Vård och uppfostran dygnet runt inom barnskyddet. Riksomfattande tillsynsprogram

Transkript

1 Vård och uppfostran dygnet runt inom barnskyddet Riksomfattande tillsynsprogram TILLSYNSPROGRAM 4:2012

2 Dnr 8678/ /2011 Datum ISSN-L ISSN (Webbpublikation) ISBN (pdf) Helsingfors

3 PRESENTATIONSBLAD Publikation Vård och uppfostran dygnet runt inom barnskyddet, riksomfattande tillsynsprogram Utgivare Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) Utgivningsdatum , uppdaterat Dnr Dnr 8678/ /2011 Sammanfattning Målet med vård utom hemmet är att trygga att barnet får god omsorg, vård och fostran. Syftet med det riksomfattande tillsynsprogrammet för vård och uppfostran dygnet runt inom barnskyddet är att stärka barnets rätt att få lämplig och trygg vård utom hemmet och att bli bemött på ett jämlikt sätt. Urvalet av tjänster inom barnskyddet är stort, och det har kompletterats med fler aktörer av olika slag med olika servicekoncept. Ett jämlikt bemötande av serviceproducent förutsätter gemensamma riktlinjer för tillsynsmyndigheternas styrning, tillståndsförvaltningen och tillsynen. Tillsynsprogrammet redogör för de områden på vilka tillsynen över vården och uppfostran dygnet runt inom barnskyddet inriktas och hur verksamhetens lämplighet och ändamålsenlighet bedöms. Med hjälp av tillsynsprogrammet görs tillsynsmyndigheternas förfaranden enhetliga samt definieras enhetliga kriterier för tillsyn och ingripande i observerade missförhållanden. Programmet tillämpas enhetligt på både offentliga och privata tjänster. Tillsynsprogrammet har beretts i samarbete mellan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) och regionförvaltningsverken (AVI). Ämnesord: personaldimensionering, eftervård, kameraövervakning, behörighet, skolhem, barnets rättigheter, barnets delaktighet, barnhem, barnskydd, barnskyddsenhet, ungdomshem, egenkontroll, familjevård, familjehem, familjehemsförening, familjestödsenhet, begränsande åtgärder, vård utom hemmet, socialvård, skyddshem, tillsyn, tillsynsprogram ISSN-L ISSN ISBN (Online) (pdf) 3

4 Innehåll Förord Inledning Tillsyn över vård och uppfostran dygnet runt inom barnskyddet Syftet och målet med vård utom hemmet Prioritetsområden för tillsynen över vården utom hemmet Tillsynsmyndigheter Organisering av vården utom hemmet, tryggande av verksamhetsförutsättningarna och klientstrukturen Verksamhetsidé Placeringsprocessen Kvalitetskontroll/egenkontroll Tillsyn över personalen och dimensioneringen av personalen Ansvarig person: uppgifter och behörighet Personalens behörighet, fortbildning och arbetshandledning Kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn Dimensionering av personalen Barnskyddsanstalter: barnhem och ungdomshem, familjestödsenheter, familjehemsföreningar, skolhem Tillsynen över familjevården: uppdragsavtalsbaserad och tillståndspliktig Tillsyn över verksamhetslokalerna Barnskyddsanstalt Familjehem Tillsyn över säkerheten i barnskyddsenheten Hälsoskydd och hygien Säker läkemedelsbehandling Räddningsplan och utredning om utrymningssäkerheten Kameraövervakning Ställningen och rättigheterna för ett barn som vårdas utom hemmet Omvårdnad och intressebevakning Klientplan och plan för vård och fostran Barnets delaktighet Samarbetet medan vården utom hemmet varar Rätt till service Vård, fostran och omsorg Stöd för barnets uppväxt Dispositionsmedel Eftervård och stöd för barnets självständighet Tillsyn över begränsande åtgärder vid vård utom hemmet Övervakning av dokumentering och dokumentförvaltning

5 Källor Bilagor Bilaga 1 Behörighet som olika examina ger för vård- och fostringsarbete Bilaga 2 Begränsande åtgärder vid vård utom hemmet

6 Förord Antalet barn och ungdomar som placerats utanför hemmet har ökat hela tiden. Samtidigt har många nya serviceproducenter etablerat sig inom barnskyddet, och en kommun kan köpa barnskyddstjänster av olika slag av många serviceproducenter. Verksamhetsfältet är mycket splittrat, vilket bidrar bland att till att göra tillsynsarbetet svårare. Barn och ungdomar har rätt till högklassiga tjänster på de platser där de är placerade. De och deras anhöriga eller vårdnadshavare måste kunna lita på att verksamheten på barnens placeringsplats uppfyller höga etiska krav och att de lagar, förordningar, anvisningar och rekommendationer som getts om vård av barn utom hemmet iakttas. En klientplan ska göras upp för varje barn och ungdom, och barnets eller den ungas och deras föräldrars eller vårdnadshavares åsikter ska beaktas när planen förbereds. Privata verksamhetsenheter inom barnskyddet ska senast den 1 september 2012 ha en plan för egenkontroll som är framlagd för personalen, barnen, de unga samt deras anhöriga och vårdnadshavare. Med hjälp av planen säkerställs att verksamheten kontinuerligt och till alla delar uppfyller de villkor som verksamhetsutövaren själv har slagit fast. Eftersom planen är offentlig kan också personalen och de barn och unga som bor i verksamhetsenheten samt deras föräldrar eller vårdnadshavare kontrollera att verksamheten genomförs på ett tillbörligt sätt och vid behov ingripa i den. Det är i första hand serviceproducenten själv som svarar för tjänsternas kvalitet och lagenlighet. Detta gäller både offentliga och privata aktörer. Kommunerna övervakar verksamhetsenheterna inom barnskyddet på kommunernas egna områden. I sista hand sörjer regionförvaltningsverken och Valvira för tillsynen. Valviras uppgift är att styra regionförvaltningsverkens verksamhet på ett sådant sätt att alla regionalförvaltningsverk tillämpar likadana förfaranden för tillstånd, tillsyn och styrning. Detta gör det möjligt att garantera att klienterna, de yrkesutbildade personerna inom socialvården och serviceproducenterna behandlas jämlikt överallt i landet. Valvira och regionförvaltningsverken har tillsammans förberett tillsynsprogram för olika områden inom social- och hälsovården. Programmen är treåriga och de uppdateras vid behov. Utöver tillsynsobjekten och kriterierna för tillsynen har man i tillsynsprogrammen utifrån en riskevaluering även överenskommit om särskilda prioritetsområden för tillsynen. Områden som är föremål för särskild tillsyn inom socialvården 2012 är förverkligandet av klienternas rätt till självbestämmande, lämpligheten och ändamålsenligheten av begränsande åtgärder som riktas på denna rätt samt genomförandet av egenkontrollen. Beslut om prioritetsområdena för de återstående åren under programperioden fattas senare. Jag är övertygad om att detta tillsynsprogram betjänar myndigheter som utövar tillsyn i deras tillsynsarbete, anställda som en riktlinje för högklassigt 6

7 arbete och serviceproducenter, som funderar på sin verksamhetsidé, verksamhetsplan och organiseringen av egenkontrollen i deras verksamhetsenheter. Samtidigt visar programmet för de placerade barnen och ungdomarna och deras anhöriga vilka rättigheter de har som klienter hos barnskyddet och hjälper dem att ingripa i eventuella missförhållanden. I Helsingfors den 26 januari 2012 Marja-Liisa Partanen Överdirektör Valvira 7

8 1 Inledning Detta tillsynsprogram för vård och uppfostran dygnet runt inom barnskyddet är avsett att användas som ett redskap av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira), regionförvaltningsverken (AVI), kommunerna och serviceproducenterna. Avsikten är att tillsynsprogrammet fungerar som en handling av handbokstyp i ärenden som gäller tillstånd, styrning och tillsyn samt som ett redskap för inskolning av nya tjänstemän. Programmet erbjuder tillståndssökande och serviceproducenter redskap som de kan använda för att utveckla sin egenkontroll. Programmet redogör för de områden på vilka tillsynen över vården och uppfostran dygnet runt inom barnskyddet inriktas och hur verksamhetens lämplighet och ändamålsenlighet bedöms. Programmet tillämpas enhetligt på både offentliga (kommunala) och privata (företag, tredje sektorn) tjänster. Programmet ger också placerade barn och unga samt deras föräldrar och vårdnadshavare information om förfarandena inom barnskyddet samt om de rättigheter som barn och unga som placerats utom hemmet och deras föräldrar och vårdnadshavare har. De allmänna grunderna för tillsynen inom socialvården beskrivs i den gemensamma allmänna delen för samtliga Valviras och regionförvaltningsverkens tillsynsprogram. Lagen om privat socialservice (922/2011) och social- och hälsovårdsministeriets förordning om privat socialservice (1053/2011), som gavs med stöd av den, trädde i kraft Med den nya lagen hävdes lagen om tillsyn över privat socialservice (603/1996) jämte förordningar som getts med stöd av denna lag. I framtiden betonas serviceproducenternas eget ansvar för kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls för klienterna i allt större grad. De privata serviceproducenterna förutsätts utarbeta en plan för egenkontroll för att säkerställa att verksamheten bedrivs på ett tillbörligt sätt. Tillsynsprogrammet fungerar också som ett styrdokument för serviceproducenterna. De offentliga och privata serviceproducenterna kan utnyttja programmet vid planeringen, genomförandet och utvärderingen av sina verksamheter. Urvalet av tjänster inom barnskyddet är stort, och det har utökats ytterligare med fler olika aktörer som har olika servicekoncept. Eftersom serviceproducenterna ska behandlas på ett jämlikt sätt behöver tillstånds- och tillsynsmyndigheterna gemensamma riktlinjer i syfte att göra sina tillstånds-, styrnings- och tillsynsförfaranden enhetliga. Enhetliga riktlinjer behövs också för de tjänster som anknyter till social- och hälsovården. De behövs också på grund av att praktiken och lagstiftningen för närvarande inte motsvarar varandra på det begreppsliga planet. Ett exempel på detta är begreppet "professionellt familjehem", som används allmänt, men som den nuvarande lagstiftningen inte känner till. Våren 2011 gjordes delreformer i familjevårdarlaglagen (312/1992), men begreppen har inte klargjorts. 8 Detta tillsynsprogram bygger på barnskyddslagen (417/2007) i den form den gällde den 7 april 2011, och programmet justeras vid behov då lagstiftningen ändras. För att undvika missförstånd beslutade den arbetsgrupp som beredde tillsynsbegreppet att om familjevården använda begreppen

9 1) familjevård som baserar sig på uppdragsavtal (i detta tillsynsprogram används även termen "uppdragsavtalsbaserad familjevård") och 2) tillståndspliktig familjevård. Tillsynsprogrammet har utarbetats i samarbete av Valvira och regionförvaltningsverken. Som ansvarsperson för beredningen har fungerat överinspektör Eine Heikkinen vid Valvira. Från Valvira har dessutom medverkat socialrådet Hanna Ahonen, jurist Jarno Virtanen (till 11/2010) och överinspektör Marita Raassina. Regionförvaltningsverken utsåg följande medlemmar till arbetsgruppen som beredde programmet: Överinspektör inom socialvården Marja-Leena Stenroos, Regionförvaltningsverket i Södra Finland Överinspektör Aino Arponen, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Överinspektör inom socialvården Marita Turppa, Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland Överinspektör inom socialvården Marita Uusitalo, Regionförvaltningsverket i Östra Finland Överinspektör inom socialvården Timo Mäkelä, Regionförvaltningsverket i Norra Finland Överinspektör inom socialvården Sari Husa, Regionförvaltningsverket i Lappland Tillsynsprogrammet har utifrån arbetsgruppens förslag behandlats i Valviras och regionförvaltningsverkens gemensamma samarbetsgrupp för socialvården den 9 juni 2011, i Valviras ledningsgrupp den 9 augusti 2011 och i Samordningsgruppen den 26 augusti Tillsynsprogrammet och den bifogade blanketten för inspektionsberättelse har uppdaterats enligt riktlinjer som fastställts av Valviras och regionförvaltningsverkens gemensamma samarbetsgrupp för socialvården och på basis av tjänstemannaberedning. Vidare har en blankett för inspektionsberättelse utarbetats som bilaga till tillsynsprogrammet för kontroll av begränsande åtgärder och uppfostringsmetoder. 9

10 2 Tillsyn över vård och uppfostran dygnet runt inom barnskyddet 2.1 Syftet och målet med vård utom hemmet Ett barnskyddsärende inleds på ansökan, utifrån en begäran om bedömning av barnskyddsbehovet eller en barnskyddsanmälan eller om en socialarbetare på något annat sätt fått kännedom om ett barn som eventuellt är i behov av barnskydd. En klientrelation inleds när barnskyddsåtgärder vidtas i brådskande ordning eller ett beslut om utredning av barnskyddsbehovet fattas till följd av att ett barnskyddsärende inletts. Ett barn ska omhändertas och för barnet ordnas vård utom hemmet om 1) brister i omsorgen om barnet eller andra uppväxtförhållanden hotar att allvarligt äventyra barnets hälsa eller utveckling eller 2) barnet allvarligt äventyrar sin hälsa eller utveckling genom att använda alkohol eller andra droger, genom en brottslig gärning som inte kan anses obetydlig eller genom annat därmed jämställbart beteende. Omhändertagande och vård utom hemmet kan dock tillgripas endast om 1) åtgärderna inom öppenvården inte skulle vara lämpliga eller möjliga för att trygga en omsorg i enlighet med barnets bästa eller om de har visat sig vara otillräckliga och 2) vården utom hemmet bedöms motsvara barnets bästa (barnskyddslagen 4 ). För ett barn som är klient inom barnskyddet ska utses en socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter (socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter). 2.2 Prioritetsområden för tillsynen över vården utom hemmet Prioritetsområden för tillsynen över vården utom hemmet Organisering av verksamheten, tryggande av verksamhetsförutsättningarna och klientstruktur Personal och dimensionering av personalen Lokaler Barnskyddsenhetens säkerhet Barnets ställning och rättigheter inom vården utom hemmet Vård, fostran och omsorg Dokumentering och dokumentförvaltning 10 Enligt 49 i barnskyddslagen avses med vård av barn utom hemmet att vården och fostran av ett omhändertaget barn, ett i brådskande ordning placerat barn eller ett barn som placerats med stöd av ett interimistiskt förordnande enligt 83 i barnskyddslagen ordnas utanför hemmet. Vård av barn utom hemmet kan ordnas som familje- eller anstaltsvård eller på något annat sätt som motsvarar barnets behov.

11 Ett omhändertaget barn kan tillfälligt för högst sex månader placeras även i sina föräldrars eller andra vårdnadshavares vård och fostran när barnets återgång till hemmet bereds efter en placering utom hemmet, eller då det med hänsyn till barnets bästa av annat skäl är motiverat. Ett barn kan placeras för vård och fostran hos sin förälder som är häktad eller avtjänar ett fängelsestraff på fängelsets familjeavdelning högst tills barnet fyller två år. Placeringen av ett barn som inte har fyllt tre år kan fortsätta på familjeavdelningen, om barnets bästa nödvändigtvis kräver detta. 2.3 Tillsynsmyndigheter Ett barn kan placeras utom hemmet på barnskyddsmässiga grunder. Den kommun som placerat barnet (barnskyddslagen 79 ) ska övervaka att barnets placering i familjevård eller anstaltsvård förverkligas enligt denna lag och att barnet under den tid placeringen varar får de tjänster och stödåtgärder som det behöver och som placeringskommunen i enlighet med 16 2 och 3 mom. i lagen ska ordna. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska övervaka bl.a. användningen av begränsande åtgärder. Om ett barn placeras utanför sin hemort, ska placerarkommunen (den kommun som placerar barnet) meddela barnets placering och när placeringen avslutas till det organ som ansvarar för socialvården i placeringskommunen. På detta sätt kan de tjänster och stödåtgärder som barnet behöver ordnas samt övervakningen av platsen för vård utom hemmet genomföras. Placeringskommunen ska föra register över barn som placerats på dess område. Enligt bestämmelserna om barnskyddet uppkommer det tre olika personregister inom barnskyddet: 1) Registret för övervakning av barn som placerats i kommunen. Detta register indelas enligt ändamålet i två delregister: registret för övervakning av barn som placerats i kommunen och registret för övervakning av barn som placerats i enskilt hem i kommunen. 2) Registret över barnskyddsanmälningar. 3) Registret över begäran om bedömning av barnskyddsbehovet Tillsyn över verksamheten i en verksamhetsenhet utövas dessutom av placeringskommunen och regionförvaltningsverket. När de utövar tillsynen ska de samarbeta med placerarkommunen. Om den kommun som placerat barnet upptäcker sådana missförhållanden eller brister i verksamheten på platsen för vård utom hemmet som kan påverka vården eller omsorgen om de placerade barnen, ska den oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess omgående underrätta placeringskommunen och regionförvaltningsverket samt andra kommuner som enligt dess vetskap har placerat barn på samma plats för vård utom hemmet om saken. Regionförvaltningsverket har särskild skyldighet att övervaka användningen av begränsande åtgärder. Uppmärksamhet fästs särskilt vid besluten om begränsande åtgärder och vid de anteckningar som görs i handlingarna om dem. 11

12 I samband med tillsynen kan regionförvaltningsverket bereda ett barn möjlighet till förtroligt samtal med en representant för verket. Regionförvaltningsverket utövar tillsyn även vid tillståndsförfarandet för en privat barnskyddsanstalt. Kommunen ska i avtal om köpta tjänster förutsätta och säkerställa att beslutsrätten och förfarandena som gäller begränsande åtgärder är sådana som fastställs i lag. 12

13 3 Organisering av vården utom hemmet, tryggande av verksamhetsförutsättningarna och klientstrukturen Tillsynen inriktas på Nivå som krävs/rekommenderas Verksamhetsidén och den strategiska planeringen Enheten har en skriftlig verksamhetsidé och verksamhetsplan. Processen för placering av klienterna Enheten har en skriftlig plan för placering. Kvalitetskontrollen Enheten har skriftliga kvalitetskriterier. Enheten har en skriftlig plan för egenkontroll och det är offentligt framlagt. Uppfostringsmetoderna Enheten har metoder för fostran som har överenskommits tillsammans med personalen och de är antecknade. 3.1 Verksamhetsidé Målet med vård utom hemmet är att trygga att barnet får god omsorg, vård och fostran på det sätt som definieras i första paragrafen i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983): "Syftet med vårdnaden om barn är att trygga en balanserad utveckling och välfärd för barnet enligt dess individuella behov och önskemål. Vårdnaden bör trygga positiva och nära människokontakter i synnerhet mellan barnet och föräldrarna. Barn skall ges en god vård och uppfostran samt ägnas en med hänsyn till barnets ålder och utveckling behövlig tillsyn och omsorg. Barnet bör såvitt möjligt ges en trygg och stimulerande uppväxtmiljö samt en utbildning som motsvarar dess anlag och önskemål. Barn bör uppfostras så att det får förståelse, trygghet och ömhet. Barnet får inte undertryckas, agas eller utsättas för annan kränkande behandling. Barnet bör stödas och uppmuntras i sin utveckling till självständighet, ansvarsfullhet och vuxenhet." 13

14 Både en kommunal och en privat serviceproducent ska beskriva verksamhetsidén för sin verksamhetsenhet. En privat producent av socialservice ska vid ansökan om verksamhetstillstånd skriftligen redogöra för den kundgrupp som verksamheten är avsedd för, utifrån vilka värderingar och uppfostringsprinciper verksamhetsidén genomförs och vad verksamheten och tjänsterna innehåller. God omsorg och fostran förutsätter att barnskyddsanstalten har fastställt sina värderingar, personalresurser och övriga resurser. I princip ska olika klientgrupper (t.ex. barn i olika åldrar) inte placeras vid samma verksamhetsenhet. Det är oftast motiverat att vid samma enhet endast placera sådana barngrupper som har så likartade servicebehov att personal av likadan typ lämpar sig för dem (Räty 2010, sid. 415). Enhetens verksamhet och dess omfattning ska presenteras i verksamhetsidén i sin helhet. I verksamhetsidén ska beskrivas de tjänster som enheten tillhandahåller och med vilka resurser serviceproducenten ämnar producera dem. Vidare ska verksamhetsidén redogöra för vilka tjänster serviceproducenten producerar själv och vilka tjänster enheten upphandlar av underleverantörer. Serviceproducenten ska ytterligare ange vilka tjänster som stöder vården utom hemmet och specialtjänster finns att få i närområdet. Redan innan serviceproducenten grundar en barnskyddsenhet bör producenten utreda skol-, hälso- och sjukvårds- och socialvårdstjänsterna samt möjligheterna till fritidsaktiviteter och transportförbindelser på enhetens förläggningsort. 3.2 Placeringsprocessen Serviceproducenten ska vara förtrogen med vad som avses med vård utom hemmet inom barnskyddet och med målet med vården utom hemmet. Barn och unga kan inte tas för vård utom hemmet på remiss från hälso- och sjukvården, och en enhet för vård utom hemmet är inte en rehabiliteringsenhet inom mentalvården eller missbrukarvården. Ett barnskyddsärende anhängiggörs på ansökan eller när en socialarbetare eller någon annan anställd inom barnskyddet har tagit emot en barnskyddsanmälan eller på annat sätt fått kännedom om ett barn som eventuellt är i behov av barnskydd (barnskyddslagen 26 1 mom.). Efter att ett barnskyddsärende har inletts ska socialarbetaren omedelbart bedöma barnets eventuella brådskande behov av barnskydd. Dessutom ska socialarbetaren senast på den sjunde vardagen avgöra om en utredning av barnskyddsbehovet ska inledas med anledning av ärendet eller om ärendet uppenbart är av sådan art att det inte föranleder några åtgärder (barnskyddslagen 26 2 mom.). En klientrelation inom barnskyddet inleds när barnskyddsåtgärder vidtas i brådskande ordning eller ett beslut om utredning av barnskyddsbehovet fattas till följd av att ett barnskyddsärende har inletts. Socialarbetaren ska i de barnskyddshandlingar som berör barnet göra en anteckning om att en klientrelation inom barnskyddet har inletts samt omedelbart underrätta vårdnadshavaren och barnet om detta (26 3 mom. i barnskyddslagen). 14 Om ett barn eller en ungdom inte har behov för barnskyddsåtgärder på grund av sitt eget beteende eller brister i vårdnadshavarnas omsorgsförmåga, får ett behov som enbart bygger på behov av hälso- eller sjukvård

15 inte leda till en klientrelation inom barnskyddet. Ett barn eller en ung person som har omhändertagits kan emellertid ha psykiska symptom, vara utvecklingsstörd eller ha någon annan långtidssjukdom. Då ska socialmyndigheten i samarbete med producenter av hälso- och sjukvård eller andra tjänster ordna den vård, terapi eller rehabilitering som barnet behöver. Vid valet av platsen för vård utom hemmet bör särskild uppmärksamhet ägnas åt grunderna för omhändertagandet och barnets behov, upprätthållandet av barnets syskonförhållanden och andra nära mänskliga relationer samt kontinuiteten i vården (barnskyddslagen 50 ). Barnets önskemål, åsikt, bästa och individuella behov ska beaktas. För barnet väljs en sådan plats för vård utom hemmet som på bästa sätt tillgodoser barnets individuella behov. På detta sätt kan man åstadkomma gynnsamma förutsättningar för god fostran och omvårdnad. Från har det varit obligatoriskt att i första hand ordna vård utom hemmet i familjevård. Anstaltsvård kan ordnas endast om vård av barn utom hemmet inte med hjälp av tillräckliga stödåtgärder kan ordnas som familjevård eller någon annanstans på ett sätt som motsvarar barnets bästa. (Barnskyddslagen 50 ) I publikationen om riksomfattande kvalitetskriterier för vården utom hemmet (Valtakunnalliset sijaishuollon laatukriteerit, Laituri-projektet 2004) beskrivs utgångspunkter och grunder för en god vård utom hemmet. Vården utom hemmet kan beskrivas som en stig, där man i det inledande skedet möter barnet halvvägs. Det mittersta partiet beskriver vardagen på placeringsstället och i slutet av stigen följer man barnet på väg mot följande livsskede (Valtakunnalliset sijaishuollon laatukriteerit 2004, sid. 8). Tillhandahållaren av vård utom hemmet ska beskriva placeringsställets karaktär, verksamhet och möjligheter på ett mångsidigt sätt. Platsen för vård utom hemmet och den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter bedömer tillsammans huruvida vårdplatsens verksamhet, resurser och situation motsvarar barnets behov. Platsen för vård utom hemmet ska ha en ansvarig person och personer som bedömer enhetens lämplighet för barnets behov (Valtakunnalliset sijaishuollon laatukriteerit, sid.15 16). Barnet och dess föräldrar ska på förhand ges tillräckligt med information om placeringsstället, och de ska beredas möjlighet att bekanta sig med det kommande placeringsstället innan beslut fattas. Platsen för vård utom hemmet ska utse personer som svarar för genomförandet av detta skede. Placeringsställets lokaler, seder och bruk presenteras för barnet eller den unga personen och föräldrarna. Vidare presenteras reglerna och förfarandena samt placeringens syfte, mål och längd (Valtakunnalliset sijaishuollon laatukriteerit, sid. 18). Platsen för vård utom hemmet ska ha en skriftlig plan om hur barnet tas emot när det kommer till placeringsstället och om arbetsfördelningen mellan personalen vid barnets ankomst. Anstalten ska reservera tillräckligt med tid för mottagning av barnet. Det rum som har reserverats för barnet ska vara färdigt och personalen ska hjälpa barnet att bekanta sig med de andra barnen, ungdomarna och vuxna som bor på platsen för vård utom hemmet. Frågor som anknyter till placeringen gås igenom i enlighet med barnets ålder och utvecklingsnivå (Valtakunnalliset sijaishuollon laatukriteerit, sid ). 15

16 Placeringsprocessens framgång ska bedömas både under placeringen och när den slutar. En naturlig tidpunkt för utvärderingen är exempelvis när en klientplan eller vårdplan uppgörs för barnet eller den unga. Slutförandet av placeringen ska vara lika välplanerat som inledningen och själva vårdperioden utom hemmet. Slutskedet och den fortsatta planeringen för barnet eller den unga ska inledas i ett tillräckligt tidigt skede. När placeringen upphör ska den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter tillsammans med barnet, vårdnadshavarna och eventuella andra personer som står barnet nära bedöma hur placeringen lyckades. 3.3 Kvalitetskontroll/egenkontroll Ordnande av socialvård (6 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, nedan klientlagen) ska basera sig på ett myndighetsbeslut eller, när privat socialvård ordnas, på ett skriftligt avtal mellan den som lämnar socialvård och klienten. För ett barn som är klient hos barnskyddet ska uppgöras en klientplan som kompletteras med en separat plan för vård och fostran. Vården och fostran av barnet stöder sig på dessa planer. Serviceproducenter förbinder sig vid planerna och avtalen och svarar för att servicehelheten uppfyller de krav som ställs på den. Enligt klientlagen för socialvården har en klient rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande. Den socialarbetare som ansvarar för barnets eller den ungas angelägenheter ska övervaka att vården och omsorgen genomförs i enlighet med planerna. Platsen för vård utom hemmet ska säkerställa att dess tjänster är av jämn kvalitet på ett sådant sätt att servicen tillgodoser barnets eller den ungas behov under hela den tid som placeringen varar. Grundförutsättningar för en högklassig service är en tillräcklig, utbildad (lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården 272/2005, nedan behörighetslagen), kunnig, välmående och motiverad personal. Personalen har rätt till fortbildning och arbetshandledning. Barnskyddsenhetens lokaler och miljö ska vara ändamålsenliga, trivsamma och trygga, och de ska ge barnet eller den unga tillräckliga möjligheter till privatliv. Barnskyddsenheten ska ha regelbunden växelverkan med tjänstens beställare, socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter, föräldrarna och barnets övriga nätverk. Arbetssätten och -metoderna ska vara ändamålsenliga och de ska tillgodose barnens och de ungas behov och följa de etiska principerna för barnskyddet. De vuxnas närvaro, gemensam tid och en atmosfär där alla beaktas och uppskattas är viktiga för barn och unga. Barn, unga, föräldrarna och tjänsternas beställare ska ha möjlighet att ge regelbunden kundrespons som också behandlas och i mån av möjlighet beaktas i verksamheten. 16

17 Egenkontroll Varje producent av privat socialservice (6 1 mom. lagen om privat socialservice) ska utarbeta en plan för egenkontroll som omfattar serviceproducentens alla former av socialservice och den samlade service som ordnas för en klient. Enligt denna lag får Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården meddela föreskrifter om innehållet i planen för egenkontroll och om hur den ska utarbetas och följas upp. Föreskrifterna om egenkontroll trädde i kraft (Föreskrifter om planen för egenkontroll för producenter av privat socialservice: uppgörande, innehåll och uppföljning, Dnr 7754/03.03/2011, ). Skyldigheten att upprätta en plan för egenkontroll gäller alla, både tillstånds- och anmälningspliktig privat socialservice. Innehållet och omfattningen av planen för egenkontroll bestäms enligt bransch och verksamhet så att små företag tillämpar bestämmelserna till den del det är ändamålsenligt. Serviceproducenten ska hålla planen för egenkontroll offentligt framlagd och genomförandet av den ska följas upp. Planen för egenkontroll ska uppdateras minst en gång per år. Serviceproducentens verksamhet ska kontinuerligt uppfylla de verksamhetsbetingelser som fastställs i lag. Därför ska serviceproducenten kontinuerligt bedöma sin verksamhet. Planen ska omfatta alla socialtjänster som ges i serviceproducentens olika verksamhetsenheter oberoende av om verksamheten pågår dygnet runt eller inte. Syftet med planen för egenkontroll är att betona serviceproducentens eget ansvar för tjänsternas kvalitet. Då planen är tillgänglig för alla, kan klienterna, deras anhöriga och personalen hos serviceproducenten för sin del kontrollera att egenkontrollen genomförs. En central princip för egenkontroll är att man i verksamheten försöker identifiera de kritiska punkter där man underskrider eller där det finns en risk att man underskrider den miniminivå som fastställs i lagar, förordningar, kvalitetsrekommendationer, tillsynsprogram och andra förhållningsregler och i de krav som serviceproducenten ställer på sig själv. För funktioner som har konstaterats vara kritiska med tanke på kvaliteten uppgörs anvisningar som utvärderas regelbundet. För den eventualitet att man vid egenkontroll konstaterar avvikelser i kvaliteten på arbetet upprättas en plan för korrigerande åtgärder. Egenkontrollen är en integrerad del av enhetens kvalitetsarbete. Kvalitetskontrollen och säkerställandet av kvaliteten skapar också en grund för ett framgångsrikt genomförande av egenkontrollen. 17

18 4 Tillsyn över personalen och dimensioneringen av personalen Tillsynen på inriktas Nivå som krävs/rekommenderas Den ansvariga personen och dennes behörighet Den ansvarige personen har den behörighet som avses i 10 4 mom. i behörighetslagen. Lednings- och maktförhållandena har definierats skriftligen. Anställda och deras behörighet Personalen har den utbildning som avses i behörighetslagen (BarnskyddsL 60, BehörighetsL 6 och 8 ). Utöver den ansvariga personen har minst hälften av personalen en yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovård. Kontrollen av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn Personer som arbetat minst tre månader under ett år har undergått kontroll av brottslig bakgrund. Personalens fortbildning och arbetshandledning En fortbildningsplan för personalen har uppgjorts. Alla anställda har möjlighet till arbetshandledning. 4.1 Ansvarig person: uppgifter och behörighet Uppgifter Enligt 5 i lagen om privat socialservice ska en verksamhetsenhet, oavsett om enheten i fråga är ett tillståndspliktigt familjehem eller en barnskyddsanstalt, ha en ansvarig person som svarar för att de tjänster som genomförs vid verksamhetsenheten uppfyller de krav som ställs på dem. I enlighet med 60 i barnskyddslagen ska barnskyddsanstalten ha en föreståndare som ansvarar för vård- och fostringsuppgifter. I praktiken fungerar en privat barnskyddsanstalts föreståndare, som ansvarar för vård- och fostringsuppgifterna, samtidigt som ansvarig person för tjänsterna. 18 En barnskyddsanstalt med flera bostadsenheter kan ha en gemensam ansvarig person om enheterna finns i samma byggnad eller bildar en funktionell helhet. I en funktionell helhet kan bostadsenheterna också finnas i

19 andra byggnader. I en barnskyddsanstalt med två eller tre bostadsenheter går den ansvariga personens uppgifter i stor omfattning ut på beslut om verksamheten och personalförvaltning, vilket innebär att den ansvariga personen ska vara anträffbar för anställda och samarbetspartners. Detta innebär att den ansvariga personen inte kan arbeta i skift särskilt ofta. Vård utom hemmet i barnskyddet förutsätter specialkompetens inom den sociala sektorn. Den ansvariga personen leder både klientarbetet och personalen. Han eller hon svarar för att ett barn som placerats i enheten får sådan vård och fostran som motsvarar barnets behov och för att personalen har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att tillgodose barnets behov. Den ansvariga personens uppgift är också att hålla kontakt med barnets föräldrar och anhöriga, socialarbetare som sköter barnets angelägenheter, skolorna och hälso- och sjukvården samt med andra parter som behövs vid barnets vård och fostran. Den ansvariga personen ska vara förtrogen med bakgrunden till sociala problem och verksamhetsprinciperna för socialvården. Han eller hon ska vara förtrogen med verksamhetssätten inom servicesystemet för socialvården, även inom socialarbetet bland vuxna. Personen ska vara särskilt insatt i barnskyddslagen, verksamhetssätten inom barnskyddet, i annan lagstiftning med väsentlig betydelse för barnskyddet (t.ex. lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt, klientlagen, förvaltningslagen) och med föreskrifter och anvisningar om begränsande åtgärder som används inom vården utom hemmet och motsvarande. Den ansvariga personen svarar exempelvis för att verksamhetsenheten med beaktande av servicebehovet och antalet klienter har en tillräcklig mängd personal vars utbildningsnivå och yrkesskicklighet gör det möjligt att tillhandahålla högklassiga tjänster. Den ansvariga personen för tjänsterna ska arbeta i den enhet för vilken han eller hon svarar och delta i enhetens verksamhet på ett sådant sätt att han eller hon i praktiken kan uppfylla sina skyldigheter. En person som är ansvarig person endast nominellt uppfyller inte de krav som ställs på den ansvariga personen. Behörighet Av anstaltens föreståndare för vård- och fostringsuppgifter (BarnskyddsL 60 ) krävs i enlighet med 10 4 mom. i behörighetslagen för socialvården 1) en lämplig högskoleexamen, 2) kännedom om branschen och 3) tillräcklig ledarförmåga. 1) Lämplig högskoleexamen Med högskoleexamen avses minst lägre universitetsexamen eller yrkeshögskoleexamen. Enligt övergångsbestämmelserna ger examina på institutsnivå som föregick yrkeshögskoleexamina behörighet för uppgifter som kräver högskoleexamen. 19

20 Det är viktigt att föreståndaren har sådan sakkunskap som hjälper att tillhandahålla behoven hos klienter som anlitar socialtjänsterna och med hjälp av vilken föreståndaren kan utveckla personalens yrkesmässiga kunnande. Det är motiverat att i första hand välja personer som avlagt examen inom den sociala sektorn till ledande poster vid barnskyddsenheter. Ordalydelsen i bestämmelsen förhindrar emellertid inte att man till en ledande post inom socialservicen väljer en person som har en annan lämplig högskoleexamen som omfattar eller vid sidan av vilken personen har avlagt tillräckligt med sådana studier inom socialvården som uppgiften förutsätter. Som tillräckliga studier betraktas minst 25 studiepoäng, som motsvarar cirka 15 studieveckor. Till omfattningen motsvarar detta studier på tidigare approbaturnivå. 2) Kännedom om branschen Den ansvariga personen ska behärska hela den helhet som barnskyddsenhetens verksamhet utgör: personalförvaltning, den dagliga verksamheten och samarbetet med olika myndigheter och barnens närstående. Han eller hon ska veta vad som händer i placeringsprocessens olika skeden och vad nya placeringar och slutföranden av placeringar innebär i anstaltens verksamhet. En tillräckligt lång erfarenhet av arbetet vid en barnskyddsenhet ger den som ämnar bli ansvarig person en uppfattning om hur störningar i barnets uppväxt och barnets tidigare erfarenheter syns i anstaltens vardag och om hur man genom långsiktigt arbete kan påverka barnets uppväxt och utveckling. Den arbetsgrupp som gjort upp tillsynsprogrammet anser att tre års arbete inom barnskyddet i allmänhet kan betraktas som en tillräcklig erfarenhet för den ansvariga personens uppgifter. Som arbetserfarenhet räknas arbete vid en anstalt inom barnomsorgen eller i ett professionellt familjehem. Som en del av arbetserfarenheten beaktas enligt övervägande även långvarig verksamhet som fosterförälder för fler än ett barn. Arbetserfarenhetens tillräcklighet kan övervägas från fall till fall, men förutsättningen är att minst en tredjedel av personens arbetserfarenhet, dvs. ett år, härrör från arbete vid en sådan barnskyddsanstalt som avses ovan. Som erfarenhet räcker även ett år i familjearbetet inom öppenvården och två års arbete vid en anstalt inom barnomsorgen. Arbete enbart inom en enhet för barn- eller ungdomspsykiatri räcker emellertid inte som arbetserfarenhet. 3) Ledarförmåga Tillräcklig ledarförmåga förutsätter ledarutbildning som ingår i examen eller har avlagts utöver examen, eller ledarförmåga som inhämtats genom praktisk erfarenhet. I krävande ledaruppgifter är det motiverat att förutsätta att sökanden inhämtat ledarförmåga både genom utbildning och praktisk erfarenhet. I lagen fastställs emellertid inte vilken ledarutbildning ger tillräcklig ledarförmåga. 20

21 4.2 Personalens behörighet, fortbildning och arbetshandledning Behörighet Då personal utses ska verksamhetsenhetens karaktär beaktas: verksamhetsenhetens verksamhetsidé, för vem servicen tillhandahålls, verksamhetsenhetens specialisering osv. Lagen och förordningen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (Statsrådets förordning 608/2005) trädde i kraft den 1 augusti Syftet med behörighetslagen för socialvården är att främja den rätt som klienter inom socialvården har till god socialvård och gott bemötande genom att kräva att den yrkesutbildade personalen inom socialvården har den nödvändiga utbildningen och sakkunskapen. En grundförutsättning för service av god kvalitet är en utbildning som motsvarar uppgifternas kravnivå. I behörighetslagen för socialvården fastställs behörighetskraven för centrala yrken inom socialvården för olika uppgiftsbeteckningar samt minimikravet på utbildning i övriga yrkesuppgifter inom socialvården. Behörighetsvillkoren för socialvårdspersonal enligt behörighetslagen och behörighetsförordningen ska iakttas inom alla kommunala och statliga förvaltningsområden samt i privat socialservice som omfattas av lagen om privat socialservice. I enlighet med 4 i lagen om privat socialservice ska personalen hos producenter av privat socialservice uppfylla samma behörighetskrav som personal som arbetar i motsvarande uppgifter i en kommun eller samkommun. I dagens läge har barn som intagits för vård utom hemmet ofta flera placeringar utom hemmet och många andra traumatiserande erfarenheter bakom sig. För dem är det särskilt viktigt att personalen på platsen för vård utom hemmet har tillräcklig expertis som inhämtats genom utbildning i arbetet och att personalen är tillräckligt erfaren och kompetent. De vore bra att det fanns både män och kvinnor och personer i olika åldrar i personalen. Socialhandledare Socialhandledarna vid anstalterna svarar för vård- och fostringsuppgifter som de utför tillsammans med närvårdarna. Anstalterna kan också göra familjearbete eller tillhandahålla eftervårdstjänster. Dessa områden ingår då främst i socialhandledarens uppgifter. Behörighetsvillkoret för uppgifterna som socialhandledare är en för uppgiften lämplig yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området med inriktning på det sociala området. Den yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området som avses i 6 i behörighetslagen är en särskilt lämplig utbildning för anställda som arbetar i krävande uppgifter inom vård- och fostran på en barnskyddsanstalt. Socialfostrare, socialhandledare och handledare inom det sociala området som avlagt en lämplig institutexamen inom det sociala området är fortfarande kompetenta för socialhandledarens uppgifter och för ledande uppgifter som omfattar styrning av klientarbetet. 21

22 22 Övrig personal som arbetar i uppgifter inom vård och fostran Vid sidan av socialhandledarna arbetar också anställda som har en utbildning på något annat område i vård- och fostringsuppgifter på barnskyddsanstalterna. I enlighet med 8 i behörighetslagen är behörighetsvillkoret för uppgifterna som närvårdare en för uppgiften lämplig grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen eller någon annan motsvarande examen. En sådan examen är närvårdarexamen eller motsvarande tidigare examen (bl.a. hemvårdare, primärskötare). Den yrkesutbildade vårdpersonalens behörighet definieras i 11 i behörighetslagen enligt vilken behörighetsvillkoret för andra yrkesuppgifter inom socialvården är för uppgiften lämplig yrkesexamen eller annan lämplig utbildning, eller behörighet som lämpar sig för ungdomsverksamhet eller det pedagogiska området. Det måste beaktas att behörighetslagen för socialvården tillämpas i enlighet med lagens namn endast på yrkesutbildad personal inom socialvården. Lagen tillämpas inte på uppgifter som utförs i en organisation eller verksamhetsenhet inom socialvården som inte förutsätter yrkeskompetens inom socialvård. Sådana uppgifter är bl.a. uppgifter inom hälso- och sjukvård, ekonomiförvaltning, fastighetsunderhåll och bespisning. Personalen inom hälso- och sjukvården, t.ex. läkare, psykologer och sjukskötare, omfattas av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994). Anställda som fått utbildning inom hälso- och sjukvården och som arbetar i enheter inom socialvården har införts i centralregistret (Terhikki-registret) över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som förs av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. I registret antecknas yrkesutbildade personer som är berättigade att använda en yrkesbeteckning (t.ex. närvårdare, psykoterapeut) eller legitimerade yrkesutbildade personer (t.ex. läkare, sjukskötare, talterapeut, psykolog och ergoterapeut). Till vård- och fostringspersonalen räknas inte väktare, personal inom bespisningen, ekonomiförvaltningen och fastighetsskötseln eller annan specialpersonal, inte heller studerande, praktikanter, personer i läroavtalsutbildning och personer som saknar utbildning i branschen. Utöver den ansvariga personen ska minst hälften av den vård- och fostringspersonal som medräknas i dimensioneringen ha en yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området eller en motsvarande tidigare examen på institutsnivå. Av dem ska minst två personer per bostadsenhet har en examen inom det sociala området. Den övriga personalen som arbetar inom vård och fostran ska ha en annan för uppgiften lämplig yrkesinriktad grundexamen. Som bilaga till detta tillsynsprogram (bilaga 1) presenteras en sammanfattning över de behörigheter som olika examina ger för vård- och fostringsarbetet. Kompletterande utbildning och arbetshandledning I början av augusti 2005 trädde i kraft en revidering av socialvårdslagen (710/1982) som avser kompletterande utbildning av socialvårdspersonalen.

23 Avsikten med lagreformen var att trygga socialvårdspersonalens möjligheter att upprätthålla och förnya sin yrkesskicklighet i takt med ändringar i arbetslivet och servicestrukturen. Förpliktelsen till kompletterande utbildning (Rekommendation om kompletterande utbildning inom socialvården, SHM:s publikationer 2006:6) förutsätter att kommunen sörjer för att socialvårdspersonalen i tillräcklig utsträckning deltar i den kompletterande utbildning som årligen ordnas för den. Den kompletterande utbildningen ska vara systematisk samt ansluta till både förnyandet av verksamhetsformer och servicesystem och social- och hälsovårdens riksomfattande, regionala och lokala utvecklingsstrategier. Det kommer an på kommunerna att avgöra hur den kompletterande utbildningen ordnas och genomförs. Förpliktelsen till kompletterande utbildning gäller i första hand personalen inom socialvården i kommunerna, men indirekt kan förpliktelsen också påverka de privata serviceproducenternas verksamhet. Då kommunerna upphandlar tjänster inom socialvården av producenter och företag i den tredje sektorn ställer de kvalitetskriterier på de köpta tjänsterna som också omfattar krav på personalens kunnande och utbildningsnivå. Då kommunerna ordnar kompletterande utbildning kan de också erbjuda privata företag och aktörer inom den tredje sektorn möjlighet att delta i utbildningarna, om detta är motiverat med tanke på verksamheten. Den privata och tredje sektorn svarar naturligtvis själva för kostnaderna. Den kompletterande utbildningen är lagstadgad. Det innebär att arbetsgivaren är skyldig att ge personalen möjlighet att delta i utbildningen och att den anställda har rätt och skyldighet att delta i utbildning som ordnas för att utveckla hans eller hennes yrkeskunnighet. Även privata serviceproducenter ska sörja för personalens kompletterande utbildning. Den tillräckliga mängden kompletterande utbildning definieras separat för varje anställd. Vid detta beaktas grundutbildningen, arbetets svårighetsgrad och befattningsbeskrivningen för respektive person. En tillräcklig mängd kompletterande utbildning är uppskattningsvis tre tio dagar om året per person. För att genomförandet av utbildningen ska kunna följas upp och utvärderas, ska barnskyddsenheterna uppgöra en utbildningsplan för personalen. Arbetshandledning är ett redskap för utveckling av individen, gemenskapen och organisationen som bygger på de handledda personernas egen uppfattning om sitt eget arbete. Med hjälp av arbetshandledning stöds personalens arbetshälsa och utveckling i arbetet. Arbetshandledningen bygger på ett ömsesidigt avtal mellan organisationen, den anställda och arbetshandledaren. I avtalet definieras målen med arbetshandledningen. 23

24 4.3 Kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn Syftet med lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002) är att skydda minderårigas personliga integritet och främja deras personliga säkerhet. Av de specialbestämmelser som gäller kontroll av bakgrunden hos en person kan lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn endast tillämpas inom social- och hälsovården. Enligt lagen ska arbetsgivaren kräva att en person visar upp ett straffregisterutdrag enligt 6 2 mom. straffregisterlagen (770/1993), när personen första gången anställs i eller utnämns till ett anställnings- eller tjänsteförhållande som omfattar uppgifter som varaktigt och i väsentlig grad består i att utan vårdnadshavarens närvaro fostra, undervisa, sköta eller annars ta hand om minderåriga eller annars arbeta i personlig kontakt med minderåriga, eller första gången tilldelas sådana uppgifter. Lagen tillämpas under vissa förutsättningar bl.a. på familjevård som lämnas av familjevårdare, på serviceproducenter vid tillståndsförfarandet enligt lagen om tillsyn över privat socialservice samt på sådan i lagen om civiltjänst (1446/2007) avsedd arbetstjänst som fullgörs av civiltjänstepliktiga. Lagen tillämpas dock inte på sådana uppgifter som sammanlagt varar högst tre månader under en ettårsperiod. Om en person har flera tidsbundna praktikantförhållanden som är kortare än tre månader, begärs utdrag i det skede då deras sammanlagda längd överskrider tre månader under en ettårsperiod. Arbetsgivaren är skyldig att utföra en kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn innan arbetsavtal uppgörs eller tjänsten tillsätts. Försummelse av denna skyldighet är straffbar. Den brottsliga bakgrunden hos en person utreds genom att den person som utsetts till uppgiften skaffar ett straffregisterutdrag om sig själv och visar upp den för arbetsgivaren på arbetsgivarens begäran. Utdraget får inte vara äldre än sex månader. Om en enhet anlitar en anställd hos ett bemanningsföretag som avlösare, ska enheten säkerställa att personens brottsliga bakgrund har kontrollerats. Straffregisterutdraget ska endas begäras för påseende. Det är inte tillåtet att ta en kopia av straffregisterutdraget till enheten, och utdraget ska lämnas tillbaka till personen i fråga. 4.4 Dimensionering av personalen Tillsynen inriktas på Antalet anställda/ antalet barn/ familjer Nivå som krävs/rekommenderas Barnhem och ungdomshem minst 7 anställda/högst 7 barn 24

25 Familjestödsenheter - mödra- och skyddshem - familjerehabiliteringsoch - utvärderingsenhet Enheter för särskild omsorg minst 7 anställda/högst 7 familjeplatser minst 7 anställda/högst 4 familjeplatser minst 10 anställda/högst 5 barn minst 14 anställda/högst 7 barn alltid minst 2 anställda i nattskift. Familjehemsföreningar 1 vuxen/4 barn; 2 vuxna/7 barn I en by-/anstaltsgemenskap ingår dessutom byns föreståndare, fostrare, handledare, en socialarbetare, vikarier för föräldrarna och andra anställda. Det finns sammanlagt 0,7 anställda per barn. Skolhem Bostadsenhet: socialarbetare, ansvarig handledare och 5 6 handledare/7 barn Familjehem: utöver föräldrarna i familjehemmet 1,5 3 anställda/7 barn Ett skolhem kan ha en föreståndare, biträdande föreståndare, psykologer, lärare, speciallärare, skolassistenter, specialsjukskötare, socialarbetare, ansvariga handledare och handledare samt annan personal enligt behov Barnskyddsanstalter: barnhem och ungdomshem, enheter för särskild omsorg, familjestödsenheter, familjehemsföreningar, skolhem Enligt 57 i barnskyddslagen är skolhem samt därmed jämförbara barnskyddsanstalter där vård utom hemmet enligt barnskyddslagen samt placering som stödåtgärd inom öppenvården enligt 37 i barnskyddslagen kan ordnas för barn. Barnskyddsanstalter som är jämförbara med dessa är familjehemsföreningar, enheter för familjestöd och familjerehabilitering samt grupphem. En verksamhetsenhet kan på det sätt som definieras i verksamhetsplanen specialisera sig exempelvis på omsorg för utvecklingsstörda barn och unga eller för barn och unga som har psykiatriska symptom eller behöver missbrukarrehabilitering. Även i detta fall ska man observera att enheten är en 25