BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010.
|
|
- Vilhelm Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april Avdelningschef vid avdelning 23 i Varberg. Har arbetat inom psykiatrin i många år. Kom in i psykiatrin genom en kamrat i ungdomen som isolerade sig i sin källare. I slutet på tonåren blev han underlig och lyssnade mycket på musik, han stängde in sig och fick för sig att det var han som hade gjort alla Beatles låtar. Han befann sig i sin källare i ett år, han kom sen i kontakt med psykiatrin och man gav honom diagnosen schizofreni. Schizofreni kommer oftast smygande. Mikael byggde upp ett intresse för denna värld efter besök på avdelningen där kamraten befann sig. Utbildade sig sen till skötare. Och efter det till sjuksköterska med psykiatri påbyggnad. Har arbetat inom psykospsykiatrin sedan 80-talet. Psykossjukdomar Orsaker Behandlingar Återfall Compliance följsamhet i behandlingen Tidiga varningstecken Kognitiva problem Remission Psykopedagogiska insatser Tvångsåtgärder Etik Mål för avdelning 23 Aldrig mer en kroniker Vi arbetar alla med samma personer i stort sett, men vi måste alla köra åt samma håll, här kan vi utveckla! Samverkan. Kommunen har en kultur och Landstinget har en kultur. Vi arbetar med människor och människors känslor! Etiken är viktig här. Det finns ett antal psykossjukdomar, men den allra vanligaste psykossjukdomen är schizofreni. Orsaker till schizofreni Vi vet inte helt och hållet orsakerna till schizofreni. Det forskas mycket. Man drabbas oftast tidigt i livet. Det finns dock en ärftlighet som man kan se i olika släkten. Det finns många studier gjorda på barn. Har man en förälder som har schizofreni är det ca 15 % risk att man drabbas av sjukdomen. Det finns biologiska och psykologiska orsaker. Hög förälderålder kan vara en risk, detta gäller för båda könen. Infektioner vid havandeskapet kan spela in. 0,8 % drabbas av schizofreni någon gång i livet. Det kan ha minskat en del, dock har den psykiska ohälsan ökat, men denna grupp har minskat. När barn föds kan det bli komplikationer som skapar skador på hjärnan, delar av hjärnan som inte används förrän man blir lite äldre. Men förlossningsvården har blivit bättre vilket kan ha hjälpt till att minska schizofreni. 1
2 En obalans i dopaminet vid schizofreni. Hjärncellerna släpper in för mycket dopamin. Släpper cellerna in för lite kan man istället drabbas av Parkinson. Vissa får hallucinationer. Sensationer! Lukt och smak. Tolkningarna av sinnesuttrycken. Har svårt att läsa av kroppsspråk. Cannabis och amfetamin! Det finns mycket vetenskapligt stöd om detta hur det påverkar hjärnan negativt. De som påstår att dessa droger ska legaliseras vet inte riktigt vad det handlar om. Ofta finns ett missbruk av cannabis hos patienter. Målgrupperna använder ofta mycket alkohol. Riskerna med droger måste kommuniceras ut till ungdomar! Ju längre missbruk och ju tidigare du startat missbruka desto större är riskerna för psykoser. Schizofreni är en stressjukdom, har du sjukdomen i släkten så ska stress undvikas i livet över huvud taget. Droger ska absolut undvikas. Alla föds med olika sårbarhet och detta är helt individuellt, vissa tål mer stress än andra. Många sjukdomar har sin grund i stress. Hur kan sjukdomarna förebyggas? I Norge utbildas det för att tidigt upptäcka sjukdomarna. Man har lärt allmänheten att vara observant på hur psykoser artar sig, genom exempelvis bussreklam. Det finns ibland något beteende som tyder på att man kan se sjukdomarna ganska tidigt. Symtomen kan ha funnits i många år men viktigt att behandla så tidigt som möjligt. Ofta har man haft psykiatriska symptom i tre år och psykotiska beteenden i 1 år då söks oftast hjälp. Bra om man kan finna symptomen så tidigt som möjligt för att underlätta behandling. Värnplikten är en stor stressfaktor och en vanlig tid för insjuknande hos män, som drabbas lite tidigare i åldern är kvinnor år ungefär. Man måste ha en viss vakenhet för att upptäcka sjukdomarna. 