20 C men hur och till vilken kostnad i Sverige? Energikunskap 10 p. Fall 3

Transkript

1 20 C men hur och till vilken kostnad i Sverige? Energikunskap 10 p. Fall 3 Stefan A. Johansson Uppsala universitet Helsingborg stefanajohansson@yahoo.se 1

2 Sammanfattning Energi som inte används kostar inget. Den billigaste och mest miljövänliga energin är den som vi inte använder. Om vi lär oss att använda energi på ett klokt sätt, minskar vi våra utgifter för el och värme. Vi får pengar över till något annat. Genom att isolera vårt hus ökar vi komforten. Dessutom bidrar vi till minskade utsläpp och därmed till bättre miljö. Det handlar inte om att snåla med energin, utan om att använda energin på ett klokare sätt, så kallad energieffektivisering, det vill säga samma nytta, men med mindre energi. En stor del av besparingen kan uppnås utan uppoffringar och utan investeringar. Vår inställning till energifrågorna och våra levnadsvanor, har en mycket stor påverkan på vår energiräkning. 2

3 Förord Ofta kan man med relativt små insatser, både arbetsmässigt och ekonomiskt, minska sina energikostnader ganska rejält. I början av åttiotalet pågick en statlig kampanj med energirådgivning till alla hushåll. Då lärde sig svenska folket täta fönster och isolera huset. Vi skulle också konvertera från olja till el, vilket många av oss gjorde. Nu stiger både el- och oljepriserna. Vi kan inte påverka prisutvecklingen, men vi kan påverka våra energikostnader. Under de senaste tjugo åren har industrin utvecklat nya energieffektivare produkter. Kunskapen om hur man bygger energieffektivt har blivit bättre. Tekniken med att ta vara på energi från vind och sol har utvecklats, likaså bioenergin. Det är denna nyare kunskap som jag främst vill förmedla här. 3

4 Innehållsförteckning UPPVÄRMNINGS STATISTIK 6 KLIMATSKÄRMEN 7 VARIFRÅN KOMMER VÄRMEN? 8 STYR OCH REGLERSYSTEM 8 ÖKAD KOMFORT 8 MÖJLIGHETER ATT MINSKA ENERGIBEHOVET 8 HÅLL KVAR VÄRMEN I HUSET 8 Täta fönstren och vädra snabbt 9 Tilläggisolering av ytterväggar 9 Tilläggsisolering av vindsbjälklag 9 Värmeförluster genom fönster 9 VENTILATION 10 Självdrag 10 Frånluft 10 Balanserad ventilation med från och tilluft 11 Energianvändning till ventilation 11 VÄRMESYSTEM 11 Distributionsformerna 12 Golvvärme ökar kostnaderna 12 Kombinationer golvvärme och radiatorsystem är intressant 12 Ekonomiska och tekniska jämförelser 12 Varför ska jag byta uppvärmningssystem? 13 Hur bör jag gå tillväga när det är dags att byta uppvärmningssystem? 13 Vilket uppvärmningssätt ska jag välja? 13 4

5 Vilket uppvärmningssätt är billigast? 13 Vilket uppvärmningssätt är bäst för miljön? 13 Vilket uppvärmningssätt är mest bekymmersfritt? 13 Kan man pruta? 13 Lönar det sig att gå ihop med grannen? 13 Vilket är framtidens uppvärmningssätt? 14 Eluppvärmda villor vanligast 14 Kombinationer med olja 14 Ved 16 Pellets 16 Värmepump 17 Fjärrvärme 18 Solvärme 19 NYA SMÅHUS 21 Energiuppgifter 21 Projekteringsråd 21 Energieffektivitet - komfort 21 Värmeförluster - gratisvärme 22 Ventilation - glasytor 22 Golvvärme 22 ENERGISPARÅTGÄRDER 23 Elleverantör mm 23 Boende vanor 23 TIPS FÖR EN SMARTARE ENERGIANVÄNDNING 24 SLUTSATSER 24 KÄLLFÖRTECKNING 25 5

6 Uppvärmnings statistik Under de senaste tre decennierna har svensk energianvändning genomgått stora förändringar. Elförbrukningen har mer än fördubblats, samtidigt som oljans betydelse har minskat. Elkraft har i stor utsträckning ersatt olja vid uppvärmning av bostäder och i industriella processer. El är fortfarande det vanligaste uppvärmningssättet av småhus. Hela 39 procent av samtliga småhus i landet värms med el som enda värmekälla. Näst vanligast är kombinerad uppvärmning med el och biobränsle. Antal villor uppvärmda med olja minskar för varje år. Olja är dock fortfarande det tredje vanligaste uppvärmningssättet med 11 procent. I hela landet finns cirka 1,5 miljoner småhus, enligt SCB:s "Energistatistik för småhus 2001". Drygt av dem värms upp med enbart el. Det är det särklass största uppvärmningssättet. Elens stora dominans är ett resultat av 60- och 70-talets byggboom. El finns också med i det näst vanligaste uppvärmningssättet men då i kombination med någon form av biobränsle: ved, flis, spån eller pellets. Det gäller knappt småhus. Här är det hus byggda före 1940 som dominerar. Panna med enbart olja finns endast i knappt småhus. För tre år sedan fanns nästan fler. Olja, som dominerar i hus byggda efter kriget fram till 60-talet, förekommer dock i relativt stor omfattning även i olika kombinationer med biobränsle och el. I hus byggda efter 1980 förekommer knappast oljepannor överhuvudtaget. De senaste årtiondenas uppstickare är istället fjärrvärme, biobränsle (pelletsbrännare) och framförallt värmepumpar. Dessa är fortfarande förhållandevis marginella sett till helheten. Småhus som värms upp med enbart fjärrvärme är knappt Siffran för värmepumpar och biobränsle är endast vardera. I genomsnitt används 3 kubikmeter olja per småhus exkl. jordbruksfastigheter i hus som värms med enbart olja eller 20,2 liter olja per kvadratmeter uppvärmd area inkl. biarea kwh el i småhus exkl. jordbruksfastigheter som värms enbart med el eller 157 kwh per kvadratmeter uppvärmd area inkl. hushållsel.sammanlagt används 26,3 TWh el för uppvärmning och hushållsel i småhus och jordbruksfastigheter. Här ingår även alla kombinerade uppvärmningssätt med el, olja, biobränslen och fjärrvärme kubikmeter olja för uppvärmning av småhus och jordbruksfastigheter. Även blandade uppvärmningssätt ingår här. Denna mängd motsvarar ca 9 TWh. 6,9 miljoner kubikmeter ved travat mått i småhus och jordbruks-fastigheter samt kubikmeter flis/spån stjälpt mått och ton pellets. Detta motsvarar ca 9,8 TWh. 6

7 TOTAL ENERGIANVÄNDNING FÖR UPPVÄRMNING FÖR OLIKA TYPER AV FASTIGHETER ÅR TWH Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler är begränsad till permanentbostäder och lokaler utanför industrin. Dessa fastighetskategorier omfattade år 2002 totalt 575 miljoner m 2 uppvärmd area. Därutöver finns ca 87 miljoner m 2 uppvärmd lokalarea på fastigheter taxerade som industrienheter. Permanentbebodda fritidshus ingår från och med år 2000 i urvalsramen Klimatskärmen Husets tak, ytterväggar, fönster och golv skärmar av oss från vind, kyla och nederbörd. Därför kallas de tillsammans för husets klimatskärm. Eftersom temperaturer vill jämna ut sig, vandrar alltid värmen mot kylan. Det är inte kylan utifrån som tränger in genom klimatskärmen, utan värmen som vandrar ut. Denna värmeförlust försöker vi kompensera genom att tillföra värme hela tiden under uppvärmningssäsongen. Hur mycket värme som vandrar ut genom tak, vägg, fönster eller golv anges i U-värde. U- värdet anger hur mycket värme som passerar ut per kvadratmeter vid en grads teperaturskillnad mellan inomhus och utomhus. Ett lågt U-värde betyder att byggnadsdelen är välisolerad. Ett nytt hus med bra isoleringsförmåga har följande U-värden på klimatskärmen, uttryckt i Watt/m²K: Tak 0,10 0,12 Vägg 0,15 0,20 Fönster 1,3-1,0 Golv 0,18 0,22 För att temperaturen ska hållas på en jämn nivå måste värmetillförseln vara lika stor som värmeläckaget. Genom att minska värmeförlusterna minskas även värmeanvändningen. 7

8 I genomsnitt läcker 35 % av värmen ut genom fönster, 20 % ytterväggar och dörrar, 15 % golv och källare, 15 % taket. Men även via ventilationen 15 % som vi behöver ha för att människor och hus ska må bra. Varifrån kommer värmen? Värmen tillförs från de värmesystem som är installerat. Men ca kwh/år tillförs från de människor och djur som vistas i huset, samt från elektriska apparater och lampor som är igång. Värmen från solen som värmer husväggarna och strålar in genom fönster ger ca kwh/år, beroende på fönstrens storlek. Styr och reglersystem Ett bra styr och reglersystem är en förutsättning för god värmeekonomi. Fungerar termostaterna dåligt kan temperaturen i rummet pendla mellan Detta innebär minskad komfort och minskad energieffektivitet. En effektiv temperaturstyrning kan minska behovet av uppvärmning med upp till 10 %. Med hjälp av ett bra styrsystem kan huset delas in i olika temperaturzoner så att man får rätt temperatur i olika rum. Nya elektroniska termostater kostar ca 500 kr/st. och nya el-radiatorer med elektronisk termostat kostar kr/st. Rekommenderade temperaturer i olika rum och utrymmen: Utrymme Temperatur Bostad/rum +20 Bostad/rum som står tomt flera dagar Sovrum +18 Utrymmen som sällan används Garage och uthus +5 En sänkt inomhustemperatur med 1 innebär att energibehovet till uppvärmning av huset kan minska med 5 %. Det är därför viktigt att ha rätt temperatur i huset. Ökad komfort I vissa fall kan det kännas kallt trots att termostater fungerar och är rätt inställda. Det kan bero på att möbler står framför elementen och hindrar värmen att spridas i rummet. Drag gör att temperaturen upplevs lägre än den verkligen är. En lufthastighet på 0,3 m/s ger en känsla av att luften är 2-3 kallare än vad den verkligen är. Kallras beror på att kall luft, som är tyngre än varm strömmar ner från fönstren längs golvet. Detta kan vara en orsak till att det käns kallare än vad det är. Möblera inte framför element och täta dragiga fönster. Möjligheter att minska energibehovet För att minska husets energibehov får man se över värmesystemet med alla dess delar så att det fungerar optimalt. Men man måste också vidta åtgärder för att inte den värme som tillförs ska läcka ut i onödan. Håll kvar värmen i huset Den del av värmen som försvinner genom fönster, ytterväggar och dörrar, tak, golv och källare kallas transmission. När man talar om transmission i samband med hus avses U-värde. U-värdet anger hur mycket värme som passerar ut per kvadratmeter vid en grads temperaturskillnad mellan inomhus och 8

9 utomhus. U- värdet den värmeisolerande egenskapen hos en byggnadsdel och motsvarar i dag vad som förr betecknade k-värde. Ju lägre U-värde desto bättre isolerande egenskaper. Genom att isolera väggar och tak sänks U-värdet. Det krävs en tegel vägg som är 120 centimeter tjock för att ge samma isolering som 10 centimeter mineralull. En tilläggsisolering av fasaden eller golvet kan bli kostsam om den inte görs i samband med en större ombyggnad. Däremot att isolera vindsbjälklaget är en enklare åtgärd. Om fönstren har friskt virke och fungerar tillfredsställande, finns det heller ingen anledning att byta ut dessa för att spara energi. Istället kan du tilläggsisolera dem. Täta fönstren och vädra snabbt Börja med de enklaste åtgärderna. Kontrollera tätningslisterna runt fönster och dörrar och byt ut de lister som förlorat sin elasticitet. Om huset saknar mekanisk ventilation, bör du lämna en tredjedel av ett normalstort fönsters övre del utan tätningslist. Det är inte den mest energisnåla lösningen, men huset måste kunna andas. Genom att inte ha tätningslist på en del av fönsterbågen tillåter du frisk luft att komma in den vägen. På tal om frisk luft, tänk på att frisk luft inte är samma sak som kall luft. När du vädrar, vädra snabbt genom att skapa korsdrag under ca tre minuter. Fönster som står på glänt och öppna vädringsluckor är slöseri med energi. Tilläggisolering av ytterväggar Detta görs vanligtvis i samband med renovering av huset, annars är det svårt att få ekonomi med denna åtgärd. Tilläggsisolering kan göras utvändigt och invändigt. Energibesparingen varierar beroende på vilken väggtyp och isolering man har innan åtgärden. Tilläggsisolering av vindsbjälklag I de allra flesta fall lönar det sig att isolera upp till en halv meters tjocklek. Om isoleringens tjocklek ökas från 20 till 50 centimeter minskar värmeförlusterna genom taket med ungefär två tredjedelar, eller i genomsnitt 2000 kwh per år. Att äldre hus bara har centimeters isolering i vindbjälklaget är inte ovanligt. Åtgärden har vanligtvis god lönsamhet, men varierar beroende på typ av vindsbjälklag och hur tjock den ursprungliga isoleringen är. Det är en av de första insatser man bör göra för att minska klimatskalets energiförluster. Värmeförluster genom fönster Ca 35 % av värmeförlusten sker genom fönstren. Denna kompenseras till en del av det värmetillskott som solinstrålningen ger. Äldre tvåglasfönster har ett U-värde på glasdelen på 2,9. Det betyder att tre gånger mer energi går igenom dessa, än genom dagens energieffektiva fönster. Det går att minska värmeförlusterna genom att uppgradera dessa fönster utan att byta ut dem. Energisparglas är benämningen på glas belagda med ett selektivt lågemissionsskikt. Detta skikt är osynligt för ögat, men fungerar som ett hinder för långvågig värmestrålning. Långvågig värme får vi genom att solens strålar, som är kortvågiga, omvandlas till långvågig värmeenergi när de kommer in i rummet. Dessutom avger lampor, hushållsapparater, datorer, människor och djur inne i huset också långvågig värme. Upp till 96 procent av denna värme reflekteras tillbaka in i rummet. En fördel med dessa glas är att det inre glaset blir varmare och därför minskar risken för kallras och strålningsdrag. När det är tio minusgrader ute och tjugo grader inne, är temperaturen på det inre glaset i en tvåglasruta med U-värde 2,9 endast 9 grader. Från ett sådant fönster uppstår kallras, som gör att golven känns kalla. Det är obehagligt att sitta intill en kall ruta, därför att kroppen blir avkyld. 9

10 Däremot har glas med U-värde på 1,0 en yttemperatur på 16,5 grader. Det går att sitta intill det utan att frysa. Det innebär också att man kan hålla lägre inomhustemperatur utan att känna av försämrad komfort. Genom att byta ut det inre glaset i ett tvåglasfönster mot ett energisparglas, minskar värmeförlusterna genom glaset med 33 procent. En annan lösning är att exempelvis skruva ihop de öppningsbara bågarna, ta bort de befintliga och repiga glasen, fräsa i kittfalsen och sedan montera en isolerruta med energiglas och argon, som är en ädelgas. Då har man fått en isolerruta med bara två ytor att putsa. U-värdet är 1,4, vilket betyder att värmeförlusterna genom glaset har halverats. Ett annat alternativ är att behålla den yttre bågen som den är och i den inre bågen montera en isolerruta med energiglas och gas. Då kan U-värdet bli så lågt som 1,1 med argon och 0,9 med krypton. Dra ned persiennerna över natten. De isolerar nästan lika bra som en tredje ruta. Ventilation Vi ventilerar våra byggnader för att leda bort använd inomhusluft och ersätta den med ny uteluft. Luftväxlingen i byggnaden brukar mätas i omsättningar per timme (oms/h). Dvs. hur stor del av luftvolymen i byggnaden som byts ut varje timme. Behovet av ventilation beror på mängden föroreningar som finns i luften. Normalt räknar man att ventilationsbehovet i ett bostadshus är 0,5 oms/h, dvs. hälften av den totala luftmängden byts ut varje timme. Byts luften för sällan känns det obehagligt och man blir trött och okoncentrerad. I moderna hushåll används mycket vatten till tvätt, bad, dusch mm. Och om fuktigheten blir för stor bildas kondens, vilket ökar risken för mögel och bakterietillväxt. God ventilation minskar denna risk. I byggnader finns ventilationssystem som bygger på olika principer, för att klara luftväxlingsbehovet. Självdrag Äldre byggnader har ofta självdragsventilation. Systemet grundar sig på att varm luft är lättare kall luft och därför stiger uppåt. Kall uteluft (tilluft) kommer in genom vädringsfönster, ventiler och otätheter vid dörrar och fönster. Den uppvärmda luften försvinner ut genom frånluftsventiler i kök och badrum etc. Denna typ av ventilation är svår att styra eftersom den påverkas kraftigt av väderleken. På vintern kan luftväxlingen bli stor då temperaturskillnaden mellan inne- och uteluften är stor och på sommaren kan luften nästan stå still. Blåsiga dagar orsakarstörre luftväxling än vindstilla. I många byggnader är köket kompletterat med en spisfläkt med elmotor som drar ut luften. Denna kan skapa ett undertryck som gör att kall luft tar sig in genom exempelvis en kanal i badrummet och dålig luft från badrummet tar sig in i andra rum. Ställ ett fönster på glänt när du använder köksfläkten om du har problem med dålig luft. Frånluft Frånluftsystemen blev vanliga under 70-talet. I dessa suger en fläkt ut ventilationsluften genom kanaler i kök, badrum, toalett och tvättstuga etc. Kalluften kommer in i byggnaden via otätheter, ventiler och vädringsluckor. Stäng tilluftsventilen något men inte helt när det är blåsigt och kallt ute. Låt en fackman justera frånluftsfläkten. En värmeväxlare gör att värmen som släpps ut med frånluften kan återvinnas. Med reglerbar fläkt och tidur kan ventilationen minskas då ingen är i byggnaden. 10

11 Balanserad ventilation med från och tilluft Från och tilluften styrs med fläktar. Systemet förekommer framförallt i byggnader byggda under 80-talet och senare. Tilluftdonen finns i sovrum, allrum och vardagsrum. Frånluftsdonen finns i kök, badrum, toalett och tvättstuga. Systemet ger bra kontroll av luftväxlingen eftersom det är fullt styrbart. I byggnader med balanserat ventilationssystem finns ofta värmeåtervinning installerad. Värmeväxlaren överför värmen från den varma från den varma frånluften till den kalla tilluften. Genom att värma tilluften ökar komforten eftersom varm luft inte känns som drag. Dessutom behöver man inte värma upp tilluften lika mycket med byggnadens vanliga värmesystem, vilket effektiviserar energianvändningen. För tillfredsställande resultat krävs regelbundet underhåll. För bästa funktion skall byggnaden vara tät. Extra viktigt om värmeåtervinning finns. VärmeåtervinningVentilationsluften drar varje år med sig kwh energi ut ur huset. Så mycket värme försvinner från en genomsnittlig villa med frånlufts- eller från/tilluftsventilation utan värmeåtervinning. Med en värmeväxlare kan en stor del av frånluftens värme överföras till inkommande luft och återvinnas. Ett bra s k FTX-system ( Från, Till, X-växling ) ger både ett behagligare inomhusklimat och en besparing på till kwh. Komforten ökar också därför att man inte blåser kall uteluft direkt in i bostaden. Energianvändning till ventilation Större delen av ventilationens energianvändning går till att värma upp inomhusluften som sedan ventileras ut. Om man har fläktar går det åt lite energi för att driva dem. Driftselen i ett frånluftsystem drar ca 500 kwh/år och i ett balanserat ventilationssystem ca kwh/år. Med dessa system kan man syra ventilationen bättre och behöver inte ventilera ut mer varmluft än nödvändigt, vilket ger effektivare energianvändning. Värmesystem En halv miljon svenska villor har direktverkande elvärme. Det begränsar urvalet om man vill byta värmekälla. Att installera vattenburen värme i ett hus med direktverkande el är i sig en stor investering som ändå är värd att överväga och som kanske kan göras i samband med någon annan större renovering i huset. Installation av vattenburen värme måste betraktas som en mycket långsiktig investering som inte omedelbart avspeglar sig i bättre hushållsekonomi. När man väl har vattenburen värme öppnar sig flera möjligheter. Över 540 tätorter har fjärrvärme och fjärrvärmen svarar faktiskt för runt 40 procent av den sammanlagda uppvärmningen i Sverige, men bara cirka tio procent av villorna är anslutna. Anslutning till fjärrvärme är ett bra alternativ om kulverten redan finns ute i gatan. Betydligt mer än hälften av landets fjärrvärme produceras från skogsbränslen eller sopförbränning. Andelen fossila bränslen minskar. När man väljer värmesystem handlar det främst om att bestämma sig för vilket energislag och vilken distributionsform man vill använda sig av. Energislagen varifrån man tar värmen är främst el, fjärrvärme, gas, olja, ved, pellets, och värmepump. En praktisk förutsättning för att kunna välja mellan olika värmekällor är att huset har vattenburen värme. En halv miljon villor har direktverkande elvärme, och då har man inte så många valmöjligheter. Genomsnittskostnaden för att installera ett vattenburet värmesystem, eller distributionssystem, brukar uppskattas till cirka kronor. Själva distributionssystemet sparar i sig ingen energi, men det vattenburna systemet öppnar nya möjligheter att gå över till mer ekonomiska alternativ. 11

12 För att ytterligare öka valfriheten kan man installera en ackumulatortank som hjärta i husets vattenburna värmesystem. Ackumulatortanken kan försörjas med värme från flera olika energikällor, till exempel solfångare som komplement. För miljögodkänd vedeldning är ackumulatortanken absolut nödvändig. Distributionsformerna Sättet man fördelar värmen i huset är vatten och luftburen värme samt direktverkande el. Det finns en rad faktorer att ta hänsyn till när man väljer värmesystem: installationskostnaden, driftkostnaden, miljön, hur mycket arbete man vill lägga ner, kommunens krav och personliga preferenser I vissa fall har kommunen bestämt att alla ska använda ett visst energislag, t ex gas eller fjärrvärme. Då kan man inte välja något annat. När man ska välja värmesystem till huset bör man kontakta lämplig fackman för att få hjälp med bedömningen, såsom en VVS-konsult eller VVS-installatör. I vissa kommuner finns kommunala energirådgivare som man kan ta hjälp av. Golvvärme ökar kostnaderna Den hittills vanligaste golvvärmelösningen, i nya småhus vid platta på mark, består av ingjutna värmerör och 100 mm isolering under plattan. Denna lösning medför ca 30 % högre total energianvändning för värmesystem, varmvatten och hushållsel jämfört med om huset har radiatorer. Bland orsakerna till den ökade energianvändningen är hög golvtemperatur, för lite isolering under plattan och längs kanterna, stor värmetröghet och dålig reglering av värmetillförseln. Ofta saknas rumsvis reglering. Energieffektiv och komfortabel golvvärme med i stort sett samma energianvändning som med radiatorer kan uppnås med åtgärder som ökad isolering och minskad värmetröghet av plattan samt noggrannare styrning av värmetillförseln med utetemperaturstyrd framledningstemperatur och rumstermostarer. Byggtekniskt kan detta åstadkommas med flerskiktskonstruktioner t ex 250 mm isolering under plattan, 50 mm ovanpå och överst rören på värmefördelande plåtar. Byggkostnaden för denna lösning ökar med ca 500 kr/m². Främst är det de värmefördelande plåtarna, som är orsaken till den stora ökningen av byggkostnaden. För golvvärme står således valet mellan högre driftkostnad och/eller högre byggkostnad. Kombinationer golvvärme och radiatorsystem är intressant Från årskostnads- och komfortsynpunkt är följande kombinationer av golvvärme och radiatorsystem intressanta: Platta på mark och golvvärme i bottenvåningen samt el-radiatorer i övervåningen. Speciellt måste uppmärksamhet ägnas åt att golvvärmen görs energieffektiv och komfortabel dvs. i första hand med god värmeisolering, liten värmetröghet och noggrann rumsvis styrning av värmetillförseln. Radiatorer i samtliga utrymmen som har basvärme i drift under uppvärmningssäsongen. Våtutrymmen, exempelvis badrum och hallar med golvmaterial som "känns kalla" till exempel klinkerplattor kompletteras med tids styrd elektrisk golvvärme som komfortvärme. Golvvärmen kan då vara i drift även under sommaren respektive periodvis för att driva ut fukt. Energianvändningen bedöms öka marginellt med denna lösning. Golvvärme som basvärme och el-radiatorer som "spetsvärme" för ökat gratisvärmeutnyttjande och högre komfort genom mindre innetemperatursvängningar. Ekonomiska och tekniska jämförelser Närmast till hands ligger att övergå från olja till pellets och från el till värmepump. 12

13 Värmepumpen är ingen egen värmekälla. Värmepumpen använder en yttre källa, i de flesta fall berggrunden eller marken för att använda el på ett effektivare sätt. Värmepumpen kan halvera villans elbehov för värme och varmvatten. Ved och pellets är biobränsle med två olika förädlingsgrader. Bränslet kan helt och hållet ersätta olja eller el. Tekniska jämförelser mellan olika värmekällor är ganska lätta att göra. Ekonomiska jämförelser är förstås svårare då man måste ta hänsyn till räntenivå, egen arbetsinsats och andra individuella faktorer. Jämförelsen blir sällan helt allmängiltig och rättvisande. När beroendet av el eller olja känns allt dyrare och tyngre är det ved, pellets eller värmepump som gäller. Varför ska jag byta uppvärmningssystem? Rent generellt:görs en miljöinvestering oavsett vad man byter till. Dagens pannor är effektivare. Annars handlar det oftast om att nuvarande uppvärmningssystem går, eller håller på att gå, sönder. Hur bör jag gå tillväga när det är dags att byta uppvärmningssystem? Läs på! Bra information finns hos Konsumentverket ( och Statens Energimyndighet ( Ta sedan kontakt med tillverkare av de panntyper och fabrikat som verkar intressanta, be dem tipsa om installatörer i hemtrakten, kontakta installatörerna och be dem komma hem. Begär sedan offert på liknande anläggningar. Jämför och välj, utifrån tillförlitlighet och pris Vilket uppvärmningssätt ska jag välja? Välja det som passar bäst! Viktigast är att jämföra olika alternativ. Konsumentverkets energikalkyl är ett bra generellt redskap, speciellt om kunskaperna är begränsade. På några minuter kan du spara tiotusentals kronor. Vilket uppvärmningssätt är billigast? Investeringsmässigt elpanna. När det gäller helheten oftast pellets, värmepump eller fjärrvärme, där det finns. Vilket uppvärmningssätt är bäst för miljön? Detta är en svår fråga som det råder olika uppfattningar om. Vilka utsläpp är egentligen farligast för miljön? Koldioxid kan kanske räknas som farligast på grund av växthuseffekten. Då är pellets, ved och andra fasta bränslen bra. Fjärrvärme är också bra, om bolaget använder torv, flis etc. Å andra sidan släpper dessa bränslen ut andra saker, som organiska kolväten. Vilket uppvärmningssätt är mest bekymmersfritt? Direktverkande el, fast det är ju inte aktuellt att nyinstallera, och fjärrvärme. Kan man pruta? Man ska ju alltid förhandla. Det finns kanske inte så stora marginaler, men begär offerter. Värmepumpar kan ge större prisspridning eftersom det är en dyrare investering. Lönar det sig att gå ihop med grannen? Nej, det har man nog ingen större nytta av. Möjligen vid bergvärme på grund av borrningen. 13

14 Vilket är framtidens uppvärmningssätt? Det pratas mycket om vätgas. Det kommer också nya alternativ som till exempel biogas, vilket kan produceras av exempelvis avfall. Vind- och solkraft är givetvis också aktuellt. Kärnkraft kan vara lösningen även i framtiden för både nya och existerande anläggningar. Eluppvärmda villor vanligast Mer än en tredjedel av småhusen i Sverige har el som enda uppvärmning. För att klara en kärnkraftsavveckling måste elberoendet minska. Vilka andra alternativ du har beror på om du har elpanna eller direktverkande el. Den el du förbrukar kan du välja hur den ska vara producerat, till exempel genom vatten- och vindkraft, genom att göra ett aktivt val på elmarknaden. Att värma huset med el betyder oftast att du har ett bekvämt och relativt underhållsfritt uppvärmningssystem. För att klara en kärnkraftsavveckling måste dock elberoendet minska. När ditt hus är elvärmt måste du lägga extra vinn om att minska din energiförbrukning. Numera kan du fritt välja vilken elleverantör du vill köpa din el ifrån. Den totala elkostnaden består av fyra delar, elpris, avgift för elcertifikat, nätavgift och energiskatt. Elcertifikat är ett nytt sätt att stödja utbyggnaden av förnybar energi. Alla hushåll måste köpa en viss andel certifikat beroende på hur mycket el de förbrukar. Elleverantörerna får ta ut avgifter för att de köper elcertifikat åt sina kunder. Dessa avgifter är olika stora hos olika bolag. Även priserna på själva certifikaten varierar. Nätavgiften bestäms utifrån var du bor. Skatten är densamma oberoende av vilken leverantör du väljer, men ju mer du förbrukar desto mer får du betala i skatt. Ett gott råd är att kontakta ditt nuvarande elbolag och försöka förhandla ner priset eller att byta elbolag. Du kan välja att köpa el enbart från förnyelsebara energikällor som till exempel vatten- och vindkraft. Det finns också el märkt med Bra Miljöval. Du kan inte styra hur just den elen du får i dina ledningar framställts, men genom att välja förnybar el ser du till att leverantörerna använder mer miljöanpassade metoder för att producera el. En elpanna kan vara hopbyggd med en varmvattenberedare. Varmvattenberedaren kan vara inkopplad även om värmen till radiatorerna (elementen) är avstängda. För att du ska få tillräckligt med varmvatten fordras att 3 kilowatt ansluts till varmvattenberedaren. Det är ditt behov av värme och varmvatten som avgör vilken effekt elpannan bör ha. De flesta pannor har en effekt mellan 11 och 18 kilowatt. Har du direktverkande el i ditt hus omvandlas el direkt till värme i radiatorerna, eller i slingor i golv eller tak. En fördel är att det är ganska enkelt att installera; det behövs inga vattenrör eller pumpar. Däremot är det viktigt att du har ett bra reglersystem för att undvika onödig förbrukning. Höga effekter kräver huvudsäkringar med höga amperetal. Det innebär en högre fast nätavgift. För att hålla nere storleken på huvudsäkringen kan du installera en effektvakt. Den slår ifrån effekt från värmesystemet när övrig elförbrukning är så hög att säkringarna inte räcker till. Tack vare en viss tröghet märks inte detta på inomhustemperaturen. Ett exempel är om bastun och tvättmaskinen används samtidigt. Det finns pengar att spara på att hålla nere effekten, kontrollera med ditt nätbolag. Byte av energislag från el till fjärrvärme samt av värmedistributionsystem från exempelvis direktverkande el-radiatorer till vattenradiatorer är relativt dyrbara åtgärder som kräver ekonomiskt stöd från samhället för att ha tillräcklig lönsamhet. En bättre strategi är därför i allmänhet att behålla elvärmen och genom olika åtgärder effektivisera den. Kombinationer med olja Panna med enbart olja finns endast i knappt småhus. För tre år sedan fanns nästan fler. Olja, som dominerar i hus byggda efter kriget fram till 60-talet, förekommer dock 14

15 i relativt stor omfattning även i olika kombinationer med biobränsle och el. I hus byggda efter 1980 förekommer knappast oljepannor överhuvudtaget. Att elda med olja är fortfarande ett vanligt sätt att värma upp sitt hus, med det har klara nackdelar för miljön. Olja är ett fossilt bränsle som bidrar till att öka halten av koldioxid som förstärker växthuseffekten och påverkar klimatet på jorden.en äldre oljepanna eller brännare förbrukar ofta mer olja än nödvändigt. Det beror på att de blir sämre med åren. Räkna med att du behöver byta brännaren ett par gånger under pannans livslängd. Det är också viktigt att sota och på andra sätt sköta om sin anläggning så att förbrukningen inte blir onödigt hög.de flesta oljepannor har även en elpatron. Då kan du värma vattnet under sommaren när inte huset behöver värmas upp.funderar du på att byta ut oljepannan så finns det många andra alternativ att välja bland eftersom du har en vattenburen uppvärmning. Att elda med olja är fortfarande ett vanligt sätt att värma upp sitt hus, med det har klara nackdelar för miljön. Olja är ett fossilt bränsle som bidrar till att öka halten av koldioxid som förstärker växthuseffekten och påverkar klimatet på jorden. En äldre oljepanna eller brännare förbrukar ofta mer olja än nödvändigt. Det beror på att de blir sämre med åren. Räkna med att du behöver byta brännaren ett par gånger under pannans livslängd. Det är också viktigt att sota och på andra sätt sköta om sin anläggning så att förbrukningen inte blir onödigt hög. De flesta oljepannor har även en elpatron. Då kan du värma vattnet under sommaren när inte huset behöver värmas upp. Funderar du på att byta ut oljepannan så finns det många andra alternativ att välja bland eftersom du har en vattenburen uppvärmning. Både kombipannor och allbränslepannor är, precis som namnen antyder, avsedda för flera olika bränslen. Kombipannor kan använda antingen olja/el eller olja/ved. I en allbränslepanna kan såväl olja som el och ved användas. Ingen av pannorna är dock idealisk om du vill värma mycket med ved. Tyvärr har många köpt dessa pannor i tron att de har köpt en panna som fungerar lika bra oavsett valet av bränsle. Ingen av pannorna är idealisk för ved. En kombipanna är en panna där en och samma eldstad används för olika energislag. Vanligast är oljepanna med elpatron. En vedpanna med oljebrännare är en annan slags kombipanna. I moderna kombipannor för olja och el finns en reglerutrustning som automatiskt växlar mellan energislagen. Råd om lämplig inställning kan du få från din el- eller oljeleverantör. I allbränslepannan kan såväl olja, som ved och el användas. Det kan verka praktiskt att ena dagen elda med olja och andra dagen med ved. Det är dock dålig ekonomi och dessutom krångligt. Fördelen med kombi- och allbränselpannor är att de har hög driftsäkerhet och kan ge värme även vid ett elavbrott. Då krävs det att det finns en elomformare så att cikulationspumpen kan drivas av ett bilbatteri. Eldstaden i kombi- och allbränslepannorna är ofta mindre än i en vedpanna och därmed försvåras eldningen. Om du vill elda mycket med ved är det bättre att satsa på en vedpanna med ackumulatortank. Byte av oljepanna inklusive brännare till olja/el-panna respektive trippelpanna kostar kr respektive kr och sparar ½ - 1 m³ olja/år. 15

16 Ved Lägerelden är människans äldsta skapade värmekälla. Men lägerelden är inte särskilt effektiv. Den omgivande luften kyler härden och temperaturen räcker inte för fullständig förbränning av alla rökgaser. En stor del av vedens energi försvinner därför ut med röken som oförbrända och miljöskadliga gaser. Så är det även i en öppen spis eller i en gammaldags panna där pannvattnet omger eldstadens väggar och sänker förbränningstemperaturen. Eldstaden i en gammal kombipanna är därför mer lik en lägerelden än en modern vedpanna. En modern och effektiv vedpanna måste ha en isolerad förbränningskammare där temperaturen blir tillräckligt hög så att merparten av rökgaserna blir fullständigt förbrända. Vedpannan måste dessutom vara kopplad till en, helst flera, ackumulatortankar för att kunna eldas effektivt. Hur stor volym som behövs beror främst på två saker: 1) vattnet ska minst kunna lagra värmen från en full eldstad utan att man ska behöva strypa elden därför att pannan hotar att koka. 2) värmen bör räcka så att man i vanliga fall inte ska behöva elda mer än en gång om dygnet (utom när det är extremt kallt). En bra panna med ackumulatortankar och installation kostar till kronor, Då först kan man börja elda med ved så effektivt och miljövänligt att man kan ha gott samvete inför både grannar och miljömyndigheter. Nästa fråga är förstås tillgången till ved. Att åka ner till macken och köpa färdigkluven brasved i små nätkassar blir dyrare än att fortsätta värma huset med el eller olja, även efter de nya skattehöjningarna. Det gäller alltså att få tag på ved på något annat sätt. Den som har gott om tid och kan hantera en motorsåg kan ta kontakt med någon skogsägare. Det finns ofta bestånd av ungskog som behöver röjas eller gallras. Men tänk på att skriva avtal som reglerar olycksfall. Den som har mindre tid till sitt förfogande kanske kan köpa färdig massaved och anlita en timmerbil för transporten. Till en genomsnittlig villa går det åt cirka 12 kubikmeter (fast) ved per år, vilket motsvarar ungefär 20 kubikmeter kluven staplad ved (ersätter kwh el). Måtten kan förstås variera beroende på träslag och hur man staplar m.m. 12 kubikmeter ved kostar runt kronor (drygt massavedspriset) och transporten kostar kanske lika mycket, men då ersätter man alltså el för närmare kronor om året. Arbetsinsatsen för att kapa och klyva veden belönas då med ganska många tusenlappar. Veden som ska eldas nästa vinter måste vara kluven under föregående vinter för att hinna torka ordentligt under vår och sommar. Pellets Den gamla oljepannan kan göras om till pelletspanna. Bränslepellets är sammanpressade cylindrar av sågspån. Ofta är det ganska lätt att byta från olja till pellets eftersom man i de flesta fall kan använda sin gamla kombipanna eller oljepanna. Pannan kompletteras då med en brännare. I källaren bör det också finnas utrymme för ett avbalkat bränslelager nära pannrummet, för att bränslematningen ska kunna ske automatiskt. Pellets kan liknas vid ett mellanting mellan ved och olja: dyrare än ved och inte fullt så bekvämt som olja (eller tvärt om - billigare än olja och bekvämare än ved). Pelletseldningen sköter sig själv; några gånger i månaden behöver eldstaden askas ur och bränslelagret måste givetvis fyllas på med jämna mellanrum. Om den befintliga pannan duger för att elda med pellets behövs en ny brännare med bränsleautomatik för cirka kronor Dessutom måste man bygga och avbalka ett bränslelager i närheten av pannan. Pelletsbrännaren monteras på pannan. Pannan används för att överföra värmen från rökgaserna till pannvattnet. Brännaren ska vara certifierad av SP för att garantera verkningsgrad och säkerhetsstandard. Brännarens effekt reglerar automatiskt efter husets 16

17 värmebehov. Till skillnad mot vedeldning behövs därför ingen ackumulatortank. Om huset saknar panna eller om den befintliga pannan inte duger för pelletseldning måste man skaffa en ny pelletspanna och då blir investeringskostnaden omkring kronor. Pellets kan köpas och levereras direkt hem på samma sätt som olja. Man kan välja mellan bulk, småsäck och lösvikt och priset kan då variera mellan cirka 40 och 50 öre per kwh. Pellets tillverkas vid 25 fabriker från Pajala i norr till Malmö i söder. Efter några år med ojämn försörjning till villaägare, bland annat därför att värmeverken slukar alltmer pellets, säger branschen att marknaden nu har stabiliserats även för villaägare. Pellets mäts i ton eller i kubikmeter. En kubikmeter olja motsvarar drygt två ton, eller cirka tre kubikmeter, pellets. För att ersätta kwh elvärme eller 2,5 kubikmeter olja behövs alltså fem-sex ton eller åtta-nio kubikmeter pellets per år. Värmepump Värmepumpen minskar villans elanvändning med hälften. Värmepumpen använder el för att utvinna lagrad energi ur marken eller berggrunden. Genom att växelvis höja och sänka trycket och utnyttja det fysikaliska sambandet mellan tryck och temperatur kan inkommande temperatur på till exempel plus fyra grader uppgraderas till användbara grader. För varje förbrukad kwh driftel avger värmepumpen cirka tre kwh energi till husets värmesystem. En värmepump anses vara lagom dimensionerad om den täcker procent av årets energibehov. Priset för en större pump med högre täckningsgrad motsvarar inte det man får ut i energi. När det är kallare än några minusgrader behövs tillskott från till exempel en elpatron, som då svarar för procent av husets årliga energibehov. Totalt förbrukar värmepumpen och elpatronen tillsammans ungefär hälften så mycket el som en vanlig elpanna eller elpatron utan värmepump skulle ha förbrukat. Valet mellan berg, jord och sjöbotten som värmekälla kan göras efter praktiska förutsättningar. Ett borrhål i berget är lite dyrare men kräver mindre ingrepp i omgivningen; i genomsnitt behöver man borra meter för att klara försörjningen. Motsvarande slanglängd i marken behöver vara meter. Temperaturen i berggrunden och i marken, under frostfritt djup, är nära nog konstant under hela året och verkningsgraden minskar därför inte under vintern. Värmepumpar som använder utomhusluften som värmekälla förlorar däremot i verkningsgrad när utetemperaturen sjunker, då man behöver värmen som bäst. Om huset har vattenburen värme används det befintliga radiatorsystemet för att distribuera värmen i huset. Om det saknas vattenburen värme kan värmen spridas med en eller flera fläktkonvektorer som placeras centralt. Man får då räkna med några grader lägre temperatur i de rum som ligger längst bort från fläktkonvektorerna. Totalpriset på själva värmepumpen med utrustning, borrning eller grävning och installation kan förstås variera, men man bör räkna med åtminstone kronor för en ny anläggning. Anläggningen måste ofta trimmas in efter installationen. Avtala därför med installatören att uppdraget inte är färdigt förrän anläggningen fungerar. En värmepump tar tillvara värmen i luften, marken, berget eller vattnet. Vissa värmepumpar ger enbart tillskott till uppvärmningen, andra kan också ge varmvatten. Det går att installera värmepump i de flesta hus. En värmepump kan dock inte alltid täcka hela årsbehovet av värme och varmvatten. Ofta behövs kompletterande uppvärmning, som elvärme eller en kamin som eldas med ved eller pellets. Lösningar med bergvärmepump blir ofta lönsammare än övergång till fjärrvärme. Installationskostnaden för bergvärmepump är ca kr och energibesparingen 17

18 kwh/år, vilket skall jämföras med installationskostnaden vid fjärrvärme, kr för växlare och anslutning samt ett något lägre energipris än för el. Beroende på planlösning, typ av ventilationssystem och kanalernas förläggning kan lösningar med frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten vara intressanta. El-radiatorerna behålls och kompletteras med ett par vattenradiatorer, som ansluts till frånluftsvärmepumpen. Kostnaden uppgår till kr och energibesparingen är kwh/år. Fjärrvärme Idag har 580 tätorter ett fjärrvärmenät och på flera håll i landet byggs fjärrvärmen ut. Drygt tio procent av landets villor är anslutna. De kommunala energiverken har stora kostnader för att bygga ut fjärrvärmen till villaområden. Även förlusterna är stora. Fjärrvärmeverkens energiverkningsgrad uppgår normalt till 80 á 85 %. Ju glesare och energisnålare bebyggelsen är desto lägre blir den totala verkningsgraden inkluderande kulvertförlusterna. Kulvertar i villaområden med normala tomtstorlekar har kontinuerliga värmeförluster normalt med ca 20 % på årsbasis. Elnätet däremot har endast förluster vid energiuttag och då med 5-10 %. Ca 90 % av Sveriges elbehov produceras i vatten- eller kärnkraftverk. Erfarenheter visar att fjärrvärmelösningar ekonomiskt sett bygger på att både kommunen och villaägaren får energibidrag som betalas av samtliga skattebetalare i landet. Installationskostnaden för kulvert och växlare är normalt kr. Om huset har direktel tillkommer kostnaden för ett vattenradiatorsystem, kr. Den totala energikostnaden (rörlig och fast del) för fjärrvärme ligger ofta mellan 40 och 60 öre/kwh. Ju mindre energianvändningen är desto högre blir den totala kostnaden med nuvarande taxekonstruktioner. Fjärrvärme innebär att en central anläggning levererar värmen till flera hus i stället för att var och en har sin egen panna. Utsläppen renas och värmeverket övervakas av utbildad personal. Fjärrvärmerören grävs ner i marken. Varmt vatten cirkulerar med hjälp av pumpar i ett rörsystem. Vattnet är vanligtvis mellan 70 och 80 grader när det går ut i fjärrvärmenätet. Mycket kalla dagar kan det vara över 100 grader. I returledningen är temperaturen cirka 40 grader lägre. En förutsättning för fjärrvärme är att husen ligger tätt. Kostnaderna blir för höga om enstaka hus ska värmas. Kostnaderna beror både på dimensionerna på ledningarna och på de lokala förutsättningarna. Priset på fjärrvärme bestäms lokalt och varierar från ort till ort, bland annat beroende på de lokala förutsättningarna för fjärrvärme. Fördelar med fjärrvärme:säker och jämn tillgång på värme och varmvatten tyst och luktfri uppvärmning, låga servicekostnader, enkelt att sköta, inga rökgaser i bostadsområdet, inga olje- eller pelletsbilar bostadsområdet, miljöanpassad uppvärmning. Tar du bort din gamla panna får du mer plats att använda till förråd, hobbyrum eller liknande. Nackdel med fjärrvärmeberoende av en leverantör på din ort. När värmen från den tidigare pannan försvinner kan det behövas radiatorer i källaren. Dessutom kommer skorstensstocken i tidigare oljeeldade hus inte längre att hållas varm. Varje hus som är anslutet till fjärrvärme behöver en så kallad fjärrvärmecentral. I denna finns allt du behöver för att få värme och varmvatten, bland annat två värmeväxlare, en för tappvarmvatten och en för värme. Genomströmningen av vatten regleras av en styrutrustning. Normalt är det fjärrvärmeleverantören som dimensionerar din fjärrvärmecentral. Den är enkel att sköta och har en livslängd på cirka 20 år. Det som behöver bytas ibland är reglerutrustningen som ser till att det blir rätt temperatur på vattnet i radiatorerna (elementen). Fjärrvärmecentralen behöver knappt någon skötsel och den har lång livslängd, ofta mer än 20 år. Det som kan gå sönder är reglerutrustningen som ser till att det blir rätt temperatur på vattnet som pumpas runt i radiatorerna (elementen). 18

19 Gas Vill du värma ditt hus med gas är du beroende av att det finns ett gasnät där du bor. Gasen distribueras i ledningar som är nedgrävda i marken. Det finns också möjligheter att värma sitt hus med gasol från en egen tank, även om detta inte är så vanligt i Sverige. Naturgasen består till cirka 90 procent av metangas och är liksom olja ett fossilt bränsle, men namnet kan uppfattas som att det är miljöanpassat. Naturgasen kommer in i Sverige i ledningar från Danmark. Ledningsnätet täcker stora delar av Skåne och Västkusten upp till Göteborgstrakten. En sidoledning går också in till delar av Småland. BiogasBiogas bildas när organiskt avfall som till exempel gödsel, sopor eller rötslam bryts ner. Den består mest av metan och kallas också för rötgas eller deponigas. Precis som namnet antyder är biogas ett biobränsle som inte bidrar inte till att öka växthuseffekten. Vanligtvis används biogasen nära den plats där den produceras, för till exempel fjärrvärme. På några ställen används naturgasnätet för transport av biogas. Stadsgas finns bara kvar i Stockholm. Förr framställdes den av koks, men numera av nafta som är en oljeprodukt. Stadsgas är ett fossilt bränsle som ökar växthuseffekten. Ibland kallas den blandning av naturgas och luft, som distribueras i delar av gasnäten i Göteborg och Malmö också för stadgas. Väljer du att värma ditt hus med gas är du i dagsläget bunden till en enda leverantör på orten. Dina uppvärmningskostnader blir helt beroende av gaspriset. Från den 1 juli 2007 kommer du dock att kunna välja vilken leverantör du vill köpa gas ifrån. Till en gaspanna levereras bränslet kontinuerligt via en gasledning och därmed slipper du oljetransporter i bostadsområdet. Du behöver inte någon utrymmeskrävande tank som måste fyllas på regelbundet, som för olja. Gas ger mindre utsläpp av kväveoxider och koldioxid samt mindre sot än olja. Dessutom har gaspannor en högre verkningsgrad. Det betyder att en större del av bränslet ger värme till huset och därmed går det åt mindre bränsle. Det finns, lite förenklat, tre slags pannor för gas med olika förbränningsprinciper. En atmosfärpanna har ett naturligt drag. En fläktgaspanna har en effektivare förbränning då förbränningsluften blandas med gasen i brännaren med hjälp av en fläkt. Den tredje varianten är så kallade kondenserande pannor som är ännu effektivare då de tar tillvara energin i rökgaserna innan de släpps ut. Ska du ansluta en kondenserande gaspannan till din nuvarande skorsten måste du förse den med ett så kallat insatsrör, i annat fall kan skorstenen skadas. Det beror på att rökgaserna från en sådan gaspanna är betydligt svalare än rökgaserna från en oljepanna och då kan det bildas kondens i skorstenen. För andra gaspannor kan din nuvarande skorsten normalt användas. Det finns också gaspannor som inte behöver någon skorsten. Det räcker med ett rör ut genom väggen eller taket. Solvärme Solen kan användas för att värma varmvatten och även bidra till uppvärmningen av ditt hus. Det kanske förvånar dig att vi faktiskt har tillräckligt med soltimmar i Sverige för att det ska gå att satsa på solfångare. Den kan inte helt ersätta din uppvärmning, men den är ett utmärkt komplement. Solsken och sommarvärme hör ihop, men en solfångare behöver inte höga utomhustemperaturer, den behöver solljus, och därför kan den ge värme även under höst och vår. Om solfångaren enbart värmer vattnet kallas det för ett tappvarmvattensystem. Värmer den även delvis huset är det ett kombisystem. Solfångare, ackumulatortank och expansionskärl måste vara dimensionerade till varandra. Det är viktigt att elpatronen är placerad på rätt höjd i ackumulatortanken så att vattnet skiktar sig 19

20 på bästa sätt. Välj helst ett färdigt system där alla delar är anpassade till varandra. Materialet i solfångaren och tillhörande delar måste vara värmetåligt, det kan bli nästan 200 grader närmast solfångaren. Det är också viktigt att rören är väl isolerade med en värmetålig isolering. Kostnaderna för ett solvärmesystem varierar beroende på hur taket ser ut, hur rör ska dras och var beredaren eller ackumulatortanken sitter. Ett sätt att hålla nere kostnaden kan vara att göra delar av installationen själv. En förutsättning är att du har bra installationsanvisningar. Du får också räkna med att det krävs tid och engagemang. Om du vill fördjupa dig finns det olika böcker i ämnet. De säljs av bland andra Svenska Solgruppen och Svensk Byggtjänst. När det är dags att byta ut varmvattenberedaren kan du satsa på en modell som delvis värms av sol. Under en bra sommar kanske allt ditt vatten kan värmas så. Solfångare byggs oftast i moduler som placeras utanpå eller infällt i taket eller på tomten. I snörika områden kan solfångaren monteras på till exempel en vägg. Det bästa är att installera solfångaren rakt mot söder. För ett varmvattensystem är 45 graders lutning bäst, eftersom solen står högt på himlen under sommarmånaderna. Det är viktigt att du får hjälp att ta reda på hur stor solfångare som behövs. Alltför stor innebär bara ökade kostnader. Lite förenklat kan man säga att för att värma tappvarmvatten krävs det 1-2 kvadratmeter solfångare per person. Solfångaren kopplas ihop med en varmvattenberedare, som lagrar det värmda vattnet. För att värma vatten till ett fyrapersonershushåll krävs en varmvattenberedare på liter. Värmen från solfångaren överförs till varmvattenberedaren via en värmeväxlare. Ett solvärmesystem behöver därför hjälppumpar och reglersystem som drivs av el. Numera finns det kompletta varmvattensystem att köpa där alla delar ingår Kombisystem kallas sådana solfångare som både ger varmvattnen och bidrar till att värma upp huset. Ett kombisystem kan svara för hälften av tappvarmvattnet och 10 till 20 procent av uppvärmningen. Kompletterar du solvärmen med till exempel en ved- eller pelletspanna med ackumulatortank så får du ett attraktivt alternativ för miljön och ett värmesystem med låga driftskostnader. Solfångare byggs oftast i moduler som placeras utanpå eller infällt i taket eller på tomten. I snörika områden kan solfångaren monteras på till exempel en vägg. Det bästa är att installera solfångaren rakt mot söder. För ett kombisystem är 60 graders lutning bäst, eftersom det ska ge värme även när solen står lågt på himlen. Det är viktigt att du får hjälp att ta reda på hur stor solfångare som behövs. Alltför stor innebär bara ökade kostnader. Lite förenklat kan man säga att för att värma vatten och även bidra till uppvärmningen behövs det upp till kvadratmeter solfångare. Bäst förutsättningar för ett kombisystem har en familj som använder mycket varmvatten och som bor i ett litet, välisolerat hus. Även om du har ett kombisystem är det i första hand behovet av varmvatten som avgör hur stor besparingen blir. Solfångaren kopplas ofta ihop med en ackumulatortank med inbyggd varmvattenberedare. Ackumulatortanken är dessutom ansluten till värmesystemet. Ackumulatortankens storlek är beroende av vilken annan uppvärmning du har. Har du en vedpanna krävs det en ackumulator på liter. Värmen från solfångaren överförs till ackumulatorn via en värmeväxlare. Ett solvärmesystem behöver därför hjälppumpar och reglersystem som drivs av el. 20