ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2012

Transkript

1 Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 1

2

3 Arbetssökande 1 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Eurofutures har med Stadsledningskontoret om sammanställande av statistikrapporter. Rapporten presenterar arbetssökandestatistik för Stockholms stadsdelsområden, huvudsakligen gällande oktober 1. Uppgifterna i rapporten kommer i första hand från en bearbetning genomförd av Statistiska Centralbyrån (SCB) av Arbetsförmedlingens arbetssökandestatistik. I rapporten ingår även uppgifter som direkt kommer från Arbetsförmedlingen samt uppgifter från SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Sweco Eurofutures har valt de 14 stadsdelsområden som gäller från och med 7 som lägsta redovisningsnivå för statistiken. Uppgifterna finns framtagna på lägre nivåer, ner på basområdesnivå. Uppgifterna i tabellbilagan redovisas per stadsdelsområde för antalet arbetslösa och antalet personer i program med aktivitetsstöd. Dessa fördelas efter kön, ålder, födelseland/område, vistelsetid i Sverige och utbildningsnivå. Antalet arbetslösa efter anmälningstidens längd och ersättningsform redovisas även uppdelat per stadsdelsområde. Tabeller finns även som visar utvecklingen över tid för varje stadsdelsområde, där även uppgifter för ungdomar särredovisas. Rapporten är skriven av Henrik Nilsson (henrik.nilsson@sweco.se) och Karin Melldahl (karin.melldahl@sweco.se). 1

4 Arbetssökande 1 INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... SAMMANFATTNING... 3 DEFINITIONER... 4 ARBETSSÖKANDE I STADEN... 5 Arbetslösheten över tid... 5 Förklaringar till utvecklingen... 7 Jämförelser med länets kommuner... 9 Storstadsjämförelser Arbetslöshet och ålder Skillnader mellan kön Skillnader mellan födelseland Vistelsetid i Sverige Utbildningsnivå Arbetslöshetsersättning Långtidsarbetslösa... 1 ARBETSLÖSHETEN I STADSDELSOMRÅDENA... 3 Förändring av arbetslösheten... 4 Arbetslösa efter kön... 5 Utbildningsnivå... 6 Födelseland... 7 Vistelsetid i Sverige... 8 Arbetslöshetsersättning... 8 Långtidsarbetslösa... 9 Stora skillnader mellan olika områden i staden... 3 ARBETSLÖSHETSUTVECKLINGEN FRAMÖVER TABELLBILAGA... 3

5 Arbetssökande 1 SAMMANFATTNING Arbetslösheten i åldrarna år har varit oförändrad på 3,3 procent mellan oktober 11 och oktober 1. Tendenser pekar dock på att utvecklingen kommer att förändras negativt under 13. Antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen har gått från att vara relativt konstant under större delen av 1, till att börja sjunka under årets sista månader. Antalet varsel har sammantaget stigit under 1. Den sista oktober 1 var personer anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i Stockholms stad. Det var omkring 916 fler än samma månad 11 då personer var arbetssökande. Det motsvarar en procentuell ökning på 6 procent. I oktober 1 var personer i åldrarna år, motsvarande drygt 3,3 procent av befolkningen, i Stockholms stad arbetslösa. Andelen i program med aktivitetsstöd har ökat med,3 procentenheter mellan oktober 11 och oktober 1. I oktober 1 ingick personer i program med aktivitetsstöd i Stockholms stad, vilket motsvarar drygt 1,9 procent av befolkningen. Sammantaget var 5,3 procent av befolkningen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd oktober 1. Arbetslösheten varierar mellan stadens stadsdelsområden. I oktober 1 var det högst andel arbetslösa i befolkningen år i Rinkeby-Kista med 7,5 procent, följt av Skärholmen med 5,9 procent arbetslösa. Lägst arbetslöshet var det på Östermalm, Norrmalm och Kungsholmen som alla låg på, procent. Högst andel personer i program med aktivitetsstöd var det i Skärholmen med 4, procent av befolkningen. I Rinkeby-Kista låg denna andel på 3,9 procent, medan det var under 1 procent som var i program med aktivitetsstöd på Norrmalm och Östermalm. Totalt sett var det över 1 procent av befolkningen i både Skärholmen och Rinkeby-Kista som var utan arbete oktober 1, antingen som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Skillnad i arbetslöshet mellan män och kvinnor har generellt blivit allt mindre sedan början av 9-talet. I oktober 1 var arbetslösheten bland män (3,4 procent) bara marginellt högre än bland kvinnor (3,3 procent). Vissa grupper i samhället är arbetslösa i större utsträckning än andra. Personer med kort vistelsetid i landet är arbetslösa i större utsträckning än personer med långa vistelsetider eller som ej invandrat. Lågutbildade personer utgör också en allt större andel av de arbetslösa. Det blir allt vanligare att arbetslösa saknar ersättning från någon arbetslöshetskassa eller Alfa. År 3 saknade 15 procent arbetslöshetsersättning och i oktober 1 hade andelen stigit till nästan 4 procent. Bland de unga i åldrarna 18-4 år var det 76 procent som saknade ersättning. Ökningen har flera orsaker, bl.a. är fler av de arbetslösa nytillträdda på arbetsmarknaden. Jämfört med Malmö och Göteborg är arbetslösheten lägre i Stockholm. Både vad gäller arbetslösheten och personer i program med aktivitetsstöd samt ungdomsarbetslösheten. Även utlandsfödda är i mindre utsträckning arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i Stockholm än i de två andra storstadskommunerna. 3

6 Arbetssökande 1 DEFINITIONER I definitionen för arbetslösa ingår från och med november 3 personer som saknar arbete och söker arbete samt betraktas stå till arbetsmarknadens direkta förfogande, kategori 11 hos Arbetsförmedlingen. Kategorierna 1 och 13, som tidigare ingick i definitionen, har integrerats i kategori 11. Dessutom ingår personer i kategorierna 96-98, vilka tillfälligt registrerats på administrativa koder hos Arbetsförmedlingen. De sökande i program med aktivitetsstöd inkluderar sökande i arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, stöd till start av näringsverksamhet, ungdomsinsatser, förberedande insatser, projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning samt jobb- och utvecklingsgarantin. I rapporten används även uppgifter avseende arbetssökande direkt från Arbetsförmedlingen, som inte bearbetats av SCB, för att följa utvecklingen på arbetsmarknaden månadsvis. Skillnaden mellan dessa uppgifter, jämfört med SCB, är att de avser personer som är registrerade som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i Stockholms stad medan siffrorna från SCB är bearbetade för att avse arbetssökande som är folkbokförda i Stockholms stad. I SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) definieras personer som arbetslösa om de var utan arbete under referensveckan och samtidigt sökt arbete under de senaste fyra veckorna (referensveckan och tre veckor bakåt) och kunde arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut. Arbetslösa omfattar även personer som har fått ett arbete som börjar inom tre månader, förutsatt att de skulle ha kunnat arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut. Uppgifterna avseende arbetssökandestatistik bearbetad av SCB avser i huvudsak åldersgruppen år. Siffrorna från Arbetsförmedlingen avser däremot åldersgruppen år. Arbetskraften definieras enligt AKU som arbetssökande samt sysselsatta i åldersgruppen år. Personer som ej är i arbetskraften omfattas bl.a. av pensionärer, heltidsstuderande, eller långvarigt sjuka. Vid säsongsrensning tas hänsyn till variationer i arbetslöshet som återkommer årligen. Med hjälp av historiska data korrigeras avsedd tidsserie för att tydligare visa på långsiktiga trender snarare än årligt återkommande variationer. 4