80 % av männen som drabbas har fått diagnosen vid 30 års ålder. Kvinnor har en bättre prognos och man har hunnit lära sig mer av livet, kvinnor drabbas oftast senare, vid 25 års ålder. Även Lund som är studentstad och har många stressade studenter, har ett ökat insjuknande i psykossjukdomar. Stressnivån är som högst i storstäderna det kan vara en anledning till ett ökat insjuknande i psykossjukdomar i de större städerna. Det kan även vara så att personer som lider av en psykos hellre flyttar till en stor stad där de kan vara anonyma och på så sätt mer accepterade. I U-länderna klarar man sig bättre från psykoser. En annan social gemenskap. I-länder är mer uppdelade och vi har en plats för barnen, ett äldreboende för de gamla. Man behöver behövas och det gör man i gemenskapen i U-landet. Vi har inte tid för alla personer i samhället. Social samhörighet är A och O! Behandlingen av sjukdomar fungerar även olika i olika delar av världen. Man ska akta sig för att diagnosticera alltför unga människor. Dock är det en ung-vuxen sjukdom. Av de som fått diagnosen schizofreni är det 25 % som blir helt friska. 60 % är kroniskt sjuka resten av livet men man klarar sig ganska bra i samhället ändå. Övriga 15 % är de som bor på boenden och de som vi träffar på avdelningarna. 5-7 % hade kontakt med slutenvårdspsykiatrin. Aldrig mer en kroniker!! 2
3 Ironi och dubbla budskap ska undvikas när vi kommunicerar med personer som lider av psykos. Man har även svårt att läsa av kroppsspråk. Schizofreni kan även ha minskat p.g.a. att kvinnor föder barn senare i livet. Och eftersom sjukdomen oftast dyker upp i 20-års åldern så hinner man ha fått sjukdomen innan det är dags att skaffa barn. Behandlingar Hallucinationer kan man ha utan att ha en psykos. Man kan leva ett fullt normalt liv ändå. Hypnagoga upplevelser kan vi ofta höra när vi precis ska somna. Behandlingarna kan delas upp på olika områden. o Farmakologi är basen, att få rätt medicinering mot sin sjukdom. 90 % av de som kommer in till avdelningarna har slutat att ta sina mediciner. Det finns en uppsjö av mediciner. Hibernal och Haldol är de äldre medicinerna som gav många biverkningar. Atypiska mediciner kom på 90-talet. De nya medicinerna träffar mer rätt, biverkningarna är färre än förr. Alla har biverkningar, men de nya har inte lika besvärliga biverkningar. T ex krypningar i benen, viktuppgång, sexuella biverkningar (impotens, minskad sexlust, utebliven menstruation). Många röker och lever ohälsosamt med dålig mat vilket ökar viktuppgången. Diabetes är vanligt. Ska man byta ut medicinen vid biverkningar? I första hand sänk dosen, andra hand byta preparat, i tredje hand är det medicin mot biverkningarna som gäller. Det är svårt att hitta rätt. Sträva alltid efter LED (lägsta effektiva dos). Leponex är ett bra läkemedel men den förändrar blodkropparna, de klumpar ihop sig. o Rehabilitering. Individen och dess behov står i centrum. Psykosociala riktlinjer från socialstyrelsen, musikterapi, stärker många. (länk finns på --> länkar) o Vissa slutar med sina mediciner när de tror att de skulle må bra utan. De negativa symptomen försvinner snabbt och man mår jättebra, men efter ett tag återkommer depressioner mm. Återfall Ensamheten är en stor bov till återfall. Tidiga varningstecken! Förvarningar, hur ser tidiga varningstecken ut? Skriv ner! Något som är vanligt är att sömnen förändras, aggressivitet. Identifiera de individuella varningstecknen. En stressfaktor som utlöser sjukdomsåterfallet. För att slippa falla ner i dippen så kanske personen behöver extra stödterapi. Efter varje återfall så tar hjärnan genast stryk och tappar kapacitet. Efter första återfallet tar det ca 40 dagar att repa sig. Efter andra tar det 80 dagar att repa sig, och efter tredje återfallet tar det ca 150 dagar att återkomma. Akuttillstånd som åtgärdas omgående! 3
4 Varningstecken Här kommer polisen och hämtar personen Här kommer man ut från PIVA. Den djupa svackan tar stryk på hjärnan. Åtgärd! Tidiga varningstecken! För att personen inte ska falla ner i dippen är det viktigt att uppmärksamma varningstecknen och finna åtgärder. Då kan man undvika den djupa svackan som tar tid att återhämta sig från. Kognitiva problem Behandlingarna som farmakologi tar bort de positiva symptomen (sådana som tillkommer +) såsom hallucinationer. De negativa symptomen är sådana beteenden och egenskaper som försvunnit, personen kan t ex inte se skillnader på kroppsspråk. Har svårt med det sociala samspelet. De som inte kan läsa av folk har oftast inga vänner. Vi sänder ut och tar emot signaler hela tiden. Kognitiva svårigheter vid schizofreni: Exekutiva funktioner: Svårigheter att planera och genomföra sammansatta uppgifter Svårigheter att skapa struktur i vardagen. Tidsuppfattningsförmåga. Svårigheter att motivera sig själv utan ständig uppbackning Svårigheter att lära av erfarenheter. Minne och inlärning: Nedsatt inlärningsförmåga Sämre episodiskt minne Svårt med verbalt närminne Svårt att överföra från en situation till en annan. Man har lärt sig laga mat i ett kök, men kan inte överföra informationen när man kommer till ett nytt kök. Svårt att återhämta från relevant minne. 4
5 Social kognition: Svårt med kognitiv förmåga i sociala situationer hur jag kommunicerar med omvärlden. Svårt att urskilja och avläsa i sammanhanget viktig information Svårt att förstå sociala roller och sociala regler. Hur jag klär mig och beter mig till exempel. Svårigheter med theory of mind att kunna sätta sig in i andras sätt att tänka. Omedvetet tänker vi och läser av hur andra uppfattar oss och det vi gör och säger. Uppmärksamhet: Svårigheter att skilja viktigt från oviktigt Långsammare bearbetning Svårt att fokusera i ett brus av intryck Svårt att hålla fokus Svårt att fokusera under stress Fastnar lätt i detaljer Måste ha en förståelse att dessa kognitiva svårigheter finns! Remission Inom psykiatrin har det inte funnits så mycket mätinstrument. Vi ser symptom, sätter in medicin och det blir lite trubbigt. Positive and negative syndrome scale for schizophrenia (PANSS). Baseras på den senaste veckan. Den skalan tar upp de 8 viktigaste punkterna. Vanföreställningar Tankemässig desorganisation Hallucinatoriskt beteende Manér och kroppshållning Udda tankeinnehåll Avtrubbade affekter Passiv/apatisk tillbakadragenhet Bristande spontanitet och samtalsförmåga Inte symptomfri men symptomen påverkar mig inte alltför mycket i vardagen. Remission är således ett mål med behandlingen. Man får inte ha över tre poäng på varje område. Man försöker få ner på papper det man upplever. Vi får en tydlig hint här om hur personen ligger till. Detta utförs av en läkare, sjuksköterska eller skötare, den som har utbildning för det. Man ställer ett antal bestämda frågor, semistrukturerad intervju där man kan lägga in följdfrågor. Den som intervjuar gör skattningen. Ofta börjar man med att intervjua en anhörig och sen en intervju med patienten. 5
6 Efter intervjun, tittar man på vilka områden som man behöver arbeta vidare med. Psykopedagogiska insatser Utbilda näststående och patienten tillsammans. Pedagogiska insatser viktigaste åtgärden för att gynna rehabiliteringen Noggrant gå igenom medicinering mm för vad som händer om man gör si eller så. Information o 58 % menar att de fått någon information o 6 % har fått någon skriftlig information o 3 % har deltagit i informativa samtal Etik och etiska riktlinjer Helhetssyn vi vill stärka det friska. Lägg tid på de närstående. Dialog dialog med patient och närstående. Hänsyn mycket handlar om personalens bemötande. Ta inte konflikter med de sjuka människorna, om någon säger att du är dum i huvudet, säg inte emot det är inte mot dig personligen. Viktigt att anställa rätt folk som arbetar bra tillsammans och som har fingertoppskänsla för just den här gruppen. Trygghet, visa hänsyn mot patienter och arbetskamrater. Självkännedom hur vi är och hur vi behandlar varandra är väldigt viktigt. Det sociala klimatet. Etiska regler för avdelning 23 (Hallands enda psykosavdelning) Varberg Sysselsättning för patienterna. När vi ökade sysselsättningen så minskade hot och våld. Målsättning (för avdelning 23, Varberg) Bedriva kvalificerad psykiatri som är kunskaps och erfarenhetsbaserad. Genomsyras av trygghet, värdighet, värme och respekt så att patienten känner tillit till psykiatrin och vill fortsätta sin behandling inom öppenvården om så krävs. Du ska titta tillbaka på din tid som något som hjälpte dig. Släpp inte in folk på avdelningen som inte har där att göra. Ska det vara studiebesök måste alla patienter meddelas så att de är medvetna om vad det är för folk som kommer. Tvångsinjektioner ska ge så etiskt som möjligt. Inte framför andra patienter, inte kränkande. Bara en person ska föra dialog med patienten, det ska gå så fort som möjligt. Låt personen få bestämma själv var den vill ha sprutan. Vårdplaner 6
7 Aldrig mer en kroniker Bra behandlingar! Arbeta tillsammans och samverka och upptäck psykoser i god tid! Att ha ett värdigt bemötande. Ingen får bli kränkt. Filmtips från Mikael! A beautiful mind Handlar om en man som drabbats av Schizofreni. The Wall Hur man kan uppleva sin sjukdom. Vid pennan Elin Svensson 7
Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.
Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merRemission Ett sätt att bättre utvärdera din eller anhörigs behandling
Remission Ett sätt att bättre utvärdera din eller anhörigs behandling Denna skrift vänder sig till dig som vill veta mer om Remission vid schizofreni. I Sverige finns idag två grupper som arbetar parallellt
Läs merInformation till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom
Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merVad är Remission? För läkare och annan vårdpersonal som arbetar med personer som har schizofreni
Vad är Remission? För läkare och annan vårdpersonal som arbetar med personer som har schizofreni Trots att det funnits läkemedel för behandling av psykotiska sjukdomar sedan 1950-talet och skattningsskalor
Läs merFörhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merPsykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström
Psykiatrisamordningen 2017 Agneta Ahlström Liselott Bergström Psykiatri handlar om problem inte om person - Problem man lider av - Problem som gör att man inte fungerar inom viktiga områden i livet Uttryck/namn
Läs merSchizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen
Schizofreni Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har.
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merRemission För sjuksköterska eller annan vårdpersonal som arbetar med personer som har schizofreni
Remission För sjuksköterska eller annan vårdpersonal som arbetar med personer som har schizofreni I Sverige finns idag två grupper som arbetar parallellt med att sprida kunskap om Remission och utveckla
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merRSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson
RSMH konferens - Att leva med psykos och vägen till återhämtning Vad är en psykos? 2013-09-27 Roger Carlsson Psykos abnormt mentalt tillstånd - förlust av kontakt med verkligheten, - hallucinationer eller
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merTill Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna
Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Inledning av Schizofreniförbundets elektroniska valstuga 2014. Lite information
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merBiologiskt perspektiv
Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och
Läs merVad tycker du om vården?
080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merInnehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5
Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merNär huvudet känns som en torktumlare
När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd
Läs merDemens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merCannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund
Cannabis och dubbeldiagnoser Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Hur ska man närma sig detta problem? Cannabis som orsak till psykiska sjukdomar? Cannabis som självmedicinering vid psykiska sjukdomar?
Läs merRöster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014
Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merVetenskapens värld, SVT2, , program om personer med schizofreni; fråga om saklighet och mediets genomslagskraft
1/5 BESLUT 2018-11-12 Dnr: 18/01653 SAKEN Vetenskapens värld, SVT2, 2018-04-09, program om personer med schizofreni; fråga om saklighet och mediets genomslagskraft BESLUT Programmet frias. Det strider
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merSchizofreniförbundet
Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan
Läs merUpplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom
Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige
Läs merHur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.
Tandvård vid psykiska funktionshinder Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Övertandläkare Kliniken för Oral Medicin Tel 031 7413400 Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? 50% av kvinnor och 25% av män
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merdet psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM OCD
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs merSläpp kontrollen Vinn friheten!
Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia
Läs merPsykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv
Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:
Läs merUppföljning vid psykossjukdom
Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merPersoner med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merVälkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?
Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter med BMI > 30 Ja Nej Andel som saknar
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merUtvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober
Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merKommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information
Kommunikation vid familjeintervention Karlstad 28-29 april 2014 Kommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information (från SAOL) Nationella psykosociala riktlinjer vid schizofreni
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merVad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:
Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merKognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs mer2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK
DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
OLANZAPIN RATIOPHARM Datum: 21.7.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Olanzapin
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merSjälvskattningsskala för symtom (4S) Bas
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta
Läs merMän och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by
Män och epilepsi Information till män om epilepsi Brought to you by Broschyrer och övrig information Du kan leva bra med epilepsi Brought to you by som tillhandahålls av: Epilepsi är den vanligaste sjukdomen
Läs merStigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar
Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merMissbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika
Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merÅterhämtning - en introduktion
- en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se
Läs merLPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård
LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merRiktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3
Läs merOm läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merBoka en ambassadör från (H)järnkoll
Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du
Läs merPsykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare
Psykossjukdomar Janet Cunningham ST-Läkare Psyko,ska,llstånd Schizofreni Schizoaffek,vt syndrom Schizofreniformt syndrom Kortvarig psykos Drogutlöst psykos Läkemedelsbe,ngad psykos Vid hjärnskador och
Läs merChefer och psykisk ohälsa
Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande
Läs merOm läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merUlla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN
Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Både arv och miljö bidrar till uppkomsten och förloppet av psykisk ohälsa. Dess interaktion beskrivs i den så kallade stress-sårbarhetsmodellen,
Läs merBergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.
Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Omtentamen, Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurs kod: MC024G Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2017-03-27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 53 Neurologi, 25p Arbetsterapi och
Läs merPsykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa
Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk
Läs merTentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15vA tentamen 1 samt tidigare kurser Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum: 16 10 28 Tid: 09:00-12:00
Läs merSTÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa
Läs merÅsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet
Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan
Läs merFamiljer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Läs mer13.03.13. och hur man kan bemöta dem
och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag
Läs merAnvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01
LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och
Läs merMINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION
ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel
Läs merUtbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1
Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merThe Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin
The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en
Läs mer