4 Golf som friskvård intervjuer

Transkript

1 4 Golf som friskvård intervjuer EXPERT Öka samarbetet mellan golftränare och sjukgymnaster! Tommy Schill, sjukgymnast För att förstå, förebygga och behandla besvär orsakade av golf är det viktigt att slå broar mellan sjukgymnaster och golftränare. Det menar Tommy Schill, privatpraktiserande sjukgymnast i Landskrona. Samarbetet mellan sjukgymnaster och golftränare måste utvecklas. Min vision är att varje tränare i en nära framtid har en sjukgymnastkontakt till vilken golfare med olika besvär kan hänvisas. Själv praktiserar jag denna idé i växande omfattning, främst med spelare som satsar på sin golf. Jag samarbetar med en del av golftränarna i Landskronatrakten, liksom med det regionala golfgymnasiet här i staden. Jämför med bil Golfare, speciellt medelålders och äldre, som med åren får en reducerad rörlighet i bröstryggen, tenderar att kompensera stelheten med att ta ut rörligheten i andra delar av kroppen, exempelvis i ländryggen. Jag brukar göra en jämförelse som alla förstår. En bil med felaktig inställning i framvagnen sliter däcken på ett onaturligt och Golf som friskvård intervjuer 97

2 oekonomiskt sätt. När framvagnsinställningen korrigerats försvinner också överförslitningen av däcken. På liknande sätt kan man förebygga eller undanröja besvär i rörelseapparaten genom att korrigera en felaktig sving, likaväl som en felaktig sving kan bero på ett kroppsligt problem. Men då krävs att sjukgymnast och golftränare samarbetar. Att sjukgymnasten själv golfar är givetvis ett plus. Själv är jag en hygglig medelgolfare, avslutar Tommy Schill. EXPERT Golf borde vara avdragsgill som friskvård Christer Örning, ordförande i Svenska Golfförbundet Finns det någon annan idrott i Sverige som har så stor betydelse för friskvården som golfen? Svaret är enkelt: Ingen annan motionsform kommer i närheten av de fördelar som golfen kan erbjuda. Hur många äldre och 50+ spelar fotboll regelbundet, hur många 70-åringar spelar ishockey, handboll eller friidrottar för att hålla sig aktiva och friska? Praktiskt taget inga. De finns istället på golfbanorna runt om i Sverige. Regelbunden fysisk aktivitet betyder färre vårddagar, färre läkarbesök och färre recept. Och det är där de sparar in pengar till vården. Christer Örning är ordförande i Svenska Golfförbundet och han håller givetvis med om det här. Men han ser också en annan viktig sida av golfen och dess betydelse, nämligen den sociala sidan. Ja, jag tror att den är oerhört viktig, menar Christer Örning. Speciellt i landsorten där man kanske inte har så många kontaktytor privat. De kan man istället skapa på golfklubben. Christer Örning berättar om relationer som uppstått mellan människor som träffats på golfklubben, hur folk bestämt sig för att äntligen sluta röka eftersom de har för dålig kondition för att 98 Golf som friskvård intervjuer

3 kunna hänga med ordentligt på rundorna. Han berättar också om missbrukare som tar tag i sina spritproblem och tillbringar tiden på golfbanan istället för att sitta hemma och dricka. Det finns många exempel på att golfen räddat livet på människor som varit på väg mot en alltför tidig död. Både svensk och internationell forskning stöder det här. Därför kan det tyckas märkligt att det idag inte finns några kommunala golfbanor i Sverige. Alla landsting är intresserade av lägre vårdkostnader och en ökad satsning på golf som friskvård skulle få kommunernas kassakistor att må bättre. Men Christer Örning har inga större förhoppningar om att det kommer att gå åt det hållet. Han tror inte på något större engagemang från kommunerna i framtiden heller. Politikerna ser det helt enkelt inte som någon primär uppgift. Christer Örning säger också: Golf är fortfarande inte avdragsgill som friskvård för företag. Varför? I tider då ett av våra absolut största nationella problem är människors ohälsa, vilka relevanta anledningar finns det då till detta? Absolut inga. Förutom en, hos somliga, felaktig bild av golfen som en lyxidrott för ett utvalt fåtal. Frågan är en utmaning inför framtiden och Svenska Golfförbundet kommer att driva den här saken med all kraft. Reglerna för vilken friskvård arbetsgivarna kan erbjuda sina anställda måste vara enkla och de måste vara lika för alla. Golf är bevisat en mycket bra friskvård och en idrott som i princip alla kan syssla med oavsett ålder, bakgrund, idrottsliga ambitioner eller förutsättningar. Ett råd till våra beslutsfattare: sluta särbehandla golfen utifrån en förlegad syn som inte stämmer med verkligheten. Golf är en folkrörelse idag och en idrott bland andra idrotter. Låt golfen bli en avdragsgill friskvård, på samma villkor som annan idrott, för de företag som vill vårda sin personal. Det tjänar alla på. Det finns mycket fakta att luta sig mot. Inte minst den forskning som bedrivs av Gi Broman, med. dr och lektor vid Idrotts- Golf som friskvård intervjuer 99

4 högskolan i Stockholm. Hon sitter med i Svenska Golfförbundets medicinska och vetenskapliga råd och är dessutom medförfattare av denna bok. Gi Broman menar att golf är friskvård för både kropp och själ, något man kan hålla på med från mycket unga år till långt upp i åren. Golfare över 40 år som spelar regelbundet förbättrar sin kondition. Har man nedsatt kondition och spelar golf 2 3 gånger i veckan kan man räkna med att den förbättras med 5 15 procent under en säsong. Den fysiska aktivitet som golfen innebär påverkar också kolesterolhalten, blodtrycket och kroppsvikten. Man blir helt enkelt friskare av att spela golf. FAKTA Det blir bara fler och fler golfspelare. Totalt finns det nu (år 2003) registrerade medlemmar. En ökning med sedan Men samtidigt är det faktiskt den lägsta ökningen sedan 1993, i procent handlar det om 3,38. År 2000 låg den siffran på 7,59 procent. Det är herrarna som utgör den största kategorin och det är också de som ökat mest under personer eller 4,20 procent. Flickorna ökade med 3,60 procent och är numera stycken. Damerna noterade en ökning med 3,51 procent. Golf en folkrörelse Den svenska golfexplosionen är egentligen helt osannolik. Den första golfklubben bildades i Hovås, strax söder om Göteborg år Just nu finns det 463 klubbar och antalet ökar hela tiden. Fler och fler börjar spela och när det gäller registrerade spelare pekar kurvan stadigt uppåt. Vi kan snart notera spelare och det är faktiskt bara England som är golftätare än Sverige. Enligt en Sifo-undersökning är ytterligare en miljon svenskar intresserade av att börja spela golf. Svenska Golfförbundets ordförande Christer Örning tror att det handlar om en tidsperiod på fem till tio år innan vi når en miljon registrerade spelare i Sverige. Men han påpekar också att den begränsade tillgängligheten är ett problem. Det handlar framför allt om storstadsregionerna, där 70 procent av köerna finns. Där behövs det flera banor om man ska kunna ta emot alla som är intresserade av att börja spela golf. På pojksidan ser det inte lika bra ut blev nya medlemmar 2003 och det betyder bara 1,47 procent upp jämfört med Fotboll och ishockey lockar fortfarande fler pojkar. Skåne är det största distriktet och sedan följer Stockholm, Småland och Norrbotten-Västerbotten. Jämtland-Härjedalen står för den stör- 100 Golf som friskvård intervjuer

5 sta ökningen när det gäller antalet medlemmar, 13,8 procent. Halland ökade 11,5 procent och Ångermanland 8,4 procent. Däremot backade både Småland och Medelpad. De flesta golfbanorna finns i Skåne och det beror delvis på klimatet. Här finns 66 klubbar och det är flera banor på gång. Stockholm ligger tvåa med 55 klubbar och sedan följer Småland med 45 och Göteborg med 28. Källa: Svenska Golfförbundet, statistikuppgifter UTÖVARE Motion mentalt socialt Lasse Holm, golfare sedan 1960-talet Lasse Holm, artist, kompositör, programledare, en av Sveriges ledande musikprofiler: För mig är golf definitivt friskvård. Rent logiskt är det ju faktiskt så. Man går i fyra timmar, det handlar om olika moment, man rör hela kroppen, utnyttjar olika muskler. Det finns tre bitar när det handlar om golfens positiva inverkan; MOTION, MEN- TALT, SOCIALT. Att det handlar om motion under en golfrunda är uppenbart. Och det innebär att det verkligen rör sig om friskvård, att sköta sin kropp. Mentalt finns det knappast något bättre. Spelar man golf rensar man hjärnan från allt annat. Man koncentrerar sig på spelet och funderar inte på andra saker. Enda undantaget är väl när man spelar riktigt uselt Jag tror att många spelar golf för den sociala biten och det är också viktigt. Man träffar massor med människor och bygger ett nätverk som faktiskt kan bli hur stort som helst. Det i sin tur ger en typ av social trygghet. Första gången jag kom i kontakt med golfen var i slutet av 60-talet. På den tiden var det inte så strikta regler och jag och en kollega brukade spela när vi var ute på turné satte jag igång på allvar och sedan dess har jag spelat regelbundet. Golf som friskvård intervjuer 101

6 Golfen är oerhört stark i Sverige, men man kan göra ännu mer för att det ska bli en riktig folksport. Utrustningen är väl i och för sig inte så dyr, men spelrätter, medlemsavgifter och greenfee kommer lätt upp i stora pengar. Många ungdomar som gärna vill spela har helt enkelt inte råd. Varför inte Pay & Playbanor i kommunal regi? Då hade vi verkligen fått en breddning av golfen. EXPERT Golf är friskvård Mattias Sjögren: Lev länge, spela golf Det var idrottschefen Mattias Sjögren på Golfförbundet som drev de friskvårdande frågorna i början av 90-talet. Det var en del av hans uppdrag att föra ut budskapet om golf som en riktig idrott som är nyttig inte bara ur ett mentalt perspektiv. Därför bildades också det Medicinska Vetenskapliga Rådet som skulle bevaka frågor om bland annat idrottsskador och friskvårdseffekter av golf. Mattias Sjögren arrangerade flera idrottsmedicinska konferenser och tog fram broschyren Lev länge, spela golf (1994). Han initierade också en ny publikation som redaktören Johan Dahlqvist ansvarade för och som fick namnet Golf som friskvård (2003). Mattias Sjögren är numera rektor för Bosöns Idrottsfolkhögskola och fortfarande med i det Medicinska Vetenskapliga Rådet. Hans vision är att alla golfare ska bli medvetna om att de ägnar sig åt friskvård. Han hoppas att budskapet på sikt ska få ett positivt genomslag hos våra politiker och få dem att ändra bedömningen av golf som lyxidrott till golf som avdragsgill motion. Dessutom hoppas han att de friskvårdande effekterna av golfen ska bidra till att flera banor och alternativa golfanläggningar kan byggas. 102 Golf som friskvård intervjuer