Regionala partnerskapet

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (4) Datum Diarienummer Regionala partnerskapet Tid: Torsdag 20 december, kl Plats: Sessionssalen, Länsstyrelsen Ledamöter: Sven-Erik Österberg Anders Josefsson Andreas Lind Bengt-Olov Innala Erik Höglund Gunnar Plym Forshell Hilding Andersson Kent Ögren Krister Palo Kjell Hjelm Majvor Sjölund Monica Carlsson Ola Leander Tommy Nyström Ledamöter med förhinder: Ingrid Inga Göran Nilsson Karl Petersen Pertti Vainenkaino Vakant Tjänstemän/föredragande: Tina Norgren Anna Lindberg Bo-Erik Ekblom Gunilla Havnesköld Katarina Rönnbäck Per-Erik Andersson Landshövding, Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Norrbottens Handelskammare Kommunförbundet Norrbotten Luleå tekniska universitet Länsstyrelsen i Norrbotten Sametinget Norrbottens läns landsting Trafikverket Företagarna Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Norrbottens läns landsting TCO Kommunförbundet Norrbotten Sametinget Arbetsförmedlingen Kommunförbundet Norrbotten LO SACO Länsstyrelsen i Norrbotten Norrbottens läns landsting Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

2 Minnesanteckningar 2 (4) Datum Diarienummer 1. Inledning Landshövding Sven-Erik Österberg hälsar välkommen och öppnar mötet. 2. Upprop Tina Norgren förrättar upprop. 3. Godkännande av dagordning Regionala partnerskapet godkänner dagordningen. 4. Rapporter kring regionalt strategiarbete a. Mineralstrategi Tina Norgren rapporterar om arbetet med den regionala mineralstrategin. Strategin handlar i huvudsak om hur länet kan dra nytta av gruvexpansionen. Det finns en bred uppslutning kring arbetet med bland annat gruvföretag och Region Västerbotten. Närmast planeras ett riggningsprojekt, följt av ett genomförandeprojekt. Länk till mer information. Den nationella mineralstrategin är inte klar ännu. Regeringens gruvsamordnare är Christina Lugnet. Samhällsomvandlingsfrågorna är en viktig del av strategiarbetet både lokal, regional och nationell nivå. Länk till SGU:s förslag till nationell strategi. b. Handlingsprogram för jämställd tillväxt Tina Norgren berättar om arbetet med en handlingsplan för jämställd tillväxt, vilket är ett uppdrag från regeringen som ska rapporteras senast 1 februari Detta vid sidan om övriga uppdrag med jämställdhetsexpert och jämställdhetsdelegation. Regeringens utgångspunkt är att det händer för lite. En intern arbetsgrupp på länsstyrelsen har i samverkan med Beredningsgruppen och andra externa aktörer tagit fram ett förslag till handlingsplan (bifogat med möteshandlingarna, version 0.7). Utgångspunkten har varit att så långt som möjligt utgå ifrån RUS:en. Regionala partnerskapet lämnar synpunkter på handlingsplanen, exempelvis tydligare formuleringar, särskilda satsningar för det underrepresenterade könet, utbildning, övergång till högre utbildning. Vid nästa möte fastställs handlingsplanen. c. Tillväxtutskottet och SFP Tina Norgren redogör för strukturfonderna. För närvarande finns ca 5 mkr för satsningar i tillgänglighet och infrastruktur. Fortfarande minus inom insatsområdet Innovation och förnyelse. Tillväxtverket öppnar en ny utlysning i alla fall eftersom det kan bli mer återflöden från pågående projekt. Länk till Tillväxtverkets utlysning.

3 Minnesanteckningar 3 (4) Datum Diarienummer Per-Ola Eriksson kliver av som ordförande för Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland och landshövding Sven-Erik Österberg är nominerad som ny ordförande. Regeringen fattar beslut i frågan. d. Kompetensförsörjningsutskottet Andreas Lind och Kjell Hjelm berättar kort om arbetet i kompetensförsörjningsutskottet och den regionala kompetensplattformen. Utskottet har bland annat genomfört ett lyckat integrationsseminarium. Military works är ett bolag som hyr personal från Försvarsmakten. Regionala partnerskapet diskuterar problem med både arbetslöshet och hög efterfrågan ( mismatch ). Samtidigt gör bristen på bostäder att det är svårt att rekrytera. Det blir allt färre i gymnasieskolan när 90-talisterna har gått ut, vilket ökar kraven på samverkan mellan kommunerna för att fördela platser och upprätthålla god kvalitet. Sammanfattningsvis så finns kompetensförsörjningsfrågorna högt på dagordningen. Fler insatser behövs under nästa år anser Regionala partnerskapet. 5. Innovationer a. Forsknings- och innovationsstrategier Erik Höglund berättar hur olika forsknings- och innovationsstrategier hänger ihop. Det finns olika rapporter från den nationella nivån till den regionala. Nationella innovationsstrategin syftar bland annat till att bidra till ett innovationsklimat med bästa möjliga förutsättningar för innovation i Sverige med sikte på LTU kommer att inrätta ett av fyra innovationskontor i landet. Syftet är att ge stöd till att assistera forskningsmiljöer, forskare och studenter som vill nyttiggöra sin forskningsbaserade kunskap. Den plogade vägen är LTU:s modell för arbete med kommersialisering. (Bilaga 1) b. Innovationsstrategi för Norrbotten Gunilla Havnesköld och Per-Erik Andersson berättar om arbetet med den regionala innovationsstrategin. Alla län har eller håller på att ta fram en egen innovationsstrategi. En arbetsgrupp i länet har jobbat med att ta fram ett förslag. Arbetsgruppen har träffats mer än en gång i måndaden, deltagit i Reglabs seminarier, arrangerat dialoger etc. Vad är en innovation? Och går det att mäta? Det är två frågor som arbetsgruppen har diskuterat mycket. Innovationer omvandlar kunskaper till mervärde på en marknad. Innovationer uppkommer ofta i skärningspunkter mellan fokusområden; Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin, Test- och övningsverksamhet, Energi och miljöteknik/cleantech, Digitala tjänstenäringar, Kulturella och kreativa näringar. (Bilaga 2) Regionala partnerskapet lämnar följande synpunkter. De flesta innovationer växer fram i samarbeten inom befintliga företag, vilket är både svårt att beskriva och mäta. Hur främjas innovationer i befintliga organisationer? Socialfonden kanske kan vara ett verktyg.

4 Minnesanteckningar 4 (4) Datum Diarienummer Området E-hälsa bör förtydligas i dokumentet. Allt fler avancerade sjukvårdsinsatser måste ske via ny teknik. Hitta gränsöverskridande innovationsmöjligheter, ex. inom ramen för Interreg IVA Nord. 6. Regional infrastrukturplanering Bo-Erik Ekblom informerar om den regionala infrastrukturplaneringen. Länsplanen ska revideras för perioden Förutsättningarna för revideringen är bland annat den så kallade kapacitetsutredningen Det finns kritiska synpunkter på både modell och resultat. Godstransporterna genererar mycket stora slutvärden och tillväxt. Den stora investeringsviljan i länet ställer krav på fungerande och effektiva transporter. (Bilaga 3) 7. Genomförande av RUS 2020 a. Trafikverket Punkten flyttas till nästa sammanträde. b. Handelskammaren Punkten flyttas till nästa sammanträde. 8. Övriga frågor Inga övriga frågor. 9. Nästa möte Nästa sammanträde för Regionala partnerskapet är den 25 januari kl , sessionssalen vid Länsstyrelsen. 10. Avslutning Landshövding Sven-Erik Österberg avslutar sammanträdet och önskar god jul och gott nytt år. Vid pennan // Katarina Rönnbäck Bilagor: 1) Bildspel innovationsstrategier, Erik Höglund 2) Bildspel innovationsstrategi för Norrbotten 3) Bildspel regional infrastrukturplanering, Bo-Erik Ekblom

5 Innovationssystemet nationellt, regionalt och vid LTU Erik Höglund, LTU EH Vad är innovation? Förlopp genom vilket nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt vinner insteg i ett samhälle och sedan sprids där (Nationalencyklopedin) Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder eller nya sätt att organisera affärsverksamhet, arbetsorganisation eller externa relationer. (OECD, Oslomanualen för mätning och jämförelser av innovation i företag) EH

6 Styrande dokument Nationellt: Budgetpropositionen Nationell innovationsstrategi 2020 (Näringsdep N 2012:27) Forskning och innovation 2016 (Utb dep Prop 2012/13:30) Regionalt: Innovationsstrategi kopplad till RUS version 0.9 aktuell, beslut Q1 2013? LTU: Innovationsstrategi kopplad till Vision 2020 projekt pågår, beslut maj 2013 EH Nationella innovationsstrategin att bidra till ett innovationsklimat med bästa möjliga förutsättningar för innovation i Sverige med sikte på Mål inom sex områden: Bästa möjliga förutsättningar för innovation Innovativa människor Forskning och högre utbildning av hög kvalitet för innovation Ramvillkor och infrastrukturer för innovation Människor, företag och organisationer arbetar systematiskt med innovation Innovativa företag och organisationer Innovativa offentliga verksamheter Innovativa regioner och miljöer EH

7 Forskning och innovation Bästa möjliga förutsättningar för innovation Innovativa människor Forskning och högre utbildning av hög kvalitet för innovation Ramvillkor och infrastrukturer för innovation Människor, företag och organisationer arbetar systematiskt med innovation Innovativa företag och organisationer Innovativa offentliga verksamheter Innovativa regioner och miljöer EH Forskning och innovation Bedömning av samverkan inom forskning Totalt 120 MSEK fram t.o.m. 2016, därefter 60 MSEK/år Kriterier är ej fastställda än men fokus ska ligga på nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap Strategiska innovationsområden 225 MSEK under Medel för samverkan universitet, näringsliv, offentligt samhälle. Vinnova finansiär Grunden utgörs av forskningsmiljöer med hög kvalitet Tre s.k. strategiska innovationsagendor till LTU. Vinnova finansiär Forskning för näringsliv och samhälle Gruv, mineral och stålforskning. 200 MSEK , därefter 100 MSEK/år Skogsråvaror. 100 MSEK , därefter 100 MSEK/år EH

8 Forskning och innovation Åldrande och hälsa 100 MSEK , därefter 100 MSEK/år Rymdforskning 100 MSEK , därefter 100 MSEK/år Regeringen vill vidareutveckla Esrange Nyttiggörande Innovationskontor Fyra nya innovationskontor, bl.a LTU. 20 MSEK/år fördelas bland de fyra Stöd till att assistera forskningsmiljöer, forskare och studenter som vill nyttiggöra sin forskningsbaserade kunskap. Test- och demoanläggningar På forskningsinstituten, bl a Swerea Företagsfinansiering och rådgivning Hopslagning av ALMI och Innovationsbron. Fortsätter sin verksamhet och nära koppling till universiteten EH Innovationsstrategi för Norrbottens län Utgångspunkt- SWOT- analys för länet Framgångsfaktorer Tillvarata kraften i nya o etablerade företag Arbeta med öppen innovation och distribuerade innovationssystem Innovativa miljöer och mötesplatser Effektiva offentliga insatser Horisontella kriterier hålla i längden Fokusområden: Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin Test- och övningsverksamhet Energi och miljöteknik/cleantech Digitala tjänstenäringar Kulturella och kreativa näringar Skärningspunkter mellan fokusområden EH

9 Innovationsstrategi för LTU Propositionen: Innovationskontoret bör stödja forskare och studenter som vill nyttiggöra sin forskningsbaserade kunskap Affärsrådgivning, vägledning, information hur nyttiggöra kunskap Assistera forskningsmiljöer, forskare och studenter i nyttiggörande EH Innovationsstrategi för LTU Nuläge Blandade insatser och projekt. Ett antal projekt med olika projektägare och styrgrupper är i gång Vissa delar och processer är välutvecklade och tydliga, tex kommersialiseringsambassadörer och Den plogade vägen* Ingen samordning eller central funktion kring innovation och samverkan Projektsatsningar minskar, bl.a DARE EH

10 Innovationskontor vid LTU Tänkt organisation och ledning Start 1 januari 2013 enhetschef, projektledare, controller, strateg Representerar LTU i alla delar som rör innovation; regionalt, nationellt och internationellt Enheten får en beställarroll Driver centrala, gemensamma projekt, utredningar etc. Utvecklar en innovationsstrategi och handlingsplaner Regionalt ledarskap i innovationsfrågor knutna till forskning och utbildning Verksamhet inom: Strategi och ägande Kommersialisering Immateriella rättigheter Samverkan för innovation Utbildning för innovation Nyttiggörande i brett perspektiv Innovationskontoret ger långsiktiga medel EH Den Plogade Vägen - kommersialisering Student eller anställd Inom LTU Business lab och inkubator Utanför LTU Företag delägda av LTU Holding Riskkapital LTU Innovation Företag Kommersialiseringsambassadörer ABI AB IPR Lunova AB Fånga och utveckla idéer Verifiera idéer Finansiering IPR stöd Juridisk rådgivning Utvärdera företagsidéer Hjälp i uppstartsfas Tillhandahålla: Vägledning i gott affärsmannaskap Kreativ utvecklingsmiljö Affärsnätverk Tillgång till riskkapital Affärsrådgivning Finna affärspartners EH

11 Regional innovationsstrategi Regional Innovationsstrategi Arbetssätt och förankring: Arbetsgrupp Reglab - Smarta regioner + Innovationsindex Dialoger med: Näringslivets aktörer Projektledare för innovationsprojekt Dialogmöte med aktörer som ej finns i något p- skap Regionala partnerskapet 1

12 Varför ska regionen ta fram en regional innovationsstrategi? För att kunna hitta bättre och samverka bland aktörer och finansiärer. Få en effektiv användning av offentliga medel och stimulera privata investeringar Påverka framtidens program dvs. strukturfonderna (Mål 2 och Interreg programmen). Fokusera vad är Norrbotten bra på Använda som verktyg vid prioriteringar Begreppet innovation Med begreppet innovation avses: Nya varor och tjänster Nya sätt att organisera produktion Nya tekniker Nya marknader Innovationer omvandlar kunskaper till mervärde på en marknad. 2

13 Vision Ett gott innovationsklimat lägger grunden för fler jobb och ett mer hållbart samhälle med bättre livskvalitet och med tillväxt. Norrbotten präglas av banbrytande idéer och nya sätt att tänka och göra för att forma framtiden i en global värld. Mål Från RUS Innovationsindex European Innovation Scoreboard 3

14 Framgångsfaktorer/Utvecklingsinsatser Effektiva offentliga insatser Innovativa miljöer och mötesplatser Specialisering på ett fåtal fokusområden där regionen har konkurrensfördelar Produkter & tjänster för en marknad Tillvarata den innovativa kraften i både etablerade och nya företag Arbeta med öppen innovation och distribuerade innovationssystem Framgångsfaktorer/Utvecklingsinsatser Tillvarata den innovativa kraften i både etablerade och nya företag Arbeta med öppen innovation och distribuerade innovationssystem Innovativa miljöer och mötesplatser Effektiva offentliga insatser Horisontella kriterier - Allt som görs ska vara socialt, ekologiskt och tidsmässigt hållbart 4

15 Fokusområden/Smart specialisation Skärningspunkter mellan fokusområden Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin Test- och övningsverksamhet Energi och miljöteknik/cleantech Digitala tjänstenäringar Kulturella och kreativa näringar Det spelar ingen roll hur bra innovationssystem vi har om vi inte också har individer som vägrar att inse att något egentligen är omöjligt (Vinnova nytt nr 4 oktober 2011) 5

16 Frågeställningar 1. Är framgångsfaktorerna/utvecklingsinsatserna på rätt väg? 2. Är de åtgärder/aktiviteter som beskrivits relevanta? Saknas någon viktig åtgärd eller ska något tas bort? I så fall vad/vilka? 3. Bör fokusområdena smalnas av i den här strategin? I så fall mot vilka områden? Hur? Arbetsgruppen för Norrbottniska innovationsstrategin (ANIS) Pär Johansson (Centek) Lars Stehn (Luleå tekniska universitet) Håkan Ylinenpää (Luleå tekniska universitet) Katarina Delsing (Interaktiva Institutet) Robert Bergman (Kommunförbundets representant) Johan Sjökvist (Norrbottens läns landsting) Gunilla Havnesköld (Länsstyrelsen ToK) Per-Erik Andersson (Länsstyrelsen GRU) Carola Medelid (Länsstyrelsen ToK) 6

17 Global Internationell Nationell Regional Lokal EU2020 Innovation Union EIP Strategic Research Agendas BSR Stars RUP LTP AAL Näringslivspolitisk strategi Gävleborg Innovationsstrategi Gävleborg Eureka ESF ERUF Projekt Coopera tion Joint Technology Initiatives IMI ENIAC Clean Sky EEN Ideas ERC Central Sweden VINNOVA Aktiviteter European Research Area (Aktörer GÄVLEBORG) FP7 FCH People Kommuner Factories of the Future Capacities Enskilda satsningar PPP EIB Nat Innovationsstrategi Artemis Energyefficient Buildings HiG ALMI Klusterinitiativ Tillväxtverket Näringslivsavdelningar Swerea Swerea # EIT Future Internet ALMI Invest Acreo Imego Green Cars Climate KIC ETP SW ICT R Viktoria IR Nova Movexum Företagsfrämjande aktörer Idéer och innovativa företag LIST EIP RISE KIC Inno Energy CIP ICT- PSP Interactive Institute SICS IEE Kommersialiserbara idéer, företag med säte Region Länsstyrelsen i och Gävleborg verksamhet regionen som vill växa Teknikparker Innventia S. Anna EIT ICT Labs Lärcentra m fl Marco Polo Ligno Bost EACI Forsknings -institut Förstudier PFI JRC Eco innov SP Glafo SIK Eller kan man säga så här En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå nya marknader Nya kompetenser, resurser eller material Mobiltelefon Internetbank Lean Management Spotify Maxfas - Material som ersätter guld Organisatorisk innovation Eurostars Östersjöstrategin Affärsmodellinnovation Processinnovation Produktinnovation Inputinnovation Källa: Innovationsindex 2011, Regional förmåga till ekonomisk förnyelse, sid 5 7

18 Infrastrukturplaneringen i Norrbotten Regionala partnerskapet Bo Erik Ekblom Gruvnäringen förser hela landet med välstånd Nordligaste Sverige bidrar med insatsvaror som i huvudsak förädlas söderut. Ungefär 500 mdr kr/år i produktionsvärde för landet som helhet. Ett funktionellt transportsystem är av avgörande betydelse för att nationen ska kunna dra nytta av dessa tillgångar med en fortsatt hög tillväxt. Järnmalmstransporterna är volymmässigt väldigt transportintensiva vilket ställer särskilda krav på transportsystemet. 2 1

19 Skogsnäringen Även skogsnäringen har mycket stor betydelse för Sverige och EU. Utvecklat samspel mellan transportslagen vid intransporterna och vidare via sjöfart, järnväg och bil. (Ett ökat intresse för järnväg). Tjälsäkring och bärighetsproblematiken är ett hot mot en fortsatt tillväxt. Potential att öka konkurrenskraften genom ökade nyttolaster. 3 Stor investeringsvilja hos industrin Ett urval visar på minst 160 mdr kr till år 2020 (regionala systemanalysen 2009). För närvarande sker de största investeringarna inom gruvnäringen. Vindkraft- och bioenergisektorn har också stor investeringsvilja. Innebär en utmaning för hela transportsystemet. 4 2

20 Botniska korridoren & Malmbanan Svenska och finska regeringen har föreslagit att Botniska korridoren och Malmbanan ska ingå i TEN-T Core Network. EU-kommissionen stödjer detta! Sammanbinder de för EU viktiga områdena i norra Skandinavien med marknader i syd. Den industriella utvecklingen kräver ökade insatser på järnväg för att inte bli den begränsande faktorn Malmbanan, Norrbotniabanan och Ostkustbanan! 5 Kapacitetssituationen på järnvägen 2030 i högtrafik (givet utbyggnad enligt nu gällande plan) 3

21 Järnvägsnätet Brister & Utmaningar Regionförstoring och Kompetenskapacitet Lokala arbetsmarknadsregioner som öar längs kusten då restiderna inom vägsystemet omöjliggör ett samspel mellan dessa. Mycket stor potential till regionförstoring med järnväg. Vare sig bil eller buss realistiska alternativ då det tar för lång tid med dessa. Avgörande förutsättning för näringslivets behov av kompetensförsörjning. I övrigt är en rimlig hastighetsstandard på prioriterade vägar viktigt för de regionala samspelet. 7 Vägnätet Brister & Utmaningar Europavägarna Total avsaknad av investeringsmedel i närtid i den Nationella planen för problemsträckorna i länen. E4 Mitträckesseparering. E10 Stor och ökande andel tung trafik p.g.a. expansionen i Malmfälten. 8 4

22 Sjöfart - Brister & Utmaningar Farleder Kapacitetsbrister i farleder som kvarstår efter 2025, samt framkomlighets- och funktionsproblem. Behov av större fartyg för att generellt kostnadseffektivisera samt att svaveldirektivet utökar detta behov. Karlsborg Muddring 2012 i den kommunala delen för att säkra sjöfarten. Nödvändiga åtgärder i den statliga delen är under beredning. Luleå Planerad muddring i kommunala delen för större båtar samt en östlig infart av Norrbotniabanan. Preciserade åtgärder i den statliga delen är under beredning. Piteå Vindkraftssatsningarna kräver framkomlighetsåtgärder på allmänna vägnätet samt utbyggnad av hamnområdet. 9 Flygets regionala betydelse Arlandas funktion som nationellt nav måste säkerställas. Kapacitetsbrister finns både landside och airside. Driftbidragets omfattning och fördelning är ett överlevnadsvillkor. Allmänna trafikpliktens utformning för den upphandlade trafiken har betydelse för den lokala och regionala utveckling. 10 5

23 Sammanfattande slutsatser Järnväg - Norrbotniabanan som en del i Botniska korridoren måste in under kommande planperiod. - Malmbanans kapacitet måste säkras. - Järnvägssystemet har en helt annan integration än vägsystemet. Det innebär att även anslutande järnvägssträckor måste beaktas både utifrån kapacitetsbrister och ytterligare påfyllnad av flöden. Väg - Säkerställ vägnätets framkomlighet och kvalité genomtillräckliga anslag för Bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion. - Säkerställ framkomlighet och säkerhet längs vägarna E4, E10, E45 Flyget - Arlandas roll som nationellt nav måste säkerställas. - Den upphandlade trafiken måste utvecklas. Sjöfarten - Effekterna av svaveldirektivet måste elimineras. - De statliga farlederna måste utvecklas..11 6