Handlingsplan 2 för Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Transkript

1 Handlingsplan 2 för Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

2 Omslagsfoto: ABB Produktion: Näringsdepartementet Artikelnummer: N

3 Förord Sverige är en industrination och en av världens mest innovativa ekonomier. För att klara de utmaningar som vi nu står inför som samhälle; med klimatförändringar, en åldrande befolkning och en snabb strukturomvandling så behöver vi industrins innovationskraft. Idag mer än någonsin. Därför är det positivt att industriinvesteringarna är rekordhöga och branschens framtidstro större än på 20 år. Ny digital teknik och nya automationsmöjligheter gör att allt fler företag investerar i tillverkning i Sverige. Många flyttar också hem tidigare utflyttad verksamhet i takt med att man upptäcker fördelarna med att hålla ihop hela kedjan från utveckling till färdig produkt. Att industrin går bra märks i den övriga ekonomin och på arbetsmarknaden. Över nya jobb har nu skapats sedan valet och arbetslösheten sjunker. Med en ökad tillverkning följer också nya jobb i de industrinära tjänsteföretagen som står för utveckling, marknadsföring, service och administration. Det gör att industrin sammantaget skapar mer än en miljon jobb i hela Sverige. Faktum är att industrin tvärtemot den gängse bilden skapar fler jobb i Sverige idag än Det finns nu ett fönster för en nyindustrialisering av Sverige. För att stötta denna utveckling och skapa förutsättningar för investeringar, nya företag och fler jobb jobbar regeringen utifrån en nyindustrialiseringsstrategi, Smart industri. Den presenterades i februari 2016 och i juni samma år kom den första handlingsplanen med 45 konkreta åtgärder för att stärka svensk industri. Nu är dessa första 45 åtgärder avprickade och det är dags för en ny handlingsplan och 37 nya åtgärder. Av dessa vill jag lyfta fram några särskilt: Industriklivet introduceras. De företag som leder utvecklingen mot minskade processutsläpp kommer att få stora konkurrensfördelar och genom Industriklivet stödjer regeringen svensk industri att gå mot nollutsläpp av växthusgaser. Kunskapslyftet byggs ut. Kompetensförsörjningen är företagens största utmaning och det främsta tillväxthindret idag. Många företag tvingas till och med tacka nej till ordar för att de inte får tag på personal. Bland annat gör vi nu den största satsningen på Yrkeshögskolan sedan den bildades.

4 Yrkesprogrammen uppvärderas. När den förra regeringen tog bort högskolebehörigheten från gymnasieskolans yrkesprogram försvann hälften av eleverna. Nu ser vi till att yrkesprogrammen åter ger grundläggande behörighet för att öppna för vidareutbildning senare i yrkeslivet, utan att försvaga yrkesämnena. Ett nationellt testcenter för elfordon ska byggas upp med medfinansiering från näringslivet. Fordonsindustrin jobbar intensivt med eldrift och regeringen bygger nu upp ett nationellt testlabb för att skynda på denna omställning, säkra företagens konkurrenskraft och svenska jobb. Ett Robotlyft genomförs. Med ett automationsprogram för små och medelstora industriföretag i hela landet främjas introduktionen av nya automations- och robotiseringslösningar inom små och medelstora företag i industrin. Avslutningsvis. Svensk industri utvecklas starkt, investerar och tror på framtiden. Vi går nu vidare med att undanröja tillväxthindren och ge företagen de bästa möjliga förutsättningarna att utvecklas, ta marknadsandelar och skapa nya jobb. Samtidigt vet vi att det som alltid bara är en tidsfråga innan vi står inför nästa lågkonjunktur. Därför inleder vi nu arbetet med att rusta oss för denna och utformar ett konkurrenskraftigt system för korttidsarbete. Ett system där uppsägningar kan undvikas genom att staten, företagen och individerna gemensamt finansierar arbetstidsförkortning och utbildning under lågkonjunktur. Nu genomför regeringen 37 nya åtgärder i denna andra handlingsplan för Smart Industri. Arbetet med att vässa Sveriges konkurrenskraft och förbättra industrins villkor i Sverige får aldrig stanna av. Mikael Damberg Närings- och innovationsminister

5 Innehåll Inledning 6 Vision och mål med Smart industri 6 Fyra fokusområden 7 Handlingsplanen från ord till handling 7 Smart industri och samverkansprogrammen 8 Agenda 2030 och Smart industri 8 Regeringens insatser för en smart industri 10 Brett genomförande från lokal till global nivå 10 Insatser inom fokusområde Industri Stimulera utveckling och användning av digital teknik med potential att leda industrins omvandling 15 Utnyttja digitaliseringens möjligheter brett oavsett bransch, företagsstorlek och geografisk lokalisering 16 Anpassa ramvillkor och infrastruktur för den digitala eran 17 Insatser inom fokusområde Hållbar produktion 18 Effektiva regelverk som underlättar omställning 19 Mer fokus i arbetet för minskade utsläpp av växthusgaser 20 Bättre förutsättningar för cirkulär ekonomi 21 Främjad miljö- och klimatteknik 22 Mer fokus i arbetet för minskad påverkan av farliga kemikalier och utfasning av särskilt farliga ämnen 22 Insatser inom fokusområde Kunskapslyft industri 24 Fler utbildningsplatser som svarar mot industrins behov 25 Öka intresset för industrirelevanta utbildningar 26 Ett utbildningssystem som ger elever rätt kunskaper och kompetenser 27 Internationell kompetens blir mer tillgänglig i Sverige 27 Industrins arbete med strategisk kompetensförsörjning stärks 28 Förutsättningar för utbildningssystemet att bidra till livslångt lärande stärks 29 Ökad motståndskraft vid konjunkturnedgångar 29 Insatser inom fokusområde Testbädd Sverige 32 Ny inriktning för innovationspolitiken 33 Ett kraftfullt Testbädd Sverige 34 Samverkan för samhällsnytta 34 Öka användningen av innovationsupphandling 35 Ett stärkt investeringsfrämjande med industri- och innovationsfokus 36 Förstärkt engagemang i internationellt innovationssamarbete 36 Fotnoter 38 Bilaga: Delmål Agenda

6 Inledning Industrins betydelse för det gemensamma välståndet är stor. Industrin och de industrinära tjänsteföretagen skapar närmare en miljon jobb och står för över 70 procent av Sveriges samlade exportvärde. Sverige är en stark industrination som nu står inför stora utmaningar, men det finns också stora möjligheter till ökad konkurrenskraft och framväxt av nya starka företag i hela landet. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt ytterligare. Automation och digitalisering skapar nya möjligheter för lönsam och hållbar produktion i en helt ny skepnad, uppkopplad, mer automatiserad och kunskapsintensiv. Samtidigt ställs allt högre krav på en långsiktigt hållbar produktion och effektivt resursutnyttjande. Den 21 januari 2016 fastställde regeringen Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige (Smart industri). Strategin ska bidra till att stärka företagens omställningsförmåga och konkurrenskraft. I strategin aviserades en handlingsplan. Den första handlingsplanen beslutade regeringen den 16 juni Detta är den andra handlingsplanen, som bygger vidare på den första och inkluderar en rad nya åtgärder. Strategin och handlingsplanerna utgör en plattform för en nationell kraftsamling för industrins utveckling. I denna handlingsplan ges dels en lägesuppdatering avseende de tidigare aviserade åtgärderna, dels presenteras nya åtgärder som regeringen nu genomför och planerar att genomföra för att stärka nyindustrialisering. De senaste åtgärderna, så som relevanta regeringsbeslut inom Smart industri, återfinns på smartindustri. Hur industrin definieras är avgörande för hur insatser utformas och riktas. Regeringens utgångspunkt är att det krävs en definition som tar hänsyn till den strukturomvandling som industrin har gått igenom och som fångar tjänstefieringen och förflyttningen uppåt i de globala värdekedjorna. För strategin och handlingsplanen innebär det att industrin inkluderar såväl utvinnings- och tillverkningsindustrin som den industrinära tjänstesektorn. Vision och mål med Smart industri Sverige ska konkurrera med digital och hållbar produktion samt utvecklade eller nya produkter. Häri ligger möjligheten för en svensk nyindustrialisering. En innovativ och hållbar industriell produktion är digitalt uppkopplad, flexibel, resurseffektiv, klimat- och miljövänlig samt ger förutsättningar för en attraktiv arbetsplats. Denna smarta industri Utgångspunkten för Smart industri är att industrin inkluderar såväl utvinnings- och tillverkningsindustrin som den industrinära tjänstesektorn. 6 Smart industri handlingsplan

7 ligger längst fram i användningen av digitaliseringens möjligheter, har hög automationsnivå och kan möta komplexa kundkrav och nya efterfrågemönster. Den konkurrerar genom såväl avancerad produktion som med produkter med högt kunskapsinnehåll, där gränsen mellan vara och tjänst har suddats ut och där datamängder skapar nya värden för kunder och leverantörer. Vision Sverige ska vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster. Mål Industrin i hela Sverige ska öka sin konkurrenskraft och sitt deltagande i främst de högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna. Fyra fokusområden Regeringen har identifierat fyra områden som är avgörande för att säkerställa att svensk industri ska kunna stärka sin konkurrenskraft i den strukturomvandling som digitalisering och grön omställning nu driver på. Industri 4.0 Ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Hållbar produktion Stärka industrins förmåga till hållbar och resurseffektiv produktion. Kunskapslyft industri Säkra industrins kompetensförsörjning. Testbädd Sverige Skapa attraktiva innovationsmiljöer. Handlingsplanen från ord till handling I handlingsplanen presenteras åtgärder på flera politikområden som stödjer arbetet med Smart industri i form av genomförda, pågående och kommande insatser. Åtgärderna har i stor utsträckning utformats efter intryck från dialog med och inspel från arbetsmarknadens parter, företag och akademi bland annat genom de kontinuerligt återkommande industrisamtalen. I utarbetandet av strategin och den första handlingsplanen var även, det av regeringen inrättade, rådet för nyindustrialisering 1 (advisory board) rådgivande. I utarbetandet av den andra handlingsplanen har en viktig utgångspunkt varit att bygga vidare på de pilotsatsningar som initierades i den första handlingsplanen, för att skala upp de som bedöms ha potential att ge goda resultat. Handlingsplanen utgår från strategin och de fyra fokusområdena som där pekades ut. Fokusområdena spänner över flera politikområden och det finns starka synergier med andra initiativ som regeringen driver. Arbetet för goda ramvillkor och förutsättningar för näringslivet hanteras inom näringspolitiken i stort oavsett bransch och sektor. Några av de faktorer som är viktiga för industrin har satts i förnyat fokus inom ramen för andra processer som regeringen har initierat, bland annat energiöverenskommelsen, regeringens exportstrategi, den långsiktiga infrastrukturplaneringen, livsmedelsstrategin, den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft samt omställningen till att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Goda och rättvisa villkor samt en bra arbetsmiljö med bibehållna skyddsnivåer för de kvinnor och män som arbetar inom industrin, är fortsatt framgångsfaktorer för att Sverige ska kunna konkurrera som en stark och hållbar industrination. Det offentliga har en roll i att underlätta strukturomvandlingen i industrin. Goda förutsättningar Smart industri handlingsplan 7

8 för en konkurrenskraftig industri kräver insatser på lokal, regional, nationell, europeisk och internationell nivå, liksom aktiv medverkan från näringslivet och fackliga organisationer. Förmågan till strategisk samverkan mellan existerande industri, unga snabbrörliga företag, akademi, institut och offentlig sektor utgör motorn för förnyelsen. Genomförandet av Smart industri pågår kontinuerligt. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har från och med 2016 i uppdrag att genomföra analyser som ska bidra till arbetet med nyindustrialiseringsstrategin samt påbörja förberedande arbete för kommande utvärderingar av strategin 2. Smart industri och samverkansprogrammen Världen står inför stora utmaningar som bland annat klimatförändringarna och en åldrande befolkning. Innovationskraften hos industriföretagen och deras medarbetare är helt nödvändig för att lösa dem. Smart industri anger en strategi och samlar insatser som regeringen genomför för att stärka förutsättningarna för industrins långsiktiga konkurrenskraft. För att möta de stora samhällsutmaningarna krävs också bred och fokuserad samverkan mellan näringslivet, akademin och offentlig verksamhet. Regeringen har därför lanserat fem samverkansprogram: Nästa generations resor och transporter Smarta städer Cirkulär och biobaserad ekonomi Life science Uppkopplad industri och nya material. Syftet med samverkansprogrammen är att kraftsamla innovationsinsatser för att stärka Sveriges konkurrenskraft och samtidigt möta och dra nytta av dagens samhällsutmaningar. De fem områdena är sådana där Sverige och svensk industri har komparativa fördelar. I varje samverkansprogram ska berörda aktörer identifiera hinder och behov samt prioritera områden för gemensamma satsningar och överenskommelser. Fokus för arbetet är att nyttja det befintliga innovationssystemet effektivare. Samverkansprogrammen, i synnerhet programmen för uppkopplad industri och nya material samt cirkulär och biobaserad ekonomi, och Smart industri ska ses som naturliga komplement till varandra. Åtgärder som genomförs inom ramen för samverkansprogrammen bidrar till stor del att uppfylla målsättningarna för Smart industri. Agenda 2030 och Smart industri Världens länder har enats om att skapa förutsättningar för en inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt och anständigt arbete för alla med hänsyn till olika nivåer av nationell utveckling och kapacitet. I FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling finns 17 globala mål med 169 delmål som sammantaget syftar till att skapa social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Det är regeringens ambition att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda Ett effektivt genomförande av agendan sker genom integrering i befintliga processer. Agenda 2030 har delvis varit vägledande för genomförandet av Smart industri och handlingsplanen i sin helhet bidrar särskilt till delmålen nedan. Dessutom bidrar enskilda delar av handlingsplanen till andra delmål i agendan. Detta markeras löpande i texten och förklaras i bilaga. Delmål 8.1: Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 procent per år i de minst utvecklade länderna. Delmål 8.2: Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. Delmål 8.3: Främja utvecklingsinriktad politik som stödjer produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. Delmål 9.2: Verka för en inkluderande och hållbar industrialisering. Till 2030 avsevärt öka industrins andel av sysselsättning och BNP, i enlighet med nationella förhållanden, och fördubbla denna andel i de minst utvecklade länderna. Delmål 12.1: Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar. 8 Smart industri handlingsplan

9 Smart industri handlingsplan 9

10 Regeringens insatser för en smart industri Insatserna i denna handlingsplan är huvudsakligen relaterade till de fyra fokusområdena. Samtidigt finns det några insatser som stärker visionen och målet för Smart industri på ett mer övergripande plan och som bidrar i lika stor utsträckning till genomförandet inom alla eller flertalet fokusområden. Brett genomförande från lokal till global nivå Industrin finns i hela landet och den regionala nivån har en avgörande roll i genomförandet av strategin. Här finns verktyg som saknas på nationell nivå och en direkt närhet till industrin. Strategisk samverkan mellan industrin och det offentliga kräver en samsyn avseende gemensamma och prioriterade insatser. Små och medelstora företags behov behöver beaktas särskilt. Svenska företag verkar på en global marknad och regelverk på europeisk och internationell nivå har därför stor betydelse för företagens villkor. Befintliga åtgärder nuläge 1.1. Främja nyindustrialisering på regional nivå. Regeringen har uppdragit åt Tillväxtverket att stödja aktörer med regionalt utvecklingsansvar i att bidra till och stärka genomförandet av Smart industri genom erfarenhetsutbyte och projektmedelsfinansiering 3. Därmed ges möjlighet att stärka industrins utveckling i hela landet, utifrån varje regions specifika förutsättningar. Förstudieprojekt har genomförts i 18 av 21 län, där fokus på kompetensförsörjning och digitalisering kopplat till små och medelstora företag har dominerat. Ett antal projekt har också fått ytterligare finansiering för att omsätta förstudiernas resultat i operativ verksamhet Effektivisera och förenkla för små och medelstora företag. Små och medelstora företag har andra förutsättningar än stora företag att genomgå den strukturomvandling som digitalisering och grön omställning kräver. I vissa avseenden kan dessa företag vara mer snabbfotade i förändringsprocesser, men samtidigt har ofta små och medelstora företag begränsade förutsättningar att exempelvis arbeta med ett långsiktigt kompetensförsörjningsarbete eller delta i forskningsprojekt. Tillväxtverket har fått i uppdrag att bättre koordinera de digitaliseringsinsatser för att stödja näringslivsutvecklingen som genomförs av myndigheterna och de statligt ägda bolagen med uppdrag som ligger nära inriktningen i Smart industri (Almi Företagspartner AB, Verket för innovationssystem, Tillväxtverket, RISE Research Institutes of Sweden AB och Bolagsverket) 4. Det gäller exempelvis insatser såsom lån, affärsutveckling, utvecklingsprojekt och utvecklingsbidrag. Målet är att det ska bli lätt Smart industri handlingsplan

11 are för företagen att få det stöd de behöver för att exempelvis fånga digitaliseringens möjligheter. Inom ramen för Digitaliseringslyftet (åtgärd 2.7) har Tillväxtverket, tillsammans med övriga aktörer, samlat offentligt finansierade insatser på verksamt.se/digitalindustri Synliggöra goda exempel på företag i framkant. Sverige har många företag som ligger i framkant inom industrins strukturomvandling exempelvis vad gäller digitalisering och industriell symbios, men kunskapen och medvetenheten om detta är ännu begränsad. Ökad kännedom om svenska industriella styrkor kan bidra till industrins attraktionskraft som arbetsgivare och medvetandegöra för andra företag vad som är möjligt att göra. Regeringen har uppdragit åt Tillväxtverket att lyfta fram goda exempel på svenska företag i framkant, som leder strukturomvandling på nationell och regional nivå 5. Arbetet sker i nära dialog med aktörer i näringslivet och samordnas med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Insatserna ska inspirera andra företag att öka sina ambitioner att ta vara på dessa möjligheter. Inom ramen för uppdraget genomför IVA bland annat regionala seminarier som samlar relevanta aktörer och företag för erfarenhetsutbyte och inspiration. En viktig del av projektet är också utdelning av ett pris till ett företag som utnyttjar digital teknik på smarta och effektiva sätt för att öka sin produktivitet och konkurrenskraft. Det första priset delades ut den 31 januari Aktivt EU-arbete. Sverige har tillsammans med likasinnade medlemsstater drivit på för att EU:s initiativ och lagstiftning ska Väderstad AB tillhör de industriföretag som väljer att investera i ny produktion i Sverige. Under de närmaste åren kommer de att investera i en helautomatiserad och behovsstyrd anläggning för tillverkning av specialiserade plåtartiklar att användas i deras produktion av jordbruksmaskiner. För företaget innebär den nya anläggningen i Sverige att man får full kontroll över processen, möjlighet att säkerställa hög kvalitetsnivå och en utökad flexibilitet. Väderstad AB har också prisats för sitt arbete att utnyttja digitalisering för att skapa mer konkurrenskraftiga produkter genom ett hedersomnämnade i Kungl. Ingenjörvetenskapsakademiens (IVA) tävling Smart industri. Foto: Väderstad AB Smart industri handlingsplan 11

12 stödja industriell omvandling och hållbar utveckling. Regeringen arbetar för att synsättet i Smart industri också ska genomsyra EU:s industripolitik. Det är exempelvis viktigt att definitionen av industrin fångar industrins tjänstefiering och förflyttning uppåt i de globala värdekedjorna. Detta gav exempelvis genomslag i utformningen av rådets begäran till EU-kommissionen att lägga fram förslag till en ny europeisk industristrategi under Internationell konferens kring omställningen mot Smart Industri. Den november 2016 genomförde regeringen och Verket för innovationssystem (Vinnova) i samarbete med OECD konferensen Smart Industry: Enabling the Next Production Revolution - Implications and Strategies for Industry and Policy. Konferensen var en del i utarbetandet av OECD:s rapport på detta tema, som slutligen presenterades den 10 maj 2017 inom ramen för det italienska G7-ordförandeskapet 6. Konferensen i Stockholm hade ett brett deltagande från 27 länder och möjliggjorde för svenska aktörer att nätverka, ta del av expertis gällande nya tekniker och bidra till policyutveckling. På längre sikt möjliggjorde konferensen ökat genomslag för svensk politik inom EU och OECD. Nya åtgärder 1.6. Smart industri i regionerna. Regionerna, dvs. aktörer med regionalt utvecklingsansvar, spelar en avgörande roll för industrins utveckling i hela landet. Därför lämnades 2016 regeringsuppdraget om att stärka regionernas förutsättningar att delta i arbetet med Smart industri (åtgärd 1.1). I det första uppdraget möjliggjordes förstudier och pilotprojekt. Nu föreslår regeringen att arbetet förstärks med ytterligare 90 miljoner kronor under för att omsätta förstudier och pilotprojekt i operativ verksamhet och därmed tillvarata den regionala potentialen i arbetet med Smart industri Utvidgat växa-stöd för den först anställde sänkta arbetsgivaravgifter för aktiebolag och handelsbolag. Regeringen vill göra det lättare för företagare att anställa sin första medarbetare. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2018 en utvidgning av det befintliga växa-stödet, så att fler ska våga ta steget att anställa 8. I dag omfattar befintlig lagstiftning enskilda näringsidkare. Regeringens förslag omfattar handelsbolag med två ägare samt aktiebolag utan anställda, alternativt med en anställd som också är delägare eller närstående till delägare. Arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift sätts ned från 31,42 procent till 10,21 procent för den första medarbetaren i dessa företag Utvecklad matchning och kapacitet för pilotproduktion i Sverige. I Sverige kan det vara svårt att få till stånd tillverkning av prototyper eller små serier, vilket får till följd att så kallad pilotproduktion förläggs utomlands. Då är det ofta naturligt att även den storskaliga produktionen sedan förläggs i andra länder. Regeringen kommer därför att genomföra en satsning som ska kartlägga pilotproduktionskapacitet i landet och förbättra matchningen mellan de med behov av tillverkningskapacitet och de med tillgång till sådan kapacitet. 12 Smart industri handlingsplan

13

14 Insatser inom fokusområde Industri 4.0 Målet med arbetet inom fokusområde Industri 4.0 är att företag i svensk industri ska vara ledande inom den digitala utvecklingen och i att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Den digitala utvecklingen skapar radikalt nya förutsättningar för industriföretag att förnya sin produktion och sina affärsmodeller. Digitaliseringen går på djupet av alla delar av industrins verksamhet och berör bland annat produktutveckling, produktion, affärssystem, interaktion med underleverantörer och kunder samt relationen till de anställda. Industrin är mitt uppe i en interna- tionell digital kapplöpning, där utmaningarna är många. Utvecklingen går fort och det finns stora konkurrenskraftsmässiga risker i att hamna på efterkälken. 9.3 I Smart industri pekas följande behov ut inom fokusområdet: Stimulera utvecklingen, spridningen och användningen av den digitala teknik som har högst potential att leda industrins omvandling. Utnyttja digitaliseringens möjligheter brett oavsett bransch, företagsstorlek och geografisk lokalisering. Uppmuntra nya affärs- och organisationsmodeller för att tillgodogöra potentialen i den nya tekniken. Möta nya kunskapsbehov som den digitala utvecklingen medför. Anpassa ramvillkor och infrastruktur för den digitala eran. 14 Smart industri handlingsplan

15 Stimulera utveckling och användning av digital teknik med potential att leda industrins omvandling Hos svenska företag finns många digitala lösningar med potential att radikalt utveckla industrins konkurrenskraft. I Sverige finns också goda förutsättningar att genom kunskap och kompetens utveckla digitala lösningar för många ännu olösta utmaningar inom industrin. Många gånger är det dock svårt för företag med olösta problem att identifiera hur och med vem eller vilka lösningar skulle kunna utvecklas. Åtgärder läggs därför fram för att stimulera utveckling och användning av digital teknik som har förutsättning att leda industrins omvandling. Befintliga åtgärder nuläge 2.1 Analyser och insatser i samverkan för snabbare digitalisering av svensk industri. Genom ett uppdrag till Vinnova har digitala teknikområden som bedöms få stor betydelse för tillverkningsindustrin kartlagts 10. Kartläggningen ger en bild av var Sveriges styrkeområden finns och vilka insatser som skulle kunna vara värdefulla för att stärka digitalisering och omställningsförmågan. Inom ramen för uppdraget samlade Vinnova även berörda aktörer aktiva inom strategiska innovationsprogram för diskussioner och gemensamt arbete för att bygga vidare på Sveriges industriella styrkor och ta digitaliseringspotentialen till nästa nivå. Detta fungerade som en avgörande utgångspunkt för det vidare arbetet med de s.k. Digitaliseringspiloterna. 2.2 Digitaliseringspiloter i samverkan mellan näringsliv och forskningsmiljöer. I mars 2016 uppdrog regeringen åt Vinnova att Stora datamängder från produktion och användning av produkter och tjänster, skapar möjligheter att utveckla mer konkurrenskraftiga erbjudanden och affärsmodeller. Inom ramen för Vinnovas uppdrag om digitaliseringspiloter drivs ett projekt inom metallindustrin av Jernkontoret tillsammans med Högskolan i Skövde och Outokompo. Projektet ska visa hur metallindustrin kan använda den senaste digitala tekniken och dataanalysmetoder för att omvandla sina dataflöden till informationsflöden. Foto: Jernkontoret Smart industri handlingsplan 15

16 initiera Digitaliseringspiloter, där Vinnova skulle bjuda in företag till forsknings- och innovationsprojekt för att tillvarata digitaliseringens potential för ökad konkurrenskraft i svensk industri 11. Regeringen anslog 116 miljoner kronor över tre år för uppdraget, som tillsammans med näringslivets motfinansiering, ges medel för över 230 miljoner kronor. Uppdraget har resulterat i ett antal strategiska projekt, bland annat för mobil kommunikation i gruvor, självlärande robotar inom industrin, 5G-uppkopplade fabriker och additiv tillverkning i metall. 2.3 Öppen innovation i svensk industri. I juni 2016 uppdrog regeringen åt Vinnova att stärka förmågan till samverkan mellan större industriföretag och unga snabbrörliga företag 12. Målet inom uppdraget har varit att stimulera affärer, och därigenom innovation och förnyelse, mellan stora industriföretag och små företag genom en öppen innovationsprocess. Ett exempel på finansierade projekt är SynerLeap, en satsning under ledning av ABB som ska ge små företag möjligheter att växa och expandera inom industriautomation, robotik och energi. Ett annat är Translucent Business, en satsning från RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE) och Swedish Incubators & Science Parks (SISP) som ska skapa en digital plattform för öppen innovation där stora företag kan samverka med små företag i innovationsprocesser. Nya åtgärder 2.4 Utökad satsning på öppen innovation inom industrin. Att större företag arbetar tillsammans med småföretag för utveckling av innovationer och bidrar till förnyelse och nya kunder, bedöms fortfarande vara relativt sällsynt inom industrin och det kan ta lång tid att utveckla ändamålsenliga arbetssätt. Med utgångspunkt i arbetet som Vinnova bedrivit inom ramen för uppdraget om öppen innovation 13 avser regeringen därför uppdra åt Vinnova att utveckla och utöka arbetet med att främja samverkan mellan stora företag och innovativa småföretag. 2.5 Utvecklat stöd till artificiell intelligens inom industrin. Artificiell intelligens (AI) och nya så kallade maskininlärningsmetoder bedöms få mycket stor betydelse för framtidens näringsliv, inte minst framtidens industri. Genom lärande algoritmer kan både produktionsprocesser och produkter bli smartare. Tekniken bedöms ha stor potential att bidra till nya lösningar och ökad produktivitet inom industrin. Regeringen kommer därför ge ett uppdrag om att stärka förutsättningarna för strategiskt viktiga projekt, miljöer och processer för utvecklingen av AI inom svensk industri. Utnyttja digitaliseringens möjligheter brett oavsett bransch, företagsstorlek och geografisk lokalisering Betydande delar av svensk industri ligger i digitaliseringens framkant och är i många fall världsledande inom automatisering. Samtidigt finns det många företag som knappt ens påbörjat sitt digitaliseringsarbete och som därför inte kan hävda sig i de globala digitala värdekedjorna. För svensk industris konkurrenskraft finns stor potential i att stimulera till att fler företag utnyttjar digitaliseringens möjligheter oavsett bransch, storlek eller lokalisering. Befintliga åtgärder nuläge 2.6 Digitaliseringslyft pilotsatsning för att främja mindre industriföretags användning av digital teknik. I december 2015 lade regeringen ett uppdrag på Tillväxtverket som avsåg att initiera kompetensutvecklande insatser med syfte att öka mindre industriföretags insikter om digitaliseringens möjligheter 14. Uppdraget genomfördes genom tre pilotprojekt, som drevs av Swerea IVF, Industriella utvecklingscenter Sverige (IUC) och Region Västerbotten. Slutsatserna från pilotprojekten är att konceptet fungerat bra och har lett till ökad förändringsförmåga i företagen. En viktig framgångsfaktor var att arbeta via aktörer med närhet till företagen. 2.7 Digitaliseringslyft fullskalig satsning för små industriföretags digitalisering. Utifrån positiva signaler från tidiga resultat av pilotsatsningen på Digitaliseringslyftet uppdrog regeringen i oktober 2016 åt Tillväxtverket att genomföra ett storskaligt Digitaliseringslyft, med mål att nå ut till och bidra till utvecklingen hos ett stort antal små och medelstora industri- och industrinära tjänsteföretag. Satsningen omfattar 78 miljoner kronor En bärande del av uppdraget är också att myndigheten ska arbeta för att samla de statliga insatserna för att främja digitaliseringen av små och medelstora företag. Ett av projekten som fått medel av Tillväxtverket är Kickstart som drivs av Teknikföretagen och IF Metall tillsammans med RISE. I samarbetet ska 1000 små och medelstora industrioch industrinära tjänsteföretag få ökad insikt om digitaliseringens betydelse och hjälp att komma igång med sin digitala transformation. Coachning och vägledning i strategisk affärsutveckling kopplat till digitalisering ökar företagens förmåga att genomföra digitaliseringsprojekt i den egna verksamheten. Målsättningen är att programmet ska nå omkring 800 företag i målgruppen med coach- 16 Smart industri handlingsplan

17 ningsaktiviteter genom projekt över hela landet. Nya åtgärder 2.8 Automationsprogram för robotisering och automation inom små och medelstora industriföretag. Att utnyttja möjligheter till robotisering och automatisering av produktion är idag helt nödvändigt för att företag inom industrin ska kunna vara internationellt konkurrenskraftiga. Fordonsindustrin är traditionellt den bransch som i störst utsträckning nyttjat robotar i sin produktion. I Sverige går spridningen av robotbaserad automation till andra industribranscher långsammare än i andra länder. Generellt är också robottätheten lägre i små och medelstora företag än i stora. Med lägre priser och utvecklad teknik som gör robotarna allt lättare att använda ökar potentialen för även dessa företag att automatisera med robotar 16. Regeringen kommer därför att initiera ett program för att påskynda användandet av denna typ av lösningar i alla delar av Sverige. I budgetpropositionen för 2018 aviseras att totalt 110 miljoner kronor avsätts för programmet Anpassa ramvillkor och infrastruktur för den digitala eran För att företagen ska kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter krävs god infrastruktur och regelverk anpassade för den digitala eran. Den snabba digitala utvecklingen ställer vidare krav på företag att inte bara förstå och ta till sig nya tekniska lösningar, utan företagen ska också förhålla sig till nationella och internationella regelverk som påverkar hur de digitala lösningarna kan användas. Digitalisering skapar också behov av standardisering, exempelvis för att skapa enhetliga datastrukturer och för ökad it-säkerhet. Anpassningar av regelverk kan också behövas för att säkerställa ett tillräckligt skydd för de som arbetar i industrin. Befintliga åtgärder nuläge 2.9 Främjat deltagande och engagemang i internationell standardisering. Många av de innovationer som förändrat världen, till exempel järnvägen, containertransport till sjöss, mobiltelefoni och internet har blivit framgångsrika tack vare standardisering. Regeringen har beslutat om ökade medel för att kunna ta sekretariatsansvar inom för Sverige strategiskt viktiga områden 18. Satsningen görs via Sveriges Standardiseringsförbund Kunskapsstöd för genomförande av EU:s nya dataskyddsförordning. I november 2016 fick Datainspektionen i uppdrag att arbeta för att utveckla kunskapsstöd för att underlätta för näringslivets anpassning till EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR), som träder i kraft 2018, så att innovation och affärs- och verksamhetsutveckling kan fortgå utan att tappa tempo, samtidigt som ett gott integritetsskydd säkerställs 19. Särskilt fokus har legat på kunskapsbehoven hos små och medelstora företag inte minst inom industrin. Den nya dataskyddsförordningen är betydelsefull för företag såväl som privatpersoner, men brister i efterlevnad kan få stora konsekvenser då sanktionsavgifter införs på upp till 20 miljoner euro eller fyra procent av en organisations globala omsättning. Inom ramen för uppdraget har Datainspektionen bland annat genomfört utbildningstillfällen, riktade föreläsningar samt utvecklat och kvalitetssäkrat material som publicerats på Datainspektionens webbplats såväl som Tillväxtverkets företagarportal verksamt.se Aktivt arbete i EU-processer med relevans för industrins digitalisering. EU:s regelverk behöver anpassas till den digitala ekonomin. Regeringen har därför spelat en aktiv roll i ett flertal förhandlingar inom EU:s strategi för en digital inre marknad, till exempel för undanröjande av omotiverad geografisk blockering. Regeringen har också verkat för att främja fria dataflöden samt grundat Digital 9, ett samarbete mellan nio digitalt ledande EU-medlemsstater, för att ytterligare driva den digitala agendan framåt inom EU. Nya åtgärder 2.12 Standardisering som en del av innovationsprocessen. Att ha standardiseringsperspektivet med sig redan från början i forsknings- och utvecklingsfasen har ofta avgörande betydelse. För att lyckas väl med att omsätta innovationer till standarder måste statliga och privata aktörer samverka på ett strategiskt sätt. Regeringen har därför uppdragit åt Vinnova att genomföra en satsning på standardisering och dess nyttiggörande. Satsningen omfattar 35 miljoner kronor fram till och med Delaktighet och engagemang i internationellt standardiseringsarbete har en avgörande betydelse för kommersialisering och nyttiggörande av nya produkter och tjänster Förstudie av regler som bromsar industrins digitalisering. En studie görs för att ta fram en initial bild av huruvida det finns lagar och andra regelverk som kan utgöra onödiga hinder för industrins digitalisering. Studien kommer utgöra ett värdefullt underlag för att avgöra om vidare utredningar eller analyser är motiverade. Smart industri handlingsplan 17

18 Insatser inom fokusområde Hållbar produktion Ökad resurseffektivitet, miljöhänsyn och en mer hållbar produktion ska bidra till industrins värdeskapande, jobbskapande och konkurrenskraft i hela landet. Hållbarhet är en förutsättning för framtida konkurrenskraft inte minst drivet av högre krav från konsumenter. Sverige har länge haft en ambitiös miljöpolitik och många svenska företag är skickliga på att nyttja hållbarhet i sina affärsmodeller samt minska kostnader genom effektivare resursutnyttjande. Samtidigt återstår stora utmaningar inte minst i genomförandet av klimatavtalet från Paris. Genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för svensk industri att kontinuerligt utveckla hållbara lösningar för både produktion och produkter stärks industrins ställning i strukturomvandlingen. Industrins stora potential ligger i att bidra till minskade utsläpp och ökad miljönytta genom utveckling och export av miljöteknik, resurseffektiva produktionsmodeller och produkter. Då bidrar industrin till såväl det nationella miljömålsarbetet som FN:s Agenda , 9.4, 9.5 I Smart industri uppmärksammas följande behov inom fokusområdet: Utveckla nya eller förbättra existerande tekniker, varor och tjänster med avseende på kraftigt minskade utsläpp, utfasning av särskilt farliga ämnen, högre energi- och resurseffektivitet, högre återanvändnings- och återvinningsbarhet samt högre miljöprestanda. Ta till vara potentialen i nya digitala och andra tekniker för omställningen mot en fossilfri och cirkulär ekonomi. 12.4, Uppmuntra affärsmodeller som skapar värden med utgångspunkt i cirkulär ekonomi. Säkerställa att regelverk och andra styrmedel underlättar att producera resurssnålt och miljövänligt samt en hållbar råvaruförsörjning. 18 Smart industri handlingsplan

19 Effektiva regelverk som underlättar omställning Det svenska näringslivet har potential att bidra till mer effektiva och hållbara produktionsmodeller och produkter. Med nya investeringar fasas äldre metoder ut och mer resurseffektiva och miljövänliga processer kommer till, utsläpp och miljöpåverkan minskas. Ledtiderna för miljöprövning är däremot fortsatt långa. Det leder till att investeringar riskerar att utebli eller hamna i länder med svagare miljölagstiftning i väntan på beslut. Därmed hämmas strukturomvandlingen och miljönyttan riskerar att utebli. Det är en hämsko för industrins utveckling och riskerar att försena investeringar i nya anläggningar och innovativa produktionsmodeller som driver teknikutvecklingen mot mindre miljöpåverkan. Med fortsatt höga krav men effektivare processer ökas takten i omställningen. Befintliga åtgärder nuläge 3.1 Förslag till effektivare miljötillståndsprövning läggs. Den 1 juni 2017 lade regeringen fram förslag till ändringar av bestämmelserna om miljöbedömningar i miljöbalken 21. Ändringarna innebär bl.a. förtydligade krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla. Vidare ska bestämmelserna om miljöbedömning av verksamheter och åtgärder endast tillämpas på sådana verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I fråga om verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska verksamhetsutövaren i stället ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning. Förändringen bidrar till en ökad tydlighet i processen och fokuserar resurserna bättre utifrån behov. De allra flesta företag vill göra rätt och tillverka säkra produkter utan farliga ämnen, men kemikaliearbetet kan vara svårt. För att lyckas behövs kunskap om alternativa ämnen och icke-kemiska metoder och tekniker. Det kan också handla om att förbättra kravställning vid inköp och att identifiera och kanalisera vidare behov av forskning och innovation. Ett företag som engagerar sig särskilt i arbetet för att hitta säkra material som substitut till farliga ämnen är IKEA, som också är med och stödjer arbetet med ett nytt centrum för substitution. Foto: IKEA Smart industri handlingsplan 19

20 3.2. Statistik för prövningstider utarbetas. Regeringen uppdrog 2016 åt Naturvårdsverket att för branscher, olika typer av ärenden och instanser upprätta en modell för statistik för att följa ärendehanteringen av miljötillstånd över tid 22. I dagsläget finns ingen samlad statistik över olika instansers hantering av olika typer av ärenden. En helhetsbild är helt nödvändig för att över tid följa prövningstider, identifiera hinder och tidsödande segment i processen för att därefter kunna jämföra och förbättra prövningen. Naturvårdsverket lämnade sitt förslag under september Nu fortsätter regeringen det långsiktiga arbetet med att omsätta systemet till en årlig rapportering av statistik som skapar god jämförbarhet och uppföljning Uppdrag om förslag för snabbare prövning. En utredare kommer att tillsättas i syfte att föreslå ytterligare konkreta förändringar av regelverk och processer som kan effektivisera prövningsprocessen och göra den mer ändamålsenlig En referensgrupp för kontinuerlig dialog om förbättringar skapas. En referensgrupp för kontinuerlig dialog med representanter för näringsliv och myndigheter skapas i arbetet för att minska ledtiderna i miljöprövningen. En utgångspunkt är en snabbare prövning som också kan stärka miljönyttan. Nya åtgärder 3.5. Analys av frågan om fastighetsskatt för byggnadstillbehör i industriell verksamhet. Dagens system, där taxeringsvärdet för fastighetsägare ökar vid investeringar i industriell utrustning som utgör byggnadstillbehör, kan minska incitament för investeringar i bland annat ny och mer miljönyttig teknik. Regeringen avser därför att analysera fastighetsskatten för byggnadstillbehör i industriell verksamhet Uppdrag om korta och effektiva handläggningsprocesser för företag. Regeringen har i juli 2017 uppdragit åt Tillväxtverket att ta fram ett kunskapsunderlag som visar hur myndigheters handläggningsprocesser påverkar företagens konkurrenskraft och utveckling samt förslag på hur myndigheterna kan arbeta för att korta handläggningstiderna 24. Underlaget ska bland annat identifiera handläggningsprocesser som har särskild betydelse för företagens konkurrenskraft och utveckling samt hur dessa kan kortas och effektiviseras. Vidare ska regionala eller andra geografiska skillnader i Sverige som har betydelse för företagens handläggningsprocesser hos myndigheter identifieras. Nationella och internationella goda exempel på åtgärder för att korta och effektivisera handläggningsprocesser för företag hos myndigheter ska tas fram. Inom ramen för uppdraget ska också Tillväxtverket analysera och ge goda exempel på hur digitaliseringen kan användas för att korta och effektivisera myndigheternas handläggningsprocesser för företag. Mer fokus i arbetet för minskade utsläpp av växthusgaser Den svenska industrin står för 31 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Utsläppen har minskat med 20 procent sedan 1990 och Sveriges industri tillhör den som globalt sett släpper ut minst växthusgaser. Likväl är inte minst de processrelaterade utsläppen svåra att minska och stora utmaningar kvarstår i industrin. Fortsatta insatser krävs för att kontinuerligt minska utsläppen och ta nödvändiga tekniksprång. EU är det ekonomiska område som har hårdast krav på utsläppsminskningar för sin industri, som oftast är utsatt för internationell konkurrens. För att svensk industri ska kunna fortsätta driva teknikutvecklingen mot minskade utsläpp och inte konkurreras ut av mer utsläppsintensiva konkurrenter krävs ett fokuserat och samlat arbete av statens resurser på området. Befintliga åtgärder nuläge 3.7. Samordning av arbetet med att minska industrins utsläpp av växthusgaser. Regeringen beslutade i oktober 2016 att anslå 35 miljoner kronor till Statens energimyndighet för insatser som minskar industrins processutsläpp och stärker innovationshöjden 25. Bland insatserna ingår exempelvis förstudier och test- och demoverksamhet som ska minska utsläppen och samtidigt bidra till de tekniksprång som är nödvändiga. Statens energimyndighet fick även samordningsansvar för industrins minskade processutsläpp. Samordningen utgör en grund för gemensamt arbete och förstärker tydligheten i samverkan mellan myndigheter och med näringslivet. Den nulägesanalys som genomförts över förutsättningarna för olika tekniker att kommersialiseras och minska utsläppen blir en viktig utgångspunkt för arbetet med minskade processutsläpp som nu växlas upp genom den nya åtgärden Industriklivet (se åtgärd 3.10) 3.8. Ett utsläppshandelssystem som gynnar de som leder omställningen. Regeringen har inom ramen för översynen av EU:s utsläppshandelssystem arbetat för ett ambitiöst regelverk för att nå EU:s utsläppsmål till Utgångspunkten är fortsatt att systemet måste ställa krav på de minst effektiva anläggningar- 20 Smart industri handlingsplan

21 na och premiera de mest effektiva anläggningarna som driver omställningen mot en koldioxidsnål ekonomi. Nu pågår slutförhandlingarna och Sveriges hållning är ett system som når uppsatta mål och som skapar incitament för resurseffektiv produktion i EU. Nya åtgärder 3.9. Energieffektiviseringsprogram införs. Den outnyttjade potentialen för energieffektiviserande åtgärder i den energiintensiva industrin är stor. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2018 att totalt 125 miljoner kronor satsas på ett nytt program för energieffektivisering i industrin 26. Satsningen svarar mot energiöverenskommelsens förslag om ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den el- och energiintensiva industrin i Sverige. Utöver de stora energieffektiviseringsvinsterna kan sysselsättning och tillväxt gynnas om företagen kan sänka sina energikostnader och därmed öka sin konkurrenskraft Storskaligt investeringsstöd för minskade processutsläpp. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 aviserat att 300 miljoner kronor årligen tillförs Statens energimyndighet genom det så kallade Industriklivet 27. Regeringen kommer att uppdra åt Statens energimyndighet att bidra till test och demonstrationsanläggningar för nya lågutsläppstekniker. Syftet är ökad produktion av förädlade råvaror med jämförelsevis låga växthusgasutsläpp och därtill export av klimatvänlig teknik. Utformningen av uppdraget bygger vidare på åtgärd 3.7. Bättre förutsättningar för cirkulär ekonomi Cirkulär ekonomi kan i ökad utsträckning bidra till nya affärsmöjligheter, effektivt resursutnyttjande och stärkt konkurrenskraft. Trösklar i form av organisatoriska hinder för samarbeten, möjligheter till klusterutveckling, brist på statistik för återvinningspotential samt hämmande regelverk och styrmedel måste minska för att så ska ske. Även information om kemikalier i varor och innehåll av särskilt farliga ämnen kan förbättras för att bidra till giftfria och resurseffektiva kretslopp och därmed högkvalitativa sekundära råvaror. Befintliga åtgärder nuläge Stödja cirkulära affärsmodeller. Regeringen uppdrog i juli 2016 till Vinnova att stödja klusterbildningar och industriell symbios för att främja utveckling och spridning av cirkulära affärsmodeller 28. Vinnova ska även inom ramen för uppdraget se över vilka regelverk som potentiellt hindrar cirkulär ekonomi. Inom ramen för uppdraget har projekt inom textilier, plast och cellulosa påbörjats Nyttja gruvavfall för återvinning. I omställningen till en lågutsläppsekonomi krävs en kraftfull omställning av tekniker och produkter. För att klara det krävs råvaror för allt från elbilar till batterier och vindturbiner samt en väl fungerande återvinning med råvaror av hög kvalitet. Återvinningen av material i omlopp och nyttjandet av nya råvaror måste ske på ett hållbart sätt för att klara en ansvarsfull klimatoch miljöomställning. Regeringen beslutade i oktober 2016 om två uppdrag 29 till Sveriges geologiska undersökning (SGU) respektive Tillväxtanalys för att kartlägga behovet av metaller och mineral som är nödvändiga för utvecklingen av ny teknik inom exempelvis miljö och klimatteknik. Uppdragen innefattar också att se över om dessa metaller går att utvinna från gruvavfall i Sverige. Regeringen har även bjudit in EU-kommissionen och ett antal medlemsstater för en diskussion om resultaten och vikten av ett ökat värdekedjeperspektiv för mineral och metaller som behövs för nödvändig miljö- och klimatteknik Skapa regelverk för att möjliggöra cirkulära affärsmodeller. I förhandlingarna om EU:s paket för cirkulär ekonomi, som inkluderar en handlingsplan och revideringen av sex olika direktiv på avfallsområdet, har regeringen arbetat för att EU:s regelverk ska främja omställningen till en cirkulär ekonomi med stärkta möjligheter för nya hållbara affärsmodeller och sekundära råvaror av hög kvalitet. Nya åtgärder Utökad insats för kartläggning av innovationskritiska metaller och mineral samt stärkt efterfrågan på hållbar utvinning. Medel tillförs för att växla upp arbetet med att identifiera mineral och metaller nödvändiga för bland annat miljö- och klimatomställningen och att säkerställa råvaror av hög kvalitet genom ansvarsfull och miljömässigt hållbar återvinning och utvinning (åtgärd 3.11) Råvaror från primära och sekundära (gruvavfall) källor ska identifieras och inventeras. Därtill ska även förutsättningarna för att säkerställa hållbara värdekedjor för gruvnäringen undersökas. Inom flera områden finns i dag standardisering eller annan typ av märkning för att säkerställa produkters hållbarhet. Detta har drivits inte minst på områden för konsumentnära produkter och råvaror. Inom ramen Smart industri handlingsplan 21

22 för metall och mineral finns idag liten möjlighet för en konsument eller tillverkare i värdekedjan att identifiera vilka råvaror som når olika typer av krav. Därmed försvåras också möjligheten för att finansiera hållbarhetsomställning då råvarorna ofta möter ett globalt världsmarknadspris. Främjad miljö- och klimatteknik Sverige är ett av världens mest innovativa länder och såväl nya produkter som tillverkningsprocesser har potential att minska utsläpp och bidra till miljönytta inte bara i Sverige utan också globalt. Därigenom har innovation och teknisk utveckling en stor potential att kunna bidra till såväl skalbar miljönytta som stärkt konkurrenskraft. Befintliga åtgärder nuläge Strategiska medel till miljö- och klimatteknik. Regeringen satsar 62 miljoner kronor per år för insatser inom miljöoch klimatteknik. Totalt 248 miljoner kronor under perioden Härmed skapas bättre förutsättningar för miljö- och klimatteknikföretag att växa och att öka innovations- och konkurrenskraften. Miljö- och klimatteknikpaketet består av tre delar: 25 miljoner kronor till testbäddar inom miljöteknikområdet genom ett uppdrag till Vinnova 30. Här återfinns projekt med lösningar kopplat till återvinning, förnybar energi och förnybara material och vattenrening. 20 miljoner kronor till förstärkning av befintliga program hos Vinnova för ökad återvinning och resurseffektivitet med fokus på giftfria och resurseffektiva materialströmmar miljoner kronor till Naturvårdsverket i samverkan med Statens energimyndighet och Boverket för strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling 32. Hittills har drygt 30 projekt beviljats medel. Nya åtgärder Strategisk satsning på miljöteknikfordon. Transporter står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Globalt pågår en omfattande omställning mot utsläppssnåla transporter. Svenska aktörer ligger i framkant och kan ytterligare öka sin konkurrenskraft om de leder omställningen. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 en satsning på elektromobilitetslabb och biodrivmedel: en miljard kronor satsas för elektromobilitet och biodrivmedel 33. Åtgärden innebär bland annat uppbyggnad av en av de största av testfaciliteterna någonsin i Sverige. I satsningen ingår en testbädd för att utveckla nästa generations hållbara lösningar inom elektromobilitet. Satsningen stärker arbetet med miljöfordon och klustret av företag och forskning av betydelse för fordonsindustrin. Mer fokus i arbetet för minskad påverkan av farliga kemikalier och utfasning av särskilt farliga ämnen Kemikalier finns överallt och är en närmast nödvändig del av det som uppfattas som ett modernt och bekvämt liv. Samtidigt kan dagens produktion av varor innebära ett till vissa delar ohållbart användande av farliga kemikalier. Information, kunskap och substitution av farliga ämnen till mindre farliga ämnen är ledord för hållbar industri och näringsliv. Satsningar på forskning, innovation och miljöteknik inom kemikalieområdet är viktigt för att långsiktigt stärka konkurrenskraften och skapa nya affärs- och exportmöjligheter samt arbetstillfällen hos svenska företag som ligger långt framme inom dessa områden. Befintliga åtgärder nuläge Utredning om ett centrum för substitution. En särskild utredare tillsattes i mars 2016 för att utreda förutsättningarna för att inrätta ett centrum för ökad substitution av farliga ämnen i kemiska produkter och varor 34. Ett viktigt syfte var att stödja små och medelstora företags förutsättningar för hållbar produktion. Ett centrum för substitution kommer att inrättas med särskilt syfte att stimulera en hållbar produkt- och affärsutveckling som systematiskt minskar kemikalierelaterade miljö- och hälsorisker från varor, material och kemiska produkter genom utbyte eller minskning av farliga ämnen i produkter och processer eller tillämpning av icke-kemiska metoder och tekniker 35. Centrumet förläggs som en fristående enhet inom forskningsinstitutet RISE och finansieras initialt av regeringen. Substitutionscentrumet kommer att ha en stark autonomi och innebär en möjlighet att bidra till att utveckla hållbara kemiska produkter, varor och icke-kemiska metoder och tekniker inom flera områden. Substitutionscentrum är tänkt att fungera som en nod mellan företag, organisationer, branscher, akademi, institut och myndigheter med flera. Genom samverkan och kunskapsutbyte mellan dessa aktörer ska Substitutionscentrum bidra till ökad substitution av farliga ämnen i varor och kemiska produkter. Nya åtgärder Satsning på hållbara plaster. Inom ramen för reger- 22 Smart industri handlingsplan

23 ingens satsning på att minska plaster i havet föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2018 att medel avsätts för utveckling av hållbara plaster 36. Med hållbara råvaror skapas också långsiktigt konkurrenskraftiga produkter. En utredning har också tillsatts, med uppdrag att öka kunskapen om de miljöproblem som uppstår på grund av produktion och användning av plast samt föreslå kostnadseffektiva åtgärder för att minska miljöproblem och främja hållbara plaster. Smart industri handlingsplan 23

24 Insatser inom fokusområde Kunskapslyft industri Kompetensförsörjningssystemet på lokal, regional och nationell nivå ska möta industrins behov och främja dess långsiktiga utveckling. Den höga kunskapsnivån bidrar i hög utsträckning till svensk industris konkurrenskraft. Bristen på arbetskraft med lämplig kompetens är en av de största utmaningarna och tillväxthindren för industrin i dag. Regeringens övergripande mål är att öka sysselsättningen. Var femte rekryteringsförsök leder dock inte till att någon anställs 38. Långsiktigt behöver industrins attraktivitet som arbetsplats öka för en väl fungerande kompetensförsörjning till sektorn, inte minst bland flickor och kvinnor. Andelen flickor på exempelvis gymnasiets teknikprogram är bara ca 16 procent 39 och kvinnor utgör i dag inte mer än ungefär en fjärdedel av de anställda inom tillverkningsindustrin och knappt en tredjedel om man inkluderar de industrinära tjänstesektorerna 40. Globalisering, teknikutveckling och digitalisering innebär att kompetenskraven utvecklas och förändras i snabb takt. Livslångt lärande och vidareutbildning av redan anställda är i vissa avseenden lika viktigt som goda rekryteringsmöjligheter för att säkra företagens kompetensbehov. Tillgång till rätt kompetens, på rätt plats och i rätt tid är central för industrins konkurrenskraft. 4.3, , , 8.8 I Smart industri uppmärksammas följande behov inom fokusområdet: Öka intresset för naturvetenskap och teknik samt öka industrirelevanta utbildningars attraktivitet. Förbättra matchningen mellan industrins arbetskraftsbehov och utbildningssystemet på alla utbildningsnivåer. Säkerställa att utbildningssystemet förser studenterna inte bara med rätt kunskaper utan även med rätt kompetenser, i form av de förmågor och färdigheter som krävs i kunskapssamhället och för omställning till en digitaliserad och cirkulär ekonomi. Förbättra förutsättningarna för livslångt lärande. Främja karriärväxling och mobilitet mellan universitet och högskolor och näringsliv. 24 Smart industri handlingsplan

25 Fler utbildningsplatser som svarar mot industrins behov För att öka sysselsättningen och möta industrins behov av kompetens är det viktigt att utbildningssystemet kan möta behovet i den omfattning och med den inriktning som behövs i alla delar av landet. Befintliga åtgärder nuläge 4.1. Nya utbildningsplatser till högskolan, yrkeshögskolan och vuxenutbildningen för att tillgodose industrins behov. Regeringens satsning på Kunskapslyftet inleddes Utbyggnaden av nya utbildningsplatser inom högskolan, yrkeshögskolan och vuxenutbildningen fortsatte i och med budgetpropositionen för 2017, med totalt platser för 2017, platser för 2018 och platser för Delar av högskoleplatserna kan lärosätena själva disponera och exempelvis prioritera civil- och högskoleingenjörsutbildningarna i högre utsträckning, om lärosätena anser att det är prioriterat. Inom yrkesvuxenutbildningen och yrkeshögskolan finns många industrirelaterade utbildningar. Det utökade antalet studieplatser ger också möjligheter att starta nya industrirelevanta utbildningar Pilotprojekt för bättre regional samverkan för yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning samt för ökad industriell relevans. För att skapa förutsättningar för att kommunerna ska kunna samordna sig bättre och på regional nivå kunna erbjuda en större bredd på yrkesvuxenutbildningar genomför Statens skolverk en pilotsatsning i några regioner. Regeringen har uppdragit åt Skolverk att utöka satsningen med en särskild För att säkra industrins framtida kompetensförsörjning är det viktigt att uppmuntra barn och ungdomars intresse för teknik och matematik, liksom att öka attraktiviteten hos industrin som arbetsplats. Smarta Fabriker är ett projekt som drivs av Göteborgs Tekniska College, tillsammans med en rad samarbetspartners inom näringsliv och skola. Projektet utgör en plattform för att skapa kompetens och sprida kunskap om industriell digitalisering. Elever och studenter från gymnasieskolan, yrkeshögskolan och högskolan involveras i att bygga en minifabrik, som en del av sin utbildning. Minifabriken används sedan som demonstrationsanläggning för att visa vad en smart fabrik är. Foto: Smarta fabriker Smart industri handlingsplan 25

26 del avsedd för yrkesutbildningar med industriell relevans 42. Fyra regioner har beviljats projektmedel för att skapa regional samverkan kring yrkesutbildning inom komvux (regionalt yrkesvux). Planering pågår för igångsättande av specifika yrkesutbildningar inom industrin. Senast under hösten 2017 beräknas utbildningar vara igång i alla fyra regioner. Nya åtgärder 4.3. Ett utökat kunskapslyft. I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen att Kunskapslyftet utökas med nya platser inom såväl högskolan, som yrkeshögskolan och vuxenutbildningen 43. Förstärkningen innebär förbättrade förutsättningar för kompetensförsörjningen till industrin, framför allt i och med den största utbyggnaden av yrkeshögskolan sedan dess införande Yrkeshögskolan utbildar till kvalificerad yrkeskompetens, som för industrins del kan innebära exempelvis 3D-printingspecialist och automation- och robotingenjör. Sammanlagt finns för närvarande ca utbildningsplatser inom yrkeshögskolan. Förstärkningen innebär ca nya utbildningsplatser utöver de som beräknats sedan tidigare till Det utökade Kunskapslyftet innebär också en förstärkt satsning på utbildningar inom regionalt yrkesvux (yrkesutbildningar på gymnasial nivå inom komvux), som innebär nya statliga utbildningsplatser För att stärka svensk industri och innovationskraft föreslår regeringen vidare att 20 miljoner kronor avsätts för 2018 för att bygga ut ingenjörsutbildningar. Fullt utbyggd 2023 motsvarar utbyggnaden 160 miljoner kronor, exklusive studiemedel, vilket beräknas motsvara cirka utbildningsplatser. Likaså innehåller det utökade Kunskapslyftet en särskild satsning på samhällsbyggnadsutbildningar, som fullt utbyggd 2023 innebär nya platser på olika högskoleutbildningar inom området, vilket också är av relevans för industrin. Totalt sett innebär satsningarna att kunskapslyftet utökas från tidigare beräknade utbildningsplatser fullt utbyggt 2019 till utbildningsplatser fullt utbyggt Samverkan inom högre utbilning. Regeringen har uppdragit åt Universitetskanslersämbetet att kartlägga hur universitet och högskolor samverkar kontinuerligt med externa parter i frågor avseende dimensionering av utbildning 44. Myndigheten ska även samla universitet och högskolor till diskussion om dimensionerings-frågor. Syftet med uppdraget är att öka samverkan mellan lärosäten, arbetsliv och andra relevanta parter. Öka intresset för industrirelevanta utbildningar En utmaning för industrin är tillgången till arbetssökande med rätt kompetens både på kort och på lång sikt. Om utbildningar inom teknik och naturvetenskap ska få ökat söktryck när antalet utbildningsplatser ökar är det viktigt att stärka kompetensen i undervisningen och öka kunskapen och samverkan så att fler kvinnor och män söker de teknik- och ingenjörsutbildningar som efterfrågas från arbetsmarknaden. Informationsinsatser om arbetslivet bidrar även till att ungdomars studie- och yrkesval inte begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund. Befintliga åtgärder nuläge 4.5. Öka attraktiviteten att bli lärare inom matematik och teknik. För att få fler ämneslärare och lektorer i matematik, naturvetenskap och teknik, genomför regeringen en tidsbegränsad satsning på en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) som leder till en ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå 45. Satsningen innehåller även ett utbildningsbidrag till de studerande. Målsättningen är att 50 studenter per år under fyra år genomgår utbildningen. Det innebär 200 nya lärare och närmast en fördubbling av antalet lektorer i den svenska skolan. Utbildningarna startade 2017 och intresset har varit stort Särskilda medel för att kraftsamla om samverkan mellan industri och skola. För att förbättra skolans kunskaper om industrin som arbetsplats behövs kraftsamling genom samverkan. Regeringen har uppdragit åt Tillväxtverket att genomföra en pilotsatsning på innovativa samverkansprojekt för att långsiktigt säkerställa att industrins kompetensbehov kan mötas 46. Inte minst är det viktigt att lyckas attrahera både flickor och pojkar till industrin som framtida arbetsplats. Projektmedelsbeslut har fattats och hösten 2017 startar verksamhet i sex regioner: Kalmar, Norrbotten, Västra Götaland, Halland, Södermanland och Skåne. Nya åtgärder 4.7. Ökad attraktionskraft för yrkesprogram. Det råder en negativ trend när det gäller sökande till gymnasieskolans yrkesprogram, vilket får konsekvenser för industrins kompetensförsörjning. Ett problem är att eleverna upplever osäkerhet vad gäller om yrkesprogrammen ger högskolebehörighet. Att yrkesprogrammen riskerar bli en återvändsgränd kan vara en anledning som hämmar intresset att söka sig till dem. Regeringen bedömer därför att yrkesprogrammens omfattning 26 Smart industri handlingsplan

27 bör utökas till att omfatta upp till gymnasiepoäng. Kurserna för grundläggande behörighet bör rymmas inom respektive yrkesprogram men vara möjliga att välja bort. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under 2018 med förslag om stärkta möjligheter för elever på yrkesprogram att skaffa grundläggande behörighet till högskolan 47. Ett utbildningssystem som ger elever rätt kunskaper och kompetenser Under 2000-talet har svenska elevers försämrade kunskaper inom ämnen som matematik och naturvetenskap bekräftats i internationella utvärderingar, även om de senaste mätningarna nu indikerar en uppgång i kunskapsresultaten för svenska elever i matematik 48. Matematik-undervisningen och skolans förmåga att ge eleverna en god it-kompetens behöver fortsatt utvecklas för att förbereda eleverna för ett alltmer digitaliserat samhälle. Befintliga åtgärder nuläge 4.8. Mer tid till matematik i skolan. Under senare år har det skett förstärkningar av undervisningstiden i ämnet matematik. De två senaste förändringarna innebär att undervisningstiden i grundskolan och motsvarande skolformer har utökats med totalt 225 timmar. För att ytterligare stärka elevernas kunskaper i matematik föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2018 att tidigare aviserade satsningar kompletteras med ytterligare en utökning av undervisningstiden med motsvarande en timme per vecka för årskurs En viktig komponent är också att matematikundervisningen håller en hög kvalitet. 4.9.Genomförande av strategier för användning av it i skolan. Skolans förmåga att ge eleverna en god it-kompetens behöver utvecklas för att förbereda eleverna för ett alltmer digitaliserat samhälle. Industrins och industrinära tjänstesektorns framtida personal behöver behärska digitala tekniker och kunna skapa digitala lösningar för produkt- och processutveckling i framkant. I syfte att stärka elevernas digitala kompetens har regeringen beslutat om förtydliganden och förstärkningar i grundskolans, gymnasieskolans och vuxenutbildningens styrdokument, som ska tillämpas fr.o.m. hösten Ändringarna avser bl.a. att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan och att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik. Regeringen har också beslutat om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 51. Nya åtgärder Förstärkning av teknikämnet. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av teknikämnet 2014 visade att teknikämnet kom på undantag när det integrerades i andra ämnen 52. Det finns därför skäl att ge ämnet en egen garanterad undervisningstid. Likaså visade granskningen att undervisningen i teknik sker på för låg nivå jämfört med kunskapskraven och att det saknas en progression i undervisningen. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 att teknikämnet i skolan stärks 53. Ämnet kommer att få en egen minsta garanterad undervisningstid om 200 timmar i grundskolans timplan. De nationella skolutvecklingsprogrammen, som finansieras av regeringen och drivs av Statens skolverk, möjliggör också för en satsning på att höja kvaliteten i teknikundervisningen. Under 2017 startas en kompetensutvecklingsinsats i didaktik i naturvetenskap och teknik Ökad programmeringskunskap i skolan. Regeringen har i flera styrdokument för skolan beslutat om förtydligade skrivningar om digital kompetens, bl.a. avseende programmering som ett inslag i matematik- och teknikämnena i grundskolan och i matematikämnet i gymnasieskolan (se åtgärd 4.9). För att underlätta och säkerställa införandet av programmering i undervisningen avser regeringen att tillföra medel för lärares deltagande i kompetensutveckling på området Försöksverksamhet med branschskolor. Sedan 2011 har de flesta yrkesprogram i gymnasieskolan minskat i geografisk spridning. Regeringen har lagt en proposition om en ny lag om försöksverksamhet med branschskolor 55. En huvudman för utbildning på ett yrkesprogram inom gymnasieskolan eller för kommunal vuxenutbildning får, inom ramen för en försöksverksamhet, med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en branschskola om att skolan utför vissa uppgifter inom sådan utbildning. Detta möjliggör för fler kommuner att kunna erbjuda ett brett utbildningsutbud, även på områden som är resurskrävande och har få sökanden, genom att låta en branschskola stå för undervisning inom yrkesämnen som de annars kan ha svårt att tillhandahålla. Internationell kompetens blir mer tillgänglig i Sverige Bristen på arbetskraft är ett stort hinder för industrins utveckling. Rekryteringstiderna i industrin har det senaste året varit på de högsta nivåerna sedan finanskrisen 56. Ungefär 52 procent av företagen i tillverkningsindustrin upplevde en brist på arbetskraft under andra kvartalet 2017, vilket är en ökning med 17 procentenheter sedan samma kvartal förgående år 57. Smart industri handlingsplan 27

28 En lösning är att i större utsträckning nyttja internationell kompetens. Sverige är en av världens mest öppna ekonomier och den globala konkurrensen om kunskap är hård. För att attrahera arbetskraft inom bristyrken och experter som matchar industrins kompetensbehov krävs ett regelverk som främjar rörlighet av kompetens. Befintliga åtgärder nuläge Industrirelevanta snabbspår för nyanlända. Snabbspår är en process för hur nyanlända ska etablera sig snabbare på arbetsmarknaden inom yrken med arbetskraftsbrist. Det sker genom validering av kompetenser, kompletterande arbetsmarknadsutbildning och kontakter med en arbetsplats. Det är arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen som kommer överens om vilka yrken som ska omfattas av ett snabbspår. Nya överenskommelser tas fram kontinuerligt. För industrisektorns del är det hittills träindustrin som kommit fram till en överenskommelse och ett etablerat snabbspår. Överenskommelsen trädde i kraft från och med januari 2017 och fram till augusti 2017 har totalt 297 personer deltagit eller deltar i snabbspåret. Samtliga insatser relevanta för snabbspåret är på plats och kommer i samband med Arbetsförmedlingens nya upphandling av validering att öka i tillgänglighet Verka för välfungerande system för personrörlighet. Det råder brist på kompetens inom flera sektorer i Sverige och företag måste ibland söka internationellt för att hitta avgörande nyckelkompetens. Arbetstillstånd får ges till den som erbjudits anställning om anställningen gör det möjligt att försörja sig och anställningsvillkoren inte är sämre än de villkor som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Enligt nuvarande lagstiftning ska ett uppehållstillstånd för arbete återkallas om villkoren som ligger till grund för tillståndet inte uppfyllts, något som även fastslagits i en dom av Migrationsöverdomstolen 58. Effekten av domen har blivit att förlängningsansökningar i vissa fall avslagits även då bristerna beror på mindre misstag från arbetsgivarens sida. Regeringen anser att detta är orimligt då det får långtgående negativa konsekvenser för arbetskraftsinvandraren och för arbetsgivare som förlorar attraktiv och kvalificerad arbetskraft. Detta vill regeringen ändra och har därför initierat ett arbete som ska göra det möjligt för Migrationsverket att, under vissa omständigheter, inte återkalla uppehållstillstånd för arbete. Vidare har regeringen 2017 uppdragit åt Migrationsverket att ta fram en handlingsplan för hur handläggning av ärenden inom arbetstillstånd kan förkortas betydligt samt förbättra sin tillgänglighet och service 59. Ett resultat av Migrationsverkets handlingsplan är att myndigheten har öppnat upp för fler företag att ansluta sig till den s.k. certifieringen. Det är en överenskommelse som innebär att arbetsgivaren levererar en komplett ansökan via webben och Migrationsverket fattar beslut inom högst 10 dagar (högst 20 dagar för förlängningsansökningar). Nya åtgärder Jobbsprånget. Samtidigt som industrin upplever en arbetskraftsbrist, står ett stort antal nyanlända i begrepp att träda in på arbetsmarknaden. Jobbsprånget är en satsning, som utifrån näringslivets kompetensbehov matchar arbetsgivare med nyanlända, som har högre utbildning inom områden som är relevanta för industrin (ingenjörer, ekonomer, naturvetare och arkitekter). Verksamheten har drivits i mindre skala under en uppstartsperiod 2016 och de första resultaten visar att 75 procent av de som deltagit har fått anställning direkt efter avslutad praktik. Satsningen bidrar även till att underlätta för nyanlända kvinnor att komma in på arbetsmarknaden. Av deltagarna i Jobbsprånget hittills har ca 40 procent varit kvinnor. Regeringen avser att, inom ramen för EU:s statsstödsregler, utöka och förlänga satsningen på Jobbsprånget till och med För detta föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2018 att totalt 55 miljoner kronor avsätts de kommande fyra åren 60. Industrins arbete med strategisk kompetensförsörjning stärks Industrin har i dag svårt att hitta personer med rätt kompetens för att kunna bedriva sin verksamhet. Rekryteringen kan avsevärt underlättas genom en utökad och förbättrad validering mot aktuella kompetenskrav för yrket eller branschen. Industrins parter har gjort ett omfattande arbete för att ta fram valideringsmodeller utifrån sektorns kompetenskrav och välfungerande modeller finns på plats. Men möjligheterna till validering måste förbättras och användningen av valideringsmodellerna öka. Både kunskapen om nyttan med kompetensanalyser och kännedomen om validering som verktyg för en effektiv rekrytering och kompetensutveckling behöver öka för att fler företag ska kunna arbeta effektivt med strategisk kompetensförsörjning. Särskilt små och medelstora företag har begränsade möjligheter att avsätta resurser för detta arbete. Ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete i företagen är inte minst viktigt mot bakgrund av den höga förändringstakten och för att klara den omställning som digitalisering och hållbarhetskrav driver på. 28 Smart industri handlingsplan

29 Befintliga åtgärder nuläge Nationell strategi för validering tas fram. Valideringsdelegationen lämnade i mars 2017 betänkandet En nationell strategi för validering (SOU 2017:18). Strategin innehåller ett stort antal ställningstaganden som pekar ut delegationens fortsatta arbete Kompetenskartläggning, validering och matchning genom Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen stärker sitt arbete med validering. Arbetsförmedlingen har under våren 2017 upphandlat valideringstjänster och fortsätter att föra en diskussion med representanter för olika branscher för att ytterligare stärka utvecklingen av modellerna för validering i arbetslivet. Arbetsförmedlingen utvecklar också sitt arbete med att bli mer relevanta för företagen och beslutade om en ny arbetsgivarstrategi i april Användandet av befintliga valideringsmodeller främjas med nytt stöd. Regeringen har uppdragit åt Tillväxtverket att erbjuda insatser för små och medelstora företag inom industri och industrinära tjänstesektor för att stärka deras strategiska kompetensförsörjningsarbete 61. Validering av de anställdas kompetenser är ett användbart verktyg i detta arbete och utgör en huvudkomponent. Det är likaså viktigt att befintliga valideringsmodeller får en bredare användning och spridning för att öka tilltron till och legitimiteten för dessa modeller så att deras fulla potential kan utnyttjas. Hösten 2017 startar ett antal pilotprojekt i olika delar av landet. Totalt beräknar man kunna nå nära 200 företag och validera närmre personers kompetenser. Nya åtgärder Utvidgat stöd till små och medelstora företags strategiska kompetensförsörjning. Det finns potential att utvidga och förlänga satsningen i åtgärd 4.18, så att fler företag i fler regioner kan ta del av insatserna och ge användningen av valideringsmodellerna bättre förutsättningar att etableras. Det finns också anledning att stärka företagens förmåga att arbeta strategiskt med sin kompetensförsörjning, både vad gäller kompetensutveckling av befintlig personal och rekrytering av för företaget helt nya kompetenser, för att möjliggöra förändringar och nya utvecklingskliv påkallade av exempelvis digitalisering och hållbarhetskrav. Förutsättningar för utbildningssystemet att bidra till livslångt lärande stärks Digitaliseringens transformerande kraft ställer krav på snabb omställning av industrin, vilket också för med sig nya kompetensbehov. För att företagen ska ha tillgång till rätt kompetens och för att arbetstagare ska kunna hålla sina kunskaper och kompetenser uppdaterade behövs bättre möjligheter till livslångt lärande. Nya åtgärder Förstärkta förutsättningar för yrkeshögskolan att bidra till livslångt lärande. Svensk arbetsmarknad är stark och i behov av kompetent arbetskraft med gedigen yrkeskompetens. Snabba förändringar i kompetensbehov till följd av en snabb och ibland disruptiv teknikutveckling ökar också behovet av livslångt lärande och omställningsmöjligheter för redan yrkesverksamma. Yrkeshögskolan är en viktig utbildningsform i dessa avseenden. Genom ändringar i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan kan utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan nu erbjuda behörighetsgivande förutbildning samt enstaka kurser (där platser annars skulle stå tomma), vilket breddar vägen in till yrkeshögskolan och stärker möjligheterna för utbildningsformen att bidra till livslångt lärande Styrning och resurstilldelning för att möta behov av livslångt lärande inom högskolan. Regeringen tillsatte i april 2017 en särskild utredare med uppdrag att se över högskolans styrning och resurstilldelning 62. Syftet är att utveckla styrningen så att den effektivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning samt högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd och näringslivets konkurrenskraft samt svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. I utredningen ingår att identifiera förutsättningar för utvecklingen av det livslånga lärandet. Ökad motståndskraft vid konjunkturnedgångar Sverige och svensk industri drabbades hårt av finanskrisen. Antalet anställda inom industrin minskade med nästan personer mellan 2008 och I länder som vid den tiden hade ett system för korttidsarbete var minskningen av antalet anställda inom industrin i regel mindre. Nya åtgärder Utredning för ett konkurrenskraftigare system vid statligt stöd för korttidsarbete 63. Sedan 2014 finns en lag 64 i Sverige för att kunna möjliggöra korttids- Smart industri handlingsplan 29

30 arbete med stöd från staten, när det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller när det är sannolikt att en sådan är nära förestående. Ett konkurrenskraftigt system för kortidsarbete, som bejakar väl fungerande marknader, har potential att göra den svenska arbetsmarknaden mer robust för konjunktursvägningar. Regeringen avser att tillsätta en utredning om korttidsarbete. Syftet är att se över om det svenska systemet för statligt stöd vid korttidsarbete kan göras mer konkurrenskraftigt. Utredningen bör bland annat undersöka det svenska systemets omfattning och utformning jämfört med andra jämförbara länder samt analysera för- och nackdelar med de olika systemen Samordning av insatser vid varsel och omställning i näringslivet. Det nationella erbjudandet till orter och regioner som berörs av varsel och omställning i näringslivet behöver vara samlat och tydligt. Regeringen har uppdragit åt Tillväxtverket att till och med 2018 bistå med insatser vid varsel och omställning i näringslivet 65 Syftet med uppdraget är bl.a. att Tillväxtverket förutom att bistå med resurser och kunskap som de själva förfogar över även ska kunna fungera som en dörr in till andra berörda myndigheters resurser och stöd. Tillväxtverket har också för avsikt att inom ramen för uppdraget ta fram ett metodstöd för hur arbetet kan och bör bedrivas när större varsel och omställning i näringslivet sker. Regeringen följer uppdraget noga med ambitionen att det ska bidra till att utveckla en permanent struktur för den nationella nivåns samlade erbjudande om stöd till berörda orter och regioner. 30 Smart industri handlingsplan

31 Smart industri handlingsplan 31

32 Insatser inom fokusområde Testbädd Sverige Sverige ska vara ledande i forskning inom områden som bidrar till att stärka industriell och hållbar produktion i hela landet. Det ska vara intressant både för forskningsaktörer och näringsliv att investera i svenska forsknings- och innovationsmiljöer. Genom stärkt samverkan mellan samhällsaktörer och näringslivet och mellan olika politikområden samlar Sverige befintliga tillväxtresurser till internationellt konkurrenskraftiga och attraktiva utvecklingsmiljöer Testbädd Sverige , I Smart industri uppmärksammas följande behov inom fokusområdet: Rikta forsknings- och innovationssatsningar mot områden som har särskilt stor potential att bidra till nyindustrialisering och långsiktig konkurrenskraft. Öppna upp det offentliga att vara industrins testbädd för att lösa samhällsutmaningar i nära samverkan med aktörer på lokal och regional nivå. Öka användningen av upphandling som ett verktyg för att främja utveckling och innovation. Främja samverkan mellan universitet och högskolor och industri inom forskning samt utveckla institutsektorn. Göra det mer attraktivt för forskare att vara verksamma i Sverige. Göra det mer attraktivt för företag att investera i och bedriva FoU-verksamhet i Sverige. 32 Smart industri handlingsplan

33 Ny inriktning för innovationspolitiken Sverige har länge haft en hög andel forskningsutgifter i förhållande till BNP. Mer behöver dock göras för att öka utväxlingen och nyttiggörandet. Det svenska forskningsoch innovationssystemet har relativt sett försvagats i jämförelse med andra framstående länder. Av dessa skäl behövs ett nytt fokus för forsknings- och innovationspolitiken. Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Befintliga åtgärder nuläge 5.1. Den forskningspolitiska propositionen. Riksdagens beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft innebär att grunden läggs för ny, långsiktig och fördjupad gränsöverskridande samverkan mellan lärosäten, industriforskningsinstitut samt näringsliv och offentlig sektor, vilket förväntas leda till stärkt innovationsförmåga och ökat nyttiggörande 65. Den fria forskningen värnas samtidigt som politiken i ökad utsträckning riktas mot globala och nationella samhällsutmaningar. Totalt ökar anslagen till forsknings- och innovationspolitiken med drygt 2,8 miljarder kronor till Betydande förstärkningar görs av bland annat de strategiska innovationsområdena, I takt med att utvecklingen av produkter och systemlösningar i samhället går allt snabbare ökar behovet av att testa lösningar både i verkligheten och i forskningsmiljöer. Testbäddar kan se olika ut. På den vänstra bilden ses en busslinje i Göteborg som är ett resultat av samarbetet ElectriCity, där nya lösningar för framtidens hållbara och attraktiva kollektivtrafik utvecklas, testas och demonstreras. Det kan till exempel handla om trafikledningssystem, säkerhetskoncept och energiförsörjning. På bilden till höger kalibreras instrument på MAX IV vid Lunds universitet. MAX IV har bland annat världens starkaste synkrotronljusanläggning. Den intensiva strålen visar hur atomer och molekyler binds till varandra och låter oss förstå mer om material och dess egenskaper. Foto: ElectriCity och Adam Haglund Copyright: Invest in Skåne, Smart industri handlingsplan 33