ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011

Transkript

1 Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011

2

3 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Eurofutures har med Stadsledningskontoret om sammanställande av statistikrapporter. Rapporten presenterar arbetssökandestatistik för Stockholms stadsdelsområden och huvudsakligen arbetssökande oktober Uppgifterna i rapporten kommer i första hand från en bearbetning genomförd av Statistiska Centralbyrån (SCB) av Arbetsförmedlingens arbetssökande statistik. I rapporten ingår även uppgifter som direkt kommer från Arbetsförmedlingen samt uppgifter från SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU). Sweco Eurofutures har valt de 14 stadsdelsområden som gäller från och med 2007 som lägsta redovisningsnivå för statistiken. Uppgifterna finns framtagna på lägre nivåer, ända ner på basområdesnivå. Kopplingen till stadsdelsområden är dock mest lämplig ur flera synvinklar, till exempel för en bedömning av kostnaderna för ekonomiskt bistånd i staden. Uppgifterna i tabellbilagan redovisas på stadsdelsområden för antalet arbetslösa och antalet personer i program med aktivitetsstöd. Dessa uppdelas efter kön, ålder, födelseland/område, vistelsetid i Sverige och utbildningsnivå. Antalet arbetslösa efter anmälningstidens längd och ersättningsform redovisas även uppdelat per stadsdelsområde. Tabeller finns även som visar utvecklingen över tid för varje stadsdelsområde, där även uppgifter för ungdomar särredovisas. Rapporten är skriven av Patrik Waaranperä (patrik.waaranperä@sweco.se) och Karin Melldahl (karin.melldahl@sweco.se). 1

4 DEFINITIONER I definitionen för arbetslösa ingår från och med november 2003 personer som saknar arbete och söker arbete samt betraktas stå till arbetsmarknadens direkta förfogande, kategori 11 hos Arbetsförmedlingen. Kategorierna 12 och 13, som tidigare ingick i definitionen, har integrerats i kategori 11. Dessutom ingår personer i kategorierna 96-98, vilka tillfälligt registrerats på administrativa koder hos Arbetsförmedlingen. De sökande i program med aktivitetsstöd inkluderar sökande i arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, stöd till start av näringsverksamhet, ungdomsinsatser, förberedande insatser, projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning samt jobb- och utvecklingsgarantin. I rapporten används även uppgifter avseende arbetssökande direkt från Arbetsförmedlingen, som inte bearbetats av SCB, för att följa utvecklingen på arbetsmarknaden månadsvis. Skillnaden mellan dessa uppgifter, jämfört med SCB, är att de avser personer som är registrerade som arbetssökande på en Arbetsförmedlingen i Stockholms kommun medan siffrorna från SCB är bearbetade för att avse arbetssökande som är folkbokförda i Stockholms kommun. I SCB:s Arbetskraftsundersökning definieras personer som arbetslösa om de var utan arbete under referensveckan och samtidigt sökt arbete under de senaste fyra veckorna (referensveckan och tre veckor bakåt) och kunde arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut. Arbetslösa omfattar även personer som har fått ett arbete som börjar inom tre månader, förutsatt att de skulle ha kunnat arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut. Uppgifterna avseende arbetssökandestatistik bearbetad av SCB avser i huvudsak åldersgruppen år. Siffrorna från Arbetsförmedlingen avser däremot åldersgruppen år. Från och med år 2005 redovisas befolkningens arbetskraftstillhörighet i Arbetskraftsundersökningen för åldersgruppen år. 2

5 INNEHÅLL FÖRORD... 1 DEFINITIONER... 2 INNEHÅLL... 3 SAMMANFATTNING... 4 ARBETSSÖKANDE I STADEN... 5 Arbetslösheten över tid... 5 Förklaringar till utvecklingen... 7 Jämförelser med länets kommuner Storstadsjämförelser Arbetslöshet och ålder Skillnader mellan kön Skillnader mellan födelseland Vistelsetid i Sverige Utbildningsnivå Arbetslöshetsersättning Långtidsarbetslösa ARBETSLÖSHETEN I STADSDELSOMRÅDENA Förändring av arbetslösheten Arbetslösa efter kön Födelseland Vistelsetid i Sverige Utbildningsnivå Arbetslöshetsersättning Långtidsarbetslösa Personer i program med aktivitetsstöd Stora skillnader mellan olika områden i staden ARBETSLÖSHETSUTVECKLINGEN FRAMÖVER TABELLBILAGA

6 SAMMANFATTNING Arbetslösheten i åldrarna år fortsätter sjunka sakta. I oktober 2011 var andelen öppet arbetslösa något lägre än under oktober månad de två senaste åren. Tendenser pekar dock på att den positiva utvecklingen kommer att mattas av under Även om antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen ökade under året så var antalet varsel i genomsnitt högre än under Den sista oktober 2011 var personer anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i Stockholms stad. Det var omkring 1550 färre än samma månad 2010 då personer var arbetssökande. Det motsvarar en procentuell minskning på 3 procent. I oktober 2011 var personer i åldrarna år, motsvarande 3,3 procent av befolkningen, i Stockholms stad arbetslösa var motsvarande andel 3,6 procent, vilket innebär att andelen arbetslösa minskat med 0,3 procentenheter. Andelen i program med aktivitetsstöd har minskat med 9,5 procent, eller 0,2 procentenheter, mellan oktober 2010 och oktober I oktober 2011 var det alltså personer i program med aktivitetsstöd i Stockholms stad, vilket motsvarar 1,6 procent av befolkningen. Sammantaget var 4,9 procent av befolkningen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd oktober Arbetslösheten varierar mycket mellan stadens stadsdelsområden. I oktober 2011 var det högst andel arbetslösa i befolkningen år i Rinkeby-Kista med 7,4 procent, följt av Skärholmen med 6,8 procent arbetslösa. Lägst arbetslöshet var det på Östermalm med 1,7 procent, tätt följt av Norrmalm med 1,8 procent. Högst andel personer i program med aktivitetsstöd var det i Skärholmen med 3,4 procent av befolkningen. I Rinkeby-Kista låg denna andel på 3,0 procent medan det var under 1 procent som var i program med aktivitetsstöd på Norrmalm, Östermalm och Kungsholmen. Totalt sett var hela 10 procent av befolkningen i Skärholmen och Rinkeby-Kista utan arbete oktober 2011, antingen som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Arbetslösheten har minskat något för både män och kvinnor mellan oktober 2010 och oktober Arbetslösheten var dock något lägre för män än för kvinnor i oktober Det var den första gången sedan1990 som män hade en lägre arbetslöshet än kvinnor i Stockholms stad. Vissa grupper i samhället är i större utsträckning än andra arbetslösa. Utomeuropeiskt födda har betydligt högre arbetslöshet än svenskfödda. Personer med kort vistelsetid i landet är arbetslösa i betydligt större utsträckning än personer med långa vistelsetider eller som ej invandrat. Lågutbildade personer utgör också en allt större andel av de arbetslösa. Det blir allt vanligare att arbetslösa saknar ersättning från någon arbetslöshetskassa eller Alfa saknade 15 procent ersättning och i oktober 2011 hade andelen nästan tredubblats till 42 procent. Bland de unga i åldrarna år var det 72 procent som saknade ersättning. Ökningen har flera orsaker. Två av dessa är att allt fler är födda utanför Norden och därför i större utsträckning saknar arbetslöshetsersättning samt att fler av de arbetslösa är nytillträdda på arbetsmarknaden. Jämfört med storstadskommunerna Malmö och Göteborg är arbetslösheten i Stockholm låg. Både vad gäller arbetslösheten och personer i program med aktivitetsstöd samt ungdomsarbetslösheten. Även utlandsfödda är i mindre utsträckning arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i Stockholm än i de två andra storstadskommunerna. 4

7 ARBETSSÖKANDE I STADEN Det var personer i åldrarna år som var anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i Stockholms stad den sista oktober Detta omfattar endast personer som var folkbokförda i staden den sista oktober I oktober 2010 var de arbetssökande personer. Det har alltså skett en minskning med ungefär personer, vilket motsvarar en procentuell minskning på 3 procent. Av dessa var vissa arbetslösa medan andra var i något program med aktivitetsstöd, i arbete med eller utan stöd eller i någon annan aktivitet eller kategori. I tabell 9 i tabellbilagan redovisas samtliga arbetssökande uppdelat på de olika sökandekategorierna medan rapporten framförallt har fokus på dem som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Arbetslösheten över tid Oktober 2011 var det personer i åldrarna år som var arbetslösa, vilket motsvarar 3,3 procent av befolkningen i Stockholms stad. Det var personer som var i något program med aktivitetsstöd. Arbetslösheten har mellan oktober 2010 och oktober 2011 minskat något I figuren nedan visas arbetslöshetsutvecklingen över tid från oktober 1990 fram till oktober Definitionen av arbetslösheten har ändrats något från och med år Arbetslösheten ökade med 55 procent mellan oktober 2008 fram till oktober Från och med oktober 2009 fram till oktober 2011 har arbetslösheten minskat något. Mellan oktober 2010 och oktober 2011 minskade arbetslösheten i Stockholms stad från 3,6 procent till 3,3 procent, vilket motsvarar en minskning på 7 procent. Figur 1 Arbetslöshetsutvecklingen från oktober 1990 till oktober 2011 i Stockholms stad, år (Källa: SCB) men under 2011 är arbetslösheten relativt oförändrad Följer man arbetslöshetsutvecklingen månadsvis från december 2006 fram till december 2011 finns en svag tendens till minskad arbetslöshet sedan I Figur 2 visas arbetslöshetsutvecklingen i åldrarna år, både den faktiska och säsongsrensat, i Stockholms stad. Under 2011 har arbetslösheten legat på mer eller mindre samma nivå hela 5

8 året i början av året minskade arbetslösheten något, för att under andra halvan av året öka till ungefär samma nivå som i januari. Figur 2 Arbetslöshetsutvecklingen från december 2006 till december 2011 i Stockholms stad, andel av befolkningen år (Källa: Arbetsförmedlingen, Sweco) Andelen i program med aktivitetsstöd har börjat minska Både andelen arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd har minskat mellan oktober 2010 och oktober Vad gäller personer i program med aktivitetsstöd är det ett trendbrott jämfört med de två föregående åren, då denna andel ökade. Den sista oktober 2011 var det 9268 personer i program med aktivitetsstöd i Stockholms stad, vilket motsvarar 1,6 procent av befolkningen i åldrarna år. I oktober 2010 var det personer i program med aktivitetsstöd, vilket motsvarar 1,8 procent av befolkningen. Det har alltså skett en minskning på 9,5 procent (0,2 procentenheter) av andelen personer i program med aktivitetsstöd från oktober 2010 fram till oktober De arbetslösa minskade med drygt 7 procent under samma period (0.3 procentenheter). Andelen arbetssökande utan arbete, arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, har totalt sett minskat med 8 procent från oktober 2010 fram till oktober

9 Figur 3 Arbetssökande utan arbete, arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, från oktober 1998 till oktober 2011 i Stockholms stad, andel av befolkningen år (Källa: SCB) Förklaringar till utvecklingen Det finns flera olika faktorer som påverkar arbetslöshetsutvecklingen. Dels kan en förändring av arbetslösheten bero på en minskad sysselsättning och dels kan det bero på en ökad andel av befolkningen i arbetskraften. Andra förklarande faktorer är varsel och antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen. Även matchningen av de arbetslösa med de nyanmälda platserna är av betydelse för de arbetslösas möjlighet att få ett arbete. I Figur 4 visas förändringen i procentenheter från kvartal 3 år 2008 fram till kvartal 3 år 2011 av andelen i befolkningen som är sysselsatta, arbetslösa eller ej i arbetskraften för åldrarna år, enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning. Från kvartal 3 år 2008 fram till kvartal 3 år 2011 har arbetslösheten ökat med 1,3 procentenheter. Definitionen av arbetslösheten är dock något annorlunda här jämfört med Arbetsförmedlingens definition (se sida 2 för definition). Dessutom avser Arbetskraftsundersökningen åldersgruppen år. Det intressanta i figuren är förhållandet mellan arbetslöshetsförändringen och förändringen av andelen sysselsatta och andelen ej i arbetskraften. Den ökade arbetslösheten härstammar fram till tredje kvartalet 2010 från att sysselsättningen har minskat. Detta förklarar dock knappt hälften av arbetslöshetsutvecklingen för befolkningen i åldrarna år. Den andra hälften förklaras av att arbetskraften har ökat i befolkningen. Detta innebär således att en större andel av befolkningen jämfört med tidigare ingår i arbetskraften. Personer som ej är i arbetskraften kan bland annat vara sjukskrivna, pensionärer eller heltidsstuderande. Efter tredje kvartalet 2010 har däremot sysselsättningen i befolkningen ökat, samtidigt som arbetskraften fortsatt öka i befolkningen. Detta innebär att de två utvecklingarna i stor utsträckning balanserar ut varandra och att arbetslösheten därför inte har fortsatt att öka. 7

10 Figur 4 Förändring av arbetskrafttillhörigheten (säsongsrensade värden) från kvartal 3 år 2008 fram till kvartal 3 år 2011 i Stockholms stad år (Källa SCB:s Arbetskraftsundersökning, Sweco) Antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen ökar När arbetslösheten var låg under 2007 och 2008 hade även antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen varit väldigt många i antal. När antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen började minska under 2008 började även arbetslösheten att öka från slutet av år 2008 och framåt. Under 2010 började antalet nyanmälda platser öka igen, och denna utveckling fortsatte under Samtidigt har arbetslösheten slutat att öka. Under 2010 minskade arbetslösheten lite medan den under 2011 varit relativt oförändrad. Att antalet nyanmälda platser ökar hos Arbetsförmedlingen brukar vara ett tecken på att arbetslösheten kommer att sjunka framöver. Då konjunkturläget försämrats under det andra halvåret 2011 menar Arbetsförmedlingen dock i sin prognos för Stockholms län 2012 att efterfrågan på arbetskraft kan komma att minska snart. 8

11 Figur 5 Andel av befolkningen år som är arbetssökande utan arbete i Stockholms stad samt nyanmälda platser med minst 10 dagars varaktighet under januari 2006 december 2011, säsongsrensade värden (Källa: Arbetsförmedlingen, Sweco) Antalet varsel har minskat En arbetsgivare måste skriftligen varsla Arbetsförmedlingen om arbetsgivaren tänker genomföra driftinskränkning som berör minst fem personer i ett län. När varslen ökar blir effekten även att arbetslösheten ökar, dock med viss eftersläpning eftersom det tar tid att genomföra uppsägningar. Värt att påpeka är att långt ifrån alla varsel leder till uppsägningar och inte heller arbetslöshet. Många anställda går direkt över till ett annat arbete eller lämnar arbetskraften genom att exempelvis börja studera. Varsel är endast en liten del av inflödet till den öppna arbetslösheten. Trots detta ger antalet varslade personer en indikation på vart utvecklingen är på väg. Antalet varsel ökade i slutet på år 2008 och var även relativt många under år I och med att antalet varsel började öka kraftigt under 2008 ökade även arbetslösheten så småningom. Under 2010 föll antalet varsel tillbaka på en relativt låg nivå. Även under 2011 var nivån relativt låg. Några månader stack dock ut med betydligt fler varsel än under Samtidigt har antalet arbetslösa legat på en relativt stabil nivå under året. Sambandet mellan arbetslöshet och varsel illustreras i figuren nedan. 9

12 Figur 6 Andel av befolkningen år som är arbetssökande utan arbete i Stockholms stad samt antalet varsel i länet under januari 2006 december 2011, säsongsrensade värden (Källa: Arbetsförmedlingen, Sweco) Jämförelser med länets kommuner Andelen personer utan arbete i befolkningen år, arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, är högre i Stockholms kommun jämfört med hela Stockholms län. Däremot är andelen utan arbete inte lika hög i Stockholms kommun som i riket. Lägst andel arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i åldrarna år är det i Danderyd, Ekerö, Täby, Vallentuna och Vaxholm. Högst andel är det i Södertälje, Botkyrka och Sundbyberg. Figur 7 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i länets kommuner oktober 2011, andel av befolkningen år (Källa: Arbetsförmedlingen) 10

13 För ungdomsarbetslösheten, åldrarna år, är mönstret något annorlunda. Ungdomsarbetslösheten i Stockholms kommun är relativt låg i jämförelse med många av länets kommuner och har en arbetslöshet lägre än genomsnittet i Stockholms län. Ungdomsarbetslösheten i Stockholms län ligger lägre än den i riket, och det är enbart Södertälje som har en högre ungdomsarbetslöshet än snittet i riket. Danderyd ligger lägst avseende andelen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i åldrarna år. Figur 8 Unga arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i länets kommuner oktober 2011, andel av befolkningen år (Källa: Arbetsförmedlingen) För de utlandsfödda i åldrarna år är andelen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd på en mycket hög nivå i Stockholms stad, jämfört med de andra kommunerna i länet. Endast Sundbyberg, Botkyrka och Södertälje ligger högre. Stockholms kommun ligger dock lägre än riket som helhet avseende andelen utlandsfödda som är arbetslösa. Figur 9 Utlandsfödda arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i länets kommuner oktober 2011, andel av befolkningen år (Källa: Arbetsförmedlingen) 11

14 Skillnaderna mellan länen förklaras dock inte endast av ålder och andelen utlandsfödda. Andra faktorer som samvarierar med arbetslösheten är vistelsetid i landet, utbildningsnivå, åldersfördelning, födelseland med mera. Detta kommer visas senare i rapporten när arbetslösheten särredovisas för dessa olika grupper. Storstadsjämförelser Arbetslösheten var lägre i Stockholms kommun jämfört med Göteborg och Malmö oktober 2011 i åldrarna år. Även andelen i program med aktivitetsstöd var lägre i Stockholms stad. I Göteborg var arbetslösheten 11 procent högre i jämförelse med Stockholms stad och i Malmö var den 59 procent högre. Figur 10 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i storstadskommunerna oktober 2011, andel av befolkningen år (Källa: Arbetsförmedlingen) Andelen utan arbete i åldrarna år varierar ännu kraftigare mellan storstäderna. Detta gäller framförallt andelen i program med aktivitetsstöd som var mycket låg i Stockholms stad i oktober 2011 jämfört med Malmö och Göteborg. Även ungdomsarbetslösheten är högre i Göteborg och Malmö jämfört med Stockholm. 12

15 Figur 11 Unga arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i storstadskommunerna oktober 2011, andel av befolkningen år (Källa: Arbetsförmedlingen) För de utlandsfödda i åldrarna år är skillnaderna inte lika stora mellan storstäderna. Stockholm har något lägre arbetslöshet bland de utlandsfödda. Beträffande utlandsfödda i program med aktivitetsstöd har Stockholm oktober 2011en lägre andel än Göteborg och Malmö. Figur 12 Utlandsfödda arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i storstadskommunerna oktober 2011, andel av befolkningen år (Källa: Arbetsförmedlingen) De tre storstäderna har utvecklats olika gällande arbetslöshet och program med aktivitetsstöd Mellan oktober 2009 och oktober 2011 hade Stockholm, Göteborg och Malmö relativt olika utvecklingar vad beträffar andelen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. I Stockholm låg andelen arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i oktober 2011 på samma nivå som oktober I Göteborg har andelen under samma period minskat från 7,6 till 6,6 procent, medan utvecklingen är den motsatta i Malmö. Där har arbetslösheten ökat från 8,0 procent till 8,9 procent mellan 2009 och

16 Figur 13 Arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i storstadskommunerna från oktober 2009 till oktober 2011, andel av befolkningen år (Källa: Arbetsförmedlingen) Arbetslöshet och ålder Ungdomsarbetslösheten, som andel av hela befolkningen oavsett arbetskraftstillhörighet, är relativt låg i Stockholms stad. I oktober 2011 var andelen arbetslösa 3,0 procent i åldrarna år medan motsvarande siffra för personer i åldrarna år var 3,3 procent, 3,6 procent för åldrarna år och endast 2,5 procent för åldrarna år. Mellan oktober 2010 fram till oktober 2011 minskade arbetslösheten för personer i alla åldersgrupper. Störst var minskningen i den yngsta åldersgruppen, där minskningen var på en halv procentenhet, Minskningen av arbetslösheten mellan oktober 2010 och oktober 2011 har främst gynnat de yngre. Ju äldre åldersgrupp, desto mindre är den procentuella minskningen av arbetslösheten. Den procentuella minskningen av arbetslösheten var således störst, 14 procent, i åldersgruppen år. Minst var den i åldersgruppen år, där minskningen enbart var 1,5 procent. 14

17 Figur 14 Arbetslöshetsutvecklingen från oktober 2009 fram till oktober 2011 efter ålder i Stockholms stad, andel av befolkningen år (Källa: SCB) Andelen personer i program med aktivitetsstöd är som störst i åldersgruppen år, 2,2 procent. Lägst är andelen i program med aktivitetsstöd i åldrarna år, endast 0,8 procent är i ett program med aktivitetsstöd. För samtliga arbetssökande utan arbete, antingen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, är andelen lägst i åldersgruppen år. Detta gäller då antalet arbetssökande utan arbete tas i relation till hela befolkningen. Det bör nämnas att en stor andel av den yngre befolkningen inte tillhör arbetskraften på grund av framförallt studier. Att de unga i åldrarna år oftare är i ett program med aktivitetsstöd beror framförallt på jobbgarantin för ungdomar som rikts just till personer under 25 år. Figur 15 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd efter ålder i Stockholms stad oktober 2011, andel av befolkningen år (Källa: SCB) Skillnader mellan kön Skillnaderna mellan könen har minskat under senare år avseende andelen arbetslösa. När arbetslösheten ökade från oktober 2008 fram till oktober 2009 var detta en följd av en ökad arbetslöshet hos männen i huvudsak. Från oktober 2009 fram till oktober 2011 minskade däremot arbetslösheten hos männen medan arbetslösheten bland kvinnorna låg på ungefär 15

18 samma nivå. År 2011 var det första året sedan 1990 som andelen arbetslösa kvinnor var högre än andelen arbetslösa män. Det är dock inte ovanligt att förändringar sker långsammare beträffande kvinnors arbetslöshet än bland mäns arbetslöshet. Arbetslösheten ökar vanligtvis både tidigare och snabbare för män än för kvinnor under en konjunkturnedgång. När utvecklingen sedan vänder är det samtidigt männen som kommer i arbete före kvinnorna. Detta beror på att män och kvinnor har olika yrken. Kvinnor arbetar i högre utsträckning i den offentliga sektorn som påverkas senare av konjunktursvängningarna jämfört med den privata sektorn där männen i huvudsak är representerade. Detta gäller både vid nedgång och vid uppgång. Figur 16 Arbetslöshetsutvecklingen från oktober 1990 fram till oktober 2011 efter kön i Stockholms stad, andel av befolkningen år (Källa: SCB) I oktober 2011 var andelen arbetslösa och i program med aktivitetsstöd aningen högre bland kvinnor än bland män. Det var 3,2 procent av männen som var arbetslösa medan motsvarande andel bland kvinnorna var 3,4. Det var 1,6 procent av kvinnorna och 1,7 procent av männen som var i program med aktivitetsstöd i oktober

19 Skillnader mellan födelseland I oktober 2011 var 45 procent av de arbetslösa födda i Sverige. Hela 55 procent av de arbetslösa var således födda utanför Sverige. Det var dessutom 47 procent av de arbetslösa som var födda utanför Europa. Detta ska jämföras med de utomeuropeiskt föddas andel av befolkningen, som var 17 procent oktober Detta betyder således att utlandsfödda, och i huvudsak utomeuropeiskt födda, är arbetslösa i betydligt högre grad jämfört med svenskfödda. Detta visas i tabellen nedan. Tabell 1 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd oktober 2011 efter födelseland i Stockholms stad, år (Källa: SCB) Födelseland/område Arbetslösa Program med aktivitetsstöd Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Arbetslösa % av bef år Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd % av bef år Sverige ,0 3,1 Övriga Norden ,4 3,9 Övriga EU ,9 3,9 EU nya länder ,5 5,2 Övriga Europa ,2 9,4 Nordamerika ,1 7,3 Sydamerika ,1 8,9 Asien ,0 11,5 Afrika ,0 17,0 Samtliga ,3 4,9 1 Innefattar Belgien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. 2 De länder som inträdde i EU år 2004, det vill säga Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern plus de som inträdde år 2007, det vill säga Bulgarien och Rumänien. 3 Inklusive övriga. Utlandsfödda är arbetslösa i större utsträckning Arbetslösheten var endast 2,0 procent oktober 2010 bland de svenskfödda. Bland de födda i Asien var arbetslösheten 8,0 procent och bland de födda i Afrika var arbetslösheten hela 12,0 procent. Skillnaderna mellan födelseländerna är således väldigt stora avseende andelen arbetslösa. 17

20 Figur 17 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd oktober 2011 efter födelseland i hela staden, andel av befolkningen år (Källa: SCB) och utgör en allt större andel av de arbetssökande utan arbete Andelen arbetslösa och i program med aktivitetsstöd är inte bara högre bland de födda utanför Sverige, och då främst utanför Europa, utan utgör även en allt större andel av de arbetssökande utan arbete. De utomeuropeiskt födda ökar i befolkningen, men inte ens i närheten i samma takt som bland de arbetssökande utan arbete. År 2004 var mindre än 40 procent av de arbetslösa och i program med aktivitetsstöd födda utanför Sverige. I oktober 2011 var motsvarande andel 54 procent. Skillnaderna mellan utlandsfödda och svenskfödda har ökat avseende andelen som står utanför den reguljära arbetsmarknaden som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Figur 18 Andel av de arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd som är födda inom Europa (exkl Sverige) eller utomeuropeiskt födda från oktober 2004 till oktober 2011 i Stockholms stad, år (Källa: SCB) I Stockholm var det i oktober 2011 en något större andel att kvinnor (5,1 procent) än män (4,8 procent) som var arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Att kvinnor är arbetslösa i 18

21 större utsträckning än män gäller för de flesta födelselandsgrupper, utom för personer födda i Norden (exklusive Sverige) och i Nordamerika, där det motsatta förhållandet råder. Beträffande arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd födda i Sverige återfinns i stort sett ingen skillnad mellan könen. Detta tydliggörs i Figur 19 nedan. Figur 19 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd oktober 2011 efter födelseland och i hela staden, andel av befolkningen år (Källa: SCB) Vistelsetid i Sverige Inte bara födelselandet i sig tycks ha betydelse för om man är arbetslös eller inte utan även hur lång vistelsetid en person har haft i landet sedan första kommunplaceringen. Arbetslösheten är högre bland personer som inte bott i landet särskilt länge Personer som varit i landet i mindre än ett år har en arbetslöshet på hela 10,1 procent. Sedan minskar arbetslösheten generellt ju längre en person varit i landet. Trots att en person varit i landet i minst 20 år är arbetslösheten fortfarande högre jämfört med att en person inte alls invandrat. Det var 3,6 procent av de med en vistelsetid på minst 20 år som var arbetslösa medan motsvarande andel för de som inte invandrat var 2,0 procent. 19

22 Figur 20 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd oktober 2011 efter vistelsetid sedan invandring i Stockholms stad, andel av befolkningen år (Källa: SCB) och de utgör en allt större andel av de arbetssökande utan arbete Liksom vad gäller de utlandsfödda är andelen personer med kort vistelsetid i landet en allt större andel av de arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. Det är främst gruppen med en vistelsetid på endast 0-2 år som ökat bland de arbetslösa. Denna grupp har även ökat i befolkningen, men inte alls i samma utsträckning som bland de arbetslösa. Figur 21 Andel av de arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd som har olika vistelsetider i landet från oktober 2004 till oktober 2011 i Stockholms stad, år (Källa: SCB) Utbildningsnivå En persons utbildningsnivå är av stor betydelse för om man är arbetslös eller inte. Personer med högst grundskoleutbildning har betydligt högre arbetslöshet jämfört med personer som har gymnasial utbildningsnivå eller eftergymnasial utbildningsnivå. De som saknar uppgift om utbildningsnivå har även hög arbetslöshet. Denna grupp består i huvudsak av utlandsfödda. 20

23 Figur 22 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd efter högsta utbildningsnivå oktober 2011 i Stockholms stad, andel av befolkningen år (Källa: SCB) Svårare att få arbete för lågutbildade De lågutbildade med endast förgymnasial utbildning blir en allt lägre andel av Stockholms stads befolkning. Trots detta ökar denna grupp bland de arbetslösa. Detta innebär således att det troligtvis är än svårare för lågutbildade att få jobb. Därmed utgör lågutbildade en allt större andel av de arbetslösa, trots det faktum att de minskar i befolkningen. Figur 23 Andel av de arbetslösa med olika utbildningsnivåer från oktober år 2004 till oktober 2011 i Stockholms stad, år (Källa: SCB) Arbetslöshetsersättning Arbetslöshetsersättning kan ses som en omställningsförsäkring ett redskap för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och för att undvika strukturell arbetslöshet. Eftersom andelen försäkrade arbetslösa har minskat drastiskt sedan 2003 och framåt har arbetslöshetsförsäkringen fått betydligt minskad betydelse som redskap för att underlätta omställningen på arbetsmarknaden. 21

24 Anledningen till att en person saknar arbetslöshetsersättning kan dels bero på att personen inte sökt ersättning eller att man inte är berättigad ersättning. Trots att en person inte är medlem eller ansluten till någon arbetslöshetskassa finns möjligheten att få grundersättning från Alfa (tidigare KAS). Även i detta fall måste en persons ersättningsrätt prövas enligt a- kassornas lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Allt fler av de arbetslösa saknar arbetslöshetsersättning År 2003 låg andelen försäkrade arbetslösa på väldigt hög nivå. Det var 70 procent som hade A-kassa och drygt 15 procent hade ersättning från Alfa (tidigare KAS). Oktober 2011 var det däremot 45 procent som hade ersättning från någon A-kassa och knappt 13 procent hade ersättning från Alfa. Det var 42 procent av de arbetslösa i Stockholms stad som saknade ersättning oktober Det har alltså skett mer än en fördubbling av andelen av de arbetslösa som saknar ersättning sedan mitten på 2000-talet fram till oktober Att andelen med arbetslöshetsersättning minskar är inte specifikt för Stockholm utan det är en utveckling som gäller hela riket. IAF (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen) pekar på tre olika förklaringar till utvecklingen (2009:7). Den ena anledningen är att de arbetssökandes karaktär förändrats. Andelen nytillträdande på arbetsmarknaden utgör en allt större andel av de arbetslösa. Sökande födda utanför Norden utgör en allt större andel av de arbetslösa samtidigt som denna grupp saknar ersättning i mycket större utsträckning. Även personer med korta vistelsetider i landet har ökat i Stockholms stad. I Stockholms saknade hela 87 procent av de arbetslösa i åldrarna år med en vistelsetid i landet på mindre än 3 år ersättning från någon A-kassa eller Alfa. Bland de som var födda utanför Norden var det 55 procent som saknade ersättning av de arbetslösa jämfört med de nordiskt födda som saknade ersättning i 27 procent av fallen oktober En annan förklaring till utvecklingen, enligt IAF, är att resurserna för arbetsmarknadspolitiska program i ökad omfattning har kommit att användas för personer som haft ersättning men vars ersättningsperiod tagit slut. Idag utgörs detta i huvudsak av jobb- och utvecklingsgarantin, vilket på sätt och vis kan ses som en förlängning av den inkomsttrygghet som arbetslöshetsförsäkringen utgör. När fokus riktats mot de vars ersättningsperiod tagit slut har detta inneburit försämrade möjligheter att erbjuda arbetsmarknadsprogram till de som saknar arbetslöshetsersättning på grund av att de är nytillträdda på arbetsmarknaden eller tidigare varit inskrivna som arbetssökande (IAF 2009:7). Den tredje förklaringen är att det skett regelförändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Tidigare har det funnits möjlighet att bli beviljad förlängning av ersättningsperioden, en möjlighet som tillkom 2001 och sedan avskaffades år Detta innebär att alla som fått slut på sina 300 ersättningsdagar hänvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Avskaffandet av studerandevillkoret januari 2007 och möjligheten att få arbetslöshetsersättning mellan studieterminerna har inneburit att andelen arbetslösa ungdomar med arbetslöshetsersättning minskat. 22

25 Figur 24 Andel av de arbetslösa med eller utan arbetslöshetsersättning från oktober år 2000 till oktober 2011 i Stockholms stad, år (Källa: SCB) Ungdomar saknar i mycket stor utsträckning ersättning Det är främst ungdomar som saknar ersättning. I åldersgruppen år är det 78 procent som saknar ersättning. I åldersgruppen år är det 40 procent som saknar ersättning medan det är 23 procent bland de allra äldsta i åldrarna år som saknar ersättning. Andelen som saknar ersättning i den yngsta åldersgruppen har minskat med 2 procentenheter mellan 2010 och 2011 medan den ökat något för de två äldre åldersgrupperna. Anledningen till att ungdomar saknar ersättning i så hög grad beror till stor del på att dessa är nytillträdda på arbetsmarknaden. Figur 25 Andel av de arbetslösa med eller utan arbetslöshetsersättning efter ålder i Stockholms stad (Källa: SCB) 23

26 Långtidsarbetslösa Hos Arbetsförmedlingen räknas en arbetslös som långtidsarbetslös om denne varit arbetslös i minst sex månader och är 25 år eller äldre. Arbetslösa under 25 år blir långtidsarbetslös efter 100 dagar. Efter tre sammanhängande månader som arbetslös och arbetssökande hos Arbetsförmedlingen kan en person som är mellan år anvisas till Jobbgarantin för ungdomar. Den som är i Jobbgarantin för ungdomar får ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning från Försäkringskassan. En person som är i Jobbgarantin för ungdomar räknas därmed inte som arbetslös utan är då i ett program med aktivitetsstöd. Många långtidsarbetslösa går även över till att ha Jobb- och utvecklingsgarantin. Denna insats har olika faser och är främst utformad för de personer som varit borta från arbetsmarknaden under längre period. För att få Jobb- och utvecklingsgarantin måste man vara arbetslös och arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Andra kriterier för att få denna aktivitet är bland annat att man har haft arbetslöshetsersättning och förbrukat 300 ersättningsdagar i en ersättningsperiod eller att man inte har rätt till arbetslöshetsersättning och varit sammanhängande arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program under minst 18 sammanhängande månader. Jobbgarantin för ungdomar och Jobb- och utvecklingsgarantin är således exempel på aktiviteter som erbjuds de som varit arbetslösa under längre period. Dessa riktade insatser till de som varit arbetslösa med långa anmälningstider hos Arbetsförmedlingen borde således motverka långtidsarbetslösheten eftersom de inte räknas som arbetslösa så länge de är i någon av dessa aktiviteter dessa personer omfattas i statistiken i den grupp som kallas för Program med aktivitetsstöd. Andelen långtidsarbetslösa har ökat något det senaste året Andelen med långa anmälningstider bland de arbetslösa har ökat med drygt en procentenhet mellan 2010 och Sett ur ett än längre perspektiv har de arbetslösa med långa anmälningstider ökat i Stockholms stad sedan början av 2000-talet. Anmälningstiderna på Arbetsförmedlingen är uppe i liknande nivåer som de var i mitten på 1990-talet. Detta även om insatser gjorts, såsom Jobbgarantin för ungdomar och Jobb- och utvecklingsgarantin, som är riktade till arbetslösa med långa anmälningstider hos Arbetsförmedlingen. En förklaring till den negativa utvecklingen sedan början av 2000-talet går att finna i de arbetslösas egenskaper. En allt större andel av de arbetslösa är utomeuropeiskt födda, har korta vistelsetider i landet samt låga utbildningsnivåer. Andelen med låga utbildningsnivåer ökar bland de arbetslösa trots att en allt högre andel i befolkningen har minst gymnasial utbildning. Yrken som endast kräver förgymnasial utbildningsnivå minskar, vilket medför att lågutbildade får allt svårare att få jobb och därmed blir kvar i arbetslöshet under längre perioder. Dessutom har allt färre svenska som modermål i arbetskraften, och framför allt bland de arbetslösa. 24

27 Figur 26 Andel av de arbetslösa med olika anmälningstider hos Arbetsförmedlingen från oktober år 1996 till oktober 2011 i Stockholms stad, år (Källa: SCB) Nästan sju av tio äldre arbetslösa har långa anmälningstider Bland de som är år är det 17 procent som har en anmälningstid på mer än 6 månader. Ett av skälen till detta är att många av de som varit arbetslösa under mer än 100 dagar, och är under 25 år, anvisas till Jobbgarantin för ungdomar. Det är dock närmare 70 % av de allra äldsta, år, som har en anmälningstid hos Arbetsförmedlingen på mer än 6 månader. Det är främst äldre arbetslösa som stannar kvar länge i arbetslöshet. En delförklaring till detta är att insatser inte sätts in lika snabbt för arbetslösa personer över 25 år. Figur 27 Anmälningstidens längd bland de arbetslösa efter åldersgrupper oktober 2011 i Stockholms stad, år (Källa: SCB) 25

28 ARBETSLÖSHETEN I STADSDELSOMRÅDENA I detta avsnitt kommer arbetslösheten och även de i program med aktivitetsstöd presenteras mer specifikt för Stockholms stads 14 stadsdelsområden. I Stockholms stad var arbetslösheten 3,3 procent oktober år Arbetslösheten varierar dock kraftigt mellan stadens stadsdelsområden, från 2 procent upp till 7 procent. Högst andel arbetslösa är det i Rinkeby-Kista med 7,4 procent, följt av Skärholmen med 6,8 procent och Spånga-Tensta med 6,0 procent arbetslösa i befolkningen år. Lägst arbetslöshet var det på Östermalm med 1,7 procent, tätt följt av Norrmalm med 1,8 procent och Kungsholmen med 1,9 procent arbetslösa. Jämfört med 2010 är det en något större skillnad mellan stadsdelarna beträffande andelen arbetslösa. År 2010 skiljde det 5,3 procentenheter mellan stadsdelen med högst arbetslöshet, och den med lägst arbetslöshet. Motsvarande siffra för år 2011 är 5,7. År 2010 hade Skärholmen högst arbetslöshet bland stadsdelarna, medan Rinkeby-Kista hade det Högst andel personer i program med aktivitetsstöd är det i Skärholmen med 3,4 procent av befolkningen. I Rinkeby-Kista låg denna andel på 3,0 procent medan det var knappt 1 procent som var i program med aktivitetsstöd på Norrmalm, Östermalm och Kungsholmen. Totalt sett var det 10 procent av befolkningen i både Skärholmen och Rinkeby-Kista som var utan arbete, antingen som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Se figuren nedan för andelen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i varje stadsdelsområde. Figur 28 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd per stadsdelsområde oktober 2011, andel av befolkningen år (Källa: SCB) Förändring av arbetslösheten Arbetslösheten minskade i alla stadsdelar utom två mellan oktober 2010 och oktober Minskningen var störst i Älvsjö där arbetslösheten sjönk med 0,7 procentenheter. I Älvsjö var arbetslösheten under de senaste tre åren varit lägre än stadens genomsnitt. Skärholmen som har en arbetslöshet en bra bit över stadens snitt hade en relativt stor ökning av arbetslösheten mellan 2009 och 2010 men påvisade en minskning motsvarande en halv procentenhet mellan 2010 och De två stadsdelar där arbetslösheten ökade mellan 2010 och 2011 var Rinkeby-Kista och Spånga -Tensta. Båda stadsdelarna har en arbetslöshetsnivå över stadens 26

29 snitt. Arbetslösheten i Rinkeby-Kista ökade med drygt en halv procentenhet medan ökningen i Spånga Tensta var marginell. År 2009 var arbetslösheten högst i Rinkeby-Kista, mellan 2009 och 2010 ökade dock arbetslösheten relativt mycket i Skärholmen och stadsdelen hade därmed högst arbetslöshet i Stockholm i oktober År 2011 var arbetslösheten återigen högst i Rinkeby-Kista. Det var relativt få förändringar i arbetslösheten mellan oktober 2009 och oktober Förändringarna var något fler och större mellan oktober 2010 och oktober Arbetslösheten har mellan oktober 2010 och oktober 2011 procentuellt sett minskat mest i Älvsjö med 21 procent följt av Östermalm (18 procent), Skarpnäck (15 procent) och Hägersten-Liljeholmen (15 procent). Under samma tidsperiod ökade arbetslösheten i två stadsdelsområden. I Rinkeby-Kista ökade arbetslösheten med 9 procent och i Spång-Tensta ökade den med 2 procent. Figur 29 Arbetslösa per stadsdelsområde oktober 2009, 2010 och 2011, andel av befolkningen år (Källa: SCB) Arbetslösa efter kön Totalt sett var arbetslösheten något lägre för män än kvinnor i Stockholms stad i oktober Det var bara på Södermalm och i Hägersten-Liljeholmen som arbetslösheten för kvinnor var lägre än den för män. Bland kvinnorna hade de boende på Östermalm lägst arbetslöshet, 1,8 procent och högst arbetslöshet hade kvinnorna boende i Skärholmen, 8,0 procent. Bland männen återfanns den lägsta arbetslösheten också på Östermalm (1,5 procent) och den högsta arbetslösheten i Rinkeby-Kista (6,8 procent). Trots att skillnaden mellan män och kvinnor inte var särskilt stor i staden som helhet, var det relativt stora skillnader i stadsdelsområdena. I de stadsdelar där arbetslösheten är hög är också skillnaden mellan män och kvinnor störst. I Skärholmen var skillnaden mellan könen som störst. Skillnaderna var som minst i Älvsjö och Hässelby-Vällingby. 27

30 Figur 30 Arbetslösa män och kvinnor oktober 2011 i stadsdelsområdena, andel av befolkningen år (Källa: SCB) Skillnaderna mellan könen är dock mer påtaglig bland de unga arbetslösa. Högst ungdomsarbetslöshet, i åldrarna år, är det i Rinkeby-Kista med 6,0 procent. Högst arbetslöshet hos unga kvinnor är det även i Rinkeby-Kista med 6,9 procent. Lägst andel arbetslösa unga kvinnor är det på Östermalm med 1,2 procent. Bland de unga männen är det inte lika stor spridning gällande andelen arbetslösa i stadsdelsområdena. Arbetslösheten ligger omkring 5 procent hos de unga arbetslösa i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby, Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och i Skärholmen. Lägst andel arbetslösa unga män är det på Östermalm med 1,3 procent. Totalt sett är det 3,4 procent av de unga männen i åldrarna år som är arbetslösa i Stockholms stad. Bland unga kvinnor är motsvarande andel 2,7 procent. Arbetslösheten är för både män och kvinnor i åldrarna år 3,0 procent i Stockholms stad. För de i åldrarna var arbetslösheten 3,3 procent i staden. 28

31 Figur 31 Unga arbetslösa män och kvinnor oktober 2011 i stadsdelsområden, andel av befolkningen år (Källa: SCB) Födelseland Arbetslösheten är som högst bland de utomeuropeiskt födda och lägst bland de svenskfödda. Högst är andelen arbetslösa bland de utomeuropeiskt födda i Spånga-Tensta, 11,4 procent. Därefter följer Skärholmen och Hässelby-Vällingby med 10,7 respektive 10,4 procent utomeuropeiskt arbetslösa i åldrarna år. De europeiskt födda (exklusive svenskfödda) har högst arbetslöshet i Rinkeby-Kista där den är 5,2 procent. De svenskfödda har även högst arbetslöshet, 3,5 procent, i Rinkeby-Kista. Andelen arbetslösa skiljer sig kraftigt mellan de olika födelselandsgrupperna i samtliga stadsdelsområden, vilket visas i Figur 32. När hänsyn tas till födelseland kvarstår däremot de stora skillnaderna avseende andelen arbetslösa i stadsdelsområdena. De utomeuropeiskt födda har betydligt högre arbetslöshet i ytterstaden än i innerstaden. 29

32 Figur 32 Arbetslösa efter födelseland oktober 2011 i stadsdelsområdena, andel av befolkningen år (Källa: SCB) Vistelsetid i Sverige I samtliga stadsdelsområden har vistelsetiden betydelse för arbetslösheten ju kortare vistelsetid i landet desto vanligare är det att man är arbetslös. Nästan 18 procent av de med en vistelsetid på mindre än 3 år i landet är arbetslösa i Spånga-Tensta. Detta ska jämföras med de som ej invandrat som endast var arbetslösa i 2,1 procent av fallen i Spånga-Tensta. Trots att hänsyn tas till vistelsetiden i landet kvarstår de stora skillnaderna mellan stadsdelsområdena i staden. På Östermalm är arbetslösheten väldigt låg oavsett om man är nyinvandrad eller svenskfödd och ej invandrad. Figur 33 Arbetslösa efter vistelsetid i landet oktober 2011 i stadsdelsområdena, andel av befolkningen år (Källa: SCB) 30

33 Utbildningsnivå Personer med endast förgymnasial utbildningsnivå har högre arbetslöshet i samtliga stadsdelsområden. 8 till10 procent av de med endast förgymnasial utbildningsnivå är arbetslösa i Skärholmen, Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta. De med eftergymnasial utbildningsnivå har lägst arbetslöshet i samtliga stadsdelsområden, förutom i Skärholmen där de med eftergymnasial utbildningsnivå har högre arbetslöshet än de som har högst gymnasial utbildningsnivå. När de arbetslösa delas upp på utbildningsnivå kvarstår fortfarande skillnader mellan stadsdelsområdena. I Skärholmen, Rinkeby-Kista och i Spånga-Tensta är arbetslösheten hög oavsett utbildningsnivå medan arbetslösheten är låg i Östermalm för samtliga utbildningsnivåer. Figur 34 Arbetslösa efter utbildningsnivå oktober 2011 per stadsdelsområde, andel av befolkningen år (Källa: SCB) Arbetslöshetsersättning I Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen är det mer än hälften av de arbetslösa som saknar ersättning. Detta beror till stor del på att många av de arbetslösa i dessa områden är födda utanför Norden och har kort vistelsetid i landet. Dessa grupper har generellt sett ersättning i betydligt lägre grad jämfört med personer födda inom Norden och/eller har lång vistelsetid i landet. Detta är dessutom en delförklaring till att andelen arbetslösa med ersättning är så hög i innerstaden Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm. Skillnaderna mellan stadsdelsområdena beror även på olika åldersfördelningar i stadsdelsområden med hög andel utan ersättning är även andelen unga i befolkningen hög. 31

34 Figur 35 Andel av de arbetslösa med eller utan arbetslöshetsersättning oktober 2011 per stadsdelsområde, år (Källa: SCB) Långtidsarbetslösa Skillnaderna mellan stadsdelsområdena avseende andelen av de arbetslösa med långa anmälningstider är inte lika påtagliga som skillnaderna avseende arbetslöshetsersättningen. Det är i stadsdelsområden med högst arbetslöshet som även har högst andel arbetslösa med långa anmälningstider, 60 procent i Skärholmen och 58 procent i Rinkeby-Kista och Spånga- Tensta. Lägst andel långtidsarbetslösa är det på Kungsholmen, Norrmalm och Östermalm. Figur 36 Andel av de arbetslösa med olika anmälningstider hos Arbetsförmedlingen oktober 2011 per stadsdelsområde, år (Källa: SCB) Personer i program med aktivitetsstöd Andelen av befolkningen som deltog i program med aktivitetsstöd ökade kraftigt i samtliga stadsdelsområden mellan oktober 2009 och oktober Mellan oktober 2010 och oktober 2011 har andelen sjunkit i alla stadsdelar utom Bromma. Andelen har dock inte sjunkit till 32

35 den nivå den var Högst är andelen i program med aktivitetsstöd i Skärholmen på 3,4 procent följt av Rinkeby-Kista på 3,0 procent. På Östermalm, Kungsholmen och Norrmalm är det mindre än en procent som är i något program med aktivitetsstöd. Figur 37 Personer i program med aktivitetsstöd från oktober 2009 till oktober 2011 per stadsdelsområde, andel av befolkningen år (Källa: SCB) Stora skillnader mellan olika områden i staden Det har visats tidigare i rapporten att andelen utan arbete, arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, skiljer sig mellan stadens stadsdelsområden. Det är även i de stadsdelsområden med hög arbetslöshet som haft den största arbetslöshetsökningen under 2000-talet. I Figur 38 visas andelen utan arbete oktober 2011 på den vertikala axeln. Där ligger Rinkeby-Kista högst, tätt följt av Skärholmen. Norrmalm, Östermalm och Kungsholmen ligger däremot lägst. På den horisontella axeln visas hur andelen utan arbete har förändrats i procentenheter i de olika stadsdelsområdena från och med oktober år 2004 fram till oktober år I Skärholmen har andelen utan arbete ökat mest medan andelen minskat mest på Östermalm och Kungsholmen. I Figur 38 avser bubblornas storlek andelen av befolkningen med endast förgymnasial utbildning. Ju högre andel arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i stadsdelsområdet desto högre är andelen med endast förgymnasial utbildning i befolkningen. Bubblorna som representerar Skärholmen och Rinkeby-Kista är betydligt större jämfört med exempelvis Kungsholmen och Östermalm. Utbildningsnivån förklarar långt ifrån hela spridningen mellan stadsdelsområden avseende andelen utan arbete, men ger i alla fall en delförklaring till varför det skiljer sig. 33

36 Figur 38 Andel arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd oktober 2010 (vertikal axel) samt förändringen i procentenheter från oktober 2004 till oktober 2011 (horisontell axel). Bubblornas storlek avser andel i befolkningen med endast förgymnasial utbildning, år (Källa: SCB, Sweco) I figuren nedan visas arbetslöshetsutvecklingen i Stockholms tre kommundelar från oktober 1998 fram till oktober Utvecklingen visas för innerstaden och för Stockholms ytterstad uppdelat på västerort och söderort. Även denna figur visar på att skillnaderna över tid ökat avseende arbetslösheten mellan innerstad och ytterstad. Mellan 2010 och 2011 har skillnaderna fortsatt öka mellan västerort och de två andra kommundelarna. I söderort har däremot arbetslösheten minskat mer än i innerstaden och därmed har skillnaden mellan dessa två kommundelar minskat något. Figur 39 Andel arbetslösa i befolkningen år från oktober 1998 fram till oktober 2011 i Stockholms stad uppdelat på Västerort, Innerstad och Söderort (Källa: SCB, Sweco) 34