KTH, Centrum för Hälsa och Byggande Det kretsloppsanpassade växthuset som bostadskomplement (P32)
|
|
- Joakim Sundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KTH, Centrum för Hälsa och Byggande Det kretsloppsanpassade växthuset som bostadskomplement (P32) (fördjupande tillägg markerade med rött) Ett antal varianter och storlekar av kretsloppsanpassade växthus utvecklas som bostadskomplement för installation och drift i ett område med nyproducerade flerbostadshus i Haninge kommun. 1. Uppgifter om sökande Centrum för Hälsa och Byggande, KTH. Professor Tore J Larsson, Marinens väg 30, Haninge, , torel@kth.se 2. Projektbeskrivning Hållbar utveckling får allt större betydelse i samhället och konsumtionen i Sverige har stor påverkan på naturresurser både här och i andra delar av världen. Som en konsekvens av att konkurrensen om mark, vatten och olja ökar i ett globalt perspektiv, kommer odling av nyttoväxter i framtiden att ske mer lokalt. Odling och mathållning förändras i staden. Närodlat och egenodlat blir allt viktigare. Förutsättningarna för partiell egenhushållning i den svenska klimatzonen är dock, med nuvarande teknologi, begränsade. För att kunna öka graden av självhushållning av grönsaker, rotsaker, frukt, bär och fisk måste nya växthussystem utvecklas. Haninge kommun är en kommun i stark utveckling. Centrala delar av Handen är under omdaning. Den nuvarande bussterminalen ska rivas för att ge plats åt bostäder och omfattande service. Haningeterassen, som området kallas, är ett viktigt steg i utvecklingen av den regionala stadskärnan Haninge. Området ska, utöver 450 nya bostäder och bussterminal, ge plats för service och binda samman pendeltågsstationen med Haninge Centrum. En underjordisk bussterminal skapas och byggs över med nya bostäder. I projektet utvecklas kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement. I planeringen av det kretslopps- och klimatzonsanpassade växthuset kommer ett antal olika storlekar och utformningsalternativ provas: - tillbyggnad till enskild lägenhet i markplan i flerbostadshus, - tillbyggnad till helt markplan i flerbostadshus, - växthus som överbyggnad på tak, - växthus som balkong, - växthus som del av kök eller hygienutrymme i bostaden, - småskalig akvaponi som en del av kretsloppsväxthuset. Nya kombinationer av material, bygg- och isolerteknik, belysning, klimatkontroll, avfallshantering och vattenbruk måste utvecklas och integreras i hållbara bostadsmiljöer för livslångt boende. Olika upplåtelseformer och möjliga kollektiva former för odling skall också utredas.
2 I första hand avser tillämpningarna den pågående projekteringen av kvarteret Haningeterassen, Haninge centrum. Projektet kan starta så snart medel beviljas och beräknas kräva resurser för 54 personmånader under minst 18 kalendermånader, inklusive medel för konceptuella skalmodeller och prototyper. Samarbete med företag inom bygg- och fastighetsindustrin, växthusindustrin och belysningsindustrin. 3. Uppfyllande av hållbarhetsmål Vår livsstil spelar roll. Vad vi äter, shoppar och gör påverkar jordens resurser inte bara här hemma, utan också globalt. Lokal odling av grönsaker och andra nyttoväxter kan därför innebära: - en lägre andel livsmedelsimport - en lägre kostnad för hushållen - ett mindre koldioxidfotavtryck - ett mindre vattenfotavtryck - en ökad granngemenskap vid odling i gårdsväxthus - ett ökat välbefinnande - ett minskat intag av bekämpningsmedel och andra kemikalier (under förutsättning att odling sker ekologiskt) - ett ökat ansvar för den lokala miljön - en minskad sårbarhet och en ökad försörjningssäkerhet För att mäta dessa kvantitativa och kvalitativa nyckeltal krävs att enkäter till hushållen genomförs. Även enkäter till byggföretag och fastighetsförvaltare bör genomföras. Efter avslutat projekt genomförs utvärdering bland de olika brukargrupperna specifikt inriktat på teknik, design, tillförlitlighet, energiförbrukning, ekonomi, kostnader och förändrade konsumtionsvanor. 