När pengarna inte räcker. Barn i Sverige och Moçambique berättar om ekonomisk utsatthet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När pengarna inte räcker. Barn i Sverige och Moçambique berättar om ekonomisk utsatthet."

Transkript

1 När pengarna inte räcker. Barn i Sverige och Moçambique berättar om ekonomisk utsatthet.

2 När pengarna inte räcker BRIS, SOS Barnbyar 2012 Form. Susann Karlsson Nemirovsky Redaktör. Agnete Dannenberg Texter. Jenny Ingårda, Tonya Lilburn, Agnete Dannenberg Foto. Tryck. Johan Bergling, Sergio Armando Pereira, Jenny Ingårda Grafiska Punkten, Växjö

3 När pengarna inte räcker. Bakom varje siffra i barnfattigdomsstatistiken finns ett barn av kött och blod. SOS Barnbyar och BRIS möter dagligen barn som hör till de allra mest utsatta och röstsvaga i vårt samhälle. Det är utgångspunkten i vårt samarbetsprojekt där barn i Sverige och i Moçambique själva berättar om upplevelsen och känslorna kring att hela tiden leva på marginalen. Att barn som lever i fattigdom är oacceptabelt är alla överens om. Ändå är barnfattigdom ett stort problem i flera delar av världen inklusive Sverige. Detta måste förändras och tiden för förändring är nu. Det är dags att Sverige axlar manteln som ett föregångsland och jobbar för att stärka de allra mest utsatta barnen i världen och även tar på sig rollen att vara dessa barns röst. Målet bör vara att Sverige ska vara bäst på att minska barnfattigdomen i såväl vårt eget land som internationellt. För vissa barn är fattigdomen på liv och död. I Moçambique dör 300 barn varje dag i sjukdomar som diarré, mässling, lunginflammation. Sjukdomar som egentligen är lätta att förebygga bara resurserna finns. Nästan hälften av alla barn är undernärda. I Sverige har fattigdomen en annan skepnad, men det finns barn i Sverige som går hungriga till skolan och som fryser under vintern för att de inte har tillräckligt med kläder. Barn som inte har samma möjligheter att klara skolarbetet som de andra i klassen. Barn vars grundläggande, nödvändiga behov inte blir tillfredsställda. barn är morgondagens fattiga vuxna. Genom att ansluta sig till FN:s millenniemål har världens ledare förbundit sig att halvera fattigdomen i världen till Ändå hamnar de mest utsatta barnen runt om i världen gång på gång utanför samhällets insatser mot fattigdom, oavsett om det handlar om nationella åtgärder eller globala åtaganden som just millenniemålen. Alla världens länder, utom två, har ratificerat barnkonventionen. Den slår fast att alla barn har rätt till samma möjligheter, samma rätt till vård och utbildning. Alla barn ska ha rätten och möjligheten till ett värdigt liv som barn, vilket är grunden för att kunna leva ett värdigt liv som vuxen. Detta är rättigheter och möjligheter som inte infrias, trots att länderna åtagit sig att fullfölja Barnkonventionens artiklar. För att kunna skapa förändring krävs en ökad kunskap om de fattiga barnens verklighet, i såväl Sverige som i resten av världen, utifrån barnens egna röster. Därför startade BRIS och SOS Barnbyar, med finansiering från Svenska PostkodLotteriet, det gemensamma projektet När pengarna inte räcker där barn från Sverige och Moçambique har fått berätta om sin situation, konsekvenserna av att leva i fattigdom och framförallt vilka åtgärder de själva vill se. Låt oss lyssna på vad barnen har att säga. Det är hög tid för politiker och beslutsfattare att få upp ögonen för barnens egna upplevelser och agera i frågan om barnfattigdom. Gemensamt för de här barnen är att de på grund av bristande resurser hindras att nå sin fulla potential. De barn som lever i familjer med låg eller ingen inkomst har sämre hälsa, sämre utbildning och därmed sämre framtidsutsikter. Som vuxna löper de större risk att hamna i arbetslöshet och kriminalitet. Dagens fattiga Kattis Ahlström Generalsekreterare BRIS Anna Ryott Generalsekreterare SOS Barnbyar

4 om att lyssna på barn Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och att höras i alla frågor som rör henne eller honom. Det har Sverige och Moçambique och 191 andra stater skrivit under på när de anslöt sig till barnkonventionen i slutet av 80-talet. Ändå var det första gången för flera av de barn som deltog i vårt projekt som någon verkligen lyssnade och noterade vad de tyckte och tänkte. Den metod vi använde för att samtala med barnen kallas för Höringmetoden och har utvecklats av det norska företaget Forandringsfabrikken. Den går ut på att barnen är experter på sin egen situation. De vuxnas roll är att möjliggöra samtalet och lyssna, utan att värdera eller döma. Barnen måste känna att de kan uttrycka sig fritt och bli tagna på allvar. Rent praktiskt är Höringmetoden en slags workshop. I vårt fall deltog fjorton barn i åldrarna i Sverige, och tjugo barn mellan i Moçambique. Varje grupp bestod av sju till tio barn som vi träffade under två dagar i följd. Under de dagarna skapade vi ett förtroende mellan oss och barnen genom lekar som varvades med uppgifter som barnen skulle lösa tillsammans. Varje uppgift ställde en specifik fråga: När i vilka situationer räcker inte pengarna? Hur känns det? Hur visar ni det utåt? Vad behövs för att ni ska få det bättre? Barnen fick svara på frågorna genom att rita, göra collage, dekorera lådor och sedan visa och berätta för varandra, medan samtalen dokumenterades på band och genom anteckningar för att sedan sammanställas. Barnen, som deltar anonymt under hela processen, fick också veta att det som kom fram på Höringarna skulle ligga till grund för en skrift, som senare skulle överlämnas till en beslutsfattare. Ursprunget till Höringmetoden utvecklades under 80- och 90-talen. Icke-statliga organisationer (NGOs) använde en metod som kallas Participatory Learning and Action (PLA) för att mer direkt involvera och ta till vara expertisen hos lokalbefolkningen i biståndsarbete. Den demokratiska tanken är bärande genom att använda kreativa uttrycksmedel kan man låta människor som inte är vana att uttrycka sig komma till tals, på sätt som de känner sig bekväma med. En analfabet kan delta på samma villkor som en professor. En sexåring har samma förutsättningar som en sjuttonåring att göra sig hörd. Det finns också ett värde i att uppgifterna görs och presenteras i grupp. Ingen behöver stå själv och berätta om det svåra. Genom att hela gruppen står bakom det som presenteras skapas också en slags allmängiltighet i det som kommer fram en kollektiv erfarenhet om man så vill. I Sverige har Höringmetoden använts av Rädda Barnen och Barnombudsmannen när de till exempel velat få in kunskap från placerade barn. I Moçambique används varianter av ursprungsmetoden PLA främst bland NGOs, men oftare i samtal med vuxna än med barn. Igår var en bra dag, för då ritade vi och skojade och gjorde saker som jag tycker om. Urvalet av barn gjordes lite olika beroende på land. I Moçambique driver SOS Barnbyar sina så kallade familjestärkande program där man på olika sätt stödjer barn och deras familjer i Bairro 5, ett fattigt område i staden Chimoio. Utgångspunkten är barnets situation och hur utsatta de bedöms vara. Barn som lever med en kroniskt sjuk förälder, eller som redan har förlorat föräldrarna och därför lever med en far- eller morförälder eller syskon är den främsta målgruppen. Den lokala personalen har regelbunden kontakt med familjerna och hade lätt att rekrytera barn till Höringarna genom att gå runt i husen och berätta om projektet. I Sverige var situationen en annan. I vårt sökande efter barn och unga som befinner sig i situationer där pengar inte räcker till tog vi tidigt kontakt med vuxna som jobbar nära barn, fritidsgårdspersonal, lärare, rektorer, socialsekreterare och chefer på olika nivåer. Alla ansåg att det var ett viktigt och bra projekt och ville ställa upp och förmedla kontakter till oss. Det var dock få som hörde av sig igen och vi fick känslan av att de hade svårt att ta upp frågan med de barn de jobbade med, kanske var den för känslig och tabubelagd. Det var först när vi vände oss till organisationer som Stadsmissionen och Insolvens som driver dessa frågor specifikt som vi fick kontakt med ungdomar som kunde komma i fråga för vårt projekt. Det var också genom det personliga mötet mellan projektledaren och ungdomar på en fritidsgård, som deltagare hittades. När de fick information om projektet och en direkt fråga om de ville vara med så svarade majoriten ja. Kriteriet för de som medverkade var att de skulle kunna, och vilja, förmedla känslan och upplevelserna av att 4

5 befinna sig i situationer där pengar inte räckte till. Alla de barn och ungdomar som medverkade lever i en marginaliserad värld och upplevelsen av utanförskap visade sig vara genomgående stor. De lever på existensminimum, men det viktiga i projektet var att inte fastna i föräldrarnas avsaknad av inkomst, utan att fånga in barnens upplevelser och känslor. Att använda samma metod för barn i Sverige och i Moçambique har sina fördelar men också sina begränsningar. Det finns naturligtvis ett värde i att ställa samma frågor och använda samma metod för att kunna över att betyda något att få uppmärksamhet från en vuxen, att bli bjuden på mat, att bli lyssnad på var för dem en helt ny upplevelse. Nu vill barnen, och vi, att fler ska ta del av deras berättelser, om hur det är att leva i ekonomisk och social utsatthet, att tvingas ta ansvar för familj och syskon redan som liten, att hindras i sin skolgång, och att alldeles för ofta vara tvungen att oroa sig för var maten ska komma ifrån. En Höring innebär att dela med sig av sina berättelser och föra dem vidare. Jag har känt mig behövd idag, när jag är här! göra jämförelser. Samtidigt är förutsättningarna för att samla in materialet väldigt olika mellan länderna. I Sverige kunde vi kommunicera direkt med barnen, i Moçambique fick SOS Barnbyars lokalpersonal genomföra och dokumentera Höringarna, som sedan översattes. Även i förhållande till materialet uppstod skillnader barnen i Sverige var mer benägna att gestalta ett koncept, att låta helheten uttrycka deras tankar, medan barnen i Moçambique lät varje detalj vara betydelsebärande. Det senare kan förstås bero på en ovana vid materialet barnen i Chimoio har inte mycket utrymme för pyssel och lek och för många var det första gången de höll i en sax eller hanterade lim. En sak som dock förenade barnen i båda länder var den stolthet och lycka som de kände över att tillfrågas. För många av barnen oavsett land var det första gången de fick berätta och första gången någon ville lyssna på vad de sa. Flera var märkbart tagna av att bli sedda och behövda och tog sina uppgifter på största allvar. Glädjen 5

6

7

8 höringar Sverige Nyfikna och nervösa blickar far runt i restaurangen. Det rasslar lite i en klänning prydd med säkerhetsnålar, rosa hårtestar tvinnas runt ett finger och en keps dras lite längre ner i pannan. Att vara restauranggäst och bli serverad vid bordet är en helt ny upplevelse för många av de barn och ungdomar som vi nu bjudit in till en så kallad Höring. Ovant och betydelsefullt. En del barn känner varandra sedan tidigare och börjar snart prata om helgen, om kollot de varit på tillsammans, om fritidsgården och skolan, om det senaste spelet och andra aktuella saker som hänt i livet senaste tiden. Restauranglunchen är startskottet för våra två dagar tillsammans. När vi väl presenterat oss för varandra känns stämningen genast lite lättare. Nervositeten växlar om till glädje, nyfikenhet och kamratskap. Alla är där av samma anledning och för att deras synpunkter är viktiga. Utan dem får vi inte den kunskap som vi behöver. Att jobba med Höringar är också något nytt för oss på BRIS. Vi är vana att möta barn i telefon, chatt och mejl, men nu ska vi möta dem ansikte mot ansikte. Kommer de gå med på att jobba i grupp? Kommer de våga berätta om sina upplevelser? Litar de på oss? Men när samtalen väl kommer igång sprids tilliten inom gruppen. Humor och allvar växlar snabbt och ingen behöver känna sig utpekad. De känner igen sig i varandras berättelser. ansvar Att vara tvungen att växa upp och inte ha råd att vara barn. Så är det att leva i en familj där pengarna inte räcker till. Man förlorar tidigt sin rätt att bara vara barn. När jag var tolv år så kunde jag handla själv. Jag skulle handla veckomat till åtta personer och helst se till att ha pengar kvar. Jag är jävligt bra på att snåla när det gäller mat men det är fett tråkigt. Det händer ofta att mamma inte klarar att betala räkningarna så att det är oftast så att jag och mina syskon får jobba extra för att få ekonomin att gå ihop. Att vara fattig är jobbigt. Det är en överlevnadssak. Ibland händer det att föräldrar blir sjuka och det påverkar dessa familjer på flera olika sätt. Att köpa nödvändig medicin är en utgift som man inte räknat med samtidigt som sjukskrivningen i sig leder till minskad inkomst. Ibland så tappar man hoppet, kan jag tycka. Tretton år av mitt liv har gått åt till problem och det ser inte ljusare ut. Det gör inte det. Vad är det som är värst? Det är det att min pappa har varit sjuk i sju månader och hans sjukhusräkningar är inte billiga. Hur gör ni med det? Vad händer om man bara låter dem vara? Då blir det kronofogden, så man måste betala dem. Hur gör ni för att få pengar? Vilket ansvar måste ni ta? Alltså, vi minskar mycket på matkostnader. Vi tar det billigaste märket i allt och vi kan inte laga dyr mat. Det är sånt man får vänja sig vid. Vid jul köper vi så billigt som möjligt bara för att vi ska kunna köpa julklappar också. För det är inte så jävla kul att ha jul utan julklappar. Men bara vi kan få en julklapp var, så blir det jul. 8

9 oro & stress Oron över att det inte ska finnas mat är ständigt närvarande. Flera berättar om hur de går till skolan utan att ha ätit frukost. Ett tomt kylskåp hör till vardagen och då framförallt i slutet av månaden. När vi frågar om deras drömmar för framtiden är det just tillgången till mat som de snabbt kommer in på. I framtiden vill jag bli normal. Att jag har pengar så att jag har det okej. Leva ett liv. Att jag kan göra aktiviteter på helgerna och att man kan handla mat när man behöver det. Det här med att handla mat är viktigt för dig? Det är typ det viktigaste. Jag kan gå fram till kylskåpet och inte hitta någonting. Hur gör du då? Jag får stå ut med det. Jag är van. Barnen berättar att de oroar sig för att föräldrarna inte kan betala räkningarna. De är väl medvetna om att obetalda räkningar leder till kravbrev från kronofogden och det i sin tur kan leda till vräkning. En flytt för barnet betyder ny skola och nya klasskompisar. Ännu en tid i ensamhet och utanförskap. Alla motgångar leder till en låg eller ingen självkänsla alls. De vet inte hur de ska förhålla sig till sin låga självkänsla och får dåligt samvete bara för att de önskar sig saker som kompisar har. Som om de inte får tillåta sig att önska ett vanligt liv. Vi var tvungna att flytta och jag kom till en ny klass. Jag är blyg överhuvudtaget när det är nytt folk, vet inte vad de ska tänka om mig. 9

10 Att inte ha pengar leder till stress och oro, både hos ungdomarna och hos deras föräldrar. Att behöva be om pengar leder till konflikter mellan barnet och föräldern men också till konflikter mellan föräldrarna. Många berättar att det blir spänt på grund av den obalans som uppstår hos föräldrarna vid en skilsmässa. Den ena föräldern kan få en bättre situation ekonomiskt medan för den andra blir det precis tvärtom. Det skapar konflikter som påverkar barnet. En tjej ritar ett brustet hjärta. Man blir sårad, säger hon. Vad är det som man kan bli sårad av när det gäller att inte ha pengar? Det är jättemycket som man kan bli sårad av. För oftast är det så att om man har dålig ekonomi så gör det att föräldrarna lägger ut det på varandra och bråkar jättemycket. Hur kul är det för ett barn att se sina föräldrar bråka? Det vet man ju själv när man inte har pengar. Då lägger man ut det själv på första bästa. Förstår du? Så det brustna hjärtat blir barnets känsla när föräldrarna bråkar? Ja det är så här hårt så att det brister mer och mer. Men när dina föräldrar har bråkat, har det handlat mycket om pengar då? Ja, det brukar oftast handla om att det inte finns pengar. Du sa tidigare att det blir orättvist? Jo, det brukar bli så att den andra har lagt ut mer än vad den andra har gjort. På saker och så. ilska En röd tråd i Höringarna är ilskan över föräldrarnas brist på ansvar. En ilska över att familjen är fattig och en oro över att det är något som går i arv. Många känner sig uppgivna och har inga framtidsdrömmar. Jag är arg för att jag är fattig. Vem blir du arg på? Mina föräldrar. På staten. På dina föräldrar, varför? För att de inte jobbar eller för att de dricker, struntade i skolan när de var små, att de skaffade barn när de inte ens hade pengar. Kan det finnas någon skillnad på vilka känslor man har mot sin familj och mot staten? Man har mer hatiska känslor mot staten. Eller så kan man känna att man blir skitarg. Staten har ändå ett ansvar att ta hand om barnen i samhället. Att inte ha pengar leder ofta till att man hamnar i skolor som av ungdomarna beskrivs som fattiga. En fattig skola innebär bland annat att det inte serveras bra och hälsosamma luncher. Luncher som är extra viktiga när maten hemma oftast inte ger den näring växande barn behöver. Det innebär också att skolan kanske inte har tillräckligt med datorer som ungdomarna kan använda för att klara skoluppgifter. Och denna grupp av ungdomar har sällan datorer och hjälpmedel hemma som kan hjälpa dem. Utan tillgång till dator vare sig hemma eller i skolan halkar de ofelbart efter. Hur märker man att det är en fattig skola? För att de inte har råd med någonting. Det är jävligt jobbigt. Alla andra skolor har så här att de får datorer och grejer som man får ha under tre års tid när man går där. Men på min skola finns det bara datorer om man går till en fucking datasal som alltid är upptagen. Deras datorer som man får ha i klassrummet är typ från 2001 och sladdarna funkar inte så de går inte att ladda. Så om man går på en dålig skola går det inte att ha en schyst dator? Nej. Och om man behöver ha en dator så får man inte alltid ha det för det räcker inte alltid till. Många skolor kräver ju arbeten på datorer också, men de räcker inte till? Precis! Om man går i en så kallad fattig skola kan det betyda att man inte har tillgång till skolkurator eller skolpsykolog. Att de kan få hjälp och stöd från professionella vuxna 10

11 förstår du? är viktigt för många. Och det ska vara ett långsiktigt stöd. Det är också viktigt att andra vuxna som finns runt barnen visar tillit och tålamod. Att våga berätta om sin hemsituation kan ta tid och då är det viktigt att det finns ork, tid och resurser. Många av ungdomarna bor i ekonomiskt utsatta områden. De beskriver en ilska över att det känns omöjligt att ta sig därifrån. De har inte råd att åka kollektivtrafik, köpa cykel, ta mopedkörkort eller köpa moped. Endast ett par har planerat för hur de ska förändra sin situation och klara av att flytta. Övriga menar att det är för svårt för dem att ändra sina liv. De beskriver att de är fast i området och inte har råd att flytta därifrån för arbete eller studier på annan ort. I framtiden vill jag bli normal. Att jag har pengar så att jag har det okej. Leva ett liv. Att jag kan göra aktiviteter på helgerna och att man kan handla mat när man behöver det. 11

12 skam När de är med kompisar gäller det att se till att de inte blir avslöjade som fattiga. Att inte ha pengar gör att de måste ljuga även för dem som står nära. De blir blyga och drar sig undan. De blir ensamma och har ingen att prata med eller visa sitt rätta jag för. Har du kompisar som har olika mycket pengar? Ja. Vet man vilka som har pengar och som inte har? Såklart. Hur vet man det? Om man bjuder hem en kompis till sig så ser man. Så om någon kom hem till dig skulle de se att det inte var lika lyxigt då? Nja, jo, jag tror det. Jag har inte så stor teve och så. Vi har ganska snyggt och så men jag tror det. Vill man ta hem kompisar? Nej, jag brukar inte ta hem. Min mamma vill att jag ska ta hem kompisar men det finns inget att göra hemma hos mig. Det är jävligt tråkigt. Men min mamma tvingar mig alltid att ta hem för jag får inte gå hem till någon annan innan hon kommer. Kan man tappa kompisar för att man inte vill ta hem dem? Ja, helt klart! Att inte kunna följa med på aktiviteter är också något som de flesta av ungdomarna tar upp som ett problem. Det är inte alltid de kan anpassa aktiviteterna efter vad de har råd med. Så de flesta ljuger när sådant kommer upp. Det händer ofta att mamma inte klarar att betala räkningarna, så att det är oftast så att jag och mina syskon får jobba extra för att få ekonomin att gå ihop. Och när man hänger med kompisar så kan jag inte alltid säga att jag inte har råd, utan man får hitta på ursäkter. Man vågar inte säga hela tiden att man inte har pengar eftersom man hela tiden hör hur de skämtar om fattiga. 12

13 Vad kan man hitta för ursäkter? Till exempel att om de ska till Donken så säger man att man bantar, jag ska sluta med snabbmat. Och om de ska gå på bio så säger man att det inte går någon bra film som man vill se eller så. Vad gör du då? Åker hem. Hur känns det inuti dig då? Dåligt. Man blir besviken. Skäms. Det blir blankt. Du sa att du brukar panta burkar? Du och din kusin. Ja. Är det för att få pengar? Ja, vi måste göra det om jag åker till honom på helgen och det inte finns något godis, då måste vi panta flera säckar för att ha råd. Hur brukar du göra S, brukar du panta burkar? Nej. Mamma vill att jag ska det, men det är skämmigt. Datorer är en viktig och självklar del av barns och ungdomars vardag. Via datorn träffar man kompisar, spelar tillsammans och där har man en stor del av sitt sociala liv. Flera pratar om att data och tevespelandet är ett verktyg som kan stärka en som person. Ingen ser dig och du bedöms bara utifrån din prestation. Du kan vara dig själv. Du är någon, tillhör ett sammanhang och bedöms på samma sätt som alla andra. Utan dator, mobiltelefon och möjlighet till uppkoppling kan det bli ett problem rent socialt. Man drar sig för att ta hem kompisar för man har inget att göra. Snart hamnar man utanför gemenskapen, isolerar sig och får ett socialt handikapp. Tillsammans med fel kläder och fel tillhörigheter förstärks skammen och ensamheten. Precis som för de allra flesta ungdomar tycker de att det är viktigt med kläder. Att ha rätt kläder leder till en känsla av tillhörighet. Att spara till rätt sorts tröja eller rätt märke på skorna blir viktigt och flera beskriver hur de sparar sin månadspeng under många månader för att kunna köpa den rätta tröjan. Jag fokuserar alla mina pengar på kläder just nu. Hur kommer det sig att du gör det då? Det är bara för att min mamma inte har råd att köpa kläder. Varje gång hon ger mig min månadspeng, vilket inte händer varje månad, då sparar jag ihop det. Jag kanske använder tjugo spänn för att gå och handla någonting på fredag 13

14 eller lördag. Sedan sparar jag det till något som jag verkligen, verkligen, verkligen vill ha. Hur mycket få du i månadspeng? 150 kronor, men det räcker ju inte om jag ska köpa en massa kläder. Så jag får spara några månader. De får ofta höra kommentarer om sitt utseende, att andra ser att de är fattiga. Man blir mobbad för att man inte har de rätta kläderna, man får höra ord som mongo eller CP. Det finns ständigt en känsla av skam och rädsla för att bli avslöjad, en oro för att andra ska se att man är fattig. Har ni fått höra taskiga saker för att ni inte har pengar? Ja. Vad kan det vara? Att man ser fattig ut. Men det vet jag inte hur man kan se. Men det är väl att man har kläder som precis inte alla har. Är det något du har fått höra? Ja, senast förra veckan. Av åttaåringar. Men man tar ju ändå åt sig fast att det är från så små. Ja, man kanske tar åt sig ännu mer? Jag tänker att om det är en jämnårig så kanske det är för att de har lust att vara taskig med flit. Ja, är det en jämnårig då käftar man emot. Man säger tillbaks något lika elakt. Men är det en åttaåring då är det inte lätt att hantera. Hur kändes det för dig när du fick höra det? Jag gick hem och satte mig och kolla på teve med mamma. Jag blev ledsen. Vad sa mamma då? Berättade du för henne? Ja, hon sa att jag skulle vrida armen av dem. Dom blir så här jätteförbannade för jag var mobbad när jag var liten. Så jag har fått ta mycket skit. En uppgift bestod i att dekorera lådor till så kallade verklighetslådor. Här gav ungdomarna en bild av hur de blir hårda på utsidan och mjuka inuti. Att man virar en taggtråd kring sig och inte släpper in någon. Man stöter bort folk och det leder till ingen eller låg social kompetens. Men det kan också bli så att man tar all uppmärksamhet, alltid låter mycket och vill synas hela 14

15 tiden. Man tar på sig ett skal när man kommer till skolan. Skolan beskrivs som ett ställe där det är tufft: Känner mig utanför. Man hamnar i en sådan situation att folk kan få reda på det fast man inte vill att de ska få reda på det. Skämmigt. Vad kan det vara för situationer som man skäms för i skolan? Om man säger såhär: I grundskolan får ungar som har pengar status. Har man inte pengar så får man höra: HAHA, du är fattig. Har man inte rätt märkeskläder så är man ett mobboffer. glädje Berätta om något tillfälle då du var glad. Den dag när jag kände mig lycklig var en dag när pengarna räckte till. Jag var glad idag när jag åt lunch. Det var första gången jag åt på restaurang. Jag kände mig överraskad och glad en dag när jag var ute och letade pantburkar, vid några buskar såg jag en femhundralapp. Jag såg först bara kanten på den och när jag tog upp den så var det en femhundralapp! Jag vek ihop den jättefint och la den i fickan. Jag är glad när jag får åka iväg på resor. Vad är det för resor? När min skola betalade en resa förra året till Tyskland. Jag skulle egentligen inte ha fått åka med men skolan betalade hela min resa. Man kan bli rätt stark på insidan. Hur då? Man klarar av en massa skit. Om man upplever en jobbig sak och gör det igen så blir man en starkare person. Men hur vet man hur man ska hantera det? Man får erfarenhet och lär sig. Hur får man styrkan? Ibland tror man att man inte har styrkan av att uppleva jobbiga saker. Man tror att man blir svagare men man blir faktiskt mycket starkare. Det kommer automatiskt. Vad behövs för att man ska bli starkare så att man inte bara trycks ner och ner hela tiden? Tror man på sig själv så blir man starkare. Det handlar om självförtroende. Självförtroende är ju samma som självsäkerhet. Hos farmor och farfar har man alltid råd med allting, då känner jag mig glad. Jag har känt mig behövd idag, när jag är här!...har man inte pengar så får man höra: HAHA du är fattig. Har man inte rätt märkeskläder så är man ett mobboffer. 15

16

17

18 barnens egna lösningar Det är viktigt att själv få bidra med konstruktiva lösningar vilken hjälp bör ges till barn i samma situation i framtiden? De barn och unga som deltog i Höringarna fick svara på frågan: Vilken hjälp bör i framtiden ges till barn som hamnar i samma situation som du? Förslagen handlade om lösningar på alla plan. Många kände väl till de olika bidragsformer som finns, vad som krävs för att få bidrag och på vilket sätt bidragssystemet är uppbyggt. De pekade på stora orättvisor och menade att socialtjänsten måste utgå mer från varje familj och se dess förutsättningar och behov. De tyckte också att skattesystemet är orättvist och att de som tjänar mindre bör få lägre skatt och de som tjänar mer bör få högre skatt. Andra lösningar var lägre hyra, fler billiga familjelägenheter, ingen ränta på studielånet, matkuponger och en matbil där man kunde hämta ut mat. Många känner att de verkligen försökt få till en förändring och sökt olika jobb men att de tyvärr inte fått någon positiv respons på det. Om man visar framfötterna, till socialen eller staten eller någonting, och visar att man sökt men det inte är någon som har nappat, då borde man få i alla fall några hundra i månaden under sommaren så att man kan göra någonting. Jaha, något slags sommarbidrag? Ja! Man måste visa att man har försökt. För nu är det drygt att man inte får några pengar överhuvudtaget. Andra lösningar som nämndes var kollo till alla, billigare kollektivtrafik, gratis ID-kort, bättre familjehem, klädbidrag, rastvakter samt att lärare måste bli bättre på att fråga. Familjen spelar en stor roll och de var mycket tydliga med att det tidigt bör sättas in stöd till hela familjen. Det går inte att jobba med en och en i familjen utan alla måste vara med. Vid en familjekris borde man genast erbjudas fri psykologkontakt och den kontakten måste få finnas kvar under en längre tid. Det var viktigt att familjen fick möjlighet att göra saker tillsammans och då handlade det om aktiviteter i närområdet och för det skulle man kunna få ett aktivitetsbidrag som skulle gå till hela familjen. Utbildning var ett annat område som diskuterades en del. Till exempel att föräldrar kunde få gå en kurs och lära sig sköta sin ekonomi, men också att det borde finnas undervisning i skolor om hur det är att leva i fattigdom. De menade att få skolor har god kunskap om villkoren för fattiga familjer och för att barnen inte ska lida av stigmatiseringen krävs det utbildning i frågan, både till elever och till personal. Skolan borde kunna fånga upp dessa ungdomar men då krävs uthållighet. Skolhälsovård måste finnas tillgänglig på alla skolor och kuratorer och psykologer är extra viktiga. Så om skolan vet att ett barn har dåligt med pengar och mår dåligt av det, då borde de se till att hon eller han får prata med någon vuxen? Ja, för det sätter sig på psyket. Kanske inte nu men om tio år. Om man bara har en kurator på skolan men ingen har sagt åt en att man ska gå dit, funkar det med kurator då? Ska man bli tvingad om man mår så där? Vissa klarar ju inte av att säga saker och då blir det ju jobbigt att bli tvingad men egentligen är det ju bäst att man blir det. Man kan ju gå till kuratorn och prata typ om vad som helst, du kan prata fotboll och handboll, du kan prata om vad som helst och till slut kommer du ju in på någonting. Det viktiga är att man ska kunna lita på den personen. Den måste visa att den bryr sig. Hur visar man det? Genom att bry sig mer om andra än om sig själv. Och det är samma med socialtjänsten. De måste också visa att de bryr sig och att det inte bara är ett arbete de gör. Jag tycker att det är jobbigt med soc för de får pengar för att lyssna och de behandlar alla lika fast man kanske har det olika hemma. 18

19 Sverige Stadsmissionen ser tendenser från 2011 och även i år att fler och fler familjer i kris söker sig till dem för att man inte har pengar till mat. Något har hänt i familjen: sjukdom, separation, arbetslöshet eller problem med barnen. Av de 265 besök de hade 2011 var det 64 familjer som fick ekonomiskt hjälp för att de var i akut behov av pengar till mat. Andra skäl till att få ekonomiskt stöd från Stadsmissionen är: Behov av vinterkläder för barnet, dyra mediciner, fritidsaktiviteter till barnen, åkkort för barnen, hjälp med elräkning, hyresskuld eller del av hyresskuld där hot om vräkning föreligger. Rädda Barnens årsrapport visar att 13 procent av barnen i Sverige, , lever i fattigdom en ökning med barn mellan åren 2008 och

20 20

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Frågor. Svar. Elevuppgifter Kim och Lina badar en bil. Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture

Frågor. Svar. Elevuppgifter Kim och Lina badar en bil. Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture Frågor 1. Vem är Sture? 2a.Vad gör Sture? 2b. Varför gör han det? 3. Kim vill rädda Sture. Hur gör han då? 4. Varför kommer brand-bilen? 5. Vad gör Sture till sist?

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Mina luktar i alla fall inte

Mina luktar i alla fall inte Mina luktar i alla fall inte ANGELICA SKA BÖRJA på ett nytt dagis. Hon har känt sig pirrig hela morgonen och det var svårt att äta ostsmörgåsen till frukost. Magen är full med kittlandes fjärilar som gör

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Min lillasyster Prim är världens bästa syster, det är hon jag oftast är med. Vi har till och med en massa hemligheter som vi inte har berättat för

Min lillasyster Prim är världens bästa syster, det är hon jag oftast är med. Vi har till och med en massa hemligheter som vi inte har berättat för Av: Sonja Det här är jag, Tris 16 September Kära dagbok, jag önskar att livet var mer som en film. Mer actionfyllt, kärlek. Istället så är livet bara tråkigt, stressat och en massa läxor hela tiden, dåligt

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. För psykisk hälsa NÄR EN FÖRÄLDER DÖR...... så förändras ens liv. En dag händer det värsta, det som du varit så rädd

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Saker jag inte gör: mjölkar kor

Saker jag inte gör: mjölkar kor Saker jag inte gör: mjölkar kor Saker jag inte gör: Lever ett normalt liv som inte går ut på att ständigt försöka se honom, vara nära honom, prata med honom Tränar; andas in, andas ut, andas in, andas

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Lärarhandledning. Svarta kängor med gul söm. Text Mårten Melin. Bild Emma Adbåge

Lärarhandledning. Svarta kängor med gul söm. Text Mårten Melin. Bild Emma Adbåge Lärarhandledning Svarta kängor med gul söm Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge 1 Den här lärarhandledningen är gjord av Christina Strömwall, Emelie Olofsson, Karin-Karuchka Kristiansen, Magdalena Harrtoft

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer