IF Metalls verksamhet 2012

Transkript

1 Verksamheten 2012

2 IF Metalls verksamhet 2012 Innehåll Del I Förbundsstyrelsens förord 3 Vårt samhälle och solidariteten 4 Industrin är loket som drar samhällsekonomin 5 Lokalt och globalt fackligt arbete 7 Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 10 Vi utvecklar människor och industri 11 Arbetsmiljö för trygga och utvecklande jobb 15 Industrilönerna sätter märket 19 Vår organisation och starkt medlemskap 22 Medlemmarna är vår styrka 23 Utveckla fackligt-politiskt arbete 29 Förbundets organisation 32 Förvaltningsberättelse 37 1

3 1 Den 1 februari utsågs Anders Ferbe till förbundsordförande då Stefan Löfven lämnade uppdraget för att bli partiledare för Socialdemokraterna Vid årets slut var medlemmar utan jobb avdelningar gör IF Metall till en effektiv och stark organisation från Malmfälten i norr till Sydvästra Skåne i söder. 1 Malmfälten 2 Norrbotten 3 Norra Västerbotten 4 Södra Västerbotten Höga kusten 5 Vårt jobb med hållbara arbeten ligger i fokus. Det innebär kompetensutveckling, arbetsmiljösatsningar samt löner som är både rättvisa och jämställda, säger Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande. 6 Mellersta Norrland Västra Gästrikland 9 Dalarna 10 7 Södra Norrland Värmland Östra Värmland 13 Bergslagen 12 Uppland 16 Mälardalen 18 Örebro län 15 Stockholms län 22 Västra Skaraborg Bohuslän-Dal Sörmland Östergötland Norra Älvsborg Östra Skaraborg Göteborg Borås 33 Vätterbygden 32 Höglandet 40 Västbo-Östbo Gotland Östra Småland Halland Kronoberg 41 Kalmarsund Katarina Johansson, Volvo Bussar i Säffle, var en av alla tusentals industriarbetare som drabbades av varsel under MittSkåne Blekinge Nordvästra Skåne Östra Skåne Sydvästra Skåne 51 2 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

4 Förbundsstyrelsens förord IF Metalls verksamhetsberättelse för 2012 beskriver den fackliga verksamheten i ett Sverige som blir alltmer beroende av vår omvärld. Förbundets medlemmar arbetar inom den mest internationaliserade delen av svensk ekonomi och därmed i en del som utsätts för det allra starkaste omvandlingstrycket. Förutsättningarna för vårt arbete med att hävda industriarbetarnas villkor, både på arbetsplatsen och utanför denna, har under det gångna året mött både framgångar och motgångar. IF Metall sätter alltid medlemmens intresse i första rummet. Med stöd av våra grundläggande värderingar om rättvisa, jämlikhet och solidaritet, söker vi lösningar på de problem som medlemmen möter i sin vardag. Samtidigt håller vi minst ett öga på hur industrin och jobben utvecklas på längre sikt. Industriarbetarnas utsatthet för förändringar kan bara mötas genom en kombination av stabila spelregler på arbetsmarknaden, utveckling av hållbara arbeten och väl fungerande omställnings- och trygghetssystem. Dessa frågor har präglat förbundets insatser under Under året fortsatte klyftorna att öka mellan de som har arbete och de som är arbetslösa. Efter en mindre återhämtning från krisen 2008/2009 stod det tidigt klart att kurvan återigen pekade nedåt inom industrin, med fler och fler varsel på våra arbetsplatser som följd. Totalt var medlemmar utan jobb vid 2012 års utgång. Redan vid årets ingång hade cirka personer varit utan jobb längre än sex månader till en ersättning på procent av tidigare lön. I en tid med svag internationell konjunktur samtidigt som det hela tiden pågår en stark omvandling av samhället är den fackliga sammanhållningen viktigare än någonsin. Svårigheterna att mellan förbunden enas om principer för lönebildning och att kunna samlas kring ett gemensamt uppträdande har ägnats stor uppmärksamhet. IF Metall har starkt bidragit till den breda uppslutningen kring principen att den konkurrensutsatta sektorn bör sätta märket för lönebildningen i Sverige. Betydelsen av en stabil lönebildning kan inte överskattas i ett land som är så starkt beroende av sin export som Sverige är. Möjligheten att skapa förutsägbarhet i ekonomin och buffertar för en nödvändig omställning bygger på att lönebildningen fungerar. Det innebär också att IF Metall lägger vikt vid andra frågor som stärker industrins långsiktiga utveckling. Medlemmarnas trygghet, både på arbetet och i samhället förutsätter en stark och konkurrenskraftig industri. Vi arbetar därför både med konkreta projekt som skapar hållbara industriarbeten och med olika krav på en aktiv industripolitik. Här spelar förbundets förändringsledare en stor roll då deras uppdrag är att arbeta och påverka lokalt för hållbart arbete; ett bättre sätt att organisera arbetet, betydelsen av kompetensutveckling och en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön för industriarbetarna har fortsatt att påverkas negativt av både en allt mer slimmad arbetsorganisation och av neddragningar på grund av politiska beslut. När skyddsombudet fyllde 100 år under 2012 uppmärksammade förbundet arbetsmiljöfrågan extra med en rad aktiviteter inom kampanjen nolltolerans mot dödsolyckor på arbetet. Förbundets insatser för att hävda medlemmarnas löneutveckling, anställningstrygghet och utvecklingsmöjligheter vilar på ett framgångsrikt organisationsarbete. Under 2012 slutfördes en förändring av avdelningsstrukturen. Våra 37 avdelningar är den organisatoriska grunden för ett fortsatt och förstärkt arbete med medlemsrekrytering och facklig utbildning. Förbundsstyrelsen kommer att prioritera arbetet med att ytterligare stärka organisationsgrad och tecknande av kollektivavtal i ännu högre grad under det kommande året, samtidigt som förberedelserna för förbundets kongress går in i ett intensivare skede. I maj 2014 äger förbundskongressen rum med fokus på att stärka industriarbetarnas arbetsmarknad och utvecklingsmöjligheter. Det är nu vi lägger grunden för det arbetet. Förbundsstyrelsen vill tacka Stefan Löfven för sin aktiva tid i förbundet och som i januari lämnade uppdraget som förbundsordförande för IF Metall då han av den Socialdemokratiska partistyrelsen valdes till partiordförande. Vi vill också tacka alla medlemmar för förtroendet att leda IF Metalls verksamhet och alla förtroendevalda och anställda för deras engagemang och arbete under det gångna året. 3

5 Vårt samhälle och solidariteten 150 I det partsgemensamma projektet Produktionslyftet får 150 företag stöd till produktionsutveckling. IF Metalls yrkesintroduktionsavtal är en av flera insatser som fortsatt pågå under året för att i framtiden kunna försörja industrin med kompetens och ge ungdomar arbete. 20 Industrin producerar omkring 20 procent mer än för tio år sedan. Andelen av svensk export är dubbelt så hög som för några decennier sedan. Det är så mycket från vår industri som haft effekt i samhället. Krockkudden är ett exempel. Den utvecklades från vårt räddningssystem för tvåsitsiga flygplan, berättar IF Metalls klubbordförande Göran Gustavsson på Saab i Linköping. 4 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

6 Industrin är loket som drar samhällsekonomin Sverige behöver sin industri för att ständigt utvecklas som modernt välfärdssamhälle. Påståenden om att industrin blivit mindre viktig stämmer dåligt med verkligheten. Jämförd med bruttonationalprodukten (BNP) är andelen av svensk export i dag omkring dubbelt så hög som för några decennier sedan. Andelen direkt sysselsatta inom industrin sjunker, men detta uppvägs av att fler i andra sektorer arbetar på industrins uppdrag. Tekniska konsulter och anställda inom bemanningsbranschen är exempel på sådant som ökat kraftigt. Samtidigt har industrins produktionsvolym stigit. Omkring 20 procent färre anställda producerar omkring 20 procent mer än för tio år sedan. En aktiv industripolitik Sverige behöver en aktiv industripolitik, både för att klara tillväxten och för att mota arbetslösheten. Kraven på industrin och dess anställda är höga. Under hösten drabbades Sverige av en varselvåg orsakad av en blandning av lågkonjunktur och strukturomvandling. För industrins anställda innebar det ökad oro för arbetslöshet. IF Metall krävde en statlig satsning med 100 kronor per timme till företag som valde att utbilda sina anställda i stället för att varsla. Hittills har regeringen ställt sig kallsinnig till detta förslag. IF Metall samarbetar med andra industrifack och branschorganisationer för att stärka industrins utveckling. Bland de förslag vi varit med om att utveckla är de satsningar på strategiska innovationsprogram som nu genomförs. Staten kan bidra till goda förutsättningar för forskning, nya innovationer och till att stötta industrins anställda med utbildningsmöjligheter och bra omställningssystem. Förbundet har agerat för ökad tillgång på riskkapital till nya och växande företag. Under våren 2012 inleddes ett samarbete med statliga riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB för att tillsammans med förbundets lokalavdelningar i norra Sverige identifiera företag som kan vara draglok i utveckling av andra företag. Industrin behöver en väl fungerande finanssektor. En ökad kortsiktighet har emellertid skapat problem för industrin. IF Metall arbetar på olika sätt för att stärka långsiktigt ägande i industrin. Tillsammans med bland andra Aktiespararna driver IF Metall frågan om de institutionella ägarnas ansvar för svenska företag. Regeringen bjöd under året in IF Metall tillsammans med andra fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer till samtal om en så kallad Jobbpakt för att minska ungdomsarbetslösheten. Vid dessa samtal diskuterades bland annat förbundets yrkesintroduktionsavtal. Vi spelar huvudroll För IF Metall är det viktigt att skapa förståelse hos allmänheten för den betydelse som industrin och industriarbetarna har för tillväxt och välfärd för hela samhället. Därför har det blivit allt viktigare för förbundet att arbeta med opinionsbildning. I början av året beslutade förbundsstyrelsen om en policy för hur IF Metall ska arbeta med opinionsbildning och att den ska genomsyra hela förbundet. Opinionsbildning handlar om att påverka vilka frågor som diskuteras och som får utrymme i samhällsdebatten för att därigenom påverka åsikter eller attityder hos individer och grupper. De fyra frågor som förbundet i första hand ska lyfta fram har samlats i en budskapsplattform: 1. Aktiv industripolitik ger jobb och välfärd. Sverige behöver en stark industri för att nå full sysselsättning, klara klimatomställningen och utveckla välfärden. 2. Hållbara arbeten får människor och företag att växa Industriarbetets utveckling är en förutsättning för industrins framtid. 3. Solidarisk trygghet stärker individens frihet Kampen för industriarbetarnas villkor är både politisk och facklig och behövs i hela världen. 4. Vi ställer upp för varandra Behovet av gemensam facklig styrka för varje medlems bästa är större än någonsin när globaliseringen skärper konkurrensen för företagen och arbetsorganisationen påverkas av allt fler inhyrda på arbetsplatsen. Vår profil Inom ramen för opinionsarbetet har förbundets grafiska profil omarbetats under året. Allt informationsmaterial; skrifter, broschyrer, tidningen Info samt hemsidan har gjorts om utifrån den nya profilen. Ett omfattande informationsarbete till förtroendevalda och anställda har pågått under större delen av året för att informera om hur den nya profilen ska användas. 5