4. Stadsplanering Historiskt har det funnits en väl utvecklad växthuskultur i Haninge, vid andra världskrigets slut fanns mer än 100 växthusföretag i kommunen. Tidigare generationer har varit uppvuxna med en närhet till bondesamhälle och odlingskultur. Dagens stadsbor och förortsinvånare saknar däremot ofta kunskap om hur maten odlas. Genom detta projekt ges en möjlighet att få en introduktion i sambandet mellan produktion och konsumtion. I framtiden kommer ökade krav ställas av boende på att kunna odla lokalt. Den övergripande idén är att utveckla ett koncept med kretsloppsanpassade energieffektiva växthus som kan användas som bostadskomplement vid nybyggnation i hela landet. Området Haningeterassen är idag i en tidig planeringsfas vilket innebär att möjligheten att inkludera sådana bostadskomplement utan stora merkostnader för projektering och byggnation är god. 5. Integrerade tekniska system En förtätning av delvis redan exploaterade områden innebär en ökad belastning på dagvattennätet. I det fall regnvatten kan samlas in och användas som en resurs vid odling kan istället belastningen på närliggande recipienter minska. Ett system med insamling av komposterbart hushållsavfall innebär en reduktion av mängden avfall och en recirkulation av näringsämnen. Uppvärmning av växthusen
3 kan utformas med energismarta lösningar där överskottsvärme från ventilationen av bostäder används. En grön miljö tillför ett mervärde både estetiskt och socialt. Om odling för husbehov möjliggörs minskar behovet av transporter till affärer och hushåll. Utformningen av växthusen och användningen av nya energieffektiva material kan innebära ett arkitektoniskt mervärde som kan höja områdets status. I den planerade centrumbebyggelsen kommer den påtagliga exteriören av de i fastigheternas fasader integrerade växthusen visuellt interagera med de piazza-liknande gångstråkens marknadsstånd och torghandel. 6. Anpassning till effekter av kommande klimatförändringar Det övergripande syftet med projektet är att förbereda lokalsamhället för effekterna av den framtida globala klimatförändringen. I framtiden kommer vi inte att kunna importera tomater från södra Spanien på grund av stigande temperatur och brist på vatten. I Sverige däremot finns det gott om odlingsbar mark och vatten. 7. Klimateffekter Lokal odling kan fungera som en katalysator för att underlätta hållbara beteenden även i andra avseenden, till exempel genom en ökad medvetenhet om den enskilda individens klimatpåverkan. De nyckeltal som identifierats i projektet (se punkt 3)kan användas för att på ett pedagogiskt sätt beskriva hur individens klimatpåverkan kan minskas. Värmeförsörjningen ska vara 100% förnyelsebar/återvunnen och minskningen av koldioxidekvivalenter beräknas till ca 2 ton/år. Växthusbelysning med LED-lampor som drivs av förnyelsebar el. 8. Förutsättningar för export av miljöteknik och kunnande inom hållbar stadsutveckling Konceptet med energieffektiva kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement kan exporteras till andra länder med liknande klimat. I en planerad demoanläggning kommer systemlösningar att presenteras för nationella och internationella besökare. Projektet drivs av forskare vilket innebär att resultaten kommer att bli offentliga och transparenta, vilket möjliggör samarbete med näringsliv och andra aktörer. 9. Organisation för information och kunskapsspridning Projektet drivs av forskare från Sveriges största tekniska universitet, KTH, med ett brett kontaktnät inom såväl forskarvärlden, utbildningsväsende och näringsliv. Informationsspridning sker via studiebesök, deltagande i seminarier och konferenser samt genom publicering i vetenskapliga och populärvetenskapliga tidskrifter. De tekniska, ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningarna för resultatet skall beskrivas så väl att konceptet kan bli en kommersiellt gångbar produkt för producenter och förvaltare på bygg- och bostadsmarknaden.
