Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. Partiklar. En tillsynsfråga. Rolf Idevik

Transkript

1 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Partiklar En tillsynsfråga Rolf Idevik Examensarbete i miljöskydd och hälsoskydd Stockholms universitet 2011

2

3 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Stockholms universitet Examensarbete av Rolf Idevik INSTITUTIONENS FÖRORD Denna uppsats är utförd som ett examensarbete vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Examensarbetet ingår som en kurs inom magisterutbildningen Miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng. Examensarbetets omfattning är 15 högskolepoäng (ca 10 veckors heltidsstudier). Handledare för examensarbetet har varit Christer Johansson, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet och Natalii Back vid Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor. Författaren är ensam ansvarig för examensarbetets innehåll. Stockholm i december 2011 Anders Nordström universitetslektor, kursansvarig

4

5 Abstract Many large cities have problem with high levels of airborne particles today. These particles have a significant impact on peoples health and causes both premature mortality and increased sickness. Because of that EU has developed limits on the concentrations of particles air may contain. These limits are for particles of the size PM 10 (diameter less than 10 µm) and for PM 2,5 (diameter less than 2,5 µm). In Sweden these limits are imposed as environmental quality standards. These limits are statutory and may not be violated. This study was made at the environmental health office for the municipalities of Danderyd, Täby and Vaxholm (SRMH). The purpose of this study was to investigate how a municipality may act in the supervision of the particle concentrations in relation to environmental quality standard. This study focused both on how the municipality could act when people was exposed to concentrations above the environmental quality standard and levels just below. It was investigated how the municipality can act legally, if they can demand action. Local particle concentrations and different policy options was also investigated. The study showed that the PM 2,5 met the environmental quality standards. For PM 10 breached or almost breached environmental quality standards at multiple locations. Main cause was road traffic on major routes and a high proportion of studded winter tires. When an environmental quality standard is breached or likely to be infringed the municipality must notify Environmental Protection Agency and affected county administration. Environmental Protection Agency determines weather an action is needed to meet environmental quality standard. When there is an existing abatement program, municipalities may require the operator (road manager) to take action based on this to meet the environmental quality standard. If the environmental quality standard is not violated, but the levels still are high, the municipality may require reasonable, cost-effective measures to reduce the levels.!! "!

6 Innehållsförteckning!"#$%&'$())))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))(*! +,,-./00#12%$-'3,4,5()))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))(6! *(+,0-7,4,5())))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))(8! 6(9-$:7())))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))(8! 8(;&35%<,7()))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))(=!!"#$%&'()*+&'$"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""$,!!"-$./ *(2'$"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""$4!!"!$5&60()3(7)76$"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""$8! Miljökvalitetsnormer!$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$!%! Åtgärdsprogram!$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$!&! Kontroll!$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$!'! ($($)!*+,,-./0+01!$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$!2! Väghållning!$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$!2! Dubbdäcksförbud!$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$!"3!!",$9)+:;<=+$"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""$#>! )$#$"! :!$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$!"#! )$#$#!;5,0:!$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$!"#! B(C&'3($400())))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))(*D! E(>-1-%-,#-%())))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))(6?!! #!

7 ( 1 Inledning Problem med luftföroreningar är idag vanligt förekommande i och omkring de flesta storstäder. Dessa föroreningar har en dokumenterat negativ påverkan på vår hälsa och leder både till ökad dödlighet och en ökad sjuklighet (Johansson, 2007). På grund av dessa hälsoproblem har länderna inom EU tagit fram gränser för hur mycket föroreningar luften får innehålla. I Sverige har dessa gränser införts i form av miljökvalitetsnormer. Detta arbete utfördes hos Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor (srmh) som innefattar Danderyds kommun, Täby kommun och Vaxholms kommun. Problem med höga luftföroreningshalter förekommer periodvis längs motorvägen E18 där den passerar Danderyd och Täby ( och ). Detta har medfört klagomål ifrån människor som vistas eller har barn i skola nära E18. Det har också förekommit klagomål på dålig luft på grund av vedeldning. I detta arbete undersöktes vilken roll kommunen har i tillsynen av luftföroreningar i förhållande till miljökvalitetsnormer. Syftet var både att undersöka kommunens befogenhet och skyldighet att kräva åtgärder om MKN överskrids och även att undersöka om kommunen kan kräva eller vidta några åtgärder för att sänka föroreningshalten om MKN inte överskrids men skolor eller bostäder exponeras för relativt höga värden. De luftföroreningar som arbetet ägnades åt är PM 10 (massan av alla partiklar med en diameter mindre än 10 µm) och PM 2,5 (massan av alla partiklar med en diameter mindre än 2,5 µm). För bägge dessa partikelfraktioner finns det miljökvalitetsnormer som reglerar vilka partikelhalter som inte får överstigas. 2 Metod! Arbetet har bedrivits dels som litteraturstudier och dels genom intervjuer. Använd litteratur är lagstiftning inom området, rapporter och vetenskapliga studier och luftguiden som är Naturvårdsverkets handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Intervjuer har gjorts med representanter för Naturvårdsverket, Trafikverket och tre andra miljökontor. Arbetet har bedrivits utifrån följande frågeställning: Kan kommunerna inom srmh kräva åtgärder för att minska partikelhalten? Vilket lagstöd finns det? Frågeställningen besvarades genom att undersöka följande delfrågor. Det undersöktes hur tillsynen bedrivs inom srmh idag och hur den bedrivs i några andra kommuner med liknande förutsättningar. Det studerades vilka värden som är uppmätta eller beräknade och vilka metoder som används för att bestämma partikelhalterna. Studien tog upp på vad lagstiftningen säger om tillsyn av partiklar. Då utreddes kommunernas befogenheter och skyldigheter att kräva åtgärder om miljökvalitetsnormen överskrids. Det undersöktes också om kommunen kan kräva eller vidta åtgärder om miljökvalitetsnormen inte överskrids men skolor eller bostäder exponeras för relativt höga värden. Dessutom studerades olika åtgärder som kan vara aktuella såsom sänkt hastighet, dammbindningsmedel och dubbdäcksförbud.! (!

8 Det studerades även vilka hälsoeffekter som partiklar har och gjordes en kort beskrivning av partiklar. 3 Bakgrund 3.1 Partiklar Partiklar kan variera kraftigt ifråga om storlek form och kemisk sammansättning, vilket innebär att deras egenskaper också varierar kraftigt (Johansson, 2007). En partikel består ofta inte av ett ämne utan kan innehålla många olika ämnen. I svenska städer observeras normalt minst 3 storleksfraktioner. (Johansson, 2007) 1. Ultrafina partiklar med en diameter mindre än 0,1 µm, till största delen lokalt emitterade partiklar ifrån trafikavgaser eller vedeldning. Dessa partiklar består till stor del av sot och ofullständiga förbränningsprodukter. 2. Grova partiklar med en diameter mellan 2,5 och 10 µm. De består till stor del av mekaniskt genererade partiklar från slitage av vägbanan, bromsar och hjul. De består till stor del av stenmineral och andra ämnen från vägen och metallpartiklar från bilar. 3. En mellanfraktion med diametern 0,2-1 µm. Den här fraktionen består till största delen av utsläpp från andra länder via långväga lufttransporter eller naturliga källor (havssalter och organiska ämnen från skogen). Denna fraktion består till största delen av organiska ämnen och oxiderade svavel- och kväveföreningar (Johansson, 2007). Med PM 10 menas massan av alla partiklar med en diameter mindre än 10 µm. De lokala utsläppen av PM10 domineras av större slitagepartiklar ifrån vägbanorna även om de minsta ultrafina partiklarna (från avgaserna) är betydligt fler. PM 2,5 är massan av alla partiklar med en diameter mindre än 2,5 µm. Massan består dels av mekaniskt genererade partiklar, men även av långdistanstransporterade partiklar och avgaspartiklar. När man studerar hur de olika partikelfraktionerna fördelar sig kan man se att de flesta partiklarna är väldigt små med en diameter mindre än 500 nanometer (0,5 µm) medan massan PM 10 domineras av partiklar större än några hundra nanometer (se figur 1) De olika partikelfraktionerna delas upp i så kallade moder eller modes (engelska) (Jansson et al., 2005). Nuclei mode, 1-20 nanometer, är sekundära partiklar som bildas via en omvandlingsprocess där en gas omvandlas till en partikel. Har en kort livstid i atmosfären (upp till en dag). Aitken mode, oftast nanometer, bildas dels som primära partiklar från emmissionsprocesser och dels som tillväxt från Nuclei mode. Bildar ofta molndroppar. Har ganska lång uppehållstid i atmosfären (dagar till veckor). Accumulation mode, medelstorlek nanometer, bildas dels primärt och dels via tillväxande Aitken mode partiklar. Bildar ofta nederbörd. Ganska lång uppehållstid i atmosfären (flera dagar) Coarse mode, större än 1 µm, grova partiklar. Bildas vanligen från mekaniska processer. Kan delta i molnprocesser men har en ganska kort uppehållstid i atmosfären (timmar till några få dagar) och faller vanligen som torrdepositon.! )!

9 Figur 1. Förenklad bild av partikelstorleksfördelningen i atmosfären, uttryckt dels som antal (övre), dels som massan av partiklarna per volymenhet. (Johansson, 2007). Olika typer av aktiviteter ger upphov till partiklar av olika storlek, förbränningsprocesser ger främst ultrafina partiklar medan mekaniska processer framförallt genererar grova partiklar. Förhållandet mellan de olika partikelfraktionerna kan alltså ge en bild av källorna till partiklarna (Johansson,, 2007). 3.2 Hälsoeffekter Luftburna föroreningar har allvarliga effekter på människors hälsa. Partiklar anses vara den luftförorening som medför störst hälsoproblem i svenska tätorter (Naturvårdsverket, 2011). Det finns flera studier som visar att grova partiklar medför ökad sjuklighet i både andningsorganen och hjärt- och kärlsystemen. Det finns också påvisat en ökad dödlighet på grund av kortvarigt förhöjda partikelhalter (Johansson, 2007). Studierna visar dock ingen tydlig koppling mellan långtidsexponering av grova partiklar och ökad dödlighet, men detta utesluter inte att sådana samband finns (Johansson, 2007). Både internationella studier och studier i Stockholmsregionen visar dock på att trafikrelaterade luftföroreningar medför en ökning av sjukdom och dödlighet både på lång och kort sikt. Mycket talar för att dessa effekter till största delen beror på partiklar även om de medicinska mekanismerna inte är helt klarlagda. Olika storleksfraktioner av partiklar har troligen olika effekter. Det verkar inte heller finnas någon nedre tröskel för hälsoeffekterna. Extra utsatta grupper är barn och gamla. Det finns studier som indikerar att nyligen emitterade partiklar innebär en större risk än långdistanstransporterade (Johansson, 2007). Det finns tydliga belägg för att en ökning av PM 10 leder till att barn och ungdomar utvecklar sämre lungfunktion, denna utveckling är proportionell till halten av PM 10 (Lövenheim et al., 2007).! E!

10 Hur stor befolkningens exponering blir beror av halterna i inomhusluften och utomhusluften. Både mindre avgaspartiklar och större slitagepartiklar uppvisar en större variation i antal i utomhusluften än de långdistanstransporterade partiklarna. De långdistanstransporterade partiklarna uppvisade också en större förmåga att tränga in i inomhusluften än både de grova slitagepartiklarna och de mindre avgaspartiklarna. Hur stor del av partiklarna som fastnar i luftvägarna beror på egenskaper som storlek och vattenlöslighet. De minsta partiklarna tränger vanligtvis längre ner i luftvägarna än de vad de större partiklarna gör (Johansson, 2007). Enligt en skandinavisk studie orsakar långdistanstransporterade partiklar ca 3500 dödsfall i Sverige varje år, motsvarande en minskning av förväntad livslängd med ca 7 månader. Hur mycket lokalt producerade partiklar påverkar anses svårare att beräkna men studien anger ca 1800 årliga dödsfall och en livstidsreduktion av ca 2-3 månader. Studien anger också att avgaspartiklar förefaller mer hälsofarliga än andra partiklar och anser inte att dagens strategi att reducera partiklar med hjälp av begränsningar i partikelmassa är tillfredsställande (Forsberg et al., 2005). Enligt (Forsberg et al., 2005) orsakar det lokala bidraget av finare partiklar ca 430 förtida dödsfall per år i Stockholms län. Grova partiklar kan orsaka ca 40 förtida dödsfall per år i Storstockholm (1,3 mljoner invånare) (Forsberg et al., 2011: Opublicerade resultat). I en studie från USA (Pope et al, 2009) redovisas det att finare partiklar (PM 2,5 ) minskar livslängden med ca 0,6 år per 10!g/m 3. En studie i 11 Kanadensiska städer handlade om hur olika storleksfraktioner av partiklar påverkar den dagliga dödligheten. Studien visade att det var svårt att statistiskt påvisa hur stor del av dödligheten som berodde på den grova partikelfraktionen (PM 10 -PM 2,%) (Burnett, R and Goldberg, 2003). Enligt en annan studie är sambanden mellan partikelhalt och ökad dödlighet starkare för fina partiklar än för grova partiklar (PM 10 -PM 2,5 ). Men i studier om olika lungsjukdomar som KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), astma eller lungkapacitet var sambandet starkare eller lika starkt för grova som för fina partiklar (Brunekreef, B and Forsberg, 2005). På Kanarieöarna sker en exponering av partiklar av naturligt ursprung som blåser in från den Afrikanska kontinenten. Där har man studerat korttidshälsoeffekter från såväl fina (PM 2,5 ) som grova (PM 10 -PM 2,% ) partiklar. Resultaten från den studien visade på en ökad dödlighet i hjärt och lungsjukdomar med ca 7,5% för varje 10!g/m 3 ökning av partikelhalten för såväl fina som grova partiklar. Studien föreslår ytterligare begränsningar för kortidsexponering för både PM 2,5 och för PM 10 och att halterna av PM 10 ska sänkas ytterligare inom EU (Lopéz- Villarubia et al., 2011) 3.3 Lagstiftning Miljökvalitetsnormer För att förbättra luftkvaliteten i Europa och skydda människors hälsa har EU infört Europaparlamentets och Rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (dir 2008/50/EG) även kallat luftkvalitetsdirektivet. Det är ett minimidirektiv och anger gränser för luftföroreningar som inte får överskridas i medlemsländerna, det finns även möjlighet för medlemsländerna att sätta strängare gränser nationellt. Direktiven har implementerats i Sverige som miljökvalitetsnormer för utomhusluften genom Miljöbalken (1998:808) och Luftkvalitetsförordningen (2010:8). Miljökvalitetsnormer kan dels vara sådana som inte får över/underskridas (gränsvärdesnormer), eller sådana som inte bör överskridas (målsättningsnormer). De! %!

11 miljökvalitetsnormer som finns för utomhusluft grundar sig på luftkvalitetsdirektivet och gäller för hela landet. I luftkvalitetsförordningens 18 anges vilka gränser (miljökvalitetsnormer) som finns för halterna av PM 10 och i för PM 2,5. I 8 anges att normen för PM 10 inte får överskridas. I 8-9 anges att miljökvalitetsnormen för PM 2,5 inte får överskridas efter 2015 och att rimliga åtgärder för att motverka överskridanden måste vidtas innan om normen ska följas. Enligt luftkvalitetsdirektivet kap. 3 art. 20 ska överskridanden som beror på naturliga källor inte räknas som överskridanden. Undantag kan också göras om överskridandet beror på sandning/saltning av vägar enligt kap. 3 art. 20. Tabell 1. Riktvärden från WHO samt gräns/ målvärden från EU och svenska miljökvalitetsnormer enligt Luftguiden (Naturvårdsverket, 2011). Ämne Typ av värde WHO (riktvärden) EU (Gränsvärde/ Målvärde) PM 10 Dygnsmedelvärde 50!g/m 3 50!g/m 3 Miljökvalitetsnorm (Gränsvärde/ Målvärde) 50!g/m 3 (Max 35 överskridanden/år)! (Max 35 överskridanden/år)! PM 10 Årsmedelvärde 20!g/m 3! 40!g/m 3! 40!g/m 3! PM 2,5 Dygnsmedelvärde 25!g/m 3! -! -! PM 2,5 Årsmedelvärde 10!g/m 3! 25!g/m 3! 25!g/m 3 (MV t.o.m GV fr.o.m ) I miljöbalkens 5 kap. 3 anges att myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och för att bedöma om miljökvalitetsnormer följs, i 5 kap. 9 står att regeringen får besluta vilka som är skyldiga att kontrollera att en miljökvalitetsnorm följs. I miljöbalkens 5 kap. 4 anges när ett åtgärdsprogram ska tas fram. Vem som ska ta fram åtgärdsprogrammet anges i 5 och vad det ska innehålla i 6. Enligt miljöbalken 2 kap. 7 första stycket är tillsynsmyndigheten skyldig att överväga att ingripa och ställa krav på rimliga försiktighetsåtgärder om en verksamhet bidrar till att en miljökvalitetsnorm inte följs. Kraven kan vara mer långtgående än vad som normalt räknas som rimligt om det är fråga om en gränsvärdesnorm. Dessa krav ska kunna tillämpas både när det finns risk för att gränsvärdesnormen inte följs och när det har konstaterats (prop. 2009/10:184 s.46). Om åtgärdsprogram finns ska det vara vägledande ifråga om vilka krav som behöver ställas och utrymmet för att ställa krav är som regel större om ett åtgärdsprogram finns Åtgärdsprogram Enligt miljöbalken 5 kap. 4 ska ett förslag till åtgärdsprogram upprättas om det behövs för att kunna följa en miljökvalitetsnorm. Genom kungörelse ska myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och övriga berörda under minst två månader få möjlighet att yttra sig om åtgärdsprogrammet. Regeringen eller den myndighet regeringen utser fastställer enligt miljöbalken 5 kap. 5 åtgärdsprogrammet.! &!

12 Om ett åtgärdsprogram finns ska det enligt miljöbalken 2 kap. 7 vara vägledande vid krav på åtgärder. Enligt miljöbalken 6 kap 19 ska tillsynsmyndigheten se till att de åtgärdsprogram som har betydelse för prövningen finns tillgängliga i mål eller ärenden vid prövning. Enligt Naturvårdsverkets bedömning behövs inte åtgärdsprogram tas fram om miljökvalitetsnormen överskrids enstaka år men bedöms uppfyllas ett normalt år (Naturvårdsverket, 2011) Kontroll Enligt luftkvalitetsförordningens 26 måste varje kommun kontrollera att miljökvalitetsnormerna för partiklar följs inom kommunen. Kontrollen får ske i samverkan med andra kommuner och kan ske genom mätningar, beräkningar eller objektiv bedömning. Om tidigare mätningar eller beräkningar under en representativ tidsperiod visar på värden över den övre utredningströskeln ska enligt 27 kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning eller mätning med lägre kvalitetskrav. Om den övre utvärderingströskeln understigs kan kontrollen ske genom en kombination av mätning och beräkning. Understigs den nedre utvärderingströskeln får kontrollen ske genom enbart beräkning eller objektiv bedömning eller en kombination av metoderna. Tabell 2. Utvärderingströsklar för PM 10 och PM 2,5 enligt luftkvalitetsförordningens bilaga 1. Ämne Typ av värde Övre utvärderingströskel PM 10 Dygnsmedelvärde 35!g/m 3 Nedre utvärderingströskel 25!g/m 3 (Max 35 överskridanden/år)! (Max 35 överskridanden/år)! PM 10 Årsmedelvärde 28!g/m 3! 20!g/m 3! PM 2,5 Årsmedelvärde 17!g/m 3! 12!g/m 3 Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) 7, 10 gäller att kontrollen måste ske genom kontinuerliga mätningar om miljökvalitetsnormen överskrids eller riskerar att överskridas. Enligt 7, 11 och 13 ska kontrollen ske genom kontinuerliga mätningar för alla kommuner med mer än invånare om halterna befinner sig över den övre utredningströskeln, även om antalet mätplatser får minskas om mätningen kompletteras med modellberäkningar eller indikativa mätningar om det anses ge tillräckligt med information. Ett undantag på kravet om mätningar i varje kommun som riskerar att överskrida miljökvalitetsnormen finns i 10 där det står att när en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas i två eller flera angränsande kommuner får undantag från kravet på mätningar i varje kommun göras. Antalet provtagningsplatser måste dock vara tillräckligt att överskridandet går att utvärdera med tillräcklig noggrannhet och mätbortfallet ska kompenseras med modellberäkningar. Samverkan mellan kommuner måste ske enligt ett program för samordnad kontroll 5. Programmet måste minst innehålla.! '!

13 1. Organisation. 2. Kontrollstrategi för minst 2 år. 3. Kartor med markerade provtagningsplatser, område där eventuell modellberäkning ska utföras samt annan relevant information. 4. Information av tidigare resultat inför kommande kontrollstrategi. 5. Rutiner för rapportering, information och. 6. Långsiktigt mät- och modellberäkningsstrategi. Enligt 15 måste referensmetod eller likvärdig metod användas för kontinuerliga mätningar All ny mätutrustning som anskaffas för kontinuerliga mätningar ska överensstämma med referensmetod eller likvärdig metod. Senast 11 juni 2013 ska all utrustning som används för kontinuerlig mätning överensstämma med referensmetod eller likvärdig metod.!"!"#$%&''()*+&+,$ Det är kommunen eller annan ansvarig tillsynsmyndighet som avgör var miljökvalitetsnormerna ska gälla. Var gäller inte miljökvalitetsnormer för utomhusluft? Enligt 3 luftkvalitetsförordningen gäller inte miljökvalitetsnormer i tunnlar och inte på arbetsplatser där allmänheten inte har tillträde och som har egna bestämmelser om hälsa och säkerhet. Den kommun eller myndighet som ska tillämpa regelverket om miljökvalitetsnormer avgör själv var normerna ska tillämpas. Enligt Naturvårdsverket bör inte normerna tillämpas på följande platser (Naturvårdsverket, 2011). Luften på vägbanan, där inte cyklister eller fotgängare vistas. Där människor normalt inte vistas (t. ex inom vägområden utan gång och cykelbanor). I belastade mikromiljöer, t. ex vid korsning, stationär förorenad frånluft. I gatumiljö bör luften vara representativ för minst 100 m gatusträcka och befinna sig minst 25 m från närmaste korsning. Vare sig en miljökvalitetsnorm följs eller inte så ska verksamhetsutövaren och de som vidtar åtgärder enligt miljöbalken 2 kap. 3, utföra de skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått som behövs för att motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön Väghållning För statliga vägar ansvarar Trafikverket för väghållningen. Ansvaret för väghållning på vägar som har problem att uppfylla miljökvalitetsnormerna för partiklar har legat på kommunen eller Trafikverket (Naturvårdsverket, 2011). Enligt 1 kap. 7 miljöbalken kan miljöbalken inte användas för att kräva tillsynsinsatser kopplade till rengöring för statliga vägar. Där gäller istället 26 i väglagen (1971:948) där det bland annat anges att vägen skall hållas i ett sådant skick att olägenheter för människors hälsa förebyggs eller avhjälps. Enligt Luftguiden (Naturvårdsverket, 2011) skulle dammbindning kunna räknas som ett exempel på renhållning. Hur uttrycket olägenhet för människors hälsa ska tolkas anges inte men det finns en definition i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gatuhållning och skyltning, att begreppet olägenhet för människors hälsa ska tolkas enligt 9 kap. 3 i miljöbalken. Där! 2!

14 avser olägenhet för människors hälsa störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller tillfällig. Enligt naturvårdsverket bör denna tolkning också gälla för väglagen (Naturvårdsverket, 2011) Dubbdäcksförbud Enligt trafikförordning (1998:1276) 10 kap. 1, 2 kan kommuner från och med besluta om lokala föreskrifter om dubbdäcksförbud på en viss väg eller vägsträcka och från och med inom ett visst område. Enligt 10 kap. 3 1c gäller det inte vägar där staten är väghållare. Enligt 10 kap 3 2a kan länsstyrelsen besluta om föreskrifter om dubbdäcksförbud där inte kommunen kan det. 3.4 Miljömål Enligt det nationella miljömålet för frisk luft som skulle vara uppnått 2010 ska följande halter underskridas för PM 10 respektive PM 2,5 ( Tabell 3. Av riksdagen antagna miljömål för PM 10 och PM 2,5. Ämne Typ av värde PM 10 Dygnsmedelvärde 35!g/m 3 (Max 37 överskridanden/år)! PM 10 Årsmedelvärde 20!g/m 3! PM 2,5 Dygnsmedelvärde 20!g/m 3 (Max 37 överskridanden/år)! PM 2,5 Årsmedelvärde 12!g/m 3 4 Resultat 4.1 Nuvarande tillsyn Övervakningen av luften hos de tre kommunerna i srmh (Danderyd, Täby och Vaxholm) utförs i dag genom samverkan inom Stockholm och Uppsala Läns Luftvårdsförbund. Luftvårdsförbundet samordnar luftövervakningen i alla kommuner i Stockholms och Uppsala län samt i Gävle och Sandviken. Halterna mäts kontinuerligt på vissa fasta mätstationer som anses representativa för luftkvaliteten och på vissa utsatta ställen. Partikelmätningarna görs med TEOM- (Tapered Element Oscillating Microbalance) instrument. Partiklarna avskiljs på ett filter på toppen av en oscillerande glaskropp. Provluften värms upp till 50ºC för att undvika variationer i vattenhalt. Frekvensen i glaskroppens svängningar förändras i takt med förändringen av partikelmassa på filtret. Ändringen i frekvens kan räknas om till partikelhalt (Billy Sjövall, SLB-analys, muntlig kommunikation, sep 2011). Metoden med TEOM (1400) räknas inte som likvärdig med referensmetoden och får endast användas fram till ( "3!

15 Arbetet med att byta till godkända instrument har påbörjats (Billy Sjövall, SLB-analys, muntlig kommunikation, sep 2011). På andra ställen beräknas halterna med hjälp av spridningsmodeller där halterna beräknas utifrån utsläppsdata och meteorologi. Vid beräkningarna används SMHI s system Airvio där följande 4 modeller ingår Vindfältsmodell, Gaussmodell, Gridmodell och Street Canyon. I gaturum används dessutom SMHI s Simair (med den s k OSPM-modellen) ( De fasta mätstationerna består dels av regionala stationer som bekostats av luftvårdsförbundet och dels av lokala stationer som bekostas av Trafikverket eller den enskilda kommunen. Regionala stationer för mätning av partiklar finns på följande platser. Norr Malma, utanför Norrtälje för mätning av regional bakgrundsnivå. Torkel Knutssongatan, Stockholm. Lokala stationer för partikelmätning finns på följande platser. Folkungagatan. Hornsgatan. Lilla Essingen, E4/E20. Norrlandsgatan. Sollentuna, E4. Sveavägen. Södertälje, Turingegatan. Uppsala, Kungsgatan. I Luftvårdsförbundets övervakning framgår att år 2011 uppfylldes miljökvalitetsnormen för PM 10 vid mätstationerna i Sollentuna, Uppsala och Södertälje men inte i Stockholm.(SLBanalys 2011). För Danderyd, Täby och Vaxholm finns beräkningar av PM 10 från 2005, dessa visar att miljökvalitetsnormen överskreds i Danderyd och Täby men inte i Vaxholm. Enligt Luftvårdsförbundets beräkningar exponeras ca 50 personer i Danderyds kommun för halter över miljökvalitetsnormen och ca 3100 personer för värden strax under miljökvalitetsnormen. I skolor och förskolor exponeras ca 1400 skolelever för halter strax under miljökvalitetsnormen. I Täby kommun exponeras mindre än 10 personer för värden över miljökvalitetsnormen och ca 2400 personer för värden strax under miljökvalitetsnormen. I skolor och förskolor exponeras ca 150 elever för värden strax under miljökvalitetsnormen (SLB-analys, 2007:17). Enligt en rapport som beställts av Danderyds kommun överskrids miljökvalitetsnormen på skolgården i 3 stycken skolor och i en av skolorna berörs även 2 skolbyggnader (Eneroth,, 2006). I en undersökning där även mätningar genomfördes, om effekten av miljöanpassad hastighet (Johansson et al, 2010) bekräftades det att miljökvalitetsnormen fortfarande överskrids i Danderyds kommun. Resultaten av undersökningen visade att utsläppen av kvävedioxid överskreds vilket inte Luftvårdsförbundets kartläggning visade. Det förklarades bland annat med att trafikflödet kunde ha ökat (Johansson et al, 2010). Det skulle rimligtvis kunna innebära att partikelhalten också kan ha ökat sen Luftvårdsförbundets kartläggning. Med anledning av att partikelhalten överskrider miljökvalitetsnormen och att många ungdomar exponeras för höga partikelhalter har Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd förelagt Trafikverket att senast oktober 2011 vidta åtgärder för att miljökvalitetsnormen för partiklar inte ska överskridas. Som exempel på åtgärder nämns att sänka hastigheten till 70 km/h. Trafikverket har överklagat föreläggandet och vill att beslutet om föreläggande upphävs eller att tidpunkten för åtgärder senareläggs.! ""!

16 En ny uppdaterad kartläggning av PM 10 -halterna planeras av Luftvårdsförbundet (Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, styrelsen, 2011). För PM 2,5 som till stor del består av långdistanstransporterade partiklar minskar halterna och miljökvalitetsnormen överträds inte någonstans i Stockholms län (SLB-analys 2011). Det nationella miljömålet för PM 10 var inte uppnått år 2010 på någon mätstation i Stockholms län i gatunivå förutom den vid E4 Häggvik. För PM 2,5 uppnåddes det nationella miljömålet i Stockholms län (SLB-analys 2011). 4.2 Andra kommuner #"-".$/ $ I Botkyrka kommun bedrivs tillsynen genom att man rapporterar in sina data till Luftvårdsförbundet och deltar i Länsstyrelsens arbete med revidering av åtgärdsprogrammet. Botkyrka övervakar också regelbundet föroreningshalterna. Botkyrka kommun har skaffat en egen mätstation som ligger vid E4:an i höjd med Alby. Anledningen var att man ville kontrollera halten av kvävedioxid som visat höga nivåer, men mätstationen mäter också partikelhalten. De anser de klarar partikelhalten i kommunen. Luftvårdsförbundets beräkningar från 2005 visade på att miljökvalitetsnormen överskreds men enbart vid vägen och inte där det vistades människor längre perioder. Deras egna mätningar visar att miljökvalitetsnormen för partiklar inte överskrids. De planerar inte att kräva några speciella åtgärder av Trafikverket (Arvidsson, Dan, Botkyrka kommun, muntlig kommunikation, sep 2011). #"-"-$60'+5$ I Solna stad försöker man beakta miljökvalitetsnormen vid den fysiska planeringen. Vid ny bebyggelse ska man se över att det inte påverkar trafiken på ett sådant sätt att partikelhalten ökar eller miljökvalitetsnormer överskrids. De överskridanden av miljökvalitesnormer som finns idag är längs de stora statliga vägarna och anses inte drabba bostäder, skolor eller liknande. Solna har inga planer på att kräva några speciella åtgärder ifrån Trafikverket. Diskussion om att skaffa en mätstation pågår i Solna stad (Johansson, Anna, Solna stad, muntlig kommunikation, sep 2011). #"-"!$60''7+18+5$ I Sollentuna kommun sker troligen vissa överskridanden av miljökvalitetsnormen för PM 10. Kommunen planerar att uppvakta Trafikverket eller på annat sätt vidta åtgärder. Sollentuna har bekostat en egen mätstation där de bland annat kan mäta partikelhalten (Tittelbach, Katarina, Sollentuna kommun, muntlig kommunikation, okt 2011). Sollentuna kommun funderar på olika åtgärdsalternativ och anser inte att Trafikverket i dagsläget gör tillräckligt mycket för att uppfylla miljökvalitetsnormen. Dels funderar man på att försöka arbeta med information eller att försöka påverka Trafikverket att vidta mer åtgärder. Men man funderar också på att förelägga Trafikverket att vidta åtgärder. I så fall behöver de titta mer på den juridiska biten för att se vilka åtgärder som skulle kunna vara aktuella (Haglund, Christian, Sollentuna kommun, muntlig kommunikation, okt 2011).! "#!

17 4.3 Naturvårdsverket Enligt Naturvårdsverkets handbok luftguiden så ansvarar kommunerna för att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft följs. Trots det fanns det fram till år 2010 bara ett föreläggande i ett tillsynsbeslut med syfte att minska halterna från vägtrafiken i syfte att följa en miljökvalitetsnorm. Detta föreläggande gjordes av miljönämnden i Göteborg och gällde att väghållarna (Göteborgs stad och dåvarande Vägverket) skulle utreda möjliga åtgärder för att minska risken för överträdelse av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (Naturvårdsverket, 2011). Det första som krävs är att det finns ett åtgärdsprogram. Då kan tillsynsmyndigheten ställa krav som är i linje med detta. Miljökvalitetsnormen är en gräns som inte får överskridas men tillsynsmyndigheten (kommunen) kan kräva att verksamhetsutövaren ska vidta rimliga, kostnadseffektiva åtgärder om det är miljömässigt motiverat även om miljökvalitetsnormen inte överskrids. Kommunen kan införa dubbdäcksförbud på vissa vägar, sänkt hastighet eller andra åtgärder. Renhållningsåtgärder kan inte krävas med stöd av miljöbalken. Det är oklart hur det är med dammbindningsmedel, annars gäller väglagen (Andersson, Per, Naturvårdsverket, muntlig kommunikation, sep 2011, ). 4.4 Trafikverket För statliga vägar är Trafikverket väghållare och därmed ansvarig för verksamheten. Trafikverket arbetar enligt det åtgärdsprogram för Stockholms län som fastslogs Arbetet bedrivs utifrån hur situationen i hela regionen ser ut. Trafikverket bedriver en omfattande forskning som syftar till att visa vilken effekt olika åtgärder för att minska partikelhalten har, där tittar de på vägbeläggning, renhållning, minskad hastighet och användning av dammbindningsmedel. De bedriver också ett aktivt informationsarbete om hur dubbdäcksanvändningen bidrar till ökad partikelbildning och vilka hälsoeffekter det har med syfte att minska dubbdäcksanvändningen. Dåvarande Vägverket (numera Trafikverket) föreslog att vi skulle införa ett avgiftssystem för dubbdäck men politikerna valde att istället införa möjligheten för kommuner att införa dubbdäcksförbud på vissa vägsträckor eller zoner. Enligt trafikverket leder det till en viss minskning av dubbdäcksanvändning även på omkringliggande vägar. Förutom att försöka få ner dubbdäcksanvändningen genom informationskampanjer använder sig Trafikverket av miljöanpassad hastighet och dammbindningsmedel för att försöka nå ner under miljökvalitetsnormerna. Trafikverket försöker också genom olika mätningar se vilka åtgärder eller kombination av åtgärder som behövs för att komma ner under miljökvalitetsnormen. I dagsläget prioriteras målsättningen att komma ner under normen även om halterna måste ner längre än så för att få en hälsosam luft och kunna uppnå miljökvalitetsmålet Frisk luft (Gustavsson, Kerstin, Trafikverket, muntlig kommunikation, sep 2011). I Danderyds kommun har Trafikverket låtit utföra försök med miljöanpassad hastighet och undersökt hur hastigheten påverkar partikelhalten. Utifrån dessa försök skulle medelhastigheten behöva sänkas med ca 20 km/h för att klara miljökvalitetsnormen (om hastighetssänkning är den enda åtgärden)(johansson, 2010). Trafikverket planerar också att utföra mätningar av partikelhalterna i Danderyds kommun under dubbdäcksäsongen 2011/2012 (Gustavsson, Kerstin, Trafikverket, muntlig kommunikation, sep 2011).! "(!

18 4.5 Åtgärdsprogram Regeringen fastställde ett åtgärdsprogram (Regeringen, Miljödepartementet, ) utifrån ett antal punkter ifrån förslagen till åtgärdsprogram Länsstyrelsen i Stockholms län tagit fram. 1. Information om hälsokonsekvenser av partiklar och effekten av dubbdäcksanvändning. Ansvariga för att åtgärderna vidtas är, Trafikverket, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län och kommunerna i Stockholms län. 2. Åtgärder inom parkeringspolitiken, för att minska personbilstrafiken. Stockholms kommun är ansvarig. Myndigheter och kommuner med arbetsplatser i Stockholms län är ansvariga. 3. Åtgärder gällande parkeringsavgifter för offentliganställda, för att minska personbilstrafiken. Ansvariga är de myndigheter med arbetsplatser i Stockholms län. 4. Åtgärder för att minska extremt höga halter, exempelvis dammbindning eller hastighetssänkning. Ansvariga för att åtgärderna utförs är Trafikverket och kommunerna i Stockholms län. 5. Åtgärder för att öka kunskapen om vilken effekt halkbekämpning med tvättad stenkross, olika vägbeläggningsmaterial och olika renhållningsmetoder har för PM 10 - halten. Trafikverket och kommunerna i Stockholms län är ansvariga. 6. Åtgärder för att öka kunskapen om hur mycket fartyg, arbetsmaskiner och småskalig fastbränsleeldning bidrar till PM 10 -halten.). Sjöfartsverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län och kommunerna i Stockholms län är ansvariga. Enligt länsstyrelsens bedömning skulle det behövts kraftfullare åtgärder för att klara normerna. En kraftig minskning av dubbdäcksanvändningen skulle krävas, antingen genom avgifter på dubbdäck eller subventioner på dubbfria vinterdäck (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2005). Länsstyrelsen har tillsammans med Stockholm stad, Botkyrka kommun, SL, Kommunförbundet Stockholms län och Trafikverket bildat en styrgrupp som påbörjat arbetet med att revidera åtgärdsprogrammet. Om det finns fler kommuner med konstaterade överskridanden av miljökvalitetsnorm för partiklar eller kvävedioxid bör de också erbjudas plats i styrgruppen (Länsstyrelsen i Stockholms län, ). Ett nytt åtgärdsförslag beräknas vara klart kring årsskiftet ( 4.6 Olika åtgärdsalternativ #"9".$:&+;25<$<8==<(>2;5+?(+<+&+,$ I nuvarande åtgärdsprogram finns inga specifika åtgärder för att minska dubbdäcksanvändningen utan det anges endast att man ska informera om sambandet mellan dubbdäck, partiklar och hälsa. Men en uppdatering av åtgärdsprogrammet pågår och där diskuteras att införa dubbdäcksförbud inom större områden (Länsstyrelsen i Stockholms län, ). Att minska dubbdäcksanvändningen är en generell åtgärd och anses vara den mest effektiva åtgärden för att minska PM 10 -halten$ Användningen av dubbdäck är den största anledningen till de höga halterna av PM 10 (Norman and Johansson, 2006)$ Analyser av dubbdäcksförbudet på Hornsgatan visar att utsläppen av PM 10 minskar kraftigt när dubbdäcksanvändningen går ner. Utslaget på ett år beräknas utan dubbdäcksförbud och 70 % dubbdäcksanvändning utsläppen av PM 10 till 231 mg/fordonskilometer. Med ett dubbdäcksförbud och 30 % andel dubbdäcksanvändare beräknades utsläppen av PM 10 till 131 mg/fordonskilometer (Johansson! ")!

19 et al. 2011). Det skulle innebära att utsläppen av PM 10 minskar med 44 % per år om dubbdäcksanvändningen minskar från 70 % till 30 %. Ett argument som används mot dubbdäcksförbud/ kraftigt minskad dubbdäcksanvändning är att trafiksäkerheten kan minska. I en studie som utfördes av dåvarande Vägverket går det inte att se att någon skillnad i andelen olyckor med dödlig utgång för bilar med dubbdäck och bilar med dubbfria vinterdäck (Johansson, 2003). Trafikverket och Vectra har gjort en senare studie där de undersökte hur trafiksäkerheten påverkades av valet av vinterdäck. Studien visade att för bilar utan antisladdsystem minskar risken för en dödlig olycka vid vinterväglag med 42% om dubbdäck används. För bilar med antisladdsystem är det förmodligen ingen avgörande skillnad beroende på vad man väljer för vinterdäck men ytterligare studier behövs (Strandroth et al, 2010). Fördelar: Den effektivaste metoden att minska PM 10 halten. Minskar risken för ökad förtida dödlighet och sjukligheten bland befolkningen Minskar slitaget på vägbanan, spar pengar. Billigare för bilisten att köpa dubbfria vinterdäck. Nackdelar: Kan under vissa förhållanden ge sämre framkomlighet. Ökad risk för dödsolyckor under vissa omständigheter. #"9"-$@5))=&+<+&+,;)7<7'$ Användning av dammbindningsmedel finns med i åtgärdsprogrammet. Som akut, lokal åtgärd kan den vara effektiv (Norman and Johansson, 2006K$ Försök att förbättra luftkvaliteten med dammbindningsmedel har gjorts i London, Stockholm och Uppsala. Gatorna behandlas då med koksaltslösningen kalcium magnesium acetat (CMA). I Stockholm har försöken visat på en minskning av PM 10 med 35 % (Norman and Johansson, 2006)$ Försöket i London visar på en minskning av PM 10 på ca 10 % vid lågintensiv vägbehandling (en applicering/natt) respektive 14 % vid en intensivare behandling med 2 appliceringar/ natt. För PM 2,5 verkar CMA ha en mindre effekt och en minskning med ca 3 % beräknades vid den intensivare behandlingen. Varje applicering utfördes med en blandning av 25 % CMA och 75 % vatten och spreds ut med ca 10 g/m 2. Materialet är inte skadligt för naturen då kalk och magnesium inte är skadligt för jorden och acetat (ättika) snabbt bryts ner (URS, 2011). Enligt Vägverket (numera Trafikverket) bör åtgärden inte användas mer än som en temporär åtgärd för att klara miljökvalitetsnormen i väntan på att andra åtgärder får effekt. Dammbindningsmedel ger en våtare vägbana vilket ger ökat slitage och därmed även ökad bildning av partiklar (Vägverket, 2007). Fördelar: Relativt effektiv, kan eventuellt användas för att klara miljökvalitetsnormen. Påverkar inte trafikanterna negativt. Nackdelar: Ger en våtare vägbana, vilket ökar slitaget av vägbanan och leder till ökad partikelbildning och ökade vägreparationskostnader.! "E!

20 #"9"!$:&'AB5+*5;;5<$C5;1&,C71$ Anses vara en effektiv lokal åtgärd. Flera tidigare mätningar har visat att en minskning av hastigheten minskar partikelhalterna kring vägbanan, men minskningen har varit olika stor i olika studier. I en nyligen utförd studie (Johansson, 2010) undersöktes hur fordonshastigheten påverkade luftkvaliteten längs E18 Norrtäljevägen, väg 75 Södra länken och väg E4/E20 Essingeleden. För att beräkna effekten av en minskad hastighet för PM 10 jämfördes kvoten mellan NO x och PM 10. Partikelemissionen längs dessa väggar anses främst uppkomma genom slitage av vägbanan och i mindre omfattning på grund av uppvirvlat vägdamm. Den vanligaste hastigheten På E18 (Danderyd) var ca km/h under mätperioden. För att minska antalet överskidande av gränsen 50 µg/m 3 till mindre än 35/år som är kravet i MKN skulle medelhastigheten behöva minska med mer än 20 km/h (enligt 2009 års förhållanden). Men partikelhalterna påverkas i hög grad av meterologiska förhållanden. En sänkt hastighet minskar inte bara halten av större partiklar utan även av ultrafina partiklar och avgasemmissioner. Enligt beräkningar i studien skulle koldioxidutsläppen minska med ca 7% och bullret med ca 1-2 db om hastigheten på E18 genom Danderyd minskade med 10 km/h (Johansson, 2010). Även om åtgärder med miljöanpassad hastighet inte leder till att miljökvalitetsnormen uppfylls så bör de ändå vara positiva genom att minska halten partiklar, koldioxidutsläppen och trafikbullret.. Fördelar: Relativt effektiv, kan eventuellt användas för att klara miljökvalitetsnormen. Minskade koldioxidutsläpp. Minskat buller. Nackdel: Risk för ökade restider. Övriga åtgärder i åtgärdsprogrammet bedöms inte vara lika effektiva som de ovan beskrivna åtgärderna är för att klara miljökvalitetsnormen för PM 10 i Stockholmsområdet. #"9"#$D7+CE''+&+,$ En genomgång av olika försök påvisade väldigt liten eller ingen effekt på partikelhalten vid sopning eller spolning av gatorna (Norman and Johansson, 2006K$! Det kan dock tänkas att nya effektivare maskiner skulle kunna ha bättre effekt. 5 Diskussion! I detta arbete som har utförts på södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor har det undersökts hur kommunerna kan agera i tillsynen av partiklar (PM 10 och PM 2,5 ) och vilket ansvar och vilka befogenheter kommunen har för att miljökvalitetsnormerna följs. Alla partiklar anses skadliga att andas in och de bidrar både till ett ökat antal dödsfall, fler sjukdomsfall och en försämrad lungutveckling hos barn och ungdomar. För PM 2,5 består en stor del av halten av långdistanstransporterade partiklar och det är svårt att göra så mycket lokalt för att minska halten. Luftvårdsförbundets undersökningar visar dock att miljökvalitetsnormen för denna storleksfraktion följs i Stockholms och Uppsala län. För PM 10 gäller tvärtom att en stor del av partikelmassan består av lokalt emitterade partiklar. Den största anledningen till att miljökvalitetsnormen är svår att följa anses vara en hög andel dubbade vinterdäck i regionen, kombinerat med att det vintertid ofta är barmark.! "%!

21 Kommunerna har ansvar för att kontrollera luftkvaliteten i tätorter och i den kontrollen ingår det att se att miljökvalitetsnormerna följs. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas ska kommunen omedelbart underrätta Naturvårdsverket och berörd länsstyrelse. Naturvårdsverket avgör om det behövs ett åtgärdsprogram för att kunna uppfylla miljökvalitetsnormen. Redan risken för att miljökvalitetsnormen överskrids är skäl att ställa långt gående krav enligt miljöbalken för att säkerställa att miljökvalitetsnormen uppfylls (prop. 2009/10:184 s.46). Åtgärdsprogrammen är beslutade med stöd av miljöbalken och kommunerna bör i första hand använda sig av dessa när de ska kräva åtgärder av verksamhetsutövaren. För Stockholms län finns det ett åtgärdsprogram som bland annat anger att man ska försöka minska dubbdäcksanvändningen med hjälp av information och vidta åtgärder såsom dammbindning och hastighetssänkning för att minska väldigt höga partikelhalter. Kommunerna har också fått möjlighet att införa lokala dubbdäcksförbud. Enligt luftvårdsförbundet är en kraftig minskning av dubbdäcksandelen den effektivaste åtgärden och lokala dubbdäcksförbud får spridningseffekter då de minskar dubbdäcksandelen i hela regionen. Även minskad hastighet och dammbindning anses vara effektiva åtgärder. En översyn av åtgärdsprogrammet pågår för närvarande. För flera kommuner strax utanför Stockholm förekommer problem med höga partikelhalter i första hand utmed de stora infartslederna, det vill säga vägar som Trafikverket ansvarar för. Att införa lokala dubbdäcksförbud förefaller inte som ett vettigt alternativ för en förortskommun då ett sådant förbud inte skulle omfatta de statliga vägarna som orsakar de högsta partikelhalterna. Om partikelhalterna ska minskas genom att få ner dubbdäcksandelen på infartstrafiken skulle det behövas regionalt samordnade åtgärder. Det kommunerna utanför Stockholm kan och är skyldiga att göra är att bevaka om miljökvalitetsnormerna följs och att verksamhetsutövare annars vidtar de åtgärder som anges i åtgärdsprogrammet för att försöka komma ner under gränserna i miljökvalitetsnormen. Enligt det nu gällande åtgärdsprogrammet ska det vid risk för mycket höga partikelhalter vidtas åtgärder för att sänka dessa. Som exempel på åtgärder för att sänka extremt höga partikelhalter nämner åtgärdsprogrammet dammbindning och hastighetssänkning. Trafikverket och kommunerna i Stockholms län är ansvariga för att vidta dessa åtgärder. Det innebär att kommunerna i Stockholms län i de fall då trafiken på en väg orsakar att en miljökvalitetsnorm överskrids mycket väl kan ställa krav på väghållaren att vidta åtgärder som hastighetssänkning eller dammbindning för att sänka partikelhalterna. Det är osäkert om kommunen enligt miljöbalken kan kräva att Trafikverket ska dammbinda då det eventuellt räknas som en städåtgärd och därmed inte lyder under miljöbalken. Om kommunen vill att trafikverket ska dammbinda får den helt enkelt pröva att kräva det juridiskt om Trafikverket inte dammbinder självmant. I dagsläget dammbinder dock trafikverket längs E18 Norrtäljevägen. Om miljökvalitetsnormen följs men människor ändå exponeras för höga halter kan kommunen ändå kräva åtgärder då det inte kan sägas finnas något tröskelvärde för partiklarnas skadliga effekter. Här gäller då att kommunen om det anses miljömässigt eller hälsomässigt motiverat kan kräva rimliga och kostnadseffektiva åtgärder (MB 2 kap. 7 ). I beslutsträdet (Figur 2) beskrivs generellt hur en kommun kan gå tillväga i tillsynen av partiklar.! "&!