Strategier för framställningar i form av drama

Transkript

1 Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning, årskurs 4-6 Del 7: Framställningar i form av drama Strategier för framställningar i form av drama Margareta Ekborg, Britt Lindahl, Karin Nilsson, Kristina Svensson, Malmö högskola Denna del är en fortsättning på del 5 och 6. Precis som vid andra framställningar behöver eleverna vara införstådda med syftet när de ska framföra ett drama och vara klara över vem som kommer att vara publik. Genom att identifiera mottagaren det vill säga vem som utgör publik, kan eleverna bli mer engagerade vid förberedelserna vilket kan främja diskussionerna inom ämnet eftersom de måste anpassa innehållet till sammanhanget. Strategier som man använder vid muntliga och skriftliga framställningar är giltiga också här. Se del 5. I en forskningsöversikt om drama i skolan skriver Eva Österlind (2014), att det inte finns några svenska studier om dramas effekter på elevers kreativitet och lärande i skolämnena. Men internationella studier visar att musik och drama stärker elevers kognitiva förmåga liksom deras verbala förmåga. Eleverna blir till exempel bättre på att förstå nya texter. Svenska studier av arbete med drama i grundskolan visar på en ökad motivation hos eleverna när de arbetar med drama (ibid). Att arbeta med drama kan alltså gynna kommunikativt samspel och fantasi. Ofta handlar det om att använda kroppen för att gestalta olika företeelser. Det kan ge en djupare förståelse och inlevelse och synliggöra svåra frågor som orättvisor och intressekonflikter. Drama lämpar sig speciellt för ämnesövergripande arbetsområden. Det finns färdiga dramaövningar i litteratur och på internetsidor från olika miljöorganisationer och lärare, och elever kan också konstruera egna dramatiseringar utifrån aktuella frågor. Som i all annan undervisning är det viktigt att läraren har ett tydligt mål för vad eleverna ska lära sig genom rollspelet. Det är också viktigt att det naturvetenskapliga innehållet diskuteras och framställs på ett vederhäftigt sätt. Vid arbete med drama krävs ett tryggt och tillitsfullt klimat och det är viktigt att arbeta steg för steg för att bygga upp självförtroende och samspel. Reflektionen efter olika dramaövningar är viktig. Det gäller då för eleven att gå ur rollen och fundera på sin egen ståndpunkt i den aktuella frågan. Vid övningarna kan några elever agera observatörer. Efter övningen berättar de vad de observerat. Eleverna turas om att vara observatörer. Exempel på dramatiseringar med konkreta exempel Här följer några exempel på dramaformer som kan fungera bra med ett naturvetenskapligt innehåll i förmåga 1. Det är bra att börja med kortare övningar så att eleverna tränar uttrycksförmågan. 1 (5)

2 Skulpturövningar Skulpturövningar är egentligen inget drama utan övningar att inleda arbete med drama eftersom de är korta och kan vara ett sätt för eleverna att pröva gestaltningar. Då gestaltar eleverna ett fenomen eller en person som en skulptur för att bli uppmärksamma på hur kroppsspråket fungerar. De kan till exempel få skrivna uppgifter att i grupper om fyra gestalta rovdjur, fåglar eller andra djur, rovfågel som tar en sork, olika sinnen eller människans olika åldrar. De som är åskådare får tolka gestaltningarna. Skulpturövningen kan utvecklas genom att eleverna gestaltar en näringskedja eller ett kretslopp. Charader I charader gestaltar eleverna ett fenomen genom att spela upp en liten ordlös scen. Klassen får i grupp illustrera olika naturvetenskapliga fenomen som resten av klassen ska lista ut. En grupp kan till exempel gestalta vad som händer vid vattenbrist, förnyelsebara energikällor, hur smitta kan spridas, källsortering, kretslopp med mera. Dockor Genom att använda en handdocka kan läraren eller eleven gå in i en annan roll än den vanliga. I lärarens hand kan dockan bli någon som diskuterar med läraren eller klassen, ber eleverna lösa ett problem eller till och med ger dem feedback. Även eleverna kan träda in i en annan roll och låta dockan ställa frågor och påstå saker som de annars inte skulle våga. Om de frågar eller svarar i dockans namn känner de sig friare och behöver inte skämmas ifall frågan eller svaret är konstigt. Rollspel Rollspel lämpar sig då man vill diskutera och reflektera över olika värderingar och åsikter. Många frågor om miljö, hälsa och energi involverar värderingar. Rollspel kan delas in i flera faser. Först får eleverna orientera sig i ämnet för rollspelet utifrån material som läraren förberett. Därefter tilldelas eleverna olika roller och det är bra om eleverna själva får fundera på vilka roller som behöver finnas med för att belysa frågan. Sedan förbereder eleverna åsikter som rollfiguren förväntas ha. Några elever utses till observatörer som ska ge återkoppling på hur rollspelet fungerar. Rollspelet genomförs. Eventuellt kan det upprepas med eleverna i nya roller. Efter rollspelet diskuterar lärare och elever de olika rollernas argument och lösningar samt hur underbyggda och realistiska de är. Eleverna kan ge förslag på hur argument kan stärkas. Slutligen reflekterar eleverna över sina egna ståndpunkter i frågan. Ett rollspel kan vara mycket omfattande men det kan också genomföras under en lektion. Exempel 1 på rollspel: En grupp spelar upp en scen som utspelar sig i en affär i februari månad. Personerna ska handla frukt och de ställs inför en intressekonflikt som handlar om vilken frukt de ska välja- svenska äpplen, äpplen från Chile eller exotisk frukt. Eleverna tilldelas roller som konsumenter som väljer olika. Exempel 2 på rollspel: En scen utspelar sig där några personer planerar grillning på stranden. Det uppstår en intressekonflikt kring hur grillningen ska genomföras. Eleverna 2 (5)

3 tilldelas följande roller: En person vill använda engångsgrill, en vill göra eld på stranden och en vill vid använda en särskild grillplats. Forumspel Detta är en variant av rollspel. Syftet med forumspel är att förvandla åskådaren till en aktiv medskapare. Utgångsläget är en konflikt och ofta är det läraren som föreslår ämnet. Eleverna delas in i grupper och varje grupp gestaltar denna konflikt så att den får ett eländigt slut. En intressent kör till exempel över den andra och det blir ingen diskussion eller förhandling om beslut. De olika grupperna spelar upp sina gestaltningar för varandra. Läraren ber övriga elever som är åskådare identifiera vem som det är synd om i spelet. Sedan spelas gestaltningen upp igen och då uppmanas åskådarna att säga stopp när den eller de som inte fått komma till tals skulle kunna handla eller säga något som hade förändrat spelet. Den åskådare som har föreslagit en förändring går in i spelet och man börjar om för att se om detta hade förändrat skeendet. Forumspel kan användas i frågor som rör till exempel hälsa och miljö. Metoden har utvecklats av dramapedagogen Katrin Byréus. Se också Du har huvudrollen i ditt liv (Byréus, 2006). Exempel: Det är rast och några elever slänger skräp på marken. Efter dem kommer en annan elev som säger till dem att ta upp skräpet. Gruppen av elever skrattar hånfullt och går vidare och eleven som sagt till blir ledsen och lovar sig själv att aldrig mer säga till. Storyline Utvecklades i Skottland 1965 efter det att de fick en ny läroplan där de införde ämnesövergripande arbete som exempelvis miljöarbete. Under en storyline sker undervisningen i form av en berättelse som lärare och elever skapar tillsammans. Berättelsen är en röd tråd som ger sammanhang i lärandet. Eleverna skapar och lever sig in i olika karaktärer och blir på det sättet engagerade i berättelsen. Man utgår i storyline alltid från elevernas förförståelse och eleverna får formulera egna förklaringar innan man kontrollerar om de stämmer. Elevernas praktiska arbete med att skapa karaktärer och miljöer för berättelsens handling är en viktig del. Storyline följer en viss arbetsgång. Eleverna börjar med att skapa karaktärer. Eleverna får en roll som de fantiserar kring. De ritar figuren på papp, eller i annat material, och figurerna får tidsenliga kläder eller kläder lämpliga för situationen. Läraren ser till att det finns rikligt med material som tyger med mera. Eleverna bestämmer på vilken plats berättelsen ska utspela sig. De kan måla upp platsen så den fyller en hel vägg i klassrummet. Karaktärerna placeras sedan på platsen. Läraren iscensätter berättelsen och de inledande händelserna. Läraren börjar med att identifiera elevernas förförståelse om ämnet som ska bli berättelse. En händelse är ofta en konflikt som ska lösas. Rubriker som kan vara till hjälp för lärarnas planering av Storyline: 3 (5)

4 Episod Nyckelfrågor Aktiviteter Delmål Koppling till styrdokument Att tänka på Exempel på storyline: Exempel 1: Ämnet är en berättelse kring två folk som levde för länge sedan. De kallas Skogsfolket och Flodfolket. De levde av det som de själv kunde samla i närområde och ibland byta saker med varandra. Eleverna får resonera om hur de lever till exempel hur de kan skaffa vatten, mat och skydd. De resonerar också om frågor kring demokrati, om vem som bestämmer och vilka som får komma till tals. Klassen delas i två grupper och de skapar människor och miljöer konkret i klassrummet. Varje elev får en roll att gestalta. Rollkaraktären har ett namn, ålder, yrke och intresse eftersom det är rollkaraktären som levandegör berättelsen. Läraren iscensätter sedan olika händelser som att det ena folket blir utan vatten genom att det blir en torrperiod.. Eleverna diskuterar hur deras rollfigurer tänker och agerar och om det blir konflikt mellan folken eller inte. Berättelsen skapas delvis av läraren och eleverna tillsammans. Exemplet är hämtat från en bok med titeln Storylineboken, handbok för lärare av Cecilie Falkenberg och Erik Håkonsson (2004). Liber förlag. Den är utgången på förlaget. Exempel 2: Klassen får ett brev av en person som vill skapa ett område i staden där växter och djur skyddas och där människor ska känna välbefinnande. Det handlar om närmiljön. Sedan kommer det ett förslag från ett företag att de vill anlägga en parkeringsplats på platsen. Det finns mer att läsa om storyline på sidan Det finns också färdiga rollspel kopplat till hållbar utveckling på världsnaturfondens hemsida, Pjäser En pjäs kan vara av olika längd. Nedan följer några exempel på korta dramatiseringar utifrån texter som innehåller mycket naturvetenskap. Sedan kan eleverna spela upp längre historier och även skriva egna dramatiska berättelser. Exempel 1. Eleverna gestaltar ett avsnitt ur Astrid Lindgrens bok om Ronja Rövardotter. (1981) När Birk och Ronja rymmer blir det mycket diskussioner kring överlevnad. När hästen skadas diskuterar de hur de ska göra med hästens sår för att det inte ska bli inflammerat. Exempel 2. Klassen arbetar med medeltiden i historia. Man bestämmer att det ska bli en temadag där eleverna ska uppleva hur det vara att leva på medeltiden. Från naturvetenskapens horisont får eleverna vara med om att färga garn med växter, göra eld och laga sin egen mat över öppen eld, tillverka och skriva med gåspenna, tillverka olika spel 4 (5)

5 utifrån naturmaterial med mera. De diskuterar likheter och skillnader mellan olika sätt att använda naturresurser på medeltiden jämfört med vår tid. Referenser Byréus, Katrin. (2006). Du har huvudrollen i ditt liv - Om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Stockholm: Liber AB. Falkenber, Cecilie och Håkonsson, Erik (2004). Storylineboken, handbok för lärare. Liber förlag. Lindgren, Astrid (1981). Ronja Rövardotter. Stockholm: Rabén & Sjögren. Österlind, Eva (2014). Drama i undervisningen vad säger forskningen? I Att utveckla skolan med drama. En rapport om erfarenheter och lärdomar från ett tvåårigt forskningsprojekt på en grundskola i Umeå. Umeå: Kulturcentrum för barn och unga. 5 (5)