Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Långfors kraftverk Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken

2 Administrativa uppgifter Sökande: Jämtkraft AB Organisationsnummer: Kontaktperson: Ulf Larsson Adress: Box 394, Östersund Telefon: E-post: Berörda fastigheter: Österulvsås 3:5 (Jämtkraft AB), Holmsjö 1:30 (Persson Invest Skog AB) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Jämtlands län Prövningsmyndighet: Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt Miljökonsekvensbeskrivningen upprättades av Sweco. Medverkade gjorde Malin Bernhardsson, Maria Ed och Håkan Lindroth.

3 Inledning 4 Jämtkraft renoverar Långfors kraftverk 4 Samråd 4 Långforsens kraftstation 5 Alternativutredning 8 Huvudalternativ 8 Alternativ med utökad utbyggnad 10 Nollalternativ 10 Områdesbestämmelser 11 Kommunal planering 11 Riksintressen och andra områdesskydd 11 Områdets förutsättningar 13 Hydrologiska förhållanden 13 Strömvattenekologi 14 Naturmiljön kring Långforsen 15 Kulturmiljö 15 Turism och friluftsliv 17 Hälsa och boendemiljö 17 Miljöpåverkan 18 Påverkan på vattenmiljön 18 Påverkan på kulturmiljön 19 Påverkan på rennäring 19 Påverkan på friluftsliv i området 19 Hushållning med naturresurser 20 Överensstämmelse med översiktsplan 20 Hantering av material och resurser 20 Kostnad/nyttoanalys 20 Överenstämmelse med hushållningsbestämmelser 20 Miljökvalitetsnormer 20 Riksintresse/Natura Dammsäkerhet 22 Kontroll av verksamheten 22 Kontroll under byggskedet 22 Uppföljning av verksamheten 22 Referenser och källor 23 Bilagor 1. Samrådsredogörelse 2. PM Långfors krv- Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan på strömvattenekologin vid ombyggnation av kraftverket. 3. PM Långfors Kraftverk - Förslag på anläggande av omlöp

4 Inledning Jämtkraft renoverar Långfors kraftverk Långfors kraftverk är beläget längs med Långan i Krokoms kommun, cirka 7 km nedströms Landösjön. Den befintliga kraftstationen uppfördes 1918 av Långfors Kraftaktiebolag men idag ägs kraftverket av Jämtkraft AB (Jämtkraft). Stationen är gammal och det har under lång tid stått klart att något genomgripande måste göras åt stationen, därför har inte mer än nödvändigt underhåll gjorts under tiden Jämtkraft har utrett långsiktiga åtgärder. Anläggningen är därför omodern och sliten och såväl byggnadskonstruktioner som mekanisk och elektrisk utrustning kräver renovering. Jämtkraft har nu beslutat att renovera Långfors kraftverk inom ramen för befintligt tillstånd. Verksamheter i vatten (vattenverksamhet som är den juridiska termen) omfattas av miljöbalkens (MB) 11 kapitel. Där framgår att verksamhetsutövaren är skyldig att söka tillstånd för sin verksamhet. Tillståndsansökan prövas av Mark- och miljödomstolen (MMD) vid Östersunds tingsrätt. Den här miljökonsekvensbeskrivningen utgör en del av Jämtkrafts tillståndsansökan. Till tillståndsansökan hör även en teknisk beskrivning med ritningar och mer ingående beskrivning av de planerade åtgärderna. Gy 340 så n Gravbränna Landön n så Gy Rödönsbodarna LarsErsbodarna Långfors Lundsjön Långfors Kraftverk Kraftverk Långforsen Medflon Storbränna Krogen Mässelströmmen Prästbodarna Bygget Nybodarna Lundsjön Sjöarbodarna Lägdbodarna Malmflobodarna Korpralsbodarna Österlångan Lakabäckbodarna Frisktorpet Svedbodarna Aspnäset Petterbodarna Krokbodarna Storåsen Mångbodarna Kälabodarna Boggloken Jobodarna Sandmyren 384 VästerSunden Landvågen Baggröven Näversjön Ringstabodarna Kallkällan BölesKilen 286 bodarna Bengtstugan Näversjöberg Öster-Näversjön Ottersgård Gammalbod296 Rensbodarna vallen Husås Näldbodarna Näverbron Prisgård GammalRishugget Kallsta bodarna Pebodarna Ringsta Hårkan Kälom Böle Munkflohögen 420 Fältbygget Österulvsås Brännan Knutbränna Krogbodarna Amerika Töjsan Tegelbruket Björnören Prisgårdsbodarna Töjsan Bredbyn Björnhyttan 411 Öster-Lundsjöbodarna 465 Renflobodarna 375 Långan Norderåsen Nygård Högen Berget Lå ng an Nordannälden 302 Gärde Nybo Smedsåsen Väster-Kälen Näskott Kingsta E14 Kälen Krokom Hissmofors Kälabacken Lägden Bjärte Tullus Backen Aspåsnäset Tand 274 Böle Nyland Sandnäset Vejmon Mjäla Ösa Trusta Rödön By Täng Vike Silje Sundslägden Birka Rösta Åssjön Lindtorpet 293 Verkön Norderön Andersön Trusta Ståltorpet Måls a Lövtorpet Byn Rotudden Valla Halåsen 251 Hökbäck Hölje 461 Grantorp Böle Åsmundgården Mo Bye Kännåsen Hållskaven FågelSem skyddsomr. Odenslund Skjutfält 45 Bild 1. Långfors kraftverk ligger i Krokoms kommun i nordvästra delen av Jämtlands län. Lantmäteriet. 305 Gullbacken 405 Lungre Bringåsen 87 Rannåsen Furulund 445 Gräfsåsen Östersund E14 Sjörbodarna Kyrkås Gällsjön Mil.övn.omr. Torråsen Odensala Knytta Sjöbacken Mosjön Sjör Kläppe Mil.övn.omr. Härke Böle 338 Lit S Söre Önsjön Ås Lugnvik Västbyn Frösöns flygplats Skjutområde Mil. Bynäsetövn.omr. Frösön 466 Frösö 355 Kläppe Kallkas Norrgård Brevåg Indalsälven Åskott Backen Dille Häste Storsjön Granbo Rapptorpen Boda Klösta Litsnäset Gästgivarbodarna 389 Klöstabodarna Patronbodarna Högen Högfors Näslundsbodarna Olanderbodarna Nyvik Dvärsätt Häggenås Gällsåberget Lägdbodarna Kattstrupeforsen Säter Grötom Häggenås Korstabodarna Per-Olsbodarna Ö Nygården Aspås Perstorp Huse Byom Backen Byflon 339 Böle Näldön 337 Sågbodarna Nävra n Frankbodarna 340 Näldsjön Palatset 407 Opesjön 385 Optandsvallen Samråd I tillståndsprocessen för vattenverksamhet samråder sökanden med berörda parter. Syftet med samrådet är att samtliga som kan tänkas bli berörda av projektet ska ha fått information och tillfälle att lämna synpunkter. Det är också ett tillfälle för verksamhetsutövaren att samla in information inför sin tillståndsansökan. Jämtkraft samrådde inledningsvis med de som kan tänkas beröras av åtgärderna i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Samrådsmöten hölls med fiskevårdsområdesförening, markägare, Krokoms kommun, länsstyrelsen och berörd allmänhet. Skriftliga samråd fördes med Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet och Jovnevaerie sameby (telefonkontakt). Efter påtalan från länsstyrelsen inbjöds även Sametinget, Naturskyddsföreningen och Älvräddarna till samråd. Jämtkraft valde att utöver dessa instanser även samråda med Svensk Energi. Protokoll från möten och inkomna synpunkter från samråden finns redovisade i en samrådsredogörelse, se bilaga 1 till miljökonsekvensbeskrivningen. 4

5 Långforsens kraftstation Dagens anläggning Stationen är uppförd efter tillstånd av Undersåkers och Offerdals tingslags häradsrätt i utslag den 7 augusti 1918 men har under åren reparerats, förstärkts och underhållits. Stationen nyttjar en fallhöjd på 6 m och är utrustad med två francisturbiner med en sammanlagd effekt av 360 kw. Utbyggnadsvattenföringen är 8 m 3 /s (maximal slukförmåga i stationen är 10 m 3 ) och normalårsproduktionen uppgår till cirka 2 GWh. Anläggningen består i huvudsak av: En cirka 80 m lång överfallsdamm över Långan strax uppströms Gysåns tillflöde. En cirka 65 m lång stenkista som följer den högra stranden uppströms kraftstationen. En cirka 40 m lång kröndamm (betong- och stenkista) på vänster sida om kraftverksintaget som styr vattnet in i kraftstationen. En maskinstation bestående av en intagsdel och en stationsbyggnad. En cirka 150 m lång rak utloppskanal. Bild 2. Långfors kraftverk där överfallsdammen syns närmast i bilden, stenkistan till höger och själva statoinshuset längst bak i bilden. Utloppskanalen döljs av träden i bakre delen av bilden. Stationens historik Långfors kraftaktiebolag bildades i maj 1917 av boende från närliggande byar. Med en francisturbin kunde kraftverket leverera el till de första 225 abonnenterna från 1 september Intresset för att få elström var dock stort i bygden och redan 1925 byggdes kraftverket ut med ännu en turbin och generator. Energibehovet ