VARFÖR GÖR DU PÅ DETTA VISET? -

Transkript

1 FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE VARFÖR GÖR DU PÅ DETTA VISET? - EN KVALITATIV STUDIE OM HUR IDROTTSLÄRARE ARBETAR MED NÖDSITUATIONER VID VATTEN WHY ARE YOU DOING IT THIS WAY? A QUALITATIVE STUDY OF TEACHER S WAY TO WORK WITH EMERGENCY SITUATIONS Jacobson Camilla Examensarbete i idrott och hälsa Malmö högskola hp Lärande och samhälle VAL- Programmet Malmö Juni 2017 Handledare: Lars Lagergren Examinator: Bo Carlsson

2 Förord Som lärare i idrott och hälsa står jag ibland inför utmaningar och det uppstår olika situationer i mitt uppdrag som jag måste lösa och förhålla mig till. I och med att jag skulle skriva denna uppsats ville ta tillfället i akt och undersöka hur och varför idrottslärare bedriver undervisningen i momentet hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap vid olika årstider så som de gör. Tack till alla som trott på mig genom detta arbete.

3 VARFÖR GÖR DU PÅ DETTA VISET? EN KVALITATIV STUDIE OM HUR IDROTTSLÄRARE ARBETAR MED NÖDSITUATIONER VID VATTEN Jacobson Camilla Jacobson Camilla. Varför gör du på detta viset? En kvalitativ undersökning om hur idrottslärare arbetar med nödsituationer vid vatten. Examensarbete i idrott och hälsa 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för lärande och samhälle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Vi i Sverige har nära till vatten och då behövs kunskap om vad vi ska tänka på när vi vistas i närheten av pooler etc. Skolan har till uppgift via läroplanen att förmedla dessa kunskaper via ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna i denna uppsats är hur och varför arbetar idrottslärarna på just de sätt de gör i Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap vid olika årstider. Genom intervjuer och observationer visade sig att lärarna som deltagit för uppsatsen arbetar på ett målmedvetet sätt för att lära ut bland annat kast med hansalina och användande av livboj. De tar hänsyn både till läroplanen genom att anpassa undervisningen och till sitt uppdrag som lärare i skolan. Nyckelord: Gräsrotsbyrokrater, idrott och hälsa, idrottslärare, nödsituationer, ramfaktorteorin, simundervisning

4 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 2 Svenska livräddningssällskapet (SLS)... 2 Läroplanen... 2 Centralt innehåll... 2 Kommentarmaterial... 3 Litteratur och forskning... 4 Simdidaktiska frågor... 4 Simma eller försvinna... 5 Vattensäkerhet... 6 Syfte och frågeställningar... 8 Syftet... 8 Frågeställningar... 8 Teoretiskt perspektiv... 9 Gräsrotsbyråkrater... 9 Ramfaktorteorin Metod Observationer Intervjuer Urval Materialbearbetning Forskningsetik Tillförlitlighetsfrågor Resultat Resultat för observationer Sammanfattning av resultatet av intervjuerna Simning och livräddning Upplägg på lektionerna Inlärning Måluppfyllelse... 18

5 Analys Analys kopplat till teori Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Hur lärarna lägger upp sin undervisning jämfört med läroplanen Resultaten jämfört med annan forskning Slutsats Framtida forskning Referenser Elektroniska källor Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

6 Inledning Enligt läroplanen Lgr11 (Skolverket, 2011) ska elever lära sig att simma och hantera nödsituationer vid land och vatten. Enligt Svenska Simförbundet (SSF) är simning en färskvara som behöver tränas regelbundet. Hur genomför lärare dessa lektioner egentligen, vad har de med för övningar i sin undervisning och får de hjälp av någon annan? Det underlättar kanske att ha tillgång till bassäng för att genomföra denna undervisning? Skolan jag arbetar på har tyvärr inte fördelen att ha gångavstånd utan når baden i vår stad med buss och simmar en period per termin. Så ser det säkert ut på många ställen runt om i landet. Jag vill belysa hur lärare kan arbeta med punkten ovan genom att observera lektioner och intervjua lärare i idrott och hälsa. Syftet är att ta reda på hur och varför de genomför denna undervisning på det sätt som de gör. Detta arbete anser jag har stor relevans eftersom ju mer träning, erfarenhet och ett tänk kring riskbedömningar barn och vuxna har, desto större chans har man att hjälpa sig själv och andra om en nödsituation skulle uppstå. 1

7 Bakgrund Svenska livräddningssällskapet (SLS) Svenska Livräddningssällskapet är en vattenkunskapsorganisation och informerar på sin hemsida att vi i Sverige ofta har nära till vatten. Sverige har sjöar och km strandremsa och då behövs också kunskap om hur vatten beter sig och vad vi ska tänka på i närheten av pooler, vattendrag, sjöar och hav. SLS skriver att vattenkunskap innebär mer än att bara kunna simma. Det är en garanti för att du ska känna dig trygg och säker i och kring vatten. Runt åtta personer drunknade bara under september 2016, totalt omkom 109 personer 2016 i eller kring vatten ( Läroplanen Ett av syftena med ämnet idrott och hälsa är bland annat att eleverna genom undervisningen ska utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider. Eleverna ska få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer (Skolverket 2011). Centralt innehåll I det centrala innehållet i åk 1-3 för området rörelse står det med lekar och rörelser i vatten vilket innebär att balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge. I Åk 4-6 simning i mag- och ryggläge där kunskapskravet i slutet av åk 6 är att eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Det finns inte någon progression i detta kunskapskrav så att eleverna blir godkända om de har uppfyllt målen (Skolverket 2011). I det centrala innehållet för friluftsliv och utevistelse finns momentet badvett och säkerhet vid vatten vintertid samt Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap som finns med för både för åk 4-6 och 7-9. Kunskapskravet för åk 6 enligt Lgr 11 (läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem) är att eleven kan hantera 2

8 nödsituationer vid vatten med hjälp med hjälpredskap under olika årstider. I åk 9 blir kravet istället att eleven kan hantera nödsituationer vid vatten med hjälp av alternativa hjälpredskap under olika årstider, (Skolverket 2011). Kommentarmaterial I materialet Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa (Skolverket, 2011) beskrivs det gemensamma innehållet för åk 4 6 och åk 7 9, i badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Eleverna ska få kunskap om hur de ska bete sig när de vistas vid stranden eller i badhuset, t.ex. att inte ska bada ensam eller var de kan dyka från stranden. Säkerhet vid vatten vintertid innefattar kunskap om isars bärighet, kontroll av isen och vikten av att ha relevant utrustning. I årskurserna 4 6 ska eleverna också lära sig om hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap d.v.s. att förstå den grundläggande principen att alltid använda hjälpredskap vid nödsituationer t.ex. med hjälp av t.ex. livboj eller livlina. I årskurserna 7 9 ska eleverna få lära sig de man handlar i nödsituationer med hjälp av det som finns till hands, exempelvis en trädgren (hjälpredskap) enligt principen den förlängda armen. I Skolverkets rapport (Simkunnighet i årskurs 6-Uppföljning av kunskapskraven i idrott och hälsa avseende simkunnighet samt förmåga att hantera nödsituationer vid vatten läsåret 2013/14) finns resultatet av uppföljningen av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer vid vatten. Rapporten har utgångspunkt enligt kunskapskraven i åk 6, i kursplanen i idrott och hälsa läsåret 2013/14. Enligt skolförordningen ska elever genom strukturerad undervisning och aktivt lärarstöd, i den omfattning som behövs få förutsättningar att klara de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rapporten uppger 96 procents måluppfyllelse av de elever som slutade åk 6 (våren 2014) för kunskapskravet för hantering av nödsituationer vid vatten. Eleverna menar (38 procent) att det beror på att de endast delvis eller inte alls får möjlighet till den undervisning de behöver. Majoriteten av lärarna uppger att det beror på att undervisningen är teoretisk och utan praktiska inslag. Dessa lärare anser att de saknar något i sin utbildning för att kunna lära eleverna hur man hanterar nödsituationer vid vatten och önskar fortbildning. 3

9 Litteratur och forskning Det finns material skrivet om ämnet simning i skolan och säkerhet kring land och vatten med hjälpredskap i olika årstider samt en del forskning kring simning och säkerhet. Jag har även funnit annan litteratur som riktar sig till lärare med övningar och tips om lektionsupplägg samt uppsatser. Sökningar har gjort via Stadsbiblioteket i Halmstad, via Malmö Högskola genom sökmotorn Libsearch, via GIH:s hemsida och på Internet för att hitta relevanta skrifter eller hemsidor. Simdidaktiska frågor I Larsson & Meckbach (2012) beskrivs didaktiska frågor som läraren bör ställa sig inför undervisningen i simning. Undervisningen skapar goda inlärningsmöjligheter för eleverna om lärarna arbetar efter detta sätt och bidrar att eleverna klarar målen för undervisningen. Frågorna syftar till att göra undervisningen så bra som möjligt efter elevernas utbildningsplan, förmåga och förutsättningar (ramfaktorer). Ramfaktorer kan vara de möjligheter eller hinder som påverkar läraren att genomföra undervisningen så som ekonomi, resurser etc. Varför? De argument som kommer fram genom att svara på denna fråga kan också motivera eleverna till lärande. Det kan exempelvis vara att minska olyckor och att eleverna kan lära sig hur man vistas på ett tryggt sätt kring olika vattenmiljöer. Eleverna får även bättre förutsättningar för hur de kan vara aktiv i naturen. Vad? Här måste lärarna se till mognad, förkunskaper, bakgrund hos eleverna när läraren planerar olika övningar. Progressionen måste finnas i valet av övningar där man bygger på övning och kunskap om ex livräddande åtgärder. Hur? I läroplanerna fattas det detaljerade anvisningar och mål för hur undervisningen ska gå till. Då blir det allt viktigare att läraren har en kunskap om olika modeller som finns att använda för att nå ett tillfredställande resultat. De yttre faktorer som begränsar 4

10 förutsättningen för undervisningen kan vara avsaknad av simhall inom rimligt avstånd, en sträng budget eller för lite resurser för just dessa lektioner. När och var? Frågorna riktar sig till när eleven är mottaglig det vill säga mogen för olika övningar och simsätt och hur året är upplagt utifrån verksamhetsplanen. Läraren måste ta hänsyn till när simhall finns tillgänglig eller bedriva lektionerna på utomhusbad i närheten. Författarna beskriver att lärarna kan förbereda eleverna i förväg genom att ha övat vissa moment i en annan miljö, Larsson & Meckbach (2012). Vem som ska leda simundervisningen är viktigt att besluta. Alternativen kan vara läraren själv eller att skolan köper in tjänsten från exempelvis personal på det närliggande badhuset. Larsson & Meckbach (2012) skriver att i slutändan är det läraren som har det fulla ansvaret för att simkunnigheten uppnås. Larsson & Meckbach (2012) föreslår olika teman för undervisningen, livräddning och säkerhet är ett och träning av nödsituationer är ett annat. I det första temat kan lektionen organiseras i ett stationssystem i en simhall eller utomhusbad. Eleverna får öva att kasta Hansalina, kasta livboj, dyka efter en person eller föremål på olika djupt vatten. Även bogsering av en annan person med och utan hjälp av livboj samt att få upp en person ur vattnet till bassängkanten. Hjärt- och lungräddning (HLR), och larmning av olycka kan också ingå. Vissa övningar kan övas i en idrottshall. Det andra temat, träning av nödsituationer, inkluderar livräddande åtgärder efter fall överbord med hjälp av mindre båt, simning utomhus i kyligare vatten. Det ingår även isvaksträning och livräddande åtgärder på is. Sjödin (2008) och Nordlund, Rolander, & Larsson (1997) redogör för hur lärare kan arbeta med livräddning på olika sätt. Författarna beskriver vilka säkerhetsrutiner som ska ingår i undervisningen, vilka material som kan användas, livräddning i olika miljöer och första hjälpen etc. Simma eller försvinna Kraepelien-Strid (2006) har gjort studien simma eller försvinna: En studie av läroplaner samt elevers och lärares uppfattningar om simkunnighet och behovet av att kunna simma. Syftet att undersöka hur styrdokumentet (Lpo94) med fokus på 5

11 undervisningen kring simning styr och påverkar lärares och elevers uppfattning av simning i skolan. Syftet med studien var även att undersöka hur den faktiska simkunnigheten såg ut hos elever i åk 9. Åk 0 är det sista året med skolplikt och målet är uppnådd simkunnighet och kunskaper om livräddande första hjälpen. (Kraepelien- Strid (2006). Kraepelien-Strid (2006) skriver att när kännedom fattas kring riskerna som hör ihop med att vara nära vatten, oavsett simkunnighet eller inte kan följden bli en drunkningsolycka. Även dålig självinsikt och påverkan av alkohol är skäl till många drunkningsolyckor som kan förhindras om en person har förmågor som riskbedömning och riskmedvetenhet. Studiens resultat visar att ungefär 80 procent av eleverna i åk 9 bedömer sig kunna simma 200 m. Elevernas lärare påstår däremot att ungefär lite över 95 procent av deras elever bedöms ha klarat kraven. Författaren menar att skillnaden är för stor mellan elevernas och lärarnas bedömning. Orsaken kan vara att lärarna hoppas på att eleverna kan simma och att elevernas uppfattning är den som är mest riktig, Kraepelien-Strid (2006). Vattensäkerhet I artikeln Swimming and water safety: Reaching all children in Australian primary schools (2012) skriver Timothy Joseph Lynch om yngre barns simkunnighet och förmågor kring säkerhet vid vatten. Lynch (2012) beskriver även hur lärarens roll betyder mer för de yngre än för de äldre eleverna. Detta eftersom forskning visar att de lärare som är mer aktiva och engagerade i simundervisningen är de lärare med stor erfarenhet och kunnande inom simning (Lynch 2012). Den mest lämpliga tiden för att öva på vad det innebär att vistas i och kring vatten är när barnen är små. Därför är det viktigt att alla lärare, inklusive de ordinarie lärarna, ges möjlighet att få utbildning i säkerhet vid vatten och simning då det är en stor del i läroplanen (Lynch 2012). Enligt forskning har landsbygdsskolor och isolerade skolor problem att bedriva simundervisning (Lynch 2012). Det är vanligt att använda externa siminstruktörer i Australiensiska skolan och för att integrera simningen i läroplanen är behovet stort av 6

12 samarbete mellan externa instruktörer och lärare. Det skulle resultera i en mer jämställd utbildning för alla elever, oavsett geografiskt avstånd till bad eller vilken socioekonomisk status de har om alla lärare erbjöds utbildning inom simning och vattensäkerhet (Lynch 2012). Även Wiesner & Rejmans (2014) studie som är gjord i Polen undersöker säkerheten hos befolkningen och samhället kring simning och vattenaktiviteter. Liksom i Sverige, under semestertid, är aktiviteter kring och vid vatten vanligt i Polen. Författarna anser att det krävs högre krav på simkunnighet i sjöar och hav än i en vanlig bassäng som också är där människor också ofta lärt sig att simma. Simning har både positiva och negativa effekter. De positiva effekterna på människors hälsa är att förbättra deras fysiska status och förebygger sjukdomar. Vistelser kring och i vatten medför risker med skador och dödsfall som eventuella konsekvenser. Wiesner & Rejman (2014) beskriver att eleverna i den polska skolan har fått undervisning kring säkerhet och riskhantering i samband med simlektioner. Statistiken över det stora antalet olyckor, som hade koppling till aktiviteter kring och i vatten, var oroande. Detta resulterade i en utveckling av den polska grundskolan läroplan med målet att lära eleverna ansvar för sin egen säkerhet när de vistas i vatten eller vid vatten. Syftet med undervisningen är att forma elevernas beteende och förändra attityder till ett säkrare förhållningssätt gentemot vatten. En allmän kunskap om risker och säkerhet ökar förmågan hjälpa individer att förutse olika faror som är förknippade med att vara nära vatten. 7

13 Syfte och frågeställningar Jag vill försöka förstå hur läraren arbetar kring undervisningen utifrån kunskapskraven hantera nödsituationer vid vatten med hjälp av hjälpredskap under olika årstider. Vad måste man som lärare ta hänsyn till? När börjar man erbjuda denna undervisning? Varför gör läraren det som den gör? Syftet Syftet är att belysa och diskutera hur lärare bedriver undervisning i att hantera nödsituationer vid vatten med hjälp av hjälpredskap under olika årstider. Frågeställningar Hur arbetar lärare med undervisningen i att hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider? Varför arbetar lärare som de gör med undervisningen i att hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider? 8

14 Teoretiskt perspektiv Gräsrotsbyråkrater Lipsky (2010) kallar exempelvis lärare och poliser och andra som arbetar i professionella människobehandlade organisationer, street level bureaucrats. Street level bureaucrats svenska översättning är gräsrotsbyråkrater. Organisationerna ska se till den enskildes bästa och ta hänsyn till samhällets intressen. I denna uppsats blir det då lärarens uppgift att knyta samman elevens behov med skolans uppdrag. Gräsrotsbyråkraten har medborgerlig direktkontakt i sitt arbete och i uppgiften finns handlingsfrihet att göra egna bedömningar. På grund av att omvärldens insyn är begränsad är arbetet svårt att kontrollera. Handlingsfriheten visar sig i lärarens arbete. Hur de självständigt planerar lektioner, hur dessa ska genomförs och hur läraren ger bedömningar eller betyg. Läroplanen och kursmålen ska följas efter den undervisade årskursens men läraren har fria tyglar för att uppnå målen, (Svensson m.fl. 2008). Författarna understryker vikten av lärarens, gräsrotsbyråkratens, självständighet och att den är ett måste för att den enskilde elevens behov ska kunna tillgodoses. Självständigheten läraren har i sin yrkesroll ska också stämma överens med innebörden av dennes profession och uppdrag på skolan. Lipskys (2010) begrepp gräsrotsbyråkrat kombinerar Svensson m.fl. (2008) med begreppet handlingsutrymme. Handlingsutrymme kan förklaras med en möjlighet för den professionelle att självständigt välja hur denne ska hantera en situation och agera. Det krävs att handlingsutrymmet sker inom organisationens ramar för uppdraget. Intressen, värderingar och tradition hos den professionelle påverkar också hur handlingsutrymmet används. Teorin om gräsrotsbyrokrater kan kopplas ihop med en annan teori som är tillämpar inom skolans värld, nämligen ramfaktorteorin. Teorierna går in i varandra eftersom läraren som enligt texten ovan bl.a. beskriver att lärarens uppgift att knyta samman 9

15 elevens behov med skolans uppdrag. Samtidigt som läraren har frihet att utforma undervisningen så att den tillgodoser elevernas behov. Vidare i ramfaktorteorin har då läraren en del faktorer som påverkar och styr hur undervisningen kan genomföras. Dessa faktorer kan vara en möjlighet eller ett hinder för undervisningens utformning och kommer att beskrivas i nästa kapitel. Ramfaktorteorin Ramfaktorteorin behandlar det som möjligt och omöjligt och att genomföra i undervisning med i förhållande till de begränsningar som råder. Några ramfaktorer som styr skolans undervisning kan vara ekonomi, elevgrupper, tillgång till bassäng eller resurser. Pedagogen Urban Dahlöfs (Linde, 2006) studie från 1960-talet blev grunden till det som kallas ramfaktorteorin. Ramfaktorteorin handlar om de yttre begränsande ramarna vilka tillåter vissa aktiviteter i skolan men omöjliggör andra, Linde (2006). Sjödin (2008) skriver att det finns stora skillnader mellan skolor i Sverige när det gäller ramfaktorerna. Å ena sidan finns skolor med många elever med många elever med invandrarbakgrund där det finns fler familjer utan en tradition att lära sig simma. Å andra sidan de skolor med liten andel elever med invandrarbakgrund som har det i sin kultur att kunna simma. En annan faktor som kan påverka undervisningen är ekonomiska resurser då den exempelvis både kostar pengar och resurspersonal kan behövas. En ansträngd budget kan hindra undervisningen skriver Kraepelien-Strid (2007). En tredje faktor är närheten och tillgången till tider i en simhall. Avståndet till simhallen kan vara en anledning till att antalet besök och undervisningen påverkas. Kraepelien-Strid (2007) anser att huvudmannen, exempelvis kommunen, i skolan bör stäva mot att skolor ska ha tillgång till simhallar i sitt närområde. Ett gott exempel är Vännäs kommun som stöttar undervisningen genom en organiserad plan via barn och ungdomsförvaltningen. I utbildningsplanen redogörs först det centrala innehållet, vilka kunskapskrav som finns och hur lärare arbetar med elever som inte nått målen. Planen tar upp innehållet i undervisningen för varje årskurs, antal tillfällen och 10

16 när på terminen dessa lektioner med simning och badvett ska ske. Läraren står för de teoretiska delarna och att annan undervisning kan ske genom olika temadagar och friluftsdagar. Utbildningsplanen beskriver också att kostnader av hall och transporter bekostas centralt. I dokumentet går också att utläsa hur organisationen är tänkt och vem som planerar och följer upp undervisningen i olika led, ( ). Metod Detta är en empirisk undersökning som innebär att data samlas in och bearbetas. Därefter analyseras observationer och intervjuer med idrottslärare gällande att hantera nödsituationer vid vatten med hjälp av hjälpredskap under olika årstider. Att använda två verktyg ger en tydligare bild av vad som tas upp i undervisningen och hur idrottslärare arbetar med dessa moment. För att finna rätt struktur på arbetet har stöd sökts i boken Rapporter och Uppsatser (Backman, 2016) samt Metod helt enkelt (Larsson, 2014) samt filmerna Observation som metod och Intervju som metod ( Allt arbete sker under våren Observationer I filmen Observation som metod ( beskrivs metoden observation. Metoden används för att vara i en naturlig omgivning som exempelvis en idrottslektion där elever och lärare är i rörelse. Ostrukturerad observation ger mycket information, hur människor agerar, integrerar och tala med varandra. Nackdelen för den som observerar kan vara att begränsa sig. Intressanta upptäckter i observationen antecknas för att senare renskrivas i ett dokument. Intervjuer Intervjuer med halvstrukturerade frågor kommer att genomföras med idrottslärare kring momenten hantera nödsituationer vid vatten med hjälp av hjälpredskap under olika årstider. Enligt filmen Intervju som metod ( är det viktigt att ha kunskap om hur man intervjuar, vara följsam och visa empati. Genom att intervjua hoppas jag få 11

17 fram tillräckligt med material för att kunna dra eventuella slutsatser. En intervjuguide hjälper till att hålla ordning på frågorna integrerat med ett antal sonderingsfrågor, så kallade följdfrågor. Intervjufrågorna har testats och en provintervju genomförts. Lärarna får information om tidsåtgång och i samråd bokas val av lokalen. Materialet transkriberas för att sedan analyseras, och tolkas. Slutligen presenteras resultatet. Urval Via en maillista (enligt riktlinjerna för information till informanter) tackade tre erfarna lärare i idrott och hälsa ja till att delta. Lärarna arbetar på F-5 och 6-9 skolor i Halmstads kommun. Den första intervjun var tänkt som en pilotintervju och ingen observation genomfördes eftersom tiden för dessa lektioner hade passerat. Innehållet i intervjun kändes relevant och fick ingå i arbetet. Efter ett godkännande av en elev och dess målsman fick jag ta del av den bildserie (bilaga 4) som illustrerar hur en övning gick till vid en lektion i att hantera nödsituationer vid vatten med hjälp av hjälpredskap under olika årstider. Ytterligare två observationer bokades och intervjuerna genomfördes. Materialbearbetning När observationerna och intervjuerna var genomförda bearbetades material genom att anteckningar från observationerna förtydligades. Syftet var att få ett förståeligt material att arbeta med. Intervjuerna lyssnades genom och skrevs ned. Datareduktion gjordes det vill säga att onödig data i intervjuerna togs bort till exempel utfyllnadsord som hm, eh. Det fanns dock luckor i informationen som kunde vara av vikt att få med. Två lärare kontaktades igen via mail och intervjuerna kompletterades. Olika teman visar resultatet för intervjuerna och därefter analyserades observationer samt intervjuer. Likheter och skillnader söktes. Även svar på hur lärarna planerar och genomför sin undervisning i momentet hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap vid olika årstider i förhållande till läroplanen och den tidigare litteratur och forskning samt teori som valts för detta arbete. 12

18 Forskningsetik Arbetet följer forskningsetiken som råder enligt Vetenskapliga rådet och skriften Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2017). Det innebär att vara medveten om hur material behandlas enligt forskningsetiken och värna om de människor som är delaktiga. Jag kommer att handskas varsamt med mitt resultat. De inblandade kommer skyddas genom fingerade namn på personer och skolor så att det inte går att identifiera informanterna. Personerna i projektet kommer att informeras om de etiska förhållanden som råder enligt Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2017) enlig de fyra kraven: Informationskravet - Forskaren ska informera sina deltagare om deras uppgift i projektet och dess villkor. Samtyckekravet - Forskaren ska få deltagarnas samtycke att medverka i undersökningen och de har rätt att bestämma om, hur länge och på vilka villkor de ska delta. Konfidentialitetskravet - Uppgifter om personerna i undersökningen ska ges största möjliga konfident. Nyttjandekravet - uppgifter insamlade om enskilda individer får bara användas i forskningsändamål, (Svenska vetenskapsrådet 2011). Tillförlitlighetsfrågor Jag har i processen för detta arbete försökt eftersträva så att trovärdigheten ska vara hög då jag utgått från en intervjuguide med samma frågor utifrån det syfte som arbetet haft. Sedan har jag bearbetat materialet på ett korrekt sätt där jag varit lyhörd för dess resultat. 13

19 Resultat Genom observationer och intervjuer vill jag försöka förstå hur och varför undervisningen ser ut som den gör i de praktiska situationerna i skolan utifrån kunskapskravet hantera nödsituationer vid vatten med hjälp av hjälpredskap under olika årstider. I resultatet har lärarna fått benämningen; lärare 1, lärare 2 och lärare 3 med syfte att underlätta läsningen. Resultat för observationer Observationerna var båda förlagda till Halmstad Arena bad där vattentemperaturen håller 28 grader och lufttemperaturen ligger runt 29 grader. Lektionerna i åk 5 var planerade av idrottsläraren som inleder med en kort samling där läraren ger information om dagens lektion. Lärare 1 hade med sig 50 elever och lärare 2, 18 elever. Det fanns även likheter i upplägget då båda lärarna använde sig av stationer där eleverna fick träna på olika förmågor. På båda lektionerna fanns det även extra vuxna som höll i någon av stationerna och stöttade eleverna. Lärare 2 lät alla sina elever simma 200 meter varav 50 meter rygg innan man påbörjade stationerna kring livräddning. Lärare 1 hade 200 meter varav 50 meter rygg som en station av fyra. Hos lärare 2 var eleverna 10 min på en station medan hos lärare 1 var eleverna 20 min på vardera stationen då lärare 1 hade en dubbellektion. Båda lektionerna hade simbanor bredvid varandra medan lärare 1 även valde att ha en station vid hoppbassängen där eleverna övade dykning, hoppning från kant, svikt eller hopptorn. Lärare 2 valde att låta eleverna släppa ett föremål från ytan på djupare vatten för att sedan dyka (från ytan) ned på botten och hämta föremålet. Båda lärarna lät eleverna kasta livboj med hansalina samt en övning där eleverna fick simma och rädda en annan elev med livboj och bogsera den räddade intill kanten. Lärare 1 kombinerade den föregående övningen med att eleverna som väntade på sin tur fick öva på stabilt sidoläge, inklusive larmning, på golvet framför banorna. Lärare 1 lät även de elever som ville prova på att hämta docka på botten. Lärare 1 var på land medan lärare 2 var i vattnet. Båda lärarna är nära sina elever och ger feedback på det som utförs korrekt och det som kan göras annorlunda genom att visa, berätta och använda andra elever som exempel. 14

20 Sammanfattning av resultatet av intervjuerna Följande text visar resultatet av de intervjuer som genomfördes och dessa utgick ifrån uppsatsens frågeställningar och syfte. De tre lärarna organiserar och undervisar själv i momentet hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Alla tre lärare har tillgång till badhus eller utomhusbassäng som är tempererad. Två av lärarna promenerar med sina elever till och från badet och en annan lärare möter och släpper elever i samband med lektionen vid badet. Två av lärarna har med sig annan personal som är med och ansvarar för olika stationer på lektionen varav den tredje delvis är ensam men samarbetar med en annan idrottslärare och delvis bedriver vissa lektioner som temadagar som är ämnesövergripande tillsammans med andra lärare. Alla tre lärarna inkluderar på olika sätt, simträning i momentet att hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider och kollar av elevernas kunskaper varje period som de genomför detta moment. Lärarna lånar olika livräddningsutrustning på baden. De genomför undervisningen i olika årskurser (åk 3-åk 9) och lägger upp den på olika sätt och har intensifierat undervisningen under terminen. Två lärare använder bland annat sig av undervisning på utomhusbadet vid terminsstart och terminsslut. En av lärarna har även övningar kring livräddning i havet för åk 7 och för åk 9 i kallt vatten där man även pratar om säkerhet. Alla har en progression i sin undervisning och erbjuder de elever som inte klarar målen mer undervisning. De har alla någon gång på olika sätt eller med olika stor grad använt andra aktörer i undervisningen. Eleverna till dessa lärare får både muntligt och skriftlig feedback på olika sätt, både under och efter lektionen. Alla lärare har hög måluppfyllelse. Simning och livräddning Lärarna inkluderar simträning i momentet att hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. De checkar av elevernas kunskaper i simning varje period. En lärare har mycket simundervisning i åk 3 och eleverna övar tills de lärt sig simma 200 meter, dyka samt djupdykning, samma lärare lär även ut förlänga armen. Två lärare fördelar eleverna i olika grupper under olika träningsdagar utifrån simförmåga. En lärare erbjuder simning efter skoltid för de elever som inte uppnått målen. En lärares elever tränar på att klara av nödsituationer vid vatten från åk 6-9 och 15

21 får 6-8 stycken simträningspass. En annan har fyra tillfällen där kunskaperna i simning stäms av inklusive att hantera nödsituationer vid vatten. Allting vi gör när vi tränar i vatten, vad det gäller vattenvana, simträning, teknikträning, att dykträna att träna med livboj, allting handlar ju om att klara av nödsituationer vid vatten och sedan rädda dig själv (Lärare 1). Lärarna beskriver en progression i sin undervisning där eleverna ex får nya utmaningar som att klädsimma, flyta med väst, simma med boj (inkl. kläder) och islivräddning. Lärarna lägger till fler antal meter och högre krav på olika delar i hur man hanterar nödsituationer. [ ]vi nöjer oss inte med att man ska kunna de grundläggande kraven, att man ska klara sina 150 meter eller 200 meter och vara simkunnig och klara förlängda armen[ ]utan vi vill att de ska komma längre. De ska kunna simma längre sträckor som det heter. Det finns ju med i högre målen och det är dem vi utgår ifrån (lärare 1). Upplägg på lektionerna Två lärare använder stationssystem med övningar som t.ex. med boj, dyk på djupt vatten, bogsera varandra och ta sig upp på isflak med dubbar. En lärare menar att stationsmodellen är bra eftersom simhallen har sina begränsningar till yta och tillgänglighet. En lärare genomför temadagar med livräddning i havet för åk 7 inklusive att rädda någon med boj. För åk 9 är motsvarande övning i kallt vatten och de övar på att ta sig upp med isdubbar. Då har vi ett stationssystem där man går genom olika moment som har med livräddning att göra. Det är bland annat stabilt sidoläge, medvetande kontroll, larma kasta säkerhetslina så att man får träna sig på det. De är också ute i havet och simmar en sträcka i havet, från en brygga till nästa (lärare 1). 16

22 Inlärning Alla tre lärare beskriver syftet med varför de bedriver sin undervisning just som de gör. Det är viktigt för inlärningen att man övar ofta i vatten säger en lärare, en annan menar att eleverna också minns kunskaperna bättre om de får känna på redskapen på riktigt. Det bästa är att man får uppleva det man gör istället för bara höra det teoretiskt. Då tror jag inte det blir lika bra kvalitet på det sedan när man ska göra det i verkligheten[ ] (Lärare 2). På frågan om vilken skillnad det varit om undervisningen varit i kallare vatten som t.ex. i hav eller sjö, svarar en av lärarna att det är inte lika lätt att lära sig om man fryser. En annan lärare menar att det också är bra att öva i skarpt läge även om det är jobbigt, olyckor sker ju i dessa miljöer också. [ ]det väcker ett visst obehag att byta om utomhus, vi har ju tillgång till duschrum och så att eleverna också har möjlighet att ta hand om sig och då tar man bort det här momentet som gör att någon/några vid varje tillfälle funderar om de ska vara med eller inte (Lärare 1). Lärarna beskriver också sina tankar om att ha lektioner utan att ha tillgång till bassäng, sjö eller hav. En lärare berättar att utan vatten blir känslan lite att det inte är på riktigt och ryckt ur sitt sammanhang. En annan lärare förmedlar film via ett webbaserat verktyg och eleverna kan titta hemma och i skolan som en förberedelse till vad de sedan ska öva på i vattnet. Den tredje har en annan tanke: [ ]Man kan exempelvis få in det om man är i Oskarström när man är på isen där. Man kan simulera en sådan situation där man exempelvis lägger ut en rockring och låtsas att det är en vak. Då kan man ligga där också kastar någon ut en livlina och hasar in, man kan ha dubbar för de som vill testa. Det går faktiskt bra att prata om detta alla årstider (Lärare 3). 17

23 Två av lärarna nämner också hjälpen av andra aktörer som har merkunskap i livräddning. Badvakter andra professionella instruktörer från olika instanser som exempelvis brandförsvaret och livräddarna är andra aktörer. Det ger nya röster och uppmärksamhet[ ]att visa vad som finns och hur de jobbar[ ] (Lärare 1). Måluppfyllelse Alla lärare beskriver att måluppfyllelsen är hög. En lärare samarbetar tätt med den andra idrottsläraren på samma skola och vinsten är att eleven ska kunna nå målen oavsett vem de har som lärare. Läraren ser dock att med äldre nyanlända elever som inte kan simma blir svårt att säkerställa simkunnigheten. Av de elever som gått på skolan sedan tre år har jag i stort sett 100 % måluppfyllelse. Förra året släppte jag två som inte nått målen, men de flesta andra elever under åren kan alla simma 200 meter och hantera en nödsituation vid vatten samt kunna bad, båt och isvett. (Lärare 2). 18

24 Analys I detta avsnitt analyseras resultaten för observationerna och intervjuerna utifrån arbetets syfte. Syftet med denna studie var att belysa hur lärare arbetar med att bedriva undervisning i att hantera nödsituationer vid vatten med hjälp av hjälpredskap under olika årstider. Hur lägger idrottslärare upp sin undervisning just som de gör i momentet att hantera nödsituationer vid vatten med hjälp av hjälpredskap under olika årstider? Varför lägger idrottslärare upp sin undervisning just som de gör i momentet att hantera nödsituationer vid vatten med hjälp av hjälpredskap under olika årstider? Sista delen i detta avsnitt kopplas ihop med ramfaktorteorin och street level bureaucrats. Hur ser idrottslärares upplägg ut kring undervisningen i momentet att hantera nödsituationer vid vatten med hjälp av hjälpredskap under olika årstider? De tre intervjuade lärarnas berättelser hade sina likheter och olikheter. Alla arbetade med stationssystem där övningarna inte var i någon speciell ordning. På stationerna övade eleverna ett moment som inte var beroende av att eleverna gjort en sak före en annan för att förstå nästa. Alla lärarna inkluderade på något sätt simträning i momentet att hantera nödsituationer. De två lektioner som observerades bekräftar lärarnas berättelser utifrån att de genomför olika delar i hur eleverna får öva sig på att hantera nödsituationer samt att de använde stationsmodellen. Observationerna visar att lärarna befinner sig vid bassängkanten eller i vattnet hos sina elever, instruerar dem och pratar med dem och ger dem feedback. En lärare använde sig av en av eleverna för att demonstrera en av övningarna som sedan skulle genomföras. Lärarna berättade och observationerna visade att de genomförde bland annat övningar där eleverna fick kasta 19

25 hansalina, simma och rädda med livboj. Även andra livräddande moment som att dyka och hämta föremål och docka på botten, öva stabilt sidoläge och larma genomfördes. Just vid dessa observationstillfällen genomförde inte båda lärarna alla de nämnda övningarna. Enligt intervjuerna fanns en skillnad i undervisningen gällande svårighetsgraden på övningarna, de lärare som undervisade de yngre eleverna hade lättare övningar än läraren som undervisade i de äldre åldrarna. En skillnad som lärarna berättade om var att öva i kallare vatten och i havet, där de äldre eleverna genomförde detta i två olika nivåer, medan de yngre höll sig i tempererat vatten i badhus eller utomhusbassäng. Två av lärarna berättar att de har haft andra instruktörer delaktiga i undervisningen, vilket inte framkom på observationerna. Varför gör lärarnas som de gör? Intervjuerna avspeglar att lärarnas syfte med lektionernas upplägg är lära sina elever så mycket som möjligt, så att flertalet av eleverna klarar målen. Detta är givet då de båda innehållspunkterna är två kunskapskrav i ämnet idrott och hälsa (skolverket 2011) och lärarna berättar att i princip alla deras elever når måluppfyllelsen. I intervjuerna berättar lärarna att de kollar av om eleverna klarar kravet för simning 200 meter varav 50 meter på rygg vilket bekräftas av de två observationer som genomfördes. Lärarna menade att de också får en överblick över vilka elever som inte klarar målen och erbjuder eleverna andra undervisningsgrupper där eleverna får träna mer. Detta gällde även momentet att hantera nödsituationer. Två av lärarna säger att de erbjuder extra undervisning utanför ordinarie skoltid medan en av lärarna erbjuder sina elever att komplettera på skoltid. I de observationer som genomförs visar lärarna att de pratar och informerar och ger feedback till sina elever om hur en övning går till och syftet med det som övas etc. Detta bekräftas i intervjuerna då lärarna menar att de ger feedback till eleverna under lektionerna. Lärarna har lite olika tillvägagångsätt och tankar när det gäller undervisning utan tillgång till vatten, två av lärarna menar att man kan komplettera undervisningen i vatten med exempelvis en förberedande film och en annan att undervisningen kan genomföras på exempelvis is och öva där. Den tredje berättar att undervisningen blir taget ur sitt sammanhang och inte blir autentiskt. Eftersom observationerna genomfördes i badhuset är detta inget som därmed bekräftas. Det 20

26 skiljer sig även på hur lärarna ser på undervisningen i olika tempererat vatten. Två av lärarna menar att det påverkar inlärningen negativt medan den ena av dem säger att det kanske ändå vore bra att prova på då det blir mer verklighetsförankrat. Den tredje menar att det kan vara obehagligt att byta om utomhus men att man måste skapa bra förutsättningar för eleverna så att de deltar i lektionen. Två av lärarna har haft andra instruktörer med i undervisningen och berättar att detta ger merkunskap och andra röster att lyssna på. Den tredje har haft det men organisationsmässigt funderar det inte längre. Observationerna bekräftade inte ovanstående berättelser. Analys kopplat till teori Utifrån ramfaktorteorin där exempelvis faktorer som ekonomi, olika elevgrupper, tillgång till bassäng, andra organisatoriska ramar eller olika resurser (Linde 2006) påverkas också lärarnas lektionsupplägg. Lärarna som intervjuats och observerats har olika förutsättningar som de måste ta hänsyn till i skapandet av sin undervisning. Bland annat nämns det i intervjuerna att tid och ekonomi är ett hinder. Vissa faktorer som närhet till bad och olika resurser kan också vara möjlighet som hjälper dem att planera och genomföra undervisningen. Om man kopplar Lipskys (2010) teori street level bureaucrats, där lärare är gräsrotsbyråkrater till resultatet ovan så arbetar lärarna enligt texten ovan med syftet att knyta samman elevens behov med skolans uppdrag utifrån läroplanen och kursmålen. Som Svensson m.fl. (2008) beskriver visar även intervjuade lärare handlingsfrihet i sitt arbete. De beskriver hur de lagt upp lektionerna, vilket innehåll de har med och observationerna visar hur de genomförs. Målet är att läraren sedan ger bedömningar eller betyg. Lärarna verkar också för att den enskilde elevens behov ska kunna tillgodoses som Svensson m.fl. (2008) understryker och två lärare berättar att de skapar olika grupper efter elevers utveckling. Teorin tar upp att lärarna har i sin profession möjlighet att välja hur denne ska agera och hantera en situation, så länge det sker inom organisationens ramar för uppdraget. Det bekräftas av observationer och intervjuer på så sätt att lärarna agerar ihop med eleverna i en lärsituation på olika sätt. De planerar och genomför undervisningen på olika sätt men når ändå sitt uppdrag att lära ut det som ska läras ut. 21

27 Diskussion Denna del av arbetet börjar med en metoddiskussion där de val av metod som gjorts diskuteras och problematiseras. Sedan följer en resultatdiskussion som diskuterar hur lärarna lägger upp sin undervisning i förhållande till den litteratur som hittats. Metoddiskussion En svaghet i denna uppsats kan vara att lärarna som intervjuats arbetar i olika årskurser (F-5 och 7-9) och att resultaten då inte blir lika jämförbara som det annars varit om alla lärarna arbetat exempelvis emot de äldre åldrarna 7-9 (urval). En annan svaghet är att det gjordes två observationer och inte tre. Vilket gör det blir svårt att veta hur denna arbetar mer än vad som framkommit utifrån lärarens berättelse om hur undervisningen bedrevs. Skolorna arbetade ganska lika och hade ungefär samma förutsättningar när det kom till närhet till badhus/utomhusbad vilket gör det lättare att jämföra utifrån den faktorn. Tack vare att inkludera både åk F-5 och åk 6-9 kan man tänka sig se en progression i undervisningen när skolornas undervisning jämförs. Att genomföra observationer och intervjuer gav en viss bekräftelse på det lärarna berättade om sin undervisning och vice versa. Av den lärare som inte observerades fick jag istället ta del av en bildserie på en undervisningssituation som ändå bekräftar det som läraren beskriver om just den övningen (bilaga 4). Resultatdiskussion Hur lärarna lägger upp sin undervisning jämfört med läroplanen I två av de studier som tidigare presenterats i detta arbete, Kraepelien-Strid (2006), och Wiesner & Rejmans (2014) belyses vikten av kunskap och förståelse med riskerna att vistas kring vatten. Kraepelien-Strid (2006) skriver bland annat att drunkningsolyckor som sker i vårt land inte bara beror på bristande simkunnighet utan även dålig självinsikt och påverkan av alkohol. En drunkningsolycka kan förhindras om en person 22

28 har förmågor som riskbedömning och riskmedvetenhet. Wiesner & Rejmans (2014) skriver att kraven på simkunnighet är högre i sjöar och hav än i en vanlig bassäng som är där man också ofta lärt sig att simma. Vistelser kring och i vatten är inte bara en risk med skador och dödsfall utan simning är också positivt för människors hälsa på olika sätt skriver Wiesner & Rejmans (2014). Observationerna och intervjuerna visade att lärarna att del av Skolverkets (2011) Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa för årskurserna 4 6 och 7 9, i badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Där det bl.a. annat står att eleverna ska få kunskap om önskvärt beteende i förhållande till risker sig när vistas vid vatten inklusive säkerhet vid vatten vintertid. För årskurserna 4 6 inkluderas hjälpredskap det vill säga att förstå den grundläggande principen att alltid använda någon form av hjälpredskap (livboj och livlina) vid nödsituationer. I årskurserna 7 9 handlar det om att i nödsituationer ta hjälp av det som finns till hands, exempelvis en trädgren (hjälpredskap) enligt principen den förlängda armen. Det visar varför lärarnas innehåll skiljde sig åt då det sker en progression i undervisningen. I resultatet och observationerna syns en likhet i hur lärarna arbetar utifrån förhållande till texten ovan då de inkluderar bl.a. hjälpredskap i undervisningen. Dock finns det inga konkreta bevis på progressionen att ta vad som finns till hands som sker i åk 7-9. Lärarna visar i observationerna och berättar i intervjuerna att de förmedlar kunskap till sina elever om önskvärt beteende, i förhållande till risker när lektionerna genomförs på så sätt att de pratar om detta, visar film eller visar och genomför olika moment som behandlar ämnet. Resultaten jämfört med annan forskning I Larsson & Meckbach (2012) är simdidaktiska frågorna centrala och med syftet att generera lektioner utefter elevernas utbildningsplan, förmåga och förutsättningar det vill säga, olika ramfaktorer. Lynch (2012) skriver att det är de yttre faktorerna som begränsar förutsättningarna för undervisningen. Det kan vara avsaknad av simhall inom rimligt avstånd, en sträng budget eller för lite resurser för just dessa lektioner. Det bidrar till att eleverna klarar målen för undervisningen eftersom den formar goda chanser till inlärning. Genom intervjuerna berättar lärarna att i princip alla deras elever når målen. Genom intervjuerna och observationerna kan det då tolkas att lärarna som i 23

29 texten ovan skapar bra förutsättningar för sina elever vilket svarar på frågan varför lärarna gör som de gör. En svag punkt i detta resonemang uppkommer om man ser till Kraepelien-Strids (2006) studie då lärarna skattade sina elevers förmåga att simma som högre än elevernas egen uppskattning. De simdidaktiska frågorna som behandlas utifrån Larsson & Meckbach (2012) ger en förförståelse för hur lärarna kan ha tänkt i sin process kring undervisningen. Även om inte intervjuerna eller observationerna visade alla argument för att lärarna faktiskt arbetar efter dessa frågor kan det tänkas att det finns med i deras professionalitet och ramar utifrån arbetet, om man ser till Lipskys (2010) teori street level bureaucrats. Vilket också svarar på varför lärarna gör som de gör. En didaktisk fråga som Larsson & Meckbach (2012) tagit upp är varför man till exempel ska lära sig det undersökta målet? Att få bättre förutsättningar för att reducera olyckor kring vatten kan vara motivationshöjande till lärande för eleverna. Detta visar sig i intervjuerna eftersom lärarna här berättar att de informerar och för samtal kring varför eleverna ska lära sig detta. Observationerna bekräftar också det då båda lärarna gav exempel och visade en övning med hjälp av en annan elev samtidigt som de förklarade syftet med övningen. Intervjuerna bekräftar att lärarna genomför undervisningen så praktisk som möjligt för att de tror att eleverna lär sig och minns mer på detta sätt. Lärarna måste se till mognad, förkunskaper och bakgrund hos eleverna när läraren planerar övningarna och måste ställa sig frågan vad ska inkluderas. Progressionen måste finnas i valet av övningar där det byggs på övning och kunskap om ex livräddande åtgärder, Larsson & Meckbach (2012). Barndomen är den mest lämpliga tiden för att öva barnen i vad det innebär att vistas i och kring vatten skriver Timothy Joseph Lynch (2012) i artikeln Swimming and water safety: Reaching all children in Australian primary schools. Om man jämför intervjuerna med varandra, så finns det en utveckling från vad lärarna som undervisar de yngre berättar och vad som sker i progression till åk 7-9. Lärarna låter eleverna börja med simträning. Därefter lägger de till övningar med boj, hansalina, tränar i olika temperat vatten, i bassäng och hav, dykning och upptagning av docka etc. 24

30 I tidigare avsnitt menade Larsson & Meckbach (2012) att frågan hur, är viktig för lärarens arbete då läroplanerna saknar noggranna instruktioner och mål för undervisningen. Läraren måste ha insikt över olika modeller som kan användas för att nå ett tillfredställande resultat. Larsson & Meckbach (2012) föreslår att undervisningen kan organiseras i ett stationssystem i en simhall där eleverna får öva att kasta Hansalina, kasta livboj och dyka efter en person etc. Även Sjödin (2008), Nordlund, Rolander, & Larsson (1997) och Larsson & Meckbach (2012) tar alla upp hur man som lärare praktiskt kan planera undervisningen likt övningarna ovan. Här använde de intervjuade lärarna stationsmodellen och tog mer eller mindre hjälp av annan personal för att få undervisningen genomförbar. Alla lärare jobbar nära sina elever och ger dem feedback under eller efter lektionen. Larsson & Meckbach (2012) skriver också om När? eleven är mogen för specifika övningar och simsätt och hur året är upplagt utifrån verksamhetsplanen. Var kan undervisningen bedrivas och när finns simhall tillgänglig? Enligt forskning har landsbygdsskolor och isolerade skolor problem att bedriva simundervisning (Lynch 2012 s 275). Larsson & Meckbach (2012) beskriver att här kan lärarna förbereda eleverna i förväg genom att ha övat andra moment i en annan miljö. Även livräddande åtgärder efter fall överbord från en mindre båt, simning utomhus för att nå ett kyligare vatten än i en bassäng, och isvaksträning och livräddande åtgärder på is kan genomföras Alla tre lärarna som intervjuades genomförde undervisning i livräddande moment varje termin. Någon av dem mer under sensommar och tidig sommar medan två andra spred ut undervisningen lite mer över läsåret. Alla hade tillgång till bad och närheten för dem var inget problem. Dock upplevde två av lärarna tiden att ta sig till och från badet som ett hinder och en menade att det var ont om tider i badhuset. Vem som ska leda simundervisningen är ett viktigt beslut, skolan kan köpa in tjänsten från personal på det närliggande badhuset. Enligt Larsson & Meckbach (2012) är det läraren som har det fulla ansvaret för att målen uppnås. Lynch (2012) menar att läraren har en mer betydande roll för de yngre barnen när det kommer till simkunnighet och förmågor kring säkerhet vid vatten. Forskning visar att de lärare som är mer aktiva och 25