Verksamheten Innehåll

Transkript

1 Verksamheten 2011

2 Verksamheten 2011 Innehåll Del I Förbundsstyrelsens förord 3 Starka tillsammans vi formar framtiden 7 Starka tillsammans vi påverkar fackligt och politiskt 17 Starka tillsammans vi förhandlar och tar ansvar 25 Förbundets organisation 29 Förbundsstyrelse 30 Del II Förvaltningsberättelse 34 1

3

4 Förbundsstyrelsens förord Året 2011 präglades av finanskrisens efterdyningar men också av farhågor för en ny. Ett orons år som innehöll en rad större händelser som påverkat oss. Det var Utøya den 22 juli och tsunamikatastrofen i Japan den 11 mars. Inga ord räcker till för att beskriva den förtvivlan vi kände för det fasansfulla dådet mot sommarlägret för ungdomar arrangerat av norska Arbeiderpartiets ungdomsförbund. På ett brutalt sätt blev vi påminda om hur viktig vår kamp för demokrati och ett öppet samhälle är. Även den ofattbara förödelsen i Japan efter jordbävningen och tsunamin berörde oss djupt. Våra tre systerorganisationer, IMF-JC, ICM-JAF och Ul Zensens medlemmar och deras familjer drabbades hårt. IF Metalls förbundsstyrelse beslutade att visa respekt, stöd och solidaritet genom att bland annat bidra ekonomiskt, både till våra kamratorganisationer i Japan och till SSU:s insamling till förmån för verksamheten på Utøya. Efter en lång tids utredning och processande i hela organisationen tog IF Metall beslutet att gå från 52 till 37 avdelningar. Detta för att vi även i fortsättningen ska kunna hålla en hög servicegrad med lokal närvaro för våra medlemmars bästa. Omorganisationen ska vara klar vid 2012 års utgång. Svensk ekonomi återhämtade sig starkt under början av 2011 och förutsättningarna var bättre än vid avtalsrörelsen Vår industri visade ökad tillväxt och utvecklingen av produktionen, produktiviteten och vinstnivåerna såg mycket bra ut. Naturligtvis hävdade IF Metall inför höstens avtalsrörelse att denna framgång även skulle komma våra medlemmar till del i form av reella löneökningar. Dock Under parollen Hållbart arbetsliv för alla tågade medlemmarna på första maj och demonstrerade mot regeringens alltmer passiva arbetsmarknadspolitik. blev lyftet i ekonomin kortvarigt, skuldkrisen i Europa påverkade svensk ekonomi alltjämt. Efter avtalsrörelsen 2010 slöt vi ett nytt Industriavtal med övriga parter på våren Ett avtal för stärkt sysselsättning, lönebildning och fortsatta reallöneökningar. Vi återgick till en samordning där avtalsförhandlingar inom industrin sker vid en gemensam tidpunkt. Förutom IF Metall beslutade även GS, Livs, Unionen och Sveriges Ingenjörer att säga ja till det nya Industriavtalet. IF Metall var tydligt med att slå vakt om den internationellt konkurrensutsatta sektorns lönenormering samt att samordning är möjlig både inom Facken inom industrin och inom LO. I maj genomförde vi IF Metallträffar för att tillsammans med så många av våra förtroendevalda som möjligt diskutera prioriteringar inför höstens snabbt ankommande avtalsrörelse. Totalt genomfördes 150 träffar. IF Metalls avtalsråd ställde sig bakom Facken inom industrins krav på 1-årigt avtal från den 1 februari 2012 med löneökningar på 3,7 procent. Dessutom ingick krav på utökad föräldralön, kompetensutveckling, förbättrad rehabilitering och företagshälsovård. IF Metalls avtalsråd valde, liksom GS och Livs, att säga nej till LO:s avtalssamordning. Anledningen var att den modell av jämställdhetspott som föreslogs skulle ha inneburit att industrins lågavlönande kvinnor fått acceptera att kvinnor inom andra branscher skulle få betydligt högre löneökningar trots högre lön. IF Metall fortsatte dock att samverka med LO i förhandlingarna med Svenskt Näringsliv om avtalsförsäkringarna. IF Metall, GS, Livs, Sveriges Ingenjörer och Unionen kunde till slut, efter 12 dagars avtalslöst tillstånd, gå först ut och teckna avtal på 3 procents lönehöjningar på 14 månader. Den juni genomfördes IF Metalls andra ordinarie kongress på Stockholmsmässan i 3

5 Förbundsstyrelsens förord Älvsjö under parollen Starka tillsammans Vi formar framtiden. Kongressen fylldes av fanor, sång, dikter och inslag av till exempel paneldiskussioner med utomstående personer. De 300 ombuden tog viktiga beslut i kongressens 328 motioner som delades in i tre områden: Vårt samhälle och solidariteten, Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten samt Vår organisation och starkt medlemskap. Kongressen fastställde även handlingslinjer som med konkreta att-satser ska vägleda verksamheten på alla nivåer inom förbundet under kommande kongressperiod. Förbundsstyrelsen beslutade därefter om en genomförandeplan på central nivå för dessa handlingslinjer. På motsvarande sätt ska avdelningar och klubbar arbeta med sina verksamheter. Tillsammans med övriga fattade beslut av kongressen bildade handlingslinjerna ett styrdokument för IF Metall. Sittande förbundsledning valdes också om av kongressen. Under 2011 arbetade företrädare för IF Metall med att öka kunskapen om hur den borgerliga politiken i Sverige drabbar löntagarna. Inte minst i första maj-tal runt om i landet talades det om de ökade klassklyftorna, det allt mer ökande utanförskapet, om bristen på en verklig jobbpolitik, om Fas 3 och om respektlösheten mot de arbetslösa. Förbundet markerade kraftfullt mot orimligt höga aktieutdelningar och företagsledningarnas vidlyftiga bonusar. Förbundsordförande Stefan Löfven uppmanade att Godisregnet över direktörerna måste upphöra. Det är en girighet som kommer att ställa till det i avtalsrörelsen. IF Metall medverkade under året till att regeringen fick backa om förslaget till en ny studieledighetslag som skulle medföra stora inskränkningar i fackets möjlighet att utbilda medlemmarna. Alla våra medlemmar och förtroendevalda som på olika sätt protesterade fick regeringen att ändra sig. Vägen till ett hållbart arbetsliv och vad som händer med Fas 3 var vad våra seminarier handlade om under Almedalsveckan den 3 10 juli Tillsammans med övriga LO-förbund genomfördes samarbeten kring många olika frågor under året, inte minst startade vi ett projekt mot främlingsfientlighet under namnet Alla kan göra något. Avslutningsvis vill förbundsstyrelsen tacka alla medlemmar för förtroendet att få leda IF Metall. Vi vill särskilt tacka alla förtroendevalda och anställda för ett mycket gott arbete under Starka tillsammans Vi formar framtiden. Saab begärdes slutligen i konkurs. IF Metall krävde att fokus skulle inriktas på att hitta alternativ produktion och sysselsättning.

6 5

7

8 Starka tillsammans vi formar framtiden Styrkan och möjligheten för IF Metall att forma framtiden är alla de personer som var medlemmar den 31 december Med vår organisationsgrad på cirka 80 procent och fackligt förtroendevalda är vår fackliga organisation en kraft att räkna med och en röst att lyssna på både på arbetsplatserna och i samhället. Hur denna styrka fördelade sig över landet under 2011 per avdelning går att läsa mer om på sidan 56. Kongressen beslutade om handling och mål IF Metalls andra kongress hölls den juni i Stockholm och samlade 300 ombud. Kongressen innehöll tre övergripande områden: Vårt samhälle och solidariteten. Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten. Vår organisation och starkt medlemskap. Handling Tillsammans med mål enligt stadgarna och programförklaringar från tidigare kongresser beslutade ombuden också om särskilda handlingslinjer. Dessa formulerar en strategi inom viktiga områden för IF Metall och är ett styrdokument som vägleder verksamheten på alla nivåer i förbundet under den kommande kongressperioden. Förbundsstyrelsen kommer årligen att besluta om en genomförandeplan. På motsvarande sätt bör avdelningar och klubbar basera sina verksamhetsplaner på de åtgärder som handlingslinjerna innehåller. Grunden till ett bra stöd för arbetskamraterna både fackligt och socialt är att vara närvarande, ta sig tid att lyssna, våga fråga hur personen mår och att bjuda på sig själv. Inför nästa kongress ska arbetet med handlingslinjernas slutsatser utvärderas. Mål Förbundet ska vara jämställt, kompetent, utstråla kraft och uthållighet. För att klara det behöver vi hela tiden arbeta på att få i gång och ta vara på medlemmarnas engagemang och förväntningar, samtidigt som resurserna minskar. Detta gör att kraven ökar på en effektiv verksamhet. Vi behöver utveckla organisationen så att medlemmarna kan få ut mesta möjliga nytta. Avdelningarna För att stärka och göra organisationens struktur effektiv har en organisationsutredning arbetat fram förslag efter diskussioner med avdelningarna. Utredningen avslutades under året och beslut fattades att IF Metalls 52 avdelningar blir 37. Projektgruppen Avdelningsutveckling tillsattes för att hjälpa avdelningarna under processen, till exempel med att fastställa datum för bildandet, avdelningsnamn, avdelningsnummer och organisationsnummer. Som ett administrativt stöd skapades databasen avdelningsutveckling. Första etappen genomfördes i Skåneregionen den 1 december Regionen minskade från sex till fyra avdelningar. Även några kommuner överfördes till andra avdelningar i regionen. Arbetet fortlöper under Öka medlemskapets värde Medlemskapets värde diskuterades ingående av kongressombuden som fattade en rad beslut med fokus på frågor som medlemmarna anser är viktiga. IF Metall behöver vara närvarande och agera där beslut tas som påverkar våra medlemmar. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med facket och snabbt få svar på frågor. 7

9 Starka tillsammans vi formar framtiden Tillgänglighet För att förbättra tillgängligheten för medlemmarna startade förbundet ett försök med jourtelefon på kvällar och helger. Försöksverksamhet var lyckad och förbundsstyrelsen beslutade om en permanent jourverksamhet. Studerandemedlemmar Förbättrade rutiner kring hur studerandemedlemmar följs upp har fortsatt under året. När studerandemedlemmar är klara med sin utbildning är det viktigt att avdelningarna har riktlinjer för hur denna person ska kontaktas för att få erbjudande om att bli fullvärdig medlem. I slutet av året hade IF Metall studerandemedlemmar. Antalet är stabilt då nya medlemmar rekryteras i samma takt som studerandemedlemmar blir färdiga med sin utbildning. Anställda inom bemanningsbranschen De som arbetar som inhyrda inom industrin är ofta extra utsatta i sin anställning. Därför har IF Metall sedan flera år sett denna grupp som extra prioriterad att nå. Kongressen beslutade att stärka detta arbete ytterligare. Ett delmål är att nå minst 70 procent organisationsgrad inom IF Metall. Antalet anställda från bemanningsbranschen som är medlemmar i IF Metall har ökat även under I januari hade IF Metall medlemmar och i december hade antalet medlemmar stigit till Kompetensbank Initiativet från IF Metall Norra Älvsborg med att ta tillvara medlemmars kunskaper och samarbeta med arbetsförmedlingar i en kompetensbank har utvecklats vidare. Förbundsstyrelsen ser området som en prioriterad fråga och som en utveckling av medlemskapets värde. Den beslutade därför att förstärka arbetet med en projektanställning på förbundskontoret under sex månader. Kontakter med medlemmarna Ett viktigt mål för IF Metall är att regelbundet vara synligt på arbetsplatserna. Avdelningarna har arbetat aktivt med att öka kontakterna med medlemmarna för att uppnå målet om att alla arbetsplatser ska besökas minst en gång per år. Ökade kunskaper Kongressen beslutade att alla nya medlemmar bör få möjlighet att gå en grundläggande facklig medlemsutbildning för att få kunskap om värdet av medlemskapet. Den nya medlemmen ska få utbildningen under aktuell kongressperiod. För att medlemmarna ska få bästa möjliga service är det viktigt att också anställda på avdelningarna regelbundet får kompetensutveckling. I november startade därför projektet Administrativa dagar som bestod av en mängd olika workshops i varierande ämnen. Deltagare var administrativ personal, a-kassehandläggare, ombudsmän och ordföranden från förbundets avdelningar. Träffarna fortsätter under 2012 för att samtliga på alla avdelningar ska få möjlighet att delta. Nyckeltal och nyckelpersoner Utveckling av nyckeltalen för att använda dem som ett värderingsverktyg av vårt fackliga arbete lokalt och centralt har fortsatt under året. Förbundsstyrelsen beslutade om vissa justeringar för att ligga i linje med handlingslinjerna. Antalet nyckeltal ändrades från tolv till sex, ett beslut som gäller från Avdelningsordförande Under våren genomfördes den årliga ordförandekonferensen och denna gång tillsammans med en ungdomskonferens. Kraven på

10 den som har uppdraget avdelningsordförande är stora och det är viktigt att erbjuda särskilda och regelbundna ledarutbildningar. En sådan genomfördes under året och bestod av tre tillfällen och tre dagar vardera. För att få fler kvinnor på ledande poster hölls också en särskild ledarutbildning för de kvinnor som är avdelningsordförande. Ungdomar Kongressen beslutade att IF Metalls ungdomsverksamhet med en central ungdomskommitté fortsätter. Kommittén har delat in sitt arbete fram till nästa kongress och inriktar sig på rekrytering 2012, politik 2013 samt skolinformation Ungdomsverksamheten har två målgrupper; ungdomar på arbetsplatser och ungdomar i gymnasieprogrammen. Under 2011 togs en ny organisationsplan fram för att komma närmare ungdomarna på arbetsplatserna. Arbetet fortgår också i att utveckla skolinformationen och kontakten med skolorna. Allt för att hela tiden arbeta för att ge eleverna rätt information som är lätt att ta till sig. För att ge ungdomar kunskap om facket är det viktigt att nå lärarna med material om arbetsmarknadsfrågor. IF Metall deltar därför i Arena Skolinformation som under fem år ska ta fram läromaterial. Under 2011 tog man fram Arbetsmarknaden en jämförelse mellan Sverige och andra länder samt Arbetsmiljö. Dessa har stadigt legat på de mest beställda materialen på läromaterialportalen Utbudet. För att utveckla kommunikationen mellan ungdomsansvariga på avdelningsnivå och förbundskontoret har veckobrev skickats till ungdomsansvarig och ledamot i ungdomskommitté inom avdelningen. Förutom att ge information uppmanar veckobrevet till diskussion och åsikter i flera frågor. En central ungdomskonferens hölls i samband med ordförandeträffen Under denna träff fick ordföranden och ungdomsansvariga chansen att arbeta tillsammans för att se vilka utmaningar som finns på avdelningarna. IF Metall deltog på LO:s ungdomsforum där det var möjligt att gå på olika workshops och prata med sitt LO-distrikt. En särskild träff ordnades också för IF Metalls representanter för att diskutera framtida ungdomsverksamhet. Mångfald IF Metalls olika uppdrag och ledande poster måste spegla den mångfald som alla medlemmar representerar. För att utveckla detta beslutade kongressen via handlingslinjerna att förbundet måste arbeta mer aktivt för att representanter i olika valberedningar ska gå de utbildningar som finns. Valberedningen spelar en viktig roll för att öka antalet kvinnor och personer med olika etnisk ursprung till fackliga uppdrag. Jämställdhet Stöd har skett till avdelningarnas jämställdhetsarbete och flera har under året genomfört jämställdhetsutbildningar för styrelsen. Förbundskontoret genomförde en endagskonferens med avdelningarnas jämställdhetsansvariga under hösten. Syftet var att informera och inspirera till vidare jämställdhetsarbete. Rapporten För ökad jämställdhet inom IF Metalls avdelningar användes. HBT IF Metall har medverkat på Pridefestivalen i Stockholm samt Regnbågsfestivalen i Malmö. En representant från IF Metall har också deltagit i LO:s arbetsgrupp mot diskriminering. Integration Under året blev arbetsgruppen som bildades under 2010 klar med sitt förslag till integrationspolicy för IF Metall. Riktlinjer för IF 9

11 Starka tillsammans vi formar framtiden Metalls integrationsarbete antogs av förbundsstyrelsen och är ett av verktygen för att nå bättre integration samt motverka diskriminering i arbetslivet och i samhället. Den 26 oktober bjöd förbundet in avdelningarnas integrationsansvariga till en konferens i Stockholm för att presentera och diskutera den nya policyn. IF Metall har varit representerat i LO:s centrala arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en integrationspolicy för LO. Kultur Läsprojekt som IF Metall driver tillsammans med andra LO-förbund, ABF och Sveriges Författarförbund har fortsatt. Läs för mig pappa-kurser hölls på några platser. Centralt samlade projektets verksamma författare och pedagoger med berörda organisationer för erfarenhetsutbyte. IF Metallmedlemmen och aktive Läs för mig-handledaren Åke Dansk fick under året ta emot Sandvikens kommuns demokratipris för sitt långa och trogna engagemang att få industriarbetande män att läsa böcker för sina barn. Boken på arbetsplatsen hölls för elfte året i rad och samlade cirka 40 bokombud och arbetarförfattare. I anslutning hölls utbildning för bokombuden. I samarbete mellan samtliga LO-förbund, ABF och Sveriges Författarförbund har nya arbetsplatsbibliotek startat. Fotografen Lennart Engström fick Johan Ahlbäckpriset 2011 för sina skildringar av arbetsplatser och människor i vardagen. Projektet Arbetarkonst i Norden industrisamhällets bilder som Ahlbäckstiftelsen genomfört i samarbete med ABF, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Tekniska Högskolan och IF Metall avslutades vid ett seminarium i Tammerfors. Stig Sjödinpriset fick poeten och författaren Johannes Anyuru för sina dikter om miljonprogramsmiljöerna och för att det är där dagens arbetarklass bor. Mekaniska Verkstaden på Skansen fortsätter engagera många besökare. Jernarbetareklubben hade aktiv studieverksamhet under året. Som avslutning på ett projekt att skildra Gruvor i ord och bild släpptes Roine Janssons bok med samma namn i maj på Gruvcentrum. I samband med detta öppnades en utställning med hans målningar som pågick under hela året. Studier Studieverksamheten har fortsatt att öka och utvecklas, under 2011 deltog nästan personer fler jämfört med Deltagandet på allmänfackliga medlemsutbildningar var betydligt lägre än de extremt höga nivåerna under 2008 och 2009, men avsevärt högre när det gäller förtroendemannautbildningar. Förändringen är en naturlig utveckling, eftersom många medlemmar i grundläggande medlemsutbildningar på sikt innebär fler deltagare på förtroendemannautbildningar. Förbundets centrala kurser har 2011 samlat drygt 300 fler deltagare än 2010 och har haft drygt 200 fler deltagare på LO-kurser. Största ökningen visar avdelningarnas studieverksamhet med drygt 400 fler deltagare. IF Metalls deltagande i LO:s kursutbud, främst inom arbetsmiljö, har ökat stadigt de senaste åren. Det är en mycket positiv utveckling, eftersom vi genom detta bättre rustar våra förtroendevalda för deras uppgifter. Med stöd från avdelningar och handledare har förbundskontoret arbetat mycket med att utveckla och uppdatera handledningar och kursmaterial samt utvecklat nya kurser som det finns behov av. Samarbetet med ABF utvecklas vidare. Tillsammans med ABF, Kommunal och Runö-

12 skolan har förbundet tagit fram en pedagogisk vidareutbildning för fackliga utbildare. Det första steget i en testutbildning skedde under hösten. På sikt ska utbildningen finnas i tvärfacklig form via ABF och förbundsavdelningarna lokalt och regionalt. En effekt av denna process är att LO från och med 2012 har en central pedagogisk utbildning i sitt kursutbud. Vidare har förbundet tillsammans med ABF genomfört några pedagogiska grund- och vidareutbildningar regionalt under året. I augusti arrangerade LO:s centrala utbildningskommitté, LCU, en förbundsgemensam studiekonferens på Runöskolan. Förutom förbunden deltog ABF och rörelsefolkhögskolorna. Ämnen var utveckling av den fackliga studieverksamheten samt tvärfackligt samarbete och erfarenhetsutbyte. IF Metall deltog med 46 studieaktiva från avdelningarna och organisations- och studieenheten. I samband med konferensen delades 2010 års pris för bästa studieresultat ut till IF Metall Malmö. I ett samarbete mellan förbundet och Runöskolan har en projektledarutbildning tagits fram och ett första steg genomfördes under hösten. Till en början är utbildningen inriktad på Europeiska socialfonden, SEF, men på sikt ska den kunna tillämpas på alla typer av projekt inom den fackliga verksamheten. År 2011 genomförde förbundet 44 centrala kurser med 928 deltagare. Avdelningarna höll utbildningar med deltagare. Förbundet hade 655 deltagare på 97 LO-kurser under året. Sammantaget omfattade verksamheten deltagare i utbildningar. Global och lokal styrka Den egna fackliga styrkan påverkas av hur den fackliga styrkan ser ut i övriga världen. En låg organiseringsgrad med liten möjlighet att påverka villkoren ökar risken för lönedumpning. Bistånd i form av ökad facklig styrka är därför en fråga både om solidaritet och om egenintresse något som är viktigt för IF Metall. Utvecklingssamarbete För att utveckla och stärka det fackliga inflytandet har utbildning i bland annat organisering, förhandlingsverksamhet och arbetsmiljö ingått i olika projekt. Samarbetet sker i direkta bilaterala kontakter mellan IF Metalls förbundskontor, avdelningar och klubbar samt motsvarande organisationer i cirka 30 olika länder. Ett omfattande projektsamarbete drivs också via de tre globala fackliga organisationerna där IF Metall är medlem. Schysta villkor för schysta produkter Särskild inriktning på schysta villkor sker i de länder dit tidigare svensk textilproduktion har flyttat. Ett sådant projekt driver IF Metall genom textilinternationalen i Kambodja där den svenska kedjan H&M är en stor kund. Textilarbetarna får facklig grundutbildning enligt studiecirkelmodellen. Situationen i textilindustrin har IF Metall kopplat samman med den egna inriktningen när det gäller inköp av profilprodukter. De produkter som bär vår logga och vårt varumärke ska vara schysta produkter och tillverkarna ska ha schysta villkor. Under Världsdagen för anständigt arbete den 7 oktober arrangerade IF Metall Södertälje och IF Metall Göteborg två aktiviteter för att uppmärksamma arbetsförhållanden i andra länder. Koncernfackligt arbete Det koncernfackliga arbetet mellan IF Metalls klubbar inom svenskrelaterade företag med tillverkning i andra länder spelar också en stor roll i att bygga facklig styrka. Ju mer de förtroendevalda kan om den egna koncernens olika verksamheter ute i världen, desto säkrare blir också han eller hon i sitt lokala fackliga arbete. 11

13 Starka tillsammans vi formar framtiden Europeiska företagsråd och internationella nätverk med syfte att bilda ramavtal är därför viktiga verktyg. Tillsammans med Näringslivets Internationella Råd har IF Metall utvecklat ytterligare ett verktyg i det koncernfackliga nätverkandet. Förutom förebyggande hiv-aidsarbete inom svensk-relaterade företag i Afrika har Swedish Workplace HIV-Aids Programme, SWHAP, även lett till ökade kontakter mellan anställda och fackliga representanter. År 2011 utökades projektet till att omfatta nio länder i Afrika. Då projekten även inkluderar de anställdas familjer räknar man med att upplysningsarbetet når cirka människor, men även ytterligare i samhället där familjerna lever. Direkta kontakter mellan facken i olika länder är också en vinst. Facket och politiken Liksom för IF Metall är den facklig-politiska samverkan en självklarhet för många fackliga organisationer i andra delar av världen. Både i Colombia och i Mexico är facken aktiva för att påverka politiskt även då det är förenat med dödshot. Tillsammans med arbetarekommunen i Trollhättan driver avdelning Norra Älvsborg ett fackligt-politiskt projekt i syfte att de colombianska facken vill starta ett arbetareparti. I Mexico har metallfacket förföljts under flera år och IF Metall deltar regelbundet i olika globala kampanjer. Den mexikanska ambassaden har uppvaktats med protestbrev under året. Från Burma har IF Metall tagit emot besök av landsförvisade demokratikämpar som vill berätta om situationen i en av världens hårdaste militärdiktaturer. För mer kunskap, för att knyta kontakter med och ge stöd åt fackliga nätverk och företrädare för politiska partier har IF Metall tillsammans med GS besökt Burma under året. Tre bildar en samlad styrka Under 2011 gick man, efter flera års arbete, i mål med processen att gå samman inom de europeiska och internationella facken för att anställda inom industrin ska få en enad röst. Det innebär att Europeiska Metallarbetarefederationen, Europeiska gruv-, kemi- och energifederationen samt Europeiska textil- och beklädnadsindustriarbetarefederationen går samman och skapar en ny organisation. Detsamma gäller det globala facket för industrianställda när Internationella Metallfederationen, Internationella textil- och beklädnadsfederationen samt Internationella kemi-, energi- och gruvarbetarefederationen bildar ny organisation. IF Metall har i flera olika uppdrag varit mycket aktivt i sammanslagningsprocesserna. Information, kommunikation och opinion IF Metall ska vara jämställt, kompetent, utstråla kraft och uthållighet. Förbundet vill också vara ett opinionsmässigt starkt fackförbund bland beslutsfattare och opinionsbildare samt ha en stark position i samhällsdebatten. För att uppfylla dessa mål spelar information, kommunikation och opinion en viktig roll, både till medlemmar och förtroendevalda samt till press, media och allmänhet. Under informationsåret 2011 har dessa mål varit särskilt viktiga då en stor del har handlat om avtalsrörelsen och kongressen, två av förbundets kärnområden. Avtalsrörelsen Informationsenheten har på nära håll följt arbetet i de fem större förhandlingsdelegationerna och har på detta sätt haft möjligheten att snabbt kunna informera de olika målgrupperna. Information har sänts i form av avtalsextra,

14 information i tidningen Info, webbnyheter, Facebook, Youtubefilmer, målgruppsinriktade utskick samt veckobrev. En väggtidning har också skickats varje vecka samt vid särskilda händelser till avdelningar, prenumeranter och klubbar. De filmade intervjuer som sakkunniga har gett på Youtube har haft många tittare. Informationssatsningarna under avtalsåret 2011 fick också positiv kritik på avtalsrådet. Kongressen IF Metalls kongress medför som alltid stora informationsinsatser både före, under själva kongressen och efteråt för att föra ut beslut och handlingar till förtroendevalda och göra dem kända för medlemmar. För att öka deltagandet och öppenheten för fler än de valda kongressombuden hölls tre seminarier där medverkan också skedde via Facebook. Kommunikation Då informationsarbetet handlar mer och mer om att kommunicera och vi som facklig organisation är beroende av att veta medlemmars och förtroendevaldas åsikter har ett antal undersökningar genomförts under året. Genom medlemspanelen, som består av medlemmar och förtroendevalda, har vi haft möjlighet att snabbt göra undersökningar i olika områden. Dessa har varit attitydsundersökning om IF Metall, skyddsombuden samt Europaportalen. I utgörandet av en ny broschyr till skolungdomar har vi också gjort en undersökning om denna i en fokusgrupp för att få in synpunkter från målgruppen. Hemsida IF Metalls hemsida och alla avdelningarnas hemsidor har utrustats med ett nytt publiceringsverktyg som ska göra det enklare att hålla hemsidan uppdaterad. Många av avdelningarnas hemsidor har också gjorts om under året då det har sammanfallit med omstrukturering av avdelningarna från 52 till 37 stycken. För att undervisa om det nya verktyget har en instruktionsfilm gjorts. Sociala medier Facebook har sedan ett par år ingått som ett naturligt informationsverktyg och används i lika stor omfattning som den officiella hemsidan ibland oftare då det går att länka till andra nyheter och viktig information. Vi har fortsatt att göra filmer under året och flera informationsfilmer gjordes under avtalsrörelsen. Ett antal filmer med förbundets ställningstaganden och förklaringar har också gjorts. Kampanjer I samband med Almedalsveckan hade IF Metall två utåtriktade seminarier som handlade om Ett hållbart arbetsliv och Har vi råd med Fas 3. Båda var välbesökta. Hållbart arbetsliv var också förbundets paroll i samband med första maj. För att stärka IF Metalls förtroendevalda har uppdraget försäkringsrådgivare lyfts fram i kampanjen Starka tillsammans. En särskild skrift gjordes där flera försäkringsrådgivare berättade om sina uppdrag och hur de har hjälpt medlemmar. Schysta profilprodukter För att stärka varumärket IF Metall har förbundet upphandlat en ny leverantör av profilprodukter där den viktigaste inriktningen har varit att produkter med IF Metalls logotyp ska vara schysta produkter tillverkade under schysta villkor. Lanseringen skedde under kongressen, bland annat med en film från textilfacket i 13

