Bolagsstämma. Elverket Vallentuna aktien

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2 Bolagsstämma Elverkets ordinarie bolagsstämma hålls onsdagen den 5 maj kl i Mathiasgården, Kyrkvägen 4 i Vallentuna. Anmälan Aktieägare som önskar deltaga i bolagsstämman skall dels vara införd i den utskrift av aktieboken som görs av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) per 28 april 2010 och dels senast kl måndagen den 3 maj 2010 anmäla sin avsikt att deltaga i bolagsstämman. Anmälan kan göras på följande sätt: Telefon Fax Bolagets hemsida Post till Elverket Vallentuna AB (publ), Box 36, Vallentuna Vid anmälan uppges namn, person-/organisationsnummer, adress, telefonnummer, aktieinnehav samt eventuella biträden. Sker deltagandet med stöd av fullmakt bör denna sändas in i samband med anmälan om deltagande i bolagsstämman. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att äga rätt att deltaga i bolagsstämman. Tillfällig ägarregistrering bör göras i god tid före onsdagen den 28 april Vägbeskrivning från Stockholm: Mathiasgården ligger i anslutning till Vallentuna kyrka på Kyrkvägen 4 i Vallentuna. Koordinater: Lat N Lon E Roslagsbanan från Östra station mot Kårsta, hållplats Vallentuna station. C:a 500 m promenad via Centralvägen över Väsbyvägen mot Vallentuna kyrka. - Alternativt tunnelbanans röda linje mot Mörby centrum, hållplats Danderyds sjukhus. Buss 610 mot Vallentuna, hållplats Vallentuna station. Elverket Vallentuna aktien Den totala omsättningen av Elverkets aktier på AktieTorget under året uppgick till ( ) aktier, motsvarande ett värde av cirka 5,1 (10,7) Mkr. Under årets börsdagar omsattes aktier för i genomsnitt (94 688) kr per börsdag. Högsta betalkurs under året noterades till 59,00 (70,00) kr och lägsta till 40,00 (35,00) kr. Elverkets tio största ägare enligt aktieboken Aktieägare Antal % E.ON Sverige AB ,85 % Vallentuna Kommun ,61 % Görel Bergdahls Konsult AB ,56 % Vallentuna Församling ,27 % Uppsala Akademiförvaltning KB ,07 % Össeby Församling ,86 % Ålund, Per-Erik ,79 % Johansson, Carl-Magnus ,58 % Elverket Vallentuna-okänd ägare ,56 % Kraus, Shoshana ,47 % Femårsöversikt Omsättning Rörelseresultat Finansnetto Rörelsemarginal 4,6 2,1 7,1 5,4 8,1 Avkastning på genomsnittligt operativt kapital 12,4 5,0 13,5 13,3 26,7 Vinst per aktie (kr) 2,06 1,05 2,28 1,47 2,53 Kursutveckling 5 år Vänster Y axel -kurs i SEK, Höger Y axel procentuell utveckling under perioden - Med bil, tag Norrtäljevägen till avfart Vallentuna. I Vallentuna åk mot Upplands Väsby över järnvägen och fortsätt rakt fram på Väsbyvägen, tag första vänster efter c:a 500 m och vänster igen in på Kyrkvägen. Parkering finns vid Vallentuna kyrka, Mathiasgården ligger mitt emot kyrkan. Utdelning Avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås måndagen den 10 maj Utbetalning beräknas då kunna ske genom Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) med början fredagen den 14 maj Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att utdelning lämnas med 1,0 kronor per aktie. Källa: DI Trader, ELV elverket blå kurva OMXS= OMX Stockholms index röd kurva Tidplan för ekonomisk information Delårsrapport för första kvartalet: 29 april 2010 Delårsrapport för andra kvartalet: 26 augusti 2010 Delårsrapport för tredje kvartalet: 22 oktober 2010

3 VD har ordet Återhämtning för Elverket Under året fyllde Elverket 90 år. I snart ett sekel har Elverket Vallentuna svarat för ljus och kraft åt sina kunder, majoriteten av dessa finns numera runt om i hela Sverige. De senaste åren har varit händelserika och svårförutsägbara med tvära kast på elmarknaden vilket hastigt kan påverka vår verksamhet och det kräver flexibilitet och möjlighet till snabb omställning var inget undantag utan präglades under inledningen av året av kraftigt fallande elmarknadspriser på elbörsen Nordpool från en hög nivå, och därefter en kraftig prisuppgång samt en fortsatt volatil valuta som en konsekvens av finanskrisen. Elverket startade bra men hade en tuffare avslutning på året. I juli trädde den nya lagen om nya fjärravlästa mätare i kraft. Syftet med reformen är ökad kundnytta med mer exakt mätning och debitering. Övergången till det nya systemet gällde alla eldistributionsbolag i landet vilka Elverket är beroende av då Elverkets kunder finns i stort sett alla nätområden. Övergången innebar stora inkörningsproblem för hela marknaden och många mätvärden som vi beräknar debiteringen utifrån saknades. Under senhösten var vi ikapp efter mycken möda och stor arbetsinsats. Nämnas bör att Elverket var en av de första i bolagen Sverige att byta ut alla gamla mätare redan 2004, långt innan lagförslaget lades fram. Med vinterns intåg i slutet av året slog kylan till med kraft vilket kraftigt ökade elförbrukningen, i kombination med låg produktionskapacitet i Sverige, som sammantaget medförde att elpriset rusade till historiskt höga nivåer. Pristurbulensen på elbörsen NordPool under december i kombination med kraftigt ökade volymer medförde svårigheter att prissäkra tillkommande volymer till rimlig prisnivå. Elverkets affärssegment Elhandel kämpade mot dessa elprisrörelser och stora volymuttag från kunderna och fick köpa till volym till höga marknadspriser samt hade problem med att fullt ut kunna säkra sig mot prisområdesrisker. Detta påverkade försäljningsmarginalerna och resultatutvecklingen under främst kvartal fyra. Dessa problem har kvarstått under inledningen av år Den ökade volymen på grund av det kyligare väderläget har till viss del en motsatt effekt för affärssegmentet Elnät vilket innebär en viss stabiliserande inverkan på koncernens resultat som helhet. Affärsvolymen i koncernen ökade under året med drygt 3 % jämfört med föregående år till en ny rekordnivå på drygt 370 miljoner kronor. Omsättningsökningen är hänförlig till affärsområdena Elhandel och Elnät och beror på ökad volym elförbrukning men även på höga elmarknadspriser under inledningen av året. Rörelseresultatet i koncernen förbättrades jämfört med föregående år, till drygt 17,1 miljoner kronor jämfört med 7,5 miljoner kronor föregående år. Elverket visade sammantaget på en stark återhämtning under året jämfört med fjolåret och bolagets affärsområden utvecklades väl i sina respektive kärnaffärer sett till förutsättningar och omvärldsfaktorer, med en sammantagen volym-, och resultatökning för koncernen som helhet. Elverket presterade därför totalt sett ett bra år, i linje med den lagda affärsplanen. 3 (47) 3

4 Eldistribution Elnätsaffären arbetade under året med att se över, anpassa och trimma verksamheten då nybyggnadstakten inom koncessionsområdet var lägre än normalt på grund av lågkonjunktur och finanskris. Istället gjordes en omställning mot reinvesteringar i det befintliga nätet för att förbättra leveranskvalitet, säkerhet samt minska omkostnader och därmed skapa en god resultatutveckling. Elnätverksamheten har utvecklats med 164 nya anslutningar till totalt kunder (13 302). En återhämtning i byggkonjunkturen börjar nu skönjas. Elförsäljning Elhandel har totalt sett haft en positiv volymtillväxt om ca 4 % under 2009 vilket är glädjande sett i ljuset av den totala elmarknaden i landet som minskade med drygt 4 %. Företagsmarknaden har vuxit under året medan privatsidan är stabil men uppvisar en högre leverantörsbytes takt än tidigare. Konkurrensen hårdnar och privatkunderna är mer aktiva och informerade kring möjligheter att byta till en ny elleverantör vilket så sker. Inflödet av nya kunder var mycket stort under året men vi kunde samtidigt notera ett större utflöde av kunder än tidigare. Antalet kunder i affärssegmentet elhandel uppgår vid årsskiftet till st. ( st.). Bredband Elverkets bredbandsverksamhet är bolagets minsta affärssegment men visar glädjande på fortsatt god lönsamhet även om resultatet minskade något då anslutningstakten var betydligt lägre än normalt under året. Lönsamhetsnivån beror i huvudsak på en ny affärsmodell med extern partner samt arbete med intern effektivisering. Aktiens utveckling Elverkets aktier noteras på Aktietorget. Antalet aktieägare uppgick 31 december till 1 211st. (1 221st.). Kursen på aktien noterades till 44,70 kr på årets första börsdag och till 42,30 kr på årets sista börsdag med en högsta notering med 59,00 kr den 31 augusti och lägsta notering 40,00 kr den 19 januari. Tack för i år! Under året firade Elverket 90 år på marknaden vilket vi bland annat uppmärksammade med aktiviteter för kunder och medarbetare vilket förgyllde firandet. Avslutningsvis vill jag tacka våra aktieägare, kunder och självfallet alla medarbetare för hårt arbete och goda insatser under året. Jonas Borgardt VD och koncernchef 4 (47) 4

5 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören i Elverket Vallentuna AB (publ), org nr , avger härmed årsredovisning för Allmänt om verksamheten Elverketkoncernen, Elverket, består av moderbolaget Elverket Vallentuna AB och dess dotterbolag Elverket Vallentuna El AB. Elverket Vallentuna AB äger och förvaltar eldistributionsnätet inom Vallentuna kommun samt äger och driver ett fiberoptiskt kommunikationsnät (s.k. bredband). Elverket Vallentuna El AB agerar inom elhandel och säljer el till slutkund. Elhandelsverksamheten har de senaste åren växt kraftigt och motsvarar nu ca 80 % av omsättningen. Moderbolaget är ett svenskt aktiebolag (publ), med säte i Vallentuna, Sverige. Adressen till huvudkontoret är Moränvägen 12, Vallentuna. Elverket noterades på Aktietorget 2002 som det enda nationellt noterade elbolaget i Sverige. Aktietorget är sedan mars 2007 en handelsplattform (MTF - Multilateral Trading Facility) med tillstånd från Finansinspektionen. Antalet aktieägare uppgår till 1 211st. (1 221st.) och antal aktier uppgår till st. ( st.). Elverkets mission är att livet som elkund skall vara lätt och lönsamt Med det menas bl.a. att Elverket : - skall verka för att skapa enkla, tillgängliga, tydliga och trovärdiga lösningar för kunden - med personlig närvaro och ansvar lösa kundens problem vilket skapar förtroende och lojalitet från kunden - skall vara top of mind hos kunderna när det gäller prisvärdhet och att göra en bra affär! Affärsegment Elnät Elverket Vallentuna AB äger och förvaltar eldistributionsnätet i Vallentuna kommun. Elverket är nätkoncessionsinnehavare och det innebär att bolaget står under Energimarknadsinspektionens tillsyn. Vallentuna är en kommun som fortsätter att växa. Under året har ytterligare 164 nya anläggningar anslutits till nätet och det totala kundantalet är nu uppe i st. ( st.). Energi och effektförbrukning Den totala energiförbrukningen i Elverkets nät var 246 GWh under 2009, vilket är 11 miljoner mer än föregående år. Årets högsta effektuttag 63,6 MW noterades 4 januari. Driftstörningar Antalet driftstörningar under året var 56 st vilket är en låg nivå. Medelavbrottstiden per kund under året var 29 min (inkl planerade avbrott), vilket är väl under snittet i landet för motsvarande nät. Huvudorsakerna till den korta tiden är dels att nätet inte är väderkänsligt och dels personalens snabba beredskapsinsatser när något händer. Inget avbrott var i närheten av den gräns på 12 timmar då avbrottsersättning till kund skall utgå. 5 (47) 5

6 Elmarknadsinspektionens tillsyn Lagstiftningens krav på nätkoncessionsinnehavare uppdateras fortlöpande och Elverket strävar efter att fullgöra sina åtaganden med kvalitet och kompetens. Detta är en resurs- och tidskrävande uppgift som kräver investeringar i system, kompetens och administration. Elnätsavdelningen och ekonomiavdelningen samt företagets revisorer engageras i arbetet. Fjärravlästa mätare Under 2009 inträdde en ny lag om månadsvis avläsning av elmätaren, vilket i praktiken innebär fjärravläsning av kundernas förbrukning. Elverket var tidigt ute och har sedan många år ett väl fungerande system för detta. Under året upptäcktes dock kommunikationsproblem för ett mindre antal mätare och ett utbytesprogram för aktuell delserie har påbörjats. Elverket driver tillsammans med Teknikbyrån i Sverige AB ett stadsnät i Vallentuna. Teknikbyrån är den oberoende kommunikationsoperatören i fibernätet och Elverket ägnar sig åt kärnverksamheten, nämligen att bygga och förvalta nätet. Tack vare samarbetet levereras TV, telefoni och Internet med hög hastighet genom Elverkets fiberkablar. Totalt har vi idag ca 3000 hushåll som på något sätt får sina tjänster levererade genom Elverkets fiberkablar. Affärssegment Elhandel Under 2009 har Elverket återigen haft en volymtillväxt. Det beror till största delen på ökad försäljning till företagskunder. De nya kunderna hittar oss i första hand via webben där vi ofta placerar oss i topp på de olika Internet plattformar för jämförelse av elpriser som finns. Kunden får sedan anpassade offerter efter behov och krav. Även privatpersoner hittar oss först och främst via webben. Under 2009 har Elverket provat på s.k. eventförsäljning som en ny kanal att hitta nya kunder, på olika platser, t ex köpcentra. Detta har gjorts dels i egen regi, dels genom samarbete med eventförsäljningsföretag. Vi har fortsatt vår strategi att aktivt arbeta med vår prissättning. Det ger oss en konkurrensfördel när marknadspriserna är volatila. Vi kan snabbt ändra vårt erbjudande och ha rätt pris och rätt produkt till kunderna. Omsättningen ökade 2009 till en ny rekordnivå på tkr jämfört med tkr för Resultatet har förbättrats väsentligt 2009 jämfört med föregående år. Elmarknaden Elpriserna har under 2009 präglats av stora svängningar. Året inleddes med ett prisfall, från en hög nivå, som under mars till juni återigen vände till kraftiga prisuppgångar. Hösten blev sedan en blandning av upp- och nedgångar där de många meddelandena om förseningar i revisionen av de svenska kärnkraftverken skapade oro på marknaden. I mitten av december kom kylan samtidigt som stora delar av kärnkraften fortfarande var under revision, vilket gav extrema pristoppar under vissa timmar. Inom slutkundsmarknaden har antalet leverantörsbyten totalt sett ökat igen efter trendbrottet 2008 då kundernas vilja att byta leverantör minskade efter flera år av ökat antal leverantörsbyten. Marknadskopplingen till kontinenten blir allt tydligare och prisbildningen kommer att harmoniseras ytterligare i takt med genomföranden av planerade kabelprojekt. Det genomsnittliga spotpriset System har under året varit 37,22 öre/kwh (43,12 öre/kwh) och det genomsnittliga spotpriset Stockholm har varit 39,28 öre/kwh (49,16 öre/kwh). 6 (47) 6

7 Kundkommunikation Under våren annonserade vi lokalt på olika orter och regioner för att attrahera nya kunder. Kampanjen fick stor uppmärksamhet och många kunder visade sitt intresse. Kampanjen tydliggjorde behovet av att ytterligare förenkla avtalstecknandet för kunderna och Elverket arbetar sedan dess med ett fullmaktsförfarande som möjliggör för kunden att bli kund med endast sina personuppgifter som grund. Det möjliggör både TM (telemarketing) och eventförsäljning samt förenklar tecknandet av avtal på webben. Under året har Elverket lanserat produkten VindEl. Miljöfrågan fortsätter vara den fråga som engagerar våra kunder mest och vi får i allt större utsträckning frågor från väl pålästa kunder som känner ett behov av att med hjälp av sin elanvändning påverka miljön på ett positivt sätt. VindEl som är en tydlig produkt som vi dessutom kan sälja till ett av Sveriges mest konkurrenskraftiga pris är ett försök att möta dessa kundönskemål. Under året har vi återigen blivit nominerade till priset SM i Telefoni och Kundservice. Det är roligt och inspirerande att ha nått upp till såväl kvantitativa, som kvalitativa, målsättningarna i tävlingen. Självklart är en god kundservice med korta svarstider och hög kompetens ett viktigt verktyg för att behålla våra kunder och attrahera nya. 7 (47) 7

8 Nettoomsättning och resultat Omsättningen år 2009 ökade med 3,3 % till en ny rekordnivå på tkr jämfört med tkr föregående år. Omsättningsökningen är hänförlig till segmenten Elhandel och Elnät med ökad volym och förändrad kundmix. Resultatet har kraftigt förbättrats 2009 jämfört med föregående år. Rörelseresultatet mer än fördubblades och uppgår till tkr 2009 jämfört med tkr år Resultatökningen är främst hänförligt till Elhandel men även Elnät där resultatet förbättrades. Under det fjärde kvartalet 2009 mattades resultatutvecklingen och Elverket koncernen som helhet visade en lägre resultatnivå jämfört med samma period föregående år med tkr (3 583 tkr). Främst Elhandel visade en resultatmässig tillbakagång i slutet av kvartal fyra. Detta förklaras av en extremt turbulent elmarknad med starkt ökad efterfrågan på grund av kyligare väderläge kombinerat med minskat utbud i svensk elproduktion. Effekten av detta innebar höjda prisnivåer och en påtagligt ökad elförbrukning mot normalt. Pristurbulensen på elbörsen NordPool under december i kombination med kraftigt ökade volymer har medfört svårigheter att prissäkra tillkommande volymer på rimlig prisnivå. Dessa problem har kvarstått under inledningen av år Elhandel har haft en positiv volymtillväxt under Volymen har ökat med 3,3 % medan antalet kunder i stort har varit oförändrad; st. Volymen på den svenska elmarknaden har under samma period minskat med 4,3 %. Elverket Vallentuna AB äger och förvaltar eldistributionsnätet i Vallentuna kommun. Elverket är nätkoncessionsinnehavare och det innebär att bolaget står under Energimarknadsinspektionens tillsyn. Vallentuna är en kommun som fortsätter att växa. Under året har ytterligare 164 nya anläggningar anslutits till nätet och det totala kundantalet är nu uppe i Årets resultat uppgår till tkr (9 635 tkr). Affärssegmentet Bredband visar fortsatt god lönsamhet men resultatet minskade något jämfört med samma period föregående år. Detta beror på färre anslutningsavgifter då nybyggnationen avstannade helt under året. Resultatet minskade jämfört med föregående år till tkr (1 903 tkr). Resultat före skatt uppgår till tkr (7 870 tkr) och efter skatt till tkr (6 822 tkr). Rörelsemarginalen uppgår till 4,6 % (2,1 %) och avkastningen på genomsnittligt operativt kapital till 12,4 % (5,0 %). Soliditeten uppgår till 54 % (41 %). Resultat per aktie utgör 2,06 kr (1,05 kr). Styrelsen föreslår en utdelning om 1,0 kr (0,50 kr) per aktie. Derivatinstrument Det verkliga värdet på Elverkets portfölj av elderivat uppgår till 30 tkr ( tkr). Av det verkliga värdet på elderivaten redovisas 100 % som komponent i eget kapital och uppskjuten skatt. Värdet matchas av kontrakterade fasta priser med kunder. Likviditet och finansiell ställning Likvida medel exklusive ej utnyttjade krediter och spärrade medel uppgår till tkr (3 894 tkr). Därutöver finns tkr på spärrade valutakonton i EUR som säkerhet för elderivat. Vid balansdatum var checkkrediten utnyttjad med 0 tkr ( tkr). Koncernens egna kapital uppgår till tkr ( tkr), vilket motsvarar en soliditet på 54 % (41 %). Ökningen av soliditeten beror främst på ett positivt resultat samt att värdet på elderivaten ökat. 8 (47) 8

9 Investeringar Elverkets investeringsprogram med inriktning på att göra ett bra nät ännu bättre fortgår löpande. Nätets goda standard har medfört att avbrott och störningar kunnat hållas på en mycket låg nivå. De totala bruttoinvesteringarna under året uppgår till tkr ( tkr). Den övervägande delen av 2009 års investeringar har varit reinvesteringar i nätet samt nybyggnad. Miljöinformation Elverket Vallentuna El AB är licensierat av Svenska Naturskyddsföreningen att leverera el enligt kriterierna för "Bra Miljöval". Ingen del av koncernens verksamhet är tillstånds- eller anmälningspliktigt enligt miljöbalken. Styrelsens arbete Elverkets styrelse består 2009 av sju ledamöter utsedda vid årsstämma. Under 2009 har styrelsen haft 6 protokollförda ordinarie sammanträden. Vid samtliga möten har merparten av ledamöterna deltagit. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som bl a syftar till att tillgodose styrelsens behov av informations- och beslutsunderlag. Elverket har inga speciella fasta arbetsgrupper eller kommittéer utan frågor behandlas av styrelsen i sin helhet. Styrelsens ordförande väljs vid stämman. Styrelseordförandens roll är att leda styrelsens arbete. Ingen i styrelsen har någon operativ roll i bolaget. Styrelsens sammansättning framgår på sidan 47. Ersättning till ledande befattningshavare För att attrahera och behålla kvalificerade medarbetare ska Elverket erbjuda konkurrenskraftiga totala ersättningspaket, utan att vara marknadsledare när det gäller ersättningar. Principerna för ersättning och andra anställningsvillkor för ledningsgruppen godkändes på årsstämman 2009 och beskrivs mer utförligt i not 6. Ägarförhållanden Elverket Vallentuna AB hade vid räkenskapsårets utgång 1 211st. (1 221st.) aktieägare. De 10 största aktieägarnas innehav utgjorde tillsammans 60,63% (59,58 %) av det totala ägandet. Förteckning över de största aktieägarna lämnas på sidan 2. Moderbolaget Moderbolagets omsättning uppgår till tkr ( tkr). Rörelseresultatet uppgår till tkr ( tkr) och resultatet efter finansiella poster till tkr ( tkr). Likvida medel uppgår till tkr (3 877 tkr). Eget kapital inklusive kapitalandel i obeskattade reserver i moderbolaget uppgår till tkr ( tkr), vilket motsvarar en soliditet på 48 % (44 %). 9 (47) 9

10 Nyckeltal inom koncernen Rörelseresultat, tkr Rörelsemarginal, % 4,6 2,1 7,1 5,4 8,1 Synligt eget kapital, tkr Soliditet, % Avkastning på genomsnittligt eget kapital, % 11,5 5,8 11,8 7,7 13,9 Avkastning på genomsnittligt operativt kapital, % 12,4 5,0 13,5 13,6 26,7 Definitioner: Rörelsemarginal: Eget kapital: Soliditet: Avkastning på eget kapital: Avkastning på operativt kapital: Operativt kapital: Rörelseresultat/Nettoomsättning Summa eget kapital enligt balansräkning Eget kapital/balansomslutning Årets resultat/genomsnittligt eget kapital Rörelseresultat/Genomsnittligt operativt kapital Balansomslutningen minskad med likvida medel och andra räntebärande tillgångar och minskad med icke räntebärande skulder Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 10 (47) 10

11 Risker och riskhantering Riskhantering är en integrerad del av Elverkets verksamhetsplanering, utveckling och resultatstyrning. Syftet med riskhanteringen är att öka genomförbarheten av Elverkets strategi, samt att stödja verksamheten i att uppnå finansiella mål. Elverket utsätts genom sin verksamhet för ett flertal olika typer av finansiella, strategiska och operativa risker. Den primära källan till finansiell risk är elpriserna, som påverkas av det nordiska vädret men även den globala prisutvecklingen på bl.a. kol och olja. Elhandelsverksamheten är det affärssegment som är finansiellt mest känslig och riskerna inom elhandeln kan väsentligt påverka resultatet. Förutom elprisrisken påverkas elhandeln också av volymrisk, valutarisk, prisområdesrisk och profilrisk. Nätverksamhetens risker är främst koncentrerade till risker av teknisk natur såsom stora driftstörningar, haverier, miljöutsläpp och nätförlustrisk. Även politiska och legala risker såsom regulatoriska förändringar av koncessionen påverkar i hög grad resultatet. Genom löpande arbete av skadeförebyggande åtgärder, gott underhåll, utbildning och förbättring av administrativa rutiner identifieras och minimeras dessa risker. Koncerngemensamma risker är kundkreditrisk, likviditetsrisk, kassaflödesrisk och ränterisk. Elverkets styrelse godkänner koncernens riskpolicy och riskmandat, medan den operativa delen hanteras av bolagets ledningsgrupp och Risk Manager. Elverket utvecklar kontinuerligt riskhanteringen för att anpassas till förändrade marknadsvillkor och förändringar i verksamheten. 1 Finansiella riskfaktorer 1.1 Marknadsrisk Prisrisk Prisrisk uppkommer när avtal sluts med kunder till fast pris. Elverket hanterar prisrisk genom att prognostiserade framtida kraftleveranser prissäkras med hjälp av standardiserade finansiella instrument. Prisrisk definieras som noll när såld volym är lika med finansiellt säkrad inköpt volym för leveransperiod. Avvikelser från detta är utsatt för prisrisk. Det finns aldrig en perfekt matchning mellan förväntad försäljning till fast pris och den finansiellt säkrade volymen. Detta beror på att försäljning mot kund och inköp inte sker vid exakt samma tillfälle och på att produktindelningen i de finansiella kontrakten inte matchar försäljningsvolymerna. Det kan vara lönsamt att exponera sig för prisrisk genom att i förväg eller i efterhand prissäkra prognostiserade inköp. Denna exponering mäts i form av risk och utfall. För mer information om mätning och känslighetsanalys se avsnitt Prisområdesrisk Prisområdesrisken utgör osäkerhet beträffande avvikelsen i pris mellan det prisområde som kraftleveranser sker i, spotpriset Stockholm (STO), och de referenspriser de finansiella kontrakten avräknas mot, spotpriset System (SYS). Tidigare har STO-priset och SYS-priset varierat mycket lite mot varandra. Detta har dock ändrats de senaste tre åren. Under 2009 har framförallt större avvikelser mellan SYS och STO setts under perioden mitten av augusti till slutet av september, samt en extrem, och kortvarig, topp under 17 december då STO-priset var tre gånger så högt som SYS-priset (se figur nedan). I genomsnitt var prisområdesdifferensen 5 % för Prisområdesrisken hanteras genom att prognostiserade framtida kraftleveranser prissäkras med hjälp av standardiserade finansiella instrument CfD (Contracts for Differences). 11 (47) 11

12 1.1.3 Volym- och profilrisk Volymrisken består av den osäkerhet som finns i volymprognoser över tiden. Orsaken till volymvariation kan vara temperaturberoende förbrukning, förändringar i kundunderlag eller andra faktorer. Profilrisken är att förbrukningen fördelar sig ojämnt mellan tider på dygnet, veckorna eller årstiderna. Volym- och profilrisk hanteras genom regelbundna uppdateringar av volymprognoser och utvärdering av prognosvolym och verkligt utfall löpande Valutarisk Valutarisk uppstår till följd av att basvalutan för inköp på Nord Pool är euro. Eftersom svenska kronor används både för kundpriser och för övriga kostnader i verksamheten finns en risk att valutarörelser får en inverkan på resultatet i elhandelsaffären. Valutarisk uppkommer enbart vid försäljning till fast pris. Valutarisken hanteras genom att Elverket har möjlighet att säkra valutarisken genom att bolaget tecknar valutaderivat med extern part vid de tillfällen som valutamarknaden upplevs som osäker. I samband med säkring av prisrisk uppkommer valutarisk genom att elderivaten tecknas i euro. Valutakonton i euro motverkar i viss mån effekter av valutaförändringar i derivaten. Första och andra kvartalet 2009 inleddes med en fortsatt svag och samtidigt volatil krona mot euron på grund av konjunkturläget. För tredje och fjärde kvartalet har kronan förstärkts och stabiliserats Mätning och känslighetsanalys av marknadsrisk I linje med företagets riskpolicy och IFRS7 beräknas den totala marknadsrisken genom att använda valueat-risk-metoden, som baseras på historiska data. Företagets VaR (Value-at-Risk) beskriver den maximala framtida förlusten i en portfölj beräknad utifrån förväntade prisfluktuationer, med antagandet av en given 95-procentig konfidensnivå och stängningsdag 30 dagar framåt. Måttet används även i den operativa verksamheten att mäta och följa upp marknadsrisken. Generellt sett har kontraktsportföljen ett högre VaR-värde ju öppnare (osäkrad) position Elverket har och/eller om det finns en förväntan om större prisfluktuationer i framtiden. Det finns flera begränsningar med VaR-metoden som man bör vara medveten om: Det är ett mått som visar på en ögonblicksbild med existerande positioner vid ett särskilt datum, vilket inte nödvändigtvis avspeglar riskpositionen vid ett annat tillfälle. 12 (47) 12

13 VaR är ett statistiskt mått och det kan därför vid någon tidpunkt bli större, till och med ännu större, förluster än det kalkylerade VaR-måttet givet den angivna konfidensnivån. Förlusterna kan även inträffa fler dagar än den angivna konfidensnivån. Elverkets VaR från de olika finansiella derivat nyttjade för att prissäkra de fasta kontrakten, det vill säga olika finansiella derivat för säkring mot systempris, prisområde och valuta ses i tabellerna nedan. VaRtalets minskning från tidigare år är särskilt hänförlig till minskad prisfluktuation av system- och prisområdespris samt en stabilare krona. Elverkets Value-at-Risk (Euro) Finansiella instrument avseende prissäkring i Euro Analyserade per komponent: varav säkring mot systempris varav säkring mot prisområdesrisk Valutarisken anges som ett valutascenarium om 5 % på VaR justerat för öppna valutapositioner i Euro för 30 dagar framåt (Euron stärks mot kronan): Elverkets Value-at-Risk (kr) givet valutascenarium om 5 % Finansiella instrument avseende prissäkring i svenska kronor Kundkreditrisk Kundkreditrisk definieras som risken att kunder inte kan eller vill fullgöra betalningsförpliktelser avseende kommersiella fordringar. Med kommersiella fordringar avses fordringar som uppkommer vid fysisk leverans av el och andra tjänster. Effektiva rutiner vid kredit- och kravarbetet syftar till att undvika kreditförluster. Elverkets kunder är generellt sett små och därmed begränsas kreditrisken. Elverkets tio största kunder motsvarar tillsammans ca 1,6 % av omsättningen. Av Elverkets tillgångar är tkr ( tkr) utsatt för kreditrisk. Åldersanalys och kreditrisk se not Likviditetsrisk och kassaflödesrisk Svängningar på energipriset samt det faktum att förbrukningen är högre vintertid kan påverka kassaflödet avsevärt vid oväntat kalla perioder. När de finansiella elpriserna sjunker minskar värdet på tecknade elderivat så att säkerhetskravet från elbörsen NordPool kan bli mycket stort. Detta medför att likviditeten belastades med ca tkr som pga säkerhetskravet fanns på spärrat valutakonto i euro. Försiktighet i hantering av likviditetsrisk innebär att inneha tillräckliga likvida medel och säljbara värdepapper, tillgänglig finansiering genom tillräckliga avtalade kreditmöjligheter och möjligheten att stänga marknadspositioner. Finansieringsrisken hanteras genom att om lånebehov föreligger ska Elverket tillse att låneportföljen har en genomsnittlig löptid till förfall på minst två år och att fler än en långivare anlitas. Ingen upplåning sker i placeringssyfte. I moderbolaget finns en checkräkningskredit om tkr vilken var outnyttjad den 31 december I dotterbolaget finns en checkräkningskredit på tkr som vid årsskiftet ej var utnyttjad ( tkr). 1.4 Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden Elverket har inte några väsentliga räntebärande tillgångar och därför är kassaflödet från den löpande verksamheten oberoende av förändringar i marknadsräntor. Av koncernens skulder är tkr ( tkr) utsatta för ränterisk. Se vidare not 25. Elverkets räntekostnader ändras med 70 tkr om räntan ändras med 1 procentenhet. 13 (47) 13

14 Koncernens resultaträkningar Koncernens resultaträkningar, tkr Not Nettoomsättning Råvaror och förnödenheter Bruttoresultat Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Rörelseresultat 5, Finansiella intäkter 11, Finansiella kostnader Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat Moderbolagets aktieägares andel Resultat per aktie (kr) Det finns inga utstående finansiella instrument som kan ge upphov till utspädning. 30 2,06 1,05 Från den 1 januari 2009 gäller ändringar i IFRS standarden IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Enligt dessa ska vissa transaktioner som hittills redovisats direkt mot eget kapital redovisas i den nya rapporten Rapport över totalresultatet. Ändringen påverkar inte beräkningen av de belopp som rapporteras. För Elverket innebär dessa nya krav att värdeförändringarna i elderivaten ska redovisas som komponent i Övrigt totalresultat. Totalresultat för perioden består därefter av periodens resultat samt den effektiva delen av verkligtvärdeförändringarna i elderivaten minskad med uppskjuten skatt. Rapport över totalresultatet, koncernen Rapport över totalresultatet, tkr Periodens resultat Övrigt totalresultat: Förändring av verkligt värde före skatt Skatteeffekt Summa totalresultat för perioden (47) 14

15 Koncernens balansräkningar Koncernens balansräkningar, tkr Not Tillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 17, Summa anläggningstillgångar Varulager Kundfordringar 19, Övriga omsättningstillgångar Övriga finansiella tillgångar Kassa och bank 22, Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Andra reserver Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Summa eget kapital Lån 25, Derivatinstrument 17, Uppskjuten skatteskuld Summa långfristiga skulder Derivatinstrument 17, Leverantörsskulder 27, Kortfristig del av långfristiga lån 25, Checkkredit Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder (47) 15

16 Koncernens förändringar i eget kapital Övr tillskjutet kapital Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Summa Koncernens förändringar i eget kapital, tkr 2009 Aktie Kapital Andra reserver Ingående eget kapital Varav omfört till resultaträkningen Kassaflödessäkring värdeförändringar Korrigeringar 4 Årets resultat Summa förmögenhetsförändringar exkl transaktioner med bolagets ägare Utdelning Utgående eget kapital Övr tillskjutet kapital Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Koncernens förändringar i eget kapital, tkr 2008 Aktie Kapital Andra reserver Summa Ingående eget kapital Varav omfört till resultaträkningen Kassaflödessäkring värdeförändringar Årets resultat Summa förmögenhetsförändringar exklusive transaktioner med bolagets ägare Utdelning Utgående eget kapital Aktiekapital Den 31 december 2009 omfattade aktiekapitalet aktier till kvotvärdet 2 kr (2 kr). Eget kapital per aktie är 19,95 kr (15,80 kr). Andra reserver Andra reserver består av värdeförändringar avseende kassaflödessäkringar. 16 (47) 16

17 Koncernens kassaflödesanalys, tkr Not Kassaflöde från den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. Av och nedskrivning av tillgångar Orealiserad kassaflödessäkring Realisationsresultat Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) av varulager Ökning(-)/minskning (+) av rörelsefordringar Ökning(+)/minskning (-) av rörelseskulder Ökning(-)/minskning (+) av kortfristiga placeringar Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Amortering av lån Utnyttjad kredit Placering spärrat valutakonto NordPool Utdelning till moderföretagets aktieägare Kassaflöde från finansieringsverksamheten (Minskning)/ökning av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Betald ränta uppgick till 601 tkr (879 tkr) och erhållen ränta till 479 tkr (920 tkr). Erhållen utdelning uppgick till 0 tkr (0 tkr). 17 (47) 17

18 Moderbolagets resultaträkningar Moderbolagets resultaträkningar, tkr Not Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Summa intäkter Rörelsen kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Rörelseresultat 5, Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat (47) 18

19 Moderbolagets balansräkningar Moderbolagets balansräkningar, tkr Not Tillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och tekniska anläggningar Inventarier m.m Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Summa anläggningstillgångar Varulager Kundfordringar Fordringar på koncernföretag Aktuella skattefordringar Övriga omsättningstillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Övriga finansiella tillgångar 23-2 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar (47) 19

20 Moderbolagets balansräkningar forts Eget kapital och skulder Not Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan Periodiseringsfonder Långfristiga räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Kortfristig del av långfristiga lån Skulder till koncernföretag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Moderbolaget Ställda säkerheter Moderbolaget För egna skulder och avsättningar: Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Summa ställda säkerheter Ansvarförbindelser Borgensförbindelser till förmån för koncernföretag (47) 20

21 Leverantörsskulder Kortfristig del av långfristiga lån Skulder till koncernföretag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Moderbolaget Ställda säkerheter Moderbolaget För egna skulder och avsättningar: Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Summa ställda säkerheter Ansvarförbindelser Borgensförbindelser till förmån för koncernföretag Moderbolagets förändringar i eget kapital Moderbolagets förändringar i eget kapital, Tkr Aktie kapital Reserv- Fond Fritt eget kapital Summa Ingående eget kapital Utdelning Årets resultat Utgående eget kapital Ingående eget kapital Utdelning (47) 128 Årets resultat Utgående eget kapital Moderbolagets kassaflödesanalys Moderbolagets kassaflödesanalys, tkr Not Kassaflöde från den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. Av och nedskrivning av tillgångar Nedskrivning av kundfordringar - 11 Nedskrivning av varulager Realisationsresultat avyttring anl tillgångar Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av varulager Ökning(-)/minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Avyttring/minskning av finansiella tillgångar 2 - Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Erhållet koncernbidrag Amortering av lån Utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten

22 Utgående eget kapital Ingående eget kapital Utdelning Årets resultat Utgående eget kapital Moderbolagets kassaflödesanalys Moderbolagets kassaflödesanalys, tkr Not Kassaflöde från den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. Av och nedskrivning av tillgångar Nedskrivning av kundfordringar - 11 Nedskrivning av varulager Realisationsresultat avyttring anl tillgångar Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av varulager Ökning(-)/minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Avyttring/minskning av finansiella tillgångar 2 - Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Erhållet koncernbidrag Amortering av lån Utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten (Minskning)/ökning av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (47) 22

23 Noter till koncernredovisningen 1 Finansiella riskfaktorer Allmän information Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper Risker och finansiell riskhantering Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål Segmentsinformation Uppgifter om personal samt ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare Ersättningar till revisorer Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Uppgifter om intäkter och kostnader mellan koncernföretag Transaktioner med närstående Finansiella poster Råvaror och förnödenheter Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver Skatt på årets resultat Andelar i koncernföretag Materiella anläggningstillgångar Derivatinstrument Varulager Kundfordringar Övriga omsättningstillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Finansiella tillgångar och skulder, koncernen Övriga finansiella tillgångar, moderbolaget Likvida medel och Kassa och bank Upplåning och checkräkningskredit Uppskjuten inkomstskatt Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Resultat per aktie Utdelning per aktie Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser...44 Förslag till disposition beträffande moderbolagets vinst eller förlust...45 Revisionsberättelse (47) 23

24 1. Allmän information Koncernen består av Elverket Vallentuna AB (moderbolaget) och dess dotterbolag Elverket Vallentuna El AB sammantaget Elverketkoncernen, härefter kallat Elverket. Se även förvaltningsberättelsen. Moderbolaget är ett svenskt aktiebolag (publ), med säte i Vallentuna, Sverige. Adressen till huvudkontoret är Moränvägen 12, Vallentuna. Elverket noterades på Aktietorget 2002 som det enda nationellt noterade elbolaget i Sverige. Aktietorget har i mars 2007 övergått från att vara auktoriserad marknadsplats till MTF - Multilateral Trading Facility. Genomsnittligt antal anställda för 2009 uppgår till 28. Denna koncernredovisning, med räkenskapsår som slutar den 31 december 2009, har den 13 april 2010 godkänts av styrelsen för offentliggörande. Årsredovisningen föreläggs bolagsstämman den 5 maj 2010, för fastställande. 2. Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. a. Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) så som de har godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom EU. Koncernredovisningen är vidare upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) genom tillämpning av RFR 1.2, Kompletterande redovisningsregler för koncerner, utgiven av Rådet för finansiell rapportering. Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och RFR 2.2, Redovisning för juridiska personer. Se vidare avsnitt o Moderbolagets redovisningsprinciper. Tillämpade redovisningsprinciper är samma som de som tillämpades i koncernredovisningen under b. Grunder för upprättandet av redovisningen Koncernredovisningen baseras på historiska anskaffningsvärden, med undantag för derivativa finansiella instrument, finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning samt finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Undantagen redovisas till verkligt värde. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4. Alla belopp anges i tusentals svenska kronor (tkr) om inget annat anges. 23 (47) 24

25 c. Grunder för konsolidering Koncernredovisning a) Dotterföretag Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dotterföretaget. De finansiella rapporterna för moderföretaget och dotterföretaget som tas in i koncernredovisningen avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Dotterföretag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där moderbolaget har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen av huruvida Elverket utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. I Elverket finns bara ett dotterföretag. Förvärvsmetoden används för redovisning av dotterföretaget. Alla koncerninterna mellanhavanden, intäkter, kostnader, vinster eller förluster som uppkommer i transaktioner mellan moder -och dotterföretag elimineras i sin helhet. b) Intresseföretag Elverket har för närvarande inga intresseföretag. d. Segmentsrapportering Tidigare rekommendation avseende segmentsrapportering, IAS 14, har ersatts av IFRS 8. Identifierade rörelsesegement enligt IFRS 8 är desamma som tidigare identifierades enligt IAS 14. Uppdelningen bygger på ledningens koncerninterna rapportering. e. Omräkning av utländsk valuta a) Funktionell valuta och rapportvaluta Elverket och dess dotterföretag har svenska kronor som funktionell valuta, den valuta som används i den ekonomiska miljö där företaget huvudsakligen är verksamt, och rapportvaluta. I koncernredovisningen används således svenska kronor. b) Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser för icke-monetära poster som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas som en del av verkligt värdevinst/-förlust. f. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt enligt plan över den beräknade nyttjandeperioden. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs genast ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen. 24 (47) 25