7 Arbetssökande 1 ARBETSSÖKANDE I STADEN Det var personer i åldrarna år som var anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i Stockholms stad den sista oktober 1. Detta omfattar endast personer som var folkbokförda i staden den sista oktober 1. I oktober 11 var antalet arbetssökande personer. Det har alltså skett en ökning med 916 personer, vilket motsvarar en procentuell ökning på 6 procent. Av dessa var vissa arbetslösa medan andra var i något program med aktivitetsstöd, i arbete med eller utan stöd eller i någon annan aktivitet eller kategori. I tabell 9 i tabellbilagan redovisas samtliga arbetssökande uppdelat på de olika sökandekategorierna. I rapporten ligger fokus framförallt på de som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Arbetslösheten över tid I oktober 1 var det personer i åldrarna år som var arbetslösa, vilket motsvarar 3,3 procent av befolkningen i Stockholms stad. Det var personer som var i något program med aktivitetsstöd. Arbetslösheten har varit oförändrad mellan oktober 11 och oktober 1 I figur 1 nedan visas arbetslöshetsutvecklingen över tid från oktober 199 fram till oktober 1. Definitionen av arbetslösheten har ändrats något från och med år Arbetslösheten ökade med 1,3 procentenheter mellan oktober 8 fram till oktober 9. Mellan oktober 9 och oktober 11 minskade arbetslösheten från 3,6 procent till 3,3 procent och har sedan legat kvar på samma nivå. Figur 1 Arbetslöshetsutvecklingen från oktober 199 till oktober 1 i Stockholms stad, år (Källa: SCB) Antal 35 3 Antal arbetslösa i procent av befolkningen år % och förändringarna månad till månad har även varit små under 1 Följer man arbetslöshetsutvecklingen månadsvis från december 6 fram till december 1 finns en svag tendens till minskad arbetslöshet sedan 9. I Figur visas arbetslöshetsutvecklingen i åldrarna år, både den faktiska och säsongsrensat, i Stockholms stad. Under 1 har arbetslösheten dock legat på mer eller mindre samma nivå hela året i början av året minskade arbetslösheten något, för att under andra halvan av året öka till ungefär samma nivå som i januari. 5

8 Arbetssökande 1 Figur Arbetslöshetsutvecklingen från december 6 till december 1 i Stockholms stad, andel av befolkningen år (Källa: Arbetsförmedlingen, Sweco) 5 4 Andel arbetslösa, säsongsrensat Andel arbetslösa år % 3 1 Andelen i program med aktivitetsstöd har börjat öka Andelen arbetslösa låg still mellan oktober 11 och oktober 1 medan andelen personer i program med aktivitetsstöd ökade under samma period, se figur 3 nedan. Den sista oktober 1 var det personer i program med aktivitetsstöd i Stockholms stad, vilket motsvarar 1,9 procent av befolkningen i åldrarna år. I oktober 11 var det 9 68 personer i program med aktivitetsstöd, vilket motsvarar 1,6 procent av befolkningen. Det har alltså skett en ökning med,3 procentenheter av andelen personer i program med aktivitetsstöd från oktober 11 fram till oktober 1. Figur 3 Arbetssökande utan arbete, arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, från oktober till oktober 1 i Stockholms stad, andel av befolkningen år (Källa: SCB) 6 5 % 4 3 Program med aktivitetstöd 1 Arbetslösa

9 Arbetssökande 1 Förklaringar till utvecklingen Det finns flera olika faktorer som påverkar arbetslöshetsutvecklingen. Dels kan en förändring av arbetslösheten bero på en minskad sysselsättning och dels kan det bero på en ökad andel av befolkningen i arbetskraften. Andra förklarande faktorer är varsel och antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen. Även matchningen av de arbetslösa med de nyanmälda platserna är av betydelse för de arbetslösas möjlighet att få ett arbete. I Figur 4 visas förändringen i procentenheter från kvartal 3 år 8 fram till kvartal 3 år 1 av andelen i befolkningen som är sysselsatta, arbetslösa eller ej i arbetskraften för åldrarna år, enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning. Från kvartal 3 år 8 fram till kvartal 3 år 1 har arbetslösheten ökat med 1,7 procentenheter. Definitionen av arbetslösheten är dock något annorlunda här jämfört med Arbetsförmedlingens definition (se sida Fel! Bokmärket är inte definierat. för definition). Dessutom avser Arbetskraftsundersökningen åldersgruppen år. Det intressanta i figuren är förhållandet mellan arbetslöshetsförändringen och förändringen av andelen sysselsatta och andelen ej i arbetskraften. Fram till tredje kvartalet 1 ökade arbestslöheten bl.a. till följd av minskad sysselsättning. Detta förklarar dock knappt hälften av arbetslöshetsutvecklingen för befolkningen i åldrarna år. Den andra hälften förklaras av att arbetskraften har ökat i befolkningen. Detta innebär således att en större andel av befolkningen jämfört med tidigare ingår i arbetskraften. Personer som ej är i arbetskraften kan bland annat vara sjukskrivna, pensionärer eller heltidsstuderande. Nedgången i arbetslösheten under 11 berodde framförallt på att andelen som ej ingick i arbetskraften ökade, medan sysselsättnigen var ganska konstant. Den stigande arbetslösheten under 1 var däremot en kombination av både minskad sysselsättning och minskad andel som ej var i arbetskraften. Figur 4 Förändring av arbetskrafttillhörigheten (säsongsrensade värden) från kvartal 3 år 8 fram till kvartal 3 år 1 i Stockholms stad år (Källa SCB:s Arbetskraftsundersökning, Sweco) Förändring i procentenheter jämfört med 8 kv 3,5, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5 -, 8kv3 8kv4 9kv1 9kv 9kv3 9kv4 1kv1 1kv 1kv3 1kv4 11kv1 11kv 11kv3 11kv4 1kv1 1kv 1kv3 Förändring Arbetslösa Förändring Ej i arbetskraft Förändring Sysselsatta 7

10 Arbetssökande 1 Antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen har varit relativt konstant under 1 När arbetslösheten var låg under 7 och 8 var även antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen högt. När antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen började minska under 8 började även arbetslösheten att öka från slutet av år 8 och framåt. Under 1 började antalet nyanmälda platser öka igen, och denna utveckling fortsatte under början av 11, samtidigt som arbetslösheten slutade att öka. Sedan mitten av 11 har både antalet nyanmälda platser och arbetslösheten varit relativt konstant. Dock kan man se en nedgång i antal nyanmälda platser de sista månaderna under 1. I sin prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län under 13 förväntar sig Arbetsförmedlingen ökad arbetslöshet 1. Figur 5 Andel av befolkningen år som är arbetssökande utan arbete i Stockholms stad samt nyanmälda platser med minst 1 dagars varaktighet under januari december 1, säsongsrensade värden (Källa: Arbetsförmedlingen, Sweco) Antal Program med aktivitetsstöd Arbetslösa Nyanmälda platser kommun Nyanmälda platser län Antalet varsel börjar öka En arbetsgivare måste skriftligen varsla Arbetsförmedlingen om arbetsgivaren tänker genomföra driftinskränkning som berör minst fem personer i ett län. När varslen ökar blir effekten även att arbetslösheten ökar, dock med viss eftersläpning eftersom det tar tid att genomföra uppsägningar. Värt att påpeka är att långt ifrån alla varsel leder till uppsägningar och inte heller arbetslöshet. Många anställda går direkt över till ett annat arbete eller lämnar arbetskraften genom att exempelvis börja studera. Varsel är endast en liten del av inflödet till den öppna arbetslösheten. Trots detta är antalet varslade personer en indikation på vart utvecklingen är på väg. Antalet varsel ökade i slutet på år 8 och var även relativt många under år 9. I och med att antalet varsel började öka kraftigt under slutet av 8 ökade även arbetslösheten så småningom. Under 1 föll antalet varsel tillbaka till en låg nivå, vilket höll i sig även under 11. Några månader stack dock ut med betydligt fler varsel än under 1. Under 1 började dock antalet varsel återigen att öka. Sambandet mellan arbetslöshet och varsel illustreras i Figur 6 på nästa sida. 1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 1 Stockholms län 8

11 Arbetssökande 1 Figur 6 Andel av befolkningen år som är arbetssökande utan arbete i Stockholms stad samt antalet varsel i länet under januari december 1, säsongsrensade värden (Källa: Arbetsförmedlingen, Sweco) Antal arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd Program med aktivitetsstöd Arbetslösa Varsel i länet Antal varsel Jämförelser med länets kommuner Andelen personer utan arbete i befolkningen år, arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, är högre i Stockholms stad jämfört med hela Stockholms län, vilket framgår i figur 7. Däremot är andelen utan arbete inte lika hög i Stockholms stad som i riket. Lägst andel arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i åldrarna år är det i Danderyd, Vaxholm, Vallentuna och Täby. Högst andel är det i Södertälje, Botkyrka och Sundbyberg. Figur 7 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i länets kommuner oktober 1, andel av befolkningen år (Källa: Arbetsförmedlingen) Program med aktivitetsstöd Arbetslösa % 6 4 Danderyd Vaxholm Vallentuna Täby Ekerö Lidingö Värmdö Österåker Nykvarn Nacka Tyresö Norrtälje Salem Solna Sollentuna Upplands Väsby Huddinge Stockholm Sigtuna Upplands-Bro Nynäshamn Haninge Järfälla Sundbyberg Botkyrka Södertälje Stockholms län Riket För ungdomsarbetslösheten i åldrarna 18-4 år är mönstret något annorlunda. Ungdomsarbetslösheten i Stockholms stad är relativt låg i jämförelse med många av länets kommuner och är lägre än genomsnittet i Stockholms län. Ungdomsarbetslösheten i 9

12 Arbetssökande 1 Stockholms län ligger lägre än den i riket, och det är enbart Södertälje som har en högre ungdomsarbetslöshet än snittet i riket. Danderyd ligger lägst avseende andelen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i åldrarna 18-4 år. Figur 8 Unga arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i länets kommuner oktober 1, andel av befolkningen 18-4 år (Källa: Arbetsförmedlingen) % Program med aktivitetsstöd Arbetslösa Danderyd Lidingö Vaxholm Täby Ekerö Vallentuna Nacka Solna Värmdö Stockholm Sollentuna Huddinge Österåker Norrtälje Järfälla Upplands-Bro Upplands Väsby Sigtuna Salem Tyresö Sundbyberg Nykvarn Haninge Nynäshamn Botkyrka Södertälje Stockholms län Riket För de utlandsfödda i åldrarna år är andelen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd på en hög nivå i Stockholms stad jämfört med de andra kommunerna i länet. Stockholms kommun ligger dock lägre än riket som helhet avseende andelen utlandsfödda som är arbetslösa. Figur 9 Utlandsfödda arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i länets kommuner oktober 1, andel av befolkningen år (Källa: Arbetsförmedlingen) % Program med aktivitetsstöd Arbetslösa Danderyd Vallentuna Täby Lidingö Ekerö Vaxholm Solna Österåker Nykvarn Värmdö Tyresö Salem Norrtälje Nacka Sollentuna Upplands Väsby Sigtuna Huddinge Upplands-Bro Haninge Stockholm Nynäshamn Järfälla Sundbyberg Botkyrka Södertälje Stockholms län Riket Skillnaderna mellan kommunerna förklaras dock inte endast av ålder och andelen utlandsfödda. Andra faktorer som samvarierar med arbetslösheten är vistelsetid i landet, utbildningsnivå, åldersfördelning, födelseland m.m. 1

13 Arbetssökande 1 Storstadsjämförelser Arbetslösheten var lägre i Stockholms stad jämfört med Göteborg och Malmö i oktober 1, vilket visas i Figur 1. Även andelen i program med aktivitetsstöd var lägre i Stockholms stad. I Göteborg var arbetslösheten,8 procentenheter högre i jämförelse med Stockholms stad och i Malmö var den, procentenheter högre. Figur 1 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i storstadskommunerna oktober 1, andel av befolkningen år (Källa: Arbetsförmedlingen) 1 1 Program med aktivitetsstöd Arbetslösa 8 4, % 6 4 1,9,8 3,1 3,3 4,1 5,5 3,6 Stockholm Göteborg Malmö Riket Andelen utan arbete i åldrarna 18-4 år varierar även mellan storstäderna, vilket framgår av Figur 11. Detta gäller framförallt andelen i program med aktivitetsstöd som var lägre i Stockholms stad i oktober 1, framförallt jämfört med Malmö men även i jämförelse med Göteborg. Ungdomsarbetslösheten var även högre i Göteborg och Malmö jämfört med Stockholm. Figur 11 Unga arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i storstadskommunerna oktober 1, andel av befolkningen 18-4 år (Källa: Arbetsförmedlingen) 14 1 Program med aktivitetsstöd Arbetslösa 1 % 8 6 4,1 7, 6,1 4 1,9 3,6 5, 5, 5, Stockholm Göteborg Malmö Riket 11

14 Arbetssökande 1 När det gäller de utlandsfödda i åldrarna år var både arbetslösheten och andelen i program med aktivitetsstöd lägre i Stockholm jämfört med Göteborg och Malmö. Figur 1 Utlandsfödda arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i storstadskommunerna oktober 1, andel av befolkningen år (Källa: Arbetsförmedlingen) Program med aktivitetsstöd Arbetslösa 1 6,1 1 5, 5,4 % 8 3, ,8 7,9 9, 7,8 Stockholm Göteborg Malmö Riket Utvecklingen över tid gällande arbetslöshet och program med aktivitetsstöd är snarlik i Stockholm och Göteborg men Malmö avviker Mellan oktober 1 och oktober 1 hade Stockholm och Göteborg ungefär samma utveckling beträffande andelen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd som riket totalt sett. Andelen gick ner något 11 för att åter stiga år 1, vilket framgår i figur 13. I Malmö var dock mönstret något annorlunda. Arbetslösheten sjönk aldrig år 11, utan steg under hela perioden 1-1, med den kraftigaste uppgången mellan 11 och 1. Figur 13 Arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i storstadskommunerna från oktober 1 till oktober 1, andel av befolkningen år (Källa: Arbetsförmedlingen) % 6 4 5,4 5, 5, 7,3 6,6 6,9 8,8 8,9 9,7 6,7 6, 6,7 Stockholm Göteborg Malmö Riket 1

15 Arbetssökande 1 Arbetslöshet och ålder Ungdomsarbetslösheten, som andel av hela befolkningen oavsett arbetskraftstillhörighet, är relativt låg i Stockholms stad. I oktober 1 var andelen arbetslösa 3,3 procent i åldrarna 18-4 år. Motsvarande siffra för personer i åldrarna 5-9 år var 3,4 procent; 3,6 procent för åldrarna 3-54 år och endast,5 procent för åldrarna år. Mellan oktober 11 och oktober 1 ökade arbetslösheten för personer mellan 18-9 år medan den var i stort sett oförändrad för de mellan 3-64 år. Figur 14 Arbetslöshetsutvecklingen från oktober 1 fram till oktober 1 efter ålder i Stockholms stad, andel av befolkningen år (Källa: SCB) 4,5 4, 3,5 3, %,5, 1,5 1, 3,9 3,5 3,6 3,6 3,3 3, 3,3 3,4 3,6,5,5,5,5, 18-4 år 5-9 år 3-54 år år Andelen personer i program med aktivitetsstöd är som störst i åldersgruppen år (,5 procent), vilket tydliggörs i figur 15 på nästa sida. Andelen i program med aktivitetsstöd är lägst i åldrarna 5-9 år (1,1 procent). För samtliga arbetssökande utan arbete, antingen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, är andelen lägst i åldersgruppen 5-9 år. Detta gäller då antalet arbetssökande utan arbete tas i relation till hela befolkningen. Det bör nämnas att en stor andel av den yngre befolkningen inte tillhör arbetskraften på grund av framförallt studier. Att de unga i åldrarna 18-4 år oftare är i ett program med aktivitetsstöd beror framförallt på jobbgarantin för ungdomar som riktas just till personer under 5 år. 13

16 Arbetssökande 1 Figur 15 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd efter ålder i Stockholms stad oktober 1, andel av befolkningen år (Källa: SCB) 6 Program med aktivitetsstöd Arbetslösa 5 4 1,9 1,1,,5 % 3 1 3,3 3,4 3,6, år 5-9 år 3-54 år år Skillnader mellan kön Skillnaderna mellan könen har minskat under senare år avseende andelen arbetslösa, vilket visas i Figur 16. När arbetslösheten ökade från oktober 8 fram till oktober 9 var detta en följd av en ökad arbetslöshet hos männen i huvudsak. Från oktober 9 fram till oktober 1 minskade däremot arbetslösheten hos männen medan arbetslösheten bland kvinnorna låg på ungefär samma nivå. Sedan 1 har arbetslösheten för män och kvinnor varit på ungefär samma nivå. Det är dock inte ovanligt att förändringar sker långsammare beträffande kvinnors arbetslöshet än bland mäns arbetslöshet. Arbetslösheten ökar vanligtvis både tidigare och snabbare för män än för kvinnor under en konjunkturnedgång. När utvecklingen sedan vänder är det samtidigt männen som kommer tidigare i arbete än kvinnorna. En delförklaring är att kvinnor arbetar i högre utsträckning i den offentliga sektorn som påverkas senare av konjunktursvängningarna jämfört med den privata sektorn där männen i huvudsak är representerade. I oktober 1 var andelen arbetslösa aningen högre bland män än bland kvinnor. Av männen var 3,4 procent arbetslösa medan motsvarande andel bland kvinnorna var 3,3 procent. 14

17 Arbetssökande 1 Figur 16 Arbetslöshetsutvecklingen från oktober 199 fram till oktober 1 efter kön i Stockholms stad, andel av befolkningen år (Källa: SCB) Män Kvinnor % Skillnader mellan födelseland Arbetslösheten var, procent i oktober 1 bland de svenskfödda. Bland de födda i Asien var arbetslösheten 7,5 procent och bland de födda i Afrika var arbetslösheten 11, procent. Skillnaderna mellan födelseländerna är således stora avseende andelen arbetslösa. Figur 17 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd oktober 1 efter födelseland i hela staden, andel av befolkningen år (Källa: SCB) % Program med aktivitetsstöd Arbetslösa Personer födda utanför Europa utgör en allt större andel av de arbetssökande utan arbete Andelen arbetslösa och i program med aktivitetsstöd är inte bara högre bland de födda utanför Sverige, och då främst utanför Europa, utan utgör även en allt större andel av de arbetssökande utan arbete. De utomeuropeiskt födda ökar i befolkningen, men inte i samma höga takt som bland de arbetssökande utan arbete. År 4 var 8 procent av de arbetslösa och i program med aktivitetsstöd födda utanför Europa. I oktober 1 var motsvarande andel 4 procent. Skillnaderna mellan utlandsfödda och svenskfödda har även ökat avseende 15

18 Arbetssökande 1 andelen som står utanför den reguljära arbetsmarknaden som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Figur 18 Andel av de arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd som är födda inom Europa (exkl Sverige) eller utomeuropeiskt födda från oktober 4 till oktober 1 i Stockholms stad, år (Källa: SCB) % 3 Utomeuropeisk född 1 Född i Europa (exkl Sverige) I Stockholm i oktober 1 var andelen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd 5,3 procent både bland män och bland kvinnor. Sett till födelselandsgrupper är det enbart bland de som är födda i Sverige, Norden och Nordamerika där arbetslösheten är större bland män än bland kvinnor. I övriga fördelselandsgrupper är arbetslösheten större bland kvinnor än bland män. Detta tydliggörs i figur 19 nedan. Figur 19 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd oktober 1 efter födelseland och i hela staden, andel av befolkningen år (Källa: SCB) % män kvinnor 16

19 Arbetssökande 1 Vistelsetid i Sverige Inte bara födelselandet i sig har ett samband med om man är arbetslös eller inte utan även hur lång vistelsetid en person har haft i landet sedan första kommunplaceringen. Arbetslösheten är högre bland personer med en relativt kort vistelsetid i landet Personer som varit i landet i mindre än ett år har en arbetslöshet på 1 procent. Sedan minskar arbetslösheten generellt ju längre en person varit i landet, vilket framgår i figur. De som vistats i landet i år eller mer har dock fortfarande högre arbetslöshet jämfört med dem som inte invandrat alls. Det var 3,7 procent av dem med en vistelsetid på minst år som var arbetslösa medan motsvarande andel för de som inte invandrat var,1 procent. Figur Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd oktober 1 efter vistelsetid sedan invandring i Stockholms stad, andel av befolkningen år (Källa: SCB) ,9 Program med aktivitetsstöd Arbetslösa % , 3,,8 3,5 7,8 7,4 6,9 < 1 år 1- år 3-4 år 5-9 år 1-19 år - år Ej invandrat 3,7 5, 3,1 3,7 1,3,1 och de utgör en allt större andel av de arbetssökande utan arbete På samma vis som för de utlandsfödda utgör andelen personer med kort vistelsetid i landet en allt större andel av de arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd, vilket visas i Figur 1. Det är främst gruppen med en vistelsetid på - år som ökat bland de arbetslösa. Denna grupp har även ökat i befolkningen, men inte alls i samma utsträckning som bland de arbetslösa. 17

20 Arbetssökande 1 Figur 1 Andel av de arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd som har olika vistelsetider i landet från oktober 4 till oktober 1 i Stockholms stad, år (Källa: SCB) år % år 1 - år Utbildningsnivå En persons utbildningsnivå är av stor betydelse för om man är arbetslös eller inte. Personer med högst grundskoleutbildning är arbetslösa i betydligt högre utsträckning än personer som har gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå, vilket tydliggörs i figur. De som saknar uppgift om utbildningsnivå är även arbetslösa i större utsträckning. Denna grupp består i huvudsak av utlandsfödda. Figur Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd efter högsta utbildningsnivå oktober 1 i Stockholms stad, andel av befolkningen år (Källa: SCB) % Program med aktivitetsstöd Öppet arbetslösa

21 Arbetssökande 1 Allt svårare för lågutbildade att få arbete Andelen med högst förgymnasial utbildning i befolkningen blir allt mindre, se figur 3. Samtidigt utgör denna grupp en allt större andel bland dem som är arbetslösa. Detta innebär att det finns en trend som pekar på att det blir allt svårare för personer med högst förgymnasial utbildning att få jobb. Figur 3 Andel med högst förgymnasial utbildning bland arbetslösa respektive hela befolkningen från oktober år 4 till oktober 1 i Stockholms stad, år (Källa: SCB) 3 5 % Arbetslösa Hela befolkningen Arbetslöshetsersättning Anledningen till att en person saknar arbetslöshetsersättning kan bero på att personen inte sökt ersättning, alternativt inte är berättigad ersättning. Även de som inte är anslutna till någon arbetslöshetskassa har möjlighet att få grundersättning från Alfa. Även i detta fall måste dock ersättningsrätten prövas enligt a-kassornas lag (1997:38) om arbetslöshetsförsäkring. Allt fler av de arbetslösa saknar arbetslöshetsersättning År 3 låg andelen försäkrade arbetslösa på en hög nivå. Det var 7 procent av de arbetslösa som hade A-kassa och drygt 15 procent hade ersättning från Alfa. I oktober 1 var det däremot endast 46 procent som hade ersättning från någon A-kassa och 14 procent hade ersättning från Alfa. Det var 4 procent av de arbetslösa i Stockholms stad som saknade ersättning i oktober 1. Det har alltså skett mer än en fördubbling av andelen av de arbetslösa som saknar ersättning sedan mitten på -talet fram till oktober 1. Att andelen med arbetslöshetsersättning minskar är inte specifikt för Stockholm utan det är en utveckling som gäller hela riket. IAF (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen) pekar på tre olika förklaringar till utvecklingen (9:7). Den ena anledningen är att de arbetssökandes karaktär förändrats. Andelen nytillträdda på arbetsmarknaden utgör en allt större andel av de arbetslösa. Sökande födda utanför Norden utgör även en allt större andel av de arbetslösa samtidigt som denna grupp saknar ersättning i större utsträckning. Även personer med korta vistelsetider i landet har ökat i Stockholms stad. En annan förklaring till utvecklingen, enligt IAF, är att resurserna för arbetsmarknadspolitiska program i ökad omfattning har kommit att användas för personer 19

22 Arbetssökande 1 som haft ersättning men vars ersättningsperiod tagit slut. Idag utgörs detta i huvudsak av jobb- och utvecklingsgarantin, vilket på sätt och vis kan ses som en förlängning av den inkomsttrygghet som arbetslöshetsförsäkringen utgör. När fokus riktats mot dem vars ersättningsperiod tagit slut har detta inneburit försämrade möjligheter att erbjuda arbetsmarknadsprogram till dem som saknar arbetslöshetsersättning på grund av att de är nytillträdda på arbetsmarknaden eller tidigare varit inskrivna som arbetssökande (IAF 9:7). Den tredje förklaringen är att det skett regelförändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Tidigare har det funnits möjlighet att bli beviljad förlängning av ersättningsperioden, en möjlighet som tillkom 1 och sedan avskaffades år 7. Detta innebär att alla som fått slut på sina 3 ersättningsdagar hänvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Avskaffandet av studerandevillkoret i januari 7 och möjligheten att få arbetslöshetsersättning mellan studieterminerna har inneburit att andelen arbetslösa ungdomar med arbetslöshetsersättning minskat. Figur 4 Andel av de arbetslösa med eller utan arbetslöshetsersättning från oktober år till oktober 1 i Stockholms stad, år (Källa: SCB) % A-kassa Alfa Saknar ersättning Ungdomar saknar i stor utsträckning arbetslöshetsersättning Främst bland ungdomar är det vanligt att arbetslösa saknas arbetslöshetsersättning, vilket visas i Figur 7. I åldersgruppen 18-4 år är det 76 procent som saknar ersättning. I åldersgruppen 5-54 år är det 37 procent som saknar ersättning medan det är 1 procent i åldrarna år som saknar ersättning. Anledningen till att ungdomar saknar ersättning i så hög grad beror till stor del på att dessa är nytillträdda på arbetsmarknaden. Andelen som saknar ersättning har minskat med -3 procentenheter för alla tre ålderskategorierna mellan 11 och 1.

23 Arbetssökande 1 Figur 5 Andel av de arbetslösa med eller utan arbetslöshetsersättning efter ålder i Stockholms stad (Källa: SCB) % år 5-54 år år Saknar ersättning Alfa A-kassa Långtidsarbetslösa Hos Arbetsförmedlingen räknas en arbetslös som långtidsarbetslös om denne varit arbetslös i minst sex månader och är 5 år eller äldre. Arbetslösa under 5 år definieras som långtidsarbetslös redan efter 1 dagar. Efter tre sammanhängande månader som arbetslös och arbetssökande hos Arbetsförmedlingen kan en person som är mellan 16-4 år anvisas till Jobbgarantin för ungdomar. Den som är i Jobbgarantin för ungdomar får ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning från Försäkringskassan. En person som är i Jobbgarantin för ungdomar räknas därmed inte som arbetslös utan är då i ett program med aktivitetsstöd. Många långtidsarbetslösa går även över till Jobb- och utvecklingsgarantin. Denna insats har olika faser och är främst utformad för de personer som varit borta från arbetsmarknaden under en längre period. För att få Jobb- och utvecklingsgarantin måste man vara arbetslös och arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Andra kriterier för att få denna aktivitet är bland annat att man har haft arbetslöshetsersättning och förbrukat 3 ersättningsdagar i en ersättningsperiod. Alternativt att man inte har rätt till arbetslöshetsersättning och varit sammanhängande arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program under minst 18 sammanhängande månader. Jobbgarantin för ungdomar och Jobb- och utvecklingsgarantin är således exempel på aktiviteter som erbjuds de som varit arbetslösa under längre perioder. Dessa riktade insatser motverkar således långtidsarbetslösheten eftersom de inte räknas som arbetslösa så länge de är i någon av dessa aktiviteter. Dessa personer ingår istället i den grupp som kallas för Program med aktivitetsstöd. Andelen långtidsarbetslösa har minskat det senaste året Andelen med långa anmälningstider bland de arbetslösa har minskat med nästan tre procentenheter mellan 11 och 1. Dessförinnan hade andelen arbetslösa med långa anmälningstider ökat i Stockholms stad sedan början av -talet. Anmälningstiderna på 1

24 Arbetssökande 1 Arbetsförmedlingen är nu på liknande nivåer som de var i slutet på 199-talet. Detta har skett trots insatser såsom Jobbgarantin för ungdomar och Jobb- och utvecklingsgarantin. En förklaring till den negativa utvecklingen mellan och 11 går att finna i de arbetslösas egenskaper. En allt större andel av de arbetslösa har korta vistelsetider i landet samt låga utbildningsnivåer. Andelen med låga utbildningsnivåer ökar bland de arbetslösa trots att en allt högre andel i befolkningen har minst gymnasial utbildning. Yrken som endast kräver förgymnasial utbildningsnivå minskar, vilket medför att lågutbildade får allt svårare att få jobb och därmed blir kvar i arbetslöshet under längre perioder. Figur 6 Andel av de arbetslösa med olika anmälningstider hos Arbetsförmedlingen från oktober år till oktober 1 i Stockholms stad, år (Källa: SCB) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% >1 mån 7-1 mån 4-6 mån -3 mån % Vanligare med långa anmälningstider bland äldre än bland unga Bland de som är 18-4 år är det 17 procent som har en anmälningstid på mer än sex månader. Ett av skälen till att de är förhållandevis få är att många av de ungdomar som definieras som långtidsarbetslösa anvisas till Jobbgarantin för ungdomar. Bland de allra äldsta, år, är det 66 procent som har en anmälningstid hos Arbetsförmedlingen på mer än sex månader. Det är främst äldre arbetslösa som stannar kvar länge i arbetslöshet. En delförklaring till detta är att insatser inte sätts in lika snabbt för arbetslösa personer över 5 år.

25 Arbetssökande 1 Figur 7 Anmälningstidens längd bland de arbetslösa efter åldersgrupper oktober 1 i Stockholms stad, år (Källa: SCB) % >1 mån 7-1 mån 4-6 mån -3 mån 18-4 år 5-54 år år ARBETSLÖSHETEN I STADSDELSOMRÅDENA I detta avsnitt kommer arbetslöshet och personer i program med aktivitetsstöd presenteras mer specifikt för Stockholms stads 14 stadsdelsområden. I Stockholms stad var arbetslösheten 3,3 procent oktober år 1. Arbetslösheten varierar dock mellan stadens stadsdelsområden, från procent upp till över 7 procent. Högst andel arbetslösa år var det i Rinkeby-Kista med 7,5 procent, följt av Skärholmen med 5,9 procent och Spånga-Tensta med 5,8 procent. Lägst arbetslöshet var det på Östermalm, Norrmalm och Kungsholmen som alla hade en arbetslöshet på cirka procent. Jämfört med 11 var det en något mindre skillnad mellan stadsdelarna beträffande andelen arbetslösa. År 11 skiljde det 5,7 procentenheter mellan stadsdelen med högst arbetslöshet respektive lägst arbetslöshet. Motsvarande siffra för år 1 var 5,5. Även år 11 hade Rinkeby-Kista den högsta andelen arbetslösa av stadsdelsområdena. Högst andel personer i program med aktivitetsstöd var det i Skärholmen med 4, procent av befolkningen. I Rinkeby-Kista låg denna andel på 3,9 procent medan det var under 1 procent som var i program med aktivitetsstöd på Norrmalm och Östermalm. Totalt sett var det 11 procent av befolkningen i Rinkeby-Kista som var utan arbete, antingen som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Se Figur 8 nedan för andelen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i varje stadsdelsområde. 3

26 Arbetssökande 1 Figur 8 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd per stadsdelsområde oktober 1, andel av befolkningen år (Källa: SCB) % Program med aktivitetsstöd Arbetslösa Förändring av arbetslösheten Arbetslösheten ökade i åtta stadsdelsområden och minskade i sex mellan oktober 11 och oktober 1, vilket visas i Figur 9. Minskningen var kraftigast i Skärholmen där arbetslösheten sjönk med,9 procentenheter. Stadsdelsområdet med den största ökningen var Hässelby -Vällingby där arbetslösheten steg med,6 procentenheter. I innerstaden samt Bromma och Älvsjö sjönk arbetslösheten mellan 1 och 11 för att sedan åter stiga år 1. I stadsdelsområdena Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck, Hägersten- Liljeholmen, Farsta, samt Skärholmen har arbetslösheten sjunkit kontinuerligt sedan 1. Det enda stadsdelsområdet där arbetslösheten har stigit tre år i följd är Rinkeby-Kista. Sett till hela tidsperioden har den största minskningen i arbetslöshet skett i Skärholmen som minskat från 7,3 procentenheter 1 till 5,9 procentenheter 1, medan den största ökningen har skett i Rinkeby-Kista som gått från 6,8 procentenheter år 1 till 7,5 procentenheter år 1. 4

27 Arbetssökande 1 Figur 9 Arbetslösa per stadsdelsområde oktober 1, 11 och 1, andel av befolkningen år (Källa: SCB) % Oktober 1 Oktober 11 Oktober 1 Arbetslösa efter kön Totalt sett var arbetslösheten något högre för män än kvinnor i Stockholms stad i oktober 1. Det var bara i Rinkeby-Kista, Östermalm, Norrmalm och Kungsholmen där arbetslösheten var högre för kvinnor än för män. Bland kvinnorna hade de boende på Kungsholmen lägst arbetslöshet (,1 procent) och högst arbetslöshet hade kvinnorna boende i Rinkeby-Kista (7,8 procent). Bland männen återfanns den lägsta arbetslösheten på Östermalm (1,8 procent) och den högsta arbetslösheten i Rinkeby-Kista (7, procent). Trots att skillnaden mellan män och kvinnor inte var särskilt stor i staden som helhet, var det relativt stora skillnader i stadsdelsområdena. I de stadsdelar där arbetslösheten var hög var också skillnaden mellan män och kvinnor störst. I Rinkeby-Kista var skillnaden mellan könen som störst. Skillnaderna var som minst på Kungsholmen och Södermalm. Figur 3 Arbetslösa män och kvinnor oktober 1 i stadsdelsområdena, andel av befolkningen år (Källa: SCB) % Män Kvinnor 5

28 Arbetssökande 1 Skillnaderna mellan könen är dock mer påtaglig bland de unga arbetslösa. Högst ungdomsarbetslöshet, i åldrarna 18-4 år, är det i Rinkeby-Kista med 6, procent. Högst arbetslöshet hos unga kvinnor är det även i Rinkeby-Kista med 5,7 procent. Lägst andel arbetslösa unga kvinnor är det på Kungsholmen med 1, procent. Arbetslösheten ligger på 6,7 procent bland de unga männen i Rinkeby-Kista, följt av Spånga- Tensta (6, procent) och Hässelby-Vällingby (5,5 procent). Lägst andel arbetslösa unga män är det på Östermalm med 1,3 procent. Totalt sett är det 3,9 procent av de unga männen i åldrarna 18-4 år som är arbetslösa i Stockholms stad. Bland unga kvinnor är motsvarande andel,8 procent. Arbetslösheten är för både män och kvinnor i åldrarna 18-4 år 3,3 procent i Stockholms stad, vilket är detsamma som för ålderskategorin år. Figur 31 Unga arbetslösa män och kvinnor oktober 1 i stadsdelsområden, andel av befolkningen 18-4 år (Källa: SCB) % Unga män Unga kvinnor Utbildningsnivå Personer med endast förgymnasial utbildningsnivå har högre arbetslöshet i samtliga stadsdelsområden. Mellan 8 och 1 procent av de med endast förgymnasial utbildningsnivå är arbetslösa i Hässelby-Vällingby, Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta. De med eftergymnasial utbildningsnivå har lägst arbetslöshet i samtliga stadsdelsområden. I Skärholmen är dock skillnaden i arbetslöshet mellan de med eftergymnasial och gymnasial utbildningsnivå endast marginell. När de arbetslösa delas upp på utbildningsnivå kvarstår fortfarande skillnader mellan stadsdelsområdena. I Skärholmen, Rinkeby-Kista, Hässelby-Vällingby och i Spånga-Tensta är arbetslösheten hög oavsett utbildningsnivå medan arbetslösheten är låg i innerstaden för samtliga utbildningsnivåer. 6

29 Arbetssökande 1 Figur 3 Arbetslösa efter utbildningsnivå oktober 1 per stadsdelsområde, andel av befolkningen år (Källa: SCB) Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning % 6 4 Födelseland Arbetslösheten är som högst bland de utomeuropeiskt födda och lägst bland de svenskfödda. Högst är andelen arbetslösa bland de utomeuropeiskt födda i Hässelby-Vällingby, 1,7 procent. Därefter följer Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista med 1,3 respektive 1, procent utomeuropeiskt arbetslösa i åldrarna år. De europeiskt födda (exklusive svenskfödda) har högst arbetslöshet i Spånga-Tensta där den är 5, procent. De svenskfödda har högst arbetslöshet, 4, procent, i Rinkeby-Kista. Andelen arbetslösa skiljer sig åt mellan de olika födelselandsgrupperna i samtliga stadsdelsområden, vilket visas i figur 33. När hänsyn tas till födelseland kvarstår emellertid skillnaderna avseende andelen arbetslösa i stadsdelsområdena. Figur 33 Arbetslösa efter födelseland oktober 1 i stadsdelsområdena, andel av befolkningen år (Källa: SCB) 1 Svenskfödda Europeiskt födda (exkl Sverige) Utomeuropeiskt födda 1 8 % 6 4 7

30 Arbetssökande 1 Vistelsetid i Sverige I samtliga stadsdelsområden har vistelsetiden betydelse för arbetslösheten, vilket tydliggörs i figur 34. Ju kortare vistelsetid i landet desto vanligare är det att man är arbetslös. Det var 14,6 procent av de med en vistelsetid på mindre än två år i landet som var arbetslösa i Spånga- Tensta. Detta ska jämföras med de som ej invandrat som var arbetslösa i,5 procent av fallen i Spånga-Tensta. Trots att hänsyn tas till vistelsetiden i landet kvarstår skillnaderna mellan stadsdelsområdena i staden. På Östermalm är arbetslösheten väldigt låg oavsett vistelsetid. Figur 34 Arbetslösa efter vistelsetid i landet oktober 1 i stadsdelsområdena, andel av befolkningen år (Källa: SCB) 16 - år 3-9 år 1- år Ej invandrat 14 % Arbetslöshetsersättning I Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta är det mer än hälften av de arbetslösa som saknar ersättning, se figur 35. Detta beror till stor del på att många av de arbetslösa i dessa områden är födda utanför Norden och har kort vistelsetid i landet. Generellt har dessa grupper ersättning i betydligt lägre grad än personer födda inom Norden och/eller som har lång vistelsetid i landet. Detta är dessutom en delförklaring till att andelen arbetslösa med ersättning är så hög i innerstaden Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm. Skillnaderna mellan stadsdelsområdena beror även på olika åldersfördelningar i stadsdelsområden med hög andel utan ersättning är även andelen unga i befolkningen hög. 8

31 Arbetssökande 1 Figur 3 Andel av de arbetslösa med eller utan arbetslöshetsersättning oktober 1 per stadsdelsområde, år (Källa: SCB) % A-kassa Alfa Saknar ersättning Långtidsarbetslösa Skillnaderna mellan stadsdelsområdena avseende andelen av de arbetslösa med långa anmälningstider är inte lika påtagliga som skillnaderna avseende arbetslöshetsersättningen. Stadsdelsområden med högst arbetslöshet har även högst andel arbetslösa med långa anmälningstider, 6 procent i Rinkeby-Kista och 55 procent i Spånga-Tensta och Hässelby- Vällingby. Lägst andel långtidsarbetslösa är det på Kungsholmen, Norrmalm och Östermalm. Figur 33 Andel av de arbetslösa med olika anmälningstider hos Arbetsförmedlingen oktober 1 per stadsdelsområde, år (Källa: SCB) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % -6 mån >6 mån 9

32 Arbetssökande 1 Stora skillnader mellan olika områden i staden I figur 37 nedan visas arbetslöshetsutvecklingen i Stockholms tre kommundelar från oktober fram till oktober 1. Utvecklingen visas för innerstaden och för Stockholms ytterstad uppdelat på Västerort och Söderort. Även denna figur visar på att skillnaderna över tid ökat avseende arbetslösheten mellan innerstad och ytterstad. Mellan 11 och 1 har skillnaderna fortsatt öka mellan Västerort och Söderort. I Söderort har däremot arbetslösheten minskat samtidigt som den ökat i innerstaden och därmed har skillnaden mellan dessa två kommundelar minskat något. Figur 34 Andel arbetslösa i befolkningen år från oktober fram till oktober 1 i Stockholms stad uppdelat på Västerort, Innerstad och Söderort (Källa: SCB, Sweco) Västerort Innerstaden Söderort %

33 Arbetssökande 1 ARBETSLÖSHETSUTVECKLINGEN FRAMÖVER Antalet nyanmälda platser på Arbetsförmedlingen har varit ganska högt under större delen av 1, men under de sista månaderna har antalet börjat sjunka. Antalet varsel har även under senare delen av 1 börjat öka från att tidigare legat på en låg nivå. Det indikerar på en generell minskning av efterfrågan på arbetskraft, men förändringarna är fortfarande allt för små för att utgöra en tydlig trend. Sysselsättningsutvecklingen kan påverkas negativt om det finns en stor brist på arbetskraft inom vissa yrken. I tabell 1 visas samtliga bristyrken i Stockholms län enligt Arbetsförmedlingens regionala Yrkesbarometer hösten 1. Listan på bristyrken omfattar yrken vilket är 13 färre än Yrkesbarometern för 11. I riket som helhet listas 19 yrken med stor brist på arbetskraft. Tabell 1 Samtliga yrken med stor brist på arbetskraft i Stockholms län enligt Yrkesbarometern hösten 1, som bygger på förmedlarnas bedömningar över arbetsmarknadsläget på ett års sikt (Källa: Arbetsförmedlingen) Stockholm Anläggningsarbetare Anläggningsmaskinförare Bussförare Byggnadsingenjörer och Byggnadstekniker Byggnadsplåtslagare Civilingenjörer, bygg och anläggning Förskollärare Golvläggare IT-arkitekter Kockar Kranförare Lastbilsmekaniker Läkare Lärare i grundskolans tidigare år Mjukvaru- och Systemutvecklare Plattsättare Soldater Taxiförare VVS-ingenjörer VVS-montörer Riket Bergarbetare, gruva Byggnadsingenjörer och Byggnadstekniker Byggnadsplåtslagare Civilingenjörer, bygg och anläggning Civilingenjörer, elkraft Civilingenjörer, gruvteknik Och metallurgi Förskollärare Ingenjörer och Tekniker inom gruvteknik och metall IT-arkitekter Kockar Lastbilsmekaniker Läkare Mjukvaru- och Systemutvecklare Operationssjuksköterskor Sjuksköterskor inom akutsjukvård Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Soldater Testare och Testledare VVS-ingenjörer Enligt Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos för Stockholms län finns tydliga tecken på att arbetslösheten kommer att öka under 13. Tid i arbetslöshet kommer även att bli allt längre, särskilt inom grupper med svag anknytning till arbetsmarkanden. I och med att arbetslösheten förväntas bli högre under 13 kommer situationen försämras mer för somliga grupper än andra. Arbetsförmedlingen har utsett fyra grupper med svag koppling till arbetsmarkanden som de kommer prioritera i sitt arbete: arbetslösa med högst förgymnasial utbildning, arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa äldre (55-64 år) och arbetslösa födda utanför Europa. 31

34 Arbetssökande 1 TABELLBILAGA Tabell 1 Arbetslösa efter kön, ålder och stadsdelsområde...33 Tabell Arbetslösa efter kön, ålder, anmälningstidens längd och stadsdelsområde...35 Tabell 3 Arbetslösa efter kön, ålder, ersättningsform och stadsdelsområde...41 Tabell 4 Arbetslösa efter medborgarskap mm, ålder och stadsdelsområde...47 Tabell 5 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd efter ålder och stadsdelsområde...48 Tabell 6 Summa arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd efter födelseland/område och stadsdelsområde...49 Tabell 7 Summa arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd efter ålder, utbildningsnivå och stadsdelsområde...51 Tabell 8 Summa arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd efter ålder, vistelsetid i Sverige och stadsdelsområde...53 Tabell 9 Arbetssökande efter sökandekategori och stadsdelsområde...55 Tabell 1 Arbetslösa i befolkningen år från 31 oktober 4 till 31 oktober 1 per stadsdelsområde...56 Tabell 11 Summa arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i befolkningen år från 31 oktober 4 till 31 oktober 1 per stadsdelsområde...58 Tabell 1 Arbetslösa i befolkningen 18-4 år från 31 oktober 4 till 31 oktober 1 per stadsdelsområde...6 Tabell 13 Summa arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i befolkningen 18-4 år från 31 oktober 4 till 31 oktober 1 per stadsdelsområde...6 3