SO S Samhälle 7-9. Bedömningsmodell och lösningsförslag till SOS Samhälle lärarhandledning. Av Göran Svanelid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SO S Samhälle 7-9. Bedömningsmodell och lösningsförslag till SOS Samhälle lärarhandledning. Av Göran Svanelid"

Transkript

1 SO S Samhälle 7-9 Bedömningsmodell och lösningsförslag till SOS Samhälle lärarhandledning. Av Göran Svanelid SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 1

2 Bedömningsmodell i samhällskunskap Alla lärare känner väl till problemet med att bedöma eleverna likvärdigt utifrån kunskapskraven. I samhällskunskap har vi t.ex. följande kunskapskrav (i detta fall för betyget C): Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individens möjligheter att påverka sin egen och andras situation. Inte helt enkelt och vi kan snarare hävda att denna mening innehåller fler än ett kunskapskrav. I denna lärarhandledning presenterar vi en enklare bedömningsmodell med två nivåer som vi tror kan vara till hjälp när du som lärare ska ge eleverna feedback (formativ bedömning) under en lektion. Den formativa bedömningen har bland annat som syfte att synliggöra svar på frågor som: Var befinner sig eleven kunskapsmässigt? Vart är eleven på väg? och Hur ska eleven kunna komma till nästa nivå? Vi tror att bedömningsmodellen kan förstås av eleverna, vilket inte alltid är fallet med de bedömningsmatriser som används i svensk skola. Det är ett minimikrav att eleven förstår både målen och bedömningen. I en hektisk undervisningssituation är det inte heller helt enkelt att fånga upp elevernas kunskapsnivå, men vi hoppas att denna bedömningsmodell ska göra bedömningen mer transparent. Av samma enkelhetsskäl har vi valt att fokusera på två ytterligheter eftersom vi tror att bedömningen blir tydligare med endast två nivåer och vi har inte några ambitioner att här skapa ett svårtytt finmaskigt bedömningsstöd. För detta stöd hänvisar vi till Skolverkets omfattande kommentarmaterial. Vi tror att bedömningsmodellen gör det lättare att bedöma eleverna formativt medan de arbetar enskilt eller tillsammans med lärarhandledningens olika övningar. Dessutom tror vi att det kan vara en bra idé att du som lärare använder denna rena bedömningsmodell för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling. I detta sammanhang är det viktigt att eleverna får information om när du bedömer eleverna, t.ex. när de arbetar i par eller grupp, och när det mer handlar om träning. För att inte din bedömning bara ska utgår från elevers resultat på prov så tror vi att det är viktigt att du dokumenterar elevers prestationer vid olika lektionstillfällen. Du hittar vår enkla dokumentationsmall i tabell 3. En kvantitativ och en kvalitativ bedömning Bedömningsmodellen skiljer ut två olika kunskapsaspekter: En kvantitativ och en kvalitativ. Vi har även med en kvantitativ bedömning i den kvalitativa eftersom vi anser att det har ett mervärde att kunna ge många exempel på samband, perspektiv, lösningsförslag samt orsaker och konsekvenser. Den kvalitativa delen består av analysförmågan, dvs. kunskaper som är mer eller mindre komplexa och utvecklade. En skillnad mellan betygen E och A är, i detta sammanhang, att sambanden, orsakerna, konsekvenserna är längre, och beskrivs i flera led för det högre betyget. En annan skillnad är att eleven på den högre nivån kan beskriva mer komplexa mönster och förklaringar samt kan problematisera, dvs. att eleven kan växla mellan olika perspektiv. Det sistnämnda exemplet innebär att eleven kan resonera med hjälp av uttryck som å ena sidan, å andra sidan och resonera om olika konsekvenser t.ex. för enskilda individer, grupper av människor, samhället och miljön. Att kunna beskriva mönster handlar om att kunna generalisera, att hitta det gemensamma, likheterna. SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 2

3 I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att det inte räcker att eleven kan underbygga ett resonemang med fakta, begrepp och exempel. Enligt den kvalitativa kunskapssynen krävs det redan för betyget E att eleven kan föra enkla resonemang om samband, orsaker och konsekvenser samt andra delförmågor som vi här har valt att kalla djupkunskaper. När det gäller samhällskunskapsämnets centrala begrepp har vi samlat de begrepp som förekommer i kursplanen. Det är viktigt att eleverna får möta dessa begrepp vid olika tillfällen i undervisningen, inte minst för att de ska klara de nationella proven så bra som möjligt, ty provkonstruktörerna utgår alltid från ämnets kursplan när de konstruerar provuppgifter. I bedömningsmodell har vi valt att endast presentera två bedömningsnivåer: A och E. Skälet till detta är att vi tror att modellen blir tydligare och lättare att använda i en konkret undervisningssituation när vi endast har med de två ytterligheterna. De elevprestationer som ligger över E och under A blir därmed automatiskt C. Det går givetvis alldeles utmärkt att byta ut betygsnivåer mot uttryck som grundläggande respektive mycket goda kunskaper. Forskning har påvisat att det är mer utvecklande för lärandet om pedagogen eller klasskamrater lämnar relevant återkoppling om styrkor och utvecklingsområden än ett betyg. Ett konkret exempel Låt oss ta ett konkret exempel från arbetsområdet Samhällets ekonomi. Ett enkelt samband skulle kunna innebära att eleven på E-nivån beskriver ett samband i två led som exempelvis: Om skatterna höjs får människor mindre pengar att handla för. Ett komplext samband, dvs. ett A-svar, däremot skulle beskriva samband i flera led och kunna uttryckas på följande vis: Om riksdagen bestämmer att skatterna, t.ex. momsen eller inkomstskatten, ska höjas så innebär det bland annat att hushållen får minde pengar att konsumera för. En annan följd är att hushållens efterfrågan på varor och tjänster kommer att minska vilket kan leda till att de ekonomiska hjulen snurrar långsammare vilket i sin tur kan leda till att företagen börjar se sig om efter att olika sätt att spara pengar, kanske säger de upp personer eller lägger ner delar av verksamheten. Å andra sidan, om skatterna höjs så kan staten satsa på att bygga fler lägenheter och vägar eller satsa på att höja ersättningen för de som är sjuka och arbetslösa. Så, att höja skatten skapar både vinnare och förlorare. I A-svaret ser vi även tydligt att det även finns en kvantitetsskillnad mellan de två svaren genom att A-svaret innehåller fler relevanta fakta, begrepp och exempel. Bredd- och djupkunskaper I lärarhandledningen kommer du att hitta många uppgifter där bedömningsmodellen kan användas både i ett formativt och summativt sammanhang. Här följer en lista som ger exempel på de två bedömningsaspekterna: Dess bredd och djup, dvs. en kvantitativ respektive kvalitativ bedömning. Vi, liksom Skolverket, har valt att inte vikta de olika bedömningsaspekterna. För att kunna resonera i termer av orsaker och konsekvenser krävs det både fakta- och begreppsliga kunskaper. De två aspekterna kompletterar varandra. För att t.ex. kunna beskriva konsekvenser av en skattehöjning (kvalitativa djupkunskaper) måste man ha kunskaper bland annat om olika skatter och att det är riksdagen som beslutar om statliga inkomstskatter och momssatser (kvantitativa breddkunskaper). SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 3

4 1. Kunskapens bredd i både det centrala innehållet och kunskapskraven i samhällskunskap - Eleven kan förstå innebörden av och kan använda relevanta begrepp. (Se begreppsschemat nedan.) - Eleven kan ge exempel på vad som menas med hushåll, företag, banker, det offentliga. - Eleven kan beskriva den samhällsekonomiska modellen som ett kretslopp. - Eleven kan ge exempel på några viktiga ekonomier i världen samt förstå innebörden i begrepp som regional-, nationell-, internationell- och global ekonomi. - Eleven kan beskriva uppbyggnad och funktion hos olika samhällsstrukturer, t.ex. vilka politiska beslut som fattas på vilken nivå. - Eleven uttrycker olika ståndpunkter (som inte behöver vara egna, privata, ståndpunkter). - Eleven kan redogöra för innebörden i de mänskliga rättigheterna och kan ge exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. - Eleven kan redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. - Eleven har kunskaper om demokratiska värden och principer. - Eleven kan använda olika källor för att söka information om samhället. Begreppsschema: En sammanställning av kursplanens begrepp där det gäller att: 1. Känna till innebörden i begreppen, t.ex. vad som menas med skatt. 2. Kunna använda begreppen i olika sammanhang. 3. Kunna relatera begreppen till varandra, t.ex. skatternas påverkan på både konsumtion och produktion. Tabell 1 CENTRALA BEGREPP I KURSPLANEN FÖR SAMHÄLLSKUNSKAP Identitet och livsstil Kön, etnicitet och sexuell läggning Befolkning Välfärd Arbetslöshet Individ, grupp och samhälle Integration och segregation Medier och opinionsbildning Mänskliga fri- och rättigheter, minoriteter Demokrati och diktatur Rättsystem, rättsäkerhet, kriminalitet och våld Företagens och samhällets ekonomi Arbetsmarknad, arbetsmiljö och arbetsrätt Utbildning, yrkesval och entreprenörskap Rättvisa, jämlikhet och jämställdhet SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 4

5 CENTRALA BEGREPP I KURSPLANEN FÖR SAMHÄLLSKUNSKAP Politik, partier, ideologier och politiska beslut Riksdag, regering, landsting och kommuner Stats- och styrelseskick i världen Krig, konflikter och FN Europeiskt samarbete, EU 2. Kunskapens djup i kunskapskraven i samhällskunskap: Eleven ska resonera om, beskriva, förklara samt redogöra för: - Eleven kan beskriva hur olika delar i samhällets ekonomi hänger samman. - Eleven kan resonera om orsaker till förändringar i samhällsekonomin. - Eleven kan resonera om konsekvenser av dessa förändringar i samhällsekonomin. - Eleven visa på samband mellan olika samhällsstrukturer, t.ex. genom att koppla samman politiska beslut med förändringar i ekonomin. - Eleven kan resonera om hur individer kan påverka samhället och vice versa, samt även beskriva hur olika faktorer (som t.ex. utbildning, makt, kön, etnicitet) kan påverka individers möjlighet att påverka politiska beslut och livsvillkor. - Eleven kan resonera om samhällsfrågor ur olika perspektiv och kan då beskriva mer eller mindre komplexa samband. - Eleven kan resonera om för- och nackdelar med olika former för beslutsfattande och kopplar då resonemanget till olika demokratiska rättigheter och skyldigheter. - Eleven kan resonera om källors och informationens trovärdighet och relevans. Vikten av analys I punkterna A C nedan har vi sammanställt antalet gånger som olika kvalitativa djupkunskaper förekommer i det centrala innehållet respektive kunskapskraven i samhällskunskap. A. Orsaker: 2+0 = 2, dvs. orsaker återfinns två gånger i det centrala innehållet, men ingen gång i kunskapskraven. Konsekvenser och effekter: 2+0 = 2 B. Samband (inklusive uttrycken i det centrala innehållet påverkar och hänger samman ): 9+4 = 13 C. Perspektiv 0+2 = 2 D. Möjligheter och risker (med Internet): 1+0 = 1 E. För- och nackdelar: 0+1 = 1 Summerar vi A E finner vi drygt 21 exempel på djupkunskaper i kursplanen i samhällskunskap. Det är viktigt att se att dessa djupkunskaper ingår i analysförmågan och att de återfinns i såväl det centrala innehållet och kunskapskraven. Att analysförmågan (se A E ovan) har en tung roll i samhällskunskap är tydligt även när vi studerar de långsiktiga målen. Av de totalt sex målen så innehåller två (33%) av dessa explicit begreppet analys. Dessutom kan vi hävda att även det andra och fjärde målet även de innehåller analys eftersom de innehåller delförmågan att se utifrån olika perspektiv. Slutsatsen är given: Det kan vara en god idé att prioritera analys- och begreppsförmågan för att hjälpa eleverna att lyckas på de nationella proven, vars uppgifter alltid utgår från kursplanerna, samt att denna prioritering kommer att leda till en ökad möjlighet för eleverna att knäcka kunskapskoden och därmed nå en bättre måluppfyllelse. SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 5

6 En bedömningsmodell för främst den formativa bedömningen Vår formativa bedömningsmodell se ut som följer i Tabell 2: A: Kunskapens bredd: En kvantitativ bedömning där resonemangen mer eller mindre underbyggs med stöd av de fakta, begrepp och exempel som eleven redogör för. B: Kunskapens djup: En i huvudsak kvalitativ bedömning där resonemangen är mer eller mindre utvecklade genom de samband och andra kvalitativa kunskaper som eleven redogör för. GODTAGBARA KUNSKAPER: E-NIVÅ Använder FÅ relevanta fakta, begrepp, exempel, faktorer, ståndpunkter, argument, källor samt beskrivningar t.ex. hur olika samhällsstrukturer är uppbyggda och fungerar. Använder FÅ och ENKLA förklaringar av samband, orsaker, konsekvenser, perspektiv, möjligheter och risker samt föroch nackdelar. MYCKET GODA KUNSKAPER: A-NIVÅ Använder MÅNGA relevanta fakta, begrepp, exempel, faktorer, ståndpunkter, argument, källor samt beskrivningar t.ex. hur olika samhällsstrukturer är uppbyggda och fungerar. Använder MÅNGA och KOMPLEXA förklaringar av samband, orsaker, konsekvenser, perspektiv, möjligheter och risker samt föroch nackdelar. Modellen går att använda både för ett formativt och summativt syfte där vi skiljer mellan: 1. En kvantitativ bedömning, dvs. kunskapens bredd, besvarar frågor om Var? Vad? Vilka? När? och Vem? Progressionen mellan de två bedömningsnivåerna handlar i detta fall om kvantiteten (antal) av exempelvis fakta, begrepp, beskrivningar och exempel som eleven visar. Var gränsen går mellan de olika nivåerna går aldrig att fastslå, utan det får sammanhanget avgöra. För att nå upp till kravet på godtagbara kunskaper (betyget E) räcker det dock inte med att ha mycket goda faktakunskaper. Det krävs även djupkunskaper. 2. En kvalitativ bedömning, dvs. kunskapens djup, motsvaras av uttryck i kunskapskraven som att förklara eller att föra välutvecklade resonemang samt besvarar frågan Varför? Progressionen mellan de två nivåerna handlar främst om kvaliteten i de analyser som görs, dvs. hur komplexa och välutvecklade resonemangen om sambanden, orsakerna, konsekvenserna, perspektiven, för- och nackdelarna samt möjligheterna och riskerna, är. Den kvalitativa skillnaden i progressionen ligger i hur många led eller steg sambanden beskrivs med. I kunskapens djup finns det även med en kvantitetsaspekt. Det är givetvis bättre att kunna flera relevanta exempel på risker och möjligheter med t.ex. Internet jämfört med att bara kunna ge ett enda exempel. Vi vill även uppmärksamma att djupkunskaperna även återfinns i det centrala innehållet. Här följer fyra exempel, men det finns fler. Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas (dvs. ett samband) till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser (!) av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt (tre perspektiv!). Nyhetsvärdering och hur den kan påverka (samband) människors bilder av omvärlden. Orsaker (!) till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter (konsekvenser) de kan få för individer och grupper (perspektiv). SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 6

7 Elev/Grupp: Lektionsinnehåll: klass: Datum: Tabell 3: Dokumentation under/efter en lektion KUNSKAPENS GODTAGBARA KUNSKAPER (EXEMPEL) MYCKET GODA KUNSKAPER (EXEMPEL) Djup Bredd SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 7

8 Elev/Grupp: Lektionsinnehåll: klass: Datum: Tabell 4: Sammanfattande kommentarer i mitten av ett arbetsområde ELEVENS: LÄRARENS KOMMENTARER OM: ELEVENS KOMMENTARER OM: utvecklingsbehov om kunskapens djup starka sidor om kunskapens djup utvecklingsbehov om kunskapens bredd starka sidor om kunskapens bredd Tabell 4 ska uppfattas som en sammanfattande formativ bedömning i halvtid då det fortfarande finns möjligheter att påverka lärandet. Samma tabell kan givetvis även användas för att sammanfatta elevprestationer summativt, efter att ett arbetsområde är avslutat. Det kan också vara givande att jämföra elevers nivå vid början av ett nytt arbetsområde (utifrån elevernas förförståelse) med kunskapsnivån vid slutet av undervisningen kring ett specifikt innehåll. SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 8

9 SO.S Samhälle 7 1. Sverige förr och nu 1:1 Den stora frågan Uppgift 1 Elevens svar Uppgift 2 Vad betyder begreppen? BEGREPP Landsbygd Medellivslängd Demokratiska rättigheter Jämlikhet Jämställdhet Välstånd Urbanisering Kommunikationer Mänskliga rättigheter Sekularisering Religionsfrihet Mångkulturellt land MIN TOLKNING AV BEGREPPET Är motsats till stad, dvs. stora glesbefolkade områden med lantlig bebyggelse. Är ett mått (antal år) på hur länge t.ex. män och kvinnor förväntas leva från födseln. I Sverige blir kvinnorna i genomsnitt några år äldre än männen (84 respektive 80 år). Exempel på demokratiska rättigheter är allmän och lika rösträtt, yttrande- och åsiktsfrihet, demonstrationsfrihet m.fl. Att alla människor har samma värde oavsett kön, ras, sexuell läggning, religiös tro eller funktionshinder. Jämställdhet betyder jämlikhet mellan könen, mellan män och kvinnor. En synonym är levnadsstandard, dvs. ett ekonomiskt mått på rikedom eller fattigdom. Med urbanisering menas inflyttning till städerna från landsbygden, vilket förekommer i alla länder. Exempel på kommunikationer är bil, tåg, buss och flyg, dvs. olika sätt att förflytta sig på. Dessa rättigheter fastslogs av FN 1948 och gäller alla människor i hela världen. De mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar som tar upp en mängd demokratiska friheter som yttrandefrihet och religionsfrihet samtidigt som bl.a. slaveri och tortyr förbjuds. Sekularisering innebär att religionens roll i samhället minskar i betydelse. Rätten att få tro den gud man vill, utan att bli förföljd, fängslad eller dödad för att man tror på fel gud. Ett land som innehåller flera olika grupper av människor som representerar olika folkslag, språk, kulturer m.m. 1:2 Vilka är de stora förändringarna? FRÅN EN SITUATION TILL EN ANNAN ORSAKER BAKOM FÖRÄNDRINGEN De flesta bodde på landet De flesta arbetade inom jordbruket De flesta var fattiga De flesta bodde i städerna De flesta arbetade inom industrin De flesta var inte fattiga Städerna lockade med arbete och nöjen. Jordbruket mekaniserades och då behövdes inte lika många jordbruksarbetare. Sverige lyckades bra med att exportera varor vilket gjorde att lönerna kunde höjas och senare skatterna, vilket bl.a. ledde till bättre bostäder, skola och sjukvård. SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 9

10 FRÅN EN SITUATION TILL EN ANNAN ORSAKER BAKOM FÖRÄNDRINGEN Medellivslängden var låg Sverige var odemokratiskt Barnadödligheten var hög Många barn måste arbeta Sverige var ett utvandrarland 1:3 1:4 Elevens svar Medellivslängden blev allt högre Sverige blev demokratiskt Barnadödligheten sjönk Barnarbete förbjöds i lag Sverige blev ett invandrarland Flera nya mediciner, som penicillinet, gjorde att färre dog. Samtidigt blev bostäderna bättre, avloppsystemen förbättrades och tillgången till rent vatten ökade. Genom kravet på människors lika värde blev det, efter en lång politisk kamp, omöjligt att hålla stora grupper människor utanför styret av samhället (stat och kommuner). Genom upplysning om bättre hygien, inte minst i samband med förlossningen, och med tillgången på bättre mat kom fler barn att överleva det första dramatiska året. En orsak var att barnen inte behövdes längre i fabrikerna samtidigt som allt fler började anse att barn var en tillgång som skulle gå i skolan istället för att arbeta i de farliga fabrikerna. Sverige var för 150 år sedan ett mycket fattigt land. När Sverige med tiden blev rikare behövde man inte flytta från landet för att klara sin försörjning. Sverige blev istället ett invandrarland från och med årtiondena efter :5 Ut på sambandsjakt 1. Detta ledde till att både de gravida kvinnorna och de nyfödda barnen många gånger dog i samband med en förlossning. Det var även många som dog på grund av bristande hygien inom sjukvården, vilket berodde på att man inte hade förstått sambandet mellan hygien och smittrisk. Ett annat skäl till sämre sjukvård var att man saknade botemedel mot dödliga sjukdomar som smittkoppor och polio. 2. Det beror på att sjukvården blir allt bättre på att bota sjukdomar vilket i sin tur beror på att stora summor pengar satsas av både staten och företag på medicinsk forskning. Staten tjänar på att människor håller sig friska och företagen ökar sina vinster om man lyckas genom forskning ta fram nya mediciner som går att sälja över hela världen. 3. Denna ökning beror till största delen på att medellivslängden har ökat. Det beror alltså inte på att det föds fler barn. Sedan 1990-talet ökar Sveriges befolkning genom invandring. 4. Berodde på om man var man med en egen förmögenhet. Övriga hade inte rösträtt. Vanliga människor, yrkesarbetare, fick inte rösta då man inte ansågs ha tillräckligt med kunskaper för att kunna delta i de politiska valen och kvinnor skulle inte ägna sin tid åt politik, eftersom det störde deras arbete med att ta hand om hem och barn. 5. Desto lägre blir lönen. Det är en anledning till att det länge bara var män som kunde välja att arbeta som poliser, präster, läkare och brandmän och därför blev dessa yrken mansdominerande. 1:6 10 viktiga varför-frågor 1. Genom upplysning om hur bättre hygien och mat påverkar små barn. Kunskap om hur viktigt hygienen är vid själva förlossningen och förbättrad sjukvård vid komplicerade förlossningar har bidragit till att färre barn dör i samband med födseln. 2. Det två främsta orsakerna är: a) för att komma undan terror, krig och fattigdom, samt b) för att få det bättre, att helt enkelt börja ett nytt liv och skapa sig en ny och bättre framtid. SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 10

11 3. De yngre har stora möjligheter att både studera och söka arbete utomlands. De inte har hunnit bygga upp ett hem och kanske inte heller har någon egen familj. 4. Det är länder som liknar vårt eget land och många talar bra engelska. Dessutom kan ett varmare klimat i länder som Spanien spela in. Skälet till att många flyttar till Norge är efterfrågan på svensk arbetskraft vilket gör att det är lätt att få ett jobb t.ex. som sjuksköterska eller på restaurang. Norge är dessutom ett grannland, dvs. det är lätt att ta sig till och från Norge vilket gör att man lättare kan hålla kontakt med sina nära och kära. Många ungdomar reser till andra länder för att förbättra sina språkkunskaper och för att utbilda sig. EU stöder dessutom att ungdomar studerar inom unionen. 5. Dels finns det områden i USA som har ett liknande klimat och natur som hemma i Sverige. Dessutom lockade USA immigranterna att komma till landet eftersom USA behövde folk för att kolonisera och bruka jorden, samt att fylla på med arbetsamma människor inom den snabbt växande industrin. 6. Norge och Danmark ockuperades av tyskarna vilket gjorde att motståndsmän och judar flydde för att rädda sina liv. Från Finland kom människor som flydde från Sovjet-diktaturens angrepp på landet. Det var framför allt barn som kom till norra Sverige. I och med flytten till Sverige minskade oron för att barnen skulle hamna mitt i det pågående kriget. 7. Det finns normer som säger vad som är normalt och länge har det ansetts vara omanligt för män att arbeta med omvårdnad, att ta hand om barn, sjuka och äldre. Likaså har det ansetts vara okvinnligt för kvinnor att arbeta som rörmokare och brandman. De fysiska kraven för att bli brandman kan också ha hindrat kvinnor från att söka sig till yrket. 8. Irak styrdes under många år av diktatorn Saddam Hussein som förföljde minoritetsgruppen av kurder. Efter Husseins fall har krig och terror fortsatt. De senaste åren har många flyktingar kommit från de krigshärjade länderna Syrien och Somalia. 9. Dagens ungdomar har mer pengar att spendera än tidigare generationer. Därför vänder sig också allt mer reklam till köpstarka och trendkänsliga ungdomar. 10. Barnen arbetar för att hjälpa till med familjens ekonomi. Även om barnen inte tjänar några stora summor så är det mer än vad de får om de går i skolan. Att gå i skolan kan dessutom innebära utgifter i form av att skolböcker och skolresor ska betalas. 1:7 10 viktiga fakta 1. Ett mångkulturellt land. 2. Antalet barn som dör innan de fyllt fem år. 3. Rättigheter: t.ex. rätt till liv, frihet och personlig säkerhet, åsiktsfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet. Skyldigheter: t.ex. skolplikt och att betala skatt på inkomst. 4. Grundlagar är de lagar som bestämmer hur landet ska styras och vilka rättigheter och skyldigheter medborgarna har. De är svårare att ändra än andra lagar. 5. En allt större andel av den arbetande befolkningen börjar arbeta inom industrin. 6. Invandring: människor flyttar in i ett land. Utvandring: människor flyttar från ett land. 7. Exempelvis läkare, sjuksköterska, undersköterska, förskolelärare. 8. Ett samhälle där en liten elit styrde. SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 11

12 9. Se fråga Allmän skolplikt införs (1882), sjuårig obligatorisk folkskola införs (1937), aga i skolan förbjuds (1958), nioårig grundskola införs (1962), barnaaga förbjuds helt (1979), FN:s konvention om barnens rättigheter (1989), Barnombudsmannen (BO) bildas (1993). 1:8 Förmågan att sammanfatta en text, del 1 RUBRIK Från fattigt till rikt land Urbaniseringen Svenskarna blir äldre Kommunikationer Jämställdhet mellan könen Religionsfrihet Barn som arbetskraft FÖRSLAG PÅ RUBRIKFRÅGA Vilka förbättringar har skett i vårt land de senaste 150 åren? Vilka förändringar har skett när det gäller befolkningens fördelning de senaste 150 åren? Vilka problem har länder som Italien och Grekland? Vilka konsekvenser har de förbättrade kommunikationerna fått? Hur ser jämställdheten ut i Sverige i dag? Hur har synen på religionsfriheten förändrats i Sverige de senaste 150 åren? Hur har barnarbetet förändrats i Sverige det senaste århundradet? 1:10 Dags för debatt! Elevernas svar. 1:11 Vilka blir konsekvenserna? HÄNDELSE OCH ÅRTAL Kvinnor får ta studentexamen (1870) Kvinnlig rösträtt (1921) Aga i skolan förbjuds (1958) Aga i hemmen förbjuds (1979) P-piller börjar användas (1960-talet) Daghem införs (1970-talet) KONSEKVENSER AV HÄNDELSEN Ökade kvinnors möjlighet att studera vidare på universitet och bli akademiker. Partierna blev tvungna att ta hänsyn till att kvinnor utgjorde en stor del av de valberättigade. Relationen mellan elev och lärare övergick från rädsla till att bygga mer på respekt. Färre barn behövde vara rädda och känna skam för att de blev slagna av sina egna föräldrar. Kvinnor kunde själva bestämma om och när de ville bli gravida. De slapp känna ångest för att bli gravid mot sin vilja. Underlättade för kvinnorna att arbeta utanför hemmet vilket gav en egen lön vilket i sin tur medförde större frihet att bestämma över en egen ekonomi. 1:12 Bildanalys Elevernas svar. SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 12

13 2. Folk i Sverige 2:1 Den stora frågan Uppgift 2 Elevens svar Uppgift 2 Vad betyder begreppen? BEGREPP Flykting Invandrare Naturkatastrofer Asyl Kvotflyktingar Integration Segregation Diskriminering Minoritet EU MIN TOLKNING AV BEGREPPET En person som tvingas fly från sitt land på grund av krig eller förföljelse. En person som kommit till Sverige, frivilligt eller på flykt. En händelse som orsakas av naturen och som starkt påverkar miljön. Jordbävning, vulkanutbrott, torka och översvämning är alla exempel på naturkatastrofer. Får en flykting asyl betyder det att man få bo permanent i Sverige. Grupper som får asyl direkt i Sverige. Uttagningen av kvotflyktingar görs i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR. När man är integrerad i ett land känner man att man passar in, man är en del av samhället. När olika folkgrupper lever skilda från varandra, t.ex. i olika delar av en större stad. Att diskriminera betyder att man inte anser att alla människor har samma värde. Man kan bli diskriminerad på grund av ålder, tro, politisk åsikt, hudfärg, sexuell läggning eller för att man är funktionshindrad. Tillhör man en minoritet tillhör man en mindre grupp. Motsatsen är majoritet. EU består av 28 demokratiska länder som har valt att samarbete för att bland annat öka handeln och andra kontakter mellan länderna. Det ska leda till att länderna inom EU vill samarbeta och inte kriga, vilket man gjort vid många tillfällen i historien fick EU Nobels fredspris. 2:2 Vad är vad? BEGREPP FÖRKLARING HÄNDELSE Invandrare C H Flykting D E Familjeanknytning A G Kvotflykting B F 2:3 Vilka kom när och varför I ordning uppifrån och ner: Finländare arbetskraft Ungrare 1956 Sovjet ockuperar landet Greker tal arbetskraft Bosnier (f.d. Jugoslavien) 1990-tal krig, förföljelse SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 13

14 Kurder 1980-tal förföljelse Somalier tal inbördeskrig Estländare andra världskriget Irakier tal förtryck, krig, inbördeskrig Chilenare 1970-tal militärkupp 2:4 Den svenska invandringens historia Tyskar Finländare Valloner Fransmän Italienare Skottar Jugoslaver 1100-talet, tillhörde handelsorganisationen Hansan talet mitten av 1600-talet, fick skattefrihet mot att röja mark, odla och bosätta sig i den svenska urskogen. Slutet av 1600-talet, lärde svenskarna att arbeta med järn i järnbruken talet, konstnärer, filosofer och lärda kom talet, de lärde svenskarna hur man gör stuckaturer i tak talet, flyttar hit och startar bryggerier , 1990-talet, kom de som arbetssökande, under 1990-talen som flyktingar från inbördeskrig. 2:5 De viktiga orsakerna 1. Viktigast är att personen kan bevisa att han/hon riskerar att dödas om han/hon sänds tillbaka. 2. Det finns inte några krig eller diktaturer att fly ifrån i Europa. 3. Under 40-talet var det kopplat till att Finland låg i krig med Sovjet under andra världskriget. Senare kom många finländare till Sverige för att arbeta, vilket berodde på att det var ont om arbete i Finland samtidigt som efterfrågan på arbetskraft var stor i Sverige, speciellt under och 60-talen. 4. En orsak kan var språket, det kan ta tid att lära sig svenska. En annan orsak kan vara att man saknar utbildning eller har en utbildning som inte efterfrågas i Sverige. Man kan också ha en examen men det är krångligt och tar tid att få den godkänd. Det kan också röra sig om ren diskriminering på grund av att den arbetssökande kommer från en annan kultur. 5. En förklaring kan vara de traditionella könsrollerna; normen att endast män ska arbeta utanför hemmet medan kvinnornas arbetsplats är hemmet. Genom att kvinnorna tar hand om hem och barn kan det bli svårare att komma in i det svenska samhället. Det kan t.ex. ta längre tid att lära sig svenska och få ett eget kontaktnät utanför familjen. Ett sådant nätverk skulle kunna bidra till ett arbete. 6. Krig och konflikter. Ungrarna flydde undan Sovjets ockupation av landet. Libaneserna, somalier, människor på Balkan och kurder flydde på motsvarande sätt undan krig/inbördeskrig och terror mot civilbefolkningen. 7. Naturtillgångar och markutnyttjande. En orsak till konflikt är de intrång som görs på samiska områden och som stör rennäringen och/eller jakt och fiske. Samtidigt finns det skogs- och markägare som anser att renarna förstör deras marker. Fritidsfiskare och jägare vill kunna fiska och jaga i samma områden. Dessutom finns det önskemål om att utöka turistnäringen genom att locka hit svenska och utländska turister. Även utbyggnad av vattenkraft, gruvdrift och vargjakt skapar konflikter. SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 14

15 8. Man söker sig till områden där landsmän redan bor. Det medför bl.a. en känsla av gemenskap och det kan också underlätta vardagen genom att man kan hjälpa varandra både med språket och praktiska saker som arbete. På samma sätt gjorde svenskarna när de emigrerade till USA för cirka 100 år sedan. Även dessa svenskar önskade bosätta sig där det redan fanns svenskbygder. 2:6 Dags för debatt! Elevernas svar. 2:7 Förmågan att sammanfatta en text, del 1 RUBRIK På flyktingförläggningen Invandrargrupper Segregation i storstäder Medborgarskap Bråk om markerna Romer och resande FÖRSLAG PÅ EN SAMMANFATTANDE RUBRIKFRÅGA. Vad menas med asyl och vilka får asyl i Sverige? Vilka för- och nackdelar finns det med att komma till ett annat land? Hur kan man göra för att försöka minska segregationen? Vilka rättigheter följer med att man får svenskt medborgarskap? Vad handlar bråket om markerna om? Hur har romerna påverkat oss i Sverige? 2:8 Förmågan att sammanfatta en text, del 2. Elevens svar. 2:9 Ut på sambandsjakt 1. Därför att Sverige har inte haft krig på över 200 år, samtidigt som vårt land tillhör de rikaste länderna i världen vilket bl.a. gör att ingen behöver svälta i vårt land. 2. Vilket betyder att Sverige har lovat att hjälpa människor som är på flykt undan krig och förföljelse. 3. För att ta reda på så mycket som möjligt om var personen kommer ifrån samt varför han/hon har flytt till Sverige. 4. Därför att man försöker hitta barnens föräldrar. 5. Orsakerna till dessa konflikter är ofta att det finns olika intressen. Exempelvis så vill samerna ha tillgång till sina marker för renbete, medan andra markägare hävdar att renarna förstör markerna. Andra konflikter kan gälla jakt- och fiskerättigheter. 2:10 Vill du bli miljonär c, b, b, c, c, b, c SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 15

16 3. Att leva tillsammans 3:1 Den stora frågan Begreppsförståelse BEGREPP Välstånd Sexuella trakasserier Mobbning Sociala roller Identitet Tolerans Norm/normer Socialisering Kulturkrock Utanförskap Främlingsfientlighet Jämlikhet MIN TOLKNING AV BEGREPPEN Välstånd är ett ord som kan ha många betydelser, men är ett mått på rikedom (eller välfärd). Ofta menar man att välstånd betyder att människor har tillgång till arbete, bostad, utbildning, sjukvård och trygghet. När t.ex. en person ger kommentarer om någon annans kropp eller genom beröring utsätter en annan person för obehag (tafsar). Att mobba någon kan ske på många olika sätt, t.ex. genom att sprida elaka och falska rykten, retas, utestänga någon från gemenskapen, hota eller använda våld. Vi uppför oss på olika sätt i olika grupper. Till exempel uppför vi oss många gånger olika om vi är med familjen, äldre släktingar eller är med kompisar. Vi har alla en uppfattning om vem och hur vi är, vår identitet är vår personlighet. Att visa tolerans innebär att visa respekt och uppskattning av en person även om man inte delar den andres värderingar och åsikter. En norm är en oskriven regel som talar om hur vi bör bete oss för att passa in. Att socialiseras innebär att vi tar över normer och beteenden för att anpassa oss till olika situationer och grupper. Detta gör vi för att slippa komma i konflikt för ofta. En konflikt som beror på att människor kommer från, och har formats av, olika kulturer. Det kan t.ex. gälla hur man bör uppfostra barn och om synen på vad som är manligt och kvinnligt. Att vara utanför samhället p.g.a. att man inte har något arbete och inte lärt sig språket och kulturen i landet. När man tar avstånd från människor från andra länder och visar misstro och fientlighet. Även jämlikhet är ett ord med många betydelser, men grundbetydelsen är att jämlika människor har samma värde (eller rättigheter) oavsett om en person är man eller kvinna, ung eller gammal, frisk eller sjuk, född i Sverige eller invandrare från ett annat land. Uppgifterna 3:2 3:7 Elevens svar. 3:8 Analysera för- och nackdelar GRUPPTILLHÖRIGHET FÖRDEL MED ATT TILLHÖRA NACKDEL MED ATT TILLHÖRA Familjen Ställer alltid upp. Kan vara kontrollerande, begränsa friheten. Kompisarna/vännerna Skolklassen Bra att prata med om saker som man inte kan ta upp med familjen. Gemenskap i en mindre grupp bland alla andra elever på skolan. Risk för grupptryck, att man göra dumma saker för att passa in i gruppen. Kan kännas hårt att bli sviken av sina kamrater. Är stämningen dålig, t.ex. av mobbning, påverkas lärandet negativt. Kan skapa stress genom alltför höga prestationskrav. SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 16

17 GRUPPTILLHÖRIGHET FÖRDEL MED ATT TILLHÖRA NACKDEL MED ATT TILLHÖRA Idrottslaget Bostadsorten Arbetsplatsen Samhället Ger möjlighet att uppleva starka känslor. Ger en trygghet som man saknar när man är på en okänd ort. Ger gemenskap utanför familjen. Ger hjälp vid sjukdom och skydd genom polisen. Kan vara jobbigt om man inte platsar i laget. Det kan vara en hård jargong och tuff konkurrens. Ger inga nya intryck som kan få oss att se nya möjligheter. Risk för stress och hets kring att göra karriär och vara till lags mot chefen. Vuxenmobbning förekommer. Måste följa lagar som man kanske ogillar, som att cykla mot rött. 3:9 3:10 Elevens svar 3:11 Analysera mera! Orsaker: Den som mobbar saknar empati. Mobbarna skapar en känsla av gemenskap mellan sig genom att samlas kring en person som står utanför gruppen. Maktkamp pågår inom mobbargruppen om att ha mest status. Gruppen utanför mobbarna är tyst och säger inte ifrån. Dåligt klimat i klassen eller på arbetsplatsen. Konsekvenser: Den mobbade kan bli rädd, ensam och deprimerad, självkänslan sjunker. Man går omvägar för att slippa möta mobbarna och börjar vara borta från skolan allt oftare. Relationer till andra både under skoltiden och i vuxenlivet kan påverkas. Även yrkeslivet kan påverkas om man t.ex. har slutat skolan i förtid. Den som mobbar kan få svårt att sluta mobba andra även som vuxen. Kan få en snedvriden syn på sig själv. Lösningsförslag: Våga se problemen, tala om dem, ta det på allvar. Ställ upp på den mobbades sida. Försök se strukturerna och inte bara individernas roll. Flytta på eller separera mobbarna. Jobba både förebyggande och ingripande. Ta kontakt med BRIS eller Friends. 3:12 Analysera mera, del 2 BEGREPP I HEMMET I SKOLAN I SAMHÄLLET Regler Läggtider Räcka upp handen Håll jämn fart vid bilkörning Normer Att äta upp maten på tallriken. Hälsa på vuxna. Svara på frågor. Att man ska bilda familj och skaffa barn Lagar Arv Betyg från åk 6 Val vart fjärde år SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 17

18 3:13 1. En folkgrupp har något gemensamt, de kan ha ett gemensamt språk, en gemensam religion, härkomst och kultur. 2. De har samma svårigheter att uttrycka sin kultur och att få använda sitt språk. 3. Elevens svar. 4. Elevens svar. 5. Elevens svar. 6. Det kan till exempel betyda att personer kan ha olika ekonomisk bakgrund (fattig/rik), olika social bakgrund (föräldrar med hög eller låg utbildningsnivå), eller att de kommer från storstad eller landbyggd. 7. Olika uppfattningar om vad som är rätt eller fel, normalt eller onormalt, vad som ät tillåtet och inte tillåtet. 8. Grupper påverkar individerna, t.ex. vilka regler som ska gälla inom gruppen, hur man ska bete sig, vad som är bra eller dåligt. 3:14 Elevens svar. 3:15 Analysera ett samhällsproblem! Orsaker: Kriminella gäng vill visa och behålla sin makt över området Utanförskap: känslan av att inte vara integrerad i samhället Hög arbetslöshet Sociala problem Vuxenstöd saknas Brist på sysselsättning Fattigdom Känsla av rotlöshet och diskriminering. Konsekvenser: Skötsamma familjer flyttar ut Området får dåligt rykte Ökad polisövervakning Affärer stänger och flyttar från området. Lösningsförslag: Se till att ungdomar får stöd i skolan tidigt Satsa på att få ungdomar i arbete Utöka antalet fritidsgårdar Satsa på områdets goda och egna krafter Utbilda fler poliser med invandrarbakgrund Förbättra relationen mellan polisen och områdets invånare Inför hårdare straff. SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 18

19 3:16 Debatten! Elevernas svar. 3:17 Förmågan att sammanfatta en text Uppgift 2 RUBRIK Fungera själv och i grupp Vissa grupper betyder mer än andra Även vuxna kan mobbas Identiteten formas tillsammans med andra Olika förutsättningar på grund av uppväxtmiljö Grupptryck FÖRSLAG PÅ RUBRIKFRÅGA Varför kan det vara bra att redan i skolan få träna på att arbeta både på egen hand och tillsammans med andra? Vilka olika grupper ingår du i och vilka tycker du är de viktigaste? Vilka konsekvenser kan det bli av att vuxna mobbas på sin arbetsplats? Vilka för- och nackdelar kan kopplas till att vi söker vår identitet? Hur kan olika uppväxtmiljöer forma en människas värderingar, åsikter och livschanser? Varför förknippas grupptryck ofta med något dåligt? SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 19

20 4. Lag och rätt 4:1 Den stora frågan Vad betyder begreppen? BEGREPP Rättssäkerhet Straffmyndig Dom Domstol Rättegång Kriminalitet Lagstiftning Organiserad brottslighet Brottsoffer Påföljd Kriminalvård GE EXEMPEL ELLER SÄTT IN BEGREPPET I EN MENING Ett samhälle som är rättssäkert innebär att man döms efter de lagar som finns just när brottet begås, att rättegångarna är offentliga och att en misstänkt person har rätt till en försvarsadvokat. I Sverige är man straffmyndig när man är 15 år, vilket betyder att man då anses vara mogen för att kunna skilja på vad som är lagligt och olagligt. En rättegång avslutas alltid med en dom där en person antingen blir dömd eller frikänd. Domstolen består av nämndemän och en domare som tillsammans ska komma överens om en dom. En rättegång ska avgöra om en person är skyldig eller inte. I en rättegång finns en eller flera åtalade personer, brottsoffer, domare, nämndemän, åklagare, försvarsadvokat samt ett eller flera vittnen. Ett annat ord är brottslighet. En kriminell person är en person som håller på med brott. Lagstiftningen sker i Sveriges riksdag eftersom man vill att lagarna ska vara bestämda av folkets representanter, dvs. vara beslutade på ett demokratiskt sätt. Denna typ av brottslighet skiljer sig från enskild brottslighet genom att det är kriminella gäng som begår brott. Man talar även om brottsliga ligor. Den som blivit utsatt för brottet t.ex. blivit rånad. Påföljd är samma sak som straff. Exempel på påföljder är böter och fängelse. Kriminalvården tar hand om personer som är dömda till fängelse genom att bestämma vilket fängelse som den dömde ska sitta av sitt straff på samt vad personen ska göra under fängelsetiden. Kriminalvården ansvarar även för att anstalterna är rymningssäkra. 4:2 Vem gör vad? VEM Polisen Socialtjänsten Åklagaren Försvarsadvokaten Domaren Vittnet Nämndemännen Målsägande GÖR VAD? Tar emot polisanmälan. Genomför förundersökningen och håller förhör med vittnen. Kan gripa misstänkta för brott. Blir inkopplad och gör egna utredningar om den misstänkte är under 18 år. Beslutar om förundersökning. Kan besluta om husrannsakan, anhållan och att väcka åtal. Företräder (ser till att allt går rätt till) den anklagade i polisförhör och under rättegången. Efter att ha lyssnat på åklagare, försvarsadvokat, vittnen, målsägare och den tilltalade håller domaren enskild överläggning tillsammans med nämndemännen. Därefter kommer de fram till om den tilltalade ska dömas eller frikännas. Berättar om vad han eller hon har sett. Kommer tillsammans med domaren fram till en dom. Är den som blivit utsatt för brott. SO S Samhälle 7-9 Författarna och Liber AB Får kopieras 20

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Utökad lärarhandledning: 70 100 sidor bedömningsmodell och lösningsförslag! SO S. störst chans att uppleva The Big 5

Utökad lärarhandledning: 70 100 sidor bedömningsmodell och lösningsförslag! SO S. störst chans att uppleva The Big 5 NYHET! Utökad lärarhandledning: 70 100 sidor bedömningsmodell och lösningsförslag! SO S störst chans att uppleva The Big 5 2 En säker väg till kunskapsmålen Med SO-serien får du ett material som fokuserat

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Brott, straff och normer 2

Brott, straff och normer 2 Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Samhällsorientering på modersmål Kursplan

Samhällsorientering på modersmål Kursplan Samhällsorientering på modersmål Kursplan Syfte Det övergripande målet med samhällsorienteringen (SFS 2010:1138) är att deltagarna ska inhämta och utveckla kunskap om: - de mänskliga rättigheterna och

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1 Skolpaket Gör dem okrati i s k olan! 1 Innehåll 1. Användarguide till skolpaketet 3 2. Referensmaterial 5 3. Utbildningsfilmerna 6 4. Övningskompendium 7 Övning 1 Mitt Malmö 8 Övning 2 Vart går pengarna?

Läs mer

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1 Skolpaket Gör dem okrati i s k olan! 1 Innehåll 1. Användarguide till skolpaketet 3 2. Referensmaterial 5 3. Utbildningsfilmerna 6 4. Övningskompendium 7 Övning 1 Mitt Malmö 8 Övning 2 Vart går pengarna?

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten

Läs mer

Bilagor. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Bilagor. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Bilagor till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet B ilaga A. Ämnen Ska alla ha rätt till ett namn? Ska alla ha rätt till en bostad? Ska alla kunna ta del av sjukvård? Ska alla vara lika

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se claes.sonnerby@regeringskansliet.se huvudsekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vad har svenska regeringen sagt till oss

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson. Utkik

Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson. Utkik SAMHÄLLSKUNSKAP 7-9 Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson Utkik I din hand haller du ett läromedel fran Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet fran klassrummet.

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..?

LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..? LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..? Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com The big 5 (Som ska utvecklas och bedömas) Analysförmåga Kommunikativförmåga Förmåga

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer