Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se"

Transkript

1 Statistik om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se

2

3 Ekonomiskt bistånd 2013 FÖRORD På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Strategy denna årsrapport som beskriver utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad med tonvikt på det senaste året jämfört med året innan. Syftet är att för verksamheten ge ett underlag för styrning och planering samt en allsidig information till beslutsfattare och allmänhet. Biståndsbehovet beskrivs mot bakgrund av variabler som ålder, hushållstyp, medborgarskap och födelseland. Där det är möjligt görs jämförelser mellan gruppen biståndstagare och stadens befolkning som helhet. Rapporten grundar sig på uppgifter som hämtas ur Sociala system (tidigare Paraplyet - stadens registreringssystem för bl.a. ekonomiskt bistånd och till och med 2012 för introduktionsersättning). Rapporten omfattar tre olika typer av ersättningar till hushåll: 1. Ekonomiskt bistånd: Ekonomiskt bistånd betalas ut till dem som ansöker och inte har tillräckliga medel för sin försörjning eller annat som är nödvändigt för livsföringen och vilkas behov inte kan tillgodoses på annat sätt (SoL 4 kap 1 ). 2. Ersättning enligt LMA: Migrationsverket har ansvaret för försörjning för invandrare som saknar uppehållstillstånd och är asylsökande. Ett mindre antal hushåll finns hos kommunen (anhörigsökande) och får sin försörjning genom ersättning enligt lagen om mottagning av asylsökande m fl. (tidigare kallat asylbidrag). 3. Introduktionsersättning: Nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd har erbjudits introduktionsersättning under en 18 månaders introduktionstid, istället för ekonomiskt bistånd, från staden. Ersättningen upphörde att utbetalas i juli 2012 då ansvaret för nyanlända flyktingar helt övergått till Etableringsersättning på Arbetsförmedlingen. Fokus i rapporten ligger på redovisningen av ekonomiskt bistånd inklusive ersättning enligt LMA. Ersättning enligt LMA utgör endast 0,06 procent av det totala utbetalade biståndet, varför begreppet ekonomiskt bistånd används genomgående. När biståndshushållen redovisas per stadsdelsförvaltning placeras de, med det bistånd och biståndsmånader de haft under året, på den förvaltning de senast under året fick ekonomiskt bistånd. Varje hushåll förekommer alltså endast en gång i materialet.

4 Ekonomiskt bistånd 2013 Innehåll FÖRORD... 1 SAMMANFATTNING... 3 EKONOMISKT BISTÅND... 6 Kostnadsminskning för ekonomiskt bistånd... 6 Stadsdelsförvaltningarna... 8 Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd... 8 Antalet biståndshushåll minskade med 3,3 procent Stadsdelsförvaltningarna Arbetslöshet det dominerande försörjningshindret Stadsdelsförvaltningarna Etableringslagen fr.o.m. 1:a december Medelbidraget Stadsdelsförvaltningarna Oförändrad genomsnittlig biståndstid Stadsdelsförvaltningarna Minskad hushållsstorlek De flesta vuxna biståndstagarna är i åldern år Stadsdelsförvaltningarna Minskat biståndstagande i befolkningen Stadsdelsförvaltningarna Hälften av de vuxna biståndstagarna är födda utom Europa Största andelen av biståndet till försörjningsstöd (ekonomisk grundtrygghet), men andelen övrigt ekonomiskt bistånd ökar Ökning av antalet nytillkomna biståndshushåll Stadsdelsförvaltningarna Biståndstider i ett längre perspektiv Stadsdelsförvaltningarna Avslagsbeslut Stadsdelsförvaltningarna Avslutade hushåll Avslutsorsak Stadsdelsförvaltningarna DEFINITIONER Ekonomiskt bistånd Introduktionsersättning Ersättning enligt LMA Underlag för statistiken från PARAPLYET Nettostatistik Avseendemånad Biståndshushåll Biståndstagare Födelseland och Medborgarskapsgrupper Försörjningshinder Avslag Avslutade Symboler och förkortningar som används i tabellerna KODFÖRTECKNING Försörjningshinder Ändamål Avslag av ekonomiskt bistånd Avslutskoder för ekonomiskt bistånd TABELLFÖRTECKNING... 57

5 Ekonomiskt bistånd 2013 SAMMANFATTNING Kostnaden för ekonomiskt bistånd var 969 mnkr i staden Det var en kostnadsminskning med 19 mnkr eller 1,9 procent jämfört med föregående år hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång under året. Det var en minskning med ca 560 hushåll eller -3,3 procent jämfört med I ett historiskt perspektiv är kostnaderna för ekonomiskt bistånd låga. Trots inflationen ligger kostnaderna på samma nivå som i inledningen av lågkonjunkturen 1990-talet. Antalet biståndshushåll har inte varit så lågt sedan före Kostnadsminskningen 2013 förklaras främst av att antalet biståndshushåll minskade och att biståndshushållens storlek minskade något. Kostnadsminskningen motverkades dock av att medelbidraget per person ökade samt en marginell ökning av den genomsnittliga biståndstiden. Medelbidraget per person var kr per månad 2013 vilket var en ökning med 90 kronor eller 1,9 procent jämfört med Observera att måttet tar hänsyn till förändringar av hushållsstorleken. Ca 1,03 procentenheter av ökningen förklaras av den genomsnittliga höjningen av riksnormen Inflationen (KPI) var 0,27 procent under Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och var kronor Det var en ökning med 109 kronor eller 1,4 procent jämfört med Hushållsstorleken har minskat till i genomsnitt 1,71 personer vilket förklarar varför medelbidraget per hushåll inte ökade lika mycket som medelbidraget per person. Den genomsnittliga biståndstiden var 7,2 månader för hushållen 2013, vilket var en marginell ökning jämfört med procent av biståndshushållen hade långvarigt biståndsbehov, månader under året. De fick 72 procent av den totala biståndskostnaden. Det är i stort sätt samma relation som under de senaste åren. Sett i ett femårsperspektiv hade 29 procent, 4 860, av alla biståndshushåll 2013 haft bistånd fem år i följd (de hade allt mellan 1 12 månader per år). De ökade med 110 hushåll jämfört med Av hushållen med bistånd alla de fem åren hade hushåll haft långvarigt biståndsbehov, mellan biståndsmånader under de åren. Det var en ökning med 240 hushåll. Sammanfattningsvis förklaras kostnadsminskningen med -1,9 procent mellan 2012 och 2013 av: Förändring i mnkr Förändring i %-enheter Färre biståndshushåll -32,5-3,3 Mindre hushållsstorlek -5,3-0.5 motverkades av Högre medelbidrag per person 18,9 1,9 Något ökad biståndstid 0,3 0,0 Synergieffekt -0,6-0,1 Summa -19,2-1,9 1

6 Ekonomiskt bistånd 2013 De biståndshushållen omfattade personer De motsvarade 3,2 procent av stadens befolkning. Det var en minskning av biståndstagandet i befolkningen med 0,1 procentenheter jämfört med Det är den lägsta nivån på biståndstagandet som observerats i staden sedan 1982 när socialtjänstlagen trädde ikraft. I den vuxna befolkningen var biståndstagandet högst i åldersgruppen år med 3,6 procent, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med året innan. Ända från början av 90-talet och till och med 2007 var biståndstagandet högst bland de unga, år hade 3,0 procent av de unga ekonomiskt bistånd någon gång under året vilket var en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med barn ingick i biståndshushållen. Det innebär att 5,7 procent av stadens barn levde i hushåll som någon gång under året hade behov av ekonomiskt bistånd. Det var en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med I genomsnitt hade barnhushållen 2,1 barn. De flesta av dessa barn levde med en ensamstående mamma, 53 procent, medan 34 procent av barnen levde med två vuxna och resterande 13 procent med en ensamstående pappa. De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar bland biståndshushållen. Så var fallet 2013 liksom tidigare år. De minskade med 330 hushåll, eller -3 procent jämfört med Även de ensamstående med barn, män och kvinnor, minskade med -1 procent. Parhushållen med och utan barn minskade med -11 procent. Den större minskningstakten av de stora hushållen gav en minskning av den genomsnittliga hushållsstorleken till 1,71 personer per biståndshushåll procent av biståndstagarna (vuxna och barn) 2013 var födda i Sverige. Mer än hälften av biståndstagarna var alltså födda utanför Sverige. I relation till befolkningen är biståndstagandet lägst bland de födda i Sverige och övriga Norden, 2,0 procent och högst bland de födda utom Norden, 7,8 procent. Det var en liten minskning av biståndstagandet i befolkningen född i Sverige och övriga Norden, och en större minskning, med 0,5 procentenheter, bland de födda utanför Norden personer eller 64 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbetslöshet någon gång under Det var en minskning med 240 personer jämfört med 2012 men en ökad andel av biståndstagarna. Personerna i kategorin har i de flesta fall varit arbetslösa utan ersättning från A-kassa/Alfa och i aktivitet av något slag, eller varit i aktivitet genom arbetsförmedlingen med låg ersättning. Många av dem har pendlat mellan olika varianter av arbetslöshetsrelaterade försörjningshinder. En något minskad andel har varit i någon form av aktivitet vilket oftast inneburit aktivitet via Jobbtorg Stockholm eller Arbetsförmedlingen. 23 procent eller av de vuxna biståndstagarna fanns inom kategorin sjukskriven någon gång under året och 22 procent eller av biståndstagarna hade sociala-/medicinska skäl till bistånd någon gång under året. Det var en något minskad andel av biståndstagarna och en minskning av antalet personer i båda kategorierna jämfört med hushåll eller 31 procent av biståndshushållen var nytillkomna Det var 160 fler nytillkomna hushåll jämfört med En ökad andel av de nytillkomna hushållen, 39 procent, var under 30 år. Andelen unga bland samtliga biståndshushåll var 25 procent, d.v.s. de unga är överrepresenterade bland de nytillkomna såsom de oftast är. 2

7 Ekonomiskt bistånd hushåll avslutades Det innebar att 31 procent av biståndshushållen avslutades under året. Unga och de äldsta 65 år och däröver avslutas i något högre utsträckning än medelålders hushåll. Den vanligaste avslutsorsaken, 26 procent av de avslutade, var att man börjat arbeta. För nästan lika stor andel av de avslutade hushållen var avslutsorsaken Okänt. 3

8 Ekonomiskt bistånd 2013 EKONOMISKT BISTÅND Kostnadsminskning för ekonomiskt bistånd Kostnaden för ekonomiskt bistånd i staden var 969 mnkr Det var en minskning av kostnaden med 19 mnkr eller 1,9 procent jämfört med Av kostnaden utgjorde 0,06 procent ersättning enligt LMA (Lagen om Mottagande av Asylsökande m.fl.) som fortsättningsvis inte särredovisas i denna rapport. (Tabell 1och 57 i tabellbilagan.) Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, Mnkr OBS att är utbetalat bistånd på dåvarande Flyktingbyrån exkluderat för bättre jämförbarhet med senare år då nyanlända flyktingar erhåller introduktionsersättning fr.o.m tom juni I ett drygt 20-årigt perspektiv framstår kostnadsutvecklingen under 2000-talet som relativt odramatisk. Efter att kostnaden sjunkit kraftigt från 1997 till 2001 (-35 procent) var förändringarna små ett par år i början av 2000-talet skedde en 9-procentig ökning då den rådande lågkonjunkturen nådde hela arbetsmarknaden (den började i IT-sektorn). Från 2005 sjönk kostnaden för ekonomiskt bistånd kontinuerligt t.o.m (-22 procent). I lågkonjunkturen 2009 var den 9 procentiga kostnadsökningen i staden oväntat låg i förhållande till utvecklingen i riket som helhet 2. Åren 2010 till 2012 präglades av dämpade kostnadsökningar för ekonomiskt bistånd i staden trots hög, och under senare delen av 2012 ökande, arbetslöshet. 1 Till och med 1994 handlades stadens flyktinghushåll på Flyktingbyrån. Det bistånd som utbetalades där kan inte direkt jämställas med den introduktionsersättningen som utbetalats mellan 1995 juni 2012 och som endast utbetalades under 18 månaders introduktion. 2 Riket som helhet var kostnadsökningen för ekonomiskt bistånd 20 procent mellan 2008 och Beräkningen inkluderar introduktionsersättning vilket inte stadens siffror gör. När introduktionsersättningen inkluderas utgick1 020 mnkr i staden vilket var en ökning med 44 mnkr jämfört med 2008, alltså en kostnadsökning med endast 4 procent. 4

9 Ekonomiskt bistånd 2013 I följande diagram kan den relativt dämpade utvecklingen av utbetalat ekonomiskt bistånd i staden under de senaste konjunkturmässigt turbulenta åren jämföras med utvecklingen i Göteborg och Malmö samt Stockholms län ökade kostnaderna kraftigt i alla redovisade kommuner utom i Stockholms stad. Kostnaden för ekonomiskt bistånd, Tkr, i Stockholms län, Göteborg, Malmö och Stockholm Tkr Stockholm Göteborg Malmö Sthlms län År I följande diagram jämförs utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per invånare. Malmö ligger högst av de tre storstäderna medan Stockholm ligger lägst. Kronor ekonomiskt bistånd per invånare i Göteborg, Malmö och Stockholm Kronor Stockholm Göteborg Malmö År 3 Årsuppgift för länet och Riket 2013 publiceras av Socialstyrelsen i juni

10 Ekonomiskt bistånd 2013 Stadsdelsförvaltningarna Kostnaden för ekonomiskt bistånd minskade något i de flesta stadsdelsförvaltningarna 2013 jämfört med Den största procentuella minskningen skedde i Skärholmen, -9,4 procent eller -7,6 mnkr, och i Kungsholmen, -9,1 procent eller -1,9 mnkr. I Bromma minskade kostnaden med 7,9 procent eller 3,0 mnkr och i Farsta med 7,2 procent vilket motsvarade 6,0 mnkr. I Hässelby-Vällingby, Enskede-Årsta-Vantör, Hägersten, Liljeholmen och på Enheten för hemlösa ökade dock kostnaden. Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, per stadsdelsförvaltning 2012 och 2013 Tkr De största procentuella ökningarna skedde på Enheten för hemlösa med 8,3 procent och i Hässelby-Vällingby med 4,0 procent. Det motsvarade en ökning med 2,4 mnkr på Enheten för hemlösa och med 4,3 mnkr i Hässelby-Vällingby. I Enskede-Årsta-Vantör ökade kostnaden med 2,8 procent eller 3,6 mnkr. Tabell 56 i tabellbilagan. Från och med januari 2013 handläggs ekonomiskt bistånd till begravningskostnader på den nyinrättade Boutredningsenheten på Socialförvaltningen. Dessa kostnader låg tidigare år på respektive stadsdelsförvaltning. För 2013 redovisas 3,2 mnkr ekonomiskt bistånd på Boutredningsenheten, d.v.s. för de hushåll som fick sitt senaste bistånd under året handlagt på Boutredningsenheten. Totalt 2,9 mnkr utbetalades avseende ändamålet begravningskostnader i staden 2013 varav 2,4 mnkr på Boutredningsenheten. Resterande 0,4 mnkr utbetalades från stadsdelsförvaltningarna, mestadels i början av året. De ytterligare 0,4 mnkr som redovisar på Boutredningsenheten är ekonomiskt bistånd som de avlidna fått tidigare under Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd Kostnaderna för ekonomiskt bistånd påverkas av många faktorer. Följande diagram visar inflationens påverkan på kostnaderna (skillnaden mellan kurvorna). I brist på inflationsmått som avser staden används uppgifter för riket (KPI). I löpande priser var kostnaden 351 mnkr högre 2013 än 1990 vilket motsvarar en ökning med 44 procent. I fasta priser, med 1990 års prisnivå, har kostnaden endast ökat med 2,9 procent. Den största delen av kostnadsökningen 6

11 Ekonomiskt bistånd jämfört med 1990 kan alltså tillskrivas inflationen. De senaste fyra åren har kostnaden i fasta priser minskat något. Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande och fasta priser, mnkr, Mnkr Löpande priser Fasta priser År Här presenteras de faktorer som påverkar ekonomiskt bistånd och som kan mätas via statistiken; antal hushåll, medelbidrag per person och månad, hushållsstorlek och biståndstid. Antalet biståndshushåll påverkas i sin tur av t.ex. befolkningsutvecklingen och sammansättningen, konjunkturen, arbetsmetoder och bedömningar. Medelbidraget per person och månad påverkas av normförändringar/inflation, hushållens inkomster och utgifter, handläggningsrutiner, pris- och hyresutveckling. Observera att prisutvecklingen i staden oftast ligger högre än inflationen i riket varför inflationens betydelse troligen underskattas. Varje faktors påverkan på kostnadsförändringen har beräknats genom att konstanthålla övriga faktorers påverkan (antagit att de har samma värden som året innan). Sammanfattningsvis förklaras kostnadsförändringen i staden, - 1,9 procent, mellan 2012 och 2013 av: Förändring i mnkr Förändring i %-enheter Färre biståndshushåll -32,5-3,3 Mindre hushållsstorlek -5,3-0,5 motverkades av Högre medelbidrag per person 18,9 1,9 Marginellt ökad biståndstid 0,3 0,0 Synergieffekt -0,6-0,1 Summa -19,2-1,9 Kostnadsminskningen i staden 2013 kan alltså främst förklaras av ett minskat antal biståndshushåll och att hushållsstorleken minskade något. Minskningen motverkades av ett högre medelbidrag per person samt en marginell ökning av den genomsnittliga biståndstiden. Motsvarande beräkningar för respektive stadsdelsförvaltning visar något olika förklaringar till kostnadsförändringarna. Det beror bl.a. på att stadsdelsområdena sinsemellan har olika befolkningsstrukturer, och att förvaltningarna i viss mån kan ha olika arbetssätt. I Skärholmen minskade kostnaden främst på grund av en minskning av antalet biståndshushåll och mindre hushållsstorlek men även genom att medelbidraget per person och månad 7

12 Ekonomiskt bistånd 2013 minskade något medan det i genomsnittligt i staden ökade. I Kungsholmen minskade kostnaden främst genom att medelbidraget per person minskade samt att både antalet biståndshushåll och biståndstiden minskade medan hushållsstorleken ökade. På Enheten för hemlösa ökade kostnaden främst genom en ökning av medelbidraget per person samtidigt som också antalet biståndshushåll och biståndstiden ökade något. I Hässelby-Vällingby ökade kostnaden främst genom ökat medelbidrag per person men också ett något ökat antal biståndshushåll och ökad genomsnittlig hushållsstorlek medan biståndstiden var oförändrad. (Tabell 70 i tabellbilagan.) Antalet biståndshushåll minskade med 3,3 procent hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång Det var en minskning med 560 hushåll eller 3,3 procent jämfört med Som nämnts bidrog minskningen av antalet biståndshushåll till kostnadsminskningen med 3,3 procentenheter. (Tabell 1 och 70 i tabellbilagan.) Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i staden Antal Mellan 1990 och 1994 ökade antalet biståndshushåll med 48 procent. Den nedåtgående trenden som följde startade i högkonjunkturen 1997 och avstannade endast något under lågkonjunkturen 2002 till I den efterföljande högkonjunkturen, som fortfarande rådde en stor del av 2008, minskade antalet biståndshushåll ytterligare. Efter att antalet biståndshushåll minskat under högkonjunkturen 2005 till 2008 vände trenden uppåt i lågkonjunkturen 2009, men mer dämpat än kostnaden för ekonomiskt bistånd. Trots den kraftiga lågkonjunktur som rådde 2009 ökade inte antalet biståndshushåll i den utsträckning som t.ex. skedde i lågkonjunkturen i början av 1990-talet eller i början av 2000-talet är antalet biståndshushåll 45 procent lägre än högkonjunkturåret Det kan återigen konstateras att den kostnadsökning som skett mellan inte är orsakad av ett högre antal biståndshushåll (trots befolkningsökning) utan framför allt beror på högre medelbidrag per person (vilket inkluderar inflation och normhöjning) och längre biståndstider. 8

13 Ekonomiskt bistånd 2013 Följande diagram visar utvecklingen månad för månad för biståndstagandet relaterat till konjunkturmåttet arbetslöshet. Det har som förväntat funnits en koppling mellan arbetslöshet och biståndstagandet, men också en tröghet vid konjunkturvändningar. När arbetslösheten sjunkit eller stigit har biståndstagandet påverkats med en viss fördröjning i de tydliga konjunkturskiftena. Andelen arbetslösa biståndstagare (den nedersta kurvan) följer förändringarna av det totala antalet biståndstagare relativt väl fram till inledningen av Under 2007 ökade andelen arbetslösa biståndstagare trots sjunkande arbetslöshet fram till hösten Detta berodde på att riktlinjerna i staden förändrades så att man övergick till att registreras fler, t.ex. SFIstuderande/Flyktingar i introduktion, som arbetslösa. Antalet vuxna biståndstagare (stadens månadsstatistik) samt öppet arbetslösa (enl. AF) jan 2000 dec Arbetslösa enl Af Vuxna biståndstagare Därav arbetslösa biståndstagare 0 Arbetslösa biståndstagare försörjningshinder kod 01 03, 05, 10, 11, 13, 41 och 43. När arbetslösheten började stiga under 2008 fortsatte biståndstagandet sjunka ända fram till och med oktober det året. Först därefter skedde ett trendbrott och biståndstagandet började öka något i staden. Biståndstagandet ökade dock i mycket lägre takt än arbetslösheten. Mellan oktober 2008 till december 2009 ökade biståndstagandet med nära 9 procent medan arbetslösheten i staden ökade med hela 62 procent. Perioden följde biståndstagandet arbetslöshetsutvecklingen men på en lägre nivå. Från och med andra kvartalet 2012 och under 2013 har antalet vuxna biståndstagare minskat successivt medan arbetslösheten legat kvar på en hög och ökande nivå. Antalet arbetslösa biståndstagare har varit relativt oförändrat de fyra senaste åren. Stadsdelsförvaltningarna Antalet biståndshushåll minskade i alla stadsdelsförvaltningar utom i Hässelby-Vällingby och Enheten för hemlösa där antalet ökade något 2013 jämfört med För de flesta förvaltningar handlar det om relativt små förändringar. 9

14 Ekonomiskt bistånd 2013 Antalsmässigt var minskningen av antalet biståndshushåll störst i Skärholmen, hushåll eller -10,0 procent, Södermalm -134 hushåll eller -10,4 procent, och i Farsta, -132 hushåll eller -9,2 procent. Den procentuellt största minskningen skedde i Älvsjö, -10,9 procent eller -36 hushåll. Tabell 48 i tabellbilagan. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd per stadsdelsförvaltning 2012 och 2013 Antal Arbetslöshet det dominerande försörjningshindret Vid handläggningen av ekonomiskt bistånd sker en bedömning av skälet till biståndsbehov och en registrering av aktuellt försörjningshinder. Det finns 29 fördefinierade försörjningshinder. (Se vidare avsnittet definitioner.) Observera att skälen till biståndsbehov för en person kan skifta mellan årets månader. För att ge en bättre överblick har försörjningshindren indelats i kategorier. Här presenteras de anpassade till Socialstyrelsens indelning 4. Arbetslös: kod 01-03, 05, 10-11, 13, 41, 43 Sjukskriven m läkarintyg: kod 06 07, 25 (inkluderar de 0-placerade från FK) Sjuk-/aktivitetsersättning: kod 09, 26 Arbetshinder/Sociala skäl: kod 23 Vård av barn: kod 08, 17, 27 Arbetar deltid, ofrivilligt: kod 04, 28 Arbetar heltid: kod 18, 29 Utan försörjningshinder, tillfälligt behov (har EGT): kod 22 4 Socialstyrelsen samlar in uppgifter om biståndstagarnas försörjningshinder till den nationella statistiken från och med Man presenterade resultaten enligt denna indelning inklusive personer med introduktionsersättning för 2011men exkluderar helt personer med introduktionsersättning från och med

15 Ekonomiskt bistånd 2013 Övriga: kod 15-16, 19, 24, 42 Ersättning enl. LMA (ett fåtal som för SoS ingår i Övriga) I följande diagram blir det tydligt att kostnaden för ekonomiskt bistånd till största delen kommer från arbetslöshet, sjukskrivning och sociala-/medicinska skäl. Tillsammans stod de för drygt 90 procent av totalkostnaden 2013 (484 mnkr, 193 mnkr respektive 196 mnkr). Det var en något ökad andel jämfört med Biståndskostnaden var störst för arbetslösheten, 50 procent av totalkostnaden Det var en större kostnad och andel av totalkostnaden jämfört med året innan, 1,5 procentenheter. Inom kategorin arbetslösa är kostnaden störst för personer som registrerats som arbetslösa utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa - i aktivitet. 266 mnkr eller 27 procent av totala biståndskostnaden utbetalades enligt detta försörjningshinder. Det var dock en minskning av kostnaden för denna grupp med 26 mnkr jämfört med Det skedde däremot en ökning av kostnaden för arbetslösa i program med otillräcklig ersättning från Arbetsförmedlingen med 17 mnkr till totalt 85 mnkr 2013 samt för arbetslösa utan ersättning med 7 mnkr till totalt 98 mnkr. Se detaljerad tabell 18 i tabellbilagan. Summa ekonomiskt bistånd efter kategori av försörjningshinder, Tkr, 2012 och 2013 Tkr Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 18. Kostnaden för kategorin sjukskrivna var 193 mnkr, vilket var en minskning med närmare 15 mnkr jämfört med 2012 och utgjorde 20 procent av den totala biståndskostnaden. Kategorin sociala-/medicinska skäl stod för 20 procent av den totala kostnaden eller 193 mnkr Det var en minskning med drygt 3 mnkr jämfört med Kategorierna sjukskrivna, sjuk-/aktivitetsersättning och vård av barn kan sammantaget ses som en grupp med låg eller ingen ersättning från det statliga transfereringssystemet via Försäkringskassan (kategorin vård av barn inkluderar dock även ett antal personer som väntar barnomsorg). Gruppen fick 250 mnkr eller nära 26 procent av biståndskostnaderna

16 Ekonomiskt bistånd 2013 Följande diagram visar antalet vuxna personer med samma indelning i kategorier av försörjningshinder som i föregående diagram. Observera att en person endast kan finnas en gång inom varje kategori, men dock i fler än en kategori under året 5. Sedan 2005 har varje person i genomsnitt nära 2 olika försörjningshinder under året. Observera att antalet biståndstagare med de olika försörjningshindren i tabellen alltså inte kan summeras. Se tabell 17 i tabellbilagan personer eller 64 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbetslöshet någon gång Det var en minskning med 240 personer jämfört med 2012 men en ökad andel av biståndstagarna. Kategorin arbetslösa omfattar alltså en långt större andel av de vuxna biståndstagarna än den andel av kostnaden för ekonomiskt bistånd de fick (50 procent). Jämförelsen av kostnader för biståndstagare i olika kategorier visar att årskostnaden per arbetslös person ( kronor) är lägre än för dem med sociala-/medicinska skäl ( kronor) och de sjukskrivna ( kronor). Den lägre kostnaden beror bl.a. på att biståndstiden för personer i arbetslöshet är något kortare än för gruppen med sociala-/medicinska skäl och sjukskrivna. Vuxna biståndstagare efter kategori av försörjningshinder, 2012 och 2013 Antal Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 17. Inom kategorin arbetslösa hade eller 38 procent av de vuxna biståndstagarna försörjningshindret arbetslös utan ersättning av A-kassa/Alfa-kassa i aktivitet någon gång under året Det innebär oftast aktivitet på Jobbtorg Stockholm personer eller 25 procent var någon gång arbetslös utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa och ej i aktivitet. Det var en liten ökning av antal arbetslösa (utan ersättning) som inte var i aktivitet, och en minskning 5 Från och med 2004 kan de vuxna biståndstagarnas olika försörjningshinder följas. Tidigare registrerades endast försörjningshinder för hela hushållet. Redovisningen av personernas försörjningshinder under året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder under årets biståndsmånader. Varje vuxen person kan alltså finnas redovisad under mer än ett av försörjningshindren under ett år, dock endast en gång under respektive försörjningshinder. 12

17 Ekonomiskt bistånd 2013 med 780 personer av dem i aktivitet jämfört med Däremot ökade antalet arbetslösa med otillräcklig ersättning i AF-program med 390 personer. Observera att om samma person först haft t.ex. försörjningshindret arbetslös utan ersättning och sedan gått över till i aktivitet redovisas personen i båda grupperna i tabell 17, men endast en gång i kategorin arbetslös i diagrammet. Inom kategorin sjukskriven finns personer eller 23 procent av biståndstagarna någon gång under året. Det var en minskning med 430 personer jämfört med Gruppen fick i genomsnitt kronor per person av detta skäl under året personer fick bistånd p.g.a. sociala-/medicinska skäl någon gång under 2013 vilket var en minskning med 330 personer jämfört med De utgör 22 procent av de vuxna biståndstagarna. Gruppen fick i genomsnitt kronor per person under året. De vuxna biståndstagarnas finns redovisade efter sitt vanligaste försörjningshinder under året i tabell 19, 20 och 21 i tabellbilagan. Det innebär att de redovisas på det försörjningshinder de vanligen hade under året, och om två försörjningshinder var lika frekventa sker redovisningen på det senast förekommande. Det ger en nettoredovisning av de vuxna biståndstagarna. Tabellerna kan därför ge en mer överblickbar information och över vilka åldrar och hushållstyper som är frekventa för olika försörjningshinder. Stadsdelsförvaltningarna Fördelningen av biståndskostnaderna på försörjningshindergrupperna ser mycket olika ut på stadsdelsförvaltningarna. Befolkningsstruktur och socioekonomiska förhållanden påverkar vilka hinder befolkningen har för att nå egen försörjning. Kostnaden för arbetslös, sjukskriven respektive sociala-medicinska skäl, %, per stadsdelsförvaltning 2013 % Arbetslös Sjukskriven Arbhinder/Sociala skäl 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 I ovanstående diagram framgår andelen av kostnaden för ekonomiskt bistånd till arbetslöshet, sjukskrivningar och sociala-/medicinska skäl i respektive stadsdelsförvaltning och i staden som helhet. Ytterstadsområdena med yngre befolkning har i något större utsträckning kostnader av arbetslöshetsskäl än i innerstaden. Socioekonomiskt starkare stadsdelsförvaltningar har över lag lägre kostnader, och arbetslöshet är inte lika vanligt. När det gäller sjukskrivna är det något vanligare med högre kostnadsandel i områden med äldre befolkning än i övriga staden. 13

18 Ekonomiskt bistånd 2013 I stora drag tenderar innerstaden att ha något större andel av kostnaden för sjukskrivningar än i ytterstaden. De personer som redovisas på Boutredningsenheten med dessa grupper av försörjningshinder fick tidigare under året ekonomiskt bistånd enligt dessa försörjningshinder. Den största andelen av de avlidna hade dock fått försörjningshindret Utan försörjningshinder - har inkomst över norm. Hur de vuxna biståndstagarna fördelar sig på försörjningshindren i stadsdelsförvaltningarna redovisas i tabell 54 i tabellbilagan. Observera att redovisningen av personernas försörjningshinder under året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder olika biståndsmånader under året. I tabell 55 finns nettoredovisning efter biståndstagarnas vanligaste försörjningshinder under året. Etableringslagen fr.o.m. 1:a december 2010 Från och med 1:a december 2010 har Arbetsförmedlingen, enligt den nya lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, det samordnande ansvaret för nyanländas etablering och beslutar om rätten till etableringsplan och etableringsersättning. De nyanlända som kom fram till och med november 2010 fortsatte handläggas i staden under deras ca 18 månader långa introduktionstid. Under introduktionstiden utbetalade staden introduktionsersättning till dessa nyanlända. Antalet hushåll med introduktionsersättning minskade successivt fram till och med juni 2012, då ersättningsformen upphörde helt. Vid ett antal situationer kan de nyanlända som omfattas av Etableringslagen ha behov av ekonomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen. Både under glappet innan första utbetalningen av etableringsersättning samt i andra situationer då etableringsersättningen inte är tillräcklig för hushållets försörjning eller då den nyanlände inte får etableringsersättning alls. I följande diagram redovisas antalet biståndshushåll med någon av de tre försörjningshinder som ska användas för personer som omfattas av Etableringsersättningen. Antalet biståndshushåll med försörjningshinder gällande Etableringsersättning, Antal 70 år 2011 år 2012 år

19 Ekonomiskt bistånd 2013 Under 2013 fick 251 hushåll ekonomiskt bistånd enligt någon av de tre försörjningshinder som gäller personer som omfattas av Etableringsersättningen 6. Det var ca 150 fler än åter innan fanns det något etablerings-hushåll på alla stadsdelsförvaltningar, även i innerstaden, i Älvsjö och på Enheten för hemlösa. Flest etableringshushåll finns i Spånga- Tensta och Hässelby-Vällingby. I följande diagram presenteras summa utbetalat ekonomiskt bistånd som registrerats enligt dessa tre försörjningshinder, sammantaget 9,2 mnkr i staden. Det var en ökning med 7,0 mnkr jämfört med Mest ekonomiskt bistånd utbetalat enligt dessa försörjningshinder fanns i Rinkeby-Kista följt av Spånga-Tensta och Hässelby-Vällingby. Summa ekonomiskt bistånd utbetalat efter försörjningshinder gällande Etablering, Tkr, Tkr år 2011 år 2012 år De 251 hushållen som fått ekonomiskt bistånd enligt etableringsskäl har också fått ekonomiskt bistånd enligt andra försörjningshinder med ytterligare 4,2 mnkr. Detta bistånd kan ha utbetalats inledningsvis, under etableringsfasen eller efter etableringsperiodens slut. Observera att de nyanlända hushåll som enbart fått ekonomiskt bistånd enligt andra försörjningshinder än de etableringsrelaterade kan inte identifieras i denna statistik. 6 Försörjningshindren Nyanländ i etablering och Nyanländ % etablering är i rapporten inordnade i kategorin Arbetslös. Försörjningshindret Nyanländ 0-24 % etablering finns i kategorin Övrig. 15

20 Ekonomiskt bistånd 2013 Medelbidraget Medelbidraget påverkas av normhöjning, hyreshöjningar och övrig inflation, hushållens storlek samt relationen mellan hushållens inkomster och utgifter. Den årliga normhöjningen för 2013 var i genomsnitt för hushållen 1,03 procent (grundad på KPI-förändringen mellan 2011 och 2012). Under 2013 ökade dock priserna på utgifter som ingår i normen och dem som inte ingår i normen med ytterligare 0,27 procent (genomsnittligt KPI-ökning under 2013). Här presenteras tre olika mått för medelbidrag; medelbidraget per person och månad, medelbidraget per viktad person och månad samt medelbidraget per hushåll och månad. Medelbidraget per person och månad ökade med 90 kronor, 1,9 procent, till kr 2013 jämfört med Isolerat från andra förändringar i biståndstagandet innebär det en kostnadsökning på 19 mnkr för helåret. Observera att alla personer i detta mått väger lika mycket oavsett om de är vuxna i par, ensamstående eller är barn. (Tabell 30 i tabellbilagan.) Medelbidraget per viktad person tar dessutom hänsyn till hushållssammansättningen och därmed till att ett barn inte kostar lika mycket som en vuxen och att en vuxen ensamstående kostar mer än en vuxen i ett par. Den skillnad i medelbidrag mellan åren som uppkommer av att hushållsstorleken och hushållssammansättningen förändras elimineras i detta mått. Av de olika måtten på medelbidrag belyser detta utvecklingen bäst. I löpande priser, den övre kurvan i följande diagram, var medelbidraget per viktad person kronor per månad Det var en ökning med 100 kr per viktad person eller 1,7 procent jämfört med Detta mått har ökat något mindre jämfört med 2012 än måttet medelbidrag per person. Det beror främst på att de ensamstående vuxna, som har högre kostnadsvikt, utgjorde en större andel av biståndstagarna. Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, i löpande och fasta priser Kronor Löpande priser Fasta priser Den nedre kurvan i diagrammet visar utvecklingen av medelbidraget per viktad person i fasta priser, efter det att hänsyn tagits till KPI (Konsumentprisindex) med 1990 års prisnivå som bas. Den visar att medelbidraget 2013 per viktad person var kronor i 1990 års priser, d.v.s. när prisutvecklingens effekt på kostnaden har eliminerats. I fasta priser ökade kostnaden per viktad person med 1,4 procent jämfört med En ökning som alltså inte beror på ändrad hushållsstorlek eller hushållssammansättning, inflation, förändring av antal hushåll eller biståndstider. Skillnaden får sökas i en normhöjning eller utgiftrökning högre än inflationen och/eller i att biståndshushållens inkomster minskat. 16

21 Ekonomiskt bistånd 2013 Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och visas i följande diagram. Det var kronor 2013 och en ökning med 1,4 procent eller 109 kronor jämfört med I fasta priser ökade medelbidraget per hushåll och månad med 1,1 procent. Att medelbidraget per hushåll ökat mindre än det ökat per person beror på att hushållsstorleken minskat. Andelen ensamstående hushåll har ökat Medelbidrag per hushåll och månad, löpande och fasta priser, Kronor Löpande priser Fasta priser De unga och de äldre hushållen är oftare ensamstående män och kvinnor utan barn, som i och med det har lägre kostnader och därmed lägre medelbidrag per hushåll. För de unga under 25 år var medelbidraget kronor per månad Det var en ökning med 75 kronor jämfört med 2012 men var den åldersgrupp som hade det lägsta medelbidraget. Medelbidraget ökar med äldre åldersgrupp t.o.m. åldersgruppen år som har det högsta medelbidraget med kronor. I de äldre åldersgrupperna är medelbidraget lägre. Hur medelbidraget ser ut för olika grupper visas i tabell i tabellbilagan. Kronor per hushåll och månad efter registerledarens ålder 2012 och 2013 Kronor Samtliga 17

22 Ekonomiskt bistånd 2013 Kronor per hushåll och månad efter hushållstyp 2012 och 2013 Kronor Ensamst Ensamst man u barn man m barn Ensamst kv u barn Ensamst kv m barn Par utan barn Par med barn Dödsbo Samtliga Det finns möjlighet att jämföra utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per biståndshushåll och år mellan storstäderna. Måttet tar inte hänsyn till hushållsstorlek eller biståndstid under året. Uppgift för Stockholms Län och Riket 2013 publiceras i den nationella statistiken i juni I Riket utbetalas lägre bistånd per år och hushåll än i storstäderna. Kronor per hushåll och år, , i Stockholm, Göteborg, Malmö, Stockholms Län 7 och Riket Kronor Stockholm Göteborg Malmö Sthlms län Riket År 7 Antalet hushåll netto under året för länet och riket publiceras av Socialstyrelsen i juni

23 Ekonomiskt bistånd 2013 Stadsdelsförvaltningarna Medelbidraget per viktad person och månad är lägst i ytterstadsförvaltningarna Rinkeby- Kista, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby och Skärholmen. Innerstaden samt Enheten för hemlösa har det högsta medelbidraget per viktad person. Allra högst är medelbidraget per viktad person på Boutredningsenheten vilket innefattar begravningskostnader. Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2012 och 2013 Kronor Medelbidraget per viktad person har ökat i de flesta stadsdelsförvaltningarna Den största ökningen skedde i Hägersten-Liljeholmen med 463 kronor vilket var en ökning med 7,8 procent. Även på Enheten för hemlösa, i Enskede-Årsta-Vantör och Farsta var ökningen stor, mellan kronor, och procentuellt långt större än i staden som helhet. I några stadsdelsförvaltningar minskade dock medelbidraget per viktad person och månad. I Kungsholmen var det en minskning med 300 kronor eller -4,1 procent, i Östermalm var minskningen 254 kronor eller -3,5 procent och i Bromma, Skarpnäck och Skärholmen var minskningen mellan kronor. Medelbidrag per hushåll och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2012 och 2013 Kronor

24 Ekonomiskt bistånd 2013 I ovanstående diagrammet presenteras medelbidraget per hushåll och månad per stadsdelsförvaltning. När som här inte hänsyn är tagen till hushållens storlek och sammansättningen är bilden en annan vid jämförelser mellan stadsdelsförvaltningarna. De proportionellt dyrare kostnaderna för ensamstående i innerstaden ser ut att utjämnas av högre kostnader för större hushåll i ytterstaden (per månad). Medelbidraget per hushåll, per person och per viktad person och månad för stadsdelsförvaltningarna finns redovisade i tabell i tabellbilagan. Oförändrad genomsnittlig biståndstid Hushållen fick i genomsnitt bistånd 7,2 månader 2013, vilket var i det närmaste oförändrat jämfört med Det är det första året på länge som inte ökad biståndstid bidragit till att öka kostnaden för ekonomiskt bistånd. I ett längre perspektiv har biståndstiden ökat relativt kontinuerligt och är nu den högsta som uppmätts i staden sedan mätningarna började Tabell 34 samt i tabellbilagan. Tendensen sedan 1990 är att i samband med lågkonjunktur ökar den genomsnittliga biståndstiden medan högkonjunktur har inneburit relativt oförändrad biståndstid. I högkonjunkturen var alltså biståndstiderna relativt oförändrade. I den förra lågkonjunkturen 2009 fortsatte den genomsnittliga biståndstiden att öka och ökade något i den fortsatt avmattade konjunkturen under Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen Månader/år Drygt 42 procent av hushållen hade långvarigt biståndsbehov, månader, under Det var en oförändrad andel jämfört med Endast 22 procent av biståndshushållen hade kortvarigt biståndsbehov, 1-2 månader, vilket var en något minskad andel jämfört med Det är också den lägsta uppmätta andel hushåll med kortvarigt behov sedan Biståndshushåll med långa biståndstider har dominerat sedan Tidigare var förhållandet det omvända. Under början av 90-talet dominerade hushåll med korta biståndstider. Ekonomiskt bistånd har kommit att vara långt ifrån det tillfälliga komplement till försörjning det är avsett att vara. Tabell i tabellbilagan. 20

25 Ekonomiskt bistånd 2013 Biståndshushåll och kostnad fördelade efter hushållens biståndstid, %, 2013 % Andel utbetalat bistånd Andel hushåll 1-2 mån 3-4 mån 5-6 mån 7-9 mån mån Diagrammet illustrerar att hushåll med långa biståndstider ger höga årskostnader. 72 procent av kostnaden för ekonomiskt bistånd gick till de 42 procent av hushållen som hade långa biståndstider Det är en relativt oförändrad bild ända sedan Endast 3 procent av kostnaden 2013 gick till de 22 procent av hushållen som hade kort biståndstid. Det är också ett förhållande som är relativt oförändrat sedan Som jämförelse kan nämnas att 1990 gick drygt 50 procent av kostnaden till de knappt 20 procent av hushållen som hade långvarigt behov och 9 procent av kostnaden till de 45 procent som hade kortvariga behov. Stadsdelsförvaltningarna Den genomsnittliga biståndstiden är allmänt något längre i ytterstadsområdena än i innerstaden var den oförändrad eller ökade med endast 0,1 månad i åtta av stadsdelsförvaltningarna. I Östermalm, Södermalm, Älvsjö och Skärholmen ökade den något mer, 0,2 0,5 månader, jämfört med Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen per stadsdelsförvaltning 2012 och 2013 Månader 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,

26 Ekonomiskt bistånd 2013 Endast i Bromma, Kungsholmen och Farsta minskade den genomsnittliga biståndstiden något. Den minskade biståndstiden bidrog till de relativt stora kostnadsminskningarna för ekonomiskt bistånd i dessa stadsdelsförvaltningar. Följande diagram visar hur andelen hushåll med långvarigt biståndsbehov (10-12 månader) av biståndshushållen varierar mellan stadsdelsförvaltningarna samt hur andelen förändrats mellan 2012 och Stadsdelsförvaltningarna i ytterstadsområdena har mycket högre andel hushåll med långtidsbehov än innerstadsförvaltningarna. Störst andel hushåll med långa biståndstider finns i Rinkeby-Kista (49 procent) och Spånga-Tensta (48 procent) följt av Enskede-Årsta-Vantör, Älvsjö och Hässelby-Vällingby med 45 procent. Lägst andel finns i Östermalm (31 procent) följt av Bromma (32 procent) och Kungsholmen med 33 procent. Antalet långtidsberoende hushåll har minskat i tolv av stadsdelsförvaltningarna Både antalsmässigt och procentuellt skedde den största minskningen i Farsta, -60 hushåll eller med 10 procent. Sett i relation till det totala antalet biståndshushåll på förvaltningen hade också andelen långvarigt beroende biståndshushåll minskat i Farsta och även i Bromma och Kungsholmen. I tio av förvaltningarna hade dock andelen ökat och den var oförändrad i en förvaltning, Hässelby-Vällingby. Störst ökning av andelen långtidsberoende hushåll skedde i Älvsjö men också i Södermalm, Rinkeby-Kista och Skärholmen var ökningen relativt stor. (Se vidare tabell ) Andelen hushåll med långvarigt bistånd (10-12 månader) per stadsdelsförvaltning 2012 och 2013 % Minskad hushållsstorlek Den genomsnittliga hushållsstorleken minskade något bland biståndshushållen för sjätte året i följd var hushållsstorleken 1,71 personer per hushåll vilket var en minskning med 0,01 person per hushåll jämfört med (Tabell 4 i tabellbilagan.) Det bidrog något till att dämpa kostnadsökningen för ekonomiskt bistånd, med 5,3 mnkr. 22

27 Ekonomiskt bistånd 2013 Observera att skalan i diagrammet inte börjar från noll för att tydliggöra förändringarna mellan åren. Förändringarna av hushållsstorleken kan synas som relativt små, men fler stora biståndshushåll med högre medelbidrag och som ofta också har långa biståndstider får ändå märkbara konsekvenser för kostnaderna. Genomsnittlig hushållsstorlek bland biståndshushållen (Obs bruten skala) Personer per hushåll 1,90 1,85 1,80 1,75 1,70 1,65 1,60 1,55 1,50 1, Förändring av hushållsstorleken kommer av att förhållandet mellan andelen stora och små hushåll förändras är både andelen par och barn i hushållen lägre än tidigare. Antalet biståndshushåll efter hushållstyp 2012 och 2013 Antal Ensam man utan barn Ensam man med barn Ensam kvinna utan barn Ensam kvinna med barn Par utan barn Par med barn Dödsbo De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar bland biståndshushållen. Så var fallet 2013 liksom tidigare år. De minskade även med 3 procent jämfört med 2012, -330 hushåll. De ensamstående männen och kvinnorna med barn minskade med -1 procent medan parhushållen med och utan barn minskade med -11procent. Den större minskningstakten av de stora hushållen gav alltså en minskning av den genomsnittliga hushållsstorleken. 23

28 Ekonomiskt bistånd 2013 Andelen barnhushåll bland biståndshushållen var oförändrad, 29 procent, 2013 jämfört med 2012 efter att ha minskat de senaste åren. Mellan 2004 och 2008 var de 33 procent. I tabell 7-8, 11 och 13 i tabellbilagan finns information om biståndshushållens hushållstyper. De flesta vuxna biståndstagarna är i åldern år Att både antalet biståndshushåll minskade och att biståndshushållens storlek minskade jämfört med 2013 gjorde att antalet biståndstagare minskade med personer eller 3,8 procent till år De biståndstagarna som ingick i hushållen fördelar sig på åldersgrupper som i följande diagram. Av de vuxna är de i åldern år den största gruppen tätt följd av de i åldern år. Båda grupperna minskade antalsmässigt med 280 respektive 210 personer jämfört med 2012, -6 respektive -5 procent. De utgjorde 23 respektive 22 procent av de vuxna biståndstagarna 2013, vilket var något lägre andelar än (Tabell 2 i tabellbilagan samt tabell 45 för stadsdelsförvaltningarna.) Antalsmässigt skedde något mindre minskningar bland de unga vuxna, under 30 år. Gruppen år minskade med 170 personer eller 7 procent jämfört med 2012 och de i åldern år minskade med 15 personer eller 1 procent. Åldersgrupperna år och 65 år och däröver minskade med 100 respektive 40 personer vilket motsvarade -3 respektive -5 procent. Endast antalet personer år ökade med 20 personer. Antal biståndstagare efter åldersgrupp 2012 och 2013 Antal Barn barn ingick i hushåll som hade behov av ekonomiskt bistånd någon gång under Antalet barn i biståndshushållen hade därmed minskat med 330 eller -3 procent jämfört med En minskning av antalet barn i biståndshushållen har pågått kontinuerligt sedan slutet av 90-talet. I genomsnitt hade barnhushållen 2 barn. I följande diagram visas hur barnen i biståndshushållen fördelat sig på de olika hushållstyperna under de senaste två åren. 24

29 Ekonomiskt bistånd 2013 Antalet barn i biståndshushåll efter hushållstyp 2012 och 2013 Antal barn Ensam man med barn Ensam kvinna med barn Par med barn Drygt hälften av de biståndsberoende barnen ingår i ett hushåll med en ensamstående mamma, 53 procent, vilket är en ökad andel och ett något ökat antal barn, -120, jämfört med Det kan konstateras att antalet barn också har ökat något i hushåll som består av en ensamstående pappa, 60 st. Antalet barn som lever med två vuxna har minskat kraftigt, År 2013 levde 13 procent av barnen med en ensamstående pappa och 34 procent av barnen med två vuxna. Stadsdelsförvaltningarna De barn som lever i biståndshushåll fördelar sig på stadsdelsförvaltningarna som i följande diagram. De flesta bor i ytterstadsområdena, varav 54 procent av barnen i Västerort, 39 procent i Söderort och endast 6 procent i Innerstaden. (Tabell 45 i tabellbilagan.) Antalet barn i hushåll med biståndsbehov har minskat i de flesta stadsdelsförvaltningarna. I Skärholmen minskade antalet barn med 120, i Farsta med 90 och i Hägersten-Liljeholmen med 60 barn. I Hässelby-Vällingby har dock antalet barn ökat med nära 80 st 2013 och i Södermalm och Kungsholmen ökade de med ca 20 st. Antalet barn i biståndshushåll per stadsdelsförvaltning 2012 och 2013 Antal Det finns information om biståndshushållens åldersfördelning (registerledarens ålder) i tabell 7, 9, 12, 14 och 15 i tabellbilagan samt tabell 50 för stadsdelsförvaltningarna. 25

Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Ekonomiskt bistånd 2014 FÖRORD På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Strategy denna årsrapport

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning 2011

Statistik. om Stockholm. Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning 2011 Statistik om Stockholm Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning 2011 Ekonomiskt bistånd 2011 FÖRORD På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Eurofutures denna årsrapport

Läs mer

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND OCH INTRODUKTIONSERSÄTTNING 2010 S 2011:05 2011-05-25 Lena Liljeholm 08-508 35 071 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB Ekonomiskt

Läs mer

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND OCH INTRODUKTIONSERSÄTTNING 2009 S 2010:03 2010-05-20 Lena Liljeholm 08-508 35 071 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB Ekonomiskt

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2015 The Capital of Scandinavia stockholm.se Ekonomiskt bistånd 2015 FÖRORD På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Society denna årsrapport

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2016 The Capital of Scandinavia stockholm.se Ekonomiskt bistånd 2016 FÖRORD På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Society denna årsrapport

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Minskat behov av ekonomiskt bistånd 2007 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning 2007

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Minskat behov av ekonomiskt bistånd 2007 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning 2007 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning 2007 S 2008:9 Lena Liljeholm Elin Levin 2008-06-19 Tel: 508 35 071 Tel: 508 35 037 Minskat

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd

Statistik. om Stockholm. Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd Statistik om Stockholm Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd Juli 212 och preliminära uppgifter för augusti 212 FÖRORD För att belysa utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad sammanställer

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning

Statistik. om Stockholm. Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Statistik om Stockholm Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning December 211 och preliminära uppgifter för Januari 212 FÖRORD För att belysa utvecklingen av ekonomiskt bistånd

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport januari 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport januari 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport januari 214 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport april 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport april 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport april 214 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december 214 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm. Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december 215 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Januari 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-02-11 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per 2014

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden September 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 1 fördelade efter stadsdelsförvaltning

Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 1 fördelade efter stadsdelsförvaltning Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 1 fördelade efter stadsdelsförvaltning År Stadsdelsförvaltning Summa Månad 2013 feb 1 519 1 111 1 153 385 219 213 192 710 1 268 564 816 183 485 782 358 22 9 980 mar

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden November 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Oktober 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden Januari 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: STADSDELSOMRåDEN Oktober 2011. SA 2011: 2011-1 - Patrik Waaranperä 08-613 08 81

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: STADSDELSOMRåDEN Oktober 2011. SA 2011: 2011-1 - Patrik Waaranperä 08-613 08 81 STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ArbetssöKANDE i STADSDELSOMRåDEN Oktober 211 SA 211: 211-1 - Patrik Waaranperä 8-613 8 81 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är

Läs mer

Arbetssökande i stadsdelsområden Maj 2011. SA 2011:05 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027

Arbetssökande i stadsdelsområden Maj 2011. SA 2011:05 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 STATISTIK OM STHLM Arbetsmarknad: Arbetssökande i stadsdelsområden Maj 211 SA 211:5 211-6-17 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: September SA 2011: Patrik Waaranperä

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: September SA 2011: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden September 211 SA 211:9 211-1-17 Patrik Waaranperä 8-613 8 81 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten

Läs mer

Verksamhetsrapport 2014:02

Verksamhetsrapport 2014:02 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 212 och 213 samt perioden 28-213 Verksamhetsrapport 214:2 Sammanfattning Försörjningsstödskostnaden ökade i jämförelse mellan 212 och 213

Läs mer

Arbetssökande i stadsdelsområden Augusti SA 2011: Patrik Waaranperä

Arbetssökande i stadsdelsområden Augusti SA 2011: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM Arbetsmarknad: Arbetssökande i stadsdelsområden Augusti 211 SA 211:8 211-9-15 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är

Läs mer

Verksamhetsrapport 2013:02

Verksamhetsrapport 2013:02 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 211 och 212 samt perioden 28-212 Verksamhetsrapport 213:2 Sammanfattning För perioden 211 och 212 har kostnaden för försörjningsstödet minskat

Läs mer

Postbeskrivning för inrapportering av uppgifter om ekonomiskt bistånd

Postbeskrivning för inrapportering av uppgifter om ekonomiskt bistånd Postbeskrivning för inrapportering av uppgifter om ekonomiskt bistånd Data lämnas i form av en textfil med tabbavgränsningar och där varje rad avslutas med CRLF (carriage return line feed). Nedan finns

Läs mer

Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1

Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 År Ekonomiskt bistånd 1 Därav Månad Antal Kostnad Kronor/ Ersättning enligt LMA hushåll i tkr hushåll Antal Kostnad Kronor/ hushåll i tkr hushåll 2013

Läs mer

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2009 S 2010:1 2010-03-23 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport ingår

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 21 SA 21:6 21-7-26 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs på

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 2011 ARBETSMARKNAD: SA 2011: Patrik Waaranperä

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 2011 ARBETSMARKNAD: SA 2011: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 211 SA 211:3 211-4-13 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs

Läs mer

Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 och introduktionsersättning

Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 och introduktionsersättning Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 och introduktionsersättning År Ekonomiskt bistånd 1 Därav Introduktionsersättning Månad Antal Kostnad Kronor/ Ersättning enligt LMA Antal Kostnad Kronor/

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per augusti 2013

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per augusti 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2013-09-02 UAN-2013-0092 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per augusti 2013

Läs mer

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning April 2008 och preliminära uppgifter för maj 2008

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning April 2008 och preliminära uppgifter för maj 2008 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning April 28 och preliminära uppgifter för maj 28 Något ökat behov av ekonomiskt bistånd 1 3

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 21 SA 21:3 21-4-19 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs på

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Juni 2008 och preliminära uppgifter för juli 2008 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Juni 2008 och preliminära uppgifter för juli 2008 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Juni 28 och preliminära uppgifter för juli 28 Något minskat behov av ekonomiskt bistånd

Läs mer

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING Januari och preliminära uppgifter för februari 21 Soc 21:2 21-3-4 Eva Ahlgren 8-58 35 55 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS-

Läs mer

Utredning av långtidsberoende 2013

Utredning av långtidsberoende 2013 RAPPORT 1(11) 2013-12-06 AVN 2013/0246-1 009 Handläggare, titel, telefon Anna Nilsson, utredare/statistik 011-15 23 71 Utredning av långtidsberoende 2013 Inledning Norrköpings kommun har en hög andel långtidsberoende

Läs mer

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Januari 2008 och preliminära uppgifter för februari 2008. Ekonomiskt bistånd 1

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Januari 2008 och preliminära uppgifter för februari 2008. Ekonomiskt bistånd 1 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Januari 28 och preliminära uppgifter för februari 28 Svagt minskat behov av ekonomiskt bistånd

Läs mer

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Syftet med utökningen av statistiken är att fortlöpande och systematiskt kunna följa hur problem och behov

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2016-01-13 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING Mars och preliminära uppgifter för april 211 Soc 211:4 211-5-4 Eva Ahlgren 8-58 35 55 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS-

Läs mer

Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 och introduktionsersättning

Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 och introduktionsersättning Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 och introduktionsersättning År Ekonomiskt bistånd 1 Därav Introduktionsersättning Månad Antal Kostnad Kronor/ Ersättning enligt LMA Antal Kostnad Kronor/

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-06-04 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Verksamhetsrapport 2012:01

Verksamhetsrapport 2012:01 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 21 och 211 samt perioden 28-211 Verksamhetsrapport 212:1 Sammanfattning För perioden helår 21 och 211 finner vi att kostnaden för försörjningsstödet

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-11-03 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Befolkningsöversikt 2008 S 2009:07 2009-07-01 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per februari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per februari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-03-14 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per februari

Läs mer

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING Maj och preliminära uppgifter för juni 29 Soc 29:6 29-7-8 Eva Ahlgren 8-58 35 55 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH

Läs mer

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING Augusti och preliminära uppgifter för september 29 Soc 29:9 29-1-5 Eva Ahlgren 8-58 35 55 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS-

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd

Uppföljning ekonomiskt bistånd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-01-18 Diarienummer AMN-2017-0002 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING April och preliminära uppgifter för maj 29 Soc 29:5 29-6-3 Eva Ahlgren 8-58 35 55 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-05-08 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2008 S 2009:2 2009-03-24 Roland Engkvist 08-508 35 011 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB Arbetssökande i stadsdelsområden

Läs mer

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011 Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Eurofutures har med Stadsledningskontoret om sammanställande av statistikrapporter.

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-10-06 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Utvecklingen av utbetalt ekonomiskt bistånd 2013

Utvecklingen av utbetalt ekonomiskt bistånd 2013 RAPPORT 1(6) 2013-11-20 AVN 2013/0211-1 040 Handläggare, titel, telefon Anna Nilsson, utredare/statistik 011-15 23 71 Utvecklingen av utbetalt ekonomiskt bistånd 2013 Sammanfattning I den här rapporten

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 STATISTIK OM STHLM Sociala Förhållanden: OHÄLSOTAL I STOCKHOLM 2010 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 Ohälsotal 2010 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Arbetssökande 2013 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Strategy har

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Maj 2008 och preliminära uppgifter för juni 2008 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Maj 2008 och preliminära uppgifter för juni 2008 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Maj 28 och preliminära uppgifter för juni 28 Något minskat behov av ekonomiskt bistånd 1

Läs mer

Att registrera försörjningshinder, arbetsmarknadsinsatser och avslutsorsaker

Att registrera försörjningshinder, arbetsmarknadsinsatser och avslutsorsaker Att registrera försörjningshinder, arbetsmarknadsinsatser och avslutsorsaker Ny nationell statistik om ekonomiskt bistånd från 2017 Anette Agenmark Utgångspunkter för föredraget Vanliga frågor och missuppfattningar

Läs mer

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Augusti 2008 och preliminära uppgifter för september 2008

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Augusti 2008 och preliminära uppgifter för september 2008 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Augusti 28 och preliminära uppgifter för september 28 hushåll färre än 1 9 983 hushåll fick

Läs mer

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader Karl Martin Sjöstrand 2009-06-06 ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader ResursRådet ska arbeta med personer som inte får sina behov tillgodosedda inom befintliga verksamheter

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se 3 (44) Förord Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Strategy har med Stadsledningskontoret

Läs mer

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2011, men även en del jämförelser

Läs mer

Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD)

Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD) Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD) Den enskildes rätt till bistånd regleras i 4 kap. 1 SoL. I paragrafen anges att den som inte själv

Läs mer

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr 2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Uppföljning av resursfördelningsmodell för ekonomiskt bistånd

Uppföljning av resursfördelningsmodell för ekonomiskt bistånd Utlåtande 2009: RI (Dnr 325-2777/2006) Uppföljning av resursfördelningsmodell för ekonomiskt bistånd Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande Uppföljning av resursfördelningssystemet

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-11-19 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Befolkningsöversikt 29 S 21:8 21-7-7 Johan Regnér 8-58 35 65 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens

Läs mer

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 MALMÖ Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering 2014-01-12 Vid ytterligare frågor hör av dig till: Maria Kronogård eller Elisabeth Pålsson

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-3- Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Februari 21 E-post

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2012 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2012, men även en del jämförelser

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

715 Skarpnäck

715 Skarpnäck Nyckeltal till årsredovisningen 2012 Stadsdelsnämnd 710 Östermalm Data avser år 2012 Data för 2011 är med för att kunna se skillnad Nyckeltal för Pedagogisk verksamhet Förskola Nyckeltal 2. Andel årsarbetare

Läs mer

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: OHÄLSOTAL I STOCKHOLM

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: OHÄLSOTAL I STOCKHOLM STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: OHÄLSOTAL I STOCKHOLM 2008 S 2008:9 2009-10-05 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans

Läs mer

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Stockholms stadshus September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Den borgerliga politiken slår hårt mot Rinkeby - sammanfattning Rinkeby är

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2015 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Society har med Stadsledningskontoret

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2015 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2012

Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2012 Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2012 Information: Statistikfrågor: Stina Björk tel. 075-247 36 16 Statistikfrågor: Andreas Petersson tel. 075-247 36 19 Ämnesfrågor:

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad 2015 Juni 2016

Beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad 2015 Juni 2016 Beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad 2015 Juni 2016 stockholm.se Juni 2016 Diarienummer: 3.1.2-141/2016 Utgivare: Socialförvaltningen 4 (118) Innehåll Förkortningar 6 Inledning 8 Demografi

Läs mer

Bilaga 1 Hela staden. Antal vuxna bidragstagare med ekonomiskt bistånd och ersättning enligt LMA för respektive försörjningshinder 1 2006

Bilaga 1 Hela staden. Antal vuxna bidragstagare med ekonomiskt bistånd och ersättning enligt LMA för respektive försörjningshinder 1 2006 1 Bilaga 1 Hela staden. Antal vuxna bidragstagare med ekonomiskt bistånd och ersättning enligt LMA för respektive försörjningshinder 1 2006 Arbetslöshet 11% SFI 15% 12% 15% 11% 36% Otillräcklig ers. fr

Läs mer