15 Starka tillsammans vi formar framtiden Indien och en modevisningen tillsammans med Rena kläder. Filmen gjordes i samarbete med det indiska textilfacket och med hjälp av internationellt informationsstöd från LO-TCO Biståndsnämnd. Inriktningen av profilprodukter samt arbetet för anständiga arbetsvillkor har också ingått vid flera informationstillfällen under året. Omvärldsbevakning Regelbunden omvärldsbevakning, det vill säga hur ofta och vid vilka tillfällen IF Metall syns i press och media, har gjorts kontinuerligt under året. Dominerande var Saab, läget inom Socialdemokraterna och avtalsrörelsen. Totalt har IF Metall funnits med i artiklar och haft en räckvidd på nästan 1 miljard läsare. Uppskattningsvis har cirka 200 miljoner läsarkontakter skapats som stärker varumärket IF Metall. Cirka 250 företrädare för IF Metall har medverkat i media. Flera behöver informera Information och kommunikation spelar en allt större roll i den lokala fackliga verksamheten och fler förtroendevalda och anställda har visat intresse för informationsverksamheten. Uppdraget informationsansvarig fyller en viktig funktion på arbetsplatsen och i avdelningen. Därför har utbildningar genomförts inom media och press, webbhantering, att skriva och opinionsbildning. Kongressombuden diskuterade och fattade beslut om de 328 motionerna och antog handlingslinjer för IF Metalls framtida arbete.

16 15

17

18 Starka tillsammans vi påverkar fackligt och politiskt Då och då höjs röster som talar om fackligpolitisk samverkan som något mindre bra. Under det gångna året blev det dock tydligt att IF Metalls ståndpunkt är att förbundet måste jobba med politisk påverkan, för att kunna företräda våra medlemmars intressen både på arbetsplatsen och i det övriga samhällslivet. Detta tydliggjordes bland annat av det faktum att inte mindre än 40 procent av alla motioner till förbundets kongress i juni handlade om politiska frågor. Kongressen slog fast att IF Metall även i fortsättningen ska ha en enhet på förbundskontoret som arbetar med facklig-politiska frågor. I de handlingslinjer som kongressen beslutade om finns också ett tydligt avtryck av visionen om det framtida facklig-politiska arbetet. Detta genom tre tydliga politiska mål som slår fast att förbundet ska: stärka insikten om industriarbetarnas frågor i det socialdemokratiska partiet verka för att fler medlemmar ska vara på valbar plats till ett politiskt uppdrag inför valen 2014 skapa förutsättningar för att medlemmar ges möjlighet att föra fram sina frågor och påverka förbundets prioriteringar inför nästa val. Som ett led i att förverkliga dessa mål tog förbundsstyrelsen under hösten 2011 beslut om förbundets facklig-politiska inriktning med sikte mot att under kommande år även ta fram en aktivitetsplan. Målet är ett regeringsskifte IF Metall protesterade och agerade mot regeringens förslag att göra förändringar i studieledighetslagen. Facklig-politisk verksamhet I skuggan av att valet 2010 resulterade i ytterligare en borgerlig mandatperiod är det lätt att föreställa sig en avmattning i förbundets facklig-politiska arbete. Så är dock inte fallet. Aktiviteten har varit stor i organisationen, såväl som på förbundskontorets facklig-politiska enhet. Inför första maj hade förbundet en aktivitetsvecka i syfte att mobilisera inför högtidsdagen. Huvudbudskapet under veckan och i IF Metalls första maj-tåg var Hållbart arbetsliv för alla. Regionala träffar genomfördes med avdelningarnas facklig-politiskt ansvariga i syfte att dra slutsatser från tidigare arbete, analysera och att mobilisera för kommande val. En central facklig-politisk vidareutbildning hölls för cirka 20 deltagare. Under året utbildades 105 facklig-politiska agitatorer. Cirka 10 regionala träffar för redan utbildade agitatorer genomfördes också. Det totala antalet utbildade agitatorer i förbundet uppgick 2011 till 254, varav drygt 25 procent är kvinnor. Arbetet med att erbjuda varje medlem utbildning i den så kallade verktygslådan, som beskriver hur fackets verktyg hänger samman med och påverkas av politiska beslut i Sverige och i EU, fortsatte med stor kraft. Bara under årets sista hälft deltog medlemmar i utbildningen som genomfördes på 141 företagsbesök kompletterat med olika sorters fackliga möten utanför arbetsplatsen. Inför Socialdemokraternas extra kongress i april anordnades en träff med de kongressombud som är medlemmar i IF Metall. Under kongressen diskuterades en rad politiska områden, flera där förbundets medlemmar deltog i syfte att påverka den politiska inriktningen till gagn för medlemmarna. Kongressen valde också Håkan Juholt till ny ordförande. 17

19 Starka tillsammans vi påverkar fackligt och politiskt Studieledighetslagen I en lagrådsremiss från 2010 hade den borgerliga regeringen lagt fram ett förslag om en rad lagändringar gällande ledighet för studier. Under våren 2011 stod det klart för förbundet att om det som regeringen kallade förenklingar skulle röstas igenom i riksdagen skulle IF Metalls medlemmars möjligheter att inom rimlig tid få gå facklig utbildning på arbetstid kraftigt försämras. Regeringen ville bland annat införa en kvalifikationstid på sex månader för att få gå facklig utbildning. Förbundets bedömning var att visstidsanställda särskilt skulle drabbas och att det i vissa fall kunde dröja flera år för en medlem innan han eller hon kunde få facklig utbildning. IF Metall började omedelbart informera om regeringens planer, både inom och utanför förbundet, vilket resulterade i en protestvåg från medlemmar och förtroendevalda i form av insändare och e-post till ansvariga politiker. I maj meddelade arbetsmarknadsministern att lagrådsremissen hade arbetats om. Därmed försvann de värsta försämringsförslagen. Kvar finns dock ett förslag om att arbetsgivaren inte längre ska behöva informera den fackliga organisationen om denne väljer att skjuta upp ledighet för fackliga studier. Arbetet med att även få bort denna försämring fortsätter under Rasism och främlingsfientlighet Under 2011 har arbetet med att öka medvetenheten om och motverka rasism och främlingsfientlighet fortsatt. Tillsammans med Expo genomfördes 86 besök i gymnasieskolor, under rubriken Stoppa rasismen i skolan, och nådde elever. För andra året i rad höll facklig-politiska enheten en central utbildning kring främlingsfientlighet i samarbete med Expo. IF Metall har också deltagit i LO-projektet Alla kan göra något. Syftet är att utbilda ett antal fackliga debattörer som kan fungera som föreläsare och informatörer i ämnet rasism och främlingsfientlighet. Dessa ska sedan kunna bokas för att tala och informera i olika fackliga sammanhang. Under 2011 gick tolv förtroendevalda från IF Metall den skräddarsydda utbildningen. Under hösten hade också den facklig-politiska enheten en assistent anställd i sex månader. Tjänsten, som kombinerades med Expoakademins projektledarutbildning i Vindeln, var särskilt inriktad på att informera om och motverka främlingsfientlighet. Arbetsmiljö och försäkringar En anställd inom industrin löper sex gånger högre risk att råka ut för olycksfall eller belastningsskador i arbetet jämfört med övriga på arbetsmarknaden. Industrin har fler sjukskrivningar än någon annan grupp, framför allt bland kvinnor. Män som arbetar inom industrin drabbas oftare av olycksfall, buller- och vibrationsskador än arbetare inom andra branscher. Kombinationen av ökad stress, minskat arbetsinnehåll, ökad detaljstyrning, minskat inflytande och kortare arbetscykler resulterar i fler belastningsskador särskilt för kvinnliga medlemmar. Den borgerliga regeringens neddragningar inom arbetsmiljö märktes under IF Metalls kongress där många motioner handlade om just arbetsmiljö och försäkringar. Kongressen beslutade att satsa på fem arbetsmiljöutmaningar under den kommande kongressperioden. Belastningsskador Rehabilitering Arbetsmiljöutbildning Nolltolerans mot dödsolyckor på jobbet Fackligt socialt arbete En stor del handlar fortfarande om att stärka skyddsombuden och det lokala arbetsmiljö-

20 arbetet. Utvecklingen av uppdragsplatsen Arbetsmiljö- och försäkring i medlemsportalen har fortsatt. En mängd utbildningsmaterial har producerats, både egna och gemensamt med arbetsgivarna via Prevent. Skyddsombudets roll Ett antal debattartiklar om skyddsombudens livsviktiga roll har publicerats i lokalpressen. Tredagarsutbildningar har genomförts dels för arbetsmiljö- och försäkringshandläggare, dels för de som är arbetsmiljöhandledare för vidareutbildningar. Tillsammans med Industriarbetsgivarna och Prevent har förbundet startat ett arbete med att branschanpassa Prevents material. IF Metall har också ingått i en referensgrupp med berörda arbetsgivarorganisationer och Prevent. Regionala skyddsombud Under 2011 har förbundets 293 regionala skyddsombud, RSO, regelbundet besökt små och medelstora företag. På många sätt är den regionala skyddsverksamheten navet i IF Metalls lokala arbetsmiljöarbete där de arbetar tillsammans med skyddsombuden och arbetsgivarna i så stor utsträckning som möjligt. De verkar även för att medlemmarna ska utse skyddsombud på arbetsplatser där det saknas. RSO-verksamheten ryms inom ramen för avdelningens verksamhetsplan och bygger på arbetsmiljölagen. Behovet av kontinuerlig utbildning samt möjlighet till erfarenhets- och kunskapsutbyte med andra regionala skyddsombud är stort. Därför genomfördes tre tvådagarskonferenser under november. Sammanlagt deltog 159 regionala skyddsombud. Vid dessa träffar medverkade Prevent angående kemikalier och Göteborgs universitet under temat säkerhetskultur. Rehabilitering IF Metall varnade upprepade gånger för att tiotusentals långtidssjukskrivna skulle kastas ur sjukförsäkringen när den borgerliga regeringen kom med förslaget om rehabiliteringskedjan, med dess system för att bedöma sjukas arbetsförmåga och rätt till ersättning. IF Metalls prognoser har visat sig vara rätt: rehabiliteringskedjans stupstock gör att drygt långtidssjukskrivna, många av dem förbundsmedlemmar, utförsäkrades under En ny prognos från Försäkringskassan visar att statens kostnader för sjuka och förtidspensionerade kommer att minska med 25 procent de närmaste åren, från 108 miljarder kronor 2011 till 81 miljarder kronor Den främsta förklaringen är att förtidspensionärerna snabbt blir färre på grund av de nya hårdare regler som infördes den 1 juli Minskningen går mycket snabbare än vad Försäkringskassan tidigare har räknat med. Cirka hälften av dessa har under 2011 kommit tillbaka in i socialförsäkringssystemet och får återigen sjukpenning. Precis som IF Metall förutsåg var dessa personer för sjuka för att arbeta. Även under 2011 har förbundets arbetsmiljöoch försäkringshandläggare fått lägga ned stor kraft på att hjälpa medlemmar som har blivit utförsäkrade, nekats rehabilitering eller på annat sätt hamnat i kläm. Arbetsmiljö- och försäkringshandläggarna har medverkat på ett stort antal regionala rehabiliteringskonferenser där rehabiliteringskedjan diskuterats. Dessutom har två kurser i rehabilitering och arbetsmiljö genomförts under Social-, avtals- och medlemsförsäkringar För att sprida kunskap om socialförsäkringarnas förändringar i lagar och regelverk har avdelningarnas trygghetsansvariga deltagit på 19

21 Starka tillsammans vi påverkar fackligt och politiskt två tvådagarskonferenser under året. Konferenserna har stärkt arbetet med att ge försäkringsinformation till nya medlemmar samt att hitta arbetssätt för att nå medlemmar vid mer än två veckors sjukfrånvaro, då rehabiliteringskedjan snabbt förändrar människors möjligheter till återgång i arbete. Under 2011 har 29 avdelningar genomfört konferenser för arbetslösa och långtidssjukskrivna medlemmar. Tyngdpunkten har legat på AGS, AGB, premiebefrielseförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, men också förmånstagarförordnande gällande TGL. Även anhöriga har bjudits in till konferenserna. De som varit för sjuka för att delta på konferenserna har i många fall blivit uppringda eller besökta i hemmet för att få ta del av försäkringsinformationen. Åtta endagskonferenser för trygghetsansvariga, försäkringshandläggare och regionala skyddsombud samt en högre försäkringsutbildning har hållits under hösten Förbundets försäkringshandläggare har deltagit på konferenser på avdelningsnivå. Stor vikt har lagts på det nya regelverket i sjukförsäkringen där många medlemmar har utförsäkrats och hamnat i arbetsmarknadsprogram. Försäkringskvartar Under 2011 besökte 81 försäkringsrådgivare arbetsplatser utan klubb och medlemmar har fått försäkringsinformation. Oorganiserade personer har också fått denna genomgång, vilket har genererat 40 nya medlemmar. Genom besöken har 959 personer fått sin avtalspension insatt under föräldraledighet. Två klubbar har anordnat konferenser för klubbordförande med syfte att få igång försäkringsverksamheten. Familjens jurist Sju avdelningar har genomfört kvällsträffar med Familjens jurist. Träffarna är riktade till medlemmar och deras anhöriga. Träffarna ger en familjejuridisk genomgång om samboavtal, äktenskap, särkullbarn och testamente. Rättshjälp Under 2011 har 117 ansökningar om rättshjälp inkommit, varav 65 har beviljats och överlämnats till LO-TCO Rättsskydd AB för handläggning. Sammanlagt har 140 försäkrings- och arbetsrättsärenden avslutats på LO-TCO Rättsskydd AB under året, vilket har gett kronor till berörda medlemmar. Hållbart arbete för människa och produktion För att ge de lokala klubbarna förutsättningar att ta initiativ och i partssamverkan medverka till att utveckla arbetsinnehåll, arbetsorganisation och företagens produktionssystem har tre centrala utbildningar i hållbart arbete genomförts. Då utbildningarna var fullsatta genomfördes även två regionala utbildningar i samarbete med Göteborgsavdelningen för att möta behovet ute i landet. Utöver det har medverkan från förbundskontoret skett vid flera endagsutbildningar för klubbrepresentanter runt om i landet. IF Metall arbetar vidare i det partsgemensamma projektet Produktionslyftet där omkring 150 företag medverkat. Genom projektet har företagen under 18 månader fått utbildning och coachning för att i partssamverkan införa lean production utifrån en helhetssyn. Helheten innebär att både utveckla produktivitet, arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för våra medlemmar. Samtidigt följer vi flera storföretag för att inhämta kunskap och kunna påverka hur de utvecklar sina produktionssystem och tillämpningar av lean production. Ett samarbete mellan arbetsutvecklingsenheten, förhandlingsenheten och arbetsmiljöoch försäkringsenheten har resulterat i ett nytt

22 utbildningsmaterial. Materialet handlar om förhandlingar i arbetsmiljöfrågor och vikten av konsekvensanalyser vid införande av en ny arbetsorganisation. Det har testats vid ett antal avdelningskonferenser. IF Metalls kompetens- och platsbank I juni beslutade förbundsstyrelsen att starta ett projekt där ett förslag på en kompetensoch platsbank via medlemsportalen skulle tas fram. Beslutet vilar på erfarenheter från två projekt genomförda i avdelningarna Norra Älvsborg och Stockholm. Förslaget syftar till att ge medlemmarna möjlighet att dokumentera sin kompetens samtidigt som arbetsgivare ges möjlighet att söka arbetskraft i banken. Uppdraget är att ge medlemmarna hjälp med sitt cv och ansökningshandlingar via systemet samt tillgång till en platsbank där företagen lägger in lediga tjänster. Medlemmarna kan även registrera sin kompetens i systemet och därmed bevaka sin kompetensutveckling. Arbetet slutförs under EU:s strukturfonder IF Metalls projekt Hållbar utveckling och konkurrenskraft, som 2010 beviljades 11 miljoner kronor från Europeiska socialfonden, har fortsatt enligt handlingsplanen och pågick under hela Syftet med projektet är att utveckla arbetsorganisationen, bredda arbetsinnehållet och därmed minska riskerna för belastningsskador för medlemmarna. Projektet genomförs på nio industriföretag och ska på sikt stärka de medverkande företagens konkurrenskraft. Projektet ligger helt i linje med vår strategi om ett Hållbart arbete. Under 2011 har IF Metall fortsatt att bygga vidare på den nya organisationen för att bevaka och nyttja strukturfonderna. Ett antal konferenser med avdelningarna har genomförts i syfte att höja kunskapen och utbyta erfarenheter i dessa frågor. Arbetsmarknadsansvarig Under året har en heldagskonferens samt ett antal videokonferenser för avdelningarnas arbetsmarknadsansvariga genomförts. Konferenserna innehöll bland annat information och diskussioner kring hanteringen av samrådsförfarandet med arbetsförmedling vid anvisning till olika arbetsmarknadspolitiska program, nyheter i arbetslöshetsförsäkringen och hur den nya gymnasieskolan med lärlingsspåret ska hanteras av den fackliga organisationen på arbetsplats och avdelning. En inspirationsskrift har tagits fram där sex avdelningar intervjuats om pågående arbete kring arbetsmarknadsutveckling i syfte att sprida goda exempel. Lönesättning och lönesystem Under 2010 tillsattes en arbetsgrupp för att arbeta fram ett material om lokal lönebildning. Resultatet blev skriften Hållbart arbete Lönesystem för utveckling i arbete och lön. Under våren 2011 färdigställdes och trycktes skriften som presenterar förbundets lönepolitik samt stegvis beskriver hur man bygger ett lokalt lönesystem. De centrala utbildningarna i lönesystem arbetades om så att de nu följer upplägget i den nya skriften. Två sådana utbildningar genomfördes under Inom Gemensamma metallavtalets område framställde parterna en skrift om lönesystem i små företag. Syftet med skriften är att få igång arbetet om lönesystem inom branschen. Förbundet har både tillsammans med motparten och vid enskilda besök diskuterat lönesystem på olika företag. Under avtalsrörelsen framställdes krav på starkare skrivningar i de centrala avtalen för att få till stånd lönesystem. Inom Stål- och 21

23 Starka tillsammans vi påverkar fackligt och politiskt metallavtalets område mynnade detta ut i ett gemensamt måldokument som ska leda fram till ett fortsatt partsgemensamt arbete under 2012 för att få igång lokala aktiviteter. IF Metall har deltagit i det nordiska arbetsmiljönätverket IN och gemensamt drivit aktuella arbetsmiljöfrågor inom Norden och EU. Verktyget Hållbart arbete Under 2011 har BV2000 utvecklats till ett webbaserat verktyg för att bli mer pedagogiskt. Det ska också vara lättare att följa arbetsgången som rekommenderas i bland annat skriften Hållbart arbete Lönesystem för utveckling i arbete och lön. Verktyget tydliggör en förutsättning för att bygga lönesystem, att man samtidigt arbetar med arbetsorganisation, kompetensutveckling och jämställdhet. Verktyget kan även användas till att arbeta med endast en av dessa frågor. Teknikcollege Det gemensamma arbetet mellan parterna inom industrin att utveckla teknikcollege fortsatte under I slutet av 2011 fanns 122 certifierade utbildningsanordnare i 26 regioner. Över hela landet har ungdomar haft möjlighet att få en grundläggande och gedigen yrkeskunskap i kombination med ett arbetsförlagt lärande. Teknikcollege ger ungdomar en möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden samtidigt som vi säkrar framtida arbetskraft för en framgångsrik industri och välfärd i samhället. Samverkan över gränser IF Metall har deltagit i arbetsmiljö- och standardiseringsarbetet på europeisk och internationell nivå. Arbetet har i huvudsak handlat om att förbättra säkerheten med truckar, buller, andningsskydd och bearbetningsmaskiner. I EU:s sociala dialoger har arbetsmiljö- och utbildningsfrågor diskuterats löpande. Sociala dialogen är ett samarbete mellan fack, arbetsgivare och regeringar. IF Metall har haft försäkringsrådgivare under året. Deras kunskap och kompetens har varit en viktig del av det fackliga medlemsvärdet.

24 23

25

26 Starka tillsammans vi förhandlar och tar ansvar Fackets kärnfråga är att förhandla fram avtal om bättre arbetsvillkor, men IF Metall tar också ett stort ansvar för svensk industri och därför ingår även näringspolitiska frågor i vår verksamhet. Under 2011 har flera frågor inom detta område varit föremål för förbundets insatser. IF Metalls avdelningar bedriver ett nära samarbete med företag, kommuner, andra organisationer och med enskilda för att utveckla förutsättningarna för industrin. Det har under året handlat mycket om utvecklingen av teknikcollege där det lokala och regionala arbetet är särskilt viktigt för att upprätthålla utbildningens kvalitet. Även andra typer av projekt, till exempel med finansiering från den Europeiska socialfonden, har haft inriktning på industrins kompetensförsörjning. Redan 2006 tog förbundet tillsammans med Teknikföretagen och Vinnova initiativ till Produktionslyftet, som inriktas på att hjälpa företag att utveckla lean production på ett sätt som också tillvaratar de anställdas behov och möjligheter. Här har IF Metalls strategi för hållbara industriarbeten fått en möjlighet att också påverka hur företag bedriver sitt rationaliseringsarbete. När nuvarande etapp av Produktionslyftet avslutas har omkring 150 företag deltagit. En tredje etapp med sikte på att nå industriföretag förbereds för närvarande. Därtill planeras en vidareutveckling av Produktionslyftet för de mest avancerade företagen under namnet Flaggskeppsfabriken. Både industrin och samhället i övrigt är beroende av en stark konkurrenskraft och kunniga anställda. Detta är också syftet med det nya Industriavtalet som parterna förhandlade fram under Nytt Industriavtal Ett nytt Industriavtal tecknades den 21 juni 2011 med arbetsgivarparten. Avtalet omfattar två delar; ett samarbetsavtal och ett förhandlingsavtal. Genom Industriavtalet vill parterna gemensamt verka för en ökad kunskap och insikt om industrins betydelse för samhället och den ekonomiska utvecklingen i Sverige, samt behovet av goda förutsättningar för industrins konkurrenskraft. I detta arbete vänder sig parterna till beslutsfattare, opinionsbildare samt till allmänheten. Av särskild betydelse är en nära dialog mellan industrins parter och regering och riksdag. Samarbetsavtalet Samarbetsavtalet syftar till att förena industrins parter i en strävan att förstärka industrins konkurrenskraft och skapa goda villkor för företagens anställda. Det mest tydliga exemplet på goda resultat från det nuvarande Industriavtalet är teknikcollege. Det är en gemensam satsning för att tillgodose svenska företags behov av kvalificerad personal. Parterna har arbetat fram en ny struktur med bland annat ett Industrins utvecklingsråd och ett antal arbetsgrupper för att på så sätt bli mycket vassare på samverkansområdet. Arbetsgrupper kommer att finnas inom flera områden, bland annat för utbildning, forskning, och innovation. Förhandlingsavtalet Förhandlingsavtalet syftar till konstruktiva förhandlingar med en starkare samordning. Det innebär att flera förbund förhandlar och blir klara ungefär samtidigt för att undvika den situation som uppstod vid senaste riksavtalsförhandlingarna, då tjänstemän och industriarbetare träffade avtal med olika utlöpningstider. I förhandlingsavtalet har parterna lagt fast spelreglerna för hur riksavtalsförhandlingarna 25

27 Starka tillsammans vi förhandlar och tar ansvar ska ske. I det nya avtalet preciseras också syftet med förhandlingsavtalet tydligare. Bland annat måste parterna se till att nya avtal träffas i tid och med goda resultat för industrin som följd. En väl fungerande lönebildning är förutsättningen för att en stärkt konkurrenskraft kan kombineras med god löneutveckling och goda villkor i övrigt för de anställda. Avtal på IF Metalls arbetsplatser År 2011 har IF Metall haft totalt 41 riksavtal och 590 nya hängavtal tecknades. Det fanns kollektivavtal på arbetsplatser, vilket täcker nästan samtliga arbetsplatser där IF Metall har medlemmar. Under året inkom 520 hemställan om centralt biträde vid bland annat tvisteförhandlingar. Avtalsrörelse 2011 Parterna var överens om att det skulle vara olyckligt med olika utlöpningstider, så som det blev i 2010 års avtalsförhandlingar. Industrin gagnas bäst om samtliga parter enas om ett gemensamt märke för industrin vid en gemensam tidpunkt. Parterna enades därför om att dels tidigarelägga riksavtalsförhandlingar på de avtalsområden där utlöpningstiden var den 31 januari 2012, dels att senarelägga riksavtalsförhandlingarna där utlöpningstiden var den 30 september Då fick man en gemensam tidsplan för förhandlingarna med syfte att träffa nya riksavtal senast den 30 november Det innebar att arbetet med att träffa nytt kollektivavtal inleddes den 1 september Respektive avtalskrav utbyttes den 30 september. Den så kallade opartiska ordförande-månaden trädde i kraft den 1 november Fredsplikten som följer av gällande riksavtal tidigarelades på motsvarande sätt och upphörde från och med den 1 december Parterna var överens om att de förändringar som följer av nya avtalet tidigast skulle börja gälla från och med utgången av de nu gällande avtalen. För IF Metalls del från den 1 februari IF Metalls avtalskrav skedde utifrån Facken inom industrins gemensamma avtalskrav. IF Metall, Livs och GS kunde däremot inte ställa sig bakom LO-samordningen eftersom man inte kunde enas om konstruktionen för den så kallade jämställdhetspotten. Onsdagen den 30 november 2011 svarade IF Metalls förhandlingsdelegationer och förbundsstyrelse nej till den slutliga hemställan från de opartiska ordförandena om nytt löneavtal Bakgrunden var att de föreslagna löneökningarna låg på en alldeles för låg nivå. Därmed inträdde avtalslöst tillstånd på avtalsområdena Teknikavtalet IF Metall, Allokemisk industri, Kemiska fabriker, Gemensamma metallavtalet, Stål- och metallavtalet samt Gruvavtalet från och med den 1 december. Den 12 december tecknades nytt avtal för de sex första avtalsområdena inom förbundet. Avtalen fick en giltighetsperiod på 14 månader och innehöll löneökningar med 3 procent. Korttidsarbete Arbetsgruppens arbete med att hitta en trepartslösning i den prioriterade frågan om en långsiktig lösning med utbildning i stället för uppsägning vid tillfällig ekonomisk kris, så kallat korttidsarbete, fortsatte enligt den överenskommelse som gjordes Resultat och förslag beräknas finnas klart för presentation i början på Avtal om yrkesintroduktion Avtalet om yrkesintroduktion har använts under året. Avtalet tecknade facket och arbetsgivarna 2010 för att råda bot på bristen på kompetens på företagen och jobb för ungdomar. Ett exempel är det avtal som klubben tecknade med arbetsgivaren på ABB i Karlskrona

28 om yrkesintroduktion och som har lett till att 35 ungdomar har fått tillsvidareanställningar. I Gnosjöregionen har ett samverkansprojekt mellan företag, fack och arbetsförmedling startat för att på samma sätt säkra kompetens till företagen och yrkestillfällen för ungdomar. Kvalificerad matchning, utbildning/praktik samt tidsbegränsad anställning med utbildning är modellens tre huvudmoment. Ungdomars kompetens och behov av yrkesutbildning kartläggs och företag väljs ut. skulle kunna vara möjligt hölls en utbildningsdag i samband med det storföretagskonferensen. Utländska gästarbetare IF Metall har under året tecknat cirka 50 avtal med utländska arbetsgivare där anställda arbetar tillfälligt i Sverige. Avtalet som används är ett så kallat ramavtal där parterna kommer överens om att utländska arbetstagare har rätt till samma villkor som fast anställda i Sverige när det gäller lön och andra villkor. Europeiskt förhandlingsarbete Stöd och råd har getts till förtroendevalda som utöver sitt lokala arbete även är ledamöter i ett europeiskt företagsråd. Vid två tillfällen har utbildning hållits för dessa ledamöter. Huvudtemat har varit de förändringar som skett sedan EU:s direktiv om lagändringar i europeiska företagsråd inrättades. I Europeiska metallarbetarefederationen samordnas de europeiska företagsråden inom företagskommittén och för denna kommitté utsågs IF Metalls representant att vara ordförande. Internationella ramavtal IF Metall har två internationella ramavtal, ett inom SKF och ett inom Electrolux. För att ge stöd och råd till förtroendevalda vid fler bolag där ett internationellt koncernfackligt arbete 27

29