4 10. Deltagande och inflytande Bostadsbyggnadsprojektet Haningeterassen är i en inledande fas vilket ger goda möjligheter att involvera medborgarna via de ordinarie kommunala planeringsverktygen som till exempel samråd. 11. Integrerad sektorsövergripande planering Utöver det kommunala samrådsförfarandet kommer en referensgrupp med deltagare från växthustillverkare, odlingsföretag, byggföretag förvaltare, kommuntjänstemän och kommuninvånare att skapas. På så sätt kommer en bättre brukaranpassning att uppnås och de erhållna resultaten få en bättre spridning. 12. Samverkan mellan näringsliv och kommun Projektet sker i direkt samverkan mellan Haninge kommun, SveaNor Fastigheter AB, Centrum för Hälsa och Byggande KTH. Exploateringen av Haningeterassen är ett stort projekt som involverar flera av kommunens förvaltningar, mark- och fastighetsägare, transportföretag och intresseorganisationer. Samtliga dessa intressenter, tillsammans med sådana organisationer som planerar framtida verksamhet i området, kommer att vara representerade i referensgruppen. 13. Uppföljning av projektet Genom mätning av nyckeltal under en längre tidsperiod och en sammanfattande slutlig utvärdering kan en god uppföljning av processen säkerställas och de erhållna resultaten tillvaratas. Mätningar sker i demoanläggningen då denna färdigställts och därefter kontinuerligt under cirka två års tid. Byggandet av en demoanläggning ingår som delprojekt i ett doktorandprojekt finansierat av Haninge kommun och KTH. Utvärderingen genomförs i samverkan med andra universitet som SLU och Södertörns högskola. Det viktigaste resultatet av projektet blir att visa hur man praktiskt och till en acceptabel kostnad för den enskilde boende kan utrusta det svenska flerfamiljshusets lägenhet med ett kretsloppsanpassat åretruntväxthus. 14. Tidplan Projektet påbörjas Projektet avrapporteras Sökt stöd Beräknad kostnad för projektet Sökt stöd (högst 30% av den beräknade kostnaden)
5 Bussterminal, bostadsfastigheter, specialistcentrum, marknadsstråk.
6
Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103
Läs merAnsökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33
Läs merAnsökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten
Läs merAnsökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter
Läs merAnsökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter
Läs merAnsökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT
Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten
Läs merSTADS- INNOVATIONER - STÖD TILL SPETSTEKNIKER OCH AVANCERADE SYSTEM- LÖSNINGAR
STADS- INNOVATIONER - STÖD TILL SPETSTEKNIKER OCH AVANCERADE SYSTEM- LÖSNINGAR Stockholm 23-24 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-03-28 1 Sebastian Dahlgren- Axelsson, Innovationsstrateg
Läs merKretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement
Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement Ett projekt som genomfördes på Centrum för hälsa och byggande vid KTH Haninge med stöd från Delegationen för hållbara städer. Kallades ofta Gröna Köket
Läs merJärva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM
PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad
Läs merLönsam energieffektivisering 2015
Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merFastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (8) Innehåll INLEDNING... 2 FORUMETS ROLL... 2 HANDLINGSPLANEN OCH DESS FEM DELMÅL... 2 HANDLINGSPLAN... 3 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN... 3 2. MINIMERA BYGGNADERNAS ENERGIBEHOV...
Läs merRedovisade miljöprojekt
Redovisade miljöprojekt - Innovation och teknikutveckling Uppdaterad: 2016-05-12 Kommuner, organisationer och ideella föreningar har möjlighet att ansöka om bidrag ur landstingets miljöanslag för projekt
Läs merMiljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi
Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012
Läs mer"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?
"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Läs merHållbart byggande. Va e de?
