Reglab. Vilka effekter ger kluster? Olle Wängsäter Projektledare SLIM Gävleborg

Transkript

1 Reglab Vilka effekter ger kluster? Olle Wängsäter Projektledare SLIM Gävleborg

2 . SLIM = System Ledning av Innovativa Miljöer och klusterprocesser i Norra Mellansverige Ett kunskapsbildande lärprojekt. Projektägare: Region Värmland i samarbete med Region Dalarna och Region Gävleborg. Personal: Tre regionala projektledare varav en som även är huvudprojektledare. Tre doktorander på respektive lärosäte. Kommunikatör (heltid), administratör (halvtid) och projektekonomer på respektive region.

3 . Aktiviteter och resultat av SLIM-projektet SLIM har skapat ett system för regionalt lärande (Per Persson, Tillväxtverket Norra Mellansverige). * Policylärande: Almedalen och andra arrangemang för nationell kunskapsspridning. Regionala innovationsstrategier. Klusterskolor och annan kunskapsspridning. Process stöd klusterorganisationer: Interregionala klusterträffar. Nationella klusterkonferensen under fem år. Konsultstöd till klusterorganisationer. Effektutvärderingar av kluster: 2007, 2010 och Regio Star Awards för EU-projekt: Vann Final 2013 (en av fem).

4 Prioriterade klusterinitiativ i Norra Mellansverige Region Gävleborg: IKT: Fiber Optic Valley (2001), FindIT Solutions (2008), Future Position X (2004). Stål: Triple Steelix (2003 tillsammans med Region Dalarna) Region Dalarna: Starkström: High Voltage Valley (2005). Turism: Destination Dalarna (2007). Sports Management: Dala Sports Academy (2010?). IKT: ITS Dalarna (2004). Byggbranschen: Bygg Dialog Dalarna (2007). Musik: Boomtown (2010?). Region Värmland: Pappersindustri: The Paper Province (1999). IKT: Compare (2000). Stål & Verkstad (2006).

5 Drömmen om dynamiska kluster $

6 och verkligheten de 7 innovationsgapen $

7 Vad gör klusterorganisationer? De bygger broar (relationer, nätverk & samverkande normer) och skapar trafik (ömsesidiga utbyten) i: 1. Gapet mellan företag. 2. Gapet mellan företag och myndigheter. 3. Gapet mellan företag och forskning. 4. Gapet mellan företag och utbildningsföretag. 5. Gapet mellan företag och kapital. 6. Gapet mellan kluster. 7. Det globala marknadsgapet. (Örjan Sölvell & Göran Lindqvist, Handelshögskolan)

8 Gap Bristande kunskap Glesa nätverk Olika språk Olika normer och attityder Motverkande visioner Låg tillit Negativa incitament Innestängda resurser Inga projekt över gränser God kunskap Täta nätverk Gemensamt språk Samverkande normer och attityder Gemensam klustervision Hög tillit Positiva incitament Mobila resurser Överskridande projekt

9 Global EU2020 AAL Eureka Eurostars Coopera tion Ideas European Research Area FP7 People Capacities EIB EIT Climate KIC KIC Inno Energy EIT ICT Labs JRC International Innovation Union EIP Strategic Research Agendas Joint Technology Initiatives IMI ENIAC Clean Sky ERC FCH Factories of the Future PPP Artemis Energyefficient Buildings Future Internet Green Cars ETP EIP CIP ICT- PSP IEE Marco Polo EACI Eco innov Baltic Sea strategy RISE National Regional Local BSR Stars Nat Innovation strategy RDP Enterprise strategy Gävleborg Innovation strategy Gävleborg LDP New enterprises support ESF ERUF Competence Forum Projects Young Entrepreneurship EEN Central Sweden VINNOVA Activities Municipalities Commercially viable ideas, enterprises with Region Länsstyrelsen who regional Gävleborg presence want to grow Tillväxtverket Invest Gävleborg Focused initiatives University ALMI T&I Swerea Swerea # Ideas and enterprises ALMI Invest LIST Acreo Imego SW ICT R Movexum Technology parks Branch associations Viktoria IR Nova Interactive Institute SICS Cluster Initiative s Innventia S. Anna Ligno Bost Research institutes Competence centres PFI Pre studies SP Glafo SIK

10 Resultat från SLIM:s effektmätning 2010 Innovation: 75 % tillskriver utveckling av nya eller förbättrade produkter och tjänster genom klustersamarbetet. Kompetensförsörjning: 60 % har fått tillgång till den kompetens de behövde. Affärsutveckling: 30 % ökade försäljningen under lågkonjunktur. 85 % av klusterföretagen vill växa i omsättning och anställa fler. 2 % av alla företag i Värmland tillhör mogna kluster och skapar sammanlagt 56 % av Värmlands tillväxt av förädlingsvärde ( ). Mycket stort intresse för kunskapsutveckling tillsammans med akademin (90 %).

11 Modellen för effektutvärdering 12 klusterorg. Ekonomisk analys av finansiella prestationer: Mäter 7 faktorer (2012 års mätning baserat på data från 2010). Skuggkontroll: avstämning av resultat från klusterarbetet genom webbaserade enkäter till medlemsföretag. Stämmer av bl.a. innovationsgap (6 st) och hållbarhet (3 st). Process spårning via djupintervjuer med initierade aktörer samt deltagande observation med jämförelser. Vetenskaplig förankring av metoden: artikel presenterad på internationell forskningskonferens (Helix i Linköping 2013; Evert Vedung & Staffan Bjurulf).

12 The Full Evaluation Model I 1. Company Financial Performance (Collection/Cluster definition/control groups) A Value added B Wages C Profitability II Surveys 1. Surveys of member firms/organisations in cluster 2. Surveys of cluster organisations 3. Surveys of social media (text analysis) 2. Statistical Analysis TM Simpler Surveys Benchmarking & Peer Evaluation IV III 1. Interviews (process tracing/confirmation stats) A Member firms/organisations B Cluster Leader C Cluster Organisation Board 2. Participatory observation 1. Benchmarking with other A Regions B Clusters C Cluster organisations 2. Peer Evaluation Teams

13 General Performance North Mid Sweden Performance increases over 1me - by performance type (Högre är bä?re) % of companies in clusters repor1ng an effect due to cluster membership Alla kluster förbäcras (8 mätvariabler) Störst effekt på försäljning och innovaionsarbetet Sales Increase Cost Efficiency Employment Increase New investments New or BeCer Products and Services Increased Equality Increased IntegraIon Increased Sustainability

14 Funker våra klusterinitiativ? SLIM:s effektutvärdering 2012 * Ökad försäljning och ökat förädlingsvärde (omsättning minus inköp) jämfört med företag utanför klustren. * Ökad innovationsförmåga & tjänste/produktutveckling. * Fler skapade kunskapsintensiva & effektiva arbeten. Kan även leda till färre men långsiktigt hållbara arbetstillfällen. *Stärkt motståndskraft (ekonomisk hållbarhet) i lågkonjunkturer. * Stärkt hållbarhet inom miljö, jämställdhet och integration. * Förväntningarna är högre än vad företagen upplever att de får ut av klustersamarbetet, vilket antyder utvecklingspotential.

15 Några kritiska punkter i klustersatsningar (1) * Klusterinitiativ är ett nytt utvecklingsverktyg (från 1998) byggt på halvmoget tänkande med stor utvecklingspotential. Kräver stora, långsiktiga & uthålliga satsningar för att lyckas. * Problematiskt att finansiera långsiktigt (utom t.ex. Vinnväxt). * Kortsiktig projektifiering av långsiktiga utvecklingsprocesser urholkar värdet av offentliga investeringar. * Det tar år innan klustersatsningar kan ge full effekt (Peter Kempinsky, Kontigo ). * Idén med helt privat finansierade klusterorganisationer kan haverera Triple Helix-samarbetet: riskerar att tappa neutralitet, oberoende, integritet och kraft i utvecklingsarbetet. Rekommendation från utvärderare: % privat finansiering för mogna klusterinitiativ.

16 Några kritiska punkter i klustersatsningar (2) * Resurskrävande satsningarna ger naturliga gränser för hur många mogna klusterinitiativ man kan satsa på (3-4 per region?). * Oerhört komplext och personberoende flera svårigheter behöver övervinnas i många kritiska faser (se Reglab-modellen). * Kräver engagemang från regionförbunden i aktiva regionala partnerskap som ger trygghet, stabilitet och långsiktighet till klusterinitiativen. Samtidigt behöver såväl gamla som nya satsningar ständigt granskas och värderas kritiskt speciellt under genomförarfasen. * Beroende av attraktiva livsmiljöer där möjligheter har förutsättningar att förverkligas genom väl utvecklat förtroende, genuin vilja till samarbete och gemensam tillgång till resurser.

17 Varför misslyckas klusterinitiativ? * Bristande konsensus (samförstånd om vad man vill). * Svagt regionalt sammanhang (svag samordning). * Processledare saknar starka nätverk. * Brist på resurser (t.ex. kontor, personal och budget). * Bristande varumärkesbyggande som arbetar aktivt med identitetsskapande och attraktivitet. (Clusters and Cluster Initiatives, Christian Ketels, Göran Lindqvist, Örjan Sölvell, 2008 i Peter Kempinsky ).

18 Kluster som ingång till regional utveckling: EU 2020: 10 tematiska mål kluster kan påverka nästan alla! 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka tillgången till, användningen av kvaliteten på IKT. 3. Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. 4. Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer. 5. Främja anpassning och riskhantering med klimatförändringar. 6. Skydda miljön som främjar en hållbar användning av resurser. 7. Främja hållbara transporter, få bort flaskhalsar i nätinfrastruktur. 8. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. 9. Främja social inkludering och bekämpa fattigdom. 10. Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande.

19 Mer information. och rapporter på SLIM:s hemsida: / Rapportserie / Nr 17. Care of Measuring Cluster Effects Nr 18. Clusters in North Mid Sweden SLIM evaluation report TACK FÖR MIG! Olle Wängsäter olle.wangsater@regiongavleborg.se