Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se"

Transkript

1 Statistik om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2015 The Capital of Scandinavia stockholm.se

2

3 Ekonomiskt bistånd 2015 FÖRORD På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Society denna årsrapport som beskriver utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad med tonvikt på det senaste året jämfört med året innan. Syftet är att för verksamheten ge ett underlag för styrning och planering samt en allsidig information till beslutsfattare och allmänhet. Biståndsbehovet beskrivs mot bakgrund av variabler som ålder, hushållstyp, medborgarskap och födelseland. Där det är möjligt görs jämförelser mellan gruppen biståndstagare och stadens befolkning som helhet. Rapporten grundar sig på uppgifter som hämtas ur Sociala system (tidigare Paraplyet - stadens registreringssystem för bl.a. ekonomiskt bistånd, och till och med 2012 för introduktionsersättning). Rapporten omfattar tre olika typer av ersättningar till hushåll: 1. Ekonomiskt bistånd: Ekonomiskt bistånd betalas ut till dem som ansöker och inte har tillräckliga medel för sin försörjning eller annat som är nödvändigt för livsföringen och vilkas behov inte kan tillgodoses på annat sätt (SoL 4 kap 1 ). 2. Ersättning enligt LMA: Migrationsverket har ansvaret för försörjning för invandrare som saknar uppehållstillstånd och är asylsökande. Ett mindre antal hushåll finns hos kommunen (anhörigsökande) och får sin försörjning genom ersättning enligt lagen om mottagning av asylsökande m fl. (tidigare kallat asylbidrag). 3. Introduktionsersättning: Nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd har erbjudits introduktionsersättning under en 18 månaders introduktionstid, istället för ekonomiskt bistånd, från staden. Ersättningen upphörde att utbetalas i juli 2012 då ansvaret för nyanlända flyktingar helt övergått till Etableringsersättning på Arbetsförmedlingen. Fokus i rapporten ligger på redovisningen av ekonomiskt bistånd inklusive ersättning enligt LMA. Ersättning enligt LMA utgör endast 0,03 procent av det totala utbetalade biståndet, varför begreppet ekonomiskt bistånd används genomgående. När biståndshushållen redovisas per stadsdelsförvaltning placeras de, med det bistånd och biståndsmånader de haft under året, på den förvaltning de senast under året fick ekonomiskt bistånd. Varje hushåll förekommer alltså endast en gång i materialet. 1

4 Ekonomiskt bistånd 2015 Innehåll FÖRORD... 1 SAMMANFATTNING... 3 EKONOMISKT BISTÅND... 6 Kostnadsminskning för ekonomiskt bistånd... 6 Stadsdelsförvaltningarna... 8 Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd... 8 Antalet biståndshushåll minskade med 6 procent Stadsdelsförvaltningarna Arbetslöshet fortfarande det dominerande försörjningshindret Stadsdelsförvaltningarna Etableringslagen fr.o.m. 1:a december Ökande medelbidrag Stadsdelsförvaltningarna Oförändrad genomsnittlig biståndstid Stadsdelsförvaltningarna Minskad hushållsstorlek De flesta vuxna biståndstagarna är i åldern år Stadsdelsförvaltningarna Minskat biståndstagande i befolkningen Stadsdelsförvaltningarna Mer än hälften av de vuxna biståndstagarna är födda utom Europa Största andelen av biståndet till försörjningsstöd (ekonomisk grundtrygghet), men andelen övrigt ekonomiskt bistånd ökar Minskning av antalet nytillkomna biståndshushåll Stadsdelsförvaltningarna Biståndstider i ett längre perspektiv Stadsdelsförvaltningarna Avslagsbeslut Stadsdelsförvaltningarna Avslutade hushåll Avslutsorsak Stadsdelsförvaltningarna DEFINITIONER Ekonomiskt bistånd Introduktionsersättning Ersättning enligt LMA Underlag för statistiken från Sociala system (PARAPLYET) Nettostatistik Avseendemånad Biståndshushåll Biståndstagare Födelseland och Medborgarskapsgrupper Försörjningshinder Avslag Avslutade Symboler och förkortningar som används i tabellerna KODFÖRTECKNING Försörjningshinder Ändamål Avslag av ekonomiskt bistånd Avslutskoder för ekonomiskt bistånd TABELLBILAGA

5 Ekonomiskt bistånd 2015 SAMMANFATTNING Kostnaden för ekonomiskt bistånd var 943 mnkr i staden Det var en kostnadsminskning med 18 mnkr eller 1,9 procent jämfört med föregående år hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång under året. Det var en minskning med 930 hushåll eller -5,9 procent jämfört med I ett historiskt perspektiv är kostnaderna för ekonomiskt bistånd låga. Trots den inflation som varit under åren ligger kostnaderna på ungefär samma nivå som vid inledningen av lågkonjunkturen i början på 1990-talet. Antalet biståndshushåll har minskat mycket kraftigt och har inte varit så lågt sedan före 1965 (då våra tidsserier startar). Kostnadsminskningen 2015 förklaras främst av att antalet biståndshushåll minskade och att biståndshushållens storlek minskade något. Den genomsnittliga biståndstiden var i det närmaste oförändrad men kostnadsminskningen motverkades av att medelbidraget per person ökade. Medelbidraget per person var kr per månad 2015 vilket var en ökning med 282 kronor eller 5,8 procent jämfört med Observera att måttet neutraliserar för förändringar av hushållsstorleken. Eftersom riksnormen inte höjdes mellan 2014 och 2015 kan förklaringen finnas i andra kostnadsökningar som hyror mm och/eller inkomstminskning bland biståndshushållen. Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och var kronor Det var en ökning med 348 kronor eller 4,2 procent jämfört med Hushållsstorleken har minskat till i genomsnitt 1,67 personer, vilket förklarar varför medelbidraget per hushåll inte ökade procentuellt lika mycket som medelbidraget per person. Den genomsnittliga biståndstiden var 7,3 månader för biståndshushållen 2015, vilket var en knappt synbar minskning jämfört med procent av biståndshushållen hade långvarigt biståndsbehov, månader under året. De fick 73 procent av den totala biståndskostnaden. Det är mycket marginell men dock minskning av andelen hushåll och oförändrad kostnadsandelen. I stort sätt är det samma relation som under de senaste åren. Sett i ett femårsperspektiv hade 33 procent, 4 980, av alla biståndshushåll 2015 haft bistånd fem år i följd (de hade allt mellan 1 12 månader per år). De minskade i antal med 10 hushåll jämfört med 2014 men ökade i andel av biståndshushållen med 2 procentenheter. Av hushållen med bistånd alla de fem åren hade hushåll haft långvarigt biståndsbehov, mellan biståndsmånader varje år. Det var en minskning med 20 hushåll. Sammanfattningsvis förklaras kostnadsminskningen med 1,9 procent mellan 2014 och 2015 av: Förändring i mnkr Förändring i %-enheter Färre biståndshushåll -56,2-5,9 Mindre hushållsstorlek -14,2-1,5 Relativt oförändrad biståndstid -0,1 0,0 motverkades av Högre medelbidrag per person 55,5 5,8 Synergieffekt -3,2-0,3 Summa -18,3-1,9 3

6 Ekonomiskt bistånd 2015 De biståndshushållen omfattade personer De motsvarade 2,7 procent av stadens befolkning. Det var en minskning av biståndstagandet i befolkningen med 0,3 procentenheter jämfört med Det är den lägsta nivån på biståndstagandet som observerats i staden sedan 1982 när socialtjänstlagen trädde ikraft. I den vuxna befolkningen var biståndstagandet högst i åldersgruppen år med 3,3 procent, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med året innan. Ända från början av 90-talet och till och med 2007 var biståndstagandet högst bland de unga, år hade 2,5 procent av de unga ekonomiskt bistånd någon gång under året vilket var en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med barn ingick i biståndshushållen. Det innebär att 4,7 procent av stadens barn levde i hushåll som någon gång under året hade behov av ekonomiskt bistånd. Det var en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med I genomsnitt hade barnhushållen 2 barn. De flesta av dessa barn levde med en ensamstående mamma, 55 procent, medan drygt 31 procent av barnen levde med två vuxna och resterande 13 procent med en ensamstående pappa. De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar bland biståndshushållen. Så var fallet 2015 liksom tidigare år. De minskade med 510 hushåll, eller nära 5 procent jämfört med Även ensamstående män och kvinnor med barn minskade, -8 procent. Parhushållen med och utan barn minskade med 10 procent. Den högre minskningstakten av de stora hushållen gav en minskning av den genomsnittliga hushållsstorleken till 1,67 personer per biståndshushåll procent av biståndstagarna (vuxna och barn) 2015 var födda i Sverige. Mer än hälften av biståndstagarna var alltså födda utanför Sverige. I relation till befolkningen är biståndstagandet lägst bland de födda i Sverige och övriga Norden med 1,6 procent och högst bland de födda utom Norden, 6,7 procent. Det var ett minskat biståndstagande bland svenskfödda och födda i övriga Norden med 0,2 respektive 0,3 procentenhet, och en större minskning, med 0,5 procentenheter, bland de födda utanför Norden personer eller 66 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbetslöshet någon gång under Det var en minskning med personer jämfört med 2014 men en ökad andel av biståndstagarna. Personerna i kategorin har i de flesta fall varit arbetslösa utan ersättning från A-kassa/Alfa och i aktivitet av något slag. Ofta är man också utan ersättning och utan aktivitet, eller i aktivitet genom arbetsförmedlingen med låg ersättning. Många av dem har pendlat mellan olika varianter av arbetslöshetsrelaterade försörjningshinder. 28 procent eller av de vuxna biståndstagarna fanns inom kategorin sjukskriven någon gång under året och 26 procent eller av biståndstagarna hade sociala-/medicinska skäl till bistånd någon gång under året. Det var en något ökad andel av biståndstagarna i båda kategorierna jämfört med hushåll eller 30 procent av biståndshushållen var nytillkomna Det var 310 färre men en oförändrad andel nytillkomna av biståndshushållen jämfört med Ett hushåll räknas som nytillkommet då ingen av de vuxna i hushållet haft ekonomiskt bistånd året innan. En något minskad andel av de nytillkomna hushållen, 35 procent, var under 30 år. Andelen unga bland samtliga biståndshushåll var 23 procent, d.v.s. de unga är fortfarande överrepresenterade bland de nytillkomna. 4

7 Ekonomiskt bistånd biståndshushåll avslutades Det innebar att 34 procent av biståndshushållen avslutades under året vilket var en något ökad andel. Unga och de äldsta 65 år och däröver avslutas i något högre utsträckning än medelålders hushåll. Den vanligaste avslutsorsaken, 29 procent av de avslutade, var att man börjat arbeta. För nästan lika stor andel, 22 procent, av de avslutade hushållen var avslutsorsaken Okänt. 5

8 Ekonomiskt bistånd 2015 EKONOMISKT BISTÅND Kostnadsminskning för ekonomiskt bistånd Kostnaden för ekonomiskt bistånd i staden var 943 mnkr Det var en minskning av kostnaden med 18 mnkr eller 1,9 procent jämfört med Av kostnaden utgjorde 0,03 procent ersättning enligt LMA (Lagen om Mottagande av Asylsökande m.fl.) som fortsättningsvis inte särredovisas i denna rapport. (Tabell 1och 57 i tabellbilagan.) Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, Mnkr OBS att är utbetalat bistånd på dåvarande Flyktingbyrån exkluderat för bättre jämförbarhet med senare år då nyanlända flyktingar erhåller introduktionsersättning fr.o.m tom juni 2012 och senaste åren Etableringsersättning från Arbetsförmedlingen. I 25 års perspektiv framstår kostnadsutvecklingen under 2000-talet som relativt odramatisk. Efter att kostnaden sjunkit kraftigt från 1997 till 2001 (-35 procent) var förändringarna små ett par år i början av 2000-talet skedde en 9-procentig ökning då den rådande lågkonjunkturen nådde hela arbetsmarknaden (den började i IT-sektorn). Från 2005 sjönk kostnaden för ekonomiskt bistånd kontinuerligt t.o.m (-22 procent). I lågkonjunkturen 2009 var den 9 procentiga kostnadsökningen i staden oväntat låg i förhållande till utvecklingen i riket som helhet 2. Åren 2010 till 2012 präglades av dämpade kostnadsökningar för ekonomiskt bistånd i staden samtidigt som arbetslösheten ökade. De senaste tre åren har kostnaden för ekonomiskt bistånd minskat något år för år. 1 Till och med 1994 handlades stadens flyktinghushåll på Flyktingbyrån. Det bistånd som utbetalades där kan inte direkt jämställas med den introduktionsersättningen som utbetalats mellan 1995 juni 2012 och som endast utbetalades under 18 månaders introduktion. 2 Riket som helhet var kostnadsökningen för ekonomiskt bistånd 20 procent mellan 2008 och Beräkningen inkluderar introduktionsersättning vilket inte stadens siffror gör. När introduktionsersättningen inkluderas utgick1 020 mnkr i staden vilket var en ökning med 44 mnkr jämfört med 2008, alltså en kostnadsökning med endast 4 procent. 6

9 Ekonomiskt bistånd 2015 I följande diagram kan den relativt dämpade utvecklingen av utbetalat ekonomiskt bistånd i staden under de senaste konjunkturmässigt svaga åren jämföras med utvecklingen i Göteborg och Malmö ökade kostnaderna kraftigt i storstäderna utom i Stockholms stad. Kostnaden för ekonomiskt bistånd, Tkr, i Göteborg, Malmö och Stockholm Tkr Stockholm Göteborg Malmö År I följande diagram jämförs utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per invånare. Malmö ligger högst av de tre storstäderna och ökade kraftigt 2015 medan Stockholm ligger lägst. Kronor ekonomiskt bistånd per invånare i Göteborg, Malmö och Stockholm Kronor Stockholm Göteborg Malmö År 3 Årsuppgift för länet och Riket 2015 publiceras av Socialstyrelsen i juni

10 Ekonomiskt bistånd 2015 Stadsdelsförvaltningarna Totalt minskade kostnaderna i staden med 18 mnkr eller 1,9 procent. Kostnadsminskningar skedde i tio av stadens stadsdelsförvaltningar 2015 jämfört med Den största procentuella minskningen skedde i Hässelby-Vällingby med 11,6 procent eller 13,2 mnkr. I Norrmalm var minskningen 11,4 procent eller 2,2 mnkr, i Älvsjö 10,2 procent eller 1,8 mnkr och i Östermalm minskade kostnaden med 8,0 procent eller 1,5 mnkr. Tabell 56 i tabellbilagan. Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, per stadsdelsförvaltning 2014 och 2015 Tkr De största procentuella ökningarna skedde i Hägersten-Liljeholmen med 9,4 procent vilket motsvarade en ökning med 4,4 mnkr. I Bromma ökade kostnaden med 4,6 procent eller 1,5 mnkr och i Farsta med 4,5 procent eller 3,3 mnkr. Kostnadsökningen i Rinkeby-Kista var endast 0,2 procent eller 0,3 mnkr. För Enheten för hemlösa ökade kostnaden med 10,2 procent eller 3,2 mnkr. Av dem utbetalades 119 tkr av Socialjouren till andra hushåll än hemlösa. Från och med januari 2013 handläggs ekonomiskt bistånd till begravningskostnader på Boutredningsenheten på Socialförvaltningen. Dessa kostnader låg tidigare år på respektive stadsdelsförvaltning. För 2015 redovisas 3,2 mnkr ekonomiskt bistånd på Boutredningsenheten, d.v.s. för de hushåll som fick sitt senaste bistånd under året handlagt på Boutredningsenheten. Det var en ökning med 20,5 procent eller 0,5 mnkr jämfört med Totalt 2,4 mnkr utbetalades avseende ändamålet begravningskostnader i staden 2015 varav 2,2 mnkr på Boutredningsenheten. Resterande 0,2 mnkr för begravningskostnader utbetalades från stadsdelsförvaltningarna. De ytterligare 1 mnkr som redovisar på Boutredningsenheten är annat ekonomiskt bistånd eller för sådant som de avlidna fått tidigare under Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd Kostnaderna för ekonomiskt bistånd påverkas av många faktorer. Följande diagram visar inflationens påverkan på kostnaderna (skillnaden mellan kurvorna). I brist på inflationsmått som avser staden används uppgifter för riket (KPI). I löpande priser var kostnaden 325 mnkr högre 2015 än 1990 vilket motsvarar en ökning med 53 procent. I fasta priser, med 1990 års prisnivå, har kostnaden endast ökat med 1 procent. Den största delen av kostnadsökningen 8

11 Ekonomiskt bistånd 2015 mellan 1990 och 2015 kan alltså tillskrivas inflationen. De senaste sex åren har kostnaden i fasta priser minskat något. Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande och fasta priser, mnkr, Mnkr Löpande priser Fasta priser År Här presenteras de faktorer som påverkar ekonomiskt bistånd och som kan mätas via statistiken; antal hushåll, medelbidrag per person och månad, hushållsstorlek och biståndstid. Antalet biståndshushåll påverkas i sin tur av t.ex. befolkningsutvecklingen och sammansättningen, konjunkturen, arbetsmetoder och bedömningar. Medelbidraget per person och månad påverkas av normförändringar/inflation, hushållens inkomster och utgifter, handläggningsrutiner, pris- och hyresutveckling. Observera att prisutvecklingen i staden oftast ligger högre än inflationen i riket varför inflationens betydelse troligen underskattas. Varje faktors påverkan på kostnadsförändringen har beräknats genom att konstanthålla övriga faktorers påverkan (antagit att de har samma värden som året innan). Sammanfattningsvis förklaras kostnadsförändringen i staden, - 1,9 procent, mellan 2014 och 2015 av: Förändring i mnkr Förändring i %-enheter Färre biståndshushåll -56,2-5,9 Mindre hushållsstorlek -14,2-1,5 Relativt oförändrad biståndstid -0,1 0,0 motverkades av Högre medelbidrag per person 55,5 5,8 Synergieffekt -3,2-0,3 Summa -18,3-1,9 Kostnadsminskningen i staden 2015 kan alltså främst förklaras av ett minskat antal biståndshushåll och att även hushållsstorleken minskade något medan den genomsnittliga biståndstiden var relativt oförändrad. Minskningen motverkades av ett högre medelbidrag per person. Motsvarande beräkningar för respektive stadsdelsförvaltning visar något olika förklaringar till kostnadsförändringarna. Det beror bl.a. på att stadsdelsområdena sinsemellan har olika befolkningsstrukturer, och att förvaltningarna i viss mån kan ha olika arbetssätt. I Hässelby-Vällingby minskade kostnaden med 11,6 procent främst genom att antalet biståndshushåll, hushållsstorleken och biståndstiden minskade medan medelbidraget per person ökade mer dämpat än i staden som helhet. I Norrmalm berodde kostnadsminskningen med 9

12 Ekonomiskt bistånd ,4 procent på ännu kraftigare minskning av antalet biståndshushåll, större minskning av hushållsstorleken samt av biståndstiden, men medelbidraget per person ökade relativt kraftigt, mer än genomsnittet för staden. I Hägersten-Liljeholmen ökade kostnaden med 9,4 procent genom att antalet biståndshushåll ökade samtidigt som biståndstiden ökade och att ökningen av medelbidraget per person var nästan lika hög som i staden som helhet. Endast hushållsstorleken minskade något. I Bromma ökade kostnaden med 4,6 procent främst genom ökat medelbidrag per person men också längre genomsnittlig biståndstid medan både antalet biståndshushåll och den genomsnittlig hushållsstorlek minskade. (Tabell 70 i tabellbilagan.) Antalet biståndshushåll minskade med 6 procent hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång Det var en minskning med 930 hushåll eller -5,9 procent jämfört med Som nämnts bidrog minskningen av antalet biståndshushåll till kostnadsminskningen med 5,9 procentenheter. (Tabell 1 och 70 i tabellbilagan.) Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i staden Antal Mellan 1990 och 1994 ökade antalet biståndshushåll drastiskt. Den nedåtgående trenden som senare följde startade i högkonjunkturen 1997 och avstannade endast något under lågkonjunkturen 2002 till I den efterföljande högkonjunkturen, som fortfarande rådde en stor del av 2008, minskade antalet biståndshushåll ytterligare. I lågkonjunkturen 2009 vände trenden uppåt, men betydligt mer dämpat än kostnaden för ekonomiskt bistånd. Trots den kraftiga lågkonjunktur som rådde 2009 ökade inte antalet biståndshushåll i den utsträckning som t.ex. skedde i lågkonjunkturen i början av 1990-talet eller i början av 2000-talet. Efter 2009 har en dämpad minskning av antalet biståndshushåll skett år för år var antalet biståndshushåll 51 procent lägre än högkonjunkturåret Det kan återigen konstateras att den kostnadsökning som skett mellan inte är orsakad av ett högre antal biståndshushåll (trots befolkningsökning) utan framför allt beror på 10

13 Ekonomiskt bistånd 2015 högre medelbidrag per person (vilket inkluderar inflation och normhöjning) och längre biståndstider. En motverkande effekt på kostnadsökningen har också den minskande hushållsstorleken varit de senaste sju åren. Följande diagram visar utvecklingen månad för månad för biståndstagandet relaterat till konjunkturmåttet arbetslöshet. Det har som förväntats funnits en viss koppling mellan arbetslöshet och biståndstagandet, men också en tröghet vid konjunkturvändningar. När arbetslösheten sjunkit eller stigit har biståndstagandet påverkats med en viss fördröjning i de tydliga konjunkturskiftena. Under senare år har dock de relativt höga arbetslöshetsnivåerna inte återspeglat sig i biståndstagandet som istället minskat. Sedan början av 2014 har både biståndstagandet och arbetslösheten minskat. Andelen arbetslösa biståndstagare (den nedersta kurvan) följer förändringarna av det totala antalet biståndstagare relativt väl fram till inledningen av Under 2007 ökade andelen arbetslösa biståndstagare trots sjunkande arbetslöshet fram till hösten Detta berodde på att riktlinjerna i staden förändrades så att man övergick till att registreras fler, t.ex. SFIstuderande/Flyktingar i introduktion, som arbetslösa. Antalet vuxna biståndstagare (stadens månadsstatistik) samt öppet arbetslösa (enl. AF) jan 2000 dec Arbetslösa enl Af Vuxna biståndstagare Därav arbetslösa biståndstagare 0 Arbetslösa biståndstagare försörjningshinder kod 01 03, 05, 10, 11, 13, 41 och 43. När arbetslösheten började stiga under 2008 fortsatte biståndstagandet sjunka ända fram till och med oktober det året. Först därefter skedde ett trendbrott och biståndstagandet började öka något i staden. Biståndstagandet ökade dock i mycket lägre takt än arbetslösheten. Mellan oktober 2008 till december 2009 ökade biståndstagandet med nära 9 procent medan arbetslösheten i staden ökade med hela 62 procent. Perioden följde biståndstagandet arbetslöshetsutvecklingen men på en lägre nivå. Från och med andra kvartalet 2012 och till och med december 2015 har antalet vuxna biståndstagare i stort sett minskat successivt medan arbetslösheten började minska först från 11

14 Ekonomiskt bistånd 2015 början av Antalet arbetslösa biståndstagare var relativt oförändrat men har minskat från och med början av Stadsdelsförvaltningarna Antalet biståndshushåll minskade i alla stadsdelsförvaltningar utom i Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö 2015 jämfört med På Enheten för hemlösa samt på Boutredningsenheten ökade antalet biståndshushåll också något. Procentuellt var minskningen av antalet biståndshushåll störst i Östermalm med 18 procent eller 60 hushåll, i Norrmalm var minskningen 16 procent eller 50 hushåll, i Spånga-Tensta och Kungsholmen var minskningen 14 procent eller 220 respektive 50 hushåll och i Hässelby-Vällingby var minskningen 10 procent eller 195 hushåll. För övriga stadsdelsförvaltningar handlar det om minskningar mellan 2 och 8 procent. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd per stadsdelsförvaltning 2014 och 2015 Antal Procentuellt ökade antalet biståndshushåll i Hägersten-Liljeholmen med 3 procent eller 25 hushåll och i Älvsjö med 2 procent som motsvarade en ökning med 5 hushåll. På Boutredningsenheten ökade antalet biståndshushåll med 13 procent eller 30 hushåll medan ökningen var 11 procent eller 65 hushåll på Enheten för hemlösa. Av dessa 65 hushåll var 25 nyanlända hushåll handlagda av Socialjouren. Tabell 48 i tabellbilagan. Arbetslöshet fortfarande det dominerande försörjningshindret Vid handläggningen av ekonomiskt bistånd sker en bedömning av skälet till biståndsbehov och en registrering av aktuellt försörjningshinder för de vuxna i hushållet. Det finns 29 fördefinierade försörjningshinder. (Se vidare avsnittet definitioner.) Observera att skälen till biståndsbehov för en person kan skifta mellan årets månader. 12

15 Ekonomiskt bistånd 2015 För att ge en bättre överblick har försörjningshindren indelats i kategorier. Här presenteras de anpassade till Socialstyrelsens indelning 4. Arbetslös: kod 01-03, 05, 10-11, 13, 41, 43 Sjukskriven m läkarintyg: kod 06 07, 25 (inkluderar de 0-placerade från FK) Sjuk-/aktivitetsersättning: kod 09, 26 Arbetshinder/Sociala skäl: kod 23 Vård av barn: kod 08, 17, 27 Arbetar deltid, ofrivilligt: kod 04, 28 Arbetar heltid: kod 18, 29 Utan försörjningshinder, tillfälligt behov (har EGT): kod 22 Övriga: kod 15-16, 19, 24, 42 Ersättning enl. LMA (ett fåtal som inte insamlas till Socialstyrelsen) I följande diagram blir det tydligt att kostnaden för ekonomiskt bistånd till största delen uppstår vid arbetslöshet, sjukskrivning och av sociala-/medicinska skäl. Tillsammans stod de för nära 90 procent av totalkostnaden 2015 (426 mnkr, 210 mnkr respektive 206 mnkr). Det var en något minskad andel jämfört med Summa ekonomiskt bistånd efter kategori av försörjningshinder, Tkr, 2014 och 2015 Tkr Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 18. Biståndskostnaden var störst för arbetslösa, 45 procent av totalkostnaden Det var en något mindre kostnad och andel av totalkostnaden jämfört med året innan, -3,4 procentenheter. 4 Socialstyrelsen samlar in uppgifter om biståndstagarnas försörjningshinder till den nationella statistiken från och med Man presenterade resultaten enligt denna indelning inklusive personer med introduktionsersättning för 2011men exkluderar helt personer med introduktionsersättning från och med

16 Ekonomiskt bistånd 2015 Inom kategorin arbetslösa är kostnaden störst för personer som registrerats som arbetslösa utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa - i aktivitet. 217 mnkr eller 23 procent av totala biståndskostnaden utbetalades enligt detta försörjningshinder. Det var dock en minskning av kostnaden för denna grupp med 36 mnkr jämfört med För arbetslösa i program med otillräcklig ersättning från Arbetsförmedlingen minskade kostnaden med 10 mnkr till totalt 70 mnkr och kostnaden för arbetslösa med ersättning från A-kassa/Alfa minskade med nära 4 mnkr till totalt 8 mnkr Det skedde däremot en liten ökning av kostnaden för arbetslösa utan ersättning ej i aktivitet med 1,7 mnkr till nära 101 mnkr totalt och även en liten kostnadsökning för arbetslösa som väntar på A-kassa/Alfa-kassa med 1 procent till 8 mnkr. Tabell 18 i tabellbilagan. Inom kategorin Arbetslös finns också försörjningshindren Flykting i introduktion och Flykting i introduktion i aktivitet. Kostnaden för dessa två försörjningshinder har ökat kraftigt 2015 jämfört med Tillsammans har de ökat från 1,2 mnkr till 4,4 mnkr. Kostnaden för nyanländ i Etablering över 25 procent ökade med 3,9 mnkr till totalt 18,7 mnkr. Kostnaden för kategorin sjukskrivna var 210 mnkr, vilket var en ökning med 16 mnkr jämfört med 2014 och utgjorde 22 procent av den totala biståndskostnaden. Av de i kategorin ingående försörjningshindren stod Sjukskriven, ingen sjukpenning för den största kostnadsdelen med 197 mnkr. Kategorierna sjukskrivna, sjuk-/aktivitetsersättning och vård av barn kan sammantaget ses som en grupp med låg eller ingen ersättning från det statliga transfereringssystemet via Försäkringskassan (kategorin vård av barn inkluderar dock även ett antal personer som väntar barnomsorg). Gruppen fick 267 mnkr eller 28 procent av biståndskostnaderna Kategorin sociala-/medicinska skäl stod för 22 procent av den totala kostnaden eller 206 mnkr Det var en ökning med 1,8 mnkr jämfört med Följande diagram visar antalet vuxna personer med samma indelning i kategorier av försörjningshinder som i föregående diagram. Observera att en person endast kan finnas en gång inom varje kategori, men dock i fler än en kategori under året 5. Sedan 2005 har varje person i genomsnitt nära 2 olika försörjningshinder under året. Observera att antalet biståndstagare med de olika försörjningshindren i tabellen alltså inte kan summeras. Tabell 17 i tabellbilagan. 5 Från och med 2004 kan de vuxna biståndstagarnas olika försörjningshinder följas. Tidigare registrerades endast försörjningshinder för hela hushållet. Redovisningen av personernas försörjningshinder under året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder under årets biståndsmånader. Varje vuxen person kan alltså finnas redovisad under mer än ett av försörjningshindren under ett år, dock endast en gång under respektive försörjningshinder. 14

17 Ekonomiskt bistånd 2015 Vuxna biståndstagare efter kategori av försörjningshinder, 2014 och 2015 Antal Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell personer eller 60 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbetslöshet någon gång Det var en minskning med personer jämfört med 2014 och en minskad andel av biståndstagarna. Kategorin arbetslösa omfattar alltså en långt större andel av de vuxna biståndstagarna än den andel av kostnaden för ekonomiskt bistånd de fick (45 procent). Jämförelsen av kostnader för biståndstagare i olika kategorier visar att årskostnaden per arbetslös person ( kronor) är lägre än för dem med sociala-/medicinska skäl ( kronor) och de sjukskrivna ( kronor). Den lägre kostnaden beror bl.a. på att biståndstiden för personer i arbetslöshet är något kortare än för gruppen med sociala-/medicinska skäl och sjukskrivna. Inom kategorin arbetslösa hade eller 32 procent av de vuxna biståndstagarna försörjningshindret arbetslös utan ersättning av A-kassa/Alfa-kassa i aktivitet någon gång under året Det innebär oftast aktivitet på Jobbtorg Stockholm eller annan Kommunal arbetsmarknadsinsats personer eller 26 procent var någon gång arbetslös utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa och ej i aktivitet. Det var en minskning av antal arbetslösa (utan ersättning) som inte var i aktivitet med 350 personer, och en minskning med personer av dem i aktivitet jämfört med De arbetslösa med otillräcklig ersättning i AF-program minskade med 400 till personer Observera att om samma person först haft t.ex. försörjningshindret arbetslös utan ersättning och sedan gått över till i aktivitet redovisas personen i båda grupperna i tabell 17, men endast en gång i kategorin arbetslös i diagrammet. Inom kategorin sjukskriven finns personer eller 25 procent av de vuxna biståndstagarna någon gång under året. Det var en minskning med 30 personer jämfört med 2014 men en ökning av andelen av biståndstagarna. Gruppen fick i genomsnitt kronor per person av detta skäl under året personer fick bistånd p.g.a. sociala-/medicinska skäl någon gång under 2015 vilket var en minskning med 170 personer jämfört med De utgör 24 procent av de vuxna biståndstagarna, vilket var en något ökad andel av biståndstagarna. Gruppen fick i genomsnitt kronor per person under året. 15

18 Ekonomiskt bistånd 2015 De vuxna biståndstagarnas finns redovisade efter sitt vanligaste försörjningshinder under året i tabell 19, 20 och 21 i tabellbilagan. Det innebär att de redovisas på det försörjningshinder de vanligen hade under året, och om två försörjningshinder var lika frekventa sker redovisningen på det senast förekommande. Det ger en nettoredovisning av de vuxna biståndstagarna. Tabellerna kan därför ge en mer överblickbar information och över vilka åldrar och hushållstyper som är frekventa för olika försörjningshinder. Stadsdelsförvaltningarna Fördelningen av biståndskostnaderna på försörjningshindergrupperna ser något olika ut på stadsdelsförvaltningarna. Befolkningsstruktur och socioekonomiska förhållanden påverkar vilka hinder befolkningen har för att nå egen försörjning. I följande diagram framgår andelen av kostnaden för ekonomiskt bistånd till arbetslöshet, sjukskrivningar och sociala-/medicinska skäl i respektive stadsdelsförvaltning och i staden som helhet. Ytterstadsområdena med yngre befolkning har i något större utsträckning kostnader av arbetslöshetsskäl än i innerstadsförvaltningarna Norrmalm och Östermalm. Socioekonomiskt starkare stadsdelsförvaltningar har över lag lägre kostnader, och arbetslöshet är i mindre utsträckning vanligt vid biståndsansökan. När det gäller sjukskrivna är det något vanligare med högre kostnadsandel i områden med äldre befolkning än i övriga staden. I stora drag tenderar innerstaden och närförort att ha något större andel av kostnaden för sjukskrivningar än i ytterstaden. De personer som redovisas på Boutredningsenheten med dessa grupper av försörjningshinder fick tidigare under året ekonomiskt bistånd enligt dessa försörjningshinder på någon stadsdelsförvaltning eller enheten för hemlösa. Den största andelen av de avlidna hade dock haft försörjningshindret Utan försörjningshinder - har inkomst över norm. Kostnaden för arbetslös, sjukskriven respektive sociala-medicinska skäl, %, per stadsdelsförvaltning 2015 % Arbetslös Sjukskriven Sociala-medicinska skäl 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 16

19 Ekonomiskt bistånd 2015 Hur de vuxna biståndstagarna fördelar sig på försörjningshindren i stadsdelsförvaltningarna redovisas i tabell 54 i tabellbilagan. Observera att redovisningen av personernas försörjningshinder under året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder olika biståndsmånader under året. I tabell 55 finns nettoredovisning efter biståndstagarnas vanligaste försörjningshinder under året. Etableringslagen fr.o.m. 1:a december 2010 Från och med 1:a december 2010 har Arbetsförmedlingen, enligt den nya lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, det samordnande ansvaret för nyanländas etablering och beslutar om rätten till etableringsplan och etableringsersättning. De nyanlända som kom fram till och med november 2010 fortsatte handläggas i staden under deras ca 18 månader långa introduktionstid. Under introduktionstiden utbetalade staden introduktionsersättning till dessa nyanlända. Antalet hushåll med introduktionsersättning minskade successivt fram till och med juni 2012, då ersättningsformen upphörde helt. Vid ett antal situationer kan de nyanlända som omfattas av Etableringslagen ha behov av ekonomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen. Både under glappet innan första utbetalningen av etableringsersättning samt i andra situationer då etableringsersättningen inte är tillräcklig för hushållets försörjning eller då den nyanlände inte får etableringsersättning alls. I följande diagram redovisas antalet biståndshushåll med någon av de tre försörjningshinder som ska användas för personer som omfattas av Etableringsersättningen. Antalet biståndshushåll med försörjningshinder gällande Etableringsersättning, Antal 100 år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år Under 2015 fick 460 hushåll ekonomiskt bistånd enligt någon av de tre försörjningshinder som gäller personer som omfattas av Etableringsersättningen 6. Det var 150 fler än året innan fanns det något etablerings-hushåll på alla stadsdelsförvaltningar, även i Älvsjö som 6 Försörjningshindren Nyanländ i etablering och Nyanländ % etablering ligger i kategorin Arbetslös. Försörjningshindret Nyanländ 0-24 % etablering finns i kategorin Övrig. 17

20 Ekonomiskt bistånd 2015 inte tidigare haft något med registrering av försörjningshinder gällande etablering. Flest etableringshushåll finns i Spånga-Tensta, och Enskede-Årsta-Vantör. På Enheten för hemlösa redovisas här 24 hushåll som fått ekonomiskt bistånd enligt försörjningshinder som gäller etablering. Dessa har handlagts av Socialjouren under 2015 men registreringen av ekonomiskt bistånd har skett under Socialförvaltningen centralt och därför ihopblandats med de hushåll som tillhör Enheten för hemlösa. I följande diagram presenteras summa utbetalat ekonomiskt bistånd som registrerats enligt de tre försörjningshinder som gäller etablering, sammantaget 19,8 mnkr i staden Det var en ökning med 3,6 mnkr jämfört med De 0,6 mnkr som redovisas på Enheten för hemlösa har utbetalats av Socialjouren till nyanlända (se ovan). Summa ekonomiskt bistånd utbetalat efter försörjningshinder gällande Etablering, Tkr, Tkr år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år Mest ekonomiskt bistånd utbetalat enligt dessa försörjningshinder skedde i Spånga-Tensta och Skarpnäck, följt av Farsta och Enskede-Årsta-Vantör. De 460 hushåll som fått ekonomiskt bistånd enligt etableringsskäl har också fått ekonomiskt bistånd enligt andra försörjningshinder med ytterligare 7,5 mnkr under året. Detta bistånd kan ha utbetalats inledningsvis, under etableringsfasen eller efter etableringsperiodens slut. Observera att de nyanlända hushåll som enbart fått ekonomiskt bistånd enligt andra försörjningshinder än de etableringsrelaterade inte kan identifieras i denna statistik. 18

21 Ekonomiskt bistånd 2015 Ökande medelbidrag Medelbidraget per hushåll och månad påverkas av normhöjning, hyreshöjningar och övrig inflation, hushållens storlek samt relationen mellan hushållens inkomster och utgifter. För 2015 skedde inte någon årlig normhöjning (grundat på KPI-förändringen mellan 2013 och 2014). Under 2015 ökade inte KPI men hyrorna i allmännyttan ökade ca 1,2 procent. Här presenteras tre olika mått för medelbidrag; medelbidraget per person och månad, medelbidraget per viktad person och månad samt medelbidraget per hushåll och månad. Medelbidraget per person och månad ökade med 282 kronor, 5,8 procent, till kr 2015 jämfört med Isolerat från andra förändringar i biståndstagandet innebär det en kostnadsökning på 56 mnkr för helåret. Observera att alla personer i detta mått väger lika mycket oavsett om de är vuxna i par, ensamstående eller är barn. (Tabell 30 i tabellbilagan.) Medelbidraget per viktad person tar dessutom hänsyn till hushållssammansättningen och därmed till att ett barn inte kostar lika mycket som en vuxen och att en vuxen ensamstående kostar mer än en vuxen i ett par. Den skillnad i medelbidrag mellan åren som uppkommer av att hushållsstorleken och hushållssammansättningen förändras elimineras i detta mått. Av de olika måtten på medelbidrag belyser detta utvecklingen bäst. I löpande priser, den övre kurvan i följande diagram, var medelbidraget per viktad person kronor per månad Det var en ökning med 318 kr per viktad person eller 5,2 procent jämfört med Detta mått har alltså procentuellt ökat något mindre jämfört med måttet medelbidrag per person. Det beror främst på att de ensamstående vuxna, som har högre kostnadsvikt, utgjorde en större andel av biståndstagarna. Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, i löpande och fasta priser Kronor Löpande priser Fasta priser Den nedre kurvan i diagrammet visar utvecklingen av medelbidraget per viktad person i fasta priser, efter det att hänsyn tagits till KPI (Konsumentprisindex) med 1990 års prisnivå som bas. Den visar att medelbidraget 2015 per viktad person var kronor i 1990 års priser, d.v.s. när prisutvecklingens effekt på kostnaden har eliminerats. I fasta priser ökade kostnaden per viktad person med 5,2 procent jämfört med En ökning som alltså inte beror på ändrad hushållsstorlek eller hushållssammansättning, inflation, förändring av antal hushåll eller biståndstider. Skillnaden får sökas i en utgiftsökning högre än inflationen och/eller i att biståndshushållens inkomster minskat eftersom det inte skedde någon normhöjning. 19

22 Ekonomiskt bistånd 2015 Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och visas i följande diagram. Det var kronor 2015 och en ökning med 4,2 procent eller 348 kronor jämfört med I fasta priser ökade medelbidraget per hushåll och månad med 4,3 procent. Att medelbidraget per hushåll ökat mindre än det ökat per person beror på att hushållsstorleken minskat. Andelen ensamstående hushåll har ökat Medelbidrag per hushåll och månad, löpande och fasta priser, Kronor Löpande priser Fasta priser De unga och de äldre biståndshushållen är oftare ensamstående män och kvinnor utan barn, som i och med det har lägre kostnader och därmed lägre medelbidrag per hushåll. För de unga under 25 år var medelbidraget kronor per månad Det var en relativt kraftig ökning med 373 kronor jämfört med 2014, men var fortfarande den åldersgrupp som hade det lägsta medelbidraget. Medelbidraget ökar med äldre åldersgrupp t.o.m. åldersgruppen år som har det högsta medelbidraget med kronor. I de äldre åldersgrupperna är medelbidraget lägre. I åldersgruppen 65 år ökade medelbidraget med hela kronor till kronor Hur medelbidraget ser ut för olika grupper visas i tabell i tabellbilagan. Kronor per hushåll och månad efter registerledarens ålder 2014 och 2015 Kronor Samtliga 20

23 Ekonomiskt bistånd 2015 Kronor per hushåll och månad efter hushållstyp 2014 och 2015 Kronor Ensamst Ensamst man u barn man m barn Ensamst kv u barn Ensamst kv m barn Par utan barn Par med barn Dödsbo Samtliga Det finns möjlighet att jämföra utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per biståndshushåll och år mellan storstäderna. Måttet tar inte hänsyn till hushållsstorlek eller biståndstid under året. Uppgift för Stockholms Län och Riket 2015 publiceras i den nationella statistiken i juni I Riket utbetalas lägre bistånd per år och hushåll än i storstäderna. Kronor per hushåll och år, , i Stockholm, Göteborg, och Malmö Kronor Stockholm Göteborg Malmö År 21

24 Ekonomiskt bistånd 2015 Stadsdelsförvaltningarna Medelbidraget per viktad person och månad är lägst i ytterstadsförvaltningarna Skärholmen, Hässelby-Vällingby, Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta men också Bromma, Enskede-Årsta- Vantör och Älvsjö ligger relativt lågt. Innerstaden samt Enheten för hemlösa har det högsta medelbidragen per viktad person. Allra högst är medelbidraget per viktad person på Boutredningsenheten vilket innefattar begravningskostnader. Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2014 och 2015 Kronor Medelbidraget per viktad person ökade i alla stadsdelsförvaltningar utom i Älvsjö Den största ökningen skedde i Norrmalm med 814 kronor vilket var en ökning med 12 procent. Även i Spånga-Tensta, Farsta, Bromma och Södermalm var ökningen stor, mellan kronor, och procentuellt långt större än i staden som helhet. I Älvsjö skedde en minskning med 274 kronor eller 4,1 procent till kronor I följande diagram presenteras medelbidraget per hushåll och månad per stadsdelsförvaltning. När som här inte hänsyn är tagen till hushållens storlek och sammansättningen är bilden en annan vid jämförelser mellan stadsdelsförvaltningarna än ovan. De proportionellt dyrare kostnaderna för ensamstående i innerstaden ser ut att utjämnas av högre kostnader för större hushåll i ytterstaden (per månad). Även medelbidraget per hushåll och månad har ökat i de flesta stadsdelsförvaltningarna utom i Älvsjö och Hässelby-Vällingby. I Älvsjö minskade medelbidraget per hushåll och månad med 499 kronor, -5,9 procent, och i Hässelby-Vällingby med 27 kronor, -0,3 procent. 22

25 Ekonomiskt bistånd 2015 Medelbidrag per hushåll och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2014 och 2015 mest ökade medelbidraget per hushåll och månad i Kronor Mest ökade medelbidraget per hushåll och månad i Spånga-Tensta, 876 kronor eller 10 procent. I Norrmalm och Farsta var ökningen drygt 600 kronor eller över 7 procent. I Bromma och Kungsholmen skedde ökningar på omkring 7 procent jämfört med dryga 4 procent i staden som helhet. Medelbidraget per hushåll, per person och per viktad person och månad för stadsdelsförvaltningarna finns redovisade i tabell i tabellbilagan. Oförändrad genomsnittlig biståndstid Hushållen fick i genomsnitt bistånd 7,3 månader 2015, vilket var oförändrat jämfört med 2014 (- 0,001 månader). Den marginella minskningen av biståndstiden bidrog till kostnadsminskningen för ekonomiskt bistånd med 0,1 mnkr. I ett längre perspektiv har biståndstiden ökat relativt kontinuerligt och är nu den högsta som uppmätts i staden sedan mätningarna började Tabell 34 samt i tabellbilagan. Tendensen sedan 1990 är att i samband med lågkonjunktur ökar den genomsnittliga biståndstiden medan högkonjunktur har inneburit relativt oförändrad biståndstid. I högkonjunkturen var alltså biståndstiderna relativt oförändrade. I lågkonjunkturen 2009 fortsatte den genomsnittliga biståndstiden att öka och har sedan fortsatt att öka något fram till och med 2014 under den långsamma återhämtningen av konjunkturen som pågått.. 23

26 Ekonomiskt bistånd 2015 Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen Månader/år ,1 procent av hushållen hade långvarigt biståndsbehov, månader, under Det var en något minskad andel jämfört med 2014, från 43,3 procent. Endast 22 procent av biståndshushållen hade kortvarigt biståndsbehov, 1-2 månader, vilket var en oförändrad andel jämfört med Det är också den lägsta uppmätta andel hushåll med kortvarigt behov sedan Biståndshushåll med långa biståndstider har dominerat sedan Tidigare var förhållandet det omvända. Under början av 90-talet dominerade hushåll med korta biståndstider. Ekonomiskt bistånd är inte ett tillfälligt komplement till försörjning för dessa hushåll, vilket det var avsett att vara. Tabell i tabellbilagan. Biståndshushåll och kostnad fördelade efter hushållens biståndstid, %, 2015 % Andel av utbetalat bistånd Andel av hushåll 1-2 mån 3-4 mån 5-6 mån 7-9 mån mån Diagrammet illustrerar att hushåll med långa biståndstider ger höga årskostnader. 73 procent av kostnaden för ekonomiskt bistånd gick till de 43 procent av hushållen som hade långa biståndstider Det är en relativt oförändrad bild ända sedan Endast 3 procent av 24

27 Ekonomiskt bistånd 2015 kostnaden 2015 gick till de 22 procent av hushållen som hade kort biståndstid. Det är också ett förhållande som är relativt oförändrat sedan Som jämförelse kan nämnas att 1990 gick drygt 50 procent av kostnaden till de knappt 20 procent av hushållen som hade långvarigt behov och 9 procent av kostnaden till de 45 procent som hade kortvariga behov. Stadsdelsförvaltningarna Den genomsnittliga biståndstiden är allmänt något längre i ytterstadsområdena än i innerstaden. I sex av stadsdelsförvaltningarna minskade den genomsnittliga biståndstiden något 2015 jämfört med I Älvsjö minskade biståndstiden med nära 0,5 månader, i Södermalm med 0,3 månader, i Norrmalm och Skarpnäck med nära 0,2 månader och den minskade något marginellt i Hässelby-Vällingby och Enskede-Årsta-Vantör. Biståndstiden ökade 2015 med 0,4 månader i Kungsholmen och Östermalm, med drygt 0,3 månader i Bromma och Farsta, med nära 0,2 månader i Rinkeby-Kista och omkring 0,1 månad i Hägersten-Liljeholmen och Spånga-Tensta jämfört med Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen per stadsdelsförvaltning 2014 och 2015 Månader 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Följande diagram visar hur andelen hushåll med långvarigt biståndsbehov (10-12 månader) av biståndshushållen varierar mellan stadsdelsförvaltningarna samt hur andelen förändrats mellan 2014 och Stadsdelsförvaltningarna i yttre västerort har högre andel hushåll med långtidsbehov än de övriga stadsförvaltningar. Störst andel hushåll med långa biståndstider finns i Rinkeby-Kista och i Spånga-Tensta med 51 procent. Även i Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Hässelby-Vällingby och Skarpnäck, med mellan 43 och 46 procent, ligger högre än genomsnittet i staden. Lägst andel finns i Bromma (34 procent) följt av Norrmalm (35 procent). Även Kungsholmen, Älvsjö och Hägersten-Liljeholmen har låg andel hushåll med långvarigt biståndsbehov, under 37 procent. Antalet långtidsberoende biståndshushåll har minskat i alla stadsdelsförvaltningar utom i Hägersten-Liljeholmen och Bromma Då övriga biståndshushåll minskat mer så har andelen långtidsberoende endast minskat i sju stadsdelsförvaltningar. Andelen långtidsberoende hushåll minskade mest i Älvsjö (-7,0 procentenheter). I sju av stadsdelsförvaltningarna hade dock andelen ökat. Störst ökning av andelen långtidsberoende hushåll skedde i Bromma och 25

28 Ekonomiskt bistånd 2015 Östermalm (+ 4 procentenheter) men också i Kungsholmen och Spånga-Tensta var ökningen relativt stor. Se vidare tabell Andelen hushåll med långvarigt bistånd (10-12 månader) per stadsdelsförvaltning 2014 och 2015 % Minskad hushållsstorlek Den genomsnittliga hushållsstorleken minskade något bland biståndshushållen för åttonde året i följd var hushållsstorleken 1,67 personer per hushåll vilket var en minskning med 0,02 person per hushåll jämfört med (Tabell 4 i tabellbilagan.) Det bidrog till kostnadsminskningen för ekonomiskt bistånd med 14 mnkr. Observera att skalan i diagrammet inte börjar från noll för att tydliggöra förändringarna mellan åren. Förändringarna av hushållsstorleken kan synas som relativt små, men fler stora biståndshushåll med högre medelbidrag och som ofta också har långa biståndstider får ändå märkbara konsekvenser för kostnaderna. 26

Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2016 The Capital of Scandinavia stockholm.se Ekonomiskt bistånd 2016 FÖRORD På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Society denna årsrapport

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Ekonomiskt bistånd 2014 FÖRORD På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Strategy denna årsrapport

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Ekonomiskt bistånd 2013 FÖRORD På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Strategy denna årsrapport

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning 2011

Statistik. om Stockholm. Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning 2011 Statistik om Stockholm Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning 2011 Ekonomiskt bistånd 2011 FÖRORD På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Eurofutures denna årsrapport

Läs mer

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND OCH INTRODUKTIONSERSÄTTNING 2010 S 2011:05 2011-05-25 Lena Liljeholm 08-508 35 071 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB Ekonomiskt

Läs mer

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND OCH INTRODUKTIONSERSÄTTNING 2009 S 2010:03 2010-05-20 Lena Liljeholm 08-508 35 071 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB Ekonomiskt

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Minskat behov av ekonomiskt bistånd 2007 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning 2007

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Minskat behov av ekonomiskt bistånd 2007 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning 2007 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning 2007 S 2008:9 Lena Liljeholm Elin Levin 2008-06-19 Tel: 508 35 071 Tel: 508 35 037 Minskat

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd

Statistik. om Stockholm. Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd Statistik om Stockholm Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd Juli 212 och preliminära uppgifter för augusti 212 FÖRORD För att belysa utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad sammanställer

Läs mer

Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 1 fördelade efter stadsdelsförvaltning

Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 1 fördelade efter stadsdelsförvaltning Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 1 fördelade efter stadsdelsförvaltning År Stadsdelsförvaltning Summa Månad 2013 feb 1 519 1 111 1 153 385 219 213 192 710 1 268 564 816 183 485 782 358 22 9 980 mar

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning

Statistik. om Stockholm. Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Statistik om Stockholm Sociala Förhållanden Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning December 211 och preliminära uppgifter för Januari 212 FÖRORD För att belysa utvecklingen av ekonomiskt bistånd

Läs mer

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING Januari och preliminära uppgifter för februari 21 Soc 21:2 21-3-4 Eva Ahlgren 8-58 35 55 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS-

Läs mer

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING Mars och preliminära uppgifter för april 211 Soc 211:4 211-5-4 Eva Ahlgren 8-58 35 55 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS-

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 21 SA 21:3 21-4-19 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs på

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 2011 ARBETSMARKNAD: SA 2011: Patrik Waaranperä

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 2011 ARBETSMARKNAD: SA 2011: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 211 SA 211:3 211-4-13 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport januari 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport januari 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport januari 214 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm. Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december 215 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport april 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport april 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport april 214 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.

Läs mer

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING Augusti och preliminära uppgifter för september 29 Soc 29:9 29-1-5 Eva Ahlgren 8-58 35 55 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS-

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december 214 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.

Läs mer

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING Maj och preliminära uppgifter för juni 29 Soc 29:6 29-7-8 Eva Ahlgren 8-58 35 55 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Januari 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: EKONOMISKT BISTÅND SAMT INTRODUKTIONSERSÄTTNING April och preliminära uppgifter för maj 29 Soc 29:5 29-6-3 Eva Ahlgren 8-58 35 55 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden September 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden November 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Oktober 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: STADSDELSOMRåDEN Oktober 2011. SA 2011: 2011-1 - Patrik Waaranperä 08-613 08 81

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: STADSDELSOMRåDEN Oktober 2011. SA 2011: 2011-1 - Patrik Waaranperä 08-613 08 81 STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ArbetssöKANDE i STADSDELSOMRåDEN Oktober 211 SA 211: 211-1 - Patrik Waaranperä 8-613 8 81 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är

Läs mer

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden Januari 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-02-11 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per 2014

Läs mer

Arbetssökande i stadsdelsområden Maj 2011. SA 2011:05 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027

Arbetssökande i stadsdelsområden Maj 2011. SA 2011:05 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 STATISTIK OM STHLM Arbetsmarknad: Arbetssökande i stadsdelsområden Maj 211 SA 211:5 211-6-17 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Maj 2008 och preliminära uppgifter för juni 2008 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Maj 2008 och preliminära uppgifter för juni 2008 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Maj 28 och preliminära uppgifter för juni 28 Något minskat behov av ekonomiskt bistånd 1

Läs mer

Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1

Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 År Ekonomiskt bistånd 1 Därav Månad Antal Kostnad Kronor/ Ersättning enligt LMA hushåll i tkr hushåll Antal Kostnad Kronor/ hushåll i tkr hushåll 2013

Läs mer

Verksamhetsrapport 2013:02

Verksamhetsrapport 2013:02 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 211 och 212 samt perioden 28-212 Verksamhetsrapport 213:2 Sammanfattning För perioden 211 och 212 har kostnaden för försörjningsstödet minskat

Läs mer

Verksamhetsrapport 2014:02

Verksamhetsrapport 2014:02 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 212 och 213 samt perioden 28-213 Verksamhetsrapport 214:2 Sammanfattning Försörjningsstödskostnaden ökade i jämförelse mellan 212 och 213

Läs mer

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Augusti 2008 och preliminära uppgifter för september 2008

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Augusti 2008 och preliminära uppgifter för september 2008 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Augusti 28 och preliminära uppgifter för september 28 hushåll färre än 1 9 983 hushåll fick

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: September SA 2011: Patrik Waaranperä

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: September SA 2011: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden September 211 SA 211:9 211-1-17 Patrik Waaranperä 8-613 8 81 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per augusti 2013

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per augusti 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2013-09-02 UAN-2013-0092 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per augusti 2013

Läs mer

Arbetssökande i stadsdelsområden Augusti SA 2011: Patrik Waaranperä

Arbetssökande i stadsdelsområden Augusti SA 2011: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM Arbetsmarknad: Arbetssökande i stadsdelsområden Augusti 211 SA 211:8 211-9-15 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är

Läs mer

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Januari 2008 och preliminära uppgifter för februari 2008. Ekonomiskt bistånd 1

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Januari 2008 och preliminära uppgifter för februari 2008. Ekonomiskt bistånd 1 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Januari 28 och preliminära uppgifter för februari 28 Svagt minskat behov av ekonomiskt bistånd

Läs mer

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning April 2008 och preliminära uppgifter för maj 2008

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning April 2008 och preliminära uppgifter för maj 2008 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning April 28 och preliminära uppgifter för maj 28 Något ökat behov av ekonomiskt bistånd 1 3

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2008 S 2009:2 2009-03-24 Roland Engkvist 08-508 35 011 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB Arbetssökande i stadsdelsområden

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2009 S 2010:1 2010-03-23 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport ingår

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 21 SA 21:6 21-7-26 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs på

Läs mer

Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 och introduktionsersättning

Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 och introduktionsersättning Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 och introduktionsersättning År Ekonomiskt bistånd 1 Därav Introduktionsersättning Månad Antal Kostnad Kronor/ Ersättning enligt LMA Antal Kostnad Kronor/

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Juni 2008 och preliminära uppgifter för juli 2008 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Juni 2008 och preliminära uppgifter för juli 2008 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Juni 28 och preliminära uppgifter för juli 28 Något minskat behov av ekonomiskt bistånd

Läs mer

Postbeskrivning för inrapportering av uppgifter om ekonomiskt bistånd

Postbeskrivning för inrapportering av uppgifter om ekonomiskt bistånd Postbeskrivning för inrapportering av uppgifter om ekonomiskt bistånd Data lämnas i form av en textfil med tabbavgränsningar och där varje rad avslutas med CRLF (carriage return line feed). Nedan finns

Läs mer

Utredning av långtidsberoende 2013

Utredning av långtidsberoende 2013 RAPPORT 1(11) 2013-12-06 AVN 2013/0246-1 009 Handläggare, titel, telefon Anna Nilsson, utredare/statistik 011-15 23 71 Utredning av långtidsberoende 2013 Inledning Norrköpings kommun har en hög andel långtidsberoende

Läs mer

Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 och introduktionsersättning

Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 och introduktionsersättning Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 och introduktionsersättning År Ekonomiskt bistånd 1 Därav Introduktionsersättning Månad Antal Kostnad Kronor/ Ersättning enligt LMA Antal Kostnad Kronor/

Läs mer

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Syftet med utökningen av statistiken är att fortlöpande och systematiskt kunna följa hur problem och behov

Läs mer

Verksamhetsrapport 2012:01

Verksamhetsrapport 2012:01 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 21 och 211 samt perioden 28-211 Verksamhetsrapport 212:1 Sammanfattning För perioden helår 21 och 211 finner vi att kostnaden för försörjningsstödet

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2016-01-13 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr 2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än

Läs mer

Att registrera försörjningshinder, arbetsmarknadsinsatser och avslutsorsaker

Att registrera försörjningshinder, arbetsmarknadsinsatser och avslutsorsaker Att registrera försörjningshinder, arbetsmarknadsinsatser och avslutsorsaker Ny nationell statistik om ekonomiskt bistånd från 2017 Anette Agenmark Utgångspunkter för föredraget Vanliga frågor och missuppfattningar

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per februari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per februari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-03-14 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per februari

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-06-04 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-05-08 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

715 Skarpnäck

715 Skarpnäck Nyckeltal till årsredovisningen 2012 Stadsdelsnämnd 710 Östermalm Data avser år 2012 Data för 2011 är med för att kunna se skillnad Nyckeltal för Pedagogisk verksamhet Förskola Nyckeltal 2. Andel årsarbetare

Läs mer

Beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad 2015 Juni 2016

Beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad 2015 Juni 2016 Beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad 2015 Juni 2016 stockholm.se Juni 2016 Diarienummer: 3.1.2-141/2016 Utgivare: Socialförvaltningen 4 (118) Innehåll Förkortningar 6 Inledning 8 Demografi

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-11-03 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-10-06 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd

Uppföljning ekonomiskt bistånd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-01-18 Diarienummer AMN-2017-0002 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Nyckeltal till årsredovisningen 2013 Stadsdelsnämnd 718 Farsta Data avser år Rinkeby-Kista Data för Spånga-Tensta

Nyckeltal till årsredovisningen 2013 Stadsdelsnämnd 718 Farsta Data avser år Rinkeby-Kista Data för Spånga-Tensta Nyckeltal till årsredovisningen 2013 Stadsdelsnämnd 718 Farsta Data avser år 2013 701 Rinkeby-Kista Data för 2012 703 Spånga-Tensta med är med för att kunna se skillnad 704 Hässelby-Vällingby 706 Bromma

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Jobbtorg för unga. Thomas Lundberg. utvecklingschef

Jobbtorg för unga. Thomas Lundberg. utvecklingschef Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2015-05-07 Handläggare Linda Truvered Telefon: 08-508 35 804 Till Arbetsmarknadsnämnden den 19 maj 2015 Ärende

Läs mer

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Befolkningsöversikt 2008 S 2009:07 2009-07-01 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt

Läs mer

Utvecklingen av utbetalt ekonomiskt bistånd 2013

Utvecklingen av utbetalt ekonomiskt bistånd 2013 RAPPORT 1(6) 2013-11-20 AVN 2013/0211-1 040 Handläggare, titel, telefon Anna Nilsson, utredare/statistik 011-15 23 71 Utvecklingen av utbetalt ekonomiskt bistånd 2013 Sammanfattning I den här rapporten

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Stockholms stadshus September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Den borgerliga politiken slår hårt mot Rinkeby - sammanfattning Rinkeby är

Läs mer

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011 Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Eurofutures har med Stadsledningskontoret om sammanställande av statistikrapporter.

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2015 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2012

Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2012 Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2012 Information: Statistikfrågor: Stina Björk tel. 075-247 36 16 Statistikfrågor: Andreas Petersson tel. 075-247 36 19 Ämnesfrågor:

Läs mer

Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD)

Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD) Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD) Den enskildes rätt till bistånd regleras i 4 kap. 1 SoL. I paragrafen anges att den som inte själv

Läs mer

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 STATISTIK OM STHLM Sociala Förhållanden: OHÄLSOTAL I STOCKHOLM 2010 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 Ohälsotal 2010 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form

Läs mer

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader Karl Martin Sjöstrand 2009-06-06 ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader ResursRådet ska arbeta med personer som inte får sina behov tillgodosedda inom befintliga verksamheter

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Bilaga 1 Hela staden. Antal vuxna bidragstagare med ekonomiskt bistånd och ersättning enligt LMA för respektive försörjningshinder 1 2006

Bilaga 1 Hela staden. Antal vuxna bidragstagare med ekonomiskt bistånd och ersättning enligt LMA för respektive försörjningshinder 1 2006 1 Bilaga 1 Hela staden. Antal vuxna bidragstagare med ekonomiskt bistånd och ersättning enligt LMA för respektive försörjningshinder 1 2006 Arbetslöshet 11% SFI 15% 12% 15% 11% 36% Otillräcklig ers. fr

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Skuldsanering av hyreskostnader och kostnader för boenden

Skuldsanering av hyreskostnader och kostnader för boenden ENSKEDE ÅRSTA VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING ARBETE OCH BISTÅND Handläggare: Eva Britt Lönnback Telefon: 8-58 14 152 DNR: 5-273/28 SID 1 (8) 28-5-22 Till Enskede-Årsta- s stadsdelsnämnd Skuldsanering av hyreskostnader

Läs mer

Befolkning: Befolkningsöversikt S 2011: Jon Danielsson & Jeanette Bandel

Befolkning: Befolkningsöversikt S 2011: Jon Danielsson & Jeanette Bandel STATISTIK OM STHLM Befolkning: Befolkningsöversikt 21 S 211:8 211-6-22 Jon Danielsson & Jeanette Bandel 8-58 35 25 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar,

Läs mer

Bostadsmarknaden: tydliga skillnader mellan andrahand- och köpmarknaden

Bostadsmarknaden: tydliga skillnader mellan andrahand- och köpmarknaden 6 januari 07 Bostadsmarknaden: tydliga skillnader mellan andrahand och köpmarknaden Hyresstatistik framtagen av bostadssajten, tillsammans med data från Svensk Mäklarstatistik, visar var det är som mest

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-3- Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Februari 21 E-post

Läs mer

Beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad. Rapport 2011

Beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad. Rapport 2011 SoN Dnr 3.1-202/2012 Beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad Rapport 2011 April 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅ- GOR Innehållsförteckning Inledning... 4 Demografi...

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-11-19 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09 Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning SIDAN 1 TRYGG I STOCKHOLM? 211 En stadsövergripande trygghetsmätning Stockholms stad Brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor Projektledare: Niklas Roth Tel: 8-58 4324 E-mejl: niklas.roth@stockholm.se

Läs mer

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper Andel UVAS 2014 i åldersgrupper Under 2014 var det nästan 165 000 unga i åldern 16-29 år som varken arbetade eller studerade. Här redovisar vi andelen UVAS i tre åldersgrupper. Andelen UVAS stiger med

Läs mer

Grön BoStad Stockholm

Grön BoStad Stockholm Grön BoStad Stockholm samverkan för hållbar stadsutveckling 1 17/05/2017 Grön BoStad Stockholm Flerbostadshus till fast pris! Ett färdigt alternativ för kompletteringsbebyggelse i 2 4 våningar SABOs Kombohus

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Statistik avseende ekonomiskt bistånd år 2016

Statistik avseende ekonomiskt bistånd år 2016 AoF.2017.0011 2017-01-20 Marinel Vezok 0413-628 08 Marinel.Vezok@eslov.se Nämnden för arbete och försörjning Statistik avseende ekonomiskt bistånd år 2016 Ärendebeskrivning Som bilaga/förklaring till bokslutet

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Arbetssökande 2013 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Strategy har

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET. Förskolepeng för kommunala förskolor och familj e- daghem

STADSLEDNINGSKONTORET. Förskolepeng för kommunala förskolor och familj e- daghem STADSLEDNINGSKONTORET BILAGA 1 FINANSAVDELNINGEN SID 1 (5) 2008-02-22 Handläggare: Anders Nilfjord Telefon: 508 29 288 Till Kommunfullmäktige Förskolepeng för kommunala förskolor och familj e- daghem Stadsledningskontorets

Läs mer