7 Vårt samhälle och solidariteten Tre fackliga världsfederationer bildade Industri All Global Union och tillsammans med IF Metalls medlemmar samlar den 50 miljoner industriarbetare. Kvinnor inom elektronikindustrin har stått i fokus i IF Metalls projekt i Indonesien. Trots tuffa förhållanden har de skapat en stark röst. 30 IF Metall driver fackligt utvecklingssamarbete med fack i cirka 30 länder och utbildar i organisering, förhandlingsverksamhet och arbetsmiljö. Facklig grundutbildning i organisering till textilarbetare är en del av IF Metalls internationella utvecklingssamarbeten. Särskild inriktning sker på de länder dit tidigare svensk produktion har flyttat, som till exempel Kambodja människor nås av IF Metalls utvecklingsprojekt i södra Afrika. 6 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

8 Lokalt och globalt fackligt arbete IF Metalls arbete för medlemmarnas utveckling, rätt till trygghet och solidaritet med varandra sträcker sig utanför arbetsplatsen och vårt eget samhälle. Industriarbetet och industriarbetarna påverkas i hög grad av vad som händer i omvärlden och därför omfattar också förbundets fackliga engagemang politiska samhällsfrågor och hur villkoren ser ut i omvärlden. Vår egen styrka påverkas av hur den fackliga styrkan och arbetsmarknaden ser ut och utvecklas i världen. Låg organisationsgrad med liten möjlighet att påverka ökar risken för lönedumpning. I tider av lågkonjunktur ökar riskerna för att människor tvingas gå ned i lön och försämra sina villkor ytterligare. Utvecklingssamarbetet med fack i andra länder i form av utbildning om facklig organisering och ledarskap, kollektivavtalets värde och styrka samt andra fackliga frågor är därför en viktig verksamhet som både handlar om solidaritet och egenintresse. Utvecklande samarbete Utbildning om just organisering, förhandlingsverksamhet och arbetsmiljö har stått i fokus i IF Metalls olika internationella utvecklingsprojekt. Samarbetet sker genom kontakter mellan IF Metalls förbundskontor, avdelningar och klubbar samt motsvarande organisationer i cirka 30 länder. En stor andel genomförs via den globala fackliga organisationen Industri All Global Union där IF Metall är medlem. Inom alla utvecklingsprojekt medverkar IF Metall med experter och resurspersoner. Schysta villkor och schysta produkter Särskild inriktning sker på de länder dit tidigare svensk produktion har flyttat. Ett exempel är IF Metalls stöd till textilarbetare i Kambodja där den svenska kedjan H&M är en stor kund. Textilarbetarna får facklig grundutbildning i organisering i form av studiecirkelmodellen. Förbundets arbete med att så långt det är möjligt säkerställa att IF Metalls profilprodukter är gjorda under schysta villkor har fortsatt. En konferens har genomförts för förbundspersonal där H&M berättade om sitt certifieringsarbete. I samband med EM och VM i fotboll uppmärksammade IF Metall också arbetsvillkoren och vårt eget ansvar för dessa runt läder- och textilindustrin. Tillsammans med Svenska Idrottsförbundet hölls seminariet Play Fair schyst spel. Förbundet presenterade där en uppföljningsrapport om situationen i tillverkningsländerna. Koncernfackliga aktiviteter Det koncernfackliga arbetet mellan IF Metalls klubbar inom svenskrelaterade företag med tillverkning i andra länder spelar en stor roll i arbetet med att bygga facklig styrka. Ju bättre kunskaper den förtroendevalda har om den egna koncernens olika verksamheter i världen, desto säkrare blir han eller hon i sitt lokala fackliga arbete. Europeiska företagsråd och internationella nätverk med syfte att bilda ramavtal är därför viktiga verktyg. Det svenska företaget Mölnlycke Health Care, med huvudkontor i Göteborg, har vid sina två fabriker i Thailand haft en mycket allvarlig konflikt med facket under 2011 och Under pågående kollektivavtalsförhandlingar avskedade företaget 22 arbetare, varav många var fackligt aktiva. Företaget hade dessförinnan stängt av ett antal arbetare och genomfört lönesänkningar. Sammantaget kan företagets agerande liknas vid antifackliga åtgärder av sällan skådat slag. IF Metall har agerat och försökt påverka företaget att ta tillbaka de uppsagda arbetarna. Företagets agerande har fått stor uppmärksamhet i svensk media, men även i norsk media. Både IF Metall och Unionen har haft ett antal möten med den svenska koncernledningen. IF Metall och Unionen har även hållit facklig utbildning för den thailändska klubben för att stärka den i deras framtida fackliga arbete. Ett ytterligare verktyg i det koncernfackliga nätverkandet har IF Metall utvecklat tillsammans med Näringslivets Internationella Råd. Förutom förebyggande hiv-aidsarbete inom svensk-relaterade företag i Afrika har Swedish Workplace HIV-Aids Programme, SWHAP, även lett till ökade kontakter mellan anställda och fackliga representanter. Projektet omfattar nu tolv länder i södra Afrika. Då projekten även inkluderar de anställdas familjer nås uppskattningsvis cirka människor årligen i detta upplysningsarbete. En bonuseffekt av projekten är att direkta fackliga kontakter mellan de afrikanska länderna skapas och nyttjas även i andra fackliga frågor. 7

9 Vårt samhälle och solidariteten Lokalt och globalt fackligt arbete Facket och politiken Den facklig-politiska samverkan är en självklarhet även för många av de fackliga organisationerna i andra delar i världen som IF Metall har kontakt med. Både i Colombia och Mexico är facken aktiva för att påverka politiskt, även då det är förenat med dödshot. I Colombia stödjer IF Metall flera utvecklingsprojekt som syftar till att bygga upp den fackliga och politiska styrkan. I Mexico, där metallfacket trakasserats under flera år, deltar IF Metall regelbundet i olika globala kampanjer. nisationen. Den europeiska fackliga industriorganisationen är en viktig plattform för att påverka de europeiska beslutsfattarna inom EU. Samlad styrka i Industri All Efter flera års arbete med att gå samman inom de europeiska och internationella facken för att anställda inom industrin ska få en enad röst nådde man målet Det innebar att Europeiska Metallarbetarefederationen, Europeiska gruv-, kemioch energifederationen samt Europeiska textil- och beklädnadsindustriarbetarefederationen gick samman och bildade Industri All European Trade Union. Det globala facket för industrianställda har bildat Industri All Global Union och omfattar tidigare Internationella Metallfederationen, Internationella textil- och beklädnadsfederationen samt Internationella kemi-, energi- och gruvarbetarefederationen. IF Metall har varit aktivt i sammanslagningsprocesserna och är representerat i styrelsen för både den europeiska och internationella orga- 8 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

10 9

11 Våra arbetsplatser och utveckling av hållbara arbeten Förbundets projekt Hållbar utveckling och konkurrenskraft beviljades 11 miljoner kronor från Europeiska socialfonden. 136 Gedigen yrkeskunskap kombinerat med arbetsplatsförlagt lärande för ungdomar finns på 136 certifierade teknikcollege över hela landet. Teknikcollege ger ungdomar yrkeskunskap i kombination med praktiskt lärande på arbetsplatser. Industrin får kunnig personal och det stärker en långsiktig konkurrenskraft. 10 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

12 Vi utvecklar människor och industri För att svensk industri ska kunna växa måste effektiviteten i företagen öka, men inte till priset av sämre arbetsförhållanden och otrygghet. Föregångare bland företagen visar att konkurrenskraften tvärtom ökar om kompetensen hos de anställda kan utvecklas och tas tillvara på ett bättre sätt. Svensk industri varken kan eller ska tävla med låga löner och enkla jobb. Möjligheten ligger i mer kvalificerade arbeten och produkter. IF Metall arbetar för att utveckla hållbara industriarbeten för både människa och industri. Många företag driver ett ambitiöst utvecklingsarbete för att utveckla industriarbetet mot mer kvalificerat innehåll. De satsar på kompetensutveckling och på att utveckla arbetsuppgifterna för medlemmarna. Tyvärr är det inte alla företag som väljer denna väg. På många företag går utvecklingen snarare i riktning mot mer uppdelade arbetsuppgifter, allt kortare arbetscykler och en växande andel bemanningsanställda. IF Metalls enkät Industriarbetarnas arbetsvillkor, som görs vart tredje år bland klubbarna, visar mycket oroande tendenser hos ett stort antal företag. Dubbel hållbarhet Arbetsorganisationen är nyckeln till utveckling, både för de anställda och för företagen. En genomtänkt arbetsorganisation med ett bredare arbetsinnehåll och ett kontinuerligt lärande i arbetet för de anställda ger inte bara förutsättningar för en bättre arbetsmiljö, minskad ohälsa och färre sjukskrivningar, utan ökar även företagens produktivitet och konkurrenskraft. Med andra ord ett vinna/vinna-koncept. Vi ska vara med och påverka utvecklingen av arbetsorganisationen åt rätt håll, på central nivå likaväl som på regional och lokal nivå. Först då kan vi nå ett av våra viktigaste fackliga mål ett hållbart arbete. Produktionslyftet Sedan 2007 har IF Metall arbetat med projektet Produktionslyftet, som stöttat omkring 150 företag att utveckla sin produktionseffektivitet. Arbetet bedrivs av experter från bland annat Chalmers och Swerea/ IVF. IF Metall och Teknikföretagen står gemensamt bakom initiativet med stöd av statliga Vinnova. IF Metall deltar även i projektet Flaggskeppsfabriken där fem svenska industriföretag gemensamt utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingsvägar i syfte att bättre ta vara på industriarbetarnas kompetenser och utvecklar deras jobb. Genom projektet har företagen under 18 månader fått coachning och utbildning för att i partssamverkan införa lean production utifrån en helhetssyn på produktivitet, utvecklingsmöjligheter och arbetsmiljö. Utvärderingen av de första 70 medverkande företagen visar goda resultat medlemmarna har fått ökade möjligheter till utveckling och företagen ökad konkurrenskraft. Förbundet har också fortsatt att följa utvecklingen i flera storföretag, dels för att inhämta kunskap, dels för att påverka hur de utvecklar sina produktionssystem och tillämpar lean production i förhållande till hållbart arbete. Central utbildning Tre centrala utbildningar i hållbart arbete har genomförts. Detta för att öka de lokala klubbarnas förutsättningar att ta initiativ till, och i partssamverkan medverka aktivt till, att utveckla arbetsinnehåll, arbetsorganisation och företagens produktionssystem. Eftersom utbildningarna har varit fullsatta har förbundet i samverkan med avdelningen IF Metall Göteborg även genomfört två regionala utbildningar. Totalt har 120 förtroendevalda gått utbildningen under året. Utöver det har medverkan från arbetsutvecklingsenheten skett vid flera endagsutbildningar och klubbordförandekonferenser runt om i landet. Verktyget för hållbart arbete I september lanserades verktyget för hållbart arbete. Verktyget är webbaserat och ger klubbarna en möjlighet att utifrån ett helhetsperspektiv arbeta med frågor kring arbetsorganisation, lönesystem, kompetensutveckling och jämställdhet. Verktyget finns tillgängligt via förbundets hemsida. Inför lanseringen genomfördes fyra konferenser runt om i landet för att presentera verktyget och förbundets lönepolitik. Verktyget har även presenterats för en arbetsgrupp inom Kommunal som arbetar med att ta fram en ny lönepolitik. Förändringsledare Enligt kongressbeslut och handlingslinjer har avdelningarna börjat utse sina förändringsledare. Dessa ska stödja klubbar och arbetsplatser utan klubb att aktivt arbeta och ta initiativ för att utveckla ett hållbart arbete i de lokala företagen. Under året registrerades sammanlagt 34 förändringsledare i 27 avdelningar, varav 21 har gått den centrala utbildningen Hållbart arbete tillsammans med deltagande klubbar från sin avdelning. 11

13 Våra arbetsplatser och utveckling av hållbara arbeten Vi utvecklar människor och industri Den första fördjupningsutbildningen för förändringsledare genomfördes med 16 deltagare under två dagar i december. Därmed ökar förutsättningarna för avdelningarna att på ett aktivt sätt stödja arbetsplatserna i deras utvecklingsarbete. EU:s strukturfonder IF Metalls projekt Hållbar utveckling och konkurrenskraft har fått 11 miljoner kronor beviljat från Europeiska socialfonden. Projektet har fortsatt enligt handlingsplan och pågått under hela Projektet syftar till att utveckla arbetsorganisationen, bredda arbetsinnehållet och därmed minska riskerna för belastningsskador för medlemmarna på nio industriföretag samt på sikt stärka de medverkande företagens konkurrenskraft. Under 2012 har vi även byggt vidare på vår nya organisation för att öka kunskapen inom de så kallade NUTS-regionerna (Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques, dvs. EU:s regionindelning) om möjligheterna att ansöka om projektfinansiering från Europeiska socialfonderna. Syftet är att bevaka och på bästa sätt använda strukturfonderna. Arbetet med att ta fram IF Metalls strategi för nästa programperiod har startat. Dessutom har ett antal konferenser genomförts med avdelningarna, i syfte att fortsätta höja kunskapen samt utbyta erfarenheter i dessa frågor. Arbetsmarknad En pilotverksamhet kring yrkesintroduktion/yrkesåret startade under året. Det innebär att arbetssökande ungdomar får möjlighet till en yrkesutbildning via Arbetsförmedlingen och därefter praktisk erfarenhet genom yrkesintroduktionsavtalet. Ett valideringsprojekt har inletts tillsammans med Skärteknikcentrum i Värnamo, som ska leda till ytterligare samverkansprojekt kring validering runt om i landet. Under året har det även genomförts videokonferenser och en heldagskonferens för avdelningarnas arbetsmarknadsansvariga. Lönesättning och lönesystem En viktig pusselbit för att nå ett hållbart arbete är lönesystem för utveckling i arbete och lön. Förbundet har hållit tre centrala utbildningar i lönesystem samt tre regionala utbildningar i samarbete med olika avdelningar. Utöver detta har förbundet, både enskilt och tillsammans med våra motparter, genomfört ett antal besök på olika arbetsplatser för att diskutera hur de lokala parterna kan arbeta fram fungerande lönesystem. Inom Stål- och metallavtalets område genomfördes ett antal partsgemensamma konferenser, med sammanlagt 140 deltagare, för att stimulera de lokala parterna att inleda arbetet med att utveckla nya lönesystem. Detta partsgemensamma arbete var ett resultat av överenskommelser under avtalsrörelsen Kompetensbanken IF Metalls kompetensbank är en nätbaserad bank som stödjer förbundets arbete med industrins kompetensförsörjning och för en minskad arbetslöshet. Här kan medlemmar som söker arbete presentera sina yrkeskunskaper och industriföretag som söker arbetskraft kan informera vilka arbeten som finns tillgängliga. Genom att erbjuda en matchning mellan medlemmar och industriföretag kan båda parter på ett enkelt och effektivt sätt hitta varandra. Kompetensbanken lanserades under hösten 2012 och drivs i ett första skede som ett försöksprojekt i sju avdelningar. Banken ska vara ett komplement till Arbetsförmedlingens insatser och till de omställningsavtal som finns i våra kollektivavtal. Kompetensbanken stödjer medlemmens kompetensutveckling och påvisar dessutom anställningsbarheten gentemot de kompetenskrav som arbetsgivarna efterfrågar vid nyanställningar. Målgruppen är därför även medlemmar i arbete, som genom IF Metalls kompetensbank får ett bra och överskådligt verktyg för att kontinuerligt följa sin egen kompetensutveckling. Teknikcollege Det gemensamma arbetet mellan parterna inom industrin med att utveckla teknikcollege fortsatte under I slutet av året fanns 136 certifierade utbildningsanordnare i sammanlagt 28 regioner. Här får ungdomar möjlighet till en grund- 12 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

14 läggande och gedigen yrkeskunskap i kombination med ett arbetsförlagt lärande. Detta säkrar också framtida arbetskraft för en framgångsrik industri och välfärd i samhället. Ytterligare två regioner är i en process att bli certifierade och åtta regioner i en process att återcertifieras. Detta görs med tre års intervaller för att kvalitetssäkra utbildningarna. På årsmötet utsågs Bengt Forsling, ombudsman IF Metall Göteborg, till ordförande för Riksföreningen Teknikcollege, Sverige. Nolato Plastteknik AB i Göteborg är ett av företagen som ingått i Produktionslyftet. De anställda får hjälp-till-självhjälp att driva arbetet med lean production vidare. 13

15 Våra arbetsplatser och utveckling av hållbara arbeten 100 Skyddsombudet som uppdrag fyllde 100 år och arbetsmiljöfrågan var i fokus under året. Företag som satsar på förebyggande hälsovård investerar i både produktion och människa. På Holmgrens bil i Jönköping peppades de anställda att delta i Göteborgsvarvet Det fackliga medlemskapet ger rättshjälp till medlemmar i försäkrings- och arbetsrättsärenden. Totalt har berörda medlemmar fått dela på kronor under året. IF Metall kräver nolltolerans mot dödsolyckor på arbetet. 14 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

16 Arbetsmiljö för trygga och utvecklande jobb Inom IF Metall finns det över skyddsombud. Det är kvinnor och män som tillsammans arbetar för att skydda de anställda från olyckor och ohälsa. Förbundet har som uppgift att stötta dessa eldsjälar i deras arbete, bland annat med rådgivning och genom att bedriva opinion i samhället för att få makthavare och medborgare att inse vikten av en god arbetsmiljö. En anställd inom industrin löper högre risk att råka ut för olycksfall eller belastningsskador i arbetet jämfört med övriga på arbetsmarknaden. Industrin har fler sjukskrivningar än någon annan grupp, framför allt bland kvinnor. Män som arbetar inom industrin drabbas oftare av olycksfall, buller- och vibrationsskador än arbetare inom andra branscher. Kombinationen av ökad stress, minskat arbetsinnehåll, ökad detaljstyrning, minskat inflytande och kortare arbetscykler resulterar i fler belastningsskador särskilt för kvinnliga medlemmar. Våra arbetsplatser borde kunna bli föregångare när det gäller att hjälpa äldre att arbeta längre och arbetsskadade att komma tillbaka i arbete. Rehabiliteringsinsatser ska sättas in tidigt i samverkan med företaget, facket och medlemmarna. En stor del av IF Metalls arbete handlar fortfarande om att stärka skyddsombuden och det lokala arbetsmiljöarbetet. Utvecklingen av uppdragsplatsen Arbetsmiljö- och försäkring i medlemsportalen har fortsatt. En mängd utbildningsmaterial har producerats, både egna och gemensamt med arbetsgivarna via Prevent. Flera debattartiklar om skyddsombudens livsviktiga roll har publicerats i lokalpressen. Tredagarsutbildningar har genomförts för arbetsmiljö- och försäkringshandledare. Under året har arbetsmiljöområden kopplat till kemiska ämnen prioriterats och en projektgrupp har tagit fram ett utbildningsmaterial som testades i november. IF Metall har också ingått i en referensgrupp med berörda arbetsgivarorganisationer. Skyddsombudens år År 2012 fyllde skyddsombudet 100 år och för att uppmärksamma detta genomfördes aktiviteter under hela året och den 24 oktober firades skyddsombudsdagen. I samband med LO-kongressen startade kampanjen nolltolerans mot dödsolyckor där det ingick en landsomfattande namninsamling som ska överlämnas till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. En annan stor aktivitet skedde under oktober då man genomförde skyddsronder på arbetsplatser. I november genomförde IF Metall en träff för regionala skyddsombud, RSO, i Norrköping med 215 deltagare. Där gavs möjlighet till erfarenhets- och kunskapsutbyte. På träffen redovisades resultat från skyddsronderna och deltagarna erbjöds att delta på fyra seminarier med medverkande från förbundskontoret, AFA Försäkring och Labmedicin Skåne. RSO:n har regelbundet besökt små och medelstora företag. På många sätt är den regionala skyddsverksamheten navet i IF Metalls lokala arbetsmiljöarbete då de arbetar tillsammans med skyddsombuden och arbetsgivarna i så stor utsträckning som möjligt. De verkar även för att medlemmarna ska utse skyddsombud på arbetsplatser där detta saknas. RSO-verksamheten ryms inom ramen för avdelningens verksamhetsplan och bygger på arbetsmiljölagen. Rehabilitering Förbundets arbetsmiljö- och försäkringshandläggare har under 2012 fått ägna mycket tid och kraft åt att hjälpa medlemmar som har blivit utförsäkrade, nekats rehabilitering eller på annat sätt hamnat i kläm. Arbetsmiljö- och försäkringshandläggarna har medverkat på ett stort antal regionala rehabiliteringskonferenser där rehabiliteringskedjan diskuterats. Dessutom har två kurser i rehabilitering och arbetsmiljö genomförts under Social dialog IF Metall har deltagit i arbetsmiljöoch standardiseringsarbetet på europeisk och internationell nivå. Arbetet har i huvudsak handlat om att förbättra säkerheten med truckar, buller, andningsskydd och bearbetningsmaskiner. I EU:s sociala dialoger har arbetsmiljö- och utbildningsfrågor diskuterats löpande. Sociala dialogen är ett samarbete mellan fack, arbetsgivare och regeringar. Social-, avtals- och medlemsförsäkringar För att sprida kunskap om förändringarna i socialförsäkringarna har avdelningarnas trygghetsansvariga deltagit på två tvådagarskonferenser. Konferenserna har stärkt arbetet med att ge försäkringsinformation till nya medlemmar samt att hitta arbetssätt för att nå medlemmar med mer än två veckors sjukfrånvaro, då långa sjukskrivningsperioder försämrar människors möjligheter till återgång i arbete. 15

17 Våra arbetsplatser och utveckling av hållbara arbeten Arbetsmiljö för trygga och utvecklande jobb Under hösten 2012 hölls sju endagskonferenser för trygghetsansvariga, försäkringshandläggare och regionala skyddsombud samt en högre försäkringsutbildning. Försäkringskvartar Under året har 71 försäkringsinformatörer besökt arbetsplatser utan klubb och personer har fått försäkringsinformation. Oorganiserade personer har också fått denna genomgång, vilket har genererat 117 nya medlemmar. Sju avdelningar har anordnat konferenser för klubbordförande med syftet att få igång försäkringsverksamheten på arbetsplatser med klubb. Rättshjälp På grund av en allt snävare lagstiftning har antalet medlemmar som beviljats rättshjälp blivit allt färre sedan Under 2012 inkom 95 ansökningar, varav 44 har beviljats och överlämnats till LO-TCO Rättsskydd AB för handläggning. Sammanlagt har 113 försäkrings- och arbetsrättsärenden avslutats på LO-TCO Rättsskydd AB under året, vilket har gett kronor till berörda medlemmar. Arbetslösa och långtidssjuka Åtta avdelningar har genomfört 14 konferenser för sjuka och arbetslösa medlemmar med sammanlagt cirka 700 deltagare. De som varit för sjuka för att delta på konferenserna har i många fall blivit uppringda eller besökta i hemmet och fått försäkringsinformation. Många medlemmar har fått hjälp med att göra arbetsskadeanmälningar. Familjens jurist Tre avdelningar har genomfört kvällsträffar med Familjens jurist. Träffarna är riktade till medlemmar och deras anhöriga. Träffarna innefattar en familjejuridisk genomgång angående samboavtal, äktenskap, särkullsbarn och testamente. Skyddsombud, huvudskyddsombud och regionala skyddsombud jobbar med arbetsmiljön och har livsviktiga fackliga uppdrag. Ingen ska behöva vara rädd för att förlora livet på jobbet. 16 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

18 17

19 Våra arbetsplatser och utveckling av hållbara arbeten Kollektivavtal fanns på arbetsplatser, nästan samtliga arbetsplatser där IF Metall har medlemmar. Det centrala avtalet, riksavtalet, är viktigt och ger förutsättningar för lönerna som ska fördelas lokalt på arbetsplatsen. Industrin sätter märket i avtalsrörelsen inför avtal Det var alla inom LO-familjen eniga om när avtalskraven presenterades inför avtal ,8 I samlad kraft mellan LO-förbunden och Facken inom industrin avslutades året med lönekrav på 2,8 procent eller 700 kronor för dem med lön under kronor inför nästa avtalsrörelse IF Metall har haft totalt 43 riksavtal och 450 nya lokalavtal. 18 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

20 Industrilönerna sätter märket Förhandla och teckna avtal är tillsammans med att organisera medlemmar IF Metalls absolut viktigaste uppgift. Riksavtalen för industrin spelar också en huvudroll för den övriga arbetsmarknaden. Löneökningen för den konkurrensutsatta industrin och industriarbetarna ska vara normgivande och sätta märket för hela arbetsmarknaden. Att säkerställa denna roll är Facken inom industrins viktigaste uppgift. Inför nya avtal 2013 var detta också en gemensam syn för samtliga LO-förbund när de samordnade kraven presenterades och inledde avtalsrörelsen i oktober. Under 2012 har IF Metall haft totalt 43 riksavtal och 450 nya lokalavtal tecknades. Det fanns kollektivavtal på arbetsplatser, vilket täcker nästan samtliga arbetsplatser där IF Metall har medlemmar. Under året har 421 centrala förhandlingar genomförts. Avtalsrörelse 2012 Avtalsrörelsen för fortsatte med tecknandet av resterande avtal i spåren av de sex större avtalen (Teknikavtalet IF Metall, Stål- och metallavtalet, Gruvavtalet, avtalet för Kemiska fabriker, avtalet för Allokemisk industri och Gemensamma metallavtalet) som blev klara under Till skillnad mot övriga avtal, som blev mellan 8 14 månader, har Bemanningsavtalet en treårig avtalslängd. Den 19 december 2012 utbytte IF Metall avtalskrav med motparterna för följande avtalsområden: Teknikavtalet IF Metall, Gruvavtalet, Stål- och metallavtalet, Allokemisk industri, Kemiska fabriker, Teko, Gemensamma metallavtalet samt Återvinningsavtalet. Avsikten är att nya riksavtal ska ha tecknats för dessa åtta avtalsområden innan de går ut den 31 mars IF Metalls avtalskrav grundade sig på Facken inom industrins och LO-förbundens gemensamma avtalskrav. IF Metalls avtalsråd behandlade LO-samordningen och Facken inom industrins gemensamma avtalskrav samt gick igenom de motioner som ställts till avtalsrådet. Avtalskravet på 2,8 procent i löneökning gäller för alla IF Metalls avtalsområden. På avtalsområden med genomsnittslön under kronor är kravet 700 kronor. Kravet innebär också en höjning av avtalets lägsta löner med 700 kronor. IF Metall har också krav på en utbyggd föräldralön och en utvecklad arbetstidsförkortning. Utöver detta tillkommer krav som är anpassade för respektive bransch. Nytt gränsdragningsavtal Det gamla avtalet gällande avtalsoch organisationstillhörighet tecknades 1994 mellan dåvarande Metall och SIF. Parterna som numera heter IF Metall och Unionen påbörjade ett arbete med ett nytt avtal under januari 2011 som presenterades i september Avtalet innehåller handledning, förtydliganden och förhandlingsordning för att kunna avgöra vilken organisations- och avtalstillhörighet arbetstagaren har. Parterna kom överens om att utgångspunkten för organisationstillhörighet är den ursprungliga befattningen eller kärnarbetsuppgiften och att en befattning periodvis kan innehålla arbetsuppgifter som faller inom det andra avtalsområdet. Korttidsarbete I samband med Industridagen i februari 2012 överlämnade parterna ett gemensamt förslag till regeringen för ett svenskt system för korttidsarbete. Regeringen tillsatte en statlig utredning som fick i uppdrag att titta på om och i så fall hur ett sådant system skulle utformas med statlig inblandning. Till utredningen knöts en referensgrupp där bland andra avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä ingick. Tillsammans med den partsgemensamma arbetsgruppen hade de under våren och hösten kontinuerlig kontakt med den statliga utredningen för att diskutera olika förslag. Den statliga utredningen överlämnade sitt förslag i december Avtal om yrkesintroduktion Som ett led i att säkra företagens kompetensförsörjning och att hitta jobb åt ungdomar har avtalet om yrkesintroduktion använts under året. På Volvo AB träffade man med stöd av yrkesintroduktionsavtalet ett treårigt koncernavtal som innebär att 400 ungdomar per år ska in i koncernen, fördelade på Volvos produktionsorter beroende på storlek. Totalt ungdomar kommer att ha omfattats av avtalet när det löper ut. IF Metall har under året i projektform arbetat med Gnosjöregionens yrkesår. I samarbete med Teknikföretagen och Arbetsförmedlingen har IF Metall påbörjat ytterligare ett yrkesårsprojekt i Östergötland och Värmland. Utländska gästarbetare IF Metall har under året tecknat cirka 50 avtal med utländska arbetsgivare där anställda arbetar tillfälligt i Sverige. Avtalet som används är ett så kallat ramavtal där parterna 19

21 Våra arbetsplatser och utveckling av hållbara arbeten Industrilönerna sätter märket har kommit överens om en miniminivå för de utländska arbetstagarna. Europeiskt förhandlingsarbete Stöd och råd har getts till förtroendevalda som utöver sitt lokala arbete även är ledamöter i ett europeiskt företagsråd. Två utbildningar har hållits om de förändringar som skett sedan EU:s direktiv om lagändringar i europeiska företagsråd inrättades. I Industri All European Trade Union samordnades arbetet med de europeiska företagsråden inom företagskommittén, för denna kommitté utsågs IF Metalls representant att vara ordförande. Initiativ har tagits för att få till stånd förhandlingar om europeiskt företagsråd inom tre koncerner under året. Internationella ramavtal Under året tecknade IF Metall och Saab AB ett internationellt ramavtal som gäller för samtliga anställda inom koncernen. Därmed blev IF Metall den första medlemsorganisationen i det nybildade globala facket Industri All Global Union som tecknade avtal om sociala villkor. Totalt har IF Metall tre internationella ramavtal; SKF, Electrolux och Saab AB. Inom ramen för internationellt informationsstöd hölls ett seminarium för förbundsanställda om internationella ramavtal. På mötet deltog IG Metall och berättade om sina erfarenheter från arbetet inom ramavtalet för Volkswagen och Faber Castell. 20 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

22 21

23 Vår organisation och starkt medlemskap Vid årets slut hade IF Metall medlemmar och vi är en stark röst. Samtidigt ökar fokus på att ständigt bli fler, var femte möjlig medlem står utanför Så många förtroendevalda är aktiva i IF Metall. 37 För att stärka organisationen och göra den än mer effektiv har omorganisationen av avdelningsstrukturen fortsatt. Vid årsskiftet avslutades arbetet och IF Metall har nu 37 avdelningar. 80 IF Metalls organisationsgrad är cirka 80 procent. Den mångfald av människor som är medlemmar i IF Metall måste också finnas representerade på ledande poster och på fackliga uppdrag. 22 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

24 Medlemmarna är vår styrka IF Metalls styrka bygger på medlemmarnas och de förtroendevaldas engagemang. Kraften i vårt förbund finns på arbetsplatserna och i avdelningarna. Tillsammans har IF Metalls medlemmar en stark röst både på jobben och i samhället. Organisationsgraden är cirka 80 procent, vilket i en global jämförelse är mycket bra. Men nästan var femte möjlig medlem står utanför organisationen och förbundet arbetar därför ständigt aktivt för att organisera fler. Att öka och upprätthålla en hög organisationsgrad kräver en regelbunden närvaro på arbetsplatserna av fackliga företrädare. Det finns inga genvägar. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med sin fackligt förtroendevalda. Facket ska vara tillgängligt när medlemmarna behöver stöd. Medlemmarna ska veta vem deras närmaste fackliga representant är och regelbundet få besök. Dagens arbetsvillkor och samhälle ställer större krav på de fackligt förtroendevalda som regelbundet behöver få tillfälle till vidareutbildning. Inte minst blir detta viktigt under tider av lågkonjunktur, så som 2012 har varit. Många medlemmar har varslats och känt oro för sin framtid. Kraven på de förtroendevalda ökar och organisationen måste vara både effektiv och kunnig. För att stärka och göra den lokala avdelningsstrukturen mer effektiv har omorganisationen av IF Metalls 52 avdelningar fortsatt under året. Vid årsskiftet 2012/2013 genomfördes den sista sammanslagningen och IF Metall har nu 37 avdelningar. Medlemskapets värde Kollektivavtal som reglerar löner och villkor, rättshjälp, skadestånd vid sjukdom, försäkringar samt stöd och hjälp från förtroendevalda är några av de saker som medlemskapets värde innehåller. Arbetet med att öka innehållet av det fackliga medlemskapet är också en ständigt pågående uppgift. Medlemskortet För att öka värdet av medlemskortet kopplades det till ett antal rabatterbjudanden. Alla medlemmar fick det nya medlemskortet med mervärde i april Tillgänglighet För att öka möjligheten för medlemmarna att lättare komma i kontakt med sitt fack fortsatte förbundskontoret under 2012 med jourtelefon på kvällar och helger, där de flesta av kontorets anställda turas om att ta samtalen. Studerandemedlemmar I samarbete mellan avdelning, klubb samt organisations- och studieenheten sker uppföljning av studerandemedlemmar så att de efter sin genomförda utbildning får introduktion om och erbjuds fullvärdigt medlemskap. Arbetet med att utveckla ett tydligare system och riktlinjer för denna uppföljning har fortsatt under året. IF Metall hade cirka studerandemedlemmar vid årets slut. Bemanningsbranschen IF Metall har sedan flera år arbetat särskilt intensivt med att organisera anställda inom bemanningsbranschen. Ett delmål är att nå minst 70 procents organisationsgrad inom IF Metall. De som är anställda i bemanningsbranschen är de som först blir berörda av upp- och nedgångar i företagens verksamheter. Detta medför stora svängningar i antalet medlemmar i branschen. Antalet anställda inom bemanningsbranschen som var medlemmar i IF Metall under 2012 var i januari och i december Medlemskontakter i fokus Facket måste vara synligt på arbetsplatserna och medlemmarna ska veta vem som är deras representant. Kongressen 2011 beslutade att varje arbetsplats ska få minst ett besök om året. För att förenkla och organisera dessa arbetsplatsbesök behövs en tydlig struktur. Under hösten 2012 deltog därför tre pilotavdelningar i projektet Fokus. Idén med Fokus är att samtliga arbetsplatsbesök registreras på plats i ett webbaserat besöksprogram. Programmet gör det också möjligt att fastställa den faktiska organisationsgraden på arbetsplatsen. Syftet med projektet är att göra det utåtriktade arbetet mer effektivt och på så sätt hinna med fler besök på arbetsplatserna. Projektet ska utvärderas under våren Ökade kunskaper För att öka organisationsgraden är det viktigt att sprida kunskap om det fackliga medlemskapet. Därför har avdelningarna arbetat aktivt med kongressbeslutet om att alla nya medlemmar ska erbjudas facklig grundutbildning. För att medlemmarna ska få bästa möjliga service är det viktigt att avdelningspersonal får regelbunden kompetensutveckling. I detta syfte fortsatte Svarven under 2012; tvådagarskonferenser där avdelningarnas anställda deltog i olika workshops om administrativa system, organisationsutveckling och framtidsfrågor. 23

25 Vår organisation och starkt medlemskap Medlemmarna är vår styrka Informationsstöd Som stöd till förtroendevalda och anställda har informationsenheten hållit utbildningar om olika delar av informationsarbetet, till exempel att skriva artiklar, insändare, debattartiklar samt om kontakter med media och press. Ett ytterligare stöd i informationsarbetet är lanserandet av mediabanken där anställda på avdelningar och förbundskontor kan hämta bilder och med hjälp av mallar göra egna affischer och flygblad. Under året har 14 nummer av tidningen Info getts ut till cirka förtroendevalda. IF Metalls informationssida i Dagens Arbete inriktas på medlemsnyttig information där medlemskapets värde tydligt framgår. Nyckeltal och nyckelpersoner Nyckeltalen, som är förbundets analysverktyg, har under året gjorts mer effektivt och kompletterats med ett antal rapporter. Totalt används nu sex nyckeltal som på ett enkelt och överskådligt sätt ger svar på hur det ser ut på följande områden: organisationsgrad, avtalstäckning, förtroendevalda på arbetsplatserna, arbetsmiljöverksamhet, facklig utbildning samt rättvis representation. Fackliga ledare Kongressen har beslutat att organisationen ska arbeta för att var tredje förtroendevald i beslutande organ, centralt och på avdelningsnivå ska vara en kvinna senast Som ett led i detta hölls i augusti en utbildning i ledarskap och jämställdhet. Denna vände sig särskilt till avdelningsordföranden och vice ordföranden som gått utbildning Kvinnligt ledarskap samt de ordförande som genomgått ledarutveckling. Ungdomar Den nytillsatta centrala ungdomskommittén har under året fokuserat på att stärka ungdomsverksamheten i de avdelningar som genomfört sammanslagning. Hur ska vi organisera och rekrytera fler ungdomar i skolorna samt verktyg för att mäta utvecklingen har ingått i kommitténs organisationsplan. Ungdomskommittén har också aktivt arbetat med LO för att stärka skolinformation och ungdomsutbildningar. Allt för att hela tiden ge eleverna rätt information som är aktuell utifrån den verklighet som eleverna befinner sig i och möter på arbetsmarknaden. IF Metall deltar i Arena Skolinformation som tar fram läromaterial som lärare kan beställa från läromaterialportalen Utbudet. IF Metalls centrala ungdomskonferens genomfördes i samband med LO:s ungdomsforum i november. Prioriterade områden var inflytande och att se över avdelningarnas verksamhet. Efter ungdomskonferensen fanns ett antal rekommendationer till centrala ungdomskommittén för det fortsatta arbetet samt vidareutveckling. Syftet är att stärka unga arbetare på arbetsplatserna och förklara det fackliga medlemskapets värde samt att ta mer ansvar för skolinformationens innehåll och utförande, vilket också var fokus under LO:s ungdomsforum. Till LO:s ungdomsforum var tre av IF Metalls förtroendevalda nominerade till Årets fackliga hjältedåd och en av dem fick ett hederspris för sitt arbete mot främlingsfientlighet på internet. Mångfald Inom IF Metall har alla medlemmar samma värde oavsett ålder, kön, ursprung, funktionshinder, könsidentitet, sexuell läggning eller religion. Det ska prägla det fackliga arbetet, representationen inom förbundet och förbundets fackliga och politiska mål. Den särskilda matrisgruppen, under ledning av avtalssekreteraren, har samordnat arbetet kring dessa frågor. Jämställdhet Arbetet med att öka andelen kvinnor i förbundets beslutande organ på central nivå och avdelningsnivå har fortsatt. Senast 2014 ska målet på 30 procents kvinnlig representation vara uppfyllt. I september 2012 genomfördes en endagskonferens med avdelningarnas jämställdhetsansvariga. Fokus var bland annat handlingslinjerna. En jämställdhetsutbildning genomfördes i april och maj för förbundskontorets personal. På internationella kvinnodagen den 8 mars medverkade IF Metall på ett seminarium som Sveriges Kvinnolobby och 15:51-rörelsen arrangerade på Kulturhuset i Stockholm. Förbundets avtalssekreterare deltog 24 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

26 i paneldebatten, som handlade om att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete. I november utbildades åtta förtroendevalda till handledare i jämställdhet för utbildning av avdelningsstyrelser. Två jämställdhetsutbildningar genomfördes för avdelningsstyrelser under HBT IF Metall medverkade på och organiserade tillsammans med LO vissa delar av Pridefestivalen. Festivalen 2012 genomfördes i Tantolunden i Stockholm. Integration Arbete har pågått med att omsätta riktlinjerna för IF Metalls integrationsarbete i praktiska aktiviteter och verksamhet. Som ett led i detta genomförde förbundet en konferens den 19 december med ett tiotal integrationsaktiva i klubbar och avdelningar. Syftet var att arbeta fram idéer och förslag till aktiviteter och verksamheter. Detta resulterade i ett idédokument som kommer att bearbetas under 2013 samt ett nätverk för integrationsverksamhet. Under året har förbundet varit representerat i LO:s arbetsgrupp med syfte att ta fram en integrationspolicy för LO. Kulturverksamhet I oktober beviljade Kulturrådet nytt anslag till Läs för mej, pappa vilket innebar att arbetet kunde återupptas. Utbildning för bokombud genomfördes i anslutning till ABF:s bokmässa i Örebro. I samarbete mellan samtliga LO-förbund, ABF och Sveriges Författarförbund har ett nytt arbetsplatsbibliotek startat. Johan Ahlbäckpriset 2012 gick till konstnären Reino Laitasalo från Finland. Det var första gången som priset delades till en konstnär som inte är svensk. Reino Laitasalo bär titeln arbetarkonstnär med stolthet. Präglad av uppväxten i Pispala arbetarkvarter i Tammerfors har han fortsatt att skildra kvinnor och män på arbetsplatsen och i andra livssituationer. Konstnärskapet består av både svartvit grafik och färgstarkt måleri. Stig Sjödinpriset fick författaren Eija Hetekivi Olsson för sin roman Ingenbarnsland. en uppväxtskildring från en Göteborgsförort präglad av fattigdom och utanförskap, såväl socialt som språkligt. Mekaniska Verkstaden på Skansen fortsätter engagera många besökare. Jernarbetareklubben har bedrivit en aktiv studieverksamhet. På Gruvcentrum Mojsen fortsatte utställningen med Roine Janssons målningar i början av året. I juni invigdes en utställning om dagens gruvarbete. Studier och kompetensutveckling Förbundets studieverksamhet fortsätter att utvecklas och öka i omfattning. Även antalet ansökningar och deltagare på LO-kurser har ökat. I den lokala studieverksamheten är det deltagandet i medlemsutbildningar som återigen ökar. Samtidigt minskar deltagandet i förtroendemannautbildning. Kunskap är den fackliga kärnan och måste hela tiden utvecklas och byggas på för att vara aktuell och ge förtroendevalda och medlemmar nödvändig kompetens. I syfte att se över IF Metalls studieverksamhet beslutade förbundsstyrelsen att starta en studieutredning. En arbetsgrupp med representanter från avdelningar och förbundskontoret har sett över möjligheter och behov inom studieverksamheten, i synnerhet förbundets studiesystem och hur det kan bli bättre. I en rapport till förbundsstyrelsen lämnade arbetsgruppen en mängd förslag till förändringar i både studieverksamhet och av innehåll i utbildningar. Förslagen ska testas under 2013 innan beslut om förändringar tas. På förbundets handledarträff deltog drygt 200 handledare och hade ett brett program om pedagogik, läs- och skrivsvårigheter, lärostilar och främlingsfientlighet. Arbetsformerna varierade mellan work-shops, föreläsningar, seminarier, utställningar och arbete i olika ämnesgrupper. Samarbetet med ABF, Kommunal och Runö kring en ny pedagogisk vidareutbildning för tvärfackliga handledare fortsatte under året. En testutbildning i tre steg avslutades i mars. Därefter fortsatte arbetet med att bygga upp regionala plattformar för genomförandet av den nya utbildningen. Idén är att utbildningen ska bli tillgänglig över hela landet genom regionalt tvärfackligt samar- 25

27 Vår organisation och starkt medlemskap Medlemmarna är vår styrka bete tillsammans med ABF och med centralt stöd. En konferens för avdelningarnas studieorganisatörer hölls på Skåvsjöholm den 4 5 september. Där deltagarna bland annat diskuterade studieutredningen, samarbetet med ABF och Runö samt handlingslinjerna och studieorganisatörens roll. På konferensen delades 2011 års pris för bästa studieresultat ut till IF Metall Göteborg. En projektledarutbildning med inriktning på Europeiska socialfonden, ESF, togs fram 2011 i samarbete med Kommunal och Runö. Den fortsatte att utvecklas under 2012 och efterfrågan ökade. En ny kurs startades under hösten och flera planeras inför nästa programperiod för socialfonden som startar Förbundet startade en utbildning i idéutveckling som omfattade fyra steg, varav det sista genomförs i början av 2013, där 14 lokala och centrala ombudsmän deltog. I huvudsak innehöll utbildningen tre block Vi och samhället, Samhälle och utveckling samt Samhället och ekonomi. Totalt hade förbundet deltagare i fackliga utbildningar under året. Kunniga och aktiva förtroendevalda samt engagerade medlemmar är grunden till styrkan i vår fackliga organisation. Utbildning spelar stor roll i detta och därför startade förbundet en översyn av studieverksamheten. 26 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

28 27

29 Vår organisation och starkt medlemskap Jobb Tillväxt Solidaritet Allt i vardagen, både på jobbet och i samhället, handlar om politik. Därför är det viktigt att påverka politikerna, tycker Jasmin Cosic, en av IF Metalls agitatörer, och bjöd in hela riksdagens arbetsmarknadsutskott till sin arbetsplats. Inför första maj mobiliserade IF Metall med tre ledord: Jobb Tillväxt Solidaritet Sedan starten av förbundets agitationsutbildning Verktygslådan har förtroendevalda ökat sina kunskaper om villkoren på arbetsmarknaden. Med två år kvar till riksdagsval laddar IF Metall för regeringsskifte. Våra krav på politikerna och kritik mot regeringsbeslut spreds i broschyren Klart det spelar roll, du väljer! När varslen än en gång ökade, ökade även behovet av en a-kassa värd namnet. IF Metall har fortsatt protestera mot den borgerliga regeringens nedmontering av arbetslöshetsförsäkringen. 28 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

30 Utveckla fackligt-politiskt arbete IF Metalls strävan efter ett samhälle präglat av alla människors lika värde, solidaritet och rättvisa är grunden för vårt facklig-politiska engagemang. I vårt uppdrag ingår att bland annat verka för medlemmarnas rätt till jobb, bra arbetsmiljö, schysta anställningsvillkor och trygghet vid sjukdom eller arbetslöshet. För detta krävs inte bara en stark fackföreningsrörelse, utan också en regering som satsar på industrin och på jobben, som får fart på tillväxten, som förbättrar a-kassan och sjukförsäkringen samt har ambitionen att öka välfärden och minska klyftorna. Därför fortsätter vi att påverka för ett rött Europa via parlamentsledamotvalet och ett regeringsskifte Stark (S)amverkan Den dramatik som präglade arbetarrörelsen och Socialdemokraterna under 2011, med historiskt låga opinionssiffror, fick sin kulmen i början av När Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt valde att avgå i januari efterträddes han av vår förbundsordförande Stefan Löfven. Under året som gått har IF Metalls facklig-politiska samverkan med (S) och LO-familjen fortgått. Denna samverkan bygger på våra gemensamma värderingar och syftar till att ge politiskt genomslag för medlemmarnas intressen på arbetsplatserna, i arbetslivet och i samhället i övrigt. Genom ett målmedvetet och strategiskt arbete kan vi nå framgång. Under året har ett seminarium om industrins utveckling och betydelse genomförts för de socialdemokratiska riksdagsledamöter som har LO-facklig bakgrund. Dessutom har regelbundna träffar med de riksdagsledamöter som är medlemmar i förbundet hållits under året. Förbundsstyrelsen har också tagit fram en aktivitetsplan för , där målsättningen är tydlig. IF Metalls facklig-politiska arbete under dessa tre år ska leda till: en väl utvecklad facklig-politisk organisation i hela förbundet starka och kunniga medlemmar och förtroendevalda som är väl insatta i vad som påverkar medlemmarnas villkor en stärkt opinionsbildning i frågor som är viktiga för industriarbetarna. Utvecklad facklig-politisk organisation Under 2012 låg fokus framför allt på att stärka och utveckla vår fackligpolitiska organisation. Samtliga avdelningar fick i uppdrag, utifrån aktivitetsplanen, att konkretisera sin egen verksamhet. Under året hölls en videokonferens med avdelningarnas ordförande och facklig-politiskt ansvariga. Flera regionala fackligpolitiska konferenser genomfördes där aktivitetsplanen och en stärkt organisation diskuterades. Studieledighetslagen Även under 2012 aviserade regeringen försämringar i studieledighetslagen som IF Metall protesterade högljutt emot. En förbundsmedlem startade facebook-gruppen Rör inte min studieledighetslag. Den fick snabbt över medlemmar. Dessutom spreds information om regeringens avsikter via insändare och debattartiklar samtidigt som protester skickades till de borgerliga riksdagsledamöterna. Glädjande nog lade regeringen aldrig fram något förslag. Förbundets agitatorer Under januari mars hölls fyra agitationsutbildningar för att öka de förtroendevaldas kunskaper om villkoren på arbetsmarknaden. Senare under året anordnades även åtta uppföljningskonferenser för agitatorerna. Under 2012 utbildades sammanlagt 80 agitatorer. Det totala antalet utbildade agitatorer i förbundet uppgick därmed till 316 stycken, varav drygt 22 procent var kvinnor. Verktygslådan Agitatorernas uppdrag är att erbjuda samtliga medlemmar och förtroendevalda möjligheten att genomgå utbildning i den så kallade Verktygslådan, för att på så vis öka medvetenheten om vikten av starka kollektivavtal, hög organisationsgrad och därmed betydelsen av facklig-politisk samverkan. Under året har sammalagt medlemmar gått utbildningen Verktygslådan. Utav dessa har medlemmar nåtts på medlemsmöten förlagda på totalt 431 företag. Resterande medlemmar har nåtts vid olika möten, utbildningstillfällen och konferenser utanför arbetsplatsen. Våra värderingar Under året fortsatte och intensifierade IF Metall samarbetet med Expo. Syftet med samarbetet är att ge medlemmar och förtroendevalda underlag, kunskaper och verktyg för att bekämpa främlingsfientlighet och rasism. Avdelningarna fick möjlighet att kostnadsfritt använda Expoföreläsare vid skolinformationstillfällen så väl som vid kurser, konferenser och arbetsplatsmöten. Ett tjugotal avdelningar antog erbjudandet och några av dem hade flera aktiviteter där Expo deltog. I maj genomfördes dessutom en central tredagarsutbildning om främlingsfientlighet och rasism. Förbundet var även delaktigt i LO:s förbundsgemensamma projekt Alla kan göra något, som syftar till att lyfta fram våra värderingar och 29

31 Vår organisation och starkt medlemskap Utveckla fackligt-politiskt arbete att öka medvetenheten om varför kampen mot främlingsfientlighet och rasism är en facklig kärnfråga. För att få igång diskussionerna lokalt fick avdelningarna erbjudande om att ta hjälp av en debattör. Glädjande nog var ungefär häften av dessa debattörer medlemmar i IF Metall. I ett senare skede utbildades även lokala handledare med uppdrag att hålla åttatimmarsutbildningar för avdelningarnas anställda och förtroendevalda. Under hösten höll förbundskontoret en konferens med representanter från brittiska organisationen Hope not Hate som berättade om sitt samarbete med brittiska fackföreningar och sina framgångar i arbetet mot intolerans. Första maj På första maj mobiliserade förbundet under parollen Jobb Tillväxt Solidaritet. Förbundskontoret tog fram banderoll, plakat, arbetsplatsaffisch och flygblad samt tal- och insändarunderlag. Som ett led i att stärka insikten om industriarbetarnas frågor var målsättningen att öka antalet medlemmar som höll tal eller appeller. Sammanställningen som gjordes i efterhand visar att minst 34 förbundsmedlemmar höll tal på första maj, många av dem dessutom på flera orter. Redan under april lyftes första maj och våra fackliga frågor upp i de sociala medierna. Det runda första maj-plakatet gjordes till en så kallad Picbadge, det vill säga en knapp som sätts på profilfotot i Facebook eller annan social media. Dessutom startades sidan Demonstrera på första maj på Facebook, som ett sätt att sprida våra texter och filmer. Aktiviteter i Almedalen Under Almedalsveckan arrangerade IF Metall två egna paneldebatter dels Finns det en rättvis lönebildning? som handlade om lönebildningens framtid, dels Avkastningskrav som dödar långsiktigt ägande? som handlade om huruvida det investeras för lite i svensk industri. Dessutom anordnade förbundet seminariet Halvera arbetslösheten men hur? tillsammans med Akademikerförbundet, SSR. Fokusvecka två år kvar till valet I september uppmärksammades att det var två år kvar till riksdagsvalet. En mängd nya produkter med logotypen för regeringsskifte togs fram. Sju kortfilmer spelades in, där några av förbundets agitatorer visar hur politiken påverkar oss. Filmerna lades ut på hemsidan en ny varje dag och spreds även i sociala medier. Under veckan spreds förbundets nya broschyr Klart det spelar roll, du väljer! där vår kritik mot regeringen så väl som våra krav på politiken beskrevs. Dessutom togs en mängd flygblad, insändar- och debattartikelunderlag fram och dessa fick utrymme vid både utåtriktade aktiviteter och i lokalmedia. 30 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

32 31

33 Förbundets organisation Medlemmar Grunden för IF Metall är alla de medlemmar som finns i landet. Vår organisationsgrad är cirka 80 procent. Förtroendevalda Inom organisationen finns förtroendevalda på olika uppdrag, till exempel skyddsombud, försäkringsinformatörer och studieorganisatörer samt klubb- och avdelningsstyrelser. Klubbar På arbetsplatser med många anställda väljer medlemmarna en klubb som företräder dem i olika frågor samt tillvaratar deras intressen gentemot arbetsgivaren. På mindre arbetsplatser väljer medlemmarna i stället ett avdelningsombud. Avdelningar IF Metall har 37 avdelningar fördelade i olika geografiska områden från Kiruna i norr till Trelleborg i söder. Under 2012 avslutades arbetet med att förändra avdelningsstrukturen. Den 1 januari 2013 gick de sista avdelningarna ihop och den nya avdelningskartan med 37 avdelningar föll på plats. Kongress Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Ordinarie kongress hålls vart tredje år och beslutar om långsiktiga principiella frågor, behandlar motioner, stadgefrågor samt genomför val av exempelvis förbundsstyrelse. Förbundsstyrelse Förbundsstyrelsen leder förbundets verksamhet och är med undantag för beslut om verksamhetsplan och budget förbundets högsta beslutande organ mellan kongresserna. Förbundsråd Förbundsrådet består av förbundsstyrelsens ledamöter och samtliga avdelningsordförande. Förbundsrådet ska, efter förslag från förbundsstyrelsen, årligen fatta beslut om verksamhetsplan och budget för kommande år samt ha tillsyn över förbundsstyrelsens förvaltning. Förbundsrådet behandlar också verksamhets- och revisionsberättelse och föreslår kongressen besluta om ansvarsfrihet ska till- eller avstyrkas. I övrigt är förbundsrådet ett rådgivande organ till förbundsstyrelsen i frågor om verksamheten. Avtalsråd IF Metalls avtalsråd består av 121 ombud som är utsedda av medlemmarna i varje avdelning samt de valda 84 ledamöterna i förhandlingsdelegationer. Delegationerna fastställer kraven för respektive bransch och överlämnar förslag till avtalsuppgörelse till förbundsstyrelsen, som i samråd med avtalsrådet fattar beslut. Revisorer Ordinarie kongress väljer för nästföljande kongressperiod tre revisorer och lika många ersättare för att granska förbundsstyrelsens verksamhet och förbundets räkenskaper. I revisionen ska dessutom delta en auktoriserad revisor som utses av kongressen. Granskningskommitté Granskningskommittén väljs av kongressen. Den granskar hur förbundsstyrelsen verkställt beslut tagna på senaste kongressen. Kommittén har även till uppgift att förbereda val av valberedning. Valberedning Valberedningen väljs av kongressen för en mandatperiod som motsvarar kongressperioden. Den förbereder de val som kongressen genomför. Förbundsstyrelseberedning Ärenden till förbundsstyrelsen bereds av förbundsstyrelseberedningen. De av kongressen valda funktionärerna samt ekonomichefen ska ingå i förbundsstyrelseberedningen. Övriga ledamöter utses av förbundsstyrelsen. 32 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

34 Förbundsstyrelse och förbundsstyrelseberedning Förbundsstyrelse per den 31 december 2012 Anders Ferbe, förbundsordförande * Monika Theodorsson, förbundssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare, tf vice förbundsordförande ** Lea Skånberg, 1:e ersättare för förbundsfunktionärer *** Ingemar Andersson, Södra Västerbotten Monica Benjaminsson, Borås Jamal El-Haj, Sydvästra Skåne Anna Fernebro, Nordvästra Skåne Lena Fornstedt, Sörmland Martin Gunnarsson, Västbo-Östbo Bert Johansson, Norrbotten Jan Nilsson, Stockholms län Marie Nilsson, Bohuslän-Dal Jenny Påhlsson Andersson, Östergötland Bjarne Rasmussen, Östra Värmland Mikael Sällström, Göteborg Berth Thulin, Mälardalen Ulf Andersson, ekonomichef, adjungerad Lars Ankarfjäll, pressombudsman, adjungerad Yvonne Kindström, ledningskansliets enhetschef, adjungerad * Anders Ferbe utsågs till ordförande den 1 februari 2012 efter att Stefan Löfven lämnade sitt uppdrag för att bli partiordförande för Socialdemokraterna. ** Veli-Pekka Säikkälä tillförordnades posten vice förbundsordförande när Anders Ferbe utsågs till ordförande. *** Lea Skånberg ingick därmed som inkallad ersättare. 33

35 Förbundsstyrelse och förbundsstyrelseberedning Per den 31 december 2012 Ersättare Ersättare för de arbetande ledamöterna i förbundsstyrelsen är personliga För Ingemar Andersson: Stefan Hultman, Mellersta Norrland, och Camilla Wahlström, Höga Kusten. För Monica Benjaminsson: Lars Olof Petersson, Kronoberg, och Lars Ask, Östra Skaraborg. För Jamal El-Haj: Hans-Åke Mårtensson, Nordvästra Skåne, och Björn Olsson, Blekinge. För Anna Fernebro: Jonas Andersson, MittSkåne, och Anders Friebe, Halland. För Lena Fornstedt: Roger Lamell, Uppland, och Fredrik Holmgren, Bergslagen. För Martin Gunnarsson: Lis Erixon, Östra Småland, och Carita Spångberg, Vätterbygden. För Bert Johansson: Ulla Brännström, Norra Västerbotten, och Kjell Persson, Södra Norrland. För Jenny Påhlsson Andersson: Göran Gustafsson, Östergötland, och Bo Pettersson, Västbo-Östbo. För Jan Nilsson: Catharina Hellerstedt, Stockholms län, och Johan Järvklo, Stockholms län. För Marie Nilsson: Tonnie Andersson, Norra Älvsborg, och Arijana Jazic, Höglandet. För Bjarne Rasmussen: Karl Sahlin, Bergslagen. För Mikael Sällström: Kennet Carlsson, Göteborg, och Robert Emanuelsson, Göteborg. För Berth Thulin: Magnus Bergkvist, Värmland. Ersättare för förbundsfunktionärerna i förbundsstyrelsen 1:e Lea Skånberg, 2:e Christer Persson, 3:e Carin Wallenthin, 4:e Ulf Sjödin, 5:e Anna Gustafsson, 6:e Lars Ankarfjäll. Förbundsstyrelseberedningen Förbundsstyrelseberedningen bestod av följande ledamöter: Anders Ferbe, förbundsordförande* Monika Theodorsson, förbundssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare, tf vice förbundsordförande** Lea Skånberg, 1:e ersättare för förbundsfunktionärer *** Ulf Andersson, ekonomichef Ola Asplund, utredningschef Maria Bäckström, informationschef Ulf Sjödin, personalchef Lars Ankarfjäll, pressombudsman, adjungerad Yvonne Kindström, ledningskansliets enhetschef, adjungerad * Anders Ferbe utsågs till ordförande den 1 februari 2012 efter att Stefan Löfven lämnade sitt uppdrag för att bli partiordförande för Socialdemokraterna. ** Veli-Pekka Säikkälä tillförordnades posten vice förbundsordförande när Anders Ferbe utsågs till ordförande. *** Lea Skånberg ingick därmed som inkallad ersättare. 34 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

36 Förbundskontoret Per den 31 december 2012 Kongress FS FSb Ordförande Anders Ferbe Förbundssekreterare Monika Theodorsson Avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä Ekonomichef Ulf Andersson Ledningskansli Yvonne Kindström Facklig-politiska Carin Wallenthin Arbetsmiljö & försäkring Lea Skånberg Ekonomi Gunilla Gustavsson Utredning Ola Asplund Information Maria Bäckström Arbetsutveckling Svante Bylund It Pekka Kammonen Internationella Erland Lindkvist Förhandling Christer Persson Medlem & avgifter Sven Olander Organisation & studier Anne Sandberg Arbetsmarknadutbildning Matrisorganisation Personal Ulf Sjödin Jämställdhet, hbt & integration Matrisorganisation Förbundsordförande, Anders Ferbe Har det övergripande ledningsansvaret för verksamhet som bedrivs inom förbundet, liksom ett övergripande ansvar för kontakter med svenska och internationella organisationer. Ledningskansliet Ansvarar för förbundsstyrelseberedning, förbundsstyrelse och hedersmedlemskap samt i samverkan med förbundsledningen för medverkan vid möten. Ansvarar också för administration kring förbundsråd och avtalsråd samt verksamhetsplanering. Ansvarig: Yvonne Kindström Utredningsenheten Ansvarar för att bereda förbundets policy för bland annat industri- och näringspolitik samt för rådgivning i företagsekonomiska frågor. Ansvarig: Ola Asplund Förbundssekreterare, Monika Theodorsson Ansvarar för kongress och förbundsråd samt för verksamhetsplanering och uppföljning. Har det övergripande ansvaret för förbundets fackligpolitiska arbete, för förbundets arbete med lokala organisationen, arbetslöshetskassan och arbetslöshetsförsäkringen samt för intern och extern information. Facklig-politiska enheten Ansvarar för att utveckla och stödja IF Metalls fackligt-politiska arbete på central och lokal nivå. Ansvarig: Carin Wallenthin Informationsenheten Samordnar och har det övergripande ansvaret för förbundets informations- och opinionsbildande insatser samt för press- och mediekontakter. Ansvarar även för distribution och lagerhållning av material. Ansvarig: Maria Bäckström Internationella enheten Ansvarar för förbundets internationella utvecklingssamarbete och övrig internationell projektverksamhet. Ansvarig: Erland Lindkvist Organisations- och studieenheten Ansvarar för utveckling av IF Metalls organisation samt för förbundets studieverksamhet och kursadministration samt kulturfrågor. I arbetet ingår även uppföljning av nyckeltal, jämställdhets- och integrationsfrågor. Ansvarig: Anne Sandberg 35

37 Förbundskontoret Per den 31 december 2012 Avtalssekreterare, Veli-Pekka Säikkälä Ansvarar för samordning av riksavtalsförhandlingar, lönebildning samt rådgivande i arbetsrättsliga frågor. Utvecklar avtals- och förhandlingsstrategier. Förhandlingsenheten Ansvarar för förbundets centrala förhandlingsverksamhet samt har en rådgivande, pådrivande och utvecklande roll i avtalsfrågor och arbetsmarknadslagstiftning. Ansvarig: Christer Persson Arbetsutvecklingsenheten Ansvarar för hållbart arbete samt för att utveckla förbundets arbete kring arbetsorganisation, produktivitet, medlemmarnas kompetensutveckling i yrket och lönesystem. Ansvarig: Svante Bylund Arbetsmiljö- och försäkringsenheten Ansvarar för arbetsmiljö- och försäkringsfrågor. Ansvarig: Lea Skånberg Ekonomichef, Ulf Andersson Ansvarar för förbundets ekonomiska förvaltning. Det omfattar bland annat ansvaret för den löpande ekonomiska hanteringen, kapital- och fastighetsförvaltning, ansvaret för förbundets dotterbolag samt revisionsverksamheten avseende förbundets lokalavdelningar. Ekonomienheten Ansvarar för redovisning, betalningar, uppföljning och rapportering. Ansvarar också för förvaltning, utveckling och support av förbundets ekonomi- och lönesystem. Ansvarig: Gunilla Gustavsson It-enheten Ansvarar för it-utveckling och support inom förbundet samt har driftsansvar för förbundets administrativa och informationstekniska system. Ansvarar även för växel, registratur och arkiv. Ansvarig: Pekka Kammonen Medlem och avgifter Ansvarar för frågor rörande förbundets avgifts- och medlemsredovisning. Enheten är också systemansvarig för medlems- och avgiftssystemet FAS 2009, dess förvaltning och utveckling samt support och utbildning till behöriga användare. Ansvarig: Sven Olander Personalenheten Ansvarar för förbundets personaladministration. Här ingår bland annat kompetensutveckling och rekrytering av anställda på förbundskontoret och av lokalombudsmän. Ansvarig: Ulf Sjödin 36 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

38 Förvaltningsberättelse information om verksamheten Industrifacket Metall (IF Metall) ska organisera alla anställda inom de verksamhetsområden som enligt LO:s gällande organisationsplan ska tillhöra förbundet. IF Metall ska verka för ett demokratiskt, rättvist och jämlikt samhälle genom fackligt och politiskt arbete. Medlems- och avgiftsutveckling De senaste åren har förbundet haft en negativ medlemsutveckling. Sedan 2008 har medlemsutvecklingen också påverkats av den globala finanskrisen. Det har inneburit att cirka arbetstillfällen inom industrin har försvunnit för IF Metalls medlemmar. En viss återhämtning har skett de senaste åren, men under senhösten 2012 och de två första månaderna 2013 har antalet arbetstillfällen åter minskat. Under året tvingades förbundet fatta beslut om att höja arbetslöshetsavgiften två gånger. Arbetslöshetsavgiften är den del av avgiften till arbetslöshetskassan som varierar beroende på förändringar i storleken på utbetalningar av arbetslöshetsersättning. På grund av ökad arbetslöshet bland förbundets medlemmar höjdes arbetslöshetsavgiften från 75 kronor till 125 kronor per månad den 1 juni Per den 1 januari 2013 tvingades förbundet att åter höja avgiften med 50 kronor till 175 kronor per månad och medlem. Under 2011 hade förbundet i stort sett en neutral medlemsutveckling. Under 2012 minskade dock förbundets aktiva medlemmar med 2,6 procent. Medlemsutvecklingen följer i princip utvecklingen av antalet arbetstillfällen inom industrin. Vid årets slut hade förbundet totalt medlemmar, varav var yrkesaktiva. Resultat och ställning Verksamhetsresultat Resultatet i den fackliga verksamheten blev ett överskott på 100 miljoner kronor (mnkr), det ska jämföras med föregående års underskott på 40 mnkr. Det finns framför allt två orsaker till det förbättrade resultatet. Främst beror det på att kostnaderna för pensioner minskat kraftigt under Minskningen av pensionskostnaderna beror på god avkastning på tillgångarna i förbundets pensionsstiftelse. Avkastningen i pensionsstiftelsen förbättrades med drygt 10 procentenheter jämfört med föregående år. En annan orsak är att medlemsintäkterna ökat med cirka 30 mnkr till följd av den återhämtning som skedde av antalet arbetande medlemmar under Finansiellt resultat De senaste åren har präglats av stora variationer på världens kapitalmarknader. Under 2009 och 2010 har det varit relativt stora uppgångar på världens kapitalmarknader. Under 2008 och 2011 var det däremot negativ utveckling på kapitalmarknaderna. Under 2012 har det återigen varit värdeökningar som har präglat de finansiella marknaderna. Stockholmsbörsens index SIX-PRX utvecklades positivt med en uppgång på knappt 17 procent. Utvecklingen var liknande på många av världens börser i övrigt, till exempel utveckla Aktiva Pensionärer Totalt Förändring -5,5 % -4,2 % -5,4 % -4,2 % -1,7 % -3,0 % 37

39 Förvaltningsberättelse des MSCI världsindex positivt med en uppgång på knappt 16 procent. Trots den historiskt låga räntenivån har avkastningen på räntemarknaderna varit relativt god under Förbundets finansiella resultat blev ett överskott på 214 mnkr. Jämfört med föregående år en resultatförbättring på 22 mnkr. Sedan 2009 har IF Metalls lokalavdelningar möjlighet att investera i förbundets kapitalförvaltning. Per den 31 december 2012 har 28 av 37 lokalavdelningar investerat i de så kallade andelsbevisen. För förbundet är det mycket viktigt att alla placeringar inom kapitalförvaltningen uppfyller god etisk standard. Grunden för den etiska policyn är internationella normer för miljö, mänskliga rättigheter, arbete och antikorruption vilka finns formulerade i konventioner och överenskommelser inom FN. Särskild vikt läggs vid att företag efterlever ILO:s kärnkonventioner och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Under de två senaste åren har stora ombyggnationer skett av förbundets fastigheter. Det har påverkat resultatet i fastighetsförvaltningen. Resultatet för 2012 blev ett underskott på 10 mnkr års resultat blev ett underskott på 16 mnkr. Förbundet äger via bolag tre kontorsfastigheter och fem bostadsfastigheter, samtliga belägna i Stockholm. Bokslutsdispositioner och skatt Nettoförändringar till följd av avsättningar och upplösningar av periodiseringsfonder har under 2012 uppgått till 62 mnkr. Föregående års förändringar uppgick till 8 mnkr. Förbundets skattekostnad uppgick under året till 72 mnkr, en ökad skattekostnad jämfört med föregående år på 18 mnkr. Finansiering och likviditet Det justerade egna kapitalet, beräknat som beskattat eget kapital plus 78 procent av obeskattade reserver, uppgick vid årets början till mnkr och vid årets slut till mnkr. För koncernen var motsvarande belopp mnkr respektive mnkr. Soliditeten, definierad som justerat eget kapital dividerat med balansomslutningen, var vid årets slut för förbundets del 85,3 procent och för koncernens del 84,3 procent. Vid årets början hade förbundet en soliditet på 85,6 pro cent och koncernen en soliditet på 81,9 procent. Förbundets likvida medel, kassalikviditeten, uppgick vid årets utgång till 334 mnkr och vid dess början till 472 mnkr. För koncernen var motsvarande belopp 453 mnkr respektive 552 mnkr. Resultatdisposition Föreslås att årets överskott, kronor, samt kapitalbehållningen, kronor, tillhopa kronor, överförs till ny kapitalbehållning. Flerårsöversikt I tabellen överst på sidan 39 återfinns en sammanställning av IF Metalls resultat , samtliga belopp i mnkr. Framtida utveckling Utvecklingen för förbundets medlemmar hänger samman med hur ekonomierna i omvärlden utvecklas. Den svenska industrin är beroende av att det finns goda avsättningsmöjligheter i andra länder för de produkter och tjänster som produceras i Sverige. Det har skett en återhämtning efter den finansiella kris som startade Det finns dock fortfarande stora orosmoln runt om i världen. Framför allt har länderna i västvärlden haft stora ekonomiska problem på grund av hög skuldsättning med låga tillväxttal som följd. Hur utvecklingen av världsekonomin kommer att se ut de närmaste åren råder det fortfarande osäkerhet kring. Man kan dock se tecken på att konjunkturen är på väg att vända uppåt och vi kan förvänta oss en stabilisering av konjunkturen framöver. 38 IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2012

40 Fackliga verksamhetens intäkter Fackliga verksamhetens kostnader Fackliga verksamhetens resultat Fastigheter och finansiell förvaltning Bokslutsdispositioner Skatt Årets resultat Dotterbolag Industrifacket Metall Finans AB (MFAB) Bolaget bildades i december 2000 och dess verksamhet är att bedriva förvaltning av IF Metalls värdepapper som aktier, obligationer, fondandelar, andelar i kommanditbolag och andra finansiella instrument samt placera likviditet. Bolagets verksamhet finansieras via en förvaltningsavgift från förbundet. Bolagets egna kapital uppgick den 31 december 2012 till 74,3 mnkr och MFAB:s resultat efter finansiella poster uppgick till 29,1 mnkr. Rörelsens intäkter uppgick under året till 12,4 mnkr. Metallica Invest AB Metallica är ett riskkapitalbolag vars mål är att bidra till industriell tillväxt och är en del i förbundets näringspolitiska arbete. Resultatet efter finansiella poster för 2012 uppgick till -0,8 mnkr. Föregående års resultat var ett överskott på 0,7 mnkr. Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 108,3 mnkr, jämfört med 107,4 mnkr Skåvsjöholm AB Förbundets bolag för kurs- och konferensverksamhet Skåvsjöholm AB i Åkersberga fortsatte under 2012 den positiva utvecklingen. Omsättningen Skåvsjöholm. Matsalens panorama. ökade med 1,8 mnkr jämfört med 2011 och uppgick till 34,4 mnkr. Årets resultat, efter finansiella poster, uppgick till 2,9 mnkr. Föregående års resultat uppgick till 2,7 mnkr. Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 20,2 mnkr, att jämföras med 18,9 mnkr Sedan 2006 har detaljplanearbete rörande marken som har ägts av Skåvsjöholm AB pågått. Den mark som omfattas av exploatering enligt detaljplanen avyttrades under 2011 till det av förbundet helägda dotterbolaget Skåvsjöviken Fastighets AB. Under 2012 avyttrades Skåvsjöviken Fastighets AB till NCC. 39