HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA. Kombination av två starka svenska kunskapsområden: skogsnäring och arbetsmaskiner

Transkript

1 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA Kombination av två starka svenska kunskapsområden: skogsnäring och arbetsmaskiner STRATEGISK AGENDA FÖR FORSKNING OCH INNOVATION 1

2 2 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA FÖRORD Denna agenda har utarbetats inom ramen för Vinnovas utlysning Strategiska innovationsagendor, som totalt omfattade 73 agendainitiativ inom olika områden. Hållbar skörd av råvara har beröringspunkter med ett antal andra agendor inom den aktuella utlysningen. Regeringen uppdrog 2011 till myndigheterna Formas, Vinnova och Energimyndigheten att utarbeta en nationell strategi för utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi för en hållbar utveckling. Det handlar om en omställning från fossilbaserade råvaror till förnybara, resurseffektiva råvaror. Här har den svenska skogen en absolut nyckelroll, dels som producent av biomassa och dels som bas för förädling och värdeskapande. Vi har därför valt att samordna oss med aktörer som också finns inom området Den biobaserade samhällsekonomin. Förutom Hållbar skörd av råvara omfattar samarbetet följande agendor: Agenda Bioraffinaderi - Nationell samverkan för en konkurrenskraftig bioekonomi (Lunds Universitet, Dnr ) Grön Agenda -Innovativ branschsamverkan för lignocellulosabaserade produkter och uthållig teknikutveckling (SP, Dnr ) Hållbara funktionella textilier och papper från materialvetenskap till avancerade slutprodukter (Mittuniversitetet, Dnr ) Kraftsamling kring nya processer för biobaserade material (Innventia, Dnr ) Strategisk forsknings- och innovationsagenda för nya biobaserade material och produkter (Arbio, Dnr ) Nationell kraftsamling för nya tillämpningar av material från skogen (Innventia, Dnr ) Välfärdens material från uthållig skogsråvara (Södra, Dnr ) Agenda Trä (SP, ) Den elektroniska motorvägen från bygge till hygge (Luleå Tekniska Universitet, Dnr )

3 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA 3 I den del av agendan som är mer specifik har vi vänt oss mot relevanta specialistområden, t.ex. fordonstillverkning, inbyggda system, simulering och liknande. Agendor vi haft dialog med under arbetets gång listas längre fram i detta dokument. Sammantaget syftar denna agenda till att skapa en stabil produktivitetsutveckling i svensk industri baserad på skogsråvara, med minsta möjliga negativa miljöpåverkan och fördubblad maskinexport. Detta är också en basförutsättning för förverkligandet av regeringens vision Skogsriket Sverige värden för världen Styrgruppen för agendan Hållbar skörd av råvara har utgjorts av Mats Sandgren, SCA Skog AB (ordf.), Magnus Thor, Skogforsk (projektledare), Alexander Airosto, Tunga Fordon, Hans Eliasson/Maria Hedblom Skogstekniska klustret, Sten Frohm, LRF Skogsägarna samt Tommy Nilsson, Sveaskog. Till alla personer, företag och organsationer inom bl.a. skogsnäring, verkstadsindustri och forskning som medverkat till framtagningen av denna agenda framförs ett varmt tack. Mats Sandgren Magnus Thor

4 4 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA Figuren visar hur de tio delagendorna som nämns på förra uppslaget förhåller sig till varandra. Hållbar skörd av råvara har två bärande delar; etablering av ny, kraftfull infrastruktur för innovation samt den virtuella akademien Forest Technology Academy. Integration med olika värdekedjor, där den industriella processen börjar redan i skogen, är en förutsättning. Arbetet förutsätts vidare ske i nära samverkan mellan skogsnäring, maskintillverkande företag och akademi.

5 Foto: Erik Viklund, Skogforsk HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA 5

6 6 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA SAMMANFATTNING Skogsnäringen är en hörnsten i Sveriges ekonomi. Basen är ett lönsamt årligt uttag av ca 80 miljoner m3 biomassa i olika former från skogen. Hälften av skogsmarken ägs av mer än enskilda skogsägare, vars sammanlagda balansräkning uppgår till miljarder kronor. För att säkerställa och utveckla Sveriges position krävs både ökad produktivitet i råvaruförsörjningen och utvecklade produkter. Den vikande produktivitetsutvecklingen i skogsbruket under senare år utgör ett allvarligt hot mot hela näringen och enorma teknisk-ekonomiska utmaningar. Visionen är en återupprättad produktivitetsutveckling i världsklass med minsta möjliga miljöpåverkan, världsledande teknik för mobila arbetsmaskiner och fördubblad maskinexport. Detta är en bas förutsättning för förverkligandet av regeringens vision Skogsriket Sverige värden för världen. Hållbar skörd av råvara har två bärande delar; etablering av ny, kraftfull infrastruktur för innovation samt den virtuella akademien Forest Technology Academy (FTA). Det finns ett mycket starkt stöd för satsningen från den samlade skogsnäringen, maskintillverkande företag och akademi. Målen innebär produktivitetsutveckling i skogsbruksledet på minst 35 %, fördubblad export av mobila arbetsmaskiner, minskning av körskador med 90 %, minskad bränsleförbrukning med 30%, 50% tillväxt hos maskintillverk-ande företag inkl. leverantörer samt ett flertal testbäddsprojekt genomförda under nya samverkansformer. Den virtuella FTA ska ha producerat ett 20-tal doktorer, kurser/projekt för minst studenter samt hundratalet konferenser/seminarier. Ny, kraftfull infrastruktur för innovation Maskintillverkarna har mycket begränsade resurser att bygga demonstratorer och prototyper. Skogsentreprenörerna småföretagare saknar medel och incitament att driva teknikutveckling. Innovatörer har mycket svårt att komma åt såddpengar. Vi föreslår en ny infrastruktur för innovationer av produktiv, skonsam skogsmaskinteknik och system för hållbar skörd av skogsråvara. Modellen avser att radikalt sänka innovationströskeln och därmed komma runt några av de brister som identifierats i nuvarande innovationssystem, bl.a. genom väsentligt starkare samverkan mellan brukare, tillverkare och forskare. Medverkan av samtliga dessa aktörskategorier i varje innovationsprojekt är ett krav som minskar risken för technology push, och skapar större möjligheter till funktionella produkter med högt tjänsteinnehåll. Forest Technology Academy (FTA) FTA är tänkt att bli en virtuell akademi bestående av ledande universitet och institut med kompletterande ämnesprofiler, bredd och djup för forsknings- och innovationsområdet. Detta inkluderar bl.a. automation, autonomi, simuleringsteknik, förarmiljö och HMI, hydraulik, hybridteknik, energioptimering, fordon-mark, terramekanik och systemutveckling. FTA och denna FoI-agenda knyter samman dessa spetskompetenser och fokuserar en betydande del mot ett tydligt uttalat industriellt behov av nya banbrytande lösningar. Förväntade resultat inkluderar nya affärer, effektivare och mer hållbart skogsbruk, innovativa lösningar (verifierade i prototyper och dokumenterade i vetenskapliga artiklar), utbildade ingenjörer och doktorer med förståelse för behoven och tränade i innovativ samverkan över disciplingränser, forskningsbaserade innovationer som leder till ny kommersiell aktivitet, förbättrad utbildning på olika nivåer, nätverk som attraherar forsknings- och innovationsfinansiering i global konkurrens, samt nätverk mellan industri och akademi. Förväntade effekter Sammantaget förväntas detta förslag påtagligt bidra till en återupprättad produktivitetsutveckling i skogsbruket, stärkt konkurrenskraft för skogsindustrin, ökad lönsamhet för skogsägarna och större exportintäkter för maskintillverkarna. Nuvärdet av skogsbrukets produktivitetsutveckling och en fördubblad maskinexport uppskattas till minst 3 miljarder kr för en tioårsperiod. Därtill kommer värdet av eventuella volymsökningar för industrins produktion. Medel för finansiering av området förutses komma från offentliga finansiärer, primärt Vinnova, men även Formas, Energimyndigheten m.fl. Den starka uppslutningen från näringslivet bäddar för goda möjligheter till medfinansiering.

7 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA 7

8 8 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA SKOGEN en hörnsten i den biobaserade samhällsekonomin SKOGEN OCH DE SAMHÄLLELIGA UTMANINGARNA För att nå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling har EU identifierat ett antal utmaningar. Alla förutsätter forskning och innovation för att kunna mötas. Vid EU-konferensen New Worlds New solutions i Lund 2009 presenterades ett antal samhällsutmaningar för Europa. Att möta dessa utmaningar är en viktig utgångspunkt för EU:s nya program för forskning och innovation, Horizon Europas samhällsutmaningar sammanfattades i följande punkter: Hälsa, befolkningsutveckling och välbefinnande. Livsmedelssäkerhet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning samt bioekonomi. Ren, säker och effektiv energi. Smarta, gröna och integrerade transporter. Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror. Inkluderande, innovativa och säkra samhällen. För de flesta av dessa utmaningar kan den skogsbaserade sektorn bidra till lösningar. Globala utmaningar Utmaningarna är inte bara europeiska utan globala. Det gäller till exempel krav från en växande befolkning och ekosystem vars motståndskraft och återhämtningsförmåga är i fara. Med den nuvarande takten i utnyttjandet av jordens naturtillgångar kommer dessa att vara en knapp resurs i framtiden, samtidigt som hela världens befolkning förväntar sig en rättvis del av dem. Det krävs därför en kraftigt förbättrad resurseffektivitet för att vi ska kunna garantera en rimlig framtid för alla och att samtidigt kunna möta en klimatförändring. Skogsnäringen har en nyckelroll Den svenska skogsnäringen har en lång tradition av att använda förnybar skogsråvara på ett uthålligt och ansvarsfullt sätt. Skogen, skogsbruket och skogsindustrins produkter har också en nyckelroll i klimatarbetet, tillsammans med andra sektorer som nyttjar biobaserade råvaror. En materialväxling, där skogens förnybara produkter och energiråvaror ersätter de fossila alternativen, är en del av lösningen på de globala samhällsutmaningarna. Det finns goda förutsättningar för sektorn att ta en ledande roll i utvecklingen mot ett biobaserat samhälle som är i bättre balans med klimatet och jordens naturtillgångar. Sverige har 1 % av världens skogsmarksareal, men är världens näst största exportör av skogsindustriprodukter till ett sammanlagt värde av 128 miljarder kronor per år. Skogsindustrin som svarar för % av industrins sysselsättning, förädling och produktion har mycket stor regional betydelse. Där arbetar närmare personer. Med indirekt sysselsatta hos leverantörer och underleverantörer når antalet ca personer. Skogsnäringen investerar för ca 10 miljarder kronor årligen. Basen för allt är i dagsläget ett lönsamt, årligt uttag av ca 80 miljoner m3 biomassa i olika former från Sveriges skogar. Mer än hälften av skogsmarken ägs av privata skogsägare. De enskilda skogsägarnas samlade innehav har ett värde i storleksordningen miljarder kronor 1. Att säkerställa det framtida värdet och avkastningen av denna tillgång är en grundförutsättning för genomförandet av regeringens vision Skogsriket med värden för världen. SKOGSNÄRINGEN ANPASSAS TILL NYA FÖR- UTSÄTTNINGAR Som en förnybar och koldioxidneutral råvarukälla blir biomassa från skogen en allt mer uppmärksammad resurs. Den svenska skogssektorn förväntas lämna ett betydande bidrag till utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Sverige har välskötta skogar och sektorn har hög kompetens. Nya ekosystemtjänster och biobaserade produkter utvecklas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Därtill skapas förutsättningar för skogen som en källa till rekreation. Med ett klokt och innovativt nyttjande av skogen kan skogsnäringen stärka positionen såväl nationellt som internationellt. 1 LRF:s prisstatistik för 2012 (399 kr/m3sk i genomsnitt), uppgift om virkesförråd från Skogsstatistisk årsbok, figur 3.12.

9 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA 9 Ökad global konkurrens Internationellt sett är Sverige en ledande producent och exportör av skogsindustriprodukter. Intäkterna från skogsindustrins export är en av hörnstenarna i Sveriges ekonomi. Skogsindustrin möter emellertid en ständigt hårdnande global konkurrens, inte minst från nyetableringar i Asien och Sydamerika, men också från produkter baserade på ändliga råvaror som produceras till låga kostnader. Utan en målmedveten satsning på utveckling och förnyelse av skogsindustrins produktsortiment riskerar näringens bidrag till landets exportintäkter och sysselsättning att successivt avta. För att undvika det krävs en högre grad av vidareförädling, utveckling av nya produkter, systemlösningar och tjänster. Skogssektorn kommer också att behöva ta en mer aktiv roll inom energiområdet. Välskötta skogsekosystem tillsammans med effektiva produktions- och försörjningskedjor, som uthålligt och kostnadseffektivt kan leverera väldefinierad och ändamålsenlig råvara till industrin, är en grundläggande förutsättning för att utveckling och förnyelse ska kunna genomföras. Forskning för förändring Nya affärsidéer och produkter, nytt företagande och nya marknader är en förutsättning för näringens utveckling. Omvandlingen av skogsindustrin drivs av denna nödvändighet. På sikt kommer det att innebära stora förändringar. Den avgörande utmaningen är att ta tillvara möjligheterna snabbare än hoten utvecklas. Här kommer kvalificerad forskning och utveckling samt ett väl fungerande innovationssystem in som en avgörande faktor. Lika viktigt är också att utvecklingen styrs ifrån ett kundoch samhällsperspektiv. För att lyckas måste dessutom näringen utvecklas, så att välutbildade och kreativa ungdomar väljer att arbeta i sektorn. Även här har en satsning på forskning och utveckling stor betydelse. SKOGSRESURSEN FLYTTAR INTE FRÅN SVERIGE MEN MILJÖMÄSSIGT ACCEPTABEL OCH EKONOMISK TILLGÄNGLIGHET ÄR INTE SJÄLVKLAR För att säkerställa och utveckla Sveriges position på världsmarknaden krävs ständig utveckling av produkter och värdekedjor, men också av produktiv hållbar råvaruförsörjning. Biomassan ska oavsett användning kunna hämtas ur skogen på ett sätt som medger minimal negativ miljöpåverkan, högsta möjliga värde och lägsta möjliga kostnad. Den vikande produktivitetsutvecklingen i skogsbruket under senare år (se figur 1) innebär en mycket stor teknisk-ekonomisk utmaning. Utan en tillräcklig produktivitetsutveckling 2 i skogsbruket försvagas lönsamheten och därmed skogsägarnas incitament att avverka. Därmed skulle industrin hamna i en riskabel råvaruförsörjningssituation. Investeringarna kan då i accelererande takt söka sig till platser med gynnsammare förutsättningar (jämför utvecklingen för skogsindustrin i södra och sydöstra USA). I Sverige och Finland utgör skogsråvaran en relativt sett större andel av skogsindustrins kostnader jämfört med i många konkurrentländer. För massa och papper är andelen ca 50 %, och för sågade trävaror ca 70 %. Oavsett användningsområde och produkt för den skogliga biomassan i framtiden, så förutses ett mycket stort behov av skonsamma produktiva försörjningssystem. Figur 1. Produktivitetsutvecklingen i skogsbruket har avtagit de senaste åren (heldragen linje), bl.a. beroende på förutsättningar och krav. Detta kan bara mötas med produktivitetsutveckling inom de nya ramarna. Att vända utvecklingen på det sätt som beskrivs med den streckade linjen är helt avgörande för konkurrenskraften i en biobaserad samhällsekonomi. 2 Med produktivitet avses här producerat värde i förhållande till insatta resurser.

10 10 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA UTVECKLING OCH TILLVERKNING AV MOBILA ARBETSMASKINER ett svenskt styrkeområde De skogsmaskiner som används i svenskt skogsbruk är skördare och skotare utvecklade för den s.k. kortvirkesmetoden, där virket tillreds i olika sortiment redan ute i skogen. Den andra metoden för mekaniserad avverkning kallas helstamsmetoden, i vilken hela stammar eller träd lunnas (släpas) till bilväg. I nuläget är ca hälften av världens skogsavverkning mekaniserad. Kortvirkesmetoden svarar för ca 40 % av den mekaniserade avverkningen, d.v.s. 20 % av avverkningen i världen sker med maskiner avsedda för denna metod 3. Skogsmaskinernas arbete är det första förädlingssteget i värdekedjan, eftersom uppdelningen av trädet i timmerstockar efter bestämd längd och diameter förutsätter en specifik produkt och kund. Informationen om slutprodukten måste finnas som grund redan då skördaren kapar trädet. Detta innefattar modellering av sortimentsutfall och återkopplad information till olika värdekedjor (se t.ex. delagendan Den elektroniska motorvägen från bygge till hygge ). Förutom avancerad teknik för mätning och virkestillredning i skogen innebär kortvirkesmetoden att virket körs ut med hjulburna maskiner istället för att hela träd eller stammar släpas ut. Detta i sin tur innebär högre virkesutbyte, bättre energieffektivitet och renare virke. Dessutom tillåter kortvirkesmetoden divergerande flöden mot kund, vilket passar den svenska och många andra, etablerade industristrukturer. Världsmarknaden för skördare och skotare uppgår till ca 10 miljarder kronor på årsbasis, varav Sverige och Finland står för ca 30 %. I Sverige produceras skogsmaskiner till ett värde av 3,2 miljarder kr per år. Maskinerna tillverkas av företag belägna i de s.k. skogslänen och glesbygdsregioner, t.ex. i Västerbotten och Småland. Tillverkningsklustren i dessa båda regioner omfattar en rad små och medelstora företag som är viktiga för respektive region, men som också har stor nationell betydelse. Exportvärdet av svenska skogsmaskiner är ca 2 miljarder kr (kringutrustning ej inräknad). Därutöver exporteras från det skogstekniska klustret i norra Sverige komponenter till skogsmaskintillverkare utanför Sverige till ett betydande värde som uppgår till ca en halv miljard. 3 Se t.ex. Trinovo Consulting Group Kartläggning av den svenska skogsmaskinbranschen ( ), som sammanfattar information från de största maskintillverkarna. Sydamerika, Sydostasien och Kina, med ökande plantageskogsbruk, samt Ryssland är viktiga tillväxtmarknader för svensk export av skogsmaskiner. På dessa marknader är kortvirkesmetoden dominerande. Tillväxtmöjligheterna på dessa marknader består i ökad skogsproduktion, avverkningsvolym och mekaniseringsgrad (se Figur 2). Den senare ligger för närvarande på nivån %. Detta kan jämföras med Sverige och Finland som har nära 100 % mekaniseringsgrad. De tillverkande företagen är innovativa, men relativt små och behovet av stöd från avancerad FoU blir alltmer uttalat. Produkternas avancerade teknikinnehåll har blivit en livsviktig tillgång för maskintillverkarna. Totalt i världen tillverkas maskiner för kortvirkesmetoden och ytterligare maskiner för helstamsmetoden. Maskintillverkarna har mycket små eller obefintliga resurser att bygga demonstratorer och prototyper. Här finns stora möjligheter för sådd- och riskkapital att möjliggöra större åtaganden från prototypverkstäder och underleverantörer i projekt som bygger på FoU-resultat. Skogsmaskiner utgör en plattform för en rad avancerade tekniktillämpningar. Detta har bl.a. varit en bidragande orsak till framväxten av en stark industri som producerar hydraulik och elektroniska styrsystem i Sverige (se Figur 3). Mindre sofistikerade skogsmaskiner och tekniklösningar som används på andra platser i världen skulle i Sverige medföra större miljöpåverkan, lägre produktivitet och högre kostnader. En vital skogsmaskintillverkande industri på hemmaplan med stor förståelse för behoven i svenskt skogsbruk är därför strategiskt viktig för skogsnäringen. Skonsamma, produktiva arbetsmaskiner är en stor möjlighet på en växande världsmarknad. Precis på samma sätt som inom skogsindustrin söker sig nya investeringar inom den tillverkande industrin till företag, länder och regioner med de mest attraktiva förutsättningarna när det gäller produktion och marknad. Planering och styrning av processer liksom samarbete och integration mellan verksamheter är ett svenskt styrkeområde. Fokus på värdekedjeutveckling samt teknologier och system för detta är därför en överlevnadsfråga för svenska företag.

11 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA 11 Foto: Erik Viklund, Skogforsk Figur 2. Dagens marknad och ett scenario med fördubblad maskinexport. Den röda delen av staplarna motsvarar i huvudsak de svenska och finska tillverkarnas produkter även om de också säljer komponenter till marknader som använder helstamsmetoden (grönt). Marknadstillväxten i detta scenario består av ökad mekanisering men oförändrad avverkningsnivå i världen. Uppgiften om avverkningsvolymen i världen kommer från FAO, Yearbook of forest products 2010.

12 12 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA FORSKNINGS- OCH TEKNIKOMRÅDEN SOM ÄR AVGÖRANDE FÖR SVENSK KONKURRENSKRAFT Värdet av produkter baserade på skogsråvara är starkt beroende av slutkonsumentens upplevelse av kvalitet, pris och image. Oavsett om det gäller matförpackningar, golv, trähus, möbler eller kemiska produkter har det stor betydelse för värdet att produkten associeras med uthållig produktion ur alla aspekter. Inom området mobila arbetsmaskiner berörs en rad olika forsknings- och teknikområden. När det gäller nya innovationer inom dagens system behövs utvecklad samverkan mellan aktörer i näringen. För utveckling av nya maskinkoncept och system, eller introduktion av helt ny teknologi, är det dessutom nödvändigt att tillämpa ett tvärdisciplinärt synsätt och där involvera nya samverkanspartners. Det senare handlar om Automation av kranrörelser, arbetsaggregat och terrängtransport. Här behövs väsentliga inslag av t.ex. sensorfusion, inbäddade system, mekatronik och simuleringsteknik. Autonomi, som bygger på ovanstående automationslösningar och perception, navigering, kommunikation, interaktion etc. Simuleringsteknik; konstruktion, utveckling, samt realtidssimulatorer med man in the loop. Simuleringen av dynamiska förlopp ska kunna användas för utveckling av komponenter, maskiner och hela system. Förarmiljö och HMI (Human Machine Interaction), vilket inkluderar styrsystem, gränssnittsdesign, kognitionsvetenskap, arbetsmiljö m.m. Teknik för framdrivning och energiöverföring, t.ex. inom områdena maskinkonstruktion, hydraulik och hybridteknik. Energioptimering för att reducera förbrukning av fossila bränslen. Skonsamhet, t.ex. fordon-mark, terramekanik, modellering/simulering, logistik. Teknik för mätning, karaktärisering och tillredning av virke. Teknik för märkning och ändamålsenlig sortering av virke. Systemutveckling, t.ex. lättare fordon, skyttelsystem och liknande som bygger vidare på framsteg inom automation och autonomi ovan. Foto: Komatsu Skogsvårdsteknik, inrymmande t.ex. skogsskötsel och maskinteknik. Utveckling och implementering av gränssnitt för maskinstyrning och produktionsrapportering.

13 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA 13 Sedan tjugo år har skogsmaskintillverkare och deras kunder varit föregångare inom användning av avancerad mobil hydraulik, automation och HMI-teknologi. Man har strävat efter att integrera värdekedjor från skogen till industris produkter. En skogsmaskin är därför att se som en mobil produktionsenhet i fabriken. Informationsflödet on-line mellan enheterna och produktionsledningen är omfattande. Många av de tillämpningar och applikationer som kan utvecklas förutses ha spridningseffekter utanför skogsmaskinområdet (se Figur 3). I detta agendaarbete har ett antal andra agendainitiativ identifierats som kan bidra till utvecklingen av framtidens skogsmaskiner. Följande agendor har bedömts vara intressanta för den tekniska utvecklingen av mobila arbetsmaskiner. Diskussioner har också förts med dessa under hela processen. Ledning och organisering av en effektiv och innovativ produktutveckling för ökad produktivitet (diarienummer ) Syftet är att identifiera utmaningar och behov vad gäller att leda och organisera produktutveckling för både effektivitet och innovativitet, samt att identifiera hur dessa utmaningar och behov kan mötas. Målet är att definiera strategier kopplade till vilken kunskap som finns idag och vilka befintliga metoder som kan implementeras i praktiken samt vilka kunskapsluckor som finns och särskilda behov för metoder och verktyg. Den strategiska agendan ska föreslå en möjlig handlingsplan för att i samverkan mellan akademi och näringsliv stärka området. Systemsimulering och simulatorer (diarienummer ) En agenda som via tre perspektiv samordnar och korsbefruktar forskningen med den enorma behovsdrivna tillväxten av användningen av systemsimulering och simulatorer: Grundläggande teknikutveckling, inom moderna matematiska, systemtekniska och datalogiska metoder. Den systembyggande industrins behov av simulering av produkter i olika mognadsgrad från konceptuell design, över kravspecifikation, till tränings- och beslutsstödssimulatorer. Människans samspel med systemsimulering och simulatorer. Datorer för styrning av distribuerade CAN-baserade system Midjestyrningen en succé som uppfanns i skogen Spetstillämpningar av mobil hydraulik Figur 3. Några exempel på områden och produkter där skogsmaskintillverkare varit pionjärer med teknologi som exporterats till en rad andra tillämpningar. Denna tvärsektoriella symbios måste vidareutvecklas. Foton från Volvo CE, Cross Control, Rottne Industri samt Parker.

14 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA Cyber Physical Systems - Vision, mål, behov och samarbetsformer (diarienummer ) Cyber Physical Systems (CPS) avser nästa generations nätverkande inbyggda system kopplade till vår fysiska omgivning och internet. Agendan avser ta fram en nationell vision, mål och behov för inbyggda system och CPS. Dessutom utvecklas och föreslås insatser samt samarbetsformer tvärs över företag och högskolor. CPS ger nya möjligheter för innovation kopplade till smartare och grönare transport- och energisystem, med applikationer som spänner över flera traditionella branscher såsom fordon, automation och kommunikation. Innovationsmöjligheterna spänner över nya produkter och tjänster, nya affärsmodeller, kompetensförsörjning (konsultföretag) och utveckling av nya ingenjörsverktyg. Nationell samling för arbetsmaskiner (diarienummer ) Projektet syftar till att utifrån Tunga fordons program för teknikutveckling och innovation utveckla gränsöverskridande samarbeten med industri, akademi och andra forskningsinstitutioner för att identifiera och etablera en gemensam agenda för utveckling och innovation där målbilderna hos de olika aktörerna löper samman. Projektet ska resultera i en strategisk agenda för forskning och innovation för olika aktörer som har ett gemensamt behov av kunskapsutveckling och innovation inom programmets teknikområden: Effektivare energisystem, Effektivare produktutveckling, Förbättrad förarmiljö samt Förbättrade telematiklösningar. Strategisk forsknings- och innovationsagenda för Produktion (diarienummer ) Att skapa en nationell agenda för produktion som är branschöverskridande, framtidsinriktad och på så sätt stödjer kommande nationella forsknings- och innovationsinsatser så att svensk produktion är konkurrenskraftig, har världsledande forsknings- och innovationsmiljöer samt att insatserna skapar förutsättningar för nya företag och arbetstillfällen. En nationell branschöverskridande lättviktsagenda LIGHTer (diarienummer ) Projektets syfte är att formulera en långsiktig innovations- och forskningsagenda för lättviktsområdet. Agendan kommer att peka ut FoU-områden där Sverige anses ha en möjlighet att kunna nygenerera teknologi, innovationer och tillväxt inom lättviktsområdet, peka ut områden där grundförutsättningarna inte finns på plats samt ge riktlinjer om hur fokuserade lättviktsområden bör utvecklas. Svensk industri har en unik chans att ligga i framkant och fortsätta utvecklas i hela leverantörskedjan med en riktad och bred satsning på temat lättvikt. Foto: Erik Viklund, Skogforsk 14

15 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA 15 VISION Sverige har under tjugoförsta århundradets första hälft genomfört omställningen till en biobaserad samhällsekonomi Långsiktigt hållbar utveckling kräver en övergång till en biobaserad samhällsekonomi. Det innebär en omställning från en ekonomi som till stor del baseras på fossila råvaror till en mer resurseffektiv ekonomi med hög användning av förnybara råvaror. Utveckling av material, produkter och tjänster, baserade på framför allt skogsråvara, är grundläggande för omställningen. I framtidens samhälle finns det många fler produkter som är miljö- och energieffektivt tillverkade av material baserade på förnybar råvara. Material och produkter har också utvecklats för en rad nya funktioner och tjänster som vi idag inte ens kan ana. Gamla och nya tillverkningsprocesser har förbättrats. Miljövänliga och resurssnåla koncept är en självklarhet och svenskt teknikkunnande ger nya exportintäkter. Återanvändnings- och återvinningsprocesser är anpassade för att maximera materialens kapacitet att lagra koldioxid och energi. Utvecklade affärsmodeller har lett till fördjupade samarbeten mellan stora och små företag, vilka suddat ut och förflyttat gränser mellan de tidigare branscherna. Visionen innebär också att materialens funktion och attraktionskraft måste vara så tilltalande att de blir konsumenternas förstahandsval. Vår vision är en framtid där de areella näringarna förser industrin med råvaror som förädlas till material och tjänster. Skonsam, produktiv råvaruförsörjning De mobila arbetsmaskinerna har fortsatt utvecklas mot högteknologiska, lättanvända, driftssäkra produktionsenheter som utgör en integrerad del av industriell produktion. De tekniksprång som skett har medfört att råvaruförsörjningen till industri som använder skogsråvara är konkurrenskraftig, bl.a. genom mycket liten markpåverkan och spårbildning mycket hög produktivitet minskat beroende av fossil energi, t.ex. genom hybridlösningar avancerade mät- och styrsystem för maximalt utnyttjande av råvaran och dess egenskaper minimal negativ påverkan på operatörens arbetsmiljö Sammantaget gör detta att produktvärden och produktionskostnader har påverkats positivt, d v s råvaruvärdet har ökat och kostnadspressen på råvaran har motverkas. Tidigare fokus på energieffektivitet har resulterat i några mycket resurssnåla tillämpningar/system som testas i praktisk drift. Överallt i skogsbruket finns en grundmurad insikt om vikten av produktivitetsutveckling och ständiga förbättringar. Man har en förståelse för att drivkrafterna kan vara olika beroende på aktörsgrupp, men kan samtidigt bidra till att effektivisera systemet. Det är samma slutkund som ska försörja alla aktörer i produktionskedjan, inklusive teknik- och systemleverantörer. Samarbetsformerna är flera. Det vanligaste utvecklingsarbetet sker i nära samverkan mellan brukare, tillverkare och forskare, ofta med stöd av samhället. genom konkurrenskraftiga maskin- och systemleverantörer i världsklass Tack vare bredare samverkan och ökad innovationstakt har tillverkande industri kunnat expandera. Maskinexporten har fördubblats tack vare den skonsamhet, kvalitet och produktivitet det svenska systemet kan leverera när det utvecklats i innovationssystemet på hemmaplan. Ökningen har drivits av ett större behov

16 16 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA av mekaniserad avverkning runt om i världen, som också ställer om till biobaserad ekonomi, samtidigt som kortvirkesmetoden tar marknadsandelar från helstamssystemen. Utvecklade affärsmodeller har lett till fördjupade samarbeten mellan stora och små företag och mellan maskinbyggare och underleverantörer. De regionala klustren har stärkts och jobbar över större geografiska områden, i olika branscher och även internationellt. Kraftfullt högklassigt forsknings- och innovationssystem Foto: Erik Viklund, Skogforsk Svenska företag och organisationer har genom utökade och förbättrade samverkansformer etablerat en världsledande, tvärvetenskapligt grundad FoI för mobila arbetsmaskiner. Genom arbetssättet virtuell akademi har en plattform etablerats, som effektivt kan sammanföra kompetenser som behövs för att lösa en specifik uppgift. Denna akademi har skapat ökade samarbeten mellan företagen och forskningsutförarna. Den har även medverkat till en förbättrad rekrytering av rätt kompetens till industrin och till forskningen på alla akademiska nivåer från master till doktor. Det finns etablerade infrastrukturer för support finansiellt och in natura vilken bygger på identifierade gemensamma strategiska behov. Konsortierna anlitas regelbundet av offentliga finansiärer för samordning av finansiering av utvecklingsprojekt. Dessa projekt resulterar ofta i testbäddar/prototyper. Testbäddarna är betydelsefulla för den vidare produktutvecklingen i en rad inblandade företag. Den genomsnittliga ledtiden från idé/forskningsresultat till praktisk tillämpning är på väg att halveras till följd av förbättringar i innovationssystemet. Maskintillverkarna och deras underleverantörer finns med som en integrerad del av forsknings- och innovationssystemet, för att generera praktisk verkstad för testbäddar, som motorer för SME-företag och som vektorer för branschöverskridande utveckling. Offentligt och privat kapital spelar en viktig roll i utvecklingen. FoI-projekt bygger oftast på samfinansiering och samproduktion.

17 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA MÅL Med utgångspunkt i visionen har följande övergripande mål formulerats med bäring på Produktivitetsutveckling i skogsbruksledet på minst 35%, med demonstrerade tekniklösningar som möjliggör mer än 50% ökning jämfört med 2010 års nivå. Produktivitetsutveckling i industrileden på 5 % av produktvärdet genom ökad integration industri skog. Fördubblad export av mobila arbetsmaskiner. Minskning av rapporterade avvikelser till följd av kör skador med 90 % (skogsbrukets gemensamma definition används). Minskad förbrukning av fossilt bränsle per producerad enhet med 30%, vilket leder till mindre utsläpp av växthusgaser. Ännu energisnålare lösningar har demonstrerats. Maskintillverkande företag inom skogssektorn, deras underleverantörer och innovatörer, merparten SME-företag, ska sammantaget växa med upp till 50 % i omsättning jämfört med 2010 års nivå. Ett flertal projekt med testbäddar/prototyper ska ha genomförts under nya samverkansformer och ny infrastruktur för innovation. Inom den virtuella Forest Technology Academy har ett 20-tal doktorer utbildats. Minst studenter har genomgått kurser och projekt med relevans för ämnesområdet inklusive examensarbeten, hundratalet konferenser/seminarier har arrangerats. Företrädare för Forest Technology Academy har medverkat i flertalet större projekt som nämns i ovanstående stycke. Foto: Komatsu 17

18 18 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA SÅ MÖTER VI BEHOVEN åtgärder och förslag UTVECKLING AV VÄRDEKEDJOR Fokus på värdekedjeutveckling är, som tidigare nämnts, en överlevnadsfråga. Befintliga värdekedjor behöver utvecklas och förnyas. Det finns även behov av helt nya värdekedjor. I huvudsak behandlar denna agenda de första förädlingsstegen i den biobaserade ekonomin produktion av biobaserad råvara och vidareförädling av biomassa till produkt. Detta kräver sammantaget ett systemperspektiv, tvärvetenskaplighet och samverkan över tidigare systemgränser för att kunna skapa tillräckligt konkurrenskraftig forskning och innovation. Det finns sammantaget goda möjligheter att ta stora steg inom området utveckling av värdekedjor. Kundnytta Kundnyttan omfattar ett antal perspektiv: Slutkunden, av t.ex. en förpackning eller ett trägolv, ska känna och veta att produkten bygger på hållbar produktion. Detta ger ett uppenbart mervärde. Det omvända en association med ett förbrukande av en naturresurs vore förödande. Samtidigt måste förhållandet pris/kvalitet upplevas vara attraktivt. Samhället: I omställningen till biobaserad samhällsekonomi spelar skogen och dess nyttjande en helt central roll för tillväxt, välfärd, arbetstillfällen mm. Ett hållbart, skonsamt och produktivt produktions- och försörjningssystem är en direkt förutsättning för att överhuvudtaget kunna mobilisera råvara från svensk skogsmark. Samtidigt ska brukandet ske utan att äventyra andra nyttigheter eller orsaka skador på miljön. För samhället är det också intressant att skapa tillväxt i företag och produkter som verkar inom området energieffektivitet, bl.a. för att kunna uppnå det som beskrivs i Underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Industrin: Möjligheten att beställa och få de produkter som efterfrågas från skogen är betydelsefullt. Ju mer fokus som läggs på utveckling av värdekedjor och nytta för kunden desto viktigare är det att göra rätt från början. Man är helt beroende av att skogen erbjuder och därmed själv kunna erbjuda en hög leverenssäkerhet av beslutade produkter. Maskinköpare efterfrågar i första hand tillförlitlighet, funktion, produktivitet och väl fungerande eftermarknadstjänster. Utvecklingssamverkan mellan små och stora brukare kan möjliggöra att man även kan efterfråga ny, inte helt färdigutvecklad teknik med hög potential. Detta är en omöjlighet i dagsläget om endast entreprenadmarknaden beaktas. Maskintillverkare, som kunder till sina underleverantörer, efterfrågar tillgång till rätt komponenter, kompetensförsörjning, utveckling, samt exportmöjligheter till länder och andra marknader/segment. Även här ligger stor potential i utvecklingssamverkan, både med leverantörer och kunder. Affärsmodeller I ett samhälle där träråvara i allt större utsträckning används för att ersätta fossila råvaror är det inte säkert att enbart produktorienterade affärsmodeller är mest lämpliga. En trend i många branscher är att öka tjänsteinnehållet sina affärserbjudanden för att möjliggöra en övergång till leverans av s.k. funktionella produkter. En funktionell produkt kan ses som ett system bestående av hårdvara, mjukvara och stödsystem. Under livscykeln ägs, underhålls och uppgraderas den funktionella produkten typiskt av leverantören. Eftersom leverantören garanterar en viss funktion till en överenskommen tillgänglighet och kostnad, kan kunderna fokusera på andra, för sin verksamhet mer kritiska aktiviteter. Det finns idag övergripande förslag på hur utveckling av funktionella produkter kan genomföras där även drifthantering är inkluderat. Affärsmodeller baserade på funktionella produkter används företrädesvis för långsiktiga affärsrelationer vilket kräver nära samarbete inom konsortiet under hela livscykeln. Utmaningar och möjligheter med att introducera funktionella produkter som affärsmodell inom skogsbruket har tidigare diskuterats 5. 4 Rapport 6487 (2012), Naturvårdsverket. 5 Lideskog, H, Karlberg, M, Lindström, J, Bergsten, U & Ersson, BT 2012, Functional products in forestry: challenges and opportunities. i: Proceedings of the 1st International Conference on Through-life Engineering Services. Cranfield University Press.

19 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA 19 De visade att sådana affärsmodeller skapar incitament för hållbarhet och ger goda möjligheter både för leverantörer och kunder (bättre fokus på kärnverksamhet för värdeskapande, förutsägbar och kontrollerbar risk, jämt kassaflöde m.m.). Det finns med andra ord goda motiv för att fortsätta att öka tjänsteinnehållet inom skogsbruksvärdekedjan för att i framtiden möjliggöra en övergång till leverans av funktionella produkter i lämpliga situationer. Ett exempel på ökat tjänsteinnehåll inom området mobila arbetsmaskiner är den växande betydelsen av eftermarknadstjänster, t.ex. service och reparationer och reservdelsdistribution. Detta är en konkurrensfaktor som kan skapa värde för både kunden och leverantören. Det gör det samtidigt svårt eller omöjligt för nya aktörer och mindre innovatörer att konkurrera med nya produkter utan att kunna erbjuda det kompletta tjänsteinnehållet. En framgångsfaktor för små och medelstora företag som arbetar med innovation är därför att formera projekt som involverar såväl produkt som dess tjänsteinnehåll framåt i värdekedjan. Det innebär att den enskilda innovationen på ett tidigt stadium bör integreras med maskinbyggare som redan har kompetens inom alla andra områden. Maskinbyggare kan tätt involvera strategiskt viktiga leverantörer i olika utvecklingsprojekt. I konkurrensneutrala frågor kan mycket samarbete ske mellan olika företags utvecklingsavdelningar. Det finns också mycket utvecklade former av samarbeten i form av de s.k. tillverkarkluster. Den kompetens som återfinns hos dessa företag, såväl inom klustret som utanför, är teknikdrivande för svensk industri. En annan styrka hos företagen inom skogsteknikbranschen är förmågan att samverka. Idag finns ett etablerat samarbete mellan flera kluster, t.ex. Skogstekniska klustret med säte i Vindeln, Tunga fordon med säte i Växjö, Hybridklustret och Fibre Optic Valley med säte i Hudiksvall, El-hybridklustret i Örnsköldsvik, Georange (gruvindustrin) samt ProcessIT (process- och tillverkningsindustri i Norr- och Västerbotten). Att kunna genomföra gemensamma utvecklingsprojekt är en stor tillgång för svensk innovation samt en möjlig exportvara för Sverige. Det finns dock olika mognad hos företagen att driva och påvisa innovativa projekt. Många små företag är helt enkelt inte vana att skriva projektbeskrivningar som kan passas in i ett system utanför deras företag. Erfarenheten visar att tack vare att klusterledare regelbundet besöker företagen för inventering av utvecklingsprojekt ökar antalet utvecklingsprojekt och innovationer som både på kort och på lång sikt kan produktifieras. Företagens förmåga och vilja att samverka med akademin ökar också betydligt. T.ex. har Skogstekniska klustret med framgång utvecklat en modell och medverkat till att ett flertal systemutvecklande produkter nått marknaden. Detta har skett med relativt små medel i form av finansiering och kompetens. Metoden är dessutom bra för att locka fler företag att klustra. Klustrens förväntas fortsätta att utveckla sin nuvarande verksamhet och bredda den till nya branscher och regioner. Dessutom förutses klustren ta en aktiv roll i att slussa medlemsföretag till innovationsprojekt som kan prövas och finansieras via den infrastruktur som beskrivs senare i de fall som passar för det. Man blir även en viktig aktör i det virtuella Forest Technology Academy. Riskdelningen bör utvecklas så att de som tjänar på produktivitetsutveckling tar större risk i utvecklingsprojekt och engagerar sig mer i innovationsprocesserna, t.ex. i form av att skogsföretag tar mer aktiv och strukturerad roll gentemot entreprenörer och tillverkare. Det är också intressant med joint ventures tillsammans med offentliga finansiärer, där samhället kan ta ett tydligt ansvar för att stimulera till produktutveckling i riktning mot uthållighet. Underleverantörer kan bli ännu starkare kopplade till sina kunder, vilket leder till idégenerering på högre nivå och många nya produkter. Ett antal viktiga komponenter kan komma att användas i flera olika applikationer, i flera olika branscher och länder. Här spelar fordons- och tillverkarklustren en viktig roll. Hela konceptet med den svenska skogsbruksmodellen, med uthålligt brukande av en förnybar resurs, är något att marknadsföra och sälja internationellt i högre utsträckning än vad som sker idag. Produktivitet Produktivitetsutveckling är en av de starkaste drivkrafterna i mogna branscher. Såväl skogsnäringen som verkstadsindustrin är utsatta för ett mycket starkt konkurrenstryck från omvärlden. Skogsföretaget Holmen har t.ex. i en känslighetsanalys identifierat vedkostnaden som den i särklass största rörliga kostnadsposten i sin verksamhet som tillverkar tryck- och förpackningspapper. Att minimera kostnaden för företagets (och den svenska skogsindustrins) främsta konkurrensfaktor, råvarans egenskaper, blir därmed avgörande. Det stora enskilda skogsägandet i Sverige och industrins beroende av skogsägarnas avverkningsvilja gör att produktiviteten i skogsbruksledet blir avgörande för värdeska-pandet längs kedjan, och därmed för hela näringens konkurrenskraft. Om inte innovationsgraden stiger riskerar privatskogsbrukets tillgångar att tappa i värde. Produktiviteten skapas på flera sätt. Tekniken möjliggör produktivitetslyft, men det är också beroende av att produktionssystemet och operatörerna kan tillgodogöra sig möjligheterna. Automation och människa-maskininteraktion är exempel på viktiga FoI-områden härvidlag. En förutsättning är att produktiviteten inbegriper effektivt värdeskapande tidigt i kedjan, t.ex. genom standardiserade gränssnitt för informationsöverföring, och bättre beskrivning av materialegenskaper.

20 20 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA Teknikutveckling De större sprången möjliggörs av mindre utvecklingssteg. En stark kraft finns i s.k. vardagsrationalisering av metoder, arbetssätt och processer. Detta räcker dock inte till, bland annat beroende på det komplexa teknikinnehållet i dagens maskiner och system. Detta måste även passa ihop med affärsmodellerna och strukturen hos tillverkande industri och kunder (se avsnitten om affärsutveckling och produktivitet ovan samt den inledande beskrivningen av den skogsmaskintillverkande industrin). Teknologiutvecklingen i omvärlden erbjuder ständigt nya möjligheter för tillverkare. Utveckling av ny teknik behöver i de flesta fall därför ske i samverkan, även om det bara rör sig om förbättringar inom dagens system. Rör det sig om helt nya maskin- och systemkoncept, eller än mer komplicerad utveckling av helt ny teknologi är det nödvändigt att samverka mellan näringar och sektorer. Det kan gälla exempelvis hybridteknik, automation eller fordon-markinteraktion. Denna samverkan inkluderar även finansiering och risktagande. Större maskin- och systemkoncept måste kunna finansieras på ett sätt som skapar tydlighet för alla inblandade och som ger tillgång till nätverk inom forskning och andra branscher. I det följande ges två förslag på hur samverkan inom innovation och forskning kan vidareutvecklas; dels genom en ny infrastruktur för innovation, dels genom en virtuell akademi, Forest Technology Academy. NY, KRAFTFULL INFRASTRUKTUR FÖR INNOVATION Gemensamma satsningar på FoU och teknisk utveckling var en framgångsfaktor under skogsbrukets mekanisering från mitten av 1960-talet fram till ca När mekaniseringen fullbordats vidtog en entreprenörisering. Skogsmaskinerna ägs idag av mindre entreprenörsföretag istället för av skogsbolag. De små skogsentreprenadföretagen saknar ofta incitament och kraft att driva teknisk utveckling. Utvecklingen kan beskrivas som en gradvis desintegrering av hela innovationssystemet. Den tidigare så framgångsrika produktutvecklingen i ett starkt kund-leverantörsförhållande är därmed hotad. Produkt- och produktivitetsutvecklingen som skogsföretag och maskintillverkare tillsammans med forskare åstadkom under mekaniseringen behöver nu fortsätta under nya förutsättningar. Målet är en drivande, obyråkratisk infrastruktur för innovation. Mot bakgrund av ovanstående resonemang kring kundnytta, affärsmodeller, produktivitet och teknikutveckling föreslås här en utvecklad modell, som avser att radikalt sänka innovationströskeln och därmed komma runt några av de brister som identifierats i nuvarande innovationssystem. Beslut om projektstart och finansiering sker i två steg. Snabb första beredning bäddar för bättre förprojektering I ett första skede presenterar innovatören sin idé för en mindre beredningsgrupp, bestående av experter hos brukarna samt extern expertis. Dokumentationen behöver inte vara omfattande. Avgörande för fortsatt framgång är att idén bedöms vara tillräckligt intressant att gå vidare med till nästa steg. I detta steg kan ett projekteringsbidrag beviljas. Detta bidrag ska underlätta/möjliggöra en förprojektering, inkl. projektplan, som ska uppfylla ett antal kriterier för att kunna prövas vidare. Arbetet med förprojektering bör inte ta längre tid än tre månader. Avnämarstyrd beslutsprocess säkrar kundnytta och för produkten närmare marknaden Beredningsgruppen har fokus på kundernas, d.v.s. maskinköparnas och skogsföretagens behov. Specialister från maskinägande företags tekniska staber respektive erfarna entreprenörer utgör stommen. Ett par forskare och ev. en innovationsrådgivare kompletterar gruppen, som sammantaget består av drygt en handfull personer. Dessa skall ha mandat från övriga intressenter att företräda brukarintresset. När beredningsgruppen rekommenderar ett projekt för finansiering går frågan vidare till en styrgrupp, sammansatt av finansiärer och intressenter. Styrgruppen har att besluta om medelstilldelning utifrån uppsatta gemensamma behov och mål. Viktiga utgångspunkter för beslut om medelstilldelning är bl.a. relevans, projektgruppernas allsidiga sammansättning, projektledare och en projektlots, vars uppgift är att nära följa projektet och därmed säkerställa att målet nås (person från företag som representerar projektägarna). Medverkan från alla kategorier i varje enskilt innovationsprojekt Tillverkarkompetens och övrig FoU-kompetens säkerställs genom att det i projektet måste finnas minst en representant från vardera kategorin i projektet. Att en tillverkare ställer sig bakom projektet garanterar att frågeställningar som t.ex. produktionsmässighet beaktas. Dessutom kopplar det till att kunna bygga in ökat tjänsteinnehåll i den färdiga produkten inklusive eftermarknad. På motsvarande sätt garanterar brukarrepresentationen att närheten till en intresserad marknad finns vid lyckat projektresultat. Tillgång till relevant forskarkompetens tillgodoses oftast genom Forest Technology Academy (se nedan). Genom kravet på representation från hela innovationssystemet minimeras risken för s.k. technology push och att provbänkar/ prototyper konstrueras som ingen vill ha på grund av att den inte passar i nuvarande produktionssystem, eller för att innovatören inte kan erbjuda de eftermarknadstjänster som krävs. Detta kommer att göra förprojekteringen något omständligare, men bedöms vara till gagn för slutresultatet.

21 HÅLLBAR SKÖRD AV RÅVARA 21 Såddfinansiering till innovatörer och prototypverkstäder Bristen eller i vissa fall avsaknaden av resurser till prototypverkstäder och innovatörer för att de i tidigt skedet ska kunna konstruera testriggar, provbänkar och prototyper, är en identifierad flaskhals. Tidigare erfarenheter visar på vikten av att praktiskt skapa testbänkar som kan köras enligt de förutsättningar som råder i skogen. Detta skapar validering och stimulerar SMEföretagens avdelningar för produktutveckling. Föreliggande förslag till infrastruktur för innovation (se Figur 4) underlättar den tidiga, risktunga fasen av produktutvecklingsprojekt. Vid lyckat utfall finns tack vare upplägget goda möjligheter att gå vidare mot en mer resurskrävande produktutveckling, som dock sker till lägre risk och därmed är lättare att finansiera via konventionella kanaler. Befintliga strukturer (t.ex. Skogstekniska klustret) är viktiga grundkomponenter i innovationsmodellen när det skall genereras testbänkar eller behövs produktbärare för att prova innovationerna. Den föreslagna strukturen kan även fungera för att, vid behov, åter vitalisera befintliga projekt som tvingats stanna upp på grund av orsaker som går att rätta till i ett nytt sammanhang. Tydlig process, men med full sekretess och integritet Processen och dess olika steg ska vara mycket tydligt och transparent beskriven med avseende på arbets- och beslutsgång samt vilka parter som deltar i de olika stegen. Nya parter kan inkluderas vid behov. Det är helt avgörande att alla inblandade parter har förtroende för processen, som därmed skapar ett incitament till innovation. Preliminärt föreslås därför att inga tillverkare ingår i beredningsgruppen, detta för att undvika att idéer och förslag inte läggs fram på grund av risken att idéer kan avslöjas för konkurrenter. Vid behov på begäran av innovatören/projektledaren kan dock ytterligare expertis adjungeras, t.ex. från maskintillverkare. Beredningsgruppens medlemmar skall vara beredda att underteckna kontrakt om absolut sekretess och konfidentialitet utanför mötesrummet. Det finns ett antal utmaningar att hantera. Nedanstående sammanställning visar på tre exempel och hur de hanteras. Det finns exempel t.ex. inom Skogstekniska klustret på flera goda produktinnovationer, som genererats med små medel och genom att ge SME-företag tillgång till forskarkompetens. Detta har till stora delar skett enligt föreslagna innovationsmodell. Pilotprojekt pågår även på andra håll. Författarna till denna agenda bedömer att förslaget innebär en kraftfull modell för att åstadkomma innovation i samverkan, och som därför bör skalas upp väsentligt. Sammantaget bedöms ovan beskrivna process leda till Ökad innovationstakt inom styrkeområdet mobila arbetsmaskiner Stärkt samverkan inom innovationssystemet, inklusive medverkan från aktörer som tidigare inte funnits med Utvecklade former för idéhantering och därmed en effektiv infrastruktur Starkare integration mellan forskning och innovation. Utmaning Nödvändig konkurrens mellan leverantörer kan bli ett hinder i utvecklingssamverkan. Hantering/mekanismer Integritet i beslutsprocess. Möjligt att lägga fram idéer som inte görs kända för någon leverantör utom identifierade partners läge. Open innovation. Den relativt lilla marknaden belönar samverkanslösningar mellan olika leverantörer. Parterna är ibland mycket olika i inbördes resursstyrka. Osäker marknadsintroduktion kommer kunderna att köpa? Avnämarstyrt. Projektplaner och avtal ska tydligt reglera fördelning av vinst och risk innan projektstart, inkl. immateriella rättigheter. Starkare krav på utvecklingssamverkan, inklusive medfinansiering från skogsföretag. Tvingande med representation för maskinleverantörer (kunskap om produktion, tillgång till eftermarknadstjänster, mm) i alla projekt som finansieras.