Marschförberedelser. Cold Skills AB Marschförberedelser

Transkript

1 1 Denna guide innehåller nyttig information för personer som ska ut i naturen på marsch eller vandring. Läs guiden och ni kommer lära er mer om fotens uppbyggnad, val av skodon och vilka förberedelser som bör göras. Fotens uppbyggnad En fot är uppbyggd av 26 skelett ben som rör sig mot varandra genom 57 olika leder. För att alla dessa ben skall sitta ihop är de sammanbundna med 108 ledband. Muskulaturen möjliggör rörelse mellan de olika skelettdelarna. Vissa muskler finns på foten medan andra fäster på underbenet och styr foten med hjälp av senor. Det finns även stötdämpande fettsamlingar i hälen (kuddar) samt lite under tårnas grundleder. Alla har vi olika typer av fötter. Det kan vara så att ni har höga eller låga fotvalv, går med överpronation eller underpronation etc. Foten är med andra ord en mycket komplicerad konstruktion och det kan vara svårt att tillfredsställa alla med samma typ av skodon. Val av skodon Oavsett vilken typ av LPC (Leather Personnel Carrier) eller stövlar ni väljer så bör ni välja den som fungera väl i fall det värsta i er omfallsplanering slår in! Även om ni främst framrycker i stridsfordon, terrängbilar APC skall ni skaffa er LPC av hög kvalité. Ni bör alltid bära de skodon som ger er de bästa förutsättningarna att medföra utrustning för överlevnad samt materiel för lösande av uppgiften. Det kan innebära tunga vikter för den enskilde som kräver stabila skodon. Precis som händerna är era viktigaste verktyg, är era fötter de viktigaste fortskaffningsmedlen. Skaffa då ett par skodon med kvalité. Det är inte bara skodons utformning avseende vridstyvhet, skaftstabilitet, sulors greppförmåga etc. som skall avgöra valet av känga utan förmågan att för dig att lösa din huvuduppgift. Vid LRRP (Long Range Reconnaissance Patrol) uppgifter är inte ovanligt att de i ett inledande skede att ryggsäckars vikt överstiga till kg. Stridsvästen med vapen väger mellan kg. Som operatör kan ni över tiden (veckor) komma att bära ett snitt på kg. Detta innebär att ni behöver ett skodon som ger hög stabilitet i skaft och att de skall gå att torka under fältförhållanden. Annars rekommenderas att ni alltid försöker hålla nere er burna utrustning till ¼ av er egen vikt. Detta gör att ni kommer att ha en betydligt bättre upplevelse om ni till exempel skall ut på en fjällvandring. Är ni fordonsförare och främst skall kunna köra fordonet så är ett mindre stabilt skaft viktigare för att ni skall kunna framför ert fordon på bästa sätt. Att kunna hantera pedalerna är då det viktigaste. Höga stabila skaft är ofta i vägen och ger dålig känsla för pedalerna. Avkall görs då på stabilitet i skaftet men i övrigt skall de ha samma krav för fältförhållanden som LRRP operatören har på sina skodon. Väljer ni stövlar (för barmarksförhållanden) så är det viktigt att stöveln är mjuk, följsam (i viss mån tajt) i sitt skaft. Det går inte att tillverka en stövel som en känga. Stöveln saknar snörning och skall inte jämföras med en känga. Skaftet skall vara flexibelt och ge med sig under marschen. Till skillnad från kängor så kommer inte stövelns skaft ge lika mycket stabilitet. Det finns en ökad risk för vrickning. De som älskar stövlar brukar ofta ha goda erfarenheter av att dessa inte ger några skavsår på fotknölar m.m. Stöveln är följsam och sitter på som en stor, vattentät strumpa. Men sulan (lästen) på en stövel skall vara hårdare så att inte tryckskador uppstår. Gammalt tillbaka tillverkades sulor med en kärna av trä. Nu används olika typer av plastmaterial. De viktiga är att sulan tar upp skarpt tryck från mindre stenar etc. när ni provar stövlar bör ni prova att stå på någon liten kula eller liknande. Då märker ni direkt om trycket fortplantar sig genom sulan upp i fotsulan. Känner ni tydligt detta tryck så lovar jag att er fjällmarsch kommer att bli en pina.

2 Cold Skills AB 2 Vi rekommenderar att ni väljer skodon med en klack. Det går att ni får bättre grepp när ni går. Speciellt på våta och hala stenpartier, spångar m.m. Hälen skall kunna utnyttjas som ett extra grepp på underlaget. 20 km Snabbmarsch Djungelkängor Djungelkängor skall tillverkas av materiel som tål långvarigt utnyttjande med hög luftfuktighet och blöt/lerig terräng. Annars finns risken att de börjar ruttna eller att stabiliteten i hälen viker. Kängans är uppbyggd av material som inte absorberar fukt samt att lera inte fastnar på kängan (bild nedan). Samma sak gäller inläggssulorna, de skall inte absorbera fukt.

3 Cold Skills AB 3 Även djungelkängan skall ha god stabilitet och vridstyvhet och fungerar väl under marsch med packning etc. Skaften är dock inte lika stabila som på Hanwag Trapper (Gore-Tex laminerade) eller Lundhags Professionell Opti (Cellgummi), då denna typ aldrig skulle gå att torka under fältmässiga djungelförhållanden. De skulle också leda till överhettning och att fötterna skrumpnar ihop. Det är också viktigt att djungelkängorna är försedd med en sula som skall självrensa sig i så stor utsträckning som möjligt. En rejäl klack på kängan är nödvändig då det ofta är lerigt och halt i djungelmiljöer. Djungelkängor skall vara dränerande. Huvuddelen av tiden kommer en operatör att vandra utanför leder och i mycket fuktig miljö. Det innebär ofta att det kan vara långa stunder som framryckning sker i vatten. Då måste vattnet i kängorna dräneras ut ur kängan. Det största problemet för fötterna så är det att de konstant är fuktiga. Detta leder till att fötterna luckras upp och till slut kan de uppstå marschskador som kan infekteras osv. Daglig fotvård och möjlighet för fötterna att luftas/torkas är en nödvändighet. Detta gör ni lättas med en fotpåse vari talk masseras in i fötterna. På detta sätt förhindrar ni att ni fläckar ner er själv med talk och att talken blir fuktig och klibbig. Vi rekommenderar att ni avsätter ca tre veckor normal användning så att ni hinner gå in kängorna innan ni skall iväg ut. Att medföra ett extra par inläggssulor är också en god idé så att man efterhand kan växeltorka inläggssulorna. Ökenkängor Ökenkängor för varmt öken klimat skall inte vara försedd med membran såsom Gore-Tex. Detta leder till att fötterna kokar upp. Är det växlande väderförhållanden så är det bättre att medföra s.k. gaiters. Det är överdragsskor som kan träs över kängorna om förhållandena i blir blöta av någon anledning (vintertid i Afghanistan). Även s.k. Seal Skin sockar kan fungera i dessa fall, då skyddar ni inte ökenkängorna men håller fötterna torra. Alternativet är att ni medför extra kängor som beskrivits för höstlika förhållanden. Skaften bör inte vara för mycket uppbyggda med hänsyn till att de då inte blir tillräckligt svala. Dock skall ni ställa höga krav på stabilitet och vridstyvhet så kängorna fungerar väl under marsch med packning etc.

4 4 Skodon för vinterbruk Skodon för vinterbruk rekommenderar vi att ni väljer en variant med tjocka filtskor. Fördelen med stövlarna är att risken för att blöta ner dem i stöp och liknande är näst intill obefintlig. Så i fuktiga och kalla miljöer är stövlarna perfekta. Själva gummistöveln är lätt att få av och på och medger god rörlighet för fötterna så är förfrysningsrisken lite med dessa skodon. Våra positiva erfarenheter av vinterstövlarna bygger dock på att vi alltid utnyttjat oss av två par inläggssulor samt två par filtskor. Filtskorna skall vara 8 mm tjocka med god isolationsförmåga. Filtskornas bästa egenskaper är att de drar åt sig fukten från fötterna och strumporna och håller fötterna torra. Fukten dras utåt inne i stövel och sätter sig på utsidan på filtskon mot insidan av stöveln. Det händer att man ibland måste dra loss filten från stövels på grund av att den frusit fast mot insidan av stöveln. Dags att byta filtskor för länge sedan! Filtskorna eller laddarna som de också kallas delas upp i marschladdar och basladdar. Marschladdarna utnyttjas vid fysisk aktivitet (marsch) och basladdarna vid stillastående verksamhet (posttjänst). Basladdarna skall alltid packas fuktskyddat i er utrustning. Marschladdarna kan också kortas av för att underlätta för fukt att vandra uppåt i stöveln vid marsch. Det är också lättare att torka dessa förkortade laddar. Laddarnas skaft på framsida är uppskurna i syfte att inte klämma åt kring vaderna och därmed försämra blodets cirkulationsförmåga ner till fötterna samt fuktens förmåga att vandra uppåt i laddarna. Stövlarnas skaft kan också vikas ner i skaften för att öka ventilationsförmågan. Vinterkängor ger er mer stabilitet jämfört med vinterstöveln. Detta kan vara att föredra vid marsch i fjällterräng med utförsåkning etc. Vinterkängor vi rekommenderar är med dubbla inläggssulor och två

5 5 par 5-6 mm filtskor. Vid val av storlek skall ni ha full rörelsefrihet för tårna och de skall inte sitta för tajt! Eftersom en stor del av kylan som fötter utsätts för beror på ledning från tjälen i marken eller från iskalla metallen i bindningar på skidorna är det viktigt att alltid sträva efter att isolera under sulorna med till exempel granris eller liggunderlag och lossa kängorna från bindningar vid raster (vid extrem kyla). Men det är också lika viktigt att byta till torra inläggssulor. Torkning och vård av skodon Torkning av kängor, stövlar, filtladdar, inläggssulor är ett problem om man inte kan göra upp eld eller kan kom in i uppvärmda tält/stugor. Har ni tillgång till värmekällor så rekommenderar vi starkt att ni alltid tar av er kängorna eller stövlarna och filtskor inomhus så att ni inte ni börjar svettas i och blöter ner laddar och strumpor innan ni går ut i kylan. slipper ni skavsår. Tänk också på att lädret kommer att bli blöt under det att ni utnyttjar kängorna. Skall ni då till exempel ta av er kängorna under natten för att sova i en ligggrop/ensamma vargen, se till att öppna upp känga så mycket som möjligt. Lädret kommer att frysa och om ni inte öppnat upp känga kommer ni ha mycket svårt att få på er kängorna på morgonen. Dra inte heller åt stelfrusna läderkängor innan ni värmt upp kängan, då Kängor eller stövlar bör inte torkas i starkare värme än 35 C annars skadas lädret och cellgummit/gummit. Ha minst en meter till kaminer, eld, bastun eller liknande. Fyll gärna stövlarna/kängorna med papper, halm eller motsvarande och byt det efter hand så dras fukten ut snabbare. Ni måste dock komma ihåg att ta ut det blöta pappret med jämna mellanrum och byta till torrt. Sitt aldrig med påtagna kängor/vinterstövlar med sulorna mot öppen eld! Då värmer ni upp sulan och när ni väl känner att de börjar bli heta så är risken ytterst stor att ni förstört sulan som bågnar utåt och att ni kommer bränna fotsulorna innan ni får av kängorna. Frosttorkning är också ett långsamt sätt men kan också tillämpas innan ni kan torka dem vid eld eller uppvärmt rum/tält. Ta av er kängorna, öppna upp kängans snörning så mycket som möjligt och ta ut inläggssulorna. Byt till torra stumpor och basladdarna och sitt med dessa utan att de blir fuktiga (packpåse överdragna över laddarna). Låt prylarna frysa till lite så det bildas frost och skrapa av denna frost efter hand i stöveln på laddarna och inläggssulor. Inläggssulor kan man sedan ta med sig i sovsäcken. Sov med Net tröja och en funktionströja, typ Hawk och placera inläggssulor mellan plaggen under natten. Det är inte behagligt men fungerar. På motsvarande sätt kan ni även torka marschladdarna. Har man möjlighet så kan man lägga ner en handvärmare (varm sten) eller ett värmeljus i kängskaftet på hälpartiet. Detta drar ur fukt ur kängan då värmen stiger uppåt. Men kom ihåg att vakta stövlarna och isolera mot värmen i botten och så att inte kängorna/stövlarna brinner upp! Vid vård av kängor skall ni snöra upp skosnörena. Tvätta och borsta kängorna, se till att få bort smuts och skräp från veck etc. Låt därefter kängorna torka. Spraya kängorna eller vaxa in kängornas läder och sömmar med av tillverkaren rekommenderade vax. Till gummidetaljer kan ni använda Glycerol som ni gnider på med trasa, så torkar inte gummit ut. Vinterkängor i läder måste smörjas in (måttligt med lädersmorning) med jämna mellanrum för vattentäthet och så lädret inte torkar ur. Ta bort kängans smörning och rengör kängan från all smuts,

6 6 sandkorn under plösar etc. Fukta lädret och gnid in smorningen i lädret. Cellgummit kan ni med jämna mellanrum smörja in med glycerol så att gummit inte torkar ur. Se till att kängan/stöveln torkat innan ni ger er ut i vinterkylan. Vid vård av djungelkängor och ökenkängor skall ni inleda med att borta bort sand, smuts som fastnat på kängorna. Tvätta därefter av kängorna med tvållösning. Har ni ökenkängor i mocka borstar ni upp mockan med nylon/mässingsborste och behandlar med spray som rekommenderas av tillverkaren. Strumpor Ett problem är alltid fukt, kondens i kängorna. Detta gör att era fötter luckrar upp sig och ni blir större risk för skavsår etc. Enda sättet att undvika detta är att byta strumporna och inläggssulor samt att torka skodonen. Fuktiga skodon i kombination med fuktiga/blöta strumpor är livsfarligt vintertid då detta leder till förfrysningsskador. Vi rekommenderar att ni använder er av strumpor som till största delen är yllebaserad. Detta på grund av att ylle binder fukt bra. Upp till 35 % av sin egen vikt. Detta innebär att stor del av fukten binds i sockarna och därmed följer med ut vid byte av strumpor istället för att de blir kvar i kängorna eller stövlarna. Ylle har också en bra isolationsförmåga även om de är fuktiga. Syntetmaterial skall finnas med för att öka slitstyrkan på strumporna. Under långa vistelser i fält så kan det vara bra att ha med sig en lite behållare (filmburk) med vanlig sopa. Tvätta strumpor och sockar efter att de börjat hårdna på grund av salter etc. Torkning av strumporna starta så fort som möjligt. Barmarkstid är detta inga större problem men på vintern finns lite olika knep. Varianter där sockarna hängs på ryggsäcken eller i byxlinningen fungerar. Har ni möjlighet att göra upp eld så trä strumporna på Y-formade grenar och tryck ner strumporna stående en 0,5-1 meter från elden. Det går också under vila att lägga strumporna mellan Net shirt och mellanskikt så torkas dem av kroppsvärmen. Fotlapp Fotlappen är det fältmässigaste alternativet men dessa finns det en mycket begränsad marknad för så de är mycket svåra att få tag i. Fotlappen torkar betydligt mycket snabbare än strumpor då den blir som en handduk att torka. Eftersom den kan vridas runt så finns det fyra hälar att utnyttja på fotlappen. Fotlappen är av ylle men historiskt har den också gjort av gamla flanellskjortor och vi har provat ull frotté etc. Fotlappen kan kombineras med en tunnare socka om detta föredras. Fotlappen viks över foten och det kan ta lite tid att bemästra tekniken. Det ser vid första anblicken ut som att de hopvikta paketet kommer att leda till skavsår men de erfarenheter vi har är att det aldrig gjort detta. Fotlappen formar sig på plats i kängan. Processen att få ner en fotlapp på foten i en fuktig gummistövel är inte alltid lika lätt som i en känga som kan snöras upp.

7 7 Börja med att vika in ett hörn över tårna Vik därefter över ena sidan Därefter andra sidan Grepp baksida som vrids runt fotleden och säkra paketet med en hand

8 8 Förebyggande insatser För ner packet i kängan och släta ut vek på framsidan Oavsett vilka strumpor och skodon ni väljer så kommer ni för eller senare drabbas av någon form av marschrelaterade skador, som skavsår, tryck-, kläm-, friktions-, värme- och kylskador m.m. Och långvarig marsch med fuktiga fötter påskyndar uppkomst av marschskador. Nedan ser ni exempel på marschskada där fukt har luckrat upp fötterna och tryckskador uppstår då snabbare. För att upprätthålla hög beredskap för fotmarsch skall ni ge prioritet åt fortlöpande uthållighetsträning (marsch, styrketräning, löpning etc.) i syfte att upprätthålla kondition och styrkan i leder, ledband, muskulatur etc. Hög marschberedskap innebär även vård av fötterna. Fotbad, filning av förhårdnader, klippa naglar samt smörning av fötter (hudsalva eller liknande och då ett dygn innan så att de är torra inför marschen) är lika viktigt som vapenvården för ditt vapen eller vården av dina kängor. Valet av inläggssulor är också viktigt så eventuella fel i steginsättning inte fortplantar och leder till problem på benhinnor, knän och rygg. Klipp naglarna rakt av uppe på nageln. Detta gör att ni minskar risken för att den spricker och rivs upp i fall ni stöter i nageln mot kängan vid marschen. Se till att hörnen jämnas till så att ni inte drabbas av nageltrång. Tejpning av fötter bör ske så tidigt som möjligt vid symptom eller bara i förebyggande syfte om ni vet med er att ni brukar få blåsor, klämskador etc. För att underlätta för fortsatt vård av fötter såsom byte av tejp m.m. bör ni raka av hår på fötter och upp efter vristerna. Det tar betydligt mindre ont att slita av sig tejp som ni gått in under ett antal dygn då ni inte behöver slita med er lite hårsäckar också.

9 Cold Skills AB 9 Vid marsch utsätts fötterna dels för mekaniskt slitage, väta, värme och kyla. Bland annat innebär det att era fötter sväller, får värmeutslag, etc. Överlappa inte tejpningen så att ni förhindrar för fötterna att kunna svälla m.m. Överlappande tejpning försämrar cirkulationen och skarvar som överlappats ökar även risken för skavsår vid skarven. Utnyttjar ni Elastoplast så kan ni trycka ihop tejpen och sedan klippa av skarven efter ni tillpassat den på tån, hälen eller liknande. Inga överlappande skarvar vid tejpning Fukt i skodon i kombination med friktion mellan fot, strumpa och skodon leder till för eller senare till marschrelaterade skador. En normaldag utsöndrar en mans fot ca 5 cl svett. Kvinnorna utsöndrar något mindre. Fotsvett består till 98 % av vatten. Resten består av salter, syror och ammoniak. Så för att minska risken för marschskador bör man ha minst två par strumpor på sig, medföra ytterligare två par för att kunna byta till torra. Vid byte av strumpor så skall ni vara noggrann med att inte få veck i strumpan eller att vecka eventuell tejp. Rulla på innerstrumpan för att inte tejp och socka skall vecka sig. Vi rekommenderar även att ni har ett extra par inläggssulor som ni kan byta på motsvarande sätt som med strumporna. Torra strumpor och inläggssulor är speciellt viktigt vintertid för att minska risken för kylskador. Talk och Body Glide kan också utnyttjas för att minska friktionen. Talken strös/masseras in sparsamt på fötterna, i strumpan. Sedan är det helt enkelt så att det är upp till er hur ofta ni kan eller orkar ta av och lufta fötterna under marschen. Det enda sättet att få ut fukten i skodonet är att ni viker upp byxor och ökar möjligheterna för ventilation. Genom att byta strumpor och inläggssulor avlägsnar ni också fukt ur skodonen. Vad ni kan göra om ni drabbas av marschrelaterade skador beskrivs i guiden Marschskador.

10 Cold Skills AB 10 Marschträning inför stundande fjällmarsch