Frågor & svar om tunnelbygget genom Hallandsås

Transkript

1 Frågor & svar om tunnelbygget genom Hallandsås

2 Tunnelbygget genom Hallandsås är ett av de mest uppmärksammade byggprojekten i Sverige de senaste åren. Med den här skriften har vi försökt besvara de vanligaste frågorna som ställs om projektet. Om du har någon eller några frågor som inte tas upp här, är du välkommen att ta kontakt med oss. Vi försöker att besvara alla frågor personligen. Kanske tar vi också med dem i en utökad upplaga av Frågor & svar om tunnelbygget genom Hallandsås

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Blir det ingen tunnel genom Hallandsås? sid 4 2. Vad har Banverket lärt sig av miljöolyckan? sid 8 3. Vad är syftet med tunnlar genom Hallandsås? sid Vad menar Banverket med att bygga tunnlarna miljösäkert? sid När slutar det läcka gift från tätningsmedlet? sid Kommer tunnelbygget att torrlägga Hallandsås? sid Vad händer med schaktmassorna? sid Hur mycket kostar projektet under tiden bygget står stilla? sid Varför satsar man inte på Projekt Bjärebanan? sid Finns det alternativ till att bygga tunnlarna? sid Vilka utredningar pågår om tunnelbygget? sid När blir polisutredningen klar? sid Varför användes Rhoca Gil? sid Vad är akrylamid och N-metylolakrylamid? sid I vilka andra ämnen förekommer akrylamid och N-metylolakrylamid? sid Vilka skador får människor av akrylamid? sid Var det nödvändigt att slakta djur och förstöra livsmedel från åsen? sid Vågar man äta livsmedel från Bjärebygden? sid Har fastigheterna på Hallandsås sjunkit i värde? sid Vilka skador har Banverket ersatt? sid Kommer det färre turister till Hallandsås i sommar? sid 64

4 Blir det ingen tunnel genom Hallandsås? Med dagens kalkyler (juni 1998) blir tunneln ca 1,5 miljarder kronor för dyr för att vara samhällsekonomiskt lönsam. Därför kan Banverket inte förorda ett fortsatt tunnelbygge. Den samhällsekonomiska kalkylen ska nu analyseras, samtidigt som alternativa och billigare byggmetoder undersöks. Eftersom frågan om tågtrafiken kring Hallandsås berör så många människor och myndigheter ska dessutom alla som vill få ta del av utredningsmaterialet och lämna synpunkter på tunnelns framtid. I november 1998 kommer Banverket att utreda synpunkter, kostnader och samhällsekonomisk lönsamhet. Då läggs ett förslag som regeringen får ta ställning till. 4

5 Sedan tunnelbygget stoppades efter miljöolyckan hösten 1997 har Banverket noggrant utrett förutsättningarna för ett fortsatt tunnelbygge samt studerat och utvärderat de alternativ till tunnel som finns. Det är främst tre frågor som ställts om varje alternativ: Vilka konsekvenser får det på miljön? Ger det en effektiv person- och godstrafik längs västkusten och i Skåne? Hur höga är kostnaderna och är det samhällsekonomiskt lönsamt? De alternativ som studerats är: Dubbelspårstunnel Enkelspårstunnel för persontrafik med godstrafiken via Markarydsbanan Upprustning av befintlig bana för persontrafik och godstrafik via Markarydsbanan Bjärebanan med dubbelspår runt åsen Nytt dubbelspår runt Hallandsås Nytt dubbelspår för persontrafik över Hallandsås på högbro Dubbelspårstunnel bästa alternativet Miljömässigt är en dubbelspårstunnel det bästa alternativet, under förutsättning att den kan byggas på miljösäkert sätt. Alternativen med Bjärebanan och de nybyggda dubbelspåren runt respektive över åsen (se sid 32) ger stora intrång i känsliga naturmiljöer och i vissa fall så kraftiga ingrepp i landskapsbilden att de blir orealistiska. Även för tågtrafiken är dubbelspårstunneln det bästa alternativet. Den ger hög kapacitet och korta restider för både 5

6 person- och godstrafiken. Övriga alternativ är klart sämre för antingen person- eller godstrafiken - och i vissa fall för båda. Det näst bästa alternativet En upprustning av den befintliga banan på åsen för persontrafiken, med godstrafiken ledd via Markarydsbanan, skulle kunna bli samhällsekonomiskt lönsam. Det är ingen idealisk lösning för järnvägstrafiken, men det enda acceptabla alternativet till dubbelspårstunneln. Klarar inte kostnadskalkylen Det som talar emot dubbelspårsalternativet är kostnaderna, som överskrider den ursprungliga beräkningen för samhällsekonomisk lönsamhet med ca 1,5 miljarder kronor. För att tunneln ska kunna byggas måste antingen kostnaderna för att bygga tunneln sänkas, eller också får nyttan med tunnelprojektet omvärderas. Hur går Banverket vidare? Eftersom tunnelprojektet berör så många - boende på Hallandsås, kommuner, företag, myndigheter m fl - är det viktigt att låta alla ta del av allt utredningsmaterial och lämna synpunkter på detta. Materialet kan beställas från Banverket och synpunkterna ska vara inlämnade senast den 9 oktober Under sommaren och hösten undersöker Banverket olika möjligheter att sänka kostnaderna för bygget genom effektivare produktionsmetoder. Samtidigt analyseras den samhällsekonomiska kalkylen med hjälp av utomstående experter. Är den korrekt? Innehåller den samtliga negativa och positiva faktorer? 6

7 Förslag i november När allt detta material har granskats fattar Banverket ett beslut om fortsättningen för tunnelprojektet. Senast den 30 november 1998 överlämnas detta underlag till regeringen för slutgiltigt beslut i frågan. 7

8 Vad har Banverket lärt sig av miljöolyckan? Man kan säga att miljöolyckan på Hallandsås påskyndade arbetet med miljöledning av verksamheten. Banverket hade redan före olyckan, i maj 1997, antagit en miljöpolicy. Den stadgar bl a att Banverket ska följa principerna i miljöledningssystemet ISO Efter miljöolyckan beslutades det att samtliga större byggprojekt skulle miljösäkras redan

9 Miljöolyckan på Hallandsås förtydligade behovet av ett fungerande miljöledningssystem balans mellan initiativ och eftertanke hos samtliga som är engagerade i ett projekt miljöutbildning på alla nivåer Järnvägen är ett miljövänligt transportmedel och Banverket ska bidra till att uppfylla riksdagens miljömål. Det är därför nödvändigt att Banverkets verksamhet miljösäkras. Tidigare har enskilda miljöfrågor utretts utan att någon övergripande policy fanns. Idag pågår ett omfattande arbete för att genomföra Banverkets miljöpolicy i praktiken. Genom att skapa klara rutiner för miljöledning ska miljöansvaret förverkligas av alla som är verksamma i projekten. Miljöpåverkan är en effekt av verksamheten, därför måste ansvaret tas på varje arbetsplats. Beslutet om att miljösäkra samtliga större projekt och att införa miljöledning enligt ISO innebär naturligtvis stora förändringar i Banverkets verksamhet. Miljöpåverkan från verkets ca 2000 anläggningar ska inventeras. För att miljötänkandet ska tränga igenom i hela organisationen kommer ca 6000 medarbetare att genomgå grundutbildning. Särskilda utbildningar genomförs också för projektledare och ledande befattningshavare. Arbetet inleddes under 1998 och uppbyggnaden kommer att pågå under de kommande två till tre åren. Banverkets centrala miljösektion förstärks, lokala miljösamordnare är tillsatta och lokala miljöprojekt uppmuntras. 9

10 Vad är syftet med tunnlarna genom Hallandsås? Hallandsåstunnlarna är en del i utbyggnaden av Västkustbanan. Västkustbanan är ett led i en ökad satsning på att föra över mer person- och godstrafik från väg till järnväg. Dels är järnvägen ett mer energisnålt transportmedel, dels leder järnvägstrafik bara till en bråkdel av de luftutsläpp av t ex koldioxid som vägtrafiken orsakar. 10

11 Trafiken mellan två kraftfulla regioner som Göteborg och Malmö förväntas att öka. Med dubbelspår, tunnel och snabbtåg kan sträckan klaras på två timmar och tio minuter. Då blir järnvägen ett starkt alternativ till biltrafiken. Hallandsås fungerar idag som bromskloss för Västkustbanan. Med nuvarande kurviga och branta sträckning måste snabbtågen köra långsammare över åsen. Största tillåtna hastighet är km/tim. Tågvikten är också reducerad till ton mot normalt Det kurviga och branta spåret står också för en stor del av förseningarna på Västkustbanan. Att bygga en tunnel genom Hallandsås handlar alltså om att skapa förutsättningar för miljömässigt förnuftiga transporter i Västsverige. Dubbelspåret genom åsen ger dels möjligheter för mer och flexiblare tågtrafik, dels löser man många problem med miljöstörningar från järnvägen när trafiken går i tunnel. 11

12 Vad menar Banverket med att bygga tunnlarna miljösäkert? Svårigheten med att bygga tunnlar genom Hallandsås är kombinationen av sprickbildningar i berget och kraftigt vattentryck. Om vatten flödar ut i tunneln försvåras arbetet och nivån på grundvattnet sjunker. Berget måste alltså tätas. Detta vill Banverket göra med betonginklädnad av tunneln, s k lining. 12

13 Minska grundvattensänkningen Målsättningen är att med lining begränsa grundvattensänkningen genom att hålla vatteninflödet i tunnlarna till under 3,5 liter per sekund och kilometer tunnel. Test av cement För att kunna täta de sprickor som släpper in grundvatten i tunnlarna har olika sorters injekteringscement testats. Problemet har varit att hitta rätt typ av cement. Den måste vara så pass finkornig att cementen tränger djupt in i sprickorna och inte bara bildar en plugg som trycks ut av vattnet innan liningen är på plats. Men cementen får heller inte vara så finkorning att den sköljs bort innan den stelnar. Här följer en steg-för-steg-beskrivning som visar hur liningen går till. Arbetsbeskrivning Liningen föregås av sprängning. I detta moment ingår normalt även förinjektering med cement, för att täta vattenläckaget under det efterföljande arbetet med liningen. Sprängningsmomentet går till så här: Injektering med cement Det första steget är att maximalt 15 meter långa hål borras in i berget. I dessa pumpas cement in. Cementen förgrenar sig från borrhålen till bergets sprickor. När cementen stelnar täpps sprickorna till och vattenflödet hejdas. Sprängning Nästa steg är att spränga ut en fem meter lång bit av tunneln. 13

14 Förstärkning med bultar Därefter förstärks tunneln genom att bultar drivs in i berget. Bultarna säkrar valvets form. Steg 1 Valvet betongsprutas Sprängningsmomentet avslutas med att valvet sprutas med betong för att inte eventuella lösa stenar ska orsaka skador under det fortsatta arbetet. Arbete från två håll Innan liningen kan påbörjas bör minst 500 meter tunnel ha sprängts ut. Därigenom kan man arbeta från två håll, via de tvärtunnlar som finns med 500 meters intervall. Liningen sker i 16 meter långa etapper och går till så här: Tunneln fylls ut med betong för att få en jämn yta Steg 2 Första gjutningen Formen är en helcylinder av stål, som förs in i tunneln. Därefter pumpas betong in i utrymmet mellan tunneln och cylinderns utsida. När betongen stelnat avlägsnas formen. Inlägg av membran För att göra tunneln vattentät monteras ett membran mot betongväggen. Membranet är en ca 3 mm tjock gummiduk. Över membranet gjuts därefter ett 50 cm tjockt betonglager. En 3 mm tjock gummiduk monteras Steg 3 Gjutningen För att skydda membranet från skador sker utläggning och gjutning i två etapper. I den första etappen placeras membranet i tunnelns undre halva och därefter gjuts tunnelns undersida. När undersidan är klar monteras membranet på tunnelns Över gummiduken gjuts ett 50 cm tjock betonglager Makadam och spår 14

15 översida och därefter gjuts det återstående betongvalvet. Därmed är en etapp av liningen avslutad. Med denna metod har man uppnått tre viktiga mål. Berget bärs av bult och betong Vattenläckaget stoppas av membranet Vattentrycket bärs av liningen 15

16 När slutar det läcka gift från tätningsmedlet? Miljögranskningsgruppen bedömer att halterna av giftiga monomerer (för definition av begreppet monomerer, se sid 42-53) i slutet av sommaren 1998 ska vara nere på en så låg nivå att risken för förorening av dricksvattenbrunnar blir försumbar. 16

