Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Transkript

1 Statistik om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2017 The Capital of Scandinavia stockholm.se

2

3 Ekonomiskt bistånd 2017 FÖRORD På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Society denna årsrapport som beskriver utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad med tonvikt på det senaste året jämfört med året innan. Syftet är att för verksamheten ge ett underlag för styrning och planering samt en allsidig information till beslutsfattare och allmänhet. Biståndsbehovet beskrivs mot bakgrund av variabler som ålder, hushållstyp, medborgarskap och födelseland. Där det är möjligt görs jämförelser mellan gruppen biståndstagare och stadens befolkning som helhet. Rapporten grundar sig på uppgifter som hämtas ur Sociala system (tidigare Paraplyet - stadens registreringssystem för bl.a. ekonomiskt bistånd. Rapporten omfattar två olika typer av ersättningar till hushåll: 1. Ekonomiskt bistånd: Ekonomiskt bistånd betalas ut till dem som ansöker och inte har tillräckliga medel för sin försörjning eller annat som är nödvändigt för livsföringen och vilkas behov inte kan tillgodoses på annat sätt (SoL 4 kap 1 ). 2. Ersättning enligt LMA: Migrationsverket har ansvaret för försörjning för invandrare som saknar uppehållstillstånd och är asylsökande. Ett mindre antal hushåll finns hos kommunen (anhörigsökande) och får sin försörjning genom ersättning enligt lagen om mottagning av asylsökande m fl. (tidigare kallat asylbidrag). Från och med december 2010 har Arbetsförmedlingen ansvaret för nyanlända flyktingar under en 24 månaders etableringsperiod med varierande grad av etableringsersättning. I glappet innan beslut om ersättningen fattats utgår ekonomiskt bistånd från staden, liksom fortsättningsvis i de fall etableringsersättningen inte täcker försörjningen. Från och med 2016 handläggs de nyanlända hushållen inom Socialnämndens verksamhet Intro Stockholm i glappet samt under etableringsperioden om inget ytterligare stöd behövs, dessförinnan skedde handläggningen av nyanlända i den stadsdelsnämnd man bor. Om biståndsbehov finns efter etableringsperioden handläggs nyanlända hushåll på stadsdelsförvaltning. Fokus i rapporten ligger på redovisningen av ekonomiskt bistånd inklusive ersättning enligt LMA. Ersättning enligt LMA utgör endast 0,08 procent av det totala utbetalade biståndet, varför begreppet ekonomiskt bistånd används genomgående. När biståndshushållen redovisas per stadsdelsförvaltning placeras de, med det bistånd och biståndsmånader de haft under året, på den förvaltning de senast under året fick ekonomiskt bistånd. Varje hushåll förekommer alltså endast en gång i materialet. 1

4 Ekonomiskt bistånd 2017 Innehåll FÖRORD... 1 SAMMANFATTNING... 3 EKONOMISKT BISTÅND... 6 Kostnadsminskning för ekonomiskt bistånd... 6 Stadsdelsförvaltningarna... 8 Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd... 9 Antalet biståndshushåll ökade med 4 procent Stadsdelsförvaltningarna Arbetslöshet fortfarande det dominerande försörjningshindret Stadsdelsförvaltningarna Nyanlända med kompletterande bistånd under etableringstiden Ökande medelbidrag Stadsdelsförvaltningarna Något minskad genomsnittlig biståndstid Stadsdelsförvaltningarna Ökad hushållsstorlek De flesta vuxna biståndstagarna är i åldern år Stadsdelsförvaltningarna Ökat biståndstagande i befolkningen Stadsdelsförvaltningarna Drygt 60 procent av biståndstagarna är födda utom Europa Största andelen av biståndet till försörjningsstöd (ekonomisk grundtrygghet), men andelen övrigt ekonomiskt bistånd ökade Kostnader för boende på hotell/vandrarhem Ökning av antalet nytillkomna biståndshushåll Stadsdelsförvaltningarna Biståndstider i ett längre perspektiv Stadsdelsförvaltningarna Avslagsbeslut Stadsdelsförvaltningarna Avslutade hushåll Avslutsorsak Stadsdelsförvaltningarna DEFINITIONER Ekonomiskt bistånd Introduktionsersättning Ersättning enligt LMA Underlag för statistiken från Sociala system (PARAPLYET) Nettostatistik Avseendemånad Biståndshushåll Biståndstagare Födelseland och Medborgarskapsgrupper Försörjningshinder Avslag Avslutade Symboler och förkortningar som används i tabellerna KODFÖRTECKNING Försörjningshinder Ändamål Avslag av ekonomiskt bistånd Avslutskoder för ekonomiskt bistånd TABELLBILAGA

5 Ekonomiskt bistånd 2017 SAMMANFATTNING Kostnaden för ekonomiskt bistånd var 928 mnkr i staden Det var en ökning av kostnaden med 33 mnkr eller 3,7 procent jämfört med föregående år hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång under året. Det var en ökning med 560 hushåll eller 4 procent jämfört med I ett historiskt perspektiv är kostnaden för ekonomiskt bistånd låg. Kostnaden i löpande priser ligger på ungefär samma nivå som lågkonjunkturåret Antalet biståndshushåll har minskat mycket kraftigt och har inte varit så lågt som de senaste åren sedan någon gång före 1965 (det år tillgängliga tidsserier startar). Kostnadsökningen 2017 förklaras främst av att antalet biståndshushåll ökade samt av att den genomsnittliga hushållsstorleken ökat bland biståndshushållen och ett högre medelbidrag per person. Kostnadsökningen motverkades av något kortare genomsnittlig biståndstid. Sammanfattningsvis förklaras kostnadsökningen med 3,7 procent mellan 2016 och 2017 av: Förändring i mnkr Förändring i %-enheter Fler biståndshushåll 36,0 4,0 Större hushållsstorlek 22,6 2,5 Högre medelbidrag per person 7,8 0,9 motverkades av Kortare biståndstider -32,2-3,6 Synergieffekt -1,0-0,1 Summa 33,2 3,7 Medelbidraget per person var kr per månad 2017 vilket var en ökning med 46 kronor eller 0,9 procent jämfört med Observera att måttet neutraliserar för förändringar av hushållsstorleken. Förklaringen till ökningen finns i att riksnormen höjdes mellan 2016 och 2017 samt i andra kostnadsökningar som hyror mm och/eller inkomstminskning bland biståndshushållen. Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och var kronor Det var en ökning med 302 kronor eller 3,4 procent jämfört med Hushållsstorleken ökade från i genomsnitt 1,69 personer till 1,73 personer 2017, vilket förklarar varför medelbidraget per hushåll ökade procentuellt mer än medelbidraget per person. Den genomsnittliga biståndstiden var 7,0 månader för biståndshushållen 2017, vilket var en liten minskning med jämfört med procent av biståndshushållen hade långvarigt biståndsbehov, månader under året. De fick 71 procent av den totala biståndskostnaden. Det är minskning av andelen hushåll med långvarigt biståndsbehov och en något minskad kostnadsandel. Men i stort sätt är relationen mellan hushåll och kostnad densamma som under de senaste åren. Sett i ett femårsperspektiv hade 30 procent, 4 340, av alla biståndshushåll 2017 haft bistånd fem år i följd (de hade allt mellan 1 och 12 månader per år). De minskade i antal med 240 hushåll jämfört med 2016 och var en något mindre andel av biståndshushållen. Av hushållen med bistånd alla de fem åren hade eller 74 procent av hushållen haft långvarigt biståndsbehov, mellan biståndsmånader varje år. Det var en minskning med 120 hushåll. 3

6 Ekonomiskt bistånd 2017 De biståndshushållen omfattade personer De motsvarade 2,7 procent av stadens befolkning. Det var en ökning av biståndstagandet i befolkningen med 0,2 procentenheter jämfört med Det är fortfarande en mycket låg nivå på biståndstagandet i ett längre perspektiv. I den vuxna befolkningen var biståndstagandet högst i åldersgruppen år med 3,0 procent, vilket var en liten minskning jämfört med året innan. Ända från början av 90-talet och till och med 2007 var biståndstagandet högst bland de unga, år hade 2,7 procent av de unga ekonomiskt bistånd någon gång under året vilket var en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med barn ingick i biståndshushållen. Det innebär att 4,7 procent av stadens barn levde i hushåll som någon gång under året hade behov av ekonomiskt bistånd. Det var en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med I genomsnitt hade barnhushållen drygt 2 barn. De flesta av dessa barn levde med en ensamstående mamma, 49 procent. 41 procent av barnen levde med två vuxna, vilket var en kraftig ökning med 6 procentenheter jämfört med Resterande 10 procent av barnen levde med en ensamstående pappa. De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar bland biståndshushållen. Så var fallet 2017 liksom tidigare år. De ensamstående männen utan barn ökade med 7 procent jämfört med 2016 medan de ensamstående kvinnorna utan barn minskade något i antal. De ensamstående männen och kvinnorna med barn minskade med 3 procent. Däremot ökade parhushållen utan barn något, vilket inte har hänt sedan slutet av 90-talet, samt att antalet och andelen par med barn ökade med 23 procent (+ 250 hushåll) Den genomsnittliga hushållsstorleken ökade därmed något till 1,73 personer per biståndshushåll procent och en minskande andel av biståndstagarna (vuxna och barn) 2017 var födda i Sverige. Resterande 62 procent av biståndstagarna var födda utanför Sverige, vilket var en ökning med fem procentenheter jämfört med året innan. I relation till befolkningen är biståndstagandet lägst bland de födda i Sverige och övriga Norden med respektive 1,3 procent. Bland de utomnordiskt födda var 7,3 procent biståndstagare. Det var ett minskat biståndstagande bland svenskfödda och födda i övriga Norden men en ökning med nära 1 procentenhet bland de utomnordiskt födda personer eller 61 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbetslöshet någon gång under Det var en ökning med 710 personer jämfört med 2016 och en ökad andel av biståndstagarna. Personerna i kategorin har i de flesta fall varit arbetslösa utan ersättning från A-kassa/Alfa och ej i aktivitet av något slag. Ofta är man också utan ersättning men i aktivitet, eller i aktivitet genom arbetsförmedlingen med låg ersättning. Många av dem har pendlat mellan olika varianter av arbetslöshetsrelaterade försörjningshinder. 23 procent eller av de vuxna biståndstagarna fanns inom kategorin sjukskriven någon gång under året, vilket var en lite lägre andel än Ytterligare 22 procent eller av biståndstagarna hade sociala-/medicinska skäl till bistånd någon gång under året. Det var något minskad andel av biståndstagarna jämfört med året innan hushåll eller 36 procent av biståndshushållen var nytillkomna Det var 900 fler än året innan och en ökad andel nytillkomna av biståndshushållen. Ett hushåll räknas som nytillkommet då ingen av de vuxna i hushållet haft ekonomiskt bistånd året innan. En något ökad 4

7 Ekonomiskt bistånd 2017 andel av de nytillkomna hushållen, 38 procent, var under 30 år. Andelen unga bland samtliga biståndshushåll var 25 procent, d.v.s. de unga är överrepresenterade bland de nytillkomna biståndshushåll avslutades Det innebar att 34 procent av biståndshushållen avslutades under året vilket var en något ökad andel. De unga och de äldsta 65 år och däröver avslutas i något högre utsträckning än medelålders hushåll. De vanligaste avslutsorsakerna var att man börjat arbeta respektive att man beviljats etableringsersättning, 20 respektive 20 procent av avsluten. För 17 procent av de avslutade hushållen var avslutsorsaken Okänt. 5

8 Ekonomiskt bistånd 2017 EKONOMISKT BISTÅND Kostnadsminskning för ekonomiskt bistånd Kostnaden för ekonomiskt bistånd i staden var 928 mnkr Det var en ökning av kostnaden med 33 mnkr eller 3,7 procent jämfört med Av kostnaden utgjorde 0,08 procent ersättning enligt LMA (Lagen om Mottagande av Asylsökande m.fl.) som fortsättningsvis inte särredovisas i denna rapport. (Tabell 1och 57 i tabellbilagan.) Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, Mnkr OBS att är utbetalat bistånd på dåvarande Flyktingbyrån exkluderat för bättre jämförbarhet med senare år då nyanlända flyktingar erhåller introduktionsersättning fr.o.m tom juni 2012 och senaste åren Etableringsersättning från Arbetsförmedlingen. Kostnadsutvecklingen i perspektivet från och med 1990 framstår som relativt odramatisk under 2000-talet. Efter att kostnaden sjunkit kraftigt från 1997 till 2001 (-35 procent) var förändringarna små ett par år i början av 2000-talet skedde en 9-procentig ökning då den rådande lågkonjunkturen nådde hela arbetsmarknaden (den började i IT-sektorn). Från 2005 sjönk kostnaden för ekonomiskt bistånd kontinuerligt t.o.m (-22 procent). Lågkonjunkturåret 2009 var den 9 procentiga kostnadsökningen i staden oväntat låg i förhållande till utvecklingen i riket som helhet 2. Åren 2010 till 2012 präglades av dämpade kostnadsökningar för ekonomiskt bistånd i staden samtidigt som arbetslösheten ökade till och med 2016 minskade kostnaden för ekonomiskt bistånd för att så 2017 öka igen. 1 Till och med 1994 handlades stadens flyktinghushåll på Flyktingbyrån. Det bistånd som utbetalades där kan inte direkt jämställas med den introduktionsersättningen som utbetalats mellan 1995 juni 2012 och som endast utbetalades under 18 månaders introduktion. 2 Riket som helhet var kostnadsökningen för ekonomiskt bistånd 20 procent mellan 2008 och Beräkningen inkluderar introduktionsersättning vilket inte stadens siffror gör. När introduktionsersättningen inkluderas utgick1 020 mnkr i staden vilket var en ökning med 44 mnkr jämfört med 2008, alltså en kostnadsökning med endast 4 procent. 6

9 Ekonomiskt bistånd 2017 I följande diagram presenteras utvecklingen av utbetalat ekonomiskt bistånd i Stockholm, Göteborg och Malmö åren 2008 till och med ökade kostnaderna kraftigt i storstäderna Göteborg och Malmö jämfört med i Stockholms stad. Kostnaden för ekonomiskt bistånd, Tkr, i Göteborg, Malmö och Stockholm Tkr Stockholm Göteborg Malmö År I följande diagram jämförs utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per invånare. Malmö ligger högst av de tre storstäderna, ökade kraftigt 2015, medan Stockholm ligger lägst. Kronor ekonomiskt bistånd per invånare i Göteborg, Malmö och Stockholm Kronor Stockholm Göteborg Malmö År 7

10 Ekonomiskt bistånd 2017 Stadsdelsförvaltningarna Totalt ökade kostnaderna i staden med 33 mnkr eller 3,7 procent. Kostnadsminskningar skedde dock i sju av stadens fjorton stadsdelsförvaltningar samt Enheten för hemlösa 2017 jämfört med Den största procentuella minskningen skedde i Södermalm med 14 procent eller 7,5 mnkr. I Hässelby-Vällingby var minskningen 6 procent eller 5,2 mnkr, i Farsta 6 procent eller 4 mnkr och i Kungsholmen 6 procent som motsvarade 1 mnkr. I Rinkeby- Kista, Östermalm och Skarpnäck minskade också kostnaderna men något mindre omfattning. För Enheten för hemlösa minskade kostnaderna med 7 procent eller 2,2 mnkr. Tabell 56 i tabellbilagan. Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017 Tkr I sju stadsdelsförvaltningar ökade kostnaderna 2017 jämfört med 2016 samt på Boutredningsenheten och framförallt på Intro Stockholm. I Norrmalm ökade kostnaden med 6 procent eller 0,8 mnkr, i Bromma med 5 procent eller 1,8 mnkr och i Hägersten-Liljeholmen ökade kostnaden med 5 procent eller 2,4 mnkr. I Spånga-Tensta, Enskede-Årsta-Vantör, Älvsjö och Skärholmen var ökningarna något mindre. Boutredningsenheten: Från och med januari 2013 handläggs ekonomiskt bistånd till begravningskostnader i staden på Boutredningsenheten på Socialförvaltningen. Dessa kostnader låg tidigare år på respektive stadsdelsförvaltning. För 2017 redovisas 3,9 mnkr ekonomiskt bistånd på Boutredningsenheten, d.v.s. för de hushåll som fick sitt senaste bistånd under året handlagt på Boutredningsenheten. Det var en kostnadsökning med 27 procent eller 0,8 mnkr jämfört med Totalt 3,6 mnkr utbetalades avseende ändamålet begravningskostnader i staden 2017 varav 3,2 mnkr på Boutredningsenheten. Resterande 0,3 mnkr för begravningskostnader utbetalades från stadsdelsförvaltningarna. De ytterligare 0,7 mnkr som redovisar på Boutredningsenheten är annat ekonomiskt bistånd eller för sådant som de avlidna fått tidigare under Intro Stockholm: Från och med januari 2016 handläggs nyanlända flyktingar på Intro Stockholm istället för som tidigare på stadsdelsförvaltningarna. Ansvaret för etableringen ligger på Arbetsförmedlingen sedan december De nyanlända kan dock ha behov av ekonomiskt bistånd i glappet innan de får beslut om Etableringsersättning och utbetalning via Försäkringskassan. Även fortsättningsvis kan behov av ekonomiskt bistånd finnas om nivån på etableringsersättningen inte täcker försörjningen, framförallt boendet. För 2017 utbetalades 60,7 8

11 Ekonomiskt bistånd 2017 mnkr till nyanlända hushåll på Intro Stockholm. Det var en ökning med 45,9 mnkr vilket motsvarade en ökning med flera hundra procent. Fram till hösten 2016 gick hushållen över till stadsdelsförvaltning när de fått beslut om etableringsersättning men fortfarande var i behov av ekonomiskt bistånd av varierande orsak. Dessa hushåll ligger med sina kostnader på stadsdelsförvaltningarna Från och med hösten 2016 behåller Intro Stockholm etableringshushållen i de fall biståndsbehovet finns på grund av hög boendekostnad i staden. Endast biståndshushåll med beslut om etablering 0-25 % förs över till den stadsdelsförvaltning man bor i. Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd Kostnaderna för ekonomiskt bistånd påverkas av många faktorer. Följande diagram visar inflationens påverkan på kostnaderna (skillnaden mellan kurvorna). I brist på inflationsmått som avser staden används uppgifter för riket (KPI). I löpande priser var kostnaden 310 mnkr högre 2017 än 1990 vilket motsvarar en ökning med 50 procent. I fasta priser, med 1990 års prisnivå, har kostnaden minskat med 3 procent. Kostnadsökningen i löpande priser mellan 1990 och 2017 kan alltså tillskrivas inflationen. Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande och fasta priser, mnkr, Mnkr Löpande priser Fasta priser År Nedan presenteras de faktorer som påverkar ekonomiskt bistånd vilka kan mätas via statistiken; antal hushåll, medelbidrag per person och månad, hushållsstorlek och biståndstid. Antalet biståndshushåll påverkas i sin tur av t.ex. befolkningsutvecklingen, exempelvis stor invandring och sammansättningen i befolkningen, konjunkturen, arbetsmetoder och bedömningar. Medelbidraget per person och månad påverkas av normförändringar/inflation, hushållens inkomster och utgifter, handläggningsrutiner, pris- och hyresutveckling samt boendekostnader på hotell/vandrarhem. Observera att prisutvecklingen i staden oftast ligger högre än inflationen i riket varför inflationens betydelse troligen underskattas. Varje faktors påverkan på kostnadsförändringen har beräknats genom att konstanthålla övriga faktorers påverkan (antagit att de har samma värden som året innan). 9

12 Ekonomiskt bistånd 2017 Sammanfattningsvis förklaras kostnadsförändringen i staden, 3,7 procent, mellan 2016 och 2017 av: Förändring i mnkr Förändring i %-enheter Fler biståndshushåll 36,0 4,0 Större hushållsstorlek 22,6 2,5 Högre medelbidrag per person 7,8 0,9 motverkades av Kortare biståndstider -32,2-3,6 Synergieffekt -1,0-0,1 Summa 33,2 3,7 Kostnadsökningen i staden 2017 kan alltså främst förklaras av ett ökat antal biståndshushåll och att även den genomsnittliga hushållsstorleken och medelbidraget per person ökat något. Ökningen motverkades av en minskad genomsnittlig biståndstid. I hela staden tillkom biståndshushåll främst på Intro Stockholm. Motsvarande beräkningar för respektive stadsdelsförvaltning visar något olika förklaringar till kostnadsförändringarna. Det beror bl.a. på att stadsdelsområdena sinsemellan har olika befolkningsstrukturer, och att förvaltningarna i viss mån kan ha olika arbetssätt. (Tabell 70 i tabellbilagan.) Här följer några exempel: I Södermalm där kostnaden minskade med 14 procent skedde det främst genom att antalet biståndshushåll minskade kraftigt och att också den genomsnittliga biståndstiden minskade. Kostnadsminskningen motverkades av att den genomsnittliga hushållsstorleken ökade och att medelbidraget per person ökade något. I Farsta berodde kostnadsminskningen med nära 6 procent främst på att den genomsnittliga biståndstiden och den genomsnittliga hushållsstorleken minskade. Minskningen motverkades av att medelbidraget per person ökade relativt kraftigt och att antalet biståndshushåll ökade något. I Kungsholmen minskade kostnaden med 6 procent främst genom att den genomsnittliga biståndstiden minskade och att antalet biståndshushåll samt den genomsnittliga hushållsstorleken minskade. Minskningens storlek motverkades av att medelbidraget per person ökade. I Norrmalm ökade kostnaden med 6 procent genom ett något ökat antal biståndshushåll och en kraftigt ökad genomsnittlig hushållsstorleken. Kostnadsökningen dämpades av att medelbidraget per person minskade liksom den genomsnittliga biståndstiden. I Bromma ökade kostnaden jämfört med 2016 med 5 procent. Ökningen berodde främst på att den genomsnittliga biståndstiden ökade liksom den genomsnittliga hushållsstorleken och att även medelbidraget per person ökade något. Kostnadsökningen motverkades av att antalet biståndshushåll minskade. Den stora kostnadsökningen på Intro Stockholm berodde till största delen på den stora ökningen av antalet biståndshushåll men också att hushållsstorleken ökade liksom den genomsnittliga biståndstiden. Ett minskat medelbidrag per person motverkade kostnadsökningen. 10

13 Ekonomiskt bistånd 2017 Antalet biståndshushåll ökade med 4 procent hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång Det var en ökning med 560 hushåll eller 4 procent jämfört med Ökningen av antalet biståndshushåll är ett trendbrott i den nedgång som pågått sedan 2009.Som nämnts bidrog ökningen av antalet biståndshushåll mycket till kostnadsökningen i staden. (Tabell 1 och 70 i tabellbilagan.) Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i staden Antal Mellan 1990 och 1994 ökade antalet biståndshushåll drastiskt i den kraftiga lågkonjunkturen. Den nedåtgående trenden som senare följde startade i högkonjunkturen 1997 och avstannade endast något under lågkonjunkturen 2002 till I den efterföljande högkonjunkturen, som fortfarande rådde en stor del av 2008, minskade antalet biståndshushåll ytterligare. I lågkonjunkturen 2009 ökade antalet biståndshushåll, men betydligt mer dämpat än kostnaden för ekonomiskt bistånd. Trots den kraftiga lågkonjunktur som rådde 2009 ökade inte antalet biståndshushåll i den utsträckning som t.ex. skedde i lågkonjunkturen i början av talet eller i början av 2000-talet. Efter 2009 minskade antalet biståndshushåll i en relativt dämpad takt till och med 2014 men 2015 och 2016 ökade minskningstakten något hade antalet biståndshushåll minskat till mindre än hälften av antalet högkonjunkturåret Följande diagram visar utvecklingen månad för månad för biståndstagandet relaterat till konjunkturmåttet arbetslöshet. Det har tidigare, som förväntats, funnits en viss koppling mellan arbetslöshet och biståndstagandet, men också en tröghet vid konjunkturvändningar. När de öppet arbetslösa sjunkit eller stigit har biståndstagandet påverkats med en viss fördröjning i de tydliga konjunkturskiftena. Under senare år har dock inte de relativt höga arbetslöshetsnivåerna återspeglat sig i biståndstagandet som istället minskat. Exempelvis ser man att när antalet öppet arbetslösa började stiga under 2008 fortsatte biståndstagandet sjunka ända fram till och med september samma år. Först därefter skedde ett trendbrott och biståndstagandet började öka i staden. Biståndstagandet ökade dock i mycket lägre takt än arbetslösheten. Mellan september 2008 till december 2009 ökade biståndstagandet med 9 procent medan antalet öppet arbetslösa i staden ökade med hela 65 procent. 11

14 Ekonomiskt bistånd 2017 Antalet vuxna biståndstagare (stadens månadsstatistik) samt öppet arbetslösa (enl. AF) jan 2000 dec Öppet Arbetslösa enl Af Vuxna biståndstagare Därav arbetslösa biståndstagare 0 Arbetslösa biståndstagare försörjningshinder kod 01 03, 05, 10, 11, 13, 41, 43 och 45. Perioden följde biståndstagandet arbetslöshetsutvecklingen men på en lägre nivå. Från och med andra kvartalet 2012 och till och med tredje kvartalet 2016 har antalet vuxna biståndstagare i stort sett minskat successivt. Antalet öppet arbetslösa började däremot minska först från början av Från och med fjärde kvartalet 2016 och under 2017 har antalet vuxna biståndstagare ökat något igen, med undantag för sommarmånaderna, och antalet öppet arbetslösa har ökat sedan början av Stadsdelsförvaltningarna Antalet biståndshushåll minskade i alla stadsdelsförvaltningar utom i Norrmalm och Farsta 2017 jämfört med Även på Enheten för hemlösa minskade antalet biståndshushåll medan det skedde en ökning på Boutredningsenheten och Intro Stockholm. På Intro Stockholm som startade 2016 för att ta emot nyanlända flyktinghushåll i staden ökade antalet hushåll i takt med att fler nyanlända anvisades till staden under 2016 och biståndshushåll hade ekonomiskt bistånd på Intro Stockholm Det var en kraftig ökning med drygt hushåll jämfört med Därutöver handlades ytterligare ett antalbiståndshushåll på Intro Stockholm som sedan fick fortsatt ekonomiskt från någon stadsdelsförvaltning, och som därför ligger i årsstatistiken på den stadsdelsförvaltningen de senast fick bistånd. Från och med hösten 2016 handläggs dock de flesta nyanlända hushåll som har fortsatt behov av kompletterande ekonomiskt bistånd, p.g.a. hög boendekostnad, under etableringsperioden på Intro Stockholm. 12

15 Ekonomiskt bistånd 2017 De nyanlända som inte beviljats etableringsersättning går vidare för handläggning i sin boendestadsdel liksom i de fall den nyanlände också behöver stöd från Socialtjänsten, om personer i hushållet har sjukpenning, föräldrapenning eller ålderspension. Procentuellt var minskningen av antalet biståndshushåll störst i Södermalm med 14 procent eller 130 hushåll. I Östermalm minskade antalet biståndshushåll med 10 procent vilket motsvarade 25 hushåll och i Hässelby-Vällingby var minskningen 9 procent vilket motsvarade 125 hushåll. I Enskede-Årsta-Vantör, Skärholmen och Enheten för hemlösa var minskningen 7 procent motsvarande 130, 80 respektive 40 hushåll. I både Rinkeby-Kista och Spånga- Tensta var minskningen 6 procent eller en minskning med 120 respektive 75 hushåll. För övriga stadsdelsförvaltningar handlar det mindre minskningar. Tabell 48 i tabellbilagan. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017 Antal I både Norrmalm och Farsta ökade antalet biståndshushåll endast med ett par hushåll medan ökningen på Boutredningsenheten var 18 procent eller 45 hushåll. 13

16 Ekonomiskt bistånd 2017 Arbetslöshet fortfarande det dominerande försörjningshindret Vid handläggningen av ekonomiskt bistånd sker en bedömning av skälet till biståndsbehov och en registrering av aktuellt försörjningshinder för de vuxna i hushållet. Det fanns i staden 32 fördefinierade försörjningshinder under (Se vidare avsnittet definitioner.) Observera att skälen till biståndsbehov för en person kan skifta mellan årets månader. För att ge en bättre överblick har försörjningshindren indelats i kategorier. Här presenteras de anpassade till Socialstyrelsens indelning 3. Arbetslös: kod 01-03, 05, 10-11, 13, 41, 43 och 45 Sjukskriven m läkarintyg: kod 06 07, 25 (inkluderar de 0-placerade från FK) Sjuk-/aktivitetsersättning: kod 09, 26 Arbetshinder/Sociala skäl: kod 23 Vård av barn: kod 08, 17, 27 Arbetar deltid, ofrivilligt: kod 04, 28 Arbetar heltid: kod 18, 29 Utan försörjningshinder, tillfälligt behov (har EGT): kod 22 Övriga: kod 15-16, 19, 24, 42, 44 och 46 Ersättning enl. LMA (ett fåtal som inte insamlas till Socialstyrelsen) Följande diagram visar kostnaden för ekonomiskt bistånd beroende på försörjningshinder. Summa ekonomiskt bistånd efter kategori av försörjningshinder, Tkr, 2016 och 2017 Tkr Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell Socialstyrelsen samlar in uppgifter om biståndstagarnas försörjningshinder till den nationella statistiken från och med Man presenterade resultaten enligt denna indelning inklusive personer med introduktionsersättning för 2011men exkluderar helt personer med introduktionsersättning från och med

17 Ekonomiskt bistånd 2017 Kostnaden för ekonomiskt bistånd kommer till största delen av arbetslöshet, sjukskrivning och av sociala-/medicinska skäl. Tillsammans stod de för 88 procent av totalkostnaden 2017 eller 818 mnkr (393 mnkr, 215 mnkr respektive 210 mnkr). Det var en ökad kostnad med 18 mnkr men en något minskad andel av kostnaden jämfört med Biståndskostnaden var störst för arbetslösa, 393 mnkr eller 42 procent av totalkostnaden Det var en något större kostnad men en mindre andel av totalkostnaden jämfört med året innan, -1,2 procentenheter. Inom kategorin arbetslösa är kostnaden störst för personer som registrerats som arbetslös utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa - i aktivitet. 152 mnkr eller 16 procent av totala biståndskostnaden utbetalades enligt detta försörjningshinder. Det var dock en minskning av kostnaden för denna grupp med 27 mnkr jämfört med För de flesta försörjningshinder som ingår i kategorin arbetslösa ökade kostnaderna. Det utbetalades 12 mnkr mer för arbetslösa utan ersättning (ej i aktivitet) än 2016 vilket ökade kostnaden till 113 mnkr. För arbetslösa i program med otillräcklig ersättning från Arbetsförmedlingen ökade kostnaden med 3 mnkr till totalt 64 mnkr. Kostnaden för arbetslösa med ersättning från A-kassa/Alfa ökade med 3 mnkr till totalt 10 mnkr För arbetslösa som väntar på A-kassa/Alfa-kassa ökade kostnaden med drygt 6 mnkr, till 16 mnkr. Tabell 18 i tabellbilagan. Inom kategorin Arbetslös ingår också försörjningshinder för personer med Etableringsersättning. Kostnaden för Nyanländ i etablering, Nyanländ i etablering procent och Nyanländ väntar etableringsersättning ökade med drygt 10 mnkr till totalt 38 mnkr. Försörjningshindren Flykting i introduktion och Flykting i introduktion i aktivitet togs bort i början av året. Kostnaden för kategorin sjukskrivna var 215 mnkr, vilket var en ökad kostnad med 5 mnkr jämfört med 2016 och en oförändrad andel, 23 procent, av den totala biståndskostnaden. Av de i kategorin ingående försörjningshindren stod Sjukskriven, ingen sjukpenning för den största kostnadsdelen med 202 mnkr, vilket var en ökning med 5 mnkr. Kategorin sociala-/medicinska skäl stod för 23 procent av den totala kostnaden eller 210 mnkr Det var en ökning med nära 10 mnkr jämfört med

18 Ekonomiskt bistånd 2017 Vuxna biståndstagare efter kategori av försörjningshinder, 2016 och 2017 Antal Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 17. Diagrammet visar antalet vuxna personer med samma indelning i kategorier av försörjningshinder som i föregående diagram. Observera att en person endast kan finnas en gång inom varje kategori, men dock i fler än en kategori under året 4. Varje person har i genomsnitt 1,75 olika försörjningshinder under året. Observera att antalet biståndstagare med de olika försörjningshindren i tabellen alltså inte kan summeras. Tabell 17 i tabellbilagan personer eller 61 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbetslöshet någon gång Det var en ökning med 710 personer jämfört med 2016 och en något ökad andel av biståndstagarna. Kategorin arbetslösa omfattar alltså en långt större andel av de vuxna biståndstagarna än den andel av kostnaden för ekonomiskt bistånd de fick (42 procent). Jämförelsen av kostnader för biståndstagare i olika kategorier visar att årskostnaden per arbetslös person ( kronor) är lägre än för dem med sociala-/medicinska skäl ( kronor) och de sjukskrivna ( kronor). Den lägre kostnaden beror bl.a. på att biståndstiden för personer i arbetslöshet är något kortare än för gruppen med sociala-/medicinska skäl och sjukskrivna. Inom kategorin arbetslösa hade eller 25 procent av de vuxna biståndstagarna försörjningshindret arbetslös utan ersättning av A-kassa/Alfa-kassa (ej i aktivitet) någon gång under året Det var en ökning med 270 personer jämfört med personer eller 22 4 Från och med 2004 kan de vuxna biståndstagarnas olika försörjningshinder följas. Tidigare registrerades endast försörjningshinder för hela hushållet. Redovisningen av personernas försörjningshinder under året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder under årets biståndsmånader. Varje vuxen person kan alltså finnas redovisad under mer än ett av försörjningshindren under ett år, dock endast en gång under respektive försörjningshinder. 16

19 Ekonomiskt bistånd 2017 procent var någon gång arbetslös utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa - i aktivitet. Det innebär oftast aktivitet på Jobbtorg Stockholm eller annan Kommunal arbetsmarknadsinsats. Det var en minskning med 660 personer arbetslösa utan ersättning i aktivitet jämfört med Å andra sidan ökade de arbetslösa med otillräcklig ersättning i AF-program med 420 till personer Ökade gjorde också nyanlända i etablering (+ 740) och nyanländ som väntar etableringsersättning (+ 560). Observera att om samma person först haft t.ex. försörjningshindret arbetslös utan ersättning och sedan gått över till i aktivitet redovisas personen i båda grupperna i tabell 17, men endast en gång i kategorin arbetslös i diagrammet. Inom kategorin sjukskriven finns personer eller 23 procent av de vuxna biståndstagarna någon gång under året. Det var en minskning med 85 personer jämfört med 2016 och en något minskad andel av biståndstagarna. I kategorin fick man i genomsnitt kronor per person av detta skäl under året, en ökning med kronor. Inom kategorin dominerar att ha försörjningshindret Sjukskriven, ingen sjukpenning personer fick bistånd p.g.a. sociala-/medicinska skäl någon gång under 2017 vilket var en ökning med 50 personer jämfört med De utgör 22 procent av de vuxna biståndstagarna, vilket var en något minskad andel av biståndstagarna. Gruppen fick i genomsnitt kronor per person under året, en ökning med kronor. De vuxna biståndstagarnas finns redovisade efter sitt vanligaste försörjningshinder under året i tabell 19, 20 och 21 i tabellbilagan. Det innebär att de redovisas på det försörjningshinder de vanligen hade under året, och om två försörjningshinder var lika frekventa sker redovisningen på det senast förekommande. Det ger en nettoredovisning av de vuxna biståndstagarna. Tabellerna kan därför ge en mer överblickbar information och över vilka åldrar och hushållstyper som är frekventa för olika försörjningshinder. Stadsdelsförvaltningarna Fördelningen av biståndskostnaderna på försörjningshindergrupperna ser något olika ut på stadsdelsförvaltningarna. Befolkningsstruktur och socioekonomiska förhållanden påverkar vilka hinder befolkningen har för sin försörjning. I följande diagram framgår andelen av kostnaden för ekonomiskt bistånd till arbetslöshet, sjukskrivningar och sociala-/medicinska skäl i respektive stadsdelsförvaltning och i staden som helhet. I ytterstadsområdena, Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby, Skarpnäck, Hägersten-Liljeholmen och Skärholmen går 40 procent eller mer av kostnaden till arbetslösa. Även i innerstadsförvaltningarna Kungsholmen och Norrmalm går omkring 40 procent till arbetslöshet medan andelen är relativt låg i Östermalm, Södermalm samt i Älvsjö. Socioekonomiskt starkare stadsdelsförvaltningar har över lag lägre kostnader, och arbetslöshet är i mindre utsträckning vanligt vid biståndsansökan. När det gäller sjukskrivna är det något vanligare med högre kostnadsandel i områden med något äldre befolkning än i övriga staden. I stora drag tenderar innerstaden och närförort att ha något större andel av kostnaden för sjukskrivningar än i ytterstaden. De personer som redovisas på Boutredningsenheten med dessa grupper av försörjningshinder fick tidigare under året ekonomiskt bistånd enligt dessa försörjningshinder på någon stadsdelsförvaltning eller Enheten för hemlösa. Den största andelen av de avlidna hade dock haft försörjningshindret Utan försörjningshinder - har inkomst över norm. 17

20 Ekonomiskt bistånd 2017 Kostnaden för arbetslös, sjukskriven respektive sociala-medicinska skäl, %, per stadsdelsförvaltning ,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Arbetslös Sjukskriven Sociala-medicinska skäl På Intro Stockholm hade drygt 70 procent av de vuxna försörjningshinder i kategorin Arbetslös, dit bl.a. personer med otillräcklig Etableringsersättning hänförs. Resterande 26 procent av personerna har försörjningshinder i kategorin vård av barn. Hur de vuxna biståndstagarna fördelar sig på försörjningshindren i stadsdelsförvaltningarna redovisas i tabell 54 i tabellbilagan. Observera att redovisningen av personernas försörjningshinder under året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder olika biståndsmånader under året. I tabell 55 finns nettoredovisning efter biståndstagarnas vanligaste försörjningshinder på stadsdelsförvaltningarna under året. Nyanlända med kompletterande bistånd under etableringstiden Från och med 1:a december 2010 har Arbetsförmedlingen, enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, det samordnande ansvaret för nyanländas etablering och beslutar om rätten till etableringsplan och etableringsersättning. De nyanlända som kom till och med november 2010 fortsatte handläggas i staden under deras ca 18 månader långa introduktionstid. Under introduktionstiden utbetalade staden introduktionsersättning till dessa nyanlända. Antalet hushåll med introduktionsersättning minskade successivt fram till och med juni 2012, då ersättningsformen upphörde helt. Etableringslagen förändras från och med januari Vid ett antal situationer kan de nyanlända som omfattas av Etableringslagen ha behov av ekonomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen. Både under glappet innan första utbetalningen av etableringsersättning samt i andra situationer då etableringsersättningen inte är tillräcklig för hushållets försörjning eller då den nyanlände inte får etableringsersättning alls. 18

21 Ekonomiskt bistånd 2017 I följande diagram redovisas antalet biståndshushåll med någon av de tre försörjningshinder, fyra från och med december 2016, som ska användas för personer som omfattas av Etableringsersättningen. Antalet biståndshushåll med försörjningshinder gällande Etableringsersättning, 2016 och 2017 Antal 1200 år 2016 år Under 2017 fick hushåll ekonomiskt bistånd enligt något av de försörjningshinder som gäller personer som omfattas av Etableringsersättningen 5. Det var 870 fler än året innan. Det fanns ett litet antal nyanlända hushåll med försörjningshinder rörande etablering på alla stadsdelsförvaltningar 2017 men de flesta av dem handlades på Intro Stockholm. Antalet ökade något i alla stadsdelsförvaltningar utom i Spånga-Tensta, Enskede-Årsta-Vantör och Skärholmen där de minskade. Sammanlagt ökade antalet etableringshushåll på stadsdelsförvaltningarna med 120 st Det beror på att de nyanlända hushåll som fått beslut om låg grad av etableringsersättning eller ingen alls har behov av kompletterande ekonomiskt bistånd på stadsdelsförvaltning. I följande diagram presenteras summa utbetalat ekonomiskt bistånd som registrerats enligt de försörjningshinder som gäller etablering, sammantaget 40,4 mnkr i staden Det var en ökning med 11,7 mnkr jämfört med Försörjningshindren Nyanländ i etablering och Nyanländ % etablering ligger i kategorin Arbetslös. Från och med december 2016 finns försörjningshindret Väntar Etableringsersättning som också hänförs till kategorin Arbetslös. Försörjningshindret Nyanländ 0-24 % etablering finns i kategorin Övrig. 19

22 Ekonomiskt bistånd 2017 Summa ekonomiskt bistånd utbetalat efter försörjningshinder gällande Etablering, Tkr, 2016 och 2017 Tkr år 2016 år utbetalades en tredjedel av biståndet för försörjningshinder rörande etablering på Intro Stockholm. Det motsvarade 13,6 mnkr av de 40,4 mnkr utbetalade för försörjningshinder rörande etablering i staden. Nära 10 procent av ekonomiskt bistånd utbetalat enligt dessa försörjningshinder skedde i Skärholmen, 8 procent i Farsta samt omkring 7 procent i Enskede- Årsta-Vantör och Rinkeby-Kista. De hushåll som fått ekonomiskt bistånd enligt etableringsskäl har också fått ekonomiskt bistånd enligt andra försörjningshinder med ytterligare 25,2 mnkr under året. Detta bistånd kan ha utbetalats inledningsvis, under etableringsfasen eller efter etableringsperiodens slut. Observera att de nyanlända hushåll som enbart fått ekonomiskt bistånd enligt andra försörjningshinder än de etableringsrelaterade på stadsdelsförvaltning inte kan identifieras i denna statistik. På Intro Stockholm utbetalades förutom 13,6 mnkr för etableringsskäl också t.ex. 11,5 mnkr för skälet Arbetslös, otillräcklig ersättning AF, 10,4 mnkr för Väntar föräldrapenning, 10,3 mnkr för Arbetslös väntar ersättning samt 5 mnkr för Otillräcklig föräldrapenning och 5 mnkr för Arbetslös utan ersättning. 20

23 Ekonomiskt bistånd 2017 Ökande medelbidrag Medelbidraget per hushåll och månad påverkas av normhöjning, hyreshöjningar och övrig inflation, hushållens storlek samt relationen mellan hushållens inkomster och utgifter. Inför 2017 skedde en årlig normhöjning 6 för vuxna och barn samt något för de gemensamma hushållskostnaderna. Under 2017 ökade KPI med 1,8 procent, och hyrorna i allmännyttan ökade ca 0,7 procent. Här presenteras tre olika mått för medelbidrag; medelbidraget per person och månad, medelbidraget per viktad person och månad samt medelbidraget per hushåll och månad. Medelbidraget per person och månad ökade med 46 kronor, 0,9 procent, till kr 2017 jämfört med Isolerat från andra förändringar i biståndstagandet innebär det en kostnadsökning på 8 mnkr för helåret. Observera att alla personer i detta mått väger lika mycket oavsett om de är vuxna i par, ensamstående eller är barn. (Tabell 30 i tabellbilagan.) Medelbidraget per viktad person tar dessutom hänsyn till hushållssammansättningen och därmed till att ett barn inte kostar lika mycket som en vuxen och att en vuxen ensamstående kostar mer än en vuxen i ett par. Den skillnad i medelbidrag mellan åren som uppkommer av att hushållsstorleken och hushållssammansättningen förändras elimineras i detta mått. Av de olika måtten på medelbidrag belyser detta utvecklingen bäst. I löpande priser, den övre kurvan i följande diagram, var medelbidraget per viktad person kronor per månad Det var en ökning med 118 kr per viktad person eller 1,8 procent jämfört med Detta mått har alltså procentuellt ökat mer jämfört med måttet medelbidrag per person. Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, i löpande och fasta priser Kronor Löpande priser Fasta priser Den nedre kurvan i diagrammet visar utvecklingen av medelbidraget per viktad person i fasta priser, efter det att hänsyn tagits till KPI (Konsumentprisindex) med 1990 års prisnivå som bas. Den visar att medelbidraget 2017 per viktad person var kronor i 1990 års priser, d.v.s. när prisutvecklingens effekt på kostnaden har eliminerats. I fasta priser var kostnaden per viktad person oförändrad jämfört med Det ökade gapet mellan fast och löpande pris 2017 beror på inflation. 6 Grundas på KPI-förändringen mellan 2015 och

24 Ekonomiskt bistånd 2017 Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och visas i följande diagram. Det var kronor 2017 och en ökning med 3,4 procent eller 302 kronor jämfört med I fasta priser ökade medelbidraget per hushåll och månad med 1,6 procent. Att medelbidraget per hushåll ökat mer än det ökat per person beror på att den genomsnittliga hushållsstorleken ökat något. Medelbidrag per hushåll och månad, löpande och fasta priser, Kronor Löpande priser Fasta priser De unga och de äldre biståndshushållen är oftare ensamstående män och kvinnor utan barn, som i och med det har lägre kostnader och därmed lägre medelbidrag per hushåll. Kronor per hushåll och månad efter registerledarens ålder 2016 och 2017 Kronor Samtliga För de unga under 25 år var medelbidraget lägst, kronor per månad Det var en minskning med 32 kronor jämfört med I alla övriga åldersgrupper ökade medelbidraget. 22

25 Ekonomiskt bistånd 2017 Medelbidraget är högre med äldre åldersgrupp t.o.m. åldersgruppen år som har det högsta medelbidraget med kronor. Därefter minskar det genomsnittliga medelbidraget med högre ålder. I den äldsta åldersgruppen 65 år ökade medelbidraget med 834 kronor till kronor Hur medelbidraget ser ut för olika grupper visas i tabell i tabellbilagan. Kronor per hushåll och månad efter hushållstyp 2016 och 2017 Kronor Ensamst Ensamst man u barn man m barn Ensamst kv u barn Ensamst kv m barn Par utan barn Par med barn Dödsbo Samtliga I diagrammet syns tydligt hur medelbidraget per hushåll och månad påverkas av hushållssammansättningen. Par med barn har det högsta medelbidraget med kronor Ensamstående kvinnor respektive män med barn i genomsnitt hade kronor respektive kronor per månad. De ensamstående männen och kvinnorna utan barn hade lägst genomsnittligt medelbidrag med respektive kronor per månad. Det finns möjlighet att jämföra utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per biståndshushåll och år mellan storstäderna. Måttet tar inte hänsyn till hushållsstorlek eller biståndstid under året. Uppgift för Stockholms Län och Riket 2017 publiceras i den nationella statistiken först i slutet av året I Riket utbetalas lägre bistånd per år och hushåll än i storstäderna. Högst bistånd per hushåll och år har utbetalats i Stockholms stad under flera år men 2017 har Malmö det högsta med kronor. 23

26 Ekonomiskt bistånd 2017 Kronor per hushåll och år, , i Stockholm, Göteborg, och Malmö Kronor Stockholm Göteborg Malmö År Stadsdelsförvaltningarna Medelbidragen per viktad person och månad är lägre i ytterstaden än innerstaden. Lägst är det i Hässelby-Vällingby med kronor. I Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Bromma, Älvsjö och Skärholmen ligger det mellan och kronor. Innerstaden samt Enheten för hemlösa har höga medelbidragen per viktad person. I Kungsholmen och Östermalm ligger det på cirka kronor. Allra högst är medelbidraget per viktad person på Boutredningsenheten vilket innefattar begravningskostnader, kronor. Allra lägst är medelbidraget per viktad person på Intro Stockholm, kronor. Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017 Kronor

27 Ekonomiskt bistånd 2017 Medelbidraget per viktad person ökade i de flesta stadsdelsförvaltningarna jämfört med 2016 utom i Norrmalm. Den största ökningen skedde i Spånga-Tensta med 691 kronor vilket var en ökning med 12 procent och i Skärholmen var ökningen 600 kronor eller 10 procent. I Enskede-Årsta-Vantör ökade det viktade medelbidraget med 519 kronor eller 8 procent. I Norrmalm skedde en minskning med 95 kronor eller 1 procent och på Enheten för hemlösa och Intro Stockholm skedde minskningar med 0,5 respektive 10 procent. I staden totalt var ökningen cirka 2 procent och hölls nere av det låga medelbidraget på Intro Stockholm. I följande diagram presenteras medelbidraget per hushåll och månad per stadsdelsförvaltning. Här är inte hänsyn tagen till hushållens storlek och sammansättningen och bilden blir en annan vid jämförelser mellan stadsdelsförvaltningarna än ovan. De proportionellt dyrare månadskostnaderna för ensamstående i innerstaden ser ut att utjämnas av högre månadskostnader för större hushåll i ytterstaden. Även medelbidraget per hushåll och månad har ökat i alla stadsdelsförvaltningarna 2017 utom i Farsta. I Farsta minskade medelbidraget per hushåll och månad med 175 kronor, -2 procent. På Enheten för hemlösa och Intro Stockholm minskade medelbidraget med nära 2 respektive 5 procent. Medelbidrag per hushåll och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017 Kronor Högst var medelbidraget per hushåll i och månad i Spånga-Tensta, kronor, efter att ha ökat mest, med 955 kronor eller 11 procent jämfört med Ökningarna var också stora i Norrmalm och Skärholmen, med 624 kronor eller 7 procent respektive 689 kronor eller 8 procent. Högt ligger också medelbidraget per hushåll och månad i Enskede-Årsta-Vantör, kronor, i Rinkeby-Kista och Skärholmen på respektive kronor. Medelbidraget per hushåll, per person och per viktad person och månad för stadsdelsförvaltningarna finns redovisade i tabell i tabellbilagan. 25

28 Ekonomiskt bistånd 2017 Något minskad genomsnittlig biståndstid Hushållen fick i genomsnitt bistånd 7,0 månader 2017, vilket var en liten minskning jämfört med 2016 (- 0,2 månader). Denna minskning av biståndstiden minskade kostnaden för ekonomiskt bistånd med 32 mnkr jämfört med om biståndstiden varit oförändrad som I ett längre perspektiv har biståndstiden ökat relativt kontinuerligt till och med 2014 och har sedan 2011 legat på över 7 månader skedde en blygsam nedgång och nedgången 2017 är något större. När mätningarna började 1980 var den genomsnittliga biståndstiden 3,7 månader och 1990 var den 4,6 månader. Tabell 34 samt i tabellbilagan. Tendensen sedan 1990 är att i samband med lågkonjunktur ökar den genomsnittliga biståndstiden medan högkonjunktur har inneburit relativt oförändrad biståndstid. I högkonjunkturen var alltså biståndstiderna relativt oförändrade. I lågkonjunkturen 2009 fortsatte den genomsnittliga biståndstiden att öka och har sedan fortsatt att öka något fram till och med 2015 under den långsamma återhämtningen av konjunkturen som pågick. Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen Månader/år Att den genomsnittliga biståndstiden i staden minskat har till stor del sin förklaring i att många nyanlända hushåll tillkom på Intro Stockholm under hösten 2016 och ökade kraftigt procent av hushållen hade långvarigt biståndsbehov, månader, under Det var en minskad andel jämfört med 2016, - 3 procentenheter. Endast 23 procent av biståndshushållen hade kortvarigt biståndsbehov, 1-2 månader, vilket var en minskad andel jämfört med Biståndshushåll med långa biståndstider har dominerat sedan Tidigare var förhållandet det omvända. Under början av 90-talet dominerade hushåll med korta biståndstider. Ekonomiskt bistånd är inte ett tillfälligt komplement till försörjning för de flesta biståndshushållen, vilket det var avsett att vara. Tabell i tabellbilagan. 26

29 Ekonomiskt bistånd 2017 Biståndshushåll och kostnad fördelade efter hushållens biståndstid, %, 2017 % Andel av utbetalat bistånd Andel av hushåll 1-2 mån 3-4 mån 5-6 mån 7-9 mån mån Diagrammet illustrerar att hushåll med långa biståndstider ger höga årskostnader för ekonomiskt bistånd. 71 procent av kostnaden för ekonomiskt bistånd gick till de 40 procent av hushållen som hade långa biståndstider Endast 4 procent av kostnaden 2017 gick till de 23 procent av hushållen som hade kort biståndstid. Det är ett relativt oförändrat förhållande sedan Som jämförelse kan nämnas att 1990 gick drygt 50 procent av kostnaden till de knappt 20 procent av hushållen som hade långvarigt behov och 9 procent av kostnaden till de 45 procent som hade kortvariga behov. Stadsdelsförvaltningarna Den genomsnittliga biståndstiden är allmänt något längre i ytterstadsområdena än i innerstaden. Längst är den i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Enskede-Årsta-Vantör med cirka 8 månader. I sex av stadsdelsförvaltningarna minskade den genomsnittliga biståndstiden något 2017 jämfört med I Kungsholmen minskade biståndstiden med 0,5 månader och i Farsta med 0,3 månader. Även i Spånga-Tensta, Norrmalm, Södermalm och Skarpnäck minskade biståndstiden något. På Intro Stockholm ökade den genomsnittliga biståndstiden något 2017 men är trots det endast 3,9 månader vilket drar ner den totala biståndstiden i staden. Många av de nyanlända biståndshushållen handlades på Intro Stockholm en kort period innan de fick etableringsersättning. 27

30 Ekonomiskt bistånd 2017 Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017 Månader 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Biståndstiden ökade 2017 med 0,4 månader i Bromma, i Östermalm med 0,3 månader och i Enskede-Årsta-Vantör och Älvsjö med 0,2 månader jämfört med Följande diagram visar hur andelen hushåll med långvarigt biståndsbehov (10-12 månader) av biståndshushållen varierar mellan stadsdelsförvaltningarna samt hur andelen förändrats mellan 2016 och Stadsdelsförvaltningarna i yttre västerort har högre andel hushåll med långtidsbehov än de övriga stadsförvaltningarna. Störst andel hushåll med långa biståndstider finns i Rinkeby-Kista och i Spånga-Tensta med 54 respektive 51 procent. I Enskede-Årsta- Vantör har 50 procent av hushållen lång biståndstid. Därefter följer Hässelby-Vällingby, Östermalm, Skarpnäck och Farsta med procent. Även Älvsjö, Bromma, Hägersten -Liljeholmen och Skärholmen ligger högre än genomsnittet i staden. Lägst andel hushåll med långvarigt biståndsbehov finns i Norrmalm (36 procent) följt av Kungsholmen (40 procent). Enheten för hemlösa ligger också under genomsnittet i staden. Antalet långtidsberoende biståndshushåll har minskat i alla stadsdelsförvaltningar utom i Bromma, Östermalm och Hägersten-Liljeholmen, som dock hade mycket små ökningar Då hushåll med kortare biståndstider minskat mer än hushåll med långa biståndstider så har andelen långtidsberoende ökat i nio stadsdelsförvaltningar samt Enheten för hemlösa och Intro Stockholm. I Bromma och Östermalm ökade andelen långtidsberoende hushåll mest, med 6 procentenheter. I Norrmalm, Kungsholmen och Skarpnäck minskade andelen långtidsberoende med 4-6 procentenheter. Se vidare tabell

31 Ekonomiskt bistånd 2017 Andelen hushåll med långvarigt bistånd (10-12 månader) per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017 % Ökad hushållsstorlek Den genomsnittliga hushållsstorleken ökade något bland biståndshushållen 2017 till 1,73 personer per hushåll. Efter att ha minskat åtta år i följd skedde en vändning (Tabell 4 i tabellbilagan.) Det bidrog till kostnadsökningen för ekonomiskt bistånd med 23 mnkr Observera att skalan i diagrammet är bruten, inte börjar från noll, för att tydliggöra förändringarna mellan åren. Förändringarna av hushållsstorleken kan synas som relativt små, men fler stora biståndshushåll med högre medelbidrag och som ofta också har långa biståndstider får ändå märkbara konsekvenser för kostnaderna. Genomsnittlig hushållsstorlek bland biståndshushållen (Obs bruten skala) Personer per hushåll 1,90 1,85 1,80 1,75 1,70 1,65 1,60 1,55 1,50 1,

32 Ekonomiskt bistånd 2017 Förändring av hushållsstorleken kommer av att förhållandet mellan andelen stora och små hushåll förändras är både det genomsnittliga antalet vuxna och barn i biståndshushållen något högre än Framför allt påverkas detta av att andelen parhushåll med barn har ökat för andra året i rad efter att ha minskat årligen sedan De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar som vanligt bland biståndshushållen. Så var fallet 2017 liksom tidigare år. De ensamstående männen utan barn ökade med 7 procent jämfört med 2016, hushåll medan de ensamstående kvinnorna utan barn minskade något i antal. De ensamstående kvinnorna och männen med barn minskade något, sammantaget med 3 procent eller 90 hushåll. Däremot ökade parhushållen utan barn något, vilket inte har hänt sedan slutet av 90-talet (+ 3 procent) och antalet och andelen par med barn ökade med 23 procent (+ 250 hushåll). Andelen barnhushåll var oförändrad 28 procentenheter av biståndshushållen 2017 jämfört med Mellan åren 2004 och 2008 utgjorde de 33 procent av biståndshushållen och minskade därefter år för år till och med Antalet biståndshushåll efter hushållstyp 2016 och 2017 Antal Ensam man utan barn Ensam man med barn Ensam kvinna utan barn Ensam kvinna med barn Par utan barn Par med barn Dödsbo I tabell 7-8, 11 och 13 i tabellbilagan finns information om biståndshushållens hushållstyper. 30

33 Ekonomiskt bistånd 2017 De flesta vuxna biståndstagarna är i åldern år När antalet biståndshushåll ökade jämfört med 2016 ökade också antalet biståndstagare i staden med personer eller 7 procent till år De biståndstagarna som ingick i hushållen fördelar sig på åldersgrupper som i följande diagram. Av de vuxna är de i åldern år den största gruppen tätt följd av de i åldern år och sedan de år. Gruppen år ökade antalsmässigt med 380 personer jämfört med Det motsvarar en ökning med 11 procent. Under perioden var gruppen åringar störst bland de vuxna. Antal biståndstagare efter åldersgrupp 2016 och 2017 Antal Barn Tillsammans utgjorde åringarna 64 procent av de vuxna biståndstagarna 2017, vilket var en liten minskning jämfört med Tabell 2 i tabellbilagan samt tabell 45 för stadsdelsförvaltningarna. De unga vuxna, under 30 år utgjorde 23 procent och en ökad andel av de vuxna biståndstagarna Deras andel hade minskat stadigt år för år sedan 2005 då de utgjorde 30 procent av de vuxna biståndstagarna och till och med Gruppen år ökade med 300 personer eller 18 procent jämfört med 2016 och de i åldern år ökade med 160 personer eller 10 procent. Även antalet personer år ökade något, med 40 personer eller 3 procent och åldersgruppen 65 år och däröver ökade med nära 60 personer vilket motsvarade 8 procent barn ingick i hushåll som hade behov av ekonomiskt bistånd någon gång under Antalet barn i biståndshushållen hade därmed ökat med 750 eller 9 procent jämfört med En minskning av antalet barn i biståndshushållen hade pågått kontinuerligt sedan slutet av 90-talet till och med 2016 med avbrott endast 2003 och Den nedåtgående trenden är bruten och uppgången kan hänföras till en ökning med 440 nyanlända biståndshushåll med barn på intro Stockholm. I genomsnitt hade barnhushållen drygt 2 barn per hushåll i staden. I följande diagram visas hur barnen i biståndshushållen fördelat sig på de olika hushållstyperna under de senaste två åren. Det blir tydligt att det ökade antalet barn lever i parhushåll. 31

34 Ekonomiskt bistånd 2017 Antalet barn i biståndshushåll efter hushållstyp 2016 och 2017 Antal barn Ensam man med barn Ensam kvinna med barn Par med barn Hälften av de biståndsberoende barnen ingår i ett hushåll med en ensamstående mamma, 49 procent, vilket är en något minskad andel och ett något minskat antal barn, -40, jämfört med Antalet barn har också minskat något i hushåll som består av en ensamstående pappa, - 20 st. Antalet barn som lever med två vuxna har ökat med 820 st. till År 2017 levde 10 procent av barnen med en ensamstående pappa och 41 procent av barnen med två vuxna. Stadsdelsförvaltningarna De barn som lever i biståndshushåll fördelar sig på stadsdelsförvaltningarna som i följande diagram. De flesta bor i ytterstadsområdena, varav 40 procent av barnen i Västerort, 34 procent i Söderort, endast 4 procent i Innerstaden samt. Drygt 20 procent av barnen ingår i biståndshushåll på Intro Stockholm. (Tabell 45 i tabellbilagan.) Antalet barn i biståndshushåll per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017 Antal Antalet barn i hushåll med biståndsbehov har minskat i alla stadsdelsförvaltningar utom i Bromma, Norrmalm, Älvsjö och Hägersten-Liljeholmen där små ökningar skedde. I Enskede- 32

35 Ekonomiskt bistånd 2017 Årsta-Vantör minskade antalet barn med 160 stycken, eller 13 procent, i Hässelby-Vällingby med 130 stycken eller 13 procent och i Skärholmen med 100 barn eller 13 procent jämfört med På Intro Stockholm skedde en kraftig ökning av antalet barn i biståndshushåll, med barn. Det finns information om biståndshushållens åldersfördelning (registerledarens ålder) i tabell 7, 9, 12, 14 och 15 i tabellbilagan samt för stadsdelsförvaltningarna i tabell 50. Ökat biståndstagande i befolkningen De personer, varav barn, som ingick i biståndshushållen 2017 utgjorde 2,7 procent av stadens befolkning. Det var en ökning av biståndstagandet i befolkningen med 0,2 procentenheter jämfört med Det är fortfarande en mycket låg nivå på biståndstagandet i staden i ett längre perspektiv. Observera att denna låga nivå uppnåtts trots en ökande arbetslöshet i staden. Högst var biståndstagandet åren 1994 och 1997 då mer än 10 procent av stadens befolkning hade ekonomiskt bistånd. Tabell 3 i tabellbilagan. De barn som ingick i hushåll som någon gång under året hade behov av ekonomiskt bistånd utgjorde 4,7 procent av stadens barn. Det var en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med Barnen i biståndshushållen är passiva biståndstagare som påverkas av situationen att leva på marginalen och barnfamiljer har längre genomsnittliga biståndstider än ensamståendehushållen. Bland de vuxna hade 2,1 procent av befolkningen ekonomiskt bistånd någon gång under Det är en oförändrad andel av de vuxna jämfört med Det högre biståndstagandet bland barnen drar alltså upp andelen i hela befolkningen. Andel biståndstagare av befolkningen % Bland de vuxna var biståndstagandet högst i åldersgruppen år, med 3,0 procent. Under åren var biståndstagandet högst bland de i åldern år och dessförinnan var biståndstagandet högst bland de unga, år ända sedan början av 1990-talet. 33

36 Ekonomiskt bistånd 2017 Biståndstagandet ökade bland de unga, år, till 2,7 procent av åldersgruppen Det var en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2016 vilket var en kombination av ökat antal biståndstagare i åldersgruppen med 300 personer och en minskad befolkning i åldersgruppen. Under lågkonjunkturåret 1994 hade nära 19 procent av stadens ungdomar behov av ekonomiskt bistånd någon gång under året. Andel biståndstagare i befolkningen efter åldersgrupp 2016 och 2017 % ,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Barn -24 år år år år år år 65- år 2017 hade 62 procent av de unga biståndstagarna, under 25 år, vanligen ett arbetslöshetsrelaterat försörjningshinder, 6 procent var sjukskrivna och 16 procent hade ett socialt-/medicinskt försörjningshinder. Bland de i åldern år hade 42 procent vanligen ett arbetslöshetsrelaterat försörjningshinder, 25 procent var sjukskrivna och 19 procent hade ett socialt-/medicinskt försörjningshinder. Jämförelser mellan staden och de andra storstäderna Göteborg och Malmö visar att biståndstagandet är mycket högre i befolkningen i de båda andra städerna jämfört med i Stockholms stad. Utvecklingen var likartad, svagt ökande, i Göteborg och Malmö 2013 och 2014 men var minskande i Stockholms stad under samma period. I Malmö fortsatte ökningen även 2015 medan biståndstagandet minskade i både Göteborg och Stockholm. För 2016 minskade biståndstagandet i befolkningen i både Stockholm, Göteborg och Malmö. Uppgifter om biståndstagandet, antalet biståndstagare, i Göteborg och Malmö kommer inte förrän socialstyrelsen insamlat, bearbetat och publicerat uppgifterna för

37 Ekonomiskt bistånd 2017 Andel biståndstagare av befolkningen i Stockholm, Göteborg och Malmö 7 Andel Stockholm Göteborg Malmö 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, År Stadsdelsförvaltningarna Följande diagram visar skillnaderna mellan biståndstagandet i befolkningen mellan stadsdelsförvaltningarna 2016 och Lägst var biståndstagandet i innerstaden vilket också kan förväntas utifrån stadens socioekonomiska struktur. Mindre än en halv procent av befolkningen fick ekonomiskt bistånd i Kungsholmen, Norrmalm och Östermalm samt nära 1 procent i Södermalm Högst var biståndstagandet i Rinkeby-Kista där 7 procent av befolkningen hade ekonomiskt bistånd någon gång under året. I Spånga-Tensta var andelen 6 procent och i Skärholmen 5 procent. (Tabell 46 i tabellbilagan.) Biståndstagandet minskade något i alla utom tre stadsdelsförvaltningar 2017 jämfört med I Kungsholmen och Hägersten-Liljeholmen var andelen oförändrad och i Norrmalm skedde en liten ökning. Den största minskning av biståndstagandet skedde i Spånga-Tensta och Skärholmen med 0,6 procentenhet. I Rinkeby-Kista minskade andelen av befolkningen med bistånd med 0,5 procentenheter. I Hässelby-Vällingby och Enskede-Årsta-Vantör var minskningen 0,4 procentenheter. 7 Uppgifter om biståndstagare netto under år 2017 för Malmö, Göteborg, Länet och Riket publiceras av Socialstyrelsen eventuellt hösten Uppgifter för Stockholm för 2017 kommer från stadens egen statistik. 35

38 Ekonomiskt bistånd 2017 Andel biståndstagare i befolkningen per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017 % ,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Skillnaderna mellan stadsdelsförvaltningarna vad gäller andel barn i befolkningen som ingår i biståndshushåll visas i följande diagram. Det skedde en minskning av andelen barn i de flesta stadsdelsförvaltningarna 2017 jämfört med Minskningen var störst i Skärholmen med 1,3 procentenheter till 8 procent av barnen. I Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby och Enskede-Årsta-Vantör var minskningen vardera 0,9 procentenheter till 9 procent, 5 procent respektive 5 procent av barnen i befolkningen I Farsta minskade andelen av barnen med 0,7 procentenhet till 4 procent. I Bromma var andelen barn i befolkningen i biståndshushåll oförändrad jämfört med 2016 medan det skedde en liten ökning i Norrmalm, Älvsjö och Hägersten-Liljeholmen. Att andelen barn i biståndshushåll ökade i hela staden beror på ökningen av antalet barn på Intro Stockholm. Andelen barn i befolkningen som ingår i biståndshushåll per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017 % av barnen 14, ,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 36

39 Ekonomiskt bistånd 2017 Drygt 60 procent av biståndstagarna är födda utom Europa Från och med året 2004 finns uppgifter om biståndstagarnas födelseland. Tidigare fanns endast uppgift om medborgarskap att tillgå. Uppgifter om biståndstagarnas medborgarskap kan alltså presenteras i ett längre perspektiv än födelseland. Drygt 60 procent av biståndstagarna var svenska medborgare 2017 och 38 procent var utomnordiska medborgare. En liten och minskande andel hade övrigt nordiskt medborgarskap. Det är en kraftig ökning av andelen utomnordiska medborgare, + 9 procentenheter, till följd av det ökade antalet nyanlända som kommunplacerats i staden under året. När biståndstagarna sätts i relation till befolkningen är biståndstagandet lägst bland de svenska medborgarna (1,8 procent) och högst bland de utomnordiska (10,0 procent). Det var en minskning av biståndstagandet i befolkningen bland svenska och övriga nordiska medborgare men en ökning av andelen biståndstagare bland utomnordiska medborgare med drygt 2 procentenheter. Följande diagram visar att i ett längre perspektiv är det främst andelen biståndstagare bland de utomnordiska medborgarna som minskat. (Tabell 5 i tabellbilagan.) Andel biståndstagare i relation till befolkningen per medborgarskapsgrupp % Utomnordiska Övrigt nordiska 10 0 Svenska personer eller 38 procent av biståndstagarna (vuxna och barn) var födda i Sverige. Jämfört med att 60 procent av biståndstagarna var svenska medborgare innebär det att en stor del av de biståndstagare som har svenskt medborgarskap är naturaliserade, alltså är födda utom Sverige. Andelen av biståndstagarna som var svenskfödda minskade med 5 procentenhet jämfört med Antalsmässigt var minskning 670 personer. 62 procent av biståndstagarna är födda utanför Sverige, drygt 60 procent utanför Norden och resten i de nordiska grannländerna. Det var en ökning av andelen födda utanför Sverige bland biståndstagarna med 5 procentenhet ökade antalet biståndstagare födda utom norden med personer till (Tabell 47 i tabellbilagan.) 37

40 Ekonomiskt bistånd 2017 Antal biståndstagare efter födelselandgrupp 2016 och 2017 Antal Sverige Övr norden Utom norden När biståndstagarna sätts i relation till befolkningen är biståndstagandet lägst bland de födda i Sverige samt de födda i övriga norden under hela den mätbara perioden Andelen biståndstagare i befolkningen född i norden har minskat under hela perioden, men mest åren ,3 procent av de födda i Sverige respektive av de födda i övriga norden hade behov av ekonomiskt bistånd 2017, en minskning med 0,1 resp. 0,2 procentenheter. Biståndstagandet är högst i den utomnordiska befolkningen, 7,3 procent Det har dock varit ett relativt kraftigt minskat biståndstagande bland utomnordiskt födda, med 7 procentenheter, jämfört med (Tabell 47 i tabellbilagan) Andel biståndstagare i relation till befolkningen per födelselandgrupp % Sverige Övr norden Utom norden 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,

41 Ekonomiskt bistånd 2017 Mellan 2016 och 2017 ökade andelen biståndstagare i den utomnordiskt födda befolkningen med nära 1 procentenhet. Det är ett trendbrott efter många års nedgång av biståndstagandet i den utomnordiskt födda befolkningen. Förändringen beror på det ökade antalet nyanlända med biståndsbehov. Andel biståndstagare i relation till befolkningen per födelselandgrupp % 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Sverige Övr norden Utom norden Följande diagram visar hur de vuxna biståndstagarna fördelar sig på födelseland indelade i världsdelar. Observera att Turkiet räknas till Asien och Ryssland till Europa. De svenskfödda utgör 31 procent av de vuxna biståndstagarna, 7 procent är födda i övriga Europa medan sammantaget 62 procent är födda utanför Europa. Det är en ökad andel födda utom Europa med 4,6 procentenheter jämfört med Antalsmässigt minskade vuxna personer födda i världsdelarna Europa och Sydamerika något medan antalet födda i Asien, kategorin Övriga och Afrika ökade. Antal vuxna biståndstagare efter födelseland 2016 och 2017 Antal Afrika Asien Europa Sverige Sydamerika Övriga Vuxna biståndstagare födda i Asien ökade med 19 procent 2017 jämfört med Det motsvarade en ökning med 800 vuxna personer. I världsdelen Asien ingår länderna i mellanöstern, t.ex. Syrien. Antalet födda i länder i kategorin Övriga ökade med 23 procent eller 39

42 Ekonomiskt bistånd vuxna personer. I kategorin Övriga ingår t.ex. länderna i Oceanien, Canada, USA och uppgift saknas. Den största procentuella minskningen skedde av biståndstagare födda i Sydamerika (-9 procent). Födda i Europa utom Sverige minskade mer 8 procent och födda i Sverige minskade med 6 procent. Stadsdelsförvaltningarna Följande diagram visar fördelningen av samtliga biståndstagare efter födelseland, Sverige, övriga Norden och utom Norden, på stadsdelsförvaltningarna. Bland stadsdelsförvaltningarna är antalet biståndstagare födda utom Norden är störst i yttre Västerort samt i Enskede-Årsta- Vantör och i Skärholmen en oförändrad bild jämfört med åren innan. Flest utom Norden födda biståndstagare finns dock som förväntat på Intro Stockholm där de flesta nyanlända handläggs. Antal biståndstagare efter födelseland per stadsdelsförvaltning 2017 Antal Sverige Övr norden Utom norden Följande diagram visar att det är störst andelen av biståndstagarna födda utom Norden i Spånga-Tensta och Skärholmen med drygt 64 procent. I Rinkeby-Kista var andelen 63 procent och i Hässelby-Vällingby 59 procent. I Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Farsta var omkring hälften av biståndstagarna födda utom Norden. Även hälften av biståndstagarna på Enheten för hemlösa var födda utom Norden. I Kungsholmen, Östermalm och Södermalm är endast omkring 30 procent av biståndstagarna födda utom Norden. 40

43 Ekonomiskt bistånd 2017 Andel biståndstagare efter födelseland per stadsdelsförvaltning % Sverige Övr. Norden Utom Norden 80% 60% 40% 20% 0% Att inte alla vuxna biståndstagare på Intro Stockholm är utomnordiskt födda borde inte vara möjligt. Att ett litet antal personer är födda i Sverige beror på att några barn hunnit födas sedan man anlände. I följande diagram visas att andelen biståndstagare i den utomnordiskt födda befolkningen minskat i alla stadsdelsförvaltningar utom i Norrmalm och Hägersten-Liljeholmen 2017 jämfört med Andel biståndstagare i den utomnordiskt födda befolkningen per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017 % av bef 12, ,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 41

44 Ekonomiskt bistånd 2017 Största andelen av biståndet till försörjningsstöd (ekonomisk grundtrygghet), men andelen övrigt ekonomiskt bistånd ökade 2017 Den största delen av kostnaden för ekonomiskt bistånd, 788 mnkr eller 85 procent, utbetalades som försörjningsstöd enligt riksnorm eller övrigt försörjningsstöd Det var en ökad kostnad med 22 mnkr men dess andel av totalt utbetalat bistånd minskade med 1 procentenhet jämfört med Försörjningsstödet 8 avser kostnader för dagligvaror som livsmedel mm, hyra, arbetsresor, hemförsäkring, hushållsel samt fackföreningsavgift. De utbetalade summorna till försörjningsstöd är skillnaden mellan hushållens norm (inkl. utgifter) och inkomster. Resterande kostnad, 15 procent eller 140 mnkr, avsåg övrigt ekonomiskt bistånd Det var en ökning med 11 mnkr jämfört med Här ingår kostnader för hemtjänst/barnomsorg, läkarvård/medicin, härbärge/hotell, flyttkostnader, hemutrustning etc. Mellan 2003 och 2009 ökande andelen av ekonomiskt bistånd som går till försörjningsstöd svagt. Trenden bröts 2010 då andelen kostnad för försörjningsstöd minskade medan kostnaden för övrigt ekonomiskt bistånd ökade. Därefter har andelen av kostnaden som går till övrigt ekonomiskt bistånd ökat, förutom en tillfällig minskning Kostnaden för ekonomiskt bistånd fördelat på Försörjningsstöd (norm, hyra mm) och Övrigt ekonomiskt bistånd Försörjningsstöd Övr ekon bist 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 95 procent av biståndshushållen fick bistånd som avsåg försörjningsstöd under Det var en relativt oförändrad andel av hushållen jämfört med procent av biståndshushållen fick övrigt ekonomiskt bistånd någon gång under året, vilket var en något minskad andel av hushållen. Den största delen av övrigt ekonomiskt bistånd 2017 gick till ändamål med bostadsanknytning, 90 mnkr eller 65 procent. Det var en ökning av kostnaden med 9 mnkr jämfört med 8 Det samlade begreppet för försörjningsstöd och övrigt försörjningsstöd var tidigare EGT (Ekonomisk grundtrygghet). Begreppet används i några tabeller. 42

45 Ekonomiskt bistånd och en något ökad andel av kostnaden för övrigt ekonomiskt bistånd. 90 procent av kategorin Bostadsanknytning är kostnader för hotell, vandrarhem och härbärge, resterande del är flyttkostnader, magasineringskostnader, förmedlingskostnader och hemutrustning liksom året innan. Kostnaderna för vandrarhem ökade med 1,9 mnkr till 26,6 mnkr. Kostnaden för hotell ökade med 4,5 mnkr till 44,5 mnkr och kostnaden för härbärgen ökade med 2,1 mnkr till 10,2 mnkr Övriga kostnader i kategorin ökade något utom kostnaden för hemutrustning som minskade 0,6 mnkr till 5,3 mnkr. Övrigt ekonomiskt bistånd fördelat på ändamålsgrupper 2016 och 2017 % Avgifter hems/barnoms/sl (kod 12-14) Sjukvård/Tandvård (kod 15-23) Bostadsanknytning (kod 24-30) Övriga extra bidrag Skuldsanering Kategorin sjukvård/tandvård kostade 28,3 mnkr som motsvarade 20 procent av övrigt ekonomiskt bistånd Det var en minskad andel men en relativt oförändrad kostnad jämfört med Mellan 2005 och 2009 kostade ändamål med sjukvårdsanknytning mest av kategorierna inom övrigt ekonomiskt bistånd. Utveckling av övrigt ekonomiskt bistånd fördelat på ändamålsgrupper, %, ,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 Avgifter hems/barnoms/sl (kod 12-14) Sjukvård/Tandvård (kod 15-23) Bostadsanknytning (kod 24-30) Övriga extra bidrag Skuldsanering 0,

46 Ekonomiskt bistånd 2017 De större posterna inom kategorin sjukvård/tandvård var ej akut tandvård 8,1 mnkr, medicin 7,2 mnkr, läkarvård 5,9 mnkr och akut tandvård 3,6 mnkr. Det var en kostnadsminskning för ej akut tandvård och medicinkostnaden jämfört med Kostnaden för läkarvård och akut tandvård ökade något medan övriga poster inom kategorin var relativt oförändrade. Se tabell 22, i tabellbilagan, samt tabell för stadsdelsförvaltningarna. Att medicinkostnaden inom kostnadskategorin sjukvård/tandvård minskar är väntat. Från och med januari 2016 infördes fria läkemedel och varor som ingår i läkemedelsförmånerna till barn under 18 år. I följande diagram syns att medicinkostnaden för ensamstående kvinnor med barn och par med barn minskat 2016 och 2017 medan den är relativt oförändrad eller ökande för övriga hushållstyper minskade den genomsnittliga medicinkostnaden med 16 procent för ensamstående kvinnor med barn och med ytterligare 3 procent För par med barn minskade medicinkostnaden med 15 procent 2016 och med ytterligare 11 procent Genomsnittligt bistånd till medicinkostnad för biståndshushållen efter hushållstyp , kronor Ensam man utan barn Ensam man med barn Ensam kvinna utan barn Ensam kvinna med barn Par utan barn Par med barn Alla hushåll Kostnader för boende på hotell/vandrarhem I följande diagram presenteras fördelningen av kostnaden för boende på hotell och vandrarhem per stadsdelsförvaltning Kostnaden är mycket ojämnt fördelad i staden, koncentrerad till Rinkeby-Kista, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skärholmen men också Skarpnäck och Spånga-Tensta hade relativt höga kostnader Den största ökningen av kostnaden för boende på hotell och vandrarhem skedde i Spånga- Tensta med 5,6 mnkr till 11,5 mnkr 2017 jämfört med Det var en ökning med 97 procent. I Skärholmen ökade kostnaden med 3,5 mnkr eller 43 procent till 11,7 mnkr. 44

47 Ekonomiskt bistånd 2017 Kostnaden för boende på hotell och vandrarhem per stadsdelsförvaltning , mnkr Tkr Även i Rinkeby-Kista, Hässelby-Vällingby, Bromma, Norrmalm och Enskede-Årsta-Vantör ökade kostnaden för boende på hotell/vandrarhem med respektive 8, 44, 31, 39 och 24 procent mellan 2016 och I flera stadsdelsförvaltningar minskade dock kostnaden för boende på hotell/vandrarhem. I Farsta minskade kostnaden med 4,5 mnkr till 4,3 mnkr 2017 vilket var en minskning med 51 procent jämfört med I Älvsjö minskade kostnaden med 0,4 mnkr till 0,6 mnkr vilket motsvarade 37 procent, i Södermalm minskade kostnaden med 1,0 mnkr eller 23 procent till 3,2 mnkr och i Skarpnäck var minskningen 1,1 mnkr eller 21 procent till 4,1 mnkr Kostnaden för boende på hotell och vandrarhem minskade också något på Enheten för hemlösa, med 0,2 mnkr till 2,6 mnkr På Intro Stockholm ökade kostnaden från en mycket låg nivå 2016 till 0,3 mnkr 2017 (Intro Stockholms låga värden blev ej synliga i ovanstående diagram). Våren 2017 infördes möjligheten att bevilja Sommarlovspeng för barn i biståndshushåll under en sommarmånad. Biståndet beviljas under förutsättning att hushållet i övrigt är berättigade till ekonomiskt bistånd för aktuell månad samt att hushållet har haft ett långvarigt behov av bistånd - dvs. har haft försörjningsstöd under minst 10 månader. Biståndet gäller för alla barn som omfattas av familjens hushåll, oavsett om de bor heltid, växelvis eller har umgänge med en förälder, med olika andel av prisbasbeloppet. Under sommarmånaderna 2017 beviljades Sommarlovspeng till drygt 730 biståndshushåll med 0,72 mnkr. 37 procent av dessa hushåll bodde i Rinkeby-Kista och fick 39 procent av kostnaden. 14 procent bodde i Enskede-Årsta-Vantör, 10 procent i Spånga-Tensta samt 9 procent i Hässelby-Vällingby respektive i Skärholmen. I genomsnitt fick hushållen 975 kronor i Sommarlovspeng. 45

48 Ekonomiskt bistånd 2017 Ökning av antalet nytillkomna biståndshushåll Av de biståndshushållen var eller 36 procent nytillkomna Det var 900 fler än 2016 och en ökning med 5 procentenheter. Hushållen betraktas här som nytillkomna om de inte hade ekonomiskt bistånd året innan, i ett par ska båda vuxna vara nytillkomna. Tabell i tabellbilagan. Följande diagram visar dels antalet nytillkomna biståndshushåll i staden (nedre kurvan) och dels den andel de nytillkomna utgjorde av biståndshushållen (övre kurvan). Nytillkomna hushåll med ekonomiskt bistånd Antal Andel nytillkomna av samtliga biståndshush Antal nytillkomna biståndshush % Vid lågkonjunktur har antalet nytillkomna biståndshushåll ökat. Under lågkonjunkturåren i början på 90-talet var antalet nytillkomna biståndshushåll som högst, 1993 var de drygt Åren 1997 till och med 2001 var trenden däremot stadigt nedåtgående kom en vändning och antalet nytillkomna biståndshåll ökade åter under lågkonjunkturåren till och med Trenden vände nedåt igen 2005 och minskningen fortsatte till och med I den lågkonjunkturen vände antalet nytillkomna hushåll upp något dämpat 2009 men minskade sedan tre år i följd trots avmattningen i konjunkturen ökade de nytillkomna något trots pågående återhämtning i konjunkturen, men har därefter varit minskande till och med Ökningen 2017 kan hänföras till det ökade antal nyanlända med kommunplacering i staden. Högst andel nytillkomna fanns vid ingången av den kraftiga lågkonjunkturen 1991 med 46 procent. Lägst andel nytillkomna fanns åren 1999 och 2000 med 26 procent. De nytillkomnas andel av biståndshållen minskade under 2005 och 2006 då inflödet minskade. Man hade då möjlighet att jobba med hushåll som haft mer långvarigt biståndsbehov. Under 2007 och 2008 ökade andelen nytillkomna av biståndshushållen trots att antalet minskade. Det förklaras av att fler med långt biståndsbehov hade avslutats. I lågkonjunkturen 2009 ökade andelen nytillkomna till 34 procent av biståndshushållen, därefter vände andelen ner igen till 30 procent 2014 och Trots antalsminskningen av de nytillkomna 2016 ökande andelen nytillkomna av biståndshushållen något. Det beror på den relativt stora minskningen av totala antalet biståndshushåll 2016 samtidigt som antalet nyanlända började öka under hösten. Ökningen av nyanlända utan tidigare bistånd i staden fortsatte

49 Ekonomiskt bistånd 2017 Antalet nytillkomna ökade mer eller mindre i alla åldersgrupper utom år. Störst var ökningen i åldersgruppen under 25 år samt år jämfört med De ökade med 300 hushåll eller 36 procent respektive 290 hushåll eller 28 procent. De nytillkomna hushållen är vanligen yngre jämfört med bland samtliga biståndshushåll. Andelen unga, under 30 år, bland samtliga biståndshushåll var 25 procent medan andelen ökat med 2 procentenhet till 38 procent bland de nytillkomna De nytillkomna hushållen är i stor utsträckning ensamstående utan barn precis som biståndshushållen i stort. 68 procent av de nytillkomna var ensamstående män och kvinnor utan barn Motsvarande andel bland samtliga biståndshushåll var endast 0,5 procentenheter lägre. Till skillnad från bland samtliga biståndshushåll är dock de nytillkomna i ännu större utsträckning ensamstående män utan barn än kvinnor utan barn. Ensamstående med barn utgjorde 15 procent av de nytillkomna och var därmed något underrepresenterade bland de nytillkomna jämfört med bland samtliga biståndshushåll där de var 19 procent. Andelen parhushåll var relativt lika bland de nytillkomna och bland samtliga biståndshushåll. Man kan konstatera att hushållssammansättningen bland de nytillkomna mer och mer liknar samtliga biståndshushåll då de också utgör större andel av biståndshushållen. I de nytillkomna hushållen hade man vanligen biståndsbehov på grund av arbetslöshet, 60 procent Det var en ökad andel av de nytillkomna med 2 procentenhet jämfört med 2016 och 11 procentenheter högre andel än bland samtliga vuxna biståndstagare. 9 procent av de nytillkomna var sjukskrivna med låg eller ingen ersättning från Försäkringskassan vilket var en minskad andel jämfört med 2016 och 7 procentenheter lägre än bland samtliga vuxna biståndstagare. 8 procent hade vanligen ett socialt-/medicinskt skäl, vilket var en minskning jämfört med 2016 men en mycket lägre andel än bland samtliga biståndstagare där andelen var 16 procent. Nytillkomna vuxna biståndstagare efter vanligaste försörjningshinder under året % ,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Arbetslösa Sjukskrivna Sjuk-eller aktivitetsers. Arbetshinder sociala skäl Vård av barn Arbetar deltid, ofriv Arbetar heltid Utan F-hinder, tillfälligt behov Övriga 9 Med eller utan A-kassa/Alfa-kassa och i eller inte i aktivitet, väntade lön eller a-kassa samt deltar i Etableringen på Af. 47

50 Ekonomiskt bistånd 2017 Stadsdelsförvaltningarna Antalet nytillkomna biståndshushåll minskade i hälften av stadsdelsförvaltningar Störst antalsmässig minskning skedde i Skärholmen och Södermalm med ca 60 hushåll samt Enskede-Årsta-Vantör med 50 hushåll. Det var en minskning med 21 procent av de nytillkomna jämfört med året innan i Södermalm, en minskning med 17 procent i Skärholmen och med 11 procent i Enskede-Årsta -Vantör. I Östermalm var minskningen 18 procent. I hälften av stadsdelsförvaltningarna ökade antalet nytillkomna biståndshushåll. I Norrmalm, Farsta och Hägersten-Liljeholmen ökade antalet nytillkomna med 37, 14 respektive 11 procent jämfört med En stor del av de nytillkomna var nyanlända som kom till Intro Stockholm under De nytillkomna ökade där med 910 hushåll. Andelen nytillkomna bland biståndshushållen varierar mellan stadsdelsförvaltningarna. I Norrmalm var andelen högst med 39 procent av biståndshushållen. I Bromma, Kungsholmen och Hägersten-Liljeholmen var andelen nytillkomna 33, 32 respektive 30 procent. Allra högst är andelen nytillkomna på Intro Stockholm och på Boutredningsenheten med 80 respektive 82 procent. Även på Enheten för hemlösa är andelen relativt hög med 38 procent Andelen nytillkomna av biståndshushållen per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017 Ibland kan en stor andel nytillkomna biståndshushåll finnas i en uppgång av antalet biståndshushåll eller vid en snabb genomströmning av biståndshushåll. Andelen nytillkomna på stadsdelsförvaltningarna hålls nere av att nyanlända hushåll från och med 2016 handläggs på Intro Stockholm vid kommunplacering i staden. De handläggs där både innan etableringsersättning erhållits på Arbetsförmedlingen och vid kompletterande ekonomiskt bidra under etableringsperioden. Tidigare handlades dessa på stadsdelsförvaltningarna. Den lägsta andelen nytillkomna biståndshushåll hade Spånga-Tensta med 23 procent av biståndshushållen. I Rinkeby-Kista och Enskede-Årsta-Vantör var andelen 24 procent av biståndshushållen Tabell 74 i tabellbilagan. 48