Hållbart byggande Va e de? Stefan Wallner Arkitekt SAR/MSA Ansvarig arkitekt Arkitektverket Stadsarkitekt Falkenbergs kommun Förvaltningschef Smedjebackens kommun Ansvarig arkitekt Archifact AB (eget arkitektkontor
Läs merStadens utveckling och Grön IT
Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green
Läs merMiljöredovisning 2018
Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare
Läs merVad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?
2019-05-07 - Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera? DalaAvfall är ett samverkansorgan mellan kommunernas avfallsverksamheter med ansvar för hushållsavfall
Läs merGÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu
www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merAnsökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSÅTGÄRD (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Stödet kan
Läs merMER NÄRPRODUCERADE LIVSMEDEL I VÅRA OFFENTLIGA MÅLTIDER
2017-04-03 MER NÄRPRODUCERADE LIVSMEDEL I VÅRA OFFENTLIGA MÅLTIDER Underlag till förslag till samarbete mellan Vadstena, Ödeshögs och Boxholms kommuner gällande närproducerade livsmedel. Bakgrund Vadstena
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merFörslag till dagordning kl 19-21
Förslag till dagordning kl 19-21 1. Val av ordförande, sekreterare och jusrterare 2. Godkännande av kallelse och dagordning. Videospelning 3. Presentation av styrelsen 4. Kompletterande val av styrelseledamöter
Läs merStadens utveckling och Grön IT
Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green
Läs merVadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.
Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.
Läs merBenchsamarbete för ökad effektivitet
Benchsamarbete för ökad effektivitet Publicera, kommunicera med omvärlden Mäta Kunskap om effektiv stadsbyggnadsprocess Utveckla och förbättra i egen kommun Idéer och goda exempel Indikatorer på samband
Läs merVerksamhetsplan. för miljöfond. Diarienummer: KS 2018/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen
Diarienummer: KS 2018/330.420. Verksamhetsplan för miljöfond Gäller från: 2018-11-15 Gäller för: Ljungby kommun Globalt mål: Samtliga Fastställd av: Kommunstyrelsen 2018-11-13 170 Utarbetad av: Kommunledningaförvaltningen
Läs mer@fores_sverige #fores
@fores_sverige #fores www.fores.se Klimatet och Parisavtalet kräver handling nu! Grön omställning i Sverige Miljö- och energidepartementet Miljö- och energidepartementet Klimatklivet stöd till lokala klimatinvesteringar
Läs merFood Systems for the Future. Södertälje,
Food Systems for the Future Södertälje, 180201 Innovativ klusterutveckling för hållbara livsmedelssystem Tomas Kjellqvist Södertörns Högskola och SICD (Sustainability Innovations in Cooperation for Development)
Läs merINTEGRERAD SYSTEMANALYS AV VA- OCH VÄRMEFÖRSÖRJNINGSLÖSNINGAR
INTEGRERAD SYSTEMANALYS AV VA- OCH VÄRMEFÖRSÖRJNINGSLÖSNINGAR Youen Pericault Forskning och innovation för framtidens vatten Malmö 29-30 november, 2018 GRUND SAMFÖRLÄGGNING VA-FJV ~1m Isolerade kulvertar
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merHållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan
16 november 2009 Samhällsutveckling Rune Andersson Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Hållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan Det projekt för vilket medel söks handlar om att utveckla
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs mer2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition
Läs merKommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?
Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite
Läs merMILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Läs merFörändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat
Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import
Läs merHÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HÅLLBART SAMHÄLLE Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan
Läs merSäbytown. Skala:1:500
Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det
Läs merGrön skola kriterier 2010-09-23
2009 års kriterier för GRÖN SKOLA Bildningsnämnden Lysekil Lpo 94 Mål att sträva emot Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv. Utvecklar sin förmåga att göra och
Läs merHälsa && hållbarhet. Om hur vi arbetar långsiktigt med hållbar utveckling på Sophiahemmet
Hälsa && hållbarhet Om hur vi arbetar långsiktigt med hållbar utveckling på Sophiahemmet Varför är det viktigt att vi arbetar med hållbar utveckling? I stort sett all vår konsumtion tär på jordens resurser
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta
Läs merKompis med kroppen. 3. Matens resa
Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du
Läs merVåra viktigaste tips
Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.
Läs merKan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?
Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Först och främst, varför? -Det är, mer eller mindre, ett faktum att vi står inför klimatförändringar, global uppvärmning samt en lågkonjunktur.
Läs merPlats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken
Elsa Palmheden och Emelie Adamek Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken Beskrivning: I kursen hållbart samhälle ska vi utveckla en plats i Sollentuna. Vi har valt torparängen och sollentunaholm i
Läs merGREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck
energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende
Läs merMiljöprogram för Malmö stad 2009 2020
Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.
Läs merDetta dokument riktar sig till byggaktörer som får en markanvisning på stadens mark inom Fokus Hagsätra Rågsved. De sociala hållbarhetskraven som
Detta dokument riktar sig till byggaktörer som får en markanvisning på stadens mark inom Fokus Hagsätra Rågsved. De sociala hållbarhetskraven som beskrivs i dokumentet ingår som villkor vid markanvisning
Läs merSammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio
Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio version 2012-05-02 Dnr 1300432 Läsanvisning Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet "Uppföljning av mål för miljöstrategiskt
Läs merBesvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:
Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv UTBILDNINGS- MATERIAL Butik på hållbar väg OM BUTIKEN Bra mat för hälsa och miljö! Namn på butiken: Kommun: Tillhör butiken
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merInvesteringsstöd till bostäder för äldre personer
Nya stöd och bidrag Investeringsstöd till bostäder för äldre personer För 2016 har regeringen avsatt 150 miljoner kronor, ett belopp som beräknas att successivt öka till 400 miljoner 2018. ny- eller ombyggnad
Läs merVÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen
VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merAnalys av budget för Kuststad 2025
PM 1 (6) Datum 2016-12-15 Analys av budget för Kuststad 2025 I denna intern PM och Arbetsmaterial, analyseras i ett första inledande utkast 2017 års budget för Kuststad 2025. Inledningsvis ges en kort
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merOm klimat, miljö och energi
Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.
Läs merKommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011
Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.
Läs merHelsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt
Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges
Läs merVarför resurshushållning och kretslopp för avlopp? - den naturvetenskapliga bakgrunden. Historisk tillbakablick (renhållning& återvinning)
Fil kand, Tekn Lic. Tillämpad ekologi Peter Ridderstolpe naturnära kretsloppsanpassade reningstekniker för dagvatten spillvatten och lakvatten. Små avlopp - miljöpåverkan, teknik för rening och återvinning
Läs merLärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö
Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och
Läs mer1. Vad kan kommunen göra med
1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till
Läs merHållbar livsmedelsproduktion i städer. Förslag till nya svenska standarder
Hållbar livsmedelsproduktion i städer Förslag till nya svenska standarder Hållbar livsmedelsproduktion i städer förslag till nya svenska standarder Bakgrund Swedish Standards Institute (SIS) har fått in
Läs merVästarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
Läs merPOLICY. Internationell policy
POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merGÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Urban struktur Göteborg 2050 11/6 2004. www.goteborg2050.nu
www.goteborg2050.n u Urban struktur Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Linderstad, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Arbete med positiva
Läs merUppföljning av arbetet enligt modell för socialt värdeskapande analys (SVA). Svar på skrivelse
Dnr Sida 1 (7) 2019-06-13 Handläggare Jennie Argerich 08-508 266 68 Till Exploateringsnämnden 2019-06-13 Uppföljning av arbetet enligt modell för socialt värdeskapande analys (SVA). Svar på skrivelse Förslag
Läs merVälkommen till Bostaden!
Välkommen till Bostaden! Vi arbetar långsiktigt med smarta, hållbara lösningar; socialt, ekonomiskt och ekologiskt! Alla mål utifrån hållbarhetsperspektiven: Ekonomiskt Ekologiskt Socialt I vår affärsplan
Läs merKommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och
Läs merPosition paper FN:s globala hållbarhetsmål
Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam
Läs merErfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv
Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna
Läs merStefan Johansson, avd. chef vatten & avfall, Skellefteå kommun
Stefan Johansson, avd. chef vatten & avfall, Skellefteå kommun Skellefteå Närhet. Trygghet. Kvalité. En av Sveriges snabbast växande turistregioner. Runt midsommar är solen uppe 22 timmar per dygn. Stad
Läs merKvarteret. Gräslöken i Genarp. Åtta parhuslägenheter
Kvarteret Gräslöken i Genarp Åtta parhuslägenheter Bostadsområdet Gräslöken i Genarp Allmänt Bostadsområdet Gräslöken är en del av området Kryddvången vid norra infarten till Genarp. LKF har sedan tidigare
Läs merTomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030
ETT HÅLLBART ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030 ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 Värmdö kommun Skogsbovägen 9-11 134
Läs merHållbara städer - så bygger vi nytt
Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund
Läs merAvfall Sveriges ståndpunkter 2018
Avfall Sveriges ståndpunkter 2018 Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla förebyggande, återanvändning och avfallshanteringen samt kommunernas
Läs merKlimat- och miljöpolitiskt program. Handikapprådet
Klimat- och miljöpolitiskt program Handikapprådet 2017-01-31 Uppdraget Samlande och övergripande program Underlag i verksamhetsplanering och budget- och investeringsprojekt. Tydliggöra ansvaret för kommunens
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merMED SIKTE PÅ ATT FÖRÄNDRA DRIVKRAFTERNA. Miljötillståndsdagen 2018 Malmö Marcus Carlsson Reich
MED SIKTE PÅ ATT FÖRÄNDRA DRIVKRAFTERNA Miljötillståndsdagen 2018 Malmö Marcus Carlsson Reich Sveriges miljömål bidrar till de globala målen Sveriges Miljömål konkretiserar Sveriges genomförande av den
Läs merKlimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Läs merTyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Läs mer40 LÄGENHETER I ÖREBRO
KVARTERET Vetelängden Hållbart boende med skogen som trädgård 40 LÄGENHETER I ÖREBRO Hållbart boende med skogen som trädgård. Har du alltid drömt om att kunna odla grönsaker eller plocka blåbär direkt
Läs merlik DCLEGATIOnm FOR * ~ > HÅLLBARA STÄDER
lik DCLEGATIOnm FOR * ~ > HÅLLBARA STÄDER Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR Delegationen för hållbara
Läs merStrategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning
Strategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning Exempel från Eskilstuna kommun My Sellberg, Stockholm Resilience Centre Med utgångspunkt i Planetens gränser Ett säkert handlingsutrymme
Läs merFox, Hiba, Li, Lisa, Liza. Jordlära i skolan
Fox, Hiba, Li, Lisa, Liza Jordlära i skolan Hållbar tjänst med fokus på stadsodling Främst för barn mellan 6 och 9 år Koncept där barn lär sig odla, mer om miljön och klimatpåverkan Närodlat, ekologiskt
Läs merGREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck
energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende
Läs merBeslutsunderlag till TN för toalett på Stortorget - projekt nr 1535
GATUKONTORET Beslutsunderlag till TN för toalett på Stortorget - projekt nr 1535 Handläggare: Natalia Ferm TN GK-2014-479 2014-03-05 Innehåll 1 Bakgrund/förutsättningar... 3 1.1 Syfte... 4 1.2 Leverans-
Läs merCASE SOFIELUND. BID ett verktyg i stadsutveckling. Från problemområde till innovationsområde. Uppskalningen. FASTIGHETSÄGARE SOFIELUND - i samverkan
BID ett verktyg i stadsutveckling Från problemområde till innovationsområde Uppskalningen FASTIGHETSÄGARE SOFIELUND - i samverkan Bakgrund Sofielund Malmömodellen BID (Business Improvement District) verktyg
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs mer