Handlingsplan Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige"

Transkript

1 Handlingsplan Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

2 Omslagsfoto ABB Produktion Näringsdepartementet Artikelnummer N Bilaga till protokoll I 6 vid regeringssammanträde N2016/04273/FÖF

3 Förord Sveriges välstånd är uppbyggt av och vilar alltjämt på exporten, innovationskraften i våra företag och kompetensen hos deras anställda. En stor del av dessa kreativa företag återfinns inom industrin och står för över 70 procent av vår export, en mycket stor del av våra investeringar i forskning och utveckling samt närmare en miljon jobb i Sverige. Sverige är och förblir en industrination. Detta är den första av flera följande handlingsplaner inom ramen för regeringens nyindustrialiseringsarbete. De konkreta åtgärder som vi nu presenterar kommer att stärka förutsättningarna för industrin att klara av den ökande internationella konkurrensen och det omvandlingstryck som digitaliseringen och växande krav på hållbar produktion och produkter ställer på industrin. I denna handlingsplan adresserar vi också industrins kompetensförsörjning och visar på inriktningen för den industrinära forskningen och Testbädd Sverige inför den kommande forskningspolitiska propositionen. Energipolitiken är inte en del av handlingsplanen utan har hanterats i en egen process. Dock är en långsiktig och stabil energiförsörjning naturligtvis helt grundläggande för industrins konkurrenskraft och investeringsvilja. Därför är det glädjande att vi nu för första gången i Sveriges historia har en bred blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken med en gemensam färdplan för övergången till ett förnybart elsystem. Mikael Damberg Närings- och innovationsminister

4 Smart industri Industri 4.0 Stimulera utveckling och användning av digital teknik med potential att leda industrins omvandling Utnyttja digitaliseringens möjligheter brett oavsett bransch, företagsstorlek och geografisk placering Anpassa ramvillkor och infrastruktur för den digitala eran Hållbar produktion Effektiva regelverk som underlättar omställning Mer fokus i arbetet för minskade utsläpp av växthusgaser Bättre förutsättningar för cirkulär ekonomi Främjad miljö- och klimatteknik Mer fokus i arbetet för minskad påverkan av farliga kemikalier och utfasning av särskilt farliga ämnen Kunskapslyft industri Testbädd Sverige Fler utbildningsplatser som svarar mot industrins behov Öka intresset för industrirelevanta utbildningar Ett utbildningssystem som ger elever rätt kunskaper och kompetenser Internationell bristkompetens blir mer tillgänglig i Sverige Industrins arbete med strategisk kompetensförsörjning stärks Samverkansprogram för kraftsamling av svensk innovationspolitik Ett sammanhållet testbädd Sverige Industriforskningsinstituten samlas under ett gemensamt varumärke Omstöpning av det statliga riskkapitalet Öka användningen av innovationsupphandling Ett stärkt investeringsfrämjande med industri- och innovationsfokus Förstärkt engagemang i EU:s innovationsprogram Horisontella insatser

5 Handlingsplan Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Innehåll Inledning 2 Vision och mål med Smart industri 2 Fyra fokusområden 3 Handlingsplanen från ord till handling 3 Regeringens insatser för en smart industri 4 Brett genomförande från lokal till global nivå 4 Insatser inom fokusområde Industri Insatser inom fokusområde Hållbar produktion 11 Insatser inom fokusområde Kunskapslyft industri 15 Insatser inom fokusområde Testbädd Sverige 20

6 2 Inledning Industrins betydelse för det gemensamma välståndet är stor. Industrin och de industrinära tjänsteföretagen skapar närmare en miljon jobb och står för över 70 procent av Sveriges samlade exportvärde. Sverige är en stark industrination som nu står inför stora utmaningar men också stora möjligheter till ökad konkurrenskraft och framväxt av nya starka företag i hela landet. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt ytterligare. Automation och digitalisering skapar nya möjligheter för lönsam och hållbar produktion i en helt ny skepnad, uppkopplad, mer automatiserad och kunskapsintensiv. Samtidigt ställs allt högre krav på en långsiktigt hållbar produktion och effektivt resursutnyttjande. Den 21 januari 2016 fastställde regeringen Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Strategin ska bidra till att stärka företagens omställningsförmåga och konkurrenskraft. Nu följer den handlingsplan som aviserades i strategin. Handlingsplanen kommer att uppdateras och byggas på med fler åtgärder under arbetet med genomförandet av strategin. Strategin och handlingsplanen utgör en plattform för en nationell kraftsamling för industrins utveckling. I handlingsplanen presenteras åtgärder som regeringen nu genomför och planerar att genomföra för att stärka nyindustrialisering. Åtgärderna har utarbetats efter dialog med arbetsmarknadens parter, företag och akademi. Vision och mål med Smart industri Sverige ska konkurrera med digital och hållbar produktion samt utvecklade eller nya produkter. Häri ligger möjligheten för en svensk nyindustrialisering. En innovativ och hållbar industriell produktion är digitalt uppkopplad, flexibel, resurseffektiv, klimat- och miljövänlig samt ger förutsättningar för en attraktiv arbetsplats. Denna smarta industri ligger längst fram i användningen av digitaliseringens möjligheter, har hög automationsnivå och kan möta komplexa kundkrav och nya efterfrågemönster. Den konkurrerar genom såväl avancerad produktion som med produkter med högt kunskapsinnehåll, där gränsen mellan vara och tjänst har suddats ut och där datamängder skapar nya värden för kunder och leverantörer. Vision: Sverige ska vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster.

7 3 Mål: Industrin i hela Sverige ska öka sin konkurrenskraft och sitt deltagande i främst de högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna. Fyra fokusområden Regeringen har identifierat fyra områden som är avgörande för att säkerställa att svensk industri ska kunna stärka sin konkurrenskraft i den strukturomvandling som digitalisering och grön omställning nu driver på. Industri 4.0 Ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Hållbar produktion Stärka industrins förmåga till hållbar och resurseffektiv produktion. Kunskapslyft industri Säkra industrins kompetensförsörjning. Testbädd Sverige Skapa attraktiva innovationsmiljöer. Handlingsplanen från ord till handling I denna handlingsplan presenteras åtgärder på flera politikområden som stödjer arbetet med Smart industri i form av genomförda, pågående och kommande insatser. Åtgärderna har utarbetats efter dialog med arbetsmarknadens parter, företag och akademi bland annat genom de fyra s.k. industrisamtal som har hållits på strategins fokusområden. I utarbetandet av strategin och handlingsplanen har även det av regeringen inrättade rådet för nyindustrialisering 1 (advisory board) varit rådgivande. Handlingsplanen utgår från strategin och de fyra fokusområdena som där pekades ut. Fokusområdena spänner över flera politikområden och det finns starka synergier med andra initiativ som regeringen driver. Arbetet för goda ramvillkor och förutsättningar för näringslivet hanteras inom näringspolitiken i stort, oavsett bransch och sektor. Några av de faktorer som är viktiga för industrin har satts i förnyat fokus inom ramen för andra processer som regeringen har initierat, bland annat Energikommissionen, regeringens exportstrategi, den långsiktiga infrastrukturplaneringen, livsmedelsstrategin och den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft samt omställningen till att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. 1 Regeringens beslut den 12 november 2015 om inrättande av ett råd för nyindustrialisering (dnr N2015/07841/FÖF).

8 4 Goda och rättvisa villkor samt en bra arbetsmiljö för de kvinnor och män som arbetar inom industrin är fortsatt framgångsfaktorer för att Sverige ska kunna konkurrera som en stark och hållbar industrination. Det offentliga har en roll i att underlätta strukturomvandlingen i industrin. Goda förutsättningar för en konkurrenskraftig industri kräver insatser på lokal, regional, nationell, europeisk och internationell nivå, liksom aktiv medverkan från näringslivet och fackliga organisationer. Förmågan till strategisk samverkan mellan existerande industri, unga snabbrörliga företag, akademi, institut och offentlig sektor utgör motorn för förnyelsen. Hur industrin definieras är avgörande för hur insatser utformas och riktas. Regeringens utgångspunkt är att det krävs en definition som tar hänsyn till den strukturomvandling som industrin har gått igenom och som fångar tjänstefieringen och förflyttningen uppåt i de globala värdekedjorna. För strategin och handlingsplanen innebär det att industrin inkluderar såväl utvinnings- och tillverkningsindustrin som den industrinära tjänstesektorn. Strategins genomförande pågår kontinuerligt. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har från och med 2016 i uppdrag att genomföra analyser som ska bidra till arbetet med nyindustrialiseringsstrategin samt påbörja förberedande arbete för kommande utvärderingar av strategin 2. Regeringens insatser för en smart industri Insatserna i denna handlingsplan är huvudsakligen relaterade till de fyra fokusområdena. Samtidigt finns det några insatser som stärker visionen och målet för Smart industri på ett mer övergripande plan och som bidrar i lika stor utsträckning till genomförandet inom alla eller flertalet fokusområden. Brett genomförande från lokal till global nivå Industrin finns i hela landet och den regionala nivån har en avgörande roll i genomförandet av strategin. Här finns verktyg som saknas på nationell nivå och en direkt närhet till industrin. Strategisk samverkan mellan industrin och det offentliga kräver en samsyn avseende gemensamma och prioriterade insatser. Små och medelstora företags behov behöver beaktas särskilt. Svenska företag verkar på en global 2 Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser inom utgiftsområde 24 Näringsliv (dnr N2015/08864/AS).

9 5 marknad och regelverk på europeisk och internationell nivå har därför stor betydelse för företagens villkor. Åtgärder: 1.1. Främja nyindustrialisering på regional nivå. Regeringen har uppdragit åt Tillväxtverket att stödja aktörer med regionalt utvecklingsansvar i att bidra till och stärka genomförandet av Smart industri genom erfarenhetsutbyte och projektmedelsfinansiering 3. Aktörer på regional nivå ges därigenom möjlighet att koppla upp satsningar mot det nationella arbetet med Smart industri Effektivisera och förenkla för små och medelstora företag. Små och medelstora företag har andra förutsättningar än stora företag att genomgå den strukturomvandling som digitalisering och grön omställning kräver. I vissa avseenden kan dessa företag vara mer snabbfotade i förändringsprocesser, men samtidigt har ofta små och medelstora företag begränsade förutsättningar att exempelvis arbeta med ett långsiktigt kompetensförsörjningsarbete eller delta i forskningsprojekt. Myndigheter och statliga bolag med uppdrag som ligger nära inriktningen i Smart industri kommer att engageras för en kraftsamling kring nyindustrialiseringsambitionerna, med särskilt fokus på att underlätta för små och medelstora företag att genomgå en digital och hållbar omvandling Synliggöra goda exempel på företag i framkant. Sverige har många företag som ligger i framkant inom industrins strukturomvandling och digitalisering, men kunskapen och medvetenheten om detta är ännu begränsad. Att lyfta fram svenska industriella styrkor är viktigt för att öka kännedomen om exempelvis industrins digitalisering och hållbar produktion i allmänhet och inom näringslivet. Ökad kännedom kan bidra till industrins attraktionskraft som arbetsgivare och medvetandegöra för andra företag vad som är möjligt att göra. Regeringen avser att uppdra åt en myndighet att i samverkan med näringslivet lyfta fram goda exempel på svenska företag i framkant som leder strukturomvandling på nationell och regional nivå. Målsättningen är att synliggöra konkreta exempel på Smart industri Aktivt EU-arbete. Regeringen avser verka för att Sverige ska vara en aktiv röst i EU-samarbetet och strategiskt driva på för att möjliggöra att EU-lagstiftning och initiativ som stödjer industriell omvandling och hållbar utveckling, i linje med regeringens strategi Smart industri. Ett aktivt EU-arbete innebär bl.a. ansträngningar och resurser för att hitta och utveckla 3 Uppdrag att främja nyindustrialisering på regional nivå (dnr N2016/02958/FÖF).

10 6 samarbeten med likasinnade medlemsstater i EU, samt att agera i processer som kan riskera att få negativa konsekvenser för industrins konkurrenskraft. EU-arbetet är högst prioriterat, men även arbete inom OECD och övriga internationella fora är av vikt Internationell konferens kring omställningen mot Smart Industri. I samarbete med OECD och dess projekt Enabling the Next Production Revolution kommer en konferens att genomföras i Sverige under hösten Konferensen bidrar till kunskapsspridning och ökade insikter om omvandlingen mot en Smart industri, samtidigt som kunskapen sätts i en svensk kontext 4. 4 Uppdrag att i samarbete med OECD planera och arrangera en konferens kring smart industri (dnr N2016/04094/FÖF).

11 Insatser inom fokusområde Industri 4.0 Målet med arbetet inom fokusområde Industri 4.0 är att företag i svensk industri ska vara ledande inom den digitala utvecklingen och i att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Den digitala utvecklingen skapar radikalt nya förutsättningar för industriföretag att förnya sin produktion och sina affärsmodeller. Digitaliseringen går på djupet av alla delar av industrins verksamhet och berör bland annat produktutveckling, produktion, affärssystem, interaktion med underleverantörer och kunder, och relationen till de anställda. Industrin är mitt uppe i en internationell digital kapplöpning, där utmaningarna är många. Utvecklingen går fort och det finns stora konkurrenskraftsmässiga risker i att hamna på efterkälken. 7 I strategin pekas följande behov ut inom fokusområdet: Stimulera utvecklingen, spridningen och användningen av den digitala teknik som har högst potential att leda industrins omvandling. Utnyttja digitaliseringens möjligheter brett oavsett bransch, företagsstorlek och geografisk lokalisering. Uppmuntra nya affärs- och organisationsmodeller för att tillgodogöra potentialen i den nya tekniken. Möta nya kunskapsbehov som den digitala utvecklingen medför. Anpassa ramvillkor och infrastruktur för den digitala eran. Stimulera utveckling och användning av digital teknik med potential att leda industrins omvandling Hos svenska företag finns många digitala lösningar med potential att radikalt utveckla industrins konkurrenskraft. I Sverige finns också goda förutsättningar att genom kunskap och kompetens utveckla digitala lösningar för många ännu olösta utmaningar inom industrin. Många gånger är det dock svårt för företag med olösta problem att identifiera hur och med vem eller vilka lösningar skulle kunna utvecklas. Åtgärder läggs därför fram för att stimulera utveckling och användning av digital teknik som har förutsättning att leda industrins omvandling. Åtgärder: 2.1. Analyser och insatser i samverkan för snabbare digitalisering av svensk industri. I ett uppdrag 5 till Verket för 5 Insatser för att främja en digitaliserad svensk industri (Dnr N2015/6246/IF)

12 8 innovationssystem (Vinnova) har digitala teknikområden som bedöms få stor betydelse för tillverkningsindustrin kartlagts, och därefter har Vinnova samlat berörda aktörer aktiva inom strategiska innovationsprogram, vilka initierat ambitiösa projekt för en digitaliserad svensk industri Digitaliseringspiloter i samverkan mellan näringsliv och forskningsmiljöer. Kraftsamlande samverkansprojekt har initierats genom ett regeringsuppdrag 6 till Vinnova. Inom uppdraget ska Vinnova bjuda in företag till forsknings- och innovationsprojekt för att ta tillvara digitaliseringens potential, för ökad konkurrenskraft hos svensk industri. Utgångspunkten för projekten ska vara svenska industriella styrkor som identifierats i tidigare analyser. Som resultat av uppdraget har projekt initierats inom flera områden, bland annat för mobil kommunikation i gruvor och för självlärande robotar inom industrin Öppen innovation i svensk industri. Regeringen avser att lämna ett uppdrag till Vinnova i syfte att stärka förmågan till samverkan mellan större industriföretag och unga snabbrörliga företag. Uppdragets mål kommer att vara att förmå större industriföretag att öppna upp sig som plattformar där små och medelstora företag i digitaliseringens framkant kan utveckla lösningar och kommersialisera produkter och tjänster, som svarar upp mot de stora företagens behov. Utnyttja digitaliseringens möjligheter brett oavsett bransch, företagsstorlek och geografisk lokalisering Betydande delar av svensk industri ligger i digitaliseringens framkant, och är i många fall världsledande inom automatisering. Samtidigt finns det många företag som knappt ens påbörjat sitt digitaliseringsarbete och som därför inte kan hävda sig i de globala digitala värdekedjorna. För svensk industris konkurrenskraft finns stor potential i att stimulera till att fler företag utnyttjar digitaliseringens möjligheter, oavsett bransch, storlek eller lokalisering. Åtgärder: 2.4. Digitaliseringslyft för att främja mindre industriföretags användning av digital teknik. Inom ramen för ett regeringsuppdrag 7 till Tillväxtverket genomförs ett antal pilotinsatser med fokus på kompetensutvecklande insatser med syfte att öka företagens insikter om digitaliseringens 6 Uppdrag att genomföra samverkansprojekt för att utnyttja digitaliseringens potential för ökad konkurrenskraft hos svensk industri (dnr N2016/02169/IF). 7 Uppdrag att genomföra pilotinsatser för ett digitaliseringslyft riktade till små och medelstora industriföretag samt industrinära tjänsteföretag (dnr N2015/8391/FÖF).

13 möjligheter, och skapa förutsättningar för ökad användning av digital teknik Utökat Digitaliseringslyft för fler pilotinsatser och bättre lärande. Mottagandet av pilotsatsningen Digitaliseringslyftet har varit mycket positivt, och betydande potential uppges finnas i att genomföra fler pilotinsatser i fler branscher och fler regioner. Ett tilläggsuppdrag kommer därför att lämnas till Tillväxtverket. Därigenom skapas bättre förutsättningar inför framtida arbete med att digitalisera små och medelstora industriföretag. 9 Anpassa ramvillkor och infrastruktur för den digitala eran För att företagen ska kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter krävs god infrastruktur och regelverk anpassade för den digitala eran. Den snabba digitala utvecklingen ställer vidare krav på företag att inte bara förstå och ta till sig nya tekniska lösningar, utan företagen måste också förhålla sig till nationella och internationella regelverk som påverkar hur de digitala lösningarna kan användas. Digitalisering skapar också behov av standardisering, exempelvis för att skapa enhetliga datastrukturer och för ökad it-säkerhet. Anpassningar av regelverk kan också behövas för att säkerställa ett tillräckligt skydd för de som arbetar i industrin. Åtgärder: 2.6. Främjat deltagande och engagemang i internationell standardisering. Regeringen har främjat deltagande i internationell standardisering och åtagande av sekretariatsansvar på för Sverige strategiskt viktiga områden, vilket stimuleras genom en beslutad 8 satsning från regeringen via Sveriges Standardiseringsförbund Kunskapsstöd för genomförande av EU:s nya dataskyddsförordning. Genom ett kommande regeringsuppdrag till Datainspektionen kommer information att tas fram för att underlätta för näringslivets anpassning till EU:s nya dataskyddsförordning, som träder ikraft senast Med ett kunskapsstöd för bland annat små och medelstora företag underlättas svenska företags anpassning till dessa nya viktiga regler för hantering av data, så att innovation och affärs- och verksamhetsutveckling kan fortgå utan att tappa tempo Aktivt arbete i EU-processer med relevans för industrins digitalisering. Prioriterade processer är exempelvis genomförandet av den digitala inre marknaden, planen för en digitaliserad europeisk industri och införandet av dataskyddsförordning. 8 Utbetalning av medel till Sveriges Standardiseringsförbund för satsning på Internationell standardisering (dnr UD2016/09162/HI).

14 10 Därtill planeras ett fortsatt arbete för att undersöka i vilken mån det finns regelverk och lagar som kan utgöra onödiga hinder för industrins digitalisering. Möjligheter att än bättre ta vara på de möjligheter som finns i internationell standardisering kommer också att undersökas.

15 Insatser inom fokusområde Hållbar produktion Ökad resurseffektivitet, miljöhänsyn och en mer hållbar produktion ska bidra till industrins värdeskapande, jobbskapande och konkurrenskraft i hela landet. Hållbarhet är en förutsättning för framtida konkurrenskraft, inte minst drivet av högre krav från konsumenter. Sverige har länge haft en ambitiös miljöpolitik och många svenska företag är skickliga på att nyttja hållbarhet i sina affärsmodeller samt minska kostnader genom effektivare resursutnyttjande. Samtidigt återstår stora utmaningar, inte minst i genomförandet av klimatavtalet från Paris. Genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för svensk industri att kontinuerligt utveckla hållbara lösningar för både produktion och produkter stärks industrins ställning i strukturomvandlingen. Industrins stora potential ligger i att bidra till minskade utsläpp och ökad miljönytta genom utveckling och export av miljöteknik, resurseffektiva produktionsmodeller och produkter. Då bidrar industrin till såväl det nationella miljömålsarbetet som FN:s Agenda I strategin uppmärksammas följande behov inom fokusområdet: Utveckla nya eller förbättra existerande tekniker, varor och tjänster med avseende på kraftigt minskade utsläpp, utfasning av särskilt farliga ämnen, högre energi- och resurseffektivitet, högre återanvändnings- och återvinningsbarhet, samt högre miljöprestanda. Ta till vara potentialen i nya digitala och andra tekniker för omställningen mot en fossilfri och cirkulär ekonomi. Uppmuntra affärsmodeller som skapar värden med utgångspunkt i cirkulär ekonomi. Säkerställa att regelverk och andra styrmedel underlättar att producera resurssnålt och miljövänligt samt en hållbar råvaruförsörjning. Effektiva regelverk som underlättar omställning Det svenska näringslivet har potential att bidra till mer effektiva och hållbara produktionsmodeller och produkter. Med nya investeringar fasas äldre metoder ut och mer resurseffektiva och miljövänliga processer kommer till, utsläpp och miljöpåverkan minskas. Ledtiderna för miljöprövning är däremot fortsatt långa. Det leder till att investeringar riskerar att utebli eller hamna i länder med svagare miljölagstiftning i väntan på beslut. Därmed hämmas strukturomvandlingen och miljönyttan riskerar att utebli. Det är en hämsko för industrins utveckling och riskerar att försena investeringar i nya anläggningar och innovativa produktionsmodeller som driver teknikutvecklingen mot

16 12 mindre miljöpåverkan. Med fortsatt höga krav men effektivare processer ökas takten i omställningen. Åtgärder: 3.1. Förslag till effektivare miljötillståndsprövning läggs. Förslag till mer effektiv och ändamålsenlig miljöprövningsprocess utarbetas. Det innefattar bland annat effektivare tillämpning av bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar i miljöbalken i syfte att underlätta prövningsprocessen Statistik för prövningstider utarbetas. Regeringen avser att uppdra åt Naturvårdsverket att för branscher, olika typer av ärenden och instanser upprätta statistik för att följa ärendehanteringen av miljötillstånd över tid Uppdrag om förslag för snabbare prövning. Regeringen avser att lämna ett uppdrag lämnas med syfte att föreslå ytterligare konkreta förändringar av regelverk och processer som kan effektivisera prövningsprocessen En referensgrupp för kontinuerlig dialog om förbättringar skapas. En referensgrupp för kontinuerlig dialog med representanter för näringsliv och myndigheter skapas i arbetet för att minska ledtiderna. Mer fokus i arbetet för minskade utsläpp av växthusgaser Den svenska industrin står för knappt en fjärdedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Utsläppen har minskat med 24 procent sedan 1990 och Sveriges industri tillhör den minst utsläppande globalt. Likväl är inte minst de processrelaterade utsläppen svåra att minska och stora utmaningar kvarstår i industrin. Fortsatta insatser krävs för att kontinuerligt minska utsläppen och ta nödvändiga tekniksprång. EU är det ekonomiska område som har hårdast krav på utsläppsminskningar för sin industri, som oftast är utsatt för internationell konkurrens. För att svensk industri ska kunna fortsätta driva teknikutvecklingen mot minskade utsläpp och inte konkurreras ut av mer utsläppsintensiva konkurrenter krävs ett fokuserat och samlat arbete av statens resurser på området. Åtgärder: 3.5. Samordning av arbetet med att minska industrins utsläpp av växthusgaser. Regeringen avser att uppdra åt Statens energimyndighet att i samverkan med Naturvårdsverket, Vinnova och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser samt övriga berörda myndigheter samordna arbetet för minskade processutsläpp inom svensk industri. Samordningen utgör en grund för gemensamt arbete och förstärker möjligheter till samverkan med näringslivet.

17 3.6. Ett utsläppshandelssystem som gynnar de som leder omställningen. Regeringen avser inom ramen för översynen av EU:s utsläppshandelssystem arbeta för ett ambitiöst regelverk för att nå EU:s utsläppsmål till Utgångspunkten är fortsatt att systemet måste ställa krav på de minst effektiva anläggningarna och premiera de mest effektiva anläggningarna som driver omställningen mot en koldioxidsnål ekonomi. 13 Bättre förutsättningar för cirkulär ekonomi Cirkulär och återvinningsbaserad ekonomi kan i ökad utsträckning bidra till nya affärsmöjligheter, effektivt resursutnyttjande och stärkt konkurrenskraft. Trösklar i form av organisatoriska hinder för samarbeten, möjligheter till klusterutveckling, brist på statistik för återvinningspotential samt hämmande regelverk och styrmedel måste minska för att så ska ske. Även information om kemikalier i varor och innehåll av särskilt farliga ämnen kan förbättras för att bidra till giftfria och resurseffektiva kretslopp och därmed högkvalitativa sekundära råvaror. Åtgärder: 3.7. Stödja cirkulära affärsmodeller. Regeringen avser att uppdra åt Vinnova att stödja utarbetande av cirkulära affärsmodeller för att kluster och samarbeten inom cirkulär ekonomi och industriell symbios enklare kan utvecklas och replikeras Nyttja gruvavfall för återvinning. Regeringen avser att uppdra åt Sveriges geologiska undersökning att identifiera sekundära mineralresurser i exempelvis gruvavfall. Resurserna skulle kunna inbegripa mineral nödvändiga för avancerade produkter så som solceller och vindkraftverk Skapa regelverk för att möjliggöra cirkulära affärsmodeller. I förhandlingarna om EU:s paket för cirkulär ekonomi, som inkluderar en handlingsplan och revideringen av sex olika direktiv på avfallsområdet, arbetar regeringen för att EU:s regelverk ska främja omställningen till en cirkulär ekonomi med stärkta möjligheter för nya hållbara affärsmodeller och sekundära råvaror av hög kvalitet. Främjad miljö- och klimatteknik Sverige är ett av världens mest innovativa länder och såväl nya produkter som tillverkningsprocesser har potential att minska utsläpp och bidra till miljönytta inte bara i Sverige utan också globalt. Därigenom har innovation och teknisk utveckling en stor potential att kunna bidra till såväl skalbar miljönytta som stärkt konkurrenskraft.

18 14 Åtgärder: Strategiska medel till miljö- och klimatteknik. Regeringen satsar 62 miljoner kronor per år för insatser inom miljö- och klimatteknik. Totalt satsar 248 miljoner kronor under perioden Härmed skapas bättre förutsättningar för miljö- och klimatteknikföretag att växa och att öka innovations- och konkurrenskraften. Miljö- och klimatteknikpaketet består av tre delar: 25 miljoner kronor till testbäddar inom miljöteknikområdet genom ett uppdrag till Vinnova 9, 20 miljoner kronor till förstärkning av befintliga program hos Vinnova för ökad återvinning och resurseffektivitet med fokus på giftfria och resurseffektiva materialströmmar 10, 17 miljoner kronor till Naturvårdsverket i samverkan med Statens energimyndighet och Boverket för strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling 11. Mer fokus i arbetet för minskad påverkan av farliga kemikalier och utfasning av särskilt farliga ämnen Kemikalier finns överallt och är en närmast nödvändig del av det som uppfattas som ett modernt och bekvämt liv. De flesta av dem är heller inte farliga men dagens produktion av varor innebär också ett ohållbart användande av farliga kemikalier. Information, kunskap och substitution av särskilt farliga ämnen till allt mindre farliga ämnen är ledord för hållbar industri och näringsliv. Satsningar på forskning, innovation och miljöteknik inom kemikalieområdet är viktigt för att långsiktigt stärka konkurrenskraften och skapa nya affärs- och exportmöjligheter samt arbetstillfällen hos svenska företag som ligger långt framme inom dessa områden. Åtgärder: Utredning om ett Centrum för substitution En särskild utredare har tillsats för att utreda förutsättningarna för att inrätta ett centrum för ökad substitution av farliga ämnen i kemiska produkter och varor 12. Ett viktigt syfte är att stödja små och medelstora företags förutsättningar för hållbar produktion. 9 Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Verket för innovationssystem inom utgiftsområde 24 Näringsliv (dnr N2015/08872/IF). 10 Se not Uppdrag om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling (dnr N2016/03599/IF) 12 dir. 2016:25

19 Insatser inom fokusområde Kunskapslyft industri Kompetensförsörjningssystemet på lokal, regional och nationell nivå ska möta industrins behov och främja dess långsiktiga utveckling. Bristen på arbetskraft med lämplig kompetens är en av de största utmaningarna och tillväxthindren för industrin i dag. Regeringens övergripande mål är att öka sysselsättningen. Var femte rekrytering leder dock inte till att någon anställs 13. Kompetensförsörjningen är därför central och kan förbättras genom tillgång till rätt kompetens, på rätt plats och i rätt tid. 15 I strategin uppmärksammas följande behov inom fokusområdet: Öka intresset för naturvetenskap och teknik samt öka industrirelevanta utbildningars attraktivitet. Förbättra matchningen mellan industrins arbetskraftsbehov och utbildningssystemet på alla utbildningsnivåer. Säkerställa att utbildningssystemet förser studenterna inte bara med rätt kunskaper utan även med rätt kompetenser, i form av de förmågor och färdigheter som krävs i kunskapssamhället och för omställning till en digitaliserad och cirkulär ekonomi. Förbättra förutsättningarna för livslångt lärande. Främja karriärväxling och mobilitet mellan universitet och högskolor och näringsliv. Fler utbildningsplatser som svarar mot industrins behov För att öka sysselsättningen och möta industrins behov av kompetens är det viktigt att utbildningssystemet kan möta behovet i den omfattning och med den inriktning som behövs i alla delar av landet. Åtgärder: 4.1. Nya utbildningsplatser till högskolan, yrkeshögskolan och vuxenutbildningen för att tillgodose industrins behov. Inom ramen för Kunskapslyftet 14 tillförs nya platser till högskolan fram till Under 2015 inleddes en utbyggnad av högskolan som motsvarar ca helårsstudieplatser. Delar av dessa platser kan lärosätena själva disponera och exempelvis prioritera civil- och högskoleingenjörsutbildningarna i högre utsträckning överlag om lärosätena anser att det är prioriterat. Yrkeshögskolan har tillförts nya platser och ytterligare nya platser tillkommer Regeringen har även tillfört 13 Att söka men inte finna Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät Se propositionen 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100).

20 nya utbildningsplatser inom komvux och yrkesvux 15 under Inom yrkesvux finns många industrirelaterade utbildningar. Det utökade antalet studieplatser ger också möjligheter att starta nya industrirelevanta utbildningar Pilotprojekt för bättre regional samverkan för yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning samt för ökad industriell relevans. För att skapa förutsättningar för att kommunerna ska kunna samordna sig bättre och på regional nivå kunna erbjuda en större bredd på yrkesvuxutbildningar genomför Skolverket en pilotsatsning som syftar till bättre regional samverkan för yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning. Inom ramen för Skolverkets pilotprojekt avser regeringen även besluta om medel för ett mindre antal regioner särskilt avsedda för yrkesutbildningar på yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning med industriell relevans. På så sätt får kommuner som ingår i pilotprojektet bättre möjligheter att tillsammans genomföra nischade utbildningar som svarar mot industrins behov av kompetens. Öka intresset för industrirelevanta utbildningar En utmaning för industrin är tillgången till arbetssökande med rätt kompetens, både på kort och lång sikt. Om utbildningar inom teknik och naturvetenskap ska få ökat söktryck när antalet utbildningsplatser ökar är det viktigt att stärka kompetensen i undervisningen och öka kunskapen och samverkan så att fler kvinnor och män söker de teknikoch ingenjörsutbildningar som efterfrågas från arbetsmarknaden. Informationsinsatser om arbetslivet bidrar även till att ungdomars studie- och yrkesval inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund. Åtgärder: 4.3. Öka attraktiviteten att bli lärare inom matematik och teknik. Målet med satsningen om en kompletterande pedagogisk utbildning som leder till en ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå är att få fler ämneslärare och lektorer i matematik, naturvetenskap och teknik 16. Satsningen innehåller även ett utbildningsbidrag till de studerande Särskilda medel för att kraftsamla om samverkan mellan industri och skola. Kompetensförsörjning anges av bl.a. småoch medelstora företag vara ett av de största tillväxthindren. För att förbättra skolans kunskaper om industrin som arbetsplats behövs kraftsamling genom samverkan. Regeringen avser att uppdra åt Tillväxtverket att genomföra en pilotsatsning tillsammans med näringslivsorganisationer, arbetsgivare samt 15 Se propositionen Budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1), tabell 9.1, s Se Budgetproposition för 2015 (prop. 2014/15:1) utgiftsområde 16, s. 162.

21 aktörer med regionalt utvecklingsansvar, för att engagera och bjuda in t.ex. elever, lärare och studie- och yrkesvägledare till aktiviteter som arbetsplatsbesök och mässor. I uppdraget kommer även insatser för framtagning av informationsmaterial att ingå samt stöd till innovativa samverkansprojekt som syftar till att säkerställa industrins behov av kompetens nu och i framtiden. Tillväxtverket kommer att utföra uppdraget efter samråd med Skolverket. 17 Ett utbildningssystem som ger elever rätt kunskaper och kompetenser Under 2000-talet har svenska elevers försämrade kunskaper inom ämnen som matematik och naturvetenskap bekräftats i internationella utvärderingar. Matematikundervisningen och skolans förmåga att ge eleverna en god it-kompetens behöver utvecklas för att förbereda eleverna för ett alltmer digitaliserat samhälle. Åtgärder: 4.5. Mer tid till matematik i skolan. Goda matematikkunskaper lägger grunden för att möjliggöra studier inom teknik och naturvetenskap. Regeringen har föreslagit 17 utökad undervisningstid i årskurs 4 6 med start läsåret Den totala undervisningstiden i matematik föreslås utökas successivt med minst 105 timmar i grundskolan. Förslaget om att öka undervisningstiden syftar till att ge mer tid för eleverna att tillägna sig kunskaper för att nå kunskapskraven Genomförande av strategier för användning av it i skolan. Ökad it-kompetens är vital för industrins långsiktiga utveckling och kompetensförsörjning. Skolverket har, på uppdrag av regeringen 18, tagit fram förslag till it-strategier som vänder sig till t.ex. förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Strategierna syftar bl.a. till att förbereda eleverna för ett aktivt deltagande i ett allt mer teknikorienterat arbets- och samhällsliv. I uppdraget betonas särskilt programmering som inslag i undervisningen. Internationell bristkompetens blir mer tillgänglig i Sverige Sverige är en av världens mest öppna ekonomier och den globala konkurrensen om kunskap är hård. För att attrahera bristkompetenser och experter som matchar industrins kompetensbehov krävs ett regelverk som främjar rörlighet av kompetens. 17 Regeringens proposition 2015/16:149 Ytterligare undervisningstid i matematik. 18 Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet (dnr U2015/04666/S).

22 18 Åtgärder: 4.7. Industrirelevanta snabbspår för nyanlända. Framtagningen av snabbspår 19 innebär att en process tas fram för hur nyanlända ska etablera sig snabbare på arbetsmarknaden inom yrken med arbetskraftsbrist. Det sker genom validering av kompetenser, kompletterande arbetsmarknadsutbildning och kontakter med en arbetsplats. Arbetsförmedlingen för samtal med arbetsmarknadens parter om utformning av snabbspår för bl.a. CNC-operatörer 20, industriarbetare, ingenjörer, maskinförare, maskinoperatörer och mekaniker Verka för välfungerande system för personrörlighet. Det är viktigt att företag i Sverige kan rekrytera sådan kompetens som de är i behov av, särskilt spetskompetens. Regeringen anser att det är angeläget att åstadkomma effektivare prövning av exempelvis arbetstillstånd. Industrins arbete med strategisk kompetensförsörjning stärks Industrin har i dag svårt att hitta personer med rätt kompetens för att kunna bedriva sin verksamhet. Rekryteringen kan avsevärt underlättas genom en utökad och förbättrad validering mot aktuella kompetenskrav för yrket eller branschen. Både kunskapen om nyttan med kompetensanalyser och kännedomen om validering som verktyg för en effektiv rekrytering och kompetensutveckling behöver öka för att fler företag ska kunna arbeta effektivt med strategisk kompetensförsörjning. Särskilt små och medelstora företag har begränsade möjligheter att avsätta resurser för rekrytering, vilket ger sämre förutsättningar för utveckling och konkurrenskraft. Regeringen har intensifierat arbetet med validering, men möjligheterna till validering måste förbättras för att säkerställa industrins strategiska kompetensförsörjning. Åtgärder: 4.9. Nationell strategi för validering tas fram. Valideringsdelegationen har tillsatts av regeringen 21, delegationen ska ta fram en nationell strategi för validering och säkra ett effektivt, långsiktigt och överblickbart system Validering och matchning genom Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har nya möjligheter att satsa på valideringsprogram och förbättrar nu stödet för arbetsgivare 19 Baseras på regeringens samtal med arbetsmarknadens parter. 20 CNC-maskiner är verkstadsmaskiner som utför till exempel svarvning, fräsning, borrning eller pressning och styrs av ett datasystem, CNC (Computer Numerical Control). 21 Baseras på regeringens samtal med arbetsmarknadens parter.

23 genom specialister med inriktning mot företagsrådgivning och förbättrade digitala tjänster som ska bidra till en effektivare matchning mellan rekryteringsbehov och arbetssökande Användandet av befintliga valideringsmodeller främjas med nytt stöd. Små och medelstora företag ska erbjudas valideringscheckar för att främja strategiskt kompetensförsörjningsarbete genom validering av de anställdas kompetenser. 19

24 20 Insatser inom fokusområde Testbädd Sverige Sverige ska vara ledande i forskning inom områden som bidrar till att stärka industriell och hållbar produktion i hela landet. Det ska vara intressant både för forskning och näringsliv att investera i svenska forsknings- och innovationsmiljöer. Genom stärkt samverkan mellan samhällsaktörer och näringslivet och mellan olika politikområden samlar Sverige befintliga tillväxtresurser till internationellt konkurrenskraftiga och attraktiva utvecklingsmiljöer Testbädd Sverige. I strategin uppmärksammas följande behov inom fokusområdet: Rikta forsknings- och innovationssatsningar mot områden som har särskilt stor potential att bidra till nyindustrialisering och långsiktig konkurrenskraft. Öppna upp det offentliga att vara industrins testbädd för att lösa samhällsutmaningar i nära samverkan med aktörer på lokal och regional nivå. Öka användningen av innovationsvänlig upphandling. Främja samverkan mellan universitet och högskolor och industri inom forskning, samt utveckla institutsektorn. Göra det mer attraktivt för forskare att vara verksamma i Sverige. Göra det mer attraktivt för företag att investera i och bedriva FoU-verksamhet i Sverige. Samverkansprogram för kraftsamling av svensk innovationspolitik Efter diskussion i det Nationella innovationsrådet som leds av statsministern, har regeringen lanserat följande fem samverkansprogram. 1. Nästa generations resor och transporter. 2. Smarta städer. 3. Cirkulär biobaserad ekonomi. 4. Life science. 5. Uppkopplad industri och nya material. Syftet med samverkansprogrammen är att gemensamt kraftsamla innovationsinsatser för att stärka Sveriges konkurrenskraft och samtidigt möta och dra nytta av dagens samhällsutmaningar. Samverkansprogrammen bygger på Sveriges och det svenska näringslivets komparativa fördelar samt områden som bedöms vara av särskild betydelse för framtida tillväxt och som samtidigt är centrala för att hantera de omfattande globala utmaningarna. Svensk industri kommer att ha en central roll i alla fem samverkansprogrammen.

25 21 Många av insatserna i samverkansprogrammen kommer att starkt kunna bidra till arbetet med Smart industri Samverkansinsatser via Vinnova. Regeringen har uppdragit åt Vinnova att genomföra insatser inom ramen för regeringens samverkansprogram 22. Insatserna som finansieras ska främja samverkan för innovation och nyttiggörande i svenskt näringsliv, mellan forskning, näringsliv och andra relevanta aktörer. Ett sammanhållet Testbädd Sverige Testbädd Sverige omfattar flera olika typer av insatser och kan genomföras via strategiska innovationsområden, test- och demonstrationsmiljöer 23, forskningsinfrastruktur, forskningsinstitut, utmaningsdriven innovation och samverkansprogrammen Nationell funktion för Testbädd Sverige. En nationell funktion skapas. Funktionen ska ha ansvar för att driva på, informera, hålla ihop och bedriva kunskaps- och lärandeutveckling inom Testbädd Sverige. En viktig uppgift är att vara en tydlig och lättillgänglig kontaktpunkt för aktörer gentemot Testbädd Sverige Den forskningspolitiska propositionen. Regeringen tar ett helhetsgrepp kring den svenska forsknings- och innovationsmiljön i den forskningspolitiska propositionen som planeras att beslutas i slutet av detta år. Industriforskningsinstituten samlas under ett gemensamt varumärke Industriforskningsinstituten, under holding bolaget Research Institutes of Sweden AB (RISE) 24, har på uppdrag av regeringen genomfört en konsolidering som möjliggör att instituten kan få en förstärkt roll som forsknings- och innovationspartner Ett samlat RISE. I det nya sammanhållna RISE, som skapades i april 2016, samlas instituten under ett gemensamt varumärke. Det skapas också en ny struktur med tvärgående affärsområden 22 Uppdrag att genomföra insatser som en del av regeringens samverkansprogram för innovation (dnr N2016/03930/IF). 23 Test och demonstrationsmiljöer kan delar in i tre kategorier: 1. Lab miljöer större och mindre, 2. Isolerad miljö test- och demonstration i isolerad och kontrollerbar miljö uppbyggd för syftet t.ex. gruva, testbilbana, samt 3. IRL-miljöer reella publika miljöer med medborgardelaktighet t.ex. inom vården, skolan, delar av vägar, offentliga byggnader etc. 24 RISE-instituten är en länk mellan näringsliv, akademi och andra aktörer. RISE koordinerar i dagsläget flera strategiska innovationsområden och tillhandahåller ca 2/3 av Sveriges test- och demonstratorer och blir därför central för deras fortsatta utveckling.

26 22 som speglar industrins utmaningar. Ett samlat RISE blir en mer effektiv organisation och tydligare gentemot företag och speciellt små och medelstora företag. Ett gemensamt varumärke ger också styrka i den internationella positioneringen. Omstöpning av det statliga riskkapitalet. Under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag i propositionen Staten och kapitalet Struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt (prop 2015/16:110), avser regeringen att förändra statligt riskkapital och inrätta ett nytt nationellt utvecklingsbolag. Utvecklingsbolaget får i uppgift att investera genom privata fonder (fond-i-fond) i företag i utvecklingsfaser Investeringar i demonstrationsprojekt och testbäddar. Det nationella utvecklingsbolaget kan inom sitt verksamhetsområde etablera fonder inom vilka investeringar kan riktas mot mindre företag som står inför investeringar i demonstrationsprojekt och testbäddar. Detta eftersom det i vissa branscher, t.ex. material, energi och miljöteknik, finns ett marknadsmisslyckande när ny teknologi ska utvecklas eller när processer ska gå från att producera i liten skala till att producera i kommersiell skala. Öka användningen av innovationsupphandling Det offentliga kan på olika sätt driva på innovationsprocesser. Offentlig upphandling är ett verktyg som kan bidra till samhällsutveckling och konkurrenskraft i bredare mening, men kan också verka som drivkraft för förnyelse och en hållbar utveckling av näringslivet. Som kvalificerad och aktiv beställare kan det offentliga stimulera efterfrågan på nya, innovativa lösningar från industrin och bidra till att innovativa företag får de första viktiga beställningar. Innovationsupphandling kan också bidra till att etablera öppna testbäddar i offentliga miljöer som kan användas av industrin för att lösa samhällsutmaningar. Upphandlingsmyndigheten har regeringens uppdrag att ge stöd i syfte att öka kompetensen om innovationsupphandling. Vinnova har kunskap och erfarenhet på området genom sitt arbete med finansiering av innovationsupphandling och innovationsledning Ökat fokus på innovationsupphandling i regeringens nationella upphandlingsstrategi. I den nationella upphandlingsstrategin avser regeringen att uppmana upphandlande myndigheter och enheter att göra innovationsupphandling till en del av sin verksamhetsutveckling bl.a. genom att ta hjälp av de initiativ och hjälpmedel som Upphandlingsmyndigheten har tagit fram Främjande av innovationsupphandling genom stöd till beställare. Regeringen avser genomföra en satsning för att främja användningen av innovationsupphandling genom att

27 utveckla Upphandlingsmyndighetens och Vinnovas pågående arbete. Inriktningen ska vara att samla efterfrågan genom att formera beställargrupper. I ett första steg samlas upphandlande myndigheter, även på lokal och regional nivå, i beställargrupper kring ett gemensamt behov där innovativa lösningar från små och stora industriföretag kan bidra. 23 Ett stärkt investeringsfrämjande med industri- och innovationsfokus Sverige ska vara ett attraktivt land för hållbar industriell produktion, forskning och utveckling. Ett aktivt och fokuserat främjande i hela landet kan vara en bidragande faktor när företag väljer att förlägga produktion eller utöka befintlig produktion i Sverige. Insatsen går i linje med regeringens ambitioner i Sveriges exportstrategi att stärka investeringsfrämjandet genom ett Team Sweden för investeringar Satsning på investeringsfrämjande med industriellt fokus. Regeringen avser att göra en satsning för att stärka investeringsfrämjandet med inriktning på företag med industriell produktion. Att internationellt marknadsföra vad Sverige har att erbjuda inom Testbädd Sverige är en delkomponent i ett aktivt investeringsfrämjande med industriellt fokus. Förstärkt engagemang i EU:s innovationsprogram Genom deltagande i EU:s ramprogram för forskning och innovation kan svenska aktörer öka sin kompetens och kunskap. Strukturen och de övergripande prioriteringarna i EU:s ramprogram stämmer väl överens med svenska intressen. Svenska aktörer har goda förutsättningar för deltagande i EU:s ramprogram för forskning och innovation. För att ytterligare öka förutsättningarna för deltagande, kommer regeringen att verka för att svenska prioriteringar kopplade till Smart industri får genomslag i ramprogrammets utlysningar. De regionala strategierna kopplade till innovation och smart specialisering är viktiga utgångspunkter för att mobilisera nyckelaktörer. Synergier bör utvecklas med relaterade insatser inom andra program, främst regionalfondsprogrammen Påverkansarbete i EU. För att stärka möjligheterna för svenska aktörer att söka medel kommer regeringen att verka för att prioriteringarna i Smart industri tas in i det svenska programkommittéarbete som påverkar innehållet i utlysningarna i EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon Detta gäller särskilt de programkommittéer som ligger under delområdet Industriellt ledarskap och har hög relevans för Smart industri och de fem samverkansprogrammen Närings- och innovationsministern tar plats i högnivågruppen för EU:s innovationspartnerskap för råvaror. Det ger regeringen möjlighet att driva på arbetet med testbäddar

28 24 och innovation i EU:s råvaruarbete. Fokus är bland annat nya testbäddar till 2020, bättre tillgång till finansiering av testanläggningar och ökad innovationskraft, men också hållbar utvinning av metaller och mineral nödvändiga för nya tekniska applikationer och teknikutveckling för hållbar energiförsörjning.

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet. Foto: ABB

Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet. Foto: ABB Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Foto: ABB Industrin är större än de producerande företagen Insatsproduktion Företagstjänster Transporter Finansiering Industriföretag 550 000

Läs mer

Smart industri. En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Per Stagnell och Sofia Nyman. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet

Smart industri. En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Per Stagnell och Sofia Nyman. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet Smart industri En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Per Stagnell och Sofia Nyman Foto: ABB Foto: Scania Foto: Siemens Svensk ekonomi går starkt Det globala skiftet Nordamerika 23% EU:s inre marknad

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Christina Nordin Avdelningschef Fossilfritt Sverige! Samverkansprogrammet cirkulär och biobaserad ekonomi Nationella skogprogrammet Smart industri

Läs mer

Bioekonomi Nationella processer och strategier inom området

Bioekonomi Nationella processer och strategier inom området Bioekonomi Nationella processer och strategier inom området Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Fossilfritt Sverige Samverkansprogrammet cirkulär och biobaserad ekonomi Nationella skogsprogrammet

Läs mer

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige Regeringen Proj. n r VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM A k 2017-05- 1 2 Regeringsbeslut I 3 2017-05-04 N2017/03280/IFK Näringsdepartementet D/Dnr 2QIT-02nt-l Verket för innovationssystem 101 58 Stockholm Uppdrag

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Smart region Västra Götaland

Smart region Västra Götaland Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Mål och strategi En regional digital agenda för Västra Götalands län Mål och strategi: Digital

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Regeringens innovationspolitik Forum för hållbar regional tillväxt, 2 oktober 2015

Regeringens innovationspolitik Forum för hållbar regional tillväxt, 2 oktober 2015 Regeringens innovationspolitik Forum för hållbar regional tillväxt, 2 oktober 2015 Statssekreterare Oscar Stenström Sveriges nya jobbagenda Investeringar för framtiden Fler och växande företag Satsningar

Läs mer

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Strategiska innovationsområden

Strategiska innovationsområden Strategiska innovationsområden 5 mars 2013 Bild 1 Program 10.00 11.00 Presentation 11.00 12.00 Öppna frågor Bild 2 1 SIO syftet med satsningen Utlysning SIOprogram Utlysning nya agendor inom SIO Vad vi

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Figur 1: Antal barn i åldern 0-18 år 1990-2014 och SCB:s prognos 2015-2021. Totalt. 500 000 Utrikes födda

Figur 1: Antal barn i åldern 0-18 år 1990-2014 och SCB:s prognos 2015-2021. Totalt. 500 000 Utrikes födda Promemoria Utbildningsdepartementet Utbildning för bättre etablering 1. Bakgrund Antalet barn i Sverige förväntas enligt SCB:s prognoser att öka under kommande år. Från att ha legat stabilt strax över

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2140 av Jan-Olof Larsson m.fl. (S) Arbetsmarknad Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet

Läs mer

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Bra offentliga affärer på en fikarast* 2 *Det vill säga max 15 minuter. Den offentliga sektorn köper in varor och tjänster för mer än 700 miljarder kronor

Läs mer

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Kommittédirektiv Initiativet Fossilfritt Sverige Dir. 2016:66 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell samordnare stödja regeringen

Läs mer

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Remissvar avseende betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/0833/ITP Handelskammarens diarienummer 2016-0010 Stockholm den 13 maj 2016 Remissvar avseende betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige En ny epok av industrirobotar som kan arbeta sida vid sida med människor inom framförallt olika former av småkomponentmontering och materialhantering

Läs mer

REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB

REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB Skicka svaren till remissvar@ framtidsjobb.nu eller Remissvar Socialdemokraterna, Slottsgatan 154, 602 20 Norrköping senast den 15 november Förord till

Läs mer

Ge Sörmland chansen med investeringar i utbildning och kompetens!

Ge Sörmland chansen med investeringar i utbildning och kompetens! Ge Sörmland chansen med investeringar i utbildning och kompetens! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland Jobbkrisen förvärras Den borgerliga regeringen gick till val på att ordna jobben. Idag kan

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Regionalt kunskapslyft... 3 Bakgrund... 4 Vår politik för ett regionalt

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Uppdragsplan för näringslivskontoret

Uppdragsplan för näringslivskontoret Uppdragsplan den 6 maj 2013 Uppdragsplan för näringslivskontoret 2013 KS 2013/0127 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-05-06 Uppdragsplanen för näringslivskontoret baseras på kommunfullmäktiges övergripande

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Bredbandsstrategi - remissvar

Bredbandsstrategi - remissvar TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Dnr TSN/2016:120-032 2016-04-06 1/2 Handläggare Karolina Zander Tel. 0152-291 36 Teknik- och servicenämnden Bredbandsstrategi - remissvar Förslag till beslut

Läs mer

Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl

Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl Sveriges mineralstrategi Fem strategiska områden och 19 identifierade åtgärder idag pågår arbete med 14 av dem 1 En gruv- och mineralnäring

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en öppen utbildning Utbildningsdepartementet 2013-10-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 654 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Rapport Sida: 1 av 6 Dnr. Af-2014/139813 Datum: 2014-03-21 Region Skåne Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Arbetsförmedlingen har tagit del av Regions Skånes

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag

Från idéer till framgångsrika företag UPPDRAG TILLVÄXT Från idéer till framgångsrika företag ALMI FÖRETAGSpartner När idéer ska utvecklas och företag ska växa. Svenska innovationer och affärsidéer har lagt grunden till många små och medelstora

Läs mer

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se

Läs mer

Nationella upphandlingsstrategin Beslut fattas under torsdagens regeringssammanträde.

Nationella upphandlingsstrategin Beslut fattas under torsdagens regeringssammanträde. Promemoria 2016-06-27 Finansdepartementet Peter Skeppström Nationella upphandlingsstrategin Beslut fattas under torsdagens regeringssammanträde. Varför en nationell upphandlingsstrategi? Aldrig tidigare

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) Öppna dörren till arbetsmarknaden

Motion till riksdagen: 2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) Öppna dörren till arbetsmarknaden Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) Öppna dörren till arbetsmarknaden Sammanfattning Idag har över 340 000 fler människor ett jobb att gå till än när alliansregeringen

Läs mer

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och

Läs mer

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Mattias Esbjörnsson, +4684733293 Mattias. Esbj ornsson@ VINNOVA. se Projektnr Ert diarienr 1(2) N2009/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan Dir. 2015:36 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de

Läs mer

Teknikföretagens inspel till regeringens nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Teknikföretagens inspel till regeringens nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Teknikföretagens inspel till regeringens nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Teknikföretagen välkomnar regeringens initiativ att utforma en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Vi ser en stor

Läs mer

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration

Läs mer

Motion. Landskrona i arbete

Motion. Landskrona i arbete Motion Socialdemokraterna LANDSKRONA 2008-04-28 Socialdemokratisk politik det är att vilja förändring därför förändring ger löften om förbättring, näring åt fantasi och handlingskraft, stimulans åt drömmar

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

7. Öka kompetensen och attraktiviteten

7. Öka kompetensen och attraktiviteten 7. Öka kompetensen och attraktiviteten All utveckling kommer från motiverade, engagerade och kompetenta medarbetare som gemensamt strävar mot verksamhetens mål. Det är således avgörande att medarbetarnas

Läs mer

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Utlåtande 2012: RI (Dnr 231-1361/2011) Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion

Läs mer

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Lönestrategi 2016-2018

Lönestrategi 2016-2018 LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens

Läs mer

Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun

Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Inriktning Grunden i Södertälje kommuns internationella arbete är denna policy som är antagen av kommunfullmäktige. Internationella policyn anger de

Läs mer

Kommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74

Kommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74 Kommittédirektiv Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås Dir. 2010:74 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juli 2010 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt beredning,

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1.

Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1. Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1. Här är de samlade svaren från riksdagspartierna med motiveringarna till svaren på frågorna. Moderaterna Ja, Alliansen vill inom ramarna för vår

Läs mer

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER

SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER Flera frågor kring Nya Visit Dalarna diskuterades kring borden under Up to Date. Vad krävs av oss i Dalarna för att vi ska fördubbla omsättningen till 2020? Dalarna

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investerings främjande för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri

Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investerings främjande för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri e Regeringen Regeringsbeslut 2016-11-24 N2016/07305/FÖF 14 Näringsdepartementet Sveriges export- och investeringsråd Klarabergsviadukten 70 111 64 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt

Läs mer

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller.

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller. PiiA Bakgrund till PiiA På G Vad händer Strategisk förnyelse digitalisering Teknik Processer den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar.! Affärsmodeller Kompetens Teknikutveckling - Utveckling

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet. Fler nya hem

Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet. Fler nya hem Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet Fler nya hem Bostadsbristen är stor då det under en lång tid har byggts alldeles för få bostäder. Bostadsbyggandet har också varit lägre i

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer