Tid är inte pengar utan pengar är tid.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tid är inte pengar utan pengar är tid."

Transkript

1 Published by Erik Dahlén at Smashwords Copyright Erik Dahlén This copy is for your private use only, no distribution is allowed without consent from the author. Denna kopian är enbart för ditt privata bruk, ingen distribution får ske utan godkännande av författaren. Tid är inte pengar utan pengar är tid. Att tid är pengar är en vanlig missuppfattning. (Självklart finns det en rad tillfällen då detta påståendet stämmer men generellt så missar man poängen.) Ofta när man använder detta uttrycket så syftar man på att man har ont om tid eller att man ska sluta "slösa" bort sin tid. Tid är ju gratis så man förlorar aldrig pengar om man "slösar" med sin tid, och många gånger när man använder uttrycket syftar man dessutom på att man har brist på tid snarare än brist på pengar. Ur detta slarviga resonemang drar jag slutsatsen att tid inte är pengar. (Om nu tid var pengar borde väl alla ha lika mycket pengar eftersom alla har lika mycket tid, eller?) Att pengar är tid är en ovanlig uppfattning, något jag anser ekonomer i en större utsträckning borde erkänna. (Självklart finns det tillfällen då detta inte stämmer så som när någon rik är dödssjuk, då kan inte ens alla pengar i världen köpa hen mer tid.) Pengar är tid i den bemärkelsen att man byter sin tid mot pengar för att vid ett senare tillfälle köpa ny tid för dem. Man kan ju inte spara en sekund till framtiden så pengar är ett sätt att köpa tillbaka en sekund vid ett senare tillfälle. Rent fysiskt går detta inte, det är därför även rika dör för eller senare. Men materiellt går det att köpa tiden, eller snarare att köpa någon annans tid. Man köper någons tid i form av att de utför ett arbete åt en, så att man själv slipper utföra arbetet och därigenom sparar tid. Allt man köper bygger på att någon annan har utfört ett arbete. Alla varor och tjänster man handlar bygger på att någon har utfört ett arbete för att kunna erbjuda varan eller tjänsten. Det är till dessa personerna man betalar, om man bortser från eventuella skatter. Det kapitalistiska systemet vi har bygger på att någon får pengar i utbyte mot ett arbete som densamma utför, dessa pengarna kan vederbörande senare använda för att köpa någon annans arbete. På detta sett jobbar alla för någon annan, samtidigt som alla är beroende på tjänster utförda av andra. Detta är grunden till vårt välstånd, alla personer behöver inte själva producera och förädla alla varor de konsumerar eftersom de kan utföra ett arbete åt någon och sedan i utbyte få andra som utför ett arbete åt dem själva, och pengarna är bara ett medel för att avgöra hur mycket ett visst arbete är värt och hur mycket tid man har sparad. Det som avgör hur mycket ett visst arbete är värt bestäms utifrån två parametrar. Den första är hur lång tid något tar att göra, desto längre tid det tar desto dyrare blir varan eller tjänsten. Den andra faktorn är hur svårt ett arbete är, vilket avgör hur mycket man måste betala för varje timme. (Sedan är det bara enkel matematik att räkna ut slutpriset) Priset på ett svårt arbete bestäms utav hur lång tid det tar att lära sig att utföra arbetet. Anledningen till att en läkare har högre timlön än en gatsopare är att det tar många år att lära sig läkaryrket medan det enbart tar ett par dagar att lära sig sopa gatan. Man betalar alltså inte enbart för tiden det tar att utföra arbetet utan man betalar även för tiden det tog att lära sig arbetet. Man betalar egentligen aldrig för varor i den bemärkelsen att varan i sig har ett värde, utan det man betalar för arbetet det tog att skapa varan. Alltså

2 det arbetet det tog att förädla och framställa varan ur råmaterial. På samma sätt betalar man egentligen aldrig för råmaterial, eftersom naturen ger oss dem gratis, utan det man betalar för arbetet att utvinna råmaterialen. När man konsumerar vissa varor betalar man även för det arbete det tog att komma på varan eller tjänsten. Detta brukar kallas att man betalar royalties, alltså att en uppfinnare får betalt för dennes tid det tog att komma på produkten. Detta gäller allt från upphovsrätt inom musik, film och litteratur till patent inom medicin, elektronik och teknik. Även här betalar man mer för saker som är svåra att komma på och mindre för saker som är lätta att hitta på, exempelvis är mediciner generellt dyrare än låtar. Självklart är detta inte något som är hugget i sten men det brukar vara en bra fingervisning. Ett annat exempel är varumärken, många företag lägger ner mycket tid på att profilera sig och därför finns det vanligtvis stora ekonomiska intressen bakom olika varumärken och företag, det är därför vi har lagar mot varumärkesintrång, så att ingen ska kunna stjäla ett företags arbete. Att bortse från konceptet pengar är tid kan vara ödesdigert i en marknadsekonomi om man vill förstå utvecklingen av densamma. Anledningen till varför vissa företag har svårt att konkurrera på marknaden är just detta konceptet, den tid det tar för ett företag att producera en produkt, inklusive patent, utveckling, utbildning osv., sätter minimipriset företaget kan sätta på produkten utan att gå med förlust. Detta är anledningen till att företag kan ha svårt att sälja sina produkter fast de inte har svårt att producera bra produkter, helt enkelt för att folk är inte villiga att köpa dem för det priset och därför går försäljningssiffrorna ner, eftersom man kan inte bemöta minskad efterfrågan med minskat pris som man borde i en värld som enbart styrdes av tillgång och efterfrågan. Konceptet att pengar är tid förklarar varför effektiviseringar är och har varit en framgångsmetod för de som vill tjäna pengar. Kan man minska tidsåtgången så minskar man kostnaden och kan därigenom öka vinsten eller sänka priset. Man bör tänka så att alla företag har begränsat med pengar och med denna ändliga resurs kan man enbart köpa en ändlig mängd tid, från sina anställda, och om inte produkterna från deras arbetstid ersätter kostnaden för deras arbete så kommer företaget att gå bak. Vilket egentligen är ett ganska logiskt resonemang, men trots detta är det något många företagare, ekonomer, investerare och framförallt politiker har missat och därigenom gjort enormt stora misstag genom historien. Man kan även förklara varför många företag outsourcar produktion och dylikt till fattigare länder tack vare detta koncept, om man kan få mer tid för ens pengar så har ju ens pengar mer värde, eftersom värdet på pengarna enbart sätts utifrån hur mycket tid man kan köpa för sina pengar. Då ingen har mer tid på dygnet än någon annan blir det en lönlös kamp att alltid försöka erbjuda mer tid för mindre pengar för att upprätthålla sin konkurrenskraft gentemot omvärlden. Ett mycket bättre sätt beskrevs lite tidigare i texten, nämligen att utbildning, innovation och varumärken kan ge högre utdelning per arbetstimme. Därför kan ett land, exempelvis Sverige, satsa på att konkurrera med dessa kompetenserna snarare än lägre timlön. Konceptet förklarar även varför det ofta är billigare att vara miljöovänlig än miljövänlig, eftersom miljön aldrig tar betalt medan arbetet att vårda miljön kostar eftersom det kräver arbetstid. Detta kommer man aldrig att komma ifrån och därför kan alltid företag som vill gå med vinst tumma på miljön och spara in pengar. Det finns enbart två sätt att motverka detta, antingen genom att konsumenterna efterfrågar miljövänliga alternativ så att företagen självmant väljer dyrare och miljövänligare alternativ eller att staten tvingar dem genom lagar. I bägge fall finns det alltid stora risker med att vissa företag kommer försöka smita undan och låtsas vara miljövänliga utan att i praktiken vara det, då det inte kostar något att smutsa ner miljön. (Självklart kan miljöförstöring kost på lång sikt,

3 huvudsakligen i form utan allt arbete det tar att åtgärda miljöförstöringen eller arbetet det tar att anpassa sig till nya förutsättningar. Denna kostnad är dock inte en kostnad enskilda företag ofta behöver betala utan oftast får hela samhället ta den kostnaden och därigenom ger det en vinst till det enskilda miljöovänliga företaget.) Utifrån ovan kan man dra slutsatsen att det är tid som styr priset på varor och tjänster, eftersom det i alla led är just arbetet som avgör prissättningen. Detta stämmer självklart inte till punkt och prickar, det finns även den vanliga tillgång och efterfrågan som styr priset. Inom kulturbranschen finns nog de mest tydliga exemplen på detta, det tar inte längre tid för en superstjärna att spela en konsert än för ett lokalt band men priset på de två konserterna skiljer troligen med någon storleksordning. Vilket beror på att efterfrågan att se storband är mycket större än efterfrågan att se på lokala förmågor. Alltså kan man inte enbart följa konceptet att pengar är tid, utan man måste även blanda in fler koncept för att till fullo förstå marknadens prissättning. Värdepappersmarknaden är även en bransch som styrs mer utifrån tillgång och efterfrågan, då sätts priset på en aktie av efterfrågan som styrs av hur mycket folk tror den är värd och tillgången som styrs av hur många som vill sälja den för det stundande priset. Inflation är även ett koncept som bättre förklaras av tillgången och efterfrågan, där ökad tillgång av pengar driver upp inflationen och lågt pris sänker inflationen. Skatter är något som självklart påverkar efterfrågan av en vara eller tjänst. Om man hade haft platt skatt skulle alla varor och tjänster påverkas lika mycket och då skulle man kunna bortse från skattens påverkan på enskilda varor och tjänster. Självklart kommer skatt ändå påverka ekonomin, dock kan jag inte gå in på alla detaljer då det skulle bli en hel bok. Dock kan jag påpeka att punktbeskattning och subventioner kommer påverka ekonomin enligt formeln för tillgång och efterfrågan snarare än konceptet "pengar är tid". Oavsätt om prissättningen för enskilda aktier huvudsakligen styrs utifrån konceptet "tillgång och efterfrågan" påverkas aktiemarknaden väldigt mycket utav "pengar är tid". Hela konceptet med aktiemarknaden, och liknande värdepappershandel, är att individer investerar arbetstid idag för att vid ett senare tillfälle kunna få ut ännu mer arbetstid, man vill helt enkelt byta en timme idag mot y arbetstimmar om x år. Vissa investerar i form utav direkt utfört arbete, alltså de personerna som bygger upp företag, grundar dem och kommer med innovationerna, uppfinningarna och upptäckterna. Andra investerar sin pengar på aktiemarknaden, vilket är sin besparad arbetstid. Även dessa förväntar sig en realkapitalutveckling, alltså att man ska få fler arbetstimmar i framtiden än antalet arbetstimmar man investerar idag. Detta ger systemet ett par egenskaper. Den första är att börsen kommer gå upp när nettoflödet är in i systemet, alltså när fler personer sätter in arbetstid än antalet personer som tar ut sin arbetstid. (Antaget att personerna i genomsnitt handlar med lika stora arbetstidsvolymer, med andra ord pengar) Alltså kan man förutse stora trender inom aktiemarknaden, kommer de flesta investera mer tid än de tar ut den närmaste tiden eller är det tvärt om. Den andra egenskapen systemet får är att man enbart kan ha tillväxt så länge investerare i framtiden investerar fler arbetstimmar än vad investerare idag investerade, annars kommer man få ett håll i marknaden och man får vad som kallas en börskrasch. Det finns ett enkelt sätt att enkelt få fortsatt realkapitalutveckling, om den arbetsföra befolkningen ökar så ökar möjligheten för framtida investerade arbetstimmar gentemot dagens investerade arbetstimmar och därigenom kan man ha en tillväxtökning. Denna tillväxtökningen skulle upphöra om den arbetsföra befolkningen minskade så att färre hade arbetstimmar att investera i systemet medan allt fler ville ta ut sitt investerade arbete, exempelvis när allt fler går i pension. Om jag gör lite reklam för min bok "Simpel ekonomi" kan man dra en stark parallell mellan boken och denna text. I boken bevisar jag varför man generellt gör en förlust i

4 värdepappersspekulationshandel. (Är man intresserad av en utläggning av det får man läsa boken för jag kan inte ta upp allt här utan resten av detta stycket kommer jag anta att läsaren antingen har läst min bok eller har sådan kunskap att hen kan förstå innehållet utan att ha läst min bok.) Det finns en möjlighet att skapa evig realkapitalutveckling inom aktiemarknaden, och det är om några personer hela tiden "skänker" arbetstid till systemet utan att någonsin ta ut dem. Detta görs inte inom vissa delar av värdepappersspekulationshandeln, exempelvis handeln med valutor. Men inom en del av värdepappersspekulationshandeln sker detta systematiskt, inom aktiemarknaden. Arbetarna på företagen arbetar och "skänker" en del av sin uteblivna lön till vinst för företaget som företaget sedan kan ge till investerarna i form av aktieutdelning. På detta sätt kan aktiemarknaden för evigt ge dess aktieägare en positiv realkapitalutveckling, eftersom det finns några som hela tiden skjuter in pengar/arbetstid till systemet så att några andra hela tiden kan ta ut mer pengar/arbetstid än vad de investerar. Detta är ännu en gång ett tecken på att man inte bör investera med avsikten att få en snabb värdeutveckling utan det är aktieutdelningarna som är centrala för att avgöra om en investering blir långsiktigt bra eller inte. Så ännu en gång har jag påvisat att man ska hålla sig borta från snabba klipp som är för bra för att vara sanna utan att man ska investera på lång sikt för att akumulera aktieutdelningar. Ett exempel på en teori som hade mått bra av förståelsen av detta koncept är NAIRU, även känd som arbetslöshetsjämvikten. Att pengar är tid kan ge flera förklaringar och utökad förståelse av denna teori. Eftersom pengar är tid kommer systemet inte omedelbart att anpassa sig efter den förändrade inflationen, alltså att inflationen inte omedelbart slår till när NAIRU skiljer sig från den verkliga arbetslösheten. Detta sker eftersom om lönen för ett visst arbete inte ändras kommer inte man kunna köpa lika mycket tid för sina pengar och därigenom kan inflation inte uppstå. Per definition är nämligen inflation hur mycket tid du får för dina pengar då pengar inte är något annat än tid. Men tiden kan detta självklart ändras och tidsrymden beror på hur ofta man löneförhandlar, och inom vilket spann en genomsnittlig arbetare kan ändra sin lön. Exempelvis om en anställd kan få mellan 1-5% löneökning (enligt ramarna för en normal löneförhandling) så kommer löneökningen ligga i överkant om NAIRU är över den generella arbetslösheten och vice versa. Alltså kan konceptet pengar är tid förklara varför inte NAIRU förändrar ekonomin omedelbart utan varför det tar tid innan marknadsekonomin påverkas. Konceptet kan även förklara varför det är dåligt om NAIRU slår till och skapar instabil inflation, om inflationen är instabil kommer det vara svårt får många att göra korrekta kalkyler av framtiden vilket leder till ökad risk för dåliga ekonomiska beslut. Dessa dåliga beslut kommer leda till att på ett ställe har en arbetstimme ett visst värde och på en annat ställe har den ett annat värde, om inflationen är låg och stabil kommer marknaden naturligt kunan jämna ut sådana skillnader men om den är hög och instabil kommer resultatet att bli att marknaden hela tiden söker sig till de ställen som för tillfället har undervärderat priset på arbetstid. Om dessa ändringar på marknaden sker i hög hastighet kommer de lyckade företagen inte våga anställa och de misslyckade kommer stå utan kunder. Anledningen till att företag kan förlora kunder vid en instabil och hög inflation är att priset måste öka i takt med att kostnaden för arbetstid ökar men om konsumenterna inte hänger med i prisökningen (antingen mentalt och/eller genom sina löner) så kommer många tidigare kunder välja bort produkten och företaget förlorar marknadsandelar, vilket ofta leder till fallande kurs och kvartalsrapporter som snabbt kan förvärras i en icke stabil ekonomi. Dock kan konceptet samtidigt förklara varför NAIRU inte behöver uppfyllas för att förhindra hög och instabil inflation. NAIRU bygger nämligen mycket på konceptet tillgång och efterfrågan, men man kan/bör inte enbart utgå ifrån det tillgången och efterfrågan på en produkt när man sätter dess pris, men måste även ta hänsyn till dess produktionspris, vilket sätts av

5 arbetsinsatsen det tar att producera produkten. Så om lönerna inte ökar behöver man inte öka priset på varan eftersom produktionskostnaden inte ökar och då sjunker inte heller konsumenterna köpkraft och man kan ha en stabil ekonomi trots att man har en arbetslöshet som ligger bortom NAIRU, det hela handlar om hur marknaden reagerar vilket förvisso kan vara svårt att avgöra i förväg. Därför kan jag inte rekommendera allt för stort avvikande från NAIRU men jag tror dock att om arbetslösheten ligger lite under behöver det inte vara dåligt för ett land. Man får ju trots allt fler arbetade timmar i samhället och därigenom en högre produktivitet, vilket även kan vara bra för ekonomin långsiktigt. Det viktigaste att hålla koll på är om lönerna skenar iväg, då är det upplagt för en dålig spiral. Jag skulle vilja avsluta med att summera texten med att pengar är tid är ett viktigt inlägg i förståelsen för hur ekonomin fungerar. Självklart finns det fler pusselbitar, exempelvis tillgång och efterfrågan. För några insikter i hur man investerar tillgångar rekommenderar jag min bok Simpel ekonomi där jag bland annat går igenom investeringsteoremet. P.S. En liten kommentar som jag bör rekommendera mina kärra medläsare, en viktig aspekt när man ska investera för framtiden är just att pengar är tid. Det konceptet skänker insikten att man bör ta hänsyn till ens löneutveckling när man investerar för framtiden. Exempelvis är det inte lönsamt att spara när man är student för att ta ut pengarna när man sedan jobbar, eftersom då byter man ev en arbetstimme mot 100 kr som man sedan sparar och om 10 år är den hundringen värt 140, justerat efter inflation så att man enbart tar realvärdesutvecklingen med i beräkningen, och om man om 10 år tjänar 200 kr i timmen har man byt en arbetstimme mot 42 arbetsminuter, alltså en negativ utveckling för den enskilda investeraren. (Och en negativ realutveckling (i detta fallet in minskning med 30 %) efter 10 års investering är en tämligen dålig investering, enligt min mening i alla fall men varje individ får göra sin egna bedömning.)

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Lång sikt: Arbetslöshet

Lång sikt: Arbetslöshet Del Lång sikt: Arbetslöshet Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Tänk på att det här kapitlet

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Månadens fråga april 2014. Standardrapport

Månadens fråga april 2014. Standardrapport Månadens fråga april 2014 Standardrapport Procent Antal Arbetslösheten ökar totalt sett 15,1 117 Arbetslösheten minskar totalt sett 54,5 422 Arbetslösheten varken ökar eller minskar totalt sett 30,4 235

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Visita en del av en växande framtidsbransch

Visita en del av en växande framtidsbransch Bli medlem Visita en del av en växande framtidsbransch FÖR DIG SOM VERKAR INOM BESÖKSNÄRINGEN HAR Visita jobbat i över hundra år. Vi har sedan starten arbetat för branschens utveckling och för att våra

Läs mer

Utbyte av läkemedel utan subvention

Utbyte av läkemedel utan subvention Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Smartare priser på läkemedel. johan.stennek@economics.gu.se

Smartare priser på läkemedel. johan.stennek@economics.gu.se Smartare priser på läkemedel johan.stennek@economics.gu.se Alla får inte de bästa läkemedlen Wilking, Jönson & Bergh (Acta Oncologica, 2010) 400 kvinnor med en aggressiv form av bröstcancer går miste om

Läs mer

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST Det betyder att fler vill köpa aktien, vilket i sin tur antagligen leder till att uppgången blir större. Låt inte aktierna ligga i ett bankfack, utan följ med i vad som händer och placera om enligt din

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys Copyright SAS Institute Sweden, november 2008 SAS INSTITUTE AB STORA FRÖSUNDA, BOX 609 169 26 SOLNA TEL: 08-52 21 70 00 FAX: 08-52 21 70 70 WWW.SAS.COM/SWEDEN SAS Institute AB is a subsidiary of SAS Institute

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag!

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Småföretagstempen Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Resultatet blir ett snapshot som hjälper dig att se om du behöver förändra eller förstärka delar av ditt företagande. Så här gör du: 1. Läs igenom

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Direktavkastning = Analytiker Leo Johansson Lara 20/11-16 Axel Leth

Direktavkastning = Analytiker Leo Johansson Lara 20/11-16 Axel Leth Denna analys behandlar direktavkastning och består av 3 delar. Den första delen är en förklaring till varför direktavkastning är intressant just nu samt en förklaring till vad direktavkastning är. Den

Läs mer

Affärsplan. G r u p p 4. a n d r e a s e r i k s s o n g u s t a v w e n g e r z i n k N u r a d i n H a s s a n

Affärsplan. G r u p p 4. a n d r e a s e r i k s s o n g u s t a v w e n g e r z i n k N u r a d i n H a s s a n Affärsplan G r u p p 4 E m m a T r y g g a n d r e a s e r i k s s o n g u s t a v w e n g e r z i n k N u r a d i n H a s s a n Bakgrund Varje år kastas cirka 1,9 miljoner ton mat i Sverige. 110 250 ton

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Har du gjort en affärsplan för ditt företag har du ett underlag för presentation och diskussion även i den.

Har du gjort en affärsplan för ditt företag har du ett underlag för presentation och diskussion även i den. Egenbedömning inför presentation Som företagare är du alltid fullt upptagen men alla väntar sig ändå att du är den som kan ditt företag bäst och kan beskriva det. Denna checklista tar dig igenom frågeställningar

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

6. Fick du möjlighet att välja en passande tid för din löneförhandling?

6. Fick du möjlighet att välja en passande tid för din löneförhandling? AT-enkät angående lön samt åsikter om fortsatt arbete på SÄS. Antal svarande: 40 1. Vilket AT-block är du på? 1a Somatiska 20 50% 2a Somatiska 3 8% 3e Psyk 8 20% 4e Primärvård 9 23% 5e Förlängd AT 0 0%

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Tisdag den 6 september 2011 SEB:s Företagarpanel om miljö och affärer Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag SEB har frågat 1 390 företagare

Läs mer

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2 LEKTION 2 Lösningsförslag Uppgift 1 ATC =TC/Q = 100/Q + 8 0,12Q + 0,004Q 2 AVC = 8 0,12Q + 0,004Q 2 AFC = 100/Q (FC DEN DEL AV TC SOM ÄR OBEROENDE AV Q, DVS TC NÄR Q =0) MC = dtc/dq = 8 0,24Q + 0,012Q

Läs mer

HomeMaid AB. Satsning på expandering

HomeMaid AB. Satsning på expandering Independent Analysis HomeMaid AB Ökad trend för hushållsnära tjänster. Hushållens intresse av att köpa RUT-tjänster är fortfarande hög.t Antalet RUT-köpare förra året ökade med 12 %. Rörelsemarginal om

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Större kassa med effektivare fakturering

Större kassa med effektivare fakturering Större kassa med effektivare fakturering Cash is king. Detta bekanta uttryck är så sant som det är sagt. Kanske inte cash i sin faktiskt fysiska form, men definitivt dess funktion i ett företag. Att företag

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Reformtrycket i Almedalen 2013

Reformtrycket i Almedalen 2013 Reformtrycket i Almedalen 203 En kartläggning av reformer i Almedalsseminarier Stefan Fölster, 070-304 3 60 stefan.folster@reforminstitutet.se Daniel Jahnson, 073-709 69 0 daniel.jahnson@gmail.com Sammanfattning

Läs mer

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart Hemtentamen Makroekonomi. Regler Svara på alla frågor, inklusive essäfrågorna, i de givna rutorna. Alla tänkbara hjälpmedel är tillåtna, och man får jobba

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Teknonomi. Tema. Teknik, Samhällskunskap, Svenska, Bild

Teknonomi. Tema. Teknik, Samhällskunskap, Svenska, Bild Teknonomi Tema Teknik, Samhällskunskap, Svenska, Bild Vecka 42-47, 2008 Mål för temat: Teknik: Du ska kunna bygga en konstruktion med hjälp av egen skiss, ritning eller liknande samt kunna beskriva hur

Läs mer

Kapitel 5. Lång sikt: Tillväxt

Kapitel 5. Lång sikt: Tillväxt Kapitel 5 Lång sikt: Tillvät 1. Tillvät och vad det är bra för Med tillvät menas ökning i BNP, värdet av allt som produceras inom en ekonomi. Därmed inkluderas investeringsvaror (nya maskiner till eempel).

Läs mer

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google.

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google. Notera att det är lösningsförslag. Inga utförliga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar på essä-typ frågor. Och, att kursen undervisas lite olika år från år. År 2013 mera från Kap

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen. Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011

Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen. Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011 Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011 Fakta om undersökningen och om panelen Undersökningen genomfördes med webbenkäter, 14-19

Läs mer

Design för bättre affärer

Design för bättre affärer Design för bättre affärer En undersökning från 2008 om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen i Sverige, Svensk Teknik och Design (STD).

Läs mer

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar.

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar. Manuskript Internetdagarna 2006 Stefan Görling 1. Introbild Forskare KTH. Forskar kring innovation & entreprenörsskap. I samband med att jag studerade omoraliska entreprenörer på nätet, som tjänade pengar

Läs mer

För publiken i Skara, 18 maj 2015

För publiken i Skara, 18 maj 2015 För publiken i Skara, 18 maj 2015 Lönsamhet - vad krävs av dig Ta kontroll över ekonomin Vinnare vs förlorare Förbättra din bankrelation Generationsskifte Skattesänkningsråd Nya skatteregler Gröna tidningarna

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Aktiesparprogrammet Attendo+ Attendo AB

Aktiesparprogrammet Attendo+ Attendo AB Aktiesparprogrammet Attendo+ Attendo AB Detta är Attendo+ Attendo+ är ett aktiesparprogram. Du som medarbetare avstår en del av din lön för att köpa Attendo-aktier. Om du fortfarande är anställd efter

Läs mer

Implicita odds och omvända implicita odds

Implicita odds och omvända implicita odds Kapitel sju Implicita odds och omvända implicita odds Under de tidiga satsningsrundorna och satsningsrundorna i mitten sänks vanligtvis pottoddset avsevärt om du behöver syna framtida satsningar, och du

Läs mer

De anställdas prestationer påverkar lönen mest och borde göra det ännu mer än idag om svenskarna själva får välja.

De anställdas prestationer påverkar lönen mest och borde göra det ännu mer än idag om svenskarna själva får välja. De anställdas prestationer påverkar lönen mest och borde göra det ännu mer än idag om svenskarna själva får välja. Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat Denna

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

5 STEG MOT 1 MILJON. Apple. ibolaget tar över världen

5 STEG MOT 1 MILJON. Apple. ibolaget tar över världen En specialrapport från Bullstreet - Maj 2012 5 STEG MOT 1 MILJON ibolaget tar över världen Bästa köp just nu Företagsuppdateringar Bullstreets 10 budord Snabbgranskning av företagen Vi blickar framåt Apple

Läs mer