Identifikation och identifikationsformer

Transkript

1 Identifikation och identifikationsformer Likhet, sammanfallande Medveten önskan om att bli som viss person/karaktär Omedveten önskan att bli som far/mor Popstjärnor mitt emellan i tonåren... Perspektiv på detta; från viljelös imitation av idoler till att medierna reproducerar befintliga dispositioner hos oss

2 Påverkan och makt- medier och publikens vilja Stark tro på att medierna påverkar oss Hur vi tänker och handlar Tre faser i forskningen: Allsmäktiga medier (före 1940): injicerar åsikter Vanmäktiga medier (40-70 tal): ingen möjlighet att påverka om inte tar vägen via opinionsbildare (tvåstegshypotesen) Mäktiga medier (1970 och framåt): grundläggande makt genom att bestämma vad vi ska tänka på, dagordningsfunktion

3 Narratologi och Samhällsstrukturer

4 Narratologi Berättelsens form och funktioner Läran om berättelser Vad är en berättelse? Kedja av händelser med orsak-verkan förhållanden Framställning av mänskligt subjekt som har ett projekt (vilja, önskan, begär) och som genomlever en kausal (orsakverkan) kedja av sammanhängande händelser. I grunden en tankeform, ett kognitivt schema (kan därför framställas med vilket material som helst). Berättelser behöver inte vara fiktiva; nyheter ofta berättelser i miniform.

5 Berättelser som kulturell grundform Lär oss berättelser tidigt i språkinlärningen, varför så viktig? Sätter in händelser i meningsfullt sammanhang; skiljer sig från linjär uppräkning av händelser (vilket vardagslivet ofta kan te sig som). Berättelsen framställer mer eller mindre meningsfulla förändringar över tid: Ger oss en tankeform vi kan ta till för att förstå förändring Är erfarenhetens form; ger medel att förstå andras erfarenheter, ger möjlighet att lära sig av andras erfarenheter än ens egna!

6 Berättelsens två plan Sujett och fabel Skillnaden mellan ett faktiskt förlopp (vad som hände och hur) och berättelsens framställning av detta.

7 Sujett Den text vi faktiskt läser (plot), det sätt som vi läsare eller lyssnare får information om vad som hänt på (information om fabeln). Ger berättaren viss frihet att strukturera om flödet för en bättre dramaturgi och styra åhöraren/läsaren i hur denne uppfattar berättelsen (fokus och tonvikt).

8 Fabel Det faktiska händelseförlopp som berättelsen rekonstruerar, det som faktiskt hänt och utspelat sig (story). Händelsernas ordningsföljd i verkligheten, om sådan finns för berättelsen (exempelvis vid dokumentärfilm).

9 Narrativ kommunikation Berättaren och åhöraren/läsaren Berättelse inte enbart en nedtecknad skrift, även en handling: att berätta. Någon berättar alltid något för någon Narration. Inom litteraturteori: Den verklige berättaren (författaren): faktiske eller historiske författaren Den vi förnimmer i texten, är del av texten: berättaren Berättaren kan vara allvetande och pålitlig eller mer komplex. Olika röster kan användas som berättare från olika vinklar och perspektiv.

10 Berättarförhållanden inom film och TV Viktig skillnad mot tidigare exempel (även om det mesta gäller); kollektiv som faktisk författare (manusförfattare, regissör, producent, postproducent, osv.). Har fem kanaler att berätta genom: bild, grafik, dialog, realljud (effekter, inspelningar) och musik. Vanlig berättarstil inom film: Hollywoods avpersonaliserade allvetande och pålitlige berättare; ge publiken en känsla av att de är med i den verklighet och de skeenden som berättelsen målar upp. Publiken vet ofta mer än huvudpersonerna i berättelsen, tack vare denna berättarposition. Brukar kallas för en slags realistiskt stil.

11 Flöde, program, segment TV's förloppsstrukturer TV viktigaste leverantören av berättelser i dagens samhälle. Stor del fiktion i programtid, därutöver mycket dokumentärt och nyhetsinslag med berättelsestruktur. TV mediets struktur påverkar både berättelserna i det samt hur vi upplever och förstår dem: Flöde (flow) av bilder och känslor Sändningarna följer på varandra ofta utan uppehåll Inslag och program kopplas till varandra och kan bli svåra att hålla isär. TV kvällen planerad i helhet från avsändaren.

12 Segment: sekvens med 5-6 minuter som är betydelsemässigt självtillräckliga; kan förstå det utan att ha sett något före (eller efter) Gäller såklart inte allt i TV eller Radio Det enskilda programmet bryter en del mot detta sätt att förstå TV; ej komplett utan hänsyn till programmet. Skapas var för sig av människor som vill något med dem; ger dem förmåga att vara absorberande och stämmer med hur människor söker sig till TV; vill ha något specifikt. Programmen hotas i viss utsträckning av upplösning till följd av flow och segmenteringen.

13 Såporeror Såpoperan som narrativ form unik för etermedierna (TV och Radio): Är i princip oavslutat och skriven för att kunna pågå i det oändliga Kombinerar mängder av subplots som ibland hakar i varandra (4-7 per program), väldigt självständiga vilket medför valfrihet i vad man vill följa Oförutsägbara hopp mellan dessa olika i varje avsnitt Oklart förhållande mellan sujett och fabel Ingen direkt insikt nås hos karaktärerna, vilket medför svårighet att förmedla erfarenhet; drar ner vår bedömning av deras kvalitet. Engagerar trots detta publiken, mycket pga vår empatiska förmåga och den möjlighet till ett konstruerat socialt sammanhang som såporna erbjuder.

14 Samhällsstrukturer Medierna viktig del av offentlig kommunikation Vad menas med offentlighet? Offentligheten: Eller det offentliga rummet. Uppstår som arena för att diskutera och forma gemensamma intressen, främst inom borgarklassen. Skiljer sig från det privata; roll och funktion som plats där medborgarna kan uttrycka sina önskemål och åsikter genom organ som utformats för detta ändamål (pressen exempelvis) och summan av vad som där uttrycks (opinionen) skall vara riktgivande för regeringens beslut. Skiljer sig från tidigare samhällsordningar där regenten ofta svarade inför gud allena och inte inför medborgarna.

15 Har i vår tid (Habermas) karaktären av representativ offentlighet; beslutsprocessen är inte öppen men makten visas upp. Idé om demokratisk offentlighet: varje enskild myndig människa deltar i den offentliga opinionsbildningen på fria premisser (utifrån egna viljan). Det offentliga samtalet har till mål att komma fram till allmänviljan, det gemensammas bästa. Argumentationens kraft skulle avgöra, inte maktposition i samhället. Skulle vara villig att överge sin ursprungliga ståndpunkt vid bättre argument för annan åsikt. Är betydelsefullt för demokratin att medborgaren är välinformerad; informationsfriheten för medborgaren grundläggande viktig; rätten till mångsidig information och kunskap. Yttrandefrihet blir då också viktigt.

16 Tabloidisering Ekonomiska intressen (största möjliga vinst) kring medierna ger mål som kolliderar med bilden av den informationsfrie medborgarens rätt till kvalificerade källor; tabloidiseringen: Prioriterar underhållning före viktig samhällsinformation Seriöst material presenteras så underhållande som möjligt Mer material som i sig självt är dramatiskt, spektakulärt eller roligt och kuriöst. Ger begreppet tabloidisering (tablett); något litet för upplevelsekonsumenten Både i tidningsformat men även i innehållsstil. Offentligheten är alltså inte längre det rum där åsikter bildas, utan snarare det rum där åsikter och makt visas upp efter de har formats i slutna rum (partikongress, regeringssammankomst, osv.) Handlar mer om att vara en skicklig retoriker i medierna än vad man fundamentalt framför idé och åsiktsmässigt (känsla och ärlighet viktigare än faktakorrekthet).

17 Fri media och offentlig kommunikation Avreglerade medier sedan ett par årtionden tillbaka; ger detta frihet för offentlig kommunikation? Garanterar friheten mångfald? Nej Icke lönsamma perspektiv lyfts ej fram. Ägarkoncentration sedan 80 talet och framåt

18 Statlig inskränkning av informationsfriheten Finns några traditionella områden där stater begränsat informationsfriheten och som inte direkt är kontroversiella idag Nödrätt: skydda enskilda personer från offentligheten eller arbetsro för regeringsorgan Yttrar sig ofta som censur i kristider och krig Försvarshemligheter: polisiär och militär verksamhet Lögner: lögnen som legitimt medel att uppnå politiska mål; information management, lyfta fram en fördelaktig vinkling oavsett fakta. Statlig reklam: PR verksamhet i syfte att legitimera staters beslut och verksamhet, snarare än samhällsinformation Korporativism: sammanflätning av ledning för olika intresseorganisationer med statliga och kommunala organ; beslut på hemliga möten i dolt samförstånd

19 Pressetiken som försvar för offentligheten Klassisk idé inom offentligheten, kravet om kritisk granskning som det fundament varpå all journalistik skall vila. Granskar och ger därmed stark påverkan på opinionsbildningen, viktigt med etiskt ansvar i detta läge. Viktigt med transparent etik för att behålla sin trovärdighet som granskare av makten, viktigt att denna följs. s. 316 i Gripsrud för svenska publicitetsreglerna; mycket kring balansen mellan offentligt och privat, källkritik, opartiskhet osv.