17 Hur saneras berget? Det grundvatten som förorenats av de giftiga monomererna tappas ut och renas. Avtappningen av förorenat grundvatten har skett under vintern och våren Genom att borra hål som går djupare än tätningsmedlet får man kontakt med det förorenade grundvattnet, som då trycks ut i tunneln genom borrhålen. Hur mycket monomerer finns kvar i berget? Vid olyckstillfället beräknades det att mer än kilo monomerer fanns vid Norra tunnlarna, ca 100 kilo vid Mellanpåslaget och vid Södra tunnlarna några kilo. Av monomererna i Norra tunnlarna återstår efter saneringen några tiotals kilo. Saneringen vid Mellanpåslaget påbörjades första veckan i maj och beräknas pågå någon månad. Enligt Miljögranskningsgruppens bedömning var läget vid Södra tunnlarna inte akut. Om även de Södra tunnlarna ska saneras avgörs under sommaren Vad händer med monomererna som är kvar? Eftersom berget har många sprickor göms det fortfarande monomerer i svåråtkomliga fickor i berget. Dessa har under saneringsarbetet kommit i kontakt med det uttappade grundvattnet, vilket resulterat i tillfälliga höjningar av halterna i de löpande mätningar som görs under saneringen. När är saneringen klar? Efterhand som saneringen fortsatt har halterna av monomerer under våren 1998 successivt sjunkit. Saneringen av berget beräknas vara avslutad under sensommaren

18 18 Är berget en tickande miljöbomb? En mindre mängd monomerer kommer att bli kvar i berget. Saneringen kommer dock att drivas så långt att det i framtiden inte kommer att finnas någon risk för skadliga halter i omgivande brunnar. Halterna ska då uppfylla Livsmedelsverkets krav på rent dricksvatten. För att kontrollera detta framöver upprättas ett kontrollprogram.

19 19

20 Kommer tunnelbygget att torrlägga Hallandsås? Om tunnelbygget återupptas kan det resultera i fler torrlagda brunnar under byggskedet samt begränsade skador i det ekologiska systemet. Blir grundvattensänkningen begränsad under byggskedet bedömer Miljögranskningsgruppen att det ekologiska systemet återhämtat sig några år efter tunnelbyggets avslutande. 20

21 När det gäller torrlagda brunnar har Banverket skyldighet att lösa vattenförsörjningen för de fastigheter som drabbas (se sidan 62). Låt oss istället titta närmare på vilka skador som grundvattensänkningen kan tänkas orsaka i det ekologiska systemet - och varför Miljögranskningsgruppen betraktar dem som begränsade. Nederbörden viktig Svårigheten i att bedöma effekterna av grundvattensänkningen ligger i att det ekologiska systemet på åsen till stor del är beroende av ytvattnet, dvs nederbörden. Växtligheten har därför anpassat sig till den uttorkning av markerna som sker under torra somrar. Det finns alltså en naturlig tålighet mot tillfällig uttorkning. Detta händer regelbundet och såväl växtlighet som djurliv återhämtar sig. I vissa områden spelar grundvattnet en större roll. Rubbas balansen mellan yt- och grundvatten ändras förutsättningarna för organiskt liv och växtlighet. Risken för bestående skador uppstår främst om två olyckliga förutsättningar sammanfaller: 1. Grundvattensänkningen blir större och mer långvarig än beräknat. 2. Klimatet är mycket torrt under byggtiden. Känslig växtlighet På Hallandsås finns till övervägande del näringsfattiga lövskogsområden och naturbetesmarker av alltmer sällsynt slag. Där växer bl a blommor av de sorter som nämns i Taube-visan: gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. 21

22 Vid en långvarig uttorkning ökar näringsvärdet i marken och då riskerar man en trivialisering av växtligheten, dvs de sällsynta blommorna konkurreras på sikt ut av vanligare och tåligare arter som maskros och hundkex. Om dessa växter försvinner hotas även de mindre djur - fjärilar, myror och andra småkryp - som lever av just denna växtlighet. Grundvattenberoende vattendrag I de vattendrag som är grundvattenberoende lever t ex insekter, larver och andra små organismer. Om vattendragen torkar ut hotas även dessa av tillfällig och i vissa fall permanent utslagning. Återställd efter några år Banverkets målsättning är att vattenläckaget genom liningen (se sid 12) ska understiga vattendomen, dvs mindre än 3,5 liter vattenutflöde per sekund och kilometer tunnel. Om tunneln byggs kommer grundvattennivån i princip att vara återställd till sin ursprungliga nivå redan inom några år efter tunnelbyggets avslutande. Detta förutsätter att arbetena genomförs under en begränsad tidsperiod och också att tunneln blir tät. Det visar beräkningar som Miljögranskningsgruppen gjort med datorsimuleringar, vilka har kopplats till den grundvattensänkning som uppmätts hittills. Miljögranskningsgruppen bedömer därför att det ekologiska systemet har goda förutsättningar att återhämta sig naturligt när tunnelbygget avslutats. Men deras slutgiltiga bedömning kan inte göras förrän Banverket tagit fram mer detaljerad information om hur tunneln ska drivas vidare. 22

23 23

24 Vad händer med schaktmassorna? Enligt Miljögranskningsgruppens bedömning utgör schaktmassorna inget miljöhot där de förvaras just nu. De lakas efterhand ut av regnvatten och bryts ner vid kontakt med luft. Halterna som via grundvattnet läcker ut i vattendragen späds ut till ofarliga halter. 24

25 Var finns massorna? Förorenade schaktmassor från Norra tunnlarna har lagts upp på norra upplaget vid sidan av och ovanpå äldre massor som inte innehåller Rhoca Gil. Massor från Mellanpåslaget har till stor del använts; dels lokalt till tunnelbygget, dels till en del av den nya banvallen söder om Helsingborg. Massor från Södra tunnlarna utgör endast en mindre del av de massor som kan innehålla Rhoca Gil. De ligger på södra upplaget inom ett m 2 stort område. Norra upplaget Här finns den största mängden schaktmassor med Rhoca Gil. Massorna på Norra upplaget kan delas in i tre typer: rena, förorenade och blandade massor. De rena massorna består av äldre schaktmassor upplagda separat innan Rhoca Gil användes. De har flyttats till en särskild plats vid Norra tunnlarna och har efter kontroll visat sig vara rena. De blandade massorna består av ett undre lager ursprungligen rena massor från tiden innan Rhoca Gil användes och ett övre från tiden efter det att medlet började användas. Detta övre lager innehåller rester av Rhoca Gil och de från början rena undre massorna kan ha blivit förorenade av akrylamid som läckt ner från det övre lagret. För att sortera dessa blandade massor har det övre laget schaktats av och skiljts från de ursprungligen rena massorna. Eftersom akrylamid är mycket lättlöslig i vatten bedömer Miljögranskningsgruppen att eventuella rester av akrylamid i de undre massorna sköljs bort av regnvatten. 25

26 De förorenade massorna kommer från tiden efter det att Rhoca Gil började användas och lakas efterhand ut av regnvatten. Det innebär att halterna av akrylamid minskar. Kontrollmätningar Prover i grundvattnet under det norra schaktmassupplaget har tagits varje vecka sedan november Sedan den 25 mars 1998 har inga värden över den godkända gränsen 0,005 mg/l (se sid 56) uppmätts av vare sig akrylamid eller N-metylolakrylamid. Vart tar akrylamiden vägen? När det regnar tvättas massorna genom att akrylamiden löser sig i regnvattnet och delvis bryts ner av luftens syre. Den akrylamid som inte bryts ner kommer ner i grundvattnet. De nuvarande upplagen ligger på platser där grundvattnet strömmar mot relativt stora vattendrag, i norra Stensån och södra Vadebäcken. Där är utspädningen så stor att några farliga halter i vattendragen inte kan uppnås. Alltså bedömer inte Miljögranskningsgruppen att de nuvarande upplagen av schaktmassor är något hot mot miljön. 26

27 27

28 Hur mycket kostar projektet under tiden bygget står stilla? Enligt Banverkets beräkningar kostade projektet ca 65 miljoner kronor från början av oktober till slutet av Kostnaden under 1998 är hittills ca 90 miljoner kronor, varav skadereglering utgör 12 miljoner och sanering 40 miljoner kronor. 28

29 Den totala budgeten för tunnelbygget är i dag 2,8 miljarder kronor. Projektet hade i slutet av maj 1998 kostat 1066 miljoner kronor. Om tunnelbygget ska fullföljas och man väljer att använda lining (betonginklädnad) för huvuddelen av tunnelsträckningen, kommer kostnaden att bli högre än budgeterat. En totalkostnad för att slutföra tunnelbygget kan inte anges i dag. Om tunnelbygget inte ska fullföljas tillkommer kostnaden för att återställa åsen där tunnel har grävts. Det är nödvändigt med lining av de befintliga tunnlarna för att säkra grundvattennivån och detta beräknas sammantaget kosta ca 500 miljoner kronor. 29

30 Varför satsar man inte på Projekt Bjärebanan? Negativ miljöpåverkan och alltför höga kostnader talar emot förslaget. 30

31 En ideell projektgrupp presenterade i våras ett förslag till en ny dubbelspårig järnväg som alternativ till tunnlarna genom Hallandsås, den s k Bjärebanan. Bjärebanan skulle till stor del gå i samma sträckning som befintlig bana, men nergrävd så att den går tio meter lägre genom Sinarpsdalen. Söder om Grevie går banan i nytt läge väster om befintlig bana, för att ansluta till den befintliga banan söder om Förslöv. Bjärebanan är 12,8 km lång, vilket är 1,2 km kortare än den befintliga banan men 2,8 km längre än med tunnlar genom Hallandsås. Med 10 promilles lutning kan även tunga godståg köras i 250 km/tim på banan. Negativt för miljön Banverket har granskat förslaget och finner det intressant, men bedömer att förslaget inte klarar en jämförelse med tunnelalternativet. Miljögranskningen har gjorts av Ekologgruppen i Landskrona. De pekar på att förslaget innebär en rad miljöproblem. Profilsänkningen genom Sinarpsdalen kommer att medföra negativa konsekvenser för naturmiljöerna under byggtiden. Naturmiljöerna är värdefulla och kan knappast återskapas. Den nya sträckningen, söder om Grevie till söder om Förslöv, påverkar dessutom en mindre del av naturreservatet Grevie backar och ett värdefullt mindre lövskogsområde. Övriga synpunkter Utöver detta - samt att restiden jämfört med tunneln blir 1-2 minuter längre och lutningen dubbelt så stor - kommer ytterligare negativa konsekvenser. Under byggandet av sträcka nr 5, Sinarpsdalen Korrodsmölla-Grevie norra, måste tågtrafiken stängas av under hela byggperioden, dvs 6-8 månader. Detta är helt oacceptabelt. Kostnaden för Bjärebanan inklusive avslutande av tunnelbygget bedöms dessutom bli dyrare än vad som angivits i utredningen. Banverket kommer därför inte att utreda Bjärebanan vidare. 31

32 Finns det alternativ till att bygga tunnlarna? Banverkets utredningar visar att det bästa alternativet till tunnlarna är att den befintliga banan används för persontrafik medan godstrafiken leds via Markarydsbanan, som rustas upp och får ökad kapacitet. 32

33 Eftersom Banverket inte bedömer det som meningsfullt att utreda Bjärebanan vidare (se sid 30) återstår följande alternativ till tunnlarna genom Hallandsås: Banan leds förbi Hallandsås Detta alternativ innebär att banan leds öster om Hallandsås. En ny bana kan t ex vika av strax söder om Laholms nya station och sedan gå i närheten av riksväg 24 mot Örkelljunga och nära E4 mot Åstorp. Detta skulle innebära ca 80 km nytt dubbelspår och ca 30 km längre resväg. De stora markanspråken, de enorma kostnaderna för ny bana och den längre restiden gör att alternativet inte är realistiskt. Persontrafik på ny bana över Hallandsås Om godstrafiken leds via Markarydsbanan kan en ny bana för persontrafik byggas över Hallandsås. En bana med 25 promilles lutning kan vika av strax norr om Båstads nya station och sedan följa E4 till Hjärnarp, där den viker av mot Ängelholm. Detta alternativ kan t o m ge kortare restid än tunnel genom Hallandsås, men det innebär att stigningen måste påbörjas ca fem km på ömse sidor om Hallandsås. Detta skulle leda till stor förändring av landskapsbilden, eftersom ca 9 km långa broar med upp till 70 meters höjd måste byggas. En annan nackdel är att godstrafiken trots denna investering måste ledas via Markaryd. Slutsats Det är svårt att hitta något bra alternativ till tunnlarna genom Hallandsås. Även om man skulle bygga en enkelspårstunnel kan det krävas det två tunnelrör för att klara kraven på utrymningsvägar. 33

34 Att bygga dubbelspår som delvis följer den befintliga sträckningen (ungefär som Bjärebanan) har många förtjänster, men Sinarpsdalens miljö försämras och kostnaderna blir ungefär lika stora som för att avsluta tunnelbygget. Den södra delen av Bjärebanan påverkar en mindre del av landskapet och är därför mer intressant att studera. Mot detta talar dock att fler stora ingrepp på Bjärehalvön inte känns realistiska. Det mest realistiska alternativet Den befintliga banan över Hallandsås används för persontrafik medan godstrafiken leds över Markarydsbanan, som rustas upp och får mer kapacitet. Med byte av spår och bättre signalsystem kan restiden kortas med ca 3 minuter jämfört med dagens bana. Den ökade trafiken på Markarydsbanan kräver dock att kapaciteten på Södra stambanan byggs ut söder om Hässleholm. Detta alternativ kan genomföras för rimliga kostnader, utan omfattande intrång i miljön och med acceptabla restider. 34

35 35

36 Vilka utredningar pågår om tunnelbygget? Flera olika utredningar pågår om tunnelbygget på Hallandsås. De görs av Skaderegleringsgruppen, Miljögranskningsgruppen, Regeringskommissionen, Åklagarmyndigheten samt Banverket i Malmö. 36

37 Skaderegleringsgruppen Skaderegleringsgruppen bildades av Banverket och Skanska för att snabbt behandla skadeståndskrav från drabbade på Hallandsås. Arbetet sker i enlighet med Miljöskadelagen och Skadeståndslagen. Banverkets och Skanskas inställning är att reglera uppkomna skador även om den slutliga ansvarsfördelningen mellan Banverket och Skanska återstår. Gruppen leds av Banverkets projektchef Miguel Guirao. Miljögranskningsgruppen Miljögranskningsgruppen tillsattes av Banverket för att utreda vilka åtgärder som skulle vidtas för att återställa miljön efter de giftiga utsläppen. Miljögranskningsgruppen har också som uppgift att granska om tunnelbygget kan fortskrida utan någon fortsatt risk för miljön. Även om gruppen arbetar på uppdrag av Banverket är den helt oberoende. Rapportering sker inte till Banverket utan direkt till Båstad kommun och Länsstyrelsen. I Miljögranskningsgruppen ingår externa experter samt representanter för Båstad kommun, Länsstyrelsen och Naturvårdsverket. En referens- och kontaktgrupp för kvalitetssäkring finns i Miljögranskningsgruppens närhet. Arbetet leds av miljöjurist Owe Björk och slutrapporten beräknas vara klar i början av hösten Regeringskommissionen Miljödepartementet har utsett en oberoende kommission som ska kartlägga vad som föranledde giftolyckan på Hallandsås och hur man ska förhindra att liknande händelser inträffar i framtiden. Konsumentverkets generaldirektör Axel Edling är ordförande i kommissionen, där även en rad olika 37

38 experter ingår. Regeringskommissionens slutrapport blir klar i november Förundersökning om tunnelbygget Överåklagare Sven-Erik Alhem i Malmö leder förundersökningen om tunnelbygget. Överåklagaren utreder misstankar om brott mot vattenlagen, brott mot arbetsmiljölagen, brott mot lagen om kemiska produkter och vållande till miljöstörning. I förundersökningen arbetar både åklagare och poliser. Konsekvensutredning Banverket utreder konsekvenserna av om tunnlar genom Hallandsås inte färdigställs. Effekterna som studeras är framkomlighet, trafikeringskostnad, restid för olika tågslag, möjliga tidtabeller samt omgivningspåverkan. Vissa delar av utredningen skall fördjupas och detta beräknas vara klart under november månad Kostnadsutredning Banverket utreder möjligheten att sänka kostnaden för tunnelbygget. Utredning beräknas vara klar under november månad

39 39

40 När blir polisutredningen klar? Polisens utredning om skuldfrågan leds av överåklagare Sven-Erik Alhem i Malmö. Utredningen beräknas vara klar senhösten

41 Misstankarna gäller i miljödelen brott mot Vattenlagen, brott mot 13:e kapitlet Brottsbalken (miljöbrott/vållande till miljöstörning) och brott mot lagen om kemiska produkter. I arbetsmiljödelen gäller misstankarna brott mot 3:e kapitlet 10:e paragrafen Brottsbalken (arbetsmiljöbrott) samt förseelser mot arbetsmiljölagen. Därutöver gäller förundersökningen frågan om företagsbot, dvs om det finns skäl att föra talan om företagsbot mot en eller flera näringsidkare. När förundersökningen är klar beslutar åklagaren om åtal ska väckas mot en eller flera personer och om talan ska föras om företagsbot. 41

42 Varför användes Rhoca Gil? Läckande vatten in i tunneln har varit ett stort problem under hela tunnelprojektet. De åttiotal cementbaserade tätningsmedel som prövats trängde inte in i alla sprickor. Tätning var nödvändigt för att säkra grundvattennivån och därför började Banverket i slutet av 1996 undersöka vilka alternativ som fanns till cement, främst då kemiska injekteringsmedel. 42

43 Ett antal experter var med i utvärderingen, som ledde till att Banverket i samarbete med entreprenören Skanska beslutade inleda tester av Rhoca Gil, ett franskt medel tillverkat av Rhone-Poulenc. I den utvärdering som gjordes av Rhoca Gil konstaterades att de giftiga akrylamiderna krävde säker hantering, men att det färdiga tätningsmedlet, den polymeriserade tätningsmassan, inte är giftig. Tillverkaren Rhone-Poulenc garanterade medlets ofarlighet om instruktionerna följdes, samt bifogade en referenslista från över 20 länder där medlet använts. Sedan 50-talet Rhoca Gil har använts sedan 50-talet, de senaste 20 åren i en rad större internationella byggprojekt. Det är en kemisk produkt som tätar mot vattenflöde. Rhoca Gil består av två lösningar som blandas med vatten: akrylamider och natriumsilikat (vattenglas). Vattenglaset och akrylamiderna härdar till en gel. Det finns tätningsmedel som bara består av vattenglas. I nästa steg polymeriseras akrylamiderna och en elastisk tät massa bildas. Det kan uttryckas som att akrylamiderna bildar långa kedjor som binds ihop till ett tredimensionellt nätverk. För att påskynda härdningen tillsätts en accelerator. Om inte blandningen mellan accelerator, akrylamiderna och vattenglas är den rätta eller om stor utspädning sker med vatten leder det till en sämre, och i värsta fall utebliven, reaktion. Då blir rester kvar av de ursprungliga - och giftiga - akrylamiderna. Hanteras som en vätska Insprutning av Rhoca Gil i bergsprickor sker efter blandning, men före att en gel bildats. Så gjordes också i Hallandsåsens 43

44 44 tunnlar. Att akrylamiderna är vattenlösliga och därför kan hanteras som en vätska innan de reagerar (polymeriseras) är orsaken till att de används vid tätning under svåra omständigheter Den gel som bildas under processen sväller i bergets sprickor, vilket förstärker medlets blockerande effekt och tätar hål och porer i berget. Men om blandningen späds ut för mycket minskar hastigheten i omvandlingen till den tätande massan. Den rikliga förekomsten av vatten och det höga vattentrycket i Hallandsås spädde ut blandningen. En del av akrylamiderna ombildades därför inte, utan blev kvar i sin ursprungliga och giftiga form. Kemiska injekteringsmedel med akrylamid utvecklades i USA på 50-talet. Medel med akrylamid blev snabbt framgångsrika på grund av sina goda tätande egenskaper. Men det har också varit känt från början att akrylamid kan ge nervskador och att det eventuellt kan ge människor cancer. Runt om i världen pågår en diskussion om att av yrkesmedicinska skäl sluta använda medel som innehåller akrylamid.

45 45

46 Vad är akrylamid och N-metylolakrylamid? Akrylamid är en liten och mycket vattenlöslig molekyl som är giftig och kan ge upphov till nervskador. Men när de enskilda molekylerna (akrylamidmonomerer) binds samman i kedjor (polymeriserar) blir de ofarliga och bildar en plast. 46

47 Skälet till att akrylamider används inom byggindustrin är att de är vattenlösliga och därmed lätta att spruta in i t ex sprickor, varefter de polymeriseras och bildar en mycket tät och elastisk massa. Metylolakrylamid är akrylamid som tillförts formaldehyd. En molekyl med en extra grupp atomer (kol med väte och syre) binds vid akrylamiden. N-metylolakrylamid, som ingår i Rhoca Gil, innebär att den extra gruppen atomer sitter på kväveatomen. Det har i princip samma egenskaper som akrylamid, men är mindre giftigt för människan och används därför som ersättning för akrylamid så långt det går. Den omfattande användningen av akrylamid under många år innebär att ämnet är förhållandevis väl dokumenterat. Metylolakrylamid, som inte tillverkas i motsvarande utsträckning, är inte lika vetenskapligt undersökt. I Rhoca Gil förekommer både akrylamid och N-metylolakrylamid, det senare i ca 25 gånger så stor mängd. 47

48 I vilka andra ämnen förekommer akrylamid och N-metylolakrylamid? Härdad akrylamid kallas polyakrylamid och används i en mängd produkter. Ämnets förmåga att polymerisera (binda långa kedjor av molekyler) till en tätande elastisk massa i vattenmiljö används bl a inom byggindustrin och i reningsverk. 48

49 Akrylamid Akrylamid som enstaka molekyler, monomerer, används nästan enbart i laboratorier. I Rhoca Gil ingår det dock i sin ursprungliga form för att det då är flytande och lätt kan hanteras vid tätning. Det ombildas därefter till polyakrylamid, en fast form som inte är farlig för människor, djur och natur. Den stora användningen av polyakrylamid sker i industrin vid olika typer av kemiska processer, t ex som bindemedel inom pappers- och massaindustrin. Inom gruvindustrin används ämnet i anrikningssystem (urskiljning av mineraler ur berget) och vid oljeborrning för tätning. Polyakrylamid är fortfarande vanligt förekommande vid vattenrening i reningsverk och används fortfarande vid ett tiotal reningsverk i Sverige. Det används då som sk flockningsmedel; polyakrylamiderna fångar upp och binder fasta partiklar till sig som sedan faller ner till botten. Polyakrylamid används också vid tillverkning av pigment, kontaktlinser, tvål, raklödder, hårvårdsprodukter och andra kosmetiska produkter, vid markstabilisering, tätning av sprickor i tunnlar och fördämningar samt i murputs och produkter för tätning av VA-ledningar. Inom jordbruket förekommer bekämpningsmedel som förtjockats med polyakrylamider för att det lättare ska fästa vid grödorna. Förmågan att suga upp vätska gör att polyakrylamid även används i blöjor, dambindor och medicinska produkter. N-Metylolakrylamid N-Metylolakrylamid, i sin polymeriserade form, används bl a i väv- och papperslim, som bindemedel i pappersproduktion, vattenbaserad färg, skrynkelfria textilier och tätningsprodukter (som t ex Rhoca Gil). 49

50 Vilka skador får människor av akrylamid? Vid yrkesmässig användning kan de som arbetar med akrylamider komma i kontakt med ämnet genom hudkontakt eller inandning. För människor som inte utsätts för ämnet i sitt yrke kan det ske via föda, dricksvatten eller rökning. 50

51 Akrylamid är främst ett nervgift som ger upphov till skador på det perifera nervsystemet. Det kan ge upphov till nedsatt motorisk koordination, minskad eller förlorad känsel i vissa kroppsdelar, muskelsvaghet, kramper, hallucinationer, illamående och ostadig gång. Störst risk att drabbas av skador har de som kommer i kontakt med akrylamid i sitt arbete. Studier från Kina visar att en betydande andel av arbetare i kemisk industri som utsatts för akrylamid drabbats av nervskador i armar och ben med domningar, känselbortfall och nedsatt muskelkraft. Att skadorna verkligen drabbar nerverna har bekräftats genom mätningar av nervernas reaktionshastighet. I några fall förekom också tecken till påverkan på lilla hjärnan med koordinationsrubbningar. Arbetarna rapporterade också hudirritation, trötthet och viktnedgång. Arbetsmiljön var mycket dålig och skyddsutrustning användes nästan inte alls. Ett fall från Japan, där en familj drack vatten höggradigt smittat av akrylamid, beskriver hur de drabbade blev förvirrade samt fick minnesstörningar och hallucinationer. Bryts ner snabbt Akrylamid sprids på några få timmar i hela kroppen men bryts också ned snabbt. Ämnet utsöndras bl a genom urinen. Efter åtta timmar i kroppen har halterna av akrylamid minskat till en fjärdedel och efter två dygn har det i princip försvunnit helt. De rester som finns kvar binds till proteiner bl a i blodet. Efter fyra månader har alla blodkroppar bytts ut och därmed också de sista resterna av akrylamid. I naturen är inte akrylamid något långlivat miljögift, eftersom det snabbt bryts ner i kontakt med syre och bakterier. 51

52 Halveringstiden i atmosfären beräknas till åtta timmar. I syrerikt ytvatten handlar det om en nedbrytningstid på några veckor, medan nedbrytningen sker långsammare i syrefattigt grundvatten. Akrylamid lagras inte i levande organismer. Cancerframkallande Det finns anledning att misstänka att akrylamid är cancerframkallande hos människor. Om inte annat så omvandlas akrylamid till ett ämne i människokroppen som det är bevisat orsakar skador på arvsmassan. Men i ett par studier av utsatta arbetare i kemisk industri har inte någon cancerrisk, utöver vad som normalt gäller för hela befolkningen, kunnat påvisas. Det skulle kunna tolkas som att risken, om den existerar, är liten även vid den högre exponering som dessa arbetare utsatts för. Akrylamid binds inte endast till DNA utan också till hemoglobin (ett ämne i de röda blodkropparna). En metod för mätning av s k hemoglobinaddukter hos både djur och människor, har utvecklats av avdelningen för strålningsbiologi vid Stockholms Universitet. Metoden har använts för att utreda exponeringen hos tunnelarbetarna vid Hallandsås. Mängden akrylamidaddukter (dvs hemoglobinbundet akrylamid) per gram hemoglobin avspeglar vilka doser som tagits upp de senaste månaderna. Mycket förenklat kan exponeringen beskrivas enligt följande: Icke rökande svenskar Laboratoriepersonal som arbetar med akrylamid Rökande svenskar RHOCA Gil-användande byggnadsarbetare Kinesiska arbetare med skador från akrylamid 30 pmol/g Hb 50 pmol/g Hb 100 pmol/g Hb pmol/g Hb pmol/g Hb 52

53 (Pmol står för Pikomol som är en måttenenhet med 12 decimaler, jämför mikro som är 6 decimaler och milli som är 3 decimaler.) I djurexperiment har de lägsta doserna som gett nervsjukdomar och ökad tumörrisk motsvarat nivåer något högre än pmol/g Hb. Vid Hallandsås visade ett antal arbetare tecken på perifer nervpåverkan, något som kan bero på att människor är känsligare för akrylamid eller att metoderna att mäta nervpåverkan på människor är bättre. 53

54 Var det nödvändigt att slakta djur och förstöra livsmedel från åsen? Risken för att kött och mjölk skulle innehålla skadliga mängder gift bedömdes som ytterst liten. Livsmedelsverket rekommenderade dock att försiktighetsprincipen skulle tillämpas. 54

55 Försiktighetsprincipen innebär att man väljer att vara så försiktig som möjligt när det inte med säkerhet framgår vilka konsekvenser ett utsläpp får på miljö eller livsmedel. De analyser som genomfördes av utsläppen i Hallandsås de första månaderna var inte gjorda med ackrediterade metoder, vilket betyder att laboratorierna inte kunde garantera kvalitetssäkring av resultaten. Livsmedelsverket konstaterade efter utsläppen i höstas att risken för att kött och mjölk från djur som druckit påverkat vatten skulle innehålla akrylamid och N-metylolakrylamid var ytterst liten. Hälsoriskerna bedömdes vara så obetydliga att det inte generellt kunde antas att sådana livsmedel var olämpliga för människor. Eftersom analyser av kött och mjölk inte var möjliga att genomföra på ett tillfredsställande sätt blev det djurens dricksvatten som fick ligga till grund för bedömningarna. Vid denna tidpunkt var det omöjligt att säkert analysera förekomsten av akrylamid i vattnet. Det fanns helt enkelt inget godkänt laboratorium i Sverige som kunde mäta så små halter. Med hänvisning till försiktighetsprincipen beslöt Livsmedelsverket att ca 300 djur (mjölkkor, amkor, tjurar, hjortar, får och hästar) skulle slaktas. Inledningsvis hälldes också mjölk ut. Sedan början av mars 1998 finns två svenska och ett danskt laboratorium som på ett kvalitetssäkrat sätt kan analysera de ytterst låga halter som krävs - ner till 0,005 milligram akrylamid per liter vatten som är WHO:s gränsvärde för dricksvatten. 55

56 Vågar man äta livsmedel från Bjärebygden? Kött och mjölk från djur på Hallandsås är ofarligt så länge djuren får dricksvatten som inte är påverkat. Flertalet brunnar har godkänts som dricksvatten både för människor och djur. Det är heller ingen risk att äta kött från vilt i området. Båstad kommun har därför hävt riskområdet, med undantag för Vadbäcken, som med hänvisning till försiktighetsprincipen inte kan betraktas som helt frisk. 56

57 Det är förekomsten av akrylamid i djurens dricksvatten som avgör om kött och mjölk från djur i området ska få användas som livsmedel. Världshälsoorganisationen WHO har satt sitt gränsvärde för människor till 0,005 mg/l akrylamid i dricksvatten, baserat på ett livstidsintag av 2 liter vatten per dag. Livsmedelsverket i Sverige använder sig av WHO:s gränsvärde och det är den nivån som har använts vid Hallandsås - även för djurens dricksvatten. Samma riktvärde gäller för metylolakrylamid. Det innebär att endast vatten som inte är påverkat ska användas till kött- och mjölkproducerande djur. Enligt de mätningar som gjorts av Båstads kommun i brunnar på Hallandsås är halterna i flertalet brunnar under 0,005 mg/l, men brunnar med halter högre än gränsvärdet har påträffats. Ingen hälsopåverkan Socialstyrelsen bedömde den 6 mars 1998 att vatten från brunnar som inte är påverkade kan användas som dricksvatten och konstaterade också att enstaka mindre överskridanden av halterna inte medför någon hälsopåverkan. Regelbundna kontroller av vattnet i Vadbäcken, Vadebäcken och Stensån har också genomförts. För Vadbäcken visar vattnet nu lägre halter av akrylamider. Halterna minskar successivt nedströms utsläppsområdet och vid sista provtagningspunkten vid Skälderviken är inte några halter påvisbara. Beträffande Stensån och Vadebäcken ligger halterna generellt under 0,005 mg/l. Livsmedelsverket har efter samråd med Jordbruksverket i ett PM från 12 mars 1998 slagit fast att brunnsvatten som inte längre är påverkat av föroreningar kan användas både för 57

58 bevattning och som dricksvatten till djur. Dock bör vatten från Vadbäcken undvikas med hänvisning till försiktighetsprincipen. Vilt När det gäller vilt från riskområdet har Statens veterinärmedicinska anstalt inte hittat några skador på djur som skulle kunna bero på akrylamid. Livsmedelsverket avråder inte längre från konsumtion av vilt och det finns inga restriktioner inför årets jaktsäsong. Fisk Beträffande fisken i Hallandsåsens vattendrag är det enligt Livsmedelsverkets PM från den12 mars 1998 obefintlig risk att vandrande fisk i Stensån har fått i sig för höga halter och i det närmaste obefintlig hälsorisk att äta fisk som ständigt lever i ån. Fisk från Vadbäcken bör tills vidare inte konsumeras. Enligt de prov som genomfördes med s k elfiske på uppdrag av Banverket under perioden augusti till oktober 1997 i samtliga vattendrag som tillförts dräneringsvatten från tunneln hade förekomsten av fisk närmast ökat jämfört med tidigare mätningar. Liknande prov har genomförts även under åren 1992 till 1995, då inte akrylamid användes. Undersökningarna omfattar 13 olika lokaler i Stensån, Vadbäcken och Möllebäcken. I samtliga vattendrag fanns bestånd av känsliga laxarter omedelbart nedströms utsläppen av dräneringsvatten. Förekomsten av fisk vid mätningen hösten 1997 är oförändrad eller något högre jämfört med innan arbetena med tunneln påbörjades. 58

59 Grönsaker, fodergrödor m m Livsmedelsverket rekommenderade i oktober 1997 att storbladiga grönsaker och rotfrukter, inklusive potatis, som bevattnats av vatten påverkat av akrylamid inte skulle ätas. Senare studier visar dock att det inte finns några vetenskapliga undersökningar som tyder på att akrylamid tas upp via rötter eller ansamlas i växter trots att de odlats i närvaro av akrylamid. Livsmedelsverket bedömer därför i sitt PM från mars 1998 att det inte finns någon hälsorisk i de grödor som bevattnats av förorenat vatten. Med andra ord kan potatis och grönsaker från Bjärehalvön säljas och ätas under Med utgångspunkt från försiktighetsprincipen avråder Livsmedelsverket trots det från att påverkade brunnar och Vadbäcken används för bevattning. Samma förhållande gäller för fodergrödor. Med hänsyn till försiktighetsprincipen avråder Livsmedelsverket och Jordbruksverket från att påverkade brunnar och Vadbäcken används för bevattning. 59

60 Har fastigheterna på Hallandsås sjunkit i värde? Omedelbart efter olyckan uppstod ett tillfälligt köpstopp. Banverket studerar noga fastighetsvärdenas utveckling. Ersättning kan bli aktuell först vid bestående värdeminskning. 60

61 Man måste skilja mellan tillfälligt köpstopp och bestående värdeminskning. Direkt efter olyckan uppstod närmast ett köpstopp för fastigheter inom riskområdet. Att området efter sanering och avslutat byggarbete skulle drabbas av en bestående värdeminskning bedöms däremot inte som troligt. Det är främst två kategorier av fastigheter där frågor om värdeminskning uppkommit. Den ena är fastigheter utmed Vadbäcken, där halter av akrylamid förekommit. Den andra är fastigheter invid norra Norra tunnlarna där problemen är en kombination av grundvattenavsänkning och utsläppet av akrylamid. Kommer Banverket att ersätta fastighetsägarna? Ersättning för minskade fastighetsvärden kan bli aktuell först om en bestående värdeminskning kan konstateras. Banverket studerar ingående fastighetsvärdenas utveckling på Hallandsås och eventuell inverkan av tunnelprojektet. 61

62 Vilka skador har Banverket ersatt? Banverket har skyldighet att reglera skador som kan sättas i direkt samband med Banverkets verksamhet. Den lagstiftning som i första hand är vägledande för att bedöma ersättningsfrågor är vattenlagen, expropriationslagen och miljöskadelagen. Hittills har ersättning utgått i form av kontant skadestånd eller genom andra lösningar, t ex brunnsborrning. 62

63 De ersättningar som hittills betalats ut i samband med utsläppen av akrylamid från tunnelbygget är ersättningar för djur som druckit ur Vadbäcken, jordbruksprodukter som marknaden inte har accepterat, utebliven jakt samt rörelser som lidit skada. För närvarande har inte ersättningar betalats ut för s k tredje man -skador (skador utan direkt orsakssamband med olyckan), värdeminskning på fastigheter och personskador. Vidare har fastighetsägare inom det f d riskområdet utmed Vadbäcken erbjudits anslutning till kommunens vattennät. För jordbrukare inom riskområdet, som bevattnar sina grödor med vatten, borras bevattningsbrunnar som ersättning. För att hindra betande boskap från att dricka vatten från Vadbäcken träffas överenskommelser med jordbrukarna om inhägnad. Grundvattensänkningen har medfört att brunnar torrlagts och akut vattenbrist har Banverket löst genom att köra ut vattentankar. Varje enskilt fall har utretts för att klargöra orsaken till skadan. Om den är relaterad till tunnelbygget har fastighetsägaren ersatts med en permanent lösning, antingen med en djupborrad brunn eller genom inkoppling av kommunalt vatten. 63

64 Kommer det färre turister till Hallandsås i sommar? Nej. Enligt en attitydundersökning som genomförts av Telia har vare sig de som tidigare besökt Båstad eller aldrig varit där påverkats nämnvärt av tunnelbygget. 64

65 Båstads kommun har genomfört en attitydundersökning för att få svar på hur svenskarna ser på det som hänt vid Hallandsås och i vilken utsträckning det påverkar attityderna till Båstad och Bjärehalvön. Totalt intervjuades 324 svenskar i åldern 15 till 74 år under januari och februari Undersökningen genomfördes av Telia InfoMedia Interactive AB. I undersökningens sammanfattning sägs bl a följande om turismen och Hallandsås: Tunnelbygget verkar inte haft någon negativ inverkan på de som tidigare besökt Båstad. Nästan alla kan tänka sig att återvända och av de få som inte kunde tänka sig det hade ingen tunnelbygget som skäl. Inte heller de som aldrig varit i Båstad tidigare verkar ha påverkats nämnvärt av tunnelbygget när det gäller frågan om de kan tänka sig att semestra där under de kommande fem åren. Av de ca 28 procent som svarade nej på frågan var det endast en mycket liten andel som angav tunnelbygget som skäl. Av de 70 personer (28 procent) som svarade att de inte kunde tänka sig att semestra i Båstad de kommande fem åren var det endast 4 procent (3 personer av gruppen på 70 personer) som angav de negativa effekterna av tunnelbygget i Hallandsås. Noteras bör också att en klar majoritet (drygt 92 procent av alla intervjuade) hade hört talas om vad som hände vid tunnelbygget. 65

66 Ta kontakt med: Banverket Projekt Hallandsås Frågor & Svar Petersberg Båstad Tel: Fax: Myndigheter som har arbetat med miljöolyckan: Statens Livsmedelsverk Box 622, Uppsala Växel: Fax: Statens Jordbruksverk Vallg 8, Jönköping Växel: Fax: Socialstyrelsen Stockholm Växel: Fax: Naturvårdsverket Blekeholmsterassen, Stockholm Växel: Fax: Turistdelegationen Box 7087, Stockholm Växel: Fax: Kemikalieinspektionen Box 1384, Solna Växel: Fax:

67 Sveriges Rese- och Turistråd Växel: Fax: Lantmäteriverket Box , Malmö Växel: Fax: LRF Box 24, Höör Växel: Fax: www1.lrf.se/lm/ Båstad Kommun Båstad Växel: Fax: Båstad Turism Båstad Växel: Fax: Länsstyrelsen Kungsgatan 13, Malmö Växel: Fax: Regionförbundet Skåne Lugna Gatan 84, Malmö Växel: Fax:

68 Tunnelbygget genom Hallandsås är ett av de mest uppmärksammade byggprojekten i Sverige de senaste åren. Med den här skriften har vi försökt besvara de vanligaste frågorna som ställs om projektet. Om du har någon eller några frågor som inte tas upp här, är du välkommen att ta kontakt med oss. Vi försöker att besvara alla frågor personligen. Kanske tar vi också med dem i en utökad upplaga av Frågor & svar om tunnelbygget genom Hallandsås.