Världe ns Chans! TEMA: Klimat utveckling länder (I och U land)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Världe ns Chans! TEMA: Klimat utveckling länder (I och U land)"

Transkript

1 Världe ns Chans! VI ÄR MÅNGA, VI ÄR ÖVERENS, DET GÖR DET MÖJLIGT ATT FÖRVERKLIGA FNs MILLENNIEMÅL: Fattigdom och hunger ska halveras till 2015 Alla barn ska gå i grundskola 2015 Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015 Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015 Spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015 Miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015 Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna TEMA: Klimat utveckling länder (I och U land) Det här arbetet går ut på att bilda dig en uppfattning om ett U land och ett I land. Ta reda på och förklara vilka skillnader det är mellan dina länder och varför det är så. (du kommer att få välja ett I och ett U land) Detta är kopplat till millenniemålen som är en överenskommelse mellan 189 länder om att bekämpa fattigdomen genom att motarbeta sociala, ekonomiska och miljörelaterade orättvisor och problem i världen. Genom millenniemålen tror man sig kunna lösa problemen mellan I och U länder. Frågan är om du håller med. Sol och vattenenergi tog elen till fattiga byar i Nepal. Utan elektricitet är det svårt att driva jordbruk, se på TV och läsa läxorna på kvällarna. Med hjälp av solceller och små vattenturbiner i floder och bäckar har UNDP:s (FN:s utvecklingsprogram UNDP, United Nations Development Program) energiprojekt gett elektricitet till mer än hushåll på landsbygden i Nepal. Samtidigt besparar det atmosfären tonvis av koldioxidutsläpp. Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla 1

2 Klimatförändringarna kan ödelägga årtionden av framsteg för den mänskliga utvecklingen och göra det svårt att halvera fattigdomen och hungern till För att motverka detta har UNDP under de senaste femton åren stöttat över klimatrelaterade projekt och investerat mer än 19 miljarder svenska kronor. Utsläppen av växthusgaser är ojämnt fördelade i världen. 15 procent av världens befolkning tillhör de rikaste länderna men de står för nästan hälften av koldioxidutsläppen i världen. Samtidigt drabbar de skadliga klimatförändringarna fattiga människor och länder värst. Klimatförändringarna gör det svårare för människor att säkra sin livsmedelsförsörjning, samtidigt som de leder till fler och värre naturkatastrofer och ett ökat antal sjukdomsfall. Klimatfrågan är nära kopplad till arbetet med mänsklig utveckling. Klimatförändringarna påverkar och genomsyrar därför allt UNDP:s utvecklingsarbete från demokrati och fattigdomsbekämpning till naturresursförvaltning och krisförebyggande. I dag bedriver UNDP klimatsamarbeten med regeringar och organisationer i 166 länder. På regional och global nivå arbetar vi med klimatfrågan genom internationella samarbeten, policystöd och forskning. Klimatutsläppen måste minska För att klimatförändringarna inte ska fortsätta att öka måste utsläppen av växthusgaser minska. Genom att öka energieffektiviteten och använda förnybara energikällor som till exempel solenergi, vind och vattenkraft samt nya tekniker för biobränslen, kan människor få möjlighet att utnyttja elektricitet och uppvärmning utan att det leder till utsläpp av växthusgaser. Rika länder kan bekosta klimatprojekt i utbyte mot utsläppskrediter I Kyotoprotokollet, som har skrivits under av de flesta länder utom USA och Australien, binder sig de rika länderna till att minska sina utsläpp av växthusgaser med en viss procent. Men de rika länderna kan även köpa sig extra utsläppsrätter genom att finansiera klimatprojekt som minskar utsläppen i utvecklingsländerna. Det kallas Clean Development Mechanism (CDM). I Bangladesh har klimatförändringarna betytt översvämningar och stora problem i jordbruket. Här deltar några invånare i den nordöstra regionen Jamalganj på ett informationsmöte om klimatförändringarna. Se bilden. Ett problem med CDM projekten, enligt Human Development Report 2007/2008, är att de inte är kopplade till mänsklig utveckling. Det har visat sig att projekten är koncentrerade till stora ekonomier som Indien, Kina och Brasilien. Dessa länder har utvecklat en marknad för utsläppsminskningar genom stora industriföretag. Samtidigt har utsläppsmarknaden gått de fattigaste utvecklingsländerna och de fattigaste invånarna förbi. Till exempel finns det ett antal projekt med förnyelsebar energi som gör att avlägsna och isolerade byar kan få tillgång till elektricitet. Andra projekt stödjer användningen av djurs dynga till att producera biogas, vilket leder Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla 2

3 till att behovet av att samla ved minskar. Det är ett arbete som ofta utförs av unga flickor och projektet kan alltså bidra till millenniemål tre Att öka jämställdheten och förbättra kvinnors ställning. Klimatanpassning Klimatförändringarna är redan ett verkligt förhållande och något vi måste lära oss att sköta. Fattiga människor och länder drabbas extra hårt av klimatförändringarna eftersom de ofta lever i redan hårt ansträngda miljöer med torka, överbefolkning eller konflikter. När marginalerna är små kan även en liten klimatpåverkan leda till en stor katastrof. Dessutom har fattiga människor och länder på grund av sina begränsade möjligheter mycket svårare att återhämta sig från en katastrof. I Bangladesh, som redan hotas av kraftiga monsuner och översvämningar, har UNDP tillsammans med regeringen tagit fram en handlingsplan för till exempel industrin, fiskenäringen samt jordbruks, infrastrukturoch sjukvårdssektorn. Klimatanpassning kan också ske på lokal nivå. I Niger, där klimatförändringarna bland annat innebär vattenbrist och fler fall av malaria, planerar UNDP tillsammans med utsatta byar att lagra regnvatten och dela ut myggnät. Stillahavsön Samoa kämpar mot höjda havsnivåer och svåra cykloner och samarbetar därför med UNDP kring att införa lokala varningssystem för vädret och att återplantera mangroveplantor längs kusten för att minska erosionen (nedbrytningen) av stränderna. UNDP Drylands Development Center i Kenya tar fram metoder för att bekämpa fattigdomen i världens torkdrabbade områden. I till exempel Afrika söder om Sahara är det områden som nu och i framtiden kommer att drabbas svårast av torka, mycket på grund av det förändrade klimatet. Att använda och bruka jorden på ett hållbart sätt blir allt viktigare för att bekämpa hungern i de områden som drabbas av torka. Uppgift 1: 1. Varför drabbas fattiga människor/länder hårdare av klimatförändringarna? 2. Vad måste man förändra för att klimatförändringarna inte skall öka? 3. Vilka länder har inte skrivit på Kyotoprotokollet? Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla 3

4 4. Vad måste man göra om man har skrivit på Kyotoprotokollet? 5. Vilket/vad är millennie mål 3? 6. Titta på kartan: nämn något land som släpper ut mycket koldioxid. 7. Vilket av nordens länder släpper ut mest koldioxid? 8. Nämna 2 platser där UNDP håller på med projekt som handlat om klimatanpassning och vad det gör på dessa platser för att anpassa dem? Kampen mot klimatförändringarna: Gemensamt ansvar i en delad värld Mänsklig utveckling är varken automatisk eller oundviklig. Vi står nu inför det faktum att morgondagen är idag. Vi står inför nuets obevekliga krav. Denna livets och historiens gåta, som håller på att lösas medför en risk: att komma för sent Vi kan i förtvivlan ropa på tiden att dröja, men tiden är döv för varje bön och rusar sin väg. Över otaliga kulturers vitnande benknotor och sammanstörtande ruiner står skrivna de gripande orden: För sent. Martin Luther King Jr. ur Kaos eller gemenskap Martin Luther King Martin Luther King framförde dessa ord i en predikan om social rättvisa för fyrtio år sedan och orden har kraft än idag. Nu, i början av 2000 talet, står vi åter inför en obeveklig kris en kris som förbinder dagen med morgondagen. Krisen är klimatförändringarna och dess allvarligaste effekter är fortfarande möjliga att undvika om än med nöd och näppe. Världen har mindre än ett årtionde på sig att lägga om kurs, ingen enskild fråga är viktigare, eller kräver mer omedelbar handling. Millenniedeklarationen Det heter ofta att vi pumpar in biståndspengar i Afrika, men faktum är att vi rika får mer än vad vi ger. I år går ungefär 36 miljarder dollar en tredjedel av världens bistånd till Afrika söder om Sahara. Det är lika mycket som regionen betalar i räntor och avbetalningar till den rika världen och de vinster som utländska företag tar hem därifrån. Orättvisa handelsregler och dåliga arbetsförhållanden gynnar också världens rika. Dessutom drabbar klimatförändringarna som de rika länderna bär huvudansvaret för fattiga allra hårdast. UNDP (United Nations Development Programme, FN:s utvecklingsprogram, bildat 1965) har en mycket viktig roll att samordna och sammanföra det nationella och internationella arbetet med att uppnå millenniemålen. Organisationens fokuserar på att hjälpa länder att arbeta med frågor som demokratisk samhällsstyrning, fattigdomsminskning, konfliktförebyggande arbete, energi, miljö och hiv/aids. Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla 4

5 Åtta millenniemålen De åtta millenniemålen innebär: 1. Fattigdom och hunger ska halveras till Alla barn ska gå i grundskola Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas 4. Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna (U länderna) Klimatförändringarna är vår tids avgörande utvecklingsfråga. All utveckling handlar ytterst om att människor ska ha möjlighet att förverkliga sig själva så att de kan välja hur de vill leva sina liv. Klimatförändringarna hotar dock att skada människors frihet och begränsa deras valmöjligheter. Klimatförändringarna hotar dessutom att bryta den positiva trend som, ända sedan upplysningstiden, inneburit att barnen alltid kommer att få det bättre än sina föräldrar. De tidiga varningssignalerna märks redan idag bevittnar vi vad som kan vara början på en kraftig tillbakagång för den mänskliga utvecklingen. Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. Det kan uttryckas som värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import. Det finns tre olika metoder att räkna ut BNP på: Utgiftsmetoden summan av utgifter i landet = import minus export + allt vi köper Produktionsmetoden summan av förädlingsvärden = den skatt som betalts till staten för att tillverka en viss vara ex en mobiltelefon. Inkomstmetoden summan av inkomster = allt vi tjänar, svartjobb och hemmaarbete räknas inte med här. Bruttonationalprodukt BNP är värdet av alla de varor och tjänster som framställs i ett land under ett år. Det handlar alltså om hur mycket som produceras i ett land, även sådant som sjukvård och barnomsorg. Om man i ett land summerar värdet av alla de varor och tjänster som tillverkats under ett år får man fram landets bruttonationalprodukt (BNP). För Sveriges del utgör tjänster drygt hälften av vår tillverkning. Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla 5

6 Tabellen visar BNP för 5 olika I länder. Human Development index (HDI) Human Development Index placerar världens länder efter så kallad mänsklig utveckling skala. Det man mäter i de olika länderna är: Hälsa (tillgång till mat i förhållande till livslängd d.v.s hur länge man förväntas leva) Utbildning (mäts i läskunnighet och skolgång) Levnadsstandard (mäts i BNP per invånare eller mätt genom inkomst per capita) capita= per huvud. HDI räknas i en skala från 0 till 1. Länder med Det man gör i HDI är att bland annat undersöka hur stor andel av befolkningen som dels har en inkomst lägre än 50 % av medianinkomsten och dels hur stor andel som ligger under fattigdomsgränsen 1 us dollar per dag. HDI tar även hänsyn till även andra välfärdsmått så som läskunnighet, förväntad livslängd, etc. HDI över 0,800 anses ha hög mänsklig utveckling, länder med HDI värdet 0,500 0,799 anses ha medium mänsklig utveckling medan länder med HDI under 0,500 anses ha låg mänsklig utveckling. Enligt UNDP:s rapport publicerad 2006 (som avser förhållandena under år 2004) är Norge, med HDI 0,965, världens mest välutvecklade land. På andra och tredje plats på listan över mänsklig utveckling finns Island, med HDI 0,960, resp. Australien, med HDI 0,957. Sverige finns på femte plats, med HDI 0,951. I botten på listan, som omfattar sammanlagt 177 stater, återfinns tre afrikanska länder, Mali, med HDI 0,338, Sierra Leone, med HDI 0,335, samt Niger, med HDI 0, Vilket är det viktigaste målet med Millenniedeklarationen, till år 2015? 10. Vilket av millenniemålen tycker DU är viktigast? 11. Vad tror du Martin Luther King menade med orden han sa i Kaos och gemenskap. 12. Vad står BNP för? 13. Vilken är skillnaden mellan BNP och HDI? 14. Kolla tabellen (överst) vilket av länderna har högts BNP och vilket land har lägst BNP? Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla 6

7 De sex mest utvecklade länderna (2005) är: 1. Norge 2. Island 3. Österrike 4. Luxenburg 5. Kanada 6. Sverige De sex minst utvecklade länderna (2005) är: 1. Guinea Bissau 2. Thad 3. Mali 4. Burkina Faso 5. Sierra Leone 6. Niger Kartan visar de olika HDI värdena för världens länder. Asien, Sydamerika och Europa ligger bland de högsta i världen. 0,950 och högre 0,900-0,949 0,850-0,899 0,800-0,849 0,750-0,799 0,700-0,749 0,650-0,699 0,350-0,399 0,600-0,649 0,300-0,349 0,550-0,599 lägre än 0,300 0,500-0,549 ej tillgängligt 0,450-0,499 0,400-0,449 Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla 7

8 I utvecklingsländerna tvingas miljoner fattiga människor att anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Detta uppmärksammas dock inte fullt ut av världens medier, det märks heller inte på finansmarknaderna eller när världens bruttonationalprodukt (BNP) mäts. Men ökad utsatthet för torka, fler kraftiga stormar, översvämningar och miljöstress hejdar redan nu de ansträngningar världens fattigaste gör för att skapa ett bättre liv för sig själva och sina barn. Klimatförändringarna kommer också att skada internationella försök att bekämpa fattigdomen. För nio år sedan antog världens ledare ett antal mål som skulle driva på den mänskliga utvecklingen de så kallade millenniemålen som bland annat innebär att jordens fattigdom och hunger ska halveras till Trots viktiga framsteg sackar många länder fortfarande efter. Klimatförändringarna försvårar dessutom arbetet med att uppfylla millenniemålens löften. Det finns en risk att framstegen stannar av och att utvecklingen i vissa fall till och med vrids tillbaka inte bara när det gäller att minska extrem fattigdom utan även inom hälsa, näring, utbildning och andra områden. Hur världen väljer att hantera klimatförändringarna kommer att ha direkt inverkan på utvecklingsmöjligheterna för stora delar av mänskligheten. Om vi misslyckas kommer de fattigaste 40 procenten av världens befolkning omkring 2,6 miljarder människor att hänvisas till en framtid med färre möjligheter. Djupa orättvisor inom länder riskerar att förvärras och försöken att skapa en globalisering som kommer alla till nytta kan gå förlorad. Följden kan bli att klyftorna mellan rika och fattiga ökar ytterligare. Idag är det världens fattiga som tvingas bära den börda klimatförändringarna orsakar. Imorgon kommer hela mänskligheten att ställas inför de hot som den globala uppvärmningen medför. Mot bakgrund av alla dessa skillnader utgör klimatförändringarna en kraftfull påminnelse om det vi har gemensamt planeten jorden. Alla nationer och folk delar samma atmosfär vi har bar en enda. Den snabba ackumuleringen (tillväxten, samlingen) av växthusgaser i jordens atmosfär ändrar i grunden förutsättningarna för ett hållbart klimat för framtida generationer. Vi närmar oss en brytpunkt. Dessa oförutsägbara, icke linjära händelser kan i sin tur leda till ekologiska katastrofer den snabba kollapsen av jordens polarisar och glaciärer är ett exempel. Förändringarna kommer att påverka var och hur människor lever och försvaga länders ekonomier. Vår generation får kanske inte att uppleva dessa följdverkningar men våra barn och barnbarn kommer inte att ha något annat alternativ än att leva med dem. Men om vi värdesätter våra barns och barnbarns välfärd borde även små risker bidra till att vi använder försiktighetsprincipen. Dessutom kan osäkerheten vara omvänd; riskerna kan vara större än vad vi idag inser. Det politiska ledarskapets misslyckanden under 1900 talet ledde till två världskrig och miljontals människor fick betala ett högt pris för katastrofer som hade kunnat undvikas. De skadliga klimatförändringarna är vår tids utmaning. Framtida generationer kommer att fälla en hård dom över den generation som såg tecknen och insåg följderna men sedan fortsatte på en kurs som riskerar att leda till en framtida ekologisk katastrof. Ömsesidigt ekologiskt beroende Klimatförändringarna skiljer sig från andra problem mänskligheten står inför. De tvingar oss till nytänkande på många plan. Framförallt utmanar de oss att tänka på vad det betyder att vara del av ett system som innebär ömsesidigt ekologiskt beroende. Det betyder att när en del av vårt ekologiska system (växt, djur eller människa) försvagas eller försvinner kan hela systemet rubbas, något som kan orsaka stor skada på den natur och de befolkningar som ingår i samma system. Vi lever i en delad värld med djupa klyftor ifråga om välstånd och möjligheter. Mot bakgrund av alla dessa skillnader bildar klimatförändringarna en kraftfull påminnelse om det vi har gemensamt planeten jorden. Alla nationer och folk delar samma atmosfär. Och vi har bara en enda. Den globala uppvärmningen är bevis på att vi passerar tröskeln för vad som är hållbart för jordens atmosfär. Koncentrationen av växthusgaser som stänger in värmen i jordens atmosfär byggs idag upp utan motsvarighet. Nuvarande koncentrationer har nått 380 miljondelar (ppm) koldioxidekvivalenter (CO2e) och överstiger de senaste årens naturliga variationer. Under detta århundrade, eller något längre fram i tiden, kan den genomsnittliga globala temperaturen komma att öka med över fem grader. Fem grader motsvarar temperaturförändringarna sedan den senaste istiden då stora delar av Europa och Nordamerika täcktes av mer än en kilometer is. Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla 8

9 Redan Mahatma Gandhi funderade över hur många planeter det skulle krävas om Indien skulle efterlikna Storbritanniens industrialiseringsmönster. Frågan är svår att besvara men enligt de beräkningar som gjorts i den här rapporten skulle det behövas nio planeter som jorden om hela världens befolkning skulle skapa växthusgaser i samma takt som industriländerna gör idag. Millenniemålen världens löfte till de fattigaste Varje kväll går var sjunde människa i världen och lägger sig hungrig och varje år dör tio miljoner (ca ett Sverige om året) barn av sjukdomar som kan både förebyggas och botas. Fattigdomen i världen minskar, men fortfarande lever omkring en miljard människor på mindre än en dollar om dagen. 1 dollar = 8.70 kr ca. Löftet gavs vid millennietoppmötet i FN:s generalförsamling 2000 av 189 samlade stats och regeringschefer och utgår ifrån vilka grundläggande värderingar och målsättningar FN ska arbeta efter i det nya millenniet. Dessa har samlats i millenniedeklarationen och ur deklarationen har de åtta millenniemålen formats. Millenniemålen är nu centrum för utvecklingsarbetet runt om i världen, och för första gången finns en gemensam agenda för den globala utvecklingen har 192 länder ställt sig bakom målen och arbetar för dem. Kommer millenniemålen att nås i tid? Vi kan nå millenniemålen om vi agerar nu. Men det kräver sunt ledarskap, ökade investeringar i offentlig verksamhet, ekonomisk tillväxt, öka produktionskapacitet och fler, värdiga arbeten. FN:s generalsekreterare Ban Ki moon Utvecklingen går framåt på många håll, men det går för långsamt. Utvecklingen är dessutom mycket ojämnt fördelad mellan regioner, mellan länder och inom länder. Några länder har redan nått vissa av målen. Andra utvecklas mycket långsamt eller går till och med bakåt. Med dagens takt kommer endast målet att alla ska ha tillgång till rent dricksvatten att nås i tid. Varje år utvärderas utvecklingen mot de åtta målen, och FN:s generalsekreterare lämnar en rapport om arbetet till FN:s generalförsamling. Det går också att följa utvecklingen i varje land genom ländernas egna rapporter. 15. Hur många planeter räknade Gandhi ut att vi behöver om alla skulle ha samma levnadsstandard på jorden? 16. Nämn några miljöproblem som påverkar det världens fattigaste gör för att skapa ett bättre liv för sig själva? 17. Vad behöver göras för att millenniemålen skall nås snabbare eller överhuvudtaget? 18. Varför tror man att vi närmar oss en ekologisk katastrof? 19. Hur påverkare klimatproblemen de allra fattigaste länderna? Milleniemålen så här går det nu: Fattigdom och hunger ska halveras till 2015 Omkring 1,4 miljarder människor lever i extrem fattigdom, det vill säga på mindre än drygt en dollar om dagen var fortfarande var fjärde människa extremt fattig till skillnad från 1990 då nästan varannan människa (43 procent) levde på mindre än en dollar om dagen. Det är en väldigt positiv utveckling på global nivå. Framstegen är ändå inte tillräckliga för att nå målet om halverad hunger till Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla 9

10 Alla barn ska gå i grundskola 2015 Inskrivningen i grundskolan ökar på global nivå, men fortfarande går över 100 miljoner barn inte i skolan. Vi är en bra bit på väg, men just nu går det för långsamt för att nå målet om grundskola för alla till Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas Förutom jämställdhet inom utbildning mäts även andelen förvärvsarbetande kvinnor samt andelen kvinnor i parlamentet. Trots att kvinnors löner har ökat på global nivå tjänar kvinnor mindre än män i alla länder i världen, även i Sverige. Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015 Varje år dör elva miljoner barn innan de fyllt fem år. Det motsvarar barn om dagen. De flesta dör av svält eller sjukdomar som kunde ha förebyggts. På global nivå har andelen barn som dör innan fem års ålder minskat med 1,5 procent från drygt 10 procent. Det är en positiv utveckling, men om målet om minskad barnadödlighet ska nås till 2015 måste takten öka betydligt. Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015 Den höga dödligheten bland blivande mödrar har legat i topp på den internationella agendan sedan 1980 talet. Trots det har få framsteg gjorts i de värst drabbade regionerna. Statistiken är dessutom mycket osäker. Därför är det svårt och ibland omöjligt att säga om utvecklingen ens går åt rätt håll, och om den i så fall går tillräckligt fort för att nå målet i tid. Uppskattningar visar att även om utvecklingen går åt rätt håll och mödradödligheten minskar, så kommer framför allt Afrika söder om Sahara och Sydasien att få mycket svårt att nå målet till Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015 Omkring 40 miljoner människor lever med hiv. Ungefär 25 miljoner av dem bor i Afrika söder om Sahara. Under 2005 smittades omkring fyra miljoner människor med viruset. Året dessförinnan beräknas mer än tre miljoner människor ha dött i aids relaterade sjukdomar, trots att tillgången till behandling har ökat i en del länder En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015 Sedan 1990, som är det år vi jämför med för att mäta utvecklingen, har andelen människor som har tillgång till rent dricksvatten ökat från 71 procent till 79 procent (2002). Med dagens takt kommer detta mål att nås till 2015, och är det delmål som går bäst. Trots framgången saknar fortfarande drygt en miljard människor tillgång till rent dricksvatten. Liksom för de övriga målen halkar Afrika söder om Sahara efter Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna (U länderna) De senaste åren har biståndet ökat efter en negativ utveckling under 1990 talet var det totala biståndet 106 miljarder dollar vilket är högre än någonsin tidigare. Den främsta anledningen till den kraftiga ökningen var skuldavskrivningar till de fattigaste länderna. Bara fem länder följer FN:s mål om att givarländerna ska ge 0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) i bistånd: Sverige, Danmark, Norge, Nederländerna och Luxemburg. Om målen ska nås i tid måste biståndet under 2006 uppgå till 135 miljarder dollar. Uppgift: Välj 1 av de sex mest utvecklade länderna och 1 av de sex minst utvecklade länderna och jämför dem. ( se sid 5) A. I vilka världsdelar ligger dina länder? B. Vilket av dina länder ligger på södra respektive norra halvklotet? (påverkar placeringen södra respektive norra halvklotet dina länders välfärd?) C. Hur jobbar man med Milleniemålet i de länder du har valt? D. Skriv ner minst 5 skillnader eller likheter mellan dina länder på vilka tillgångar/naturresurser de har. Tillgångar = ex, havet, jordbruket, mineraler, klimat, industri mm. Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla 10

11 E. Sociala Skillnader/likheter att ta reda på: Möjligheten till utbildning Tillgången till mat Jämställdhet inom landet mellan kvinnor och män. Barnadödligheten i landet. BNP för de länder du har. HDI för de länder du har. Vad är det som göra att det finns skillnader på dina länder? Vilka skillnader tycker du är mest akuta att göra något åt? (MOTIVERA VARFÖR DU TYCKER SÅ) Hur tror du världens länder kommer att lyckas med att hålla sitt löfte om att halvera fattigdomen i världen genom millenniemålen? Hur tror du det kommer att gå för ditt U land? F. Presentation: Skriv ner dina fakta för de länder du har valt var för sig, sedan gör du en sammanfattning där du presenterar de skillnader/likheter du har kommit fram till. Skall skrivas ut på dator typsnitt 12 Times/Arial eller Cambria. Lämnas in: SENAST Den gammelmansrynkiga huden på barnen är en effekt av svälten så kallad marasm. (bilden) Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla 11

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen Målsnöret - en elevaktiv lektion om millenniemålen Hur går det för millenniemålen? När världens stats- och regeringschefer antog Millenniedeklarationen och millenniemålen i samband med ett toppmöte i FN

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll

Läs mer

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?.

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?. \\i,lw-,?. 1.,..-1\., '-\. li. '-.) i; r vt.,j _ l uj µ...,! J LÚ Hur skulle det kännas am allt du ägde rymdes i en kundvagn? Fattigdom kan betyda många saker. nte bara att man inte har pengar eller mat

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Krångliga begrepp (ord) Vad är en teori? teori är ett antagande som man kan ha mer eller mindre god grund för. Till exempel: Jag har en teori om varför

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien VÄRLDSSPELET LÄNDER SOM INGÅR I SPELET Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien Landskort I-LAND ELLER U-LAND? Human

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA 1 MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA Vid mitten av 1700-talet när folkbokföringen infördes

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Agenda 2030 ersatte den 1 januari 2016 de åtta millenniemålen som främst inriktat sig på utvecklingsarbete i fattigare länder.

Agenda 2030 ersatte den 1 januari 2016 de åtta millenniemålen som främst inriktat sig på utvecklingsarbete i fattigare länder. Talmanus Agenda 2030 och globala målen En presentation för lärare och elever på FN-skolor Svenska FN-förbundet oktober 2017 Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Vid FN:s toppmöte

Läs mer

Idag ska vi/jag presentera vikten av flickor och kvinnors rättigheter och hur det gynnar en hållbar utveckling för en bättre värld!

Idag ska vi/jag presentera vikten av flickor och kvinnors rättigheter och hur det gynnar en hållbar utveckling för en bättre värld! Idag ska vi/jag presentera vikten av flickor och kvinnors rättigheter och hur det gynnar en hållbar utveckling för en bättre värld! Jag/vi kommer även presentera de globala målen för hållbar utveckling

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD I Afrika finns det miljontals människor som saknar det kapital de behöver för att utveckla sina företag och därmed bidra till den lokala ekonomiska utvecklingen. Mer än 15 procent

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE?

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? INNEHÅLL En fantastisk möjlighet!... 4 Vad är utveckling?... 6 Hur tror du världen ser ut?... 11 Blir världen bättre?... 17 Framsteg du (kanske) inte kände till?... 30 Stora utmaningar

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt

Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt Promemoria 2016-08-31 Utrikesdepartementet Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt De humanitära behoven i världen är enorma. Regeringen föreslår i höständringsbudgeten för 2016, som bygger på en

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

Höga livsmedelspriser

Höga livsmedelspriser Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,

Läs mer

28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan

28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan I den första delen redovisas de båda FN-konferenserna, Agenda 21 och Habitat II, vision om hur vi uppnår ett hållbart samhälle Därefter beskrivsmellanstaden, den verklighet vi lever i Slutligen presenteras

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset 99,85% Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset Den svenska modellen? Jonas Gardell på twitter 1 okt: Vi på Ikea tycker att kvinnor är

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Press-PM: Regeringens prioriterade frågor inför Havskonferensen

Press-PM: Regeringens prioriterade frågor inför Havskonferensen Promemoria 2017-05-15 Press-PM: Regeringens prioriterade frågor inför Havskonferensen Sverige har tillsammans med Fiji tagit initiativ till en unik konferens för att rädda världshaven. Havskonferensen,

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

För en bättre värld! Lärarmaterial

För en bättre värld! Lärarmaterial För en bättre värld! Lärarmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN... 3 LEKTION: Globala mål för en bättre värld... 5 ÖVNING: Spaning 2030?... 6 MATERIAL... 7 KOPPLING TILL KURSPLANER... 8 2 Var med i Aktion

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE?

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? Innehåll BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? Siffror om utvecklingen i världen Copyright: FN:s utvecklingsorgan UNDP Text: Staffan Landin Grafisk design och produktion: Per Wilkens, David Falda Svensson,

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Brist på rent vatten

Brist på rent vatten Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet

Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 i form av 17 globala mål. Världens länder har

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

Vikten av vatten vid livets början

Vikten av vatten vid livets början Vikten av vatten vid livets början Cecilia Chatterjee-Martinsen, Generalsekreterare WaterAid Sverige @c_martinsen @wateraidsverige Hur ser det ut? Ny undersökning av WHO av sjukhus och vårdmottagningar

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Forum Syds policy för miljö och klimat

Forum Syds policy för miljö och klimat Forum Syds policy för miljö och klimat Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2012-01-23 Senast uppdaterad: 2017-08-31 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: Generalsekreterare Publiceras: Intranätet

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Policy för hållbar utveckling

Policy för hållbar utveckling KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Vidmark Hannes Datum 2017-02-28 Diarienummer KSN-2017-0052 Kommunstyrelsen Policy för hållbar utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

THE IGNORANCE SURVEY: SVERIGE NOVEMBER 2013. Konsulter:

THE IGNORANCE SURVEY: SVERIGE NOVEMBER 2013. Konsulter: THE IGNORANCE SURVEY: SVERIGE NOVEMBER 2013 Konsulter: Mats Elzén Per Fernström 0720 700329 0739 403919 mats.elzen@novus.se per.fernstrom@novus.se OM THE IGNORANCE SURVEY Novus genomför och utvecklar en

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel 20.4.2006 APP 3856/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till betänkande (APP 3856/1-16) Nita Deerpalsing

Läs mer

för jämställdhet elevmaterial

för jämställdhet elevmaterial för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer