VUXENUTBILDNINGEN KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 Vuxenutbildningen (16) Jim Thorstensson, Rektor Direkttel alt Direktfax E-postadress VUXENUTBILDNINGEN KVALITETSREDOVISNING År 2016 Postadress Telefon Telefax Organisationsnr Postgiro Bankgiro E-post Storgatan 69 A vuxenutbildningen@vux.bromolla.se Bromölla

2 Sida 2 av 16 Innehåll INLEDNING...3 Flexibilitet och anpassningsbarhet... 3 Social och fysisk miljö... 3 Vuxenutbildningens mål... 3 Gemensamt utvecklingsarbete... 3 Vuxenutbildningens värdegrunder... 4 Verksamhetsmålen... 4 VUXENUTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK...4 Det lokala näringslivet... 4 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI)...5 SFI-elevernas språkbakgrund... 6 Utmaningar... 6 Samhällsinformation... 6 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA (SÄRVUX)...7 Sinnesträdgård:... 7 Grundläggande nivå:... 7 Historia:... 7 Geografi:... 7 Matematik:... 8 Nya kurser:... 8 Engelska:... 8 Matematik:... 8 Svenska:... 8 Nya grupper:... 8 Grundläggande nivå, motsvarande träningsnivå:... 8 Individ och samhälle:... 8 Språk och kommunikation:... 9 Natur och miljö:... 9 Övrigt:... 9 GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING...10 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING...11 LÄRCENTRUM...11 UPPDRAGSUTBILDNING...12 INTERKOMMUNALT...12 STUDERANDERÅDET...12 UTVECKLINGSOMRÅDE FÖR VUXENUTBILDNINGEN...12 GRÄNSLÖST...13 Syftet med Gränslöst är: Samverkan SKÅNE NORDOST...14 Samverkan VUXENUTBILDNINGENS VERKSAMHET I NYCKELTAL...15 Personalbemanning Definitioner... 16

3 INLEDNING Sida 3 av 16 Flexibilitet och anpassningsbarhet Utvecklingen av vuxenutbildningen i Bromölla och Sölvesborg har resulterat i att kommuninvånarna fått tillgång till en Vuxenutbildning som är flexibel och som ständigt anpassas efter den studerandes behov och önskemål. Verksamheten har ett uppdrag att hantera människor i omställning. Tillsammans med samhällets andra aktörer skall Vuxenutbildningen hitta de bästa möjliga och mest effektiva lösningarna för att individen skall få den utbildning som krävs för vidare/högre studier eller få anställning alternativt återgå i anställning. Social och fysisk miljö Stora insatser har gjorts och görs för att skapa en Vuxenutbildning som i tilltalande, ändamålsenliga lokaler kan erbjuda en social och fysisk miljö där man som studerande kan tillbringa hela sin arbetsdag om man så önskar. Med resurserna samlade under ett tak har Vuxenutbildningen också fått möjligheter till en mer flexibel organisation, samt en egen personalstyrka som enbart fungerar som vuxenlärare. Genom detta har ökade möjligheter till det vuxenpedagogiska utvecklingsarbetet vuxit fram. Naturliga övergångar och kombinationer av utbildningsmöjligheter har skapats då inte bara den grundläggande- och gymnasiala vuxenutbildningen utan även Undervisning i svenska för invandrare, Särskild undervisning för vuxna, Lärcenter och Uppdragsutbildning ingår som integrerade verksamheter i olika kombinationer. Vuxenutbildningens mål Varje studerande skall erbjudas individuell studievägledning och utifrån kursutbudets möjligheter ställa samman sin egna individuella studieplan. Verksamheten skall sträva efter att anpassa undervisningens arbetsformer efter den studerandes behov av stöd i sitt lärande. Vuxenutbildningen är öppen för alla studerande under hela dagen och erbjuder lokaler för både enskilt studerande och för studerande i grupp samt datorarbetsplatser. Vuxenutbildningen vill att skolan skall vara en samlingspunkt för allt lärande, även för den så viktiga sociala samvaron och tillhörigheten som har stor betydelse för studiernas resultat. Gemensamt utvecklingsarbete Förutsättningarna för att Vuxenutbildningen ska utvecklas är att all personal engagerar sig, samverkar och tar aktiv del och ansvar för utvecklingsarbetet. I de återkommande medarbetarsamtalen ges varje anställd tillfälle att diskutera sin egen kompetensutveckling och arbetssituation. Samtalet ger härigenom också möjlighet till inflytande över arbetssituationen. Vuxenutbildningen strävar efter ett tydligt ledarskap kopplat till tydliga ansvarsområden för alla anställda. Genom enkäter och diskussioner i arbetsgrupper, på konferenser och på studiedagar samt i de ständigt återkommande medarbetarsamtalen har framför allt lärargruppen och de studerande bidragit till utvärderingsarbetet på skolan. Utvärdering har skett kontinuerligt och på olika nivåer. Dels på kursnivå och dels på ett övergripande plan. Utvärderingarna har kopplats till skolans lokala arbetsplan och värdegrunder.

4 Vuxenutbildningens värdegrunder Sida 4 av 16 Verksamheten inom Vuxenutbildningen ska präglas av en öppen dialog och ett demokratiskt förhållningssätt och värna om allas välbefinnande Alla ska känna trygghet på arbetsplatsen Alla (studerande och personal) ska främja jämställdheten mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling Genom de utvärderingar Vuxenutbildningen genomfört bland studerande ges en tydlig signal om att värdegrunderna också är utmärkande för hur man upplever sin arbetsmiljö. I stort sett alla menar att man blir bra eller mycket bra bemött av både övriga studerande och personal. Att någon utsätts för någon form av kränkande behandling sker sällan eller aldrig. De studerande uppger också att de blir respekterade av sina lärare. Verksamhetsmålen All personal har varit aktivt delaktiga i arbetet att ta fram verksamhetens handlingsplaner och måldokument såsom arbetsplaner, krisplan, likabehandlingsplan, värdegrunder med flera. Kompetensutbildning för alla anställda har getts. De olika skolformerna har haft gemensamma kompetensutbildningar med både Gränslöst och Skånenordost. Inom skolformerna har vi också bildat nätverksgrupper. Nätverksgrupperna är bildade inom våra samverkansparter Gränslöst och Skånenordost. All personal har också tillgång till en ABC-pärm på nätet i Vuxenutbildningens hemkatalog, där bl.a. alla aktuella handlingsplaner och måldokument finns tillgängliga och ständigt hålls aktuella. Arbetsgivaren har också uppmuntrat personalens friskvårdsinsatser genom att även bereda möjlighet till ett friskvårdsbidrag. VUXENUTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK Under året 2016 har Vuxenutbildningen arbetat för att ytterligare stärka samverkan med kommunernas arbetsmarknadsenheter, Arbetsförmedlingarnas projekt för arbetslösa ungdomar, Individoch familjeomsorg, Integrationsenheten, Omsorgsverksamheten, Näringslivet med flera. Det kan handla om en kombination av praktik och utbildning eller andra insatser som stärker individen i sin motivation och handlingsberedskap. Vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor ligger nära varandra och bör i framtiden beredas möjlighet till ett närmare samarbete. Under 2016 har detta arbete utmynnat i en jobbmässa för Vuxenutbildningens elever. Jobbmässan utgick från bristyrken i vår region och arbeten som våra elever kan komma i kontakt med. Utställarna var från det lokala näringslivet och ett 10- tal branscher var representerade. Jobbmässan blev en succé och satte många frö hos våra elever. Jobbmässan blev uppmärksammad av dagspressen samt Skolverket som kommer att ha med vår Vuxenutbildning på sin hemsida och broschyr för goda exempel inom detta område. Vi har fördelen att ha integrationsenheten från Bromölla på plats på Vuxenutbildningen, där vi löser många frågor dagligdags. Det lokala näringslivet Under året har Vuxenutbildningen på olika sätt arbetat för att även koppla näringslivet till vår verksamhet. Vuxenutbildningen har fortsatt sin aktiva medverkan i Arbetsmarknadsråden, samt andra grupperingar där företagarna är representerade. Vuxenutbildningen besöker och informerat ute på företag och i kommunernas övriga verksamheter.

5 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI) Sida 5 av 16 Utbildning i svenska för invandrare (SFI) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket. Varje kommun är skyldig att se till att SFI erbjuds de personer som saknar grundläggande kunskaper i det svenska språket. Detta gäller från och med andra halvåret det år de fyller sexton år. Kommunerna är huvudmän för SFI och bestämmer hur utbildningen ska organiseras. Detta gäller t.ex. undervisningsintensiteten och val av utbildningsanordnare. Kommunerna Bromölla och Sölvesborg har gett uppdraget till Sölvesborg-Bromölla Kommunalförbund. Kursplanen för SFI består av tre olika studievägar (1, 2 och 3) om vardera två kurser. Studieväg 1 består av kurs A och B, studieväg 2 består av kurs B och C och studieväg 3 består av kurs C och D. Två av kurserna finns således på två studievägar. Beroende på studieväg kan var och en av dessa kurser, kurs B och C, vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs. Kursmålen är desamma, men kursinnehållet får till stor del olika utformning beroende på elevens kunskaper i svenska vid kursstarten och vald studieväg. Kursplanen är utformad för att bättre kunna möta individer med olika utbildningsbakgrund, förutsättningar och studiemål. I studieväg 1 är målen anpassade till invandrare som är analfabeter eller kortutbildade. Studieväg 2 och 3 har snabbare studietakt och mer avancerade mål. För att alla studerande ska ges bästa möjliga undervisning arbetar vi kontinuerligt för att förbättra och utveckla kartläggningen av elevernas kunskaper och studieframsteg. Alla nyinskrivna kallas till ett särskilt kartläggningsmöte där de får möta en lärare. Denna kartläggning ligger senare till grund för placering i studiegrupp. Kartläggningsarbetet fortsätter sedan kontinuerligt under studietiden. Enligt kursplanen bör SFI för analfabeter kombineras med läs- och skrivinlärning, vilket följer eleven genom hela studietiden. Inom ramen för undervisningen får de studerande också delta i studiebesök och informationsträffar med lokala och nationella föreningar, myndigheter och andra organisationer, som exempelvis Civilförsvaret, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Räddningstjänsten. Dessutom görs besök på bland annat biblioteket, kyrkan och museer, samt studiebesök utanför hemkommunerna när tillfälle och möjlighet finns. Vi har haft temadagar tillsammans med Gruv där elevgrupperna blandades för att få lära känna nya människor, knyta kontakter med andra elever och att få träna på att prata svenska i en annan miljö än klassrummet. Temadagarna har gett många av våra elever nya vänner. I vår ska vi tillsammans med Gruv och gymnasiet genomföra en temadag med fokus på livskvalitet och hälsa. Under 2016 har vi arbetat med och deltagit i en jobbmässa för Vuxenutbildningens elever. Jobbmässan utgick från bristyrken i vår region och arbeten som våra elever kan komma i kontakt med. Utställarna var från det lokala näringslivet och ett 10- tal branscher var representerade. Jobbmässan blev en succé och satte många frö hos våra elever. Användningen av moderna tekniska hjälpmedel, som exempelvis ipads och SMART-tavlor, har fortsatt och utökats succesivt. Detta är också helt i linje med kursplanerna för SFI och är ett fortlöpande arbete. Inom grundläggande vuxenutbildningen finns en påbyggnad till SFI, kursen Svenska som andraspråk. Under året har vi också startat upp en speciell kurs, Spången, som ska vara en brygga mellan SFI och vidare studier på grundläggande vuxenutbildning. Samarbetet mellan personalen på de båda skolformerna har också utökats. SFI-undervisningen bedrivs fem dagar i veckan (15 timmar), antingen förmiddag eller eftermiddag beroende på vilken grupp eleven går i. Vi har även kvällsundervisning en kväll i veckan (3 timmar) för de elever som bl.a. förvärvsarbetar dagtid.

6 2016 var 653 personer antagna på SFI hel eller del av termin.(inkl.avbrott) Sida 6 av 16 Samverkan med Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsenheten, Individ- och familjeomsorgen samt Arbetsmarknads- och integrationsenheten Yrkeskurser/praktik Kontinuerlig undervisning under året (sex veckors sommaruppehåll) Kvällskurs Enskild stödundervisning Personal: 10 lärare SFI-elevernas språkbakgrund Arabiska Polska Somaliska Thai Tigrinja Dari Rumänska Kurdiska, centr. (Irak) Litauiska Ungerska Albanska Engelska Tagalog Turkiska Övriga Antal språk 33 Utmaningar Invandrares kompetenser och kunskaper måste tas till vara Ställer krav på validering, individanpassning av insatser och verksamheter. Kräver en strategisk samverkan på regional/kommunal nivå. Samhällsinformation Ansvaret ligger på Kommunen, enligt lag.

7 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA (Särvux) Sida 7 av 16 Vi på särskild utbildning för vuxna arbetar tematiskt och så ämnesövergripande som möjligt. Ett exempel på detta är vårt När & fjärran och jag i världen projekt som korsar varandra och ligger till hjälp för våra elever att förstå resultaten. Sinnesträdgården är ett annat exempel som genomsyrar alla kurser. Denna arbetsmetod väcker inte bara engagemang och nyfikenhet för våra elever utan sprids utanför vårt klassrum till kollegor och andra elever som bidrar till en positiv bild av skolan. Sinnesträdgård: Under året har vi planerat och genomfört förvandlingen utav en av våra trista innegårdar till att nu vara en blomstrande oas på skolan där alla våra sinnen behagas i form av en sinnesträdgård. Detta projekt är långsiktigt och kommer att pågå under många år. Vi har med små medel och med hjälp av furulundskolans byggprogram gjort odlingslådor, arbetsbänk, handikapps ramp, verktygs bod m.m. Vi har även samarbetat med bryggan i Bromölla för att få hit all matjord. Eleverna har hjälp till med att rita och planera hur dom ville att trädgården skulle se ut, sått frön, planterat plantor, rensat ogräs, bevattning, ja i stort sett varit med och skapat och sköta hela trädgården. Under detta första år har vi satsat på att plantera perenna växter och ätbar flora. Något som är viktigt att poängtera är att den aldrig blir klar utan kommer få nya influenser och skepnader varje säsong. På invigningen av vår trädgård deltog förbunds chef, politiker och media. Vi ser sinnesträdgården som en tillgång för alla elever på skolan. Våra elever har tagit mycket stort ansvar och växt med ansvaret över trädgården. Grundläggande nivå: Historia: Vi har arbetat med våra världsdelar och gjort en fördjupning i ett av Europas länder. Vi har riktat historiekursen mot geografi då vi anser att det finns ett behov att läsa om omvärlden och förstå detta för att sedan jobba oss bakåt i historien igen. Vi kommer att jobba med målet: Eleven kan föra resonemang om människors livsvillkor i skilda tider på skilda platser i världen. Efter att ha arbetat med geografi ett tag upptäckte vi en nyfikenhet och en vilja att läsa mer om världen, därför i samråd med eleverna valde vi att lägga historiekursen vilande och starta upp en Geografikurs. Geografi: I geografin har vi tittat på de mål som ska uppfyllas och därefter använt oss av ett när & fjärran projekt som metod för att lyckas med detta. Vi har arbetat med klimat och vegetationszoner, årstider, väderlek, jordgloben, kontinenterna och världshaven, namn och läge på länder som har betydelse för eleverna, kartan, färger och symboler, sökt information från olika källor, värdera, bearbeta och presentera information. När & fjärran projektet startade med att eleverna själva fick ge förslag på olika länder de vill arbeta med under projektets gång. Därefter fick eleverna söka information via olika källor och göra en egen faktabok om det land man valt att jobba med. Efter att boken var klar tog vi fakta från böckerna och gjorde om den till manus som låg till grund för hur elevernas när & fjärran avsnitt skulle komma att se ut. Eleverna fick sedan söka bilder och videor som användes till avsnitten. Vi vill kunna visualisera för eleverna att man kan besöka sitt land utan att resa dit och det har vi gjort via en green-screen som varit till mycket hjälp. Eleverna har fått en förståelse för hur film och specialeffekter skapas. Efter att allt material var filmat så har eleverna hjälpt till att klippa ihop materialet i professionella redigeringsprogam. Filmen beräknas vara klar våren Vi har även varit på studieresa till Christinehofs slott med geografi och svenska grupperna.

8 Sida 8 av 16 Matematik: Under terminen har vi jobbat nästan uteslutande med månadsbudget, klockan, tabeller och Tvtablåer och almanackan. Vi använder Ipads och smartboarden mycket i matematikundervisningen. Dessa har varit mycket uppskattade av våra elever och ett stort lyft i undervisningen. Vi har fortsatt att arbeta med våra Ipad i matematiken. Vi har jobbat en hel del med vardagsmattematik och pengar. Under året har vi haft som mål att ge eleverna betyg i delkurserna A, C och D. Vi har repeterat och gått igenom de olika delkurserna med hjälp av smartboard, dator, Ipad, räknehäften och olika praktiska experiment. Till avslutningen 2016 fick samtliga elever betyg i matematik. Nya kurser: Vi har startat tre nya kurser. Engelska, svenska och matematik på grundsärnivå. Engelska: Vi har arbetat med hörförståelse, skrivuppgifter och tal. Detta har vi gjort med diverse verktyg som är kopplade till teknik för att få eleven motiverad samt att eleven i fråga är väldigt teknikintresserad. Matematik: I matematiken har vi börjat med arbeta med problemlösning i vardagssituationer, naturliga tal, de fyra räknesätten, almanackan och klockan. Vi har arbetat med de olika målen via klassiska undervisningsmetoder blandat med teknik och praktik. Vi har använt oss av sinnesträdgården för att beräkna och mäta. Svenska: I svenska har vi arbetat med granskning och letande av fakta, läsning, skrivande, muntlig presentation, källkritik, informationssökning och olika texter. Vi har även genomfört ett miniprojekt i form av en dokumentärfilm. Dokumentärfilmen användes som metod för motivation till att kunna nå målen. Teknisk erfarenhet utvecklades via skapandet av filmen. Nya grupper: Med de nystartade grupperna har vi arbetat mycket med värderingsövningar och sammarbetsövningar för att få ett så optimalt klassrumsklimat som möjligt. Detta har tagit stor del av tiden i vissa av grupperna. Resultatet av detta har varit positiva och gett bra resultat. Grundläggande nivå, motsvarande träningsnivå: De kurser som var igång är Individ och samhälle, Språk och kommunikation samt Natur och miljö och orienteringskurs. Individ och samhälle: I individ och samhälle har vi arbetat med omvärlden, värdegrund och demokrati. Vi har haft som mål att vidga elevernas syn på omvärlden och började med att arbeta med platser som betyder mycket för eleven för att sedan vidga perspektivet och tillslut se på hela världen. I elevernas närmiljö gick vi in på säkerhet, hur man ska förhålla sig i trafik och säkerhet i hemmet. Därefter vidgade vi synfältet succesivt och tillslut startade vi ett projekt som vi kallar jag i världen där vi utgått från en film som tar ner hela världen till 100 personer och visar hur världen skulle sett ut då. Detta har varit en mycket bra ingångspunkt för våra elever då världen inte blir för stor

9 Sida 9 av 16 och eleverna har kunnat visualisera orättvisor och andra olikheter. Vi har skapat en modell av vår by på 100 människor och byggt upp världen som den ser ut med världsdelar, fattigdom m.m. Projektets resultat kommer att bli en utställning som samkörs med geografiprojektet. Språk och kommunikation: Denna kurs genomsyrar allt vi jobbar med i skolan. Vi har ändå försökt att medvetet stärka och utveckla elevernas kommunikation. Den del av kursen vi jobbat med har handlat om samspel, att tala och samtala. Vi försöker använda så många kommunikationsredskap vi kan och att anpassa dem efter individen, vi använder tillexempel tecken, pictobilder, bliss och talat språk. Ett stort lyft har varit att vi fått ett antal Ipad att använda i undervisningen. Flera elever har nu även privata Ipad som kommunikations och dokumentationshjälpmedel mellan hem, arbete och skola. Vi har även gjort ett projekt som gått ut på att vidga omvärldsperspektivet. Vi har inte enbart tryckt på kommunikation via prat utan teckenspråk och bliss har varit lika viktigt. Engelska begrepp och informationssökning har också varit en del av undervisningen. Eleverna i denna kurs fick studieintyg vintern 2016 efter avslutad kurs. Natur och miljö: Vi har jobbat med relationer, hälsa, tid som klocka och kalender. Vi har också arbetat med miljö och återvinning, Geometri, volym, vatten, årstider, växter och djur, Denna kurs har också ingått i jag i världen projektet samt har den en stor del i vår sinnesträdgård. Övrigt: Som vanligt försöker vi alltid anknyta vår undervisning till det vardagliga och följer med i det som händer i samhället och använder det i undervisningen. Det kan röra sig om nyhetshändelser, helger och traditioner eller kulturevenemang som finns i vår omgivning. Vi använder oss flitigt av tidningar, film och internet för att konkretisera och upptäcka. IKT, informations och kommunikationsteknik ingår som en naturlig del i undervisningen. Vi har sett flera positiva och nya pedagogiska möjligheter till Ipad i undervisningen, exempelvis filmning och klippning. Detta har tagits emot väldigt positivt av eleverna. Vi har även arbetat med olika yrken och arbetsmarknaden inför skolans jobbmässa.

10 GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Sida 10 av 16 Grundläggande Vuxenutbildning (nedan kallat GRUV) har kontinuerlig intagning, vilket kan gynna eleverna då de inte behöver vänta in ett visst datum utan kan starta med sina studier direkt när de önskar. Arbetssättet kräver stor planering och flexibilitet från läraren i kursen eftersom det blir många som kommer in mitt i olika arbetsområden. Under året 2016 var kursutbudet engelska, matematik, svenska, svenska som andra språk, extrasvenska, samhällskunskap och datorkunskap. Dessutom fanns det möjlighet, vid ett tillräckligt antal sökande, att studera biologi, kemi, fysik, historia geografi samt hem- och konsumentkunskap. För att hamna på rätt nivå har alla elever börjat i orienteringskurser i de olika ämnena. Därefter placerades de i ordinarie kurs, som ges i olika steg beroende på förkunskaper och där betyg sätts efter avslutad kurs. De som endast gått orienteringskurser har fått ett intyg på kursinnehåll samt omdöme på avklarade moment. En del elever som studerar på gymnasiet, Lärcenter och till viss del även Utbildning i svenska för invandrare (SFI) vänder sig till arbetslaget på GRUV för att få stöd och teknisk support. Under vt- 16 kunde SFI-elever studera GRUV-kurs på förmiddagarna. Det var dock för stora skillnader på de elever som gått klart SFI och de som inte hade det, så under ht- 16 startade i stället Spången. Spången fungerar som en brygga mellan SFI och GRUV, där man läser samhällskunskap, matte, datorkunskap, studieteknik och svenska. Detta rimmar helt med Skolförordningens riktlinjer och under läsåret har några elever använt sig av denna möjlighet. Under 2016 har vi arbetat med och deltagit i en jobbmässa för Vuxenutbildningens elever. Jobbmässan utgick från bristyrken i vår region och arbeten som våra elever kan komma i kontakt med. Utställarna var från det lokala näringslivet och ett 10- tal branscher var representerade. Jobbmässan blev en succé och satte många frö hos våra elever. Vi har också haft en gemensam mattedag tillsammans med sfi. Eleverna var under dagen indelade i blandade grupper och fick på olika stationer, både inomhus och utomhus, lösa matematiska problem tillsammans. Vinsterna med dagen var många, bl.a. att eleverna i de olika skolformerna umgicks och träffade varandras lärare vilket kan leda till en större öppenhet på skolan, att sfi-eleverna fick en liten inblick i vad matematik på grundläggande kan innebära och att svenska språket användes i ett naturligt sammanhang för att lösa ett gemensamt problem. Dagen var mycket uppskattad av både elever och lärare och vi planerar att ha en gemensam temadag även denna termin. Antalet studerande på GRUV ökade markant under Det har varit en tillströmning av elever med invandrarbakgrund och vi har fått personalförstärkning. Personalen har sett ett ökat behov av specialpedagogiska insatser. Vi har haft en del elever med individuellt anpassad studiegång. Detta kan bero på att eleven har arbetat, att man har haft ringa förkunskaper eller att eleven inte klarat av att börja i ordinarie kurser av psykosociala skäl. Vår arbetsmodell har gett utrymme för att tillgodose dessa elevers önskemål. Vi har haft ett samarbete med arbetsförmedlingen, främst kring elever med etableringsbidrag. Samarbetet inom Gränslöst och Skåne-Nordost har fortgått under 2016, ett samarbete som främst handlar om att ha ett erfarenhetsutbyte och likvärdig tolkning av riktlinjer från staten. Under 2016 har det främst handlat om de nya kursplanerna. Vi har gjort studiebesök i andra kommuner. Målsättningen och ledstjärnan på GRUV är att varje studerande hos oss ska få bättre förutsättningar för vidare studier eller arbetsliv, oavsett vägval. Vi har fått många nya i personalen på GRUV under året och vi har fått arbeta med ett flexibelt och lösningsfokuserat tänkande. Vi har haft en vilja till kollegialt lärande, ett arbete som fortgår i det lilla.

11 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING Sida 11 av 16 Under året hade vi nöjet att skriva ut 16 slutbetyg. Verksamhetens utbud/kursorganisation är olika år från år, men med ett visst basutbud. Basutbudet består av de mest vanliga behörighetsgivande kurserna, behörighetsgivande för fortsatta studier t.ex Matematik, Svenska och Engelska. Organisationen har antagning två gånger per år, en till våren och en till hösten. En del av kurserna i vår organisation går som flexundervisning, vilket är en blandning av distans och vanlig undervisning. Lärare och elev/er kommer överens om upplägget på kursen. Vi har också möjlighet att låta elever läsa kurser via våra samverkanskommuner samt på distans via NTI eller Hermods. Under året har Yrkesvux och Lärlingsutbildning för vuxna fortsatt. Inom Yrkesvux och Lärlingsutbildning för vuxna har vi samverkat med Gränslöst och Skåne Nordost. Det har gjort att ett 100- tal elever har kunnat få påbörja eller slutfört en yrkesutbildning antingen hos oss eller hos externa utbildare. Största delen av Yrkesvux har varit inom Vård- och omsorgssektorn. LÄRCENTRUM Den allt högre utvecklingstakten i samhället idag innebär att människor i allt större utsträckning är i behov av ett livslångt lärande. Arbetsmarknaden kräver ofta att kompetens utvecklas och kontinuerligt uppdateras för att individen ska hålla sig konkurrenskraftig. Bromölla kommun ligger något under riksgenomsnittet vad gäller antal invånare med eftergymnasiala utbildningar (källa Statistiska centralbyrån). Det aktualiserar behovet av ökade möjligheter för kommuninnevånarna till studier och kompetensutveckling. För att skapa nya möjligheter att studera flexibelt på hemmaplan finns Bromölla Lärcentrum. Lärcentrum drivs som på uppdrag av Bromölla kommun och har sin verksamhet förlagd till Vuxenutbildningens lokaler (Tunnbyskolan). På Lärcentrum kan alla som studerar eftergymnasialt på t ex högskola/universitet, YH-utbildning, folkhögskola eller distanskurser inom Vuxenutbildningen, få tillgångar till teknik och vägledning för att lyckas i sina studier. Bromölla Lärcentrum arbetar kontinuerligt för att öka tillgängligheten för de studerande och erbjuda all den hjälp som behövs för att underlätta studietiden. Modern teknik finns att tillgå, liksom studieoch yrkesvägledare. Organisationen präglas av individanpassning och flexibilitet. Lärcentrum har ett 10-tal inskrivna elever som följer distansutbildning på annan ort. Vi tar också emot studerande för distansexamina. Under 2016 har 26 studerande distanstenterat. Tentamina har skett både genom traditionell salsskrivning och via digitala medier. Lärcentrum fungerar även som resurs för Vuxenutbildningens elever. Genom detta avdramatiseras ingången till eftergymnasiala studier, samt skapas möjligheter för dem som har arbete, är geografiskt bundna eller på annat sätt kanske aldrig skulle studerat vidare. För den studerande innebär denna satsning att man vid Vuxenutbildningen nu kan läsa hela vägen från grundläggande utbildning till högskolestudier. Genom placeringen på Vuxenutbildningen, får verksamheten ett naturligt samspel mellan de olika skolformerna vilket också ska motivera fler gymnasiestuderande att gå vidare till med eftergymnasiala studier. Lärcentrum Bromölla är med i samarbetet Skåne Nordost (SNO), där fem kommuner i nordöstra Skåne samverkar för att stödja regionens utveckling och hitta samarbetsmöjligheter bl.a. för kommunernas Lärcentrum. Under 2016 har Lärcentrumgruppen (SNO) arbetat aktivt med att sprida information om Lärcentrum och de möjligheter Lärcentrum erbjuder den studerande. Lärcentrumgruppen har också arbetat för att skapa kontakt och dialog med lärosäten för högre studier. Lärcentrum Bromölla är medlem i den nationella organisationen Nitus (Nätverket för kommunala lärcentra) som arbetar för utveckling, samverkan och kommunikation mellan landets drygt 90 kommuner med lärcentrum. Under året har vi deltagit i utvecklingsseminarier och konferenser i Nitus regi. Vi har under året medverkat i två jobbmässor i Bromölla samt Högskoledagen för gymnasieelever på Furulundskolan, Sölvesborg för att informera om lärcentrum. Bromölla Lärcentrum har ett kon-

12 Sida 12 av 16 tinuerligt samarbete med aktörer inom arbetsförmedling, universitet och högskolor och vuxenutbildningen. Under 2016 hade Bromölla kommun runt 90 studerande som var antagna till enstaka kurser vid högskola och universitet runt om i Sverige. Genom lärcentergruppen (SNO) har information skickat till samtliga antagna som studerar på någon utbildning vid högskola/universitet. Bromölla Lärcentrum har även gjort direktutskick till studerande inskrivna för studier på annan ort. UPPDRAGSUTBILDNING Uppdragsutbildning är en ren affärsmässig verksamhet. Uppdragsutbildningar som vi genomfört är bl.a. Hett arbete till näringslivet samt i samverkan med gymnasiet till elever på yrkesprogram med behov av Hett arbete. Inom Vuxenutbildningen har vi personal som får utbilda och certifiera inom Hett arbete, samt en utbildad instruktör som får certifiera truckort. INTERKOMMUNALT Vi har under året skickat elever till utbildningar i andra kommuner, inom kurser som inte vi själva kan tillgodose. Vi har dessutom skickat elever till yrkesutbildningar inom framförallt Vård och omsorg. Merparten av dessa elever är inom Yrkesvux och finansieras genom specialdestinerat statsbidrag. STUDERANDERÅDET Studeranderådet består av rektor, sekreterare, elevombud från Särskild utbildning för vuxna, Grundvux, Gymnasievux och Utbildning i svenska för invandrare. Studeranderådet har haft möten under året och varit delaktiga i bland annat arbetsmiljön på skolan. Inflytandet från studeranderådet märks bl.a. cykelställ, vattenautomat, utebelysning, inskaffandet av lättlästa böcker, lexikon samt utbudet i cafeterian. UTVECKLINGSOMRÅDE FÖR VUXENUTBILDNINGEN Vi ger inte upp utvecklingsarbetet att försöka höja de nationella målen/nyckeltalen. Förordning för Vuxenutbildning ställer krav på organisationen, så att eleverna kan studera under hela året på heltid, utan några uppehåll.

13 GRÄNSLÖST Sida 13 av 16 GRÄNSLÖS SAMVERKAN Syftet med Gränslöst är: Att skapa nätverk och en utbildningsplattform där skolledare, lärare, administratörer, studieoch yrkesvägledare och IT-handledare/tekniker från samverkande kommuner deltar för att utveckla verksamheten inom vuxenutbildningen Att det finns kompetens för att bedriva kurser genom flexibelt lärande i varje kommun Att det flexibla lärandet ska vara kommunöverskridande så att det inte spelar någon roll i vilken kommun deltagaren bor eller vilken kommun som bedriver kursen Att de inblandade medarbetarna får nödvändig kompetensutveckling för undervisning och handledning vid kurser som bedrivs enligt flexibelt lärande Att varje kommun utvecklar en organisation som underlättar en regional samverkan vad gäller administration, information och kursutbud Att stimulera så att nya grupper söker sig till vuxenutbildningen Samverkan Under året har arbetet med samverkan av studier fortgått mellan regionens kommuner. Gränslöst har sedan tidigare bildat nätverk för Studie- och yrkesvägledare, handläggare, lärare samt rektorer. Vi har gjort gemensam ansökan för Yrkesvux, Komvux, Trainee och Lärlingsutbildning för vuxna.

14 SKÅNE NORDOST Sida 14 av 16 Samverkan Inom Skåne Nordost fortskrider samverkan kring regionens Lärcentrum både när det gäller högskolestudier och gymnasiala studier. En gemensam ramhandbok har arbetats fram tillsammans med Högskolan Kristianstad. Ramhandboken är ett levande dokument som reglerar högskolans och Lärcentrums ansvarsområden gentemot de studerande. Den regionala samverkan kring distansutbildningar som sker redan nu kommer att fortsätta förstärkas och implementeras hos de olika vuxenutbildningarna i regionen (Gränslöst och Skåne Nordost). Skåne Nordost har sedan tidigare bildat nätverk för Studie- och yrkesvägledare, handläggare, lärare samt rektorer. Vi har gjort gemensam ansökan för Yrkesvux och Komvux.

15 VUXENUTBILDNINGENS VERKSAMHET I NYCKELTAL Sida 15 av 16 Exklusive interkommunala elever t.ex. Yrkesvux. Antal antagna elever på gymnasiala kurser under året: Bromölla Vt Sölvesborg Vt Bromölla Ht Sölvesborg Ht Antal Avbrott under året: Vt ,31 Ht ,12 0,22 Måluppfyllelse under året: Vt ,69 Ht ,67 0,68 Antal antagna elever på grundläggande vux under året: Bromölla Vt Sölvesborg Vt Bromölla Ht Sölvesborg Ht Antal avbrott under året: Vt ,11 Ht ,17 0,14 Måluppfyllelse under året: Vt ,0 Ht ,0 1,0

16 Antal antagna elever på Utbildning i svenska för invandrare under året: Bromölla Vt Sölvesborg Vt Sida 16 av 16 Bromölla Ht Sölvesborg Ht Antal avbrott under året: Vt Ht Måluppfyllelse under året: Vt ,0 Ht ,0 1,0 Antal antagna elever på Särskild utbildning för vuxna under året: Bromölla Vt Sölvesborg Vt Bromölla Ht Sölvesborg Ht Antal avbrott under året: Vt Ht Personalbemanning Personal Administration Pedagogisk personal Antal heltidstjänster Definitioner Dessa definitioner är viktiga att ha i åtanke, när man läser avbrottsstatistiken för de olika skolformerna. Antagen elev = Innebär att eleven någon gång under terminen/året varit registrerad hos oss. Eleven kan vara registrerad både vår- och hösttermin och på så sätt räknas in i antalet elever under både vår- respektive hösttermin. Vi räknar inte personer/namn utan bara antalet som är registrerade, inte heller hur mycket man läser. Gör eleven avbrott i någon kurs, så är eleven ändå med i antalet antagna(om eleven har fler kurser) men finns sedan med i avbrottsstatistiken som redovisas, för den kurs eleven gjort avbrott i. Registrerad elev = Innebär att man sökt kurs/utbildning hos oss och blivit registrerad som sökande. Innebär inte med automatik att man börjat kurs/utbildning. På detta sätt räknas elev som inte kommer till upprop/tackar nej, som ett avbrott i statistiken. Avbrott = Kursavbrott, alltså avbrott på enskild kurs som elev läser. För att få ett nyckeltal/procent på avbrott, så tar vi summan av alla kurser vi startat och dela det med antal kursavbrott. På så sätt får vi fram ett nyckeltal/procent för avhopp.