla koncept och instrument som kan understödja en effektiv klimatpolitik. Hittills har den omfattande forskningen som bedrivits inom klimatpolitik och styrmedel spelat en undanskymd roll. Kanske är det tid för den att komma fram till förhandlingsbordet med tankar och idéer som stöder ett bredare internationellt engagemang. Peringe Grennfelt, Programchef Clipore Informationsträff om Mistra Arctic Futures Den 2 juni håller Mistra en informationsträff om Mistra Arctic Futures. 30 miljoner kronor investeras under tre år. Anders Karlqvist, som arbetat fram utlysningen till Mistra Arctic Futures, Tomas Ries, som också ingått i utlysningsgruppen, Clas-Uno Frykholm, tillförordnad vd för Mistra, samt Britt-Inger Andersson, idéutvecklingsansvarig på Mistra, kommer att vara på plats den 2 juni för att berätta mer om forskningsprogrammet Mistra Arctic Futures och svara på frågor. Utlysningen riktar sig till svenska forskare som kan lämna förslag till forskningsprojekt om Arktis i en global förändring med specifik relevans för geopolitik, ekonomi och tekniska förhållanden ur ett miljöperspektiv. Ansökningarna utvärderas av en internationell bedömargrupp som tillsätts av programstyrelsen i samråd med Mistras kansli. Förhoppningen är att kunna bygga upp stark svensk forskning med internationell koppling. Utlysningen pågår fram till 9 augusti kl Välkommen till Mistras kansli, Gamla Brogatan i Stockholm. Anmäl dig till: berith.nordstrom@ mistra.org, eller via telefon: MISTRAS NYHETSBREV Ansvarig utgivare: Clas-Uno Frykholm tf Verkställande direktör clas-uno.frykholm@mistra.org Tel Projektledare och texter: Cecilia Öfverholm redaktör cecilia.ofverholm@ simsimmedia.se Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stöder forskning av strategisk betydelse för hållbar utveckling och en god livsmiljö. Länkar i text finns på Prenumeration (gratis): Citera gärna Mistras nyhetsbrev men uppge alltid källan. mistra nyhetsbrev nr 5 2

3 Havstulpanen (Cirripedia) anses världen över vara den allvarligaste påväxtorganismen. Amerikanska flottan till attack mot havstulpanen Det lilla Göteborgsföretaget I-Tech fick besök av amerikanska militärer på jakt efter ett alternativ till kopparbaserad färg. De föll för Selektope, som får havstulpanlarven att fly från de målade skroven. Om allt går enligt planerna målas hela den amerikanska flottan på 300 fartyg med I-Techs färg i framtiden. Det händer mycket och i en rasande fart på I-Tech, det lilla forskningsbolaget som har börjat resan mot ett affärsdrivande företag. Ett steg i den riktningen var att bestämma ett varumärke för användningen av medetomidin, den aktiva substansen i framtidens miljövänliga båtbottenfärg. För det första är medetomidin ett ord som ingen kan uttala. Dessutom vill vi särskilja varumärket från den farmaceutiska användningen. Efter diskussioner inom företaget och med våra kunder föll valet på Selektope, säger Lena Lindblad, forskningschef på I-Tech. Kvalitetsstämpel Tanken är att Selektope blir ett varumärke och en kvalitetsstämpel som återfinns på alla färgburkar som innehåller medetomidin. Namnet bygger på orden selektiv och oktopamin. Detta för att den biologiska aktiviteten bygger på att Selektope selektivt binder till havstulpanlarvernas Snart i varenda färgburk. oktopamin-receptorer som resulterar i att larvernas ben börjar att sparka. Därmed kan den inte fästa på båtskrovet. Att stava Selektope med k markerar det skandinaviska ursprunget. Vi har tänkt oss att Selektope för färgindustrin kommer att bli ungefär som Gore Tex blivit för textilidustrin, säger Lena Lindblad. Medetomidin, eller Selektope, har stora möjligheter att ersätta koppar i båtbottenfärg. Selektope beräknas bli godkänt av kemikaliemyndigheten i mistra nyhetsbrev nr 5 3 s

4 Storbritannien under Därefter är det vit flagg för att påbörja en lansering. Men det är inte en vanlig lansering som är på gång. Det är något mycket större. En helt ny teknikutveckling inom färgindustrin. Den insikten har kommit hos de fyra anställda på I-Tech. Det här är en process som har påbörjats. I dag är i stort sett all färg baserad på koppar. Tar man bort koppar, finns möjligheter till en helt ny produktutveckling inom hela färgindustrin. Då behöver man inte längre anpassa färgen till ett kopparinnehåll som kan uppgå till hälften av färgens vikt, säger Lena Lindblad. s US Navy utvärderar Selektope I-Tech har redan i dag produktuveckling tillsammans med i stort sett alla färgbolag för att ta fram en färg innehållande Selektope. Arbetet blir allt mer affärsinriktat och det pågår tester med Selektope i större delen av världen. Riktigt intressant är samarbetet med den amerikanska flottan. Ja, vi har ett samarbete med US Navy. De letar aktivt efter ny teknik runt om i världen. Amerikanska flottan har idag problem med båtbottenfärger som innehåller koppar. I vissa delstater är kopparnivåerna i hamnarna högre än vad lagen tillåter. Därför sker nu ett utvecklingsarbete för att finna alternativ till koppar. Selektope är nu en av de nya tekniker som US Navy kommer att utvärdera, säger Lena Lindblad. Den amerikanska flottan är en av världens största redare och på lite längre sikt ska alla fartyg målas med en kopparfri färg. De har under mer än tio års tid utvärderat ett antal olika teknologier, men vad som talar till vår fördel är den mycket låga halten inblandning av Selektope, endast 0,1 procent. Dessutom har vi med hjälp av forskningen inom Marine Paint fått möjligheten att visa på de ekotoxikologiska bedömningar som gör Selektope till ett attraktivt miljöalternativ Det gör också att färgproducenterna ser stora möjligheter med Selektope, säger Lena Lindblad. nz Tar man bort koppar, finns möjligheter till en helt ny produktutveckling inom hela färgindustrin. FAKTA Volvo Penta är I-Techs industriella partner som äger licensen för Selektope när det gäller all färgtillverkning för fritidsbåtar. På tonnagesidan har I-Tech fortfarande full handlingsfrihet och arbetar aktivt med produktutveckling med alla de större globala färgföretagen. I dagsläget genomförs ett antal undersökningar runt om i världen där Selektope testas för att finna den optimala färgformuleringen. Medetomidin hydroklorid används i dag som bedövningsmedel på framför allt djur. När havstulpanen kommer i kontakt med substansen blir dock effekten den motsatta och havstulpanen blir överaktiv. När larven lämnar den målade ytan, försvinner effekten och larvens simbeteende återgår till Hela I-Tech: Per Jansson, Cecilia Ohlauson, Dan Isaksson och Lena Lindblad. normalt. Havstulpanen (Cirripedia) anses världen över vara den allvarligaste påväxtorganismen. Över ton båtbottenfärg används varje år, till ett marknadsvärde av över en miljard euro. Den totala kostnaden är betydligt högre. Bränsleförbrukningen ökar avsevärt och beräkningar visar att ett fartyg som inte behandlats med något påväxthindrande medel ökar sin bränsleförbrukning med upp till 40 procent på bara sex månader. US Navy beräknar att de på grund av den marina påväxten har ökade bränslekostnader med 3 miljarder USD per år. Forskningsprogrammet Marine Paint som tagit fram resultaten kring havstulpanlarven går nu in på sitt sista år som Mistrafinansierat forskningsprogram. mistra nyhetsbrev nr 5 4

5 Prinsen ger pris till Maria Norrfalk Maria Norrfalk, landshövding i Dalarnas län och styrelseordförande i Future Forests, har tilldelats utmärkelsen Guldkvisten ur Prins Carl Philips hand i Stockholm. Det är Föreningen Skogen som sedan mitten på 1900-talet delar ut Guldkvisten för särskilda insatser för vården av Sveriges skogar. Landshövding Maria Norrfalk tilldelades priset för att hon med sitt starka samhällsengagemang från många olika plattformar har drivit utvecklingen för grönare skogar. Maria Norrfalk I motiveringen för Guldkvisten skriver Föreningen Skogen vidare: Maria Norrfalk är en välkänd profil i skogsbruket. Hon har varit forskningschef på Skogforsk och generaldirektör på Skogsstyrelsen där hon på ett framgångsrikt sätt förverkligade en ny skogspolitik samtidigt som hon effektiviserade den skogliga myndigheten. Från insatserna där blev hon plockad för att leda Sveriges kamp mot fattigdomen i världen som generaldirektör på Sida. Numera landshövding i Dalarna och bland mycket annat ordförande för det omfattande forskningsprogrammet Future Forests. Maria har alltså på många sätt kunnat påverka utvecklingen i skogen och hon har fångat tillfällena! Hon har gjort värdefulla insatser från uppdrag inne i skogssektorn men minst lika viktigt är hennes arbete från andra plattformar, ute i den värld som inte är skogsbrukarnas egen. Plattformar på akademier, i ideella föreningar, forskningsstiftelser och offentliga utredningar och som landshövding i Dalarna. nz Kungen ger kr till E4:s Hanna Härelind Den 12 maj fick Hanna Härelind Ingelsten, projektledare i Mistraprogrammet E4, ett stipendium på kronor av självaste Konungen. - prisat webbverktyg. Hanna Härelind Ingelsten (i mitten) på stipendieutdelning på Slottet. Hon var en av 19 stipendiater som fick pengar ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Hon får stipendiet för forskning kring katalytisk avgasrening för fartyg. Jag tänker använda pengarna till att göra studieresor och utöka mitt kontaktnät,för att förbättra forskningen kring avgasrening för fartyg, säger Hanna Härelind Ingelsten. Hon arbetar som projektledare på det Mistrafinansierade programmet E4 som håller på med avgasrening av förbränningsmotorer. Men stipendiet får hon inte för sina insatser där, utan för forskningen kring rening av emissioner från fartygsmotorer. Och behovet av forskning inom detta område är stort. År 2016 kommer nya, skarpare regler för fartyg, som bland annat reglerar utsläppen av kväveoxider. I dag finns regler kring detta också men de kan uppfyllas genom motoråtgärder. Det kommer inte att räcka till när de globala reglerna införs, säger Hanna Härelind Ingelsten. Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö främjar forskning, teknisk utveckling och företagande som bidrar till uthålligt nyttjande av naturresurserna och bevarande av biologisk mångfald. Fonden skapades i samband med Kungens 50-årsdag på initiativ av Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och Svenskt Näringsliv. nz Clipore får också pris Clipore-finansierade Global Adaptation Atlas får GIS-priset Special Achievement under ESRI International User Conference i juli Man får priset för outstanding work with Geopraphic Information System (GIS) technology. nz mistra nyhetsbrev nr 5 5

6 nz mistras proenviro Rena magin med Green Heat Det är magiskt i Eslöv. Innanför dörrarna till grannarna HJ Mek och Magnetic Components sker en häftig teknikutveckling och de båda företagen har fått addera en helt ny verksamhet till de tidigare etablerade. Det handlar om Green Heat. Green Heat är namnet på det Mistrafinansierade ProEnviroprojektet som nu har avslutats med strålande resultat. Tillsammans har HJ Mek, Magnetic Components och Lunds Tekniska Högskola utvecklat ny teknik för uppvärmning via induktion. Just nu bygger HJ Mek och Mag Comp ny mekanik och teknik till Green Heat. Än så länge finns inget gemensamt bolag. Nej, det behövs mer substans för det. Det intressanta nu är att få igång tekniken och applikationerna. Våra mekanikkunder är ofta okunniga, och då får vi vara mera aktiva, medan Mag Comps kunder ofta kan en hel del om uppvärmning, säger Lars-Olof Jönsson, projektansvarig på HJ Mek. bred användning Användningsområdena för Green Heat är många. Det är ofta många detaljer som behöver värmas upp inom industrin, till exempel metalldetaljer inför montage, eller för att torka färg. Det är spännande. Möjligheterna är många och det är mest kundernas fantasi som sätter gränserna, säger Lars-Olof Jönsson. Hos företaget AQ Holmbergs i Anderstorp fanns behovet att dunsta bort olja från djuppressade metallenheter. En testinstallation av Green Heat fick därför gå parallellt med deras IRsystem för uppvärmning. Det var rena trolleriet, säger Ingemar Haase produktionsansvarig vid AQ Holmbergs. Han vet förstås hur det går till, men att se hur metalldetaljer kan värmas till 120 grader på några sekunder på Med Green Heat kan metalldetaljer värmas upp snabbt och effektivt (ovan). Lars-Olof Jönsson ser nya affärsmöjligheter tack vare Green Heat (nedan). ett löpande band helt utan synlig inblandning kan upplevas som magiskt. Vi är väldigt nöjda. Alternativet är att använda alkalisk tvätt eller att värma med IR. Med Green Heat går det åt mindre energi, blir bättre arbetsmiljö och förstås billigare, säger han. energisnål IR-utrustningen är dubbelt så stor som Green Heat-enheten och drar tio gånger mer energi. Men det finns fler fördelar än så: en induktionsvärmare gjuten enligt metoden hos Green Heat ger bland annat en god driftsekonomi och låga energiförluster. Dessutom är maskinen ljudlös och snabb. Vi ser en otroligt stor potential för kommersialisering av produkten. Från början handlade det om våra egna behov i vår verkstad, men resultaten är så mycket större, säger Lars-Olof Jönsson på HJ Mek. green heat & proenviro HJ Mek i Eslöv beviljades 2,4 mkr av ProEnviro för projektet Green Heat. Syftet med projektet var att ta fram en så kallad grundplattform för induktionsuppvärmning som på ett enkelt kan anpassas till kunders specifika krav. Forskare inom induktionsvärme på Lunds universitet arbetade tillsammans med HJ Mek och samarbetspartnern MagComp. ProEnviro är en satsning på innovativa forskningsidéer. Bakom satsningen står Mistra och SSF. mistra nyhetsbrev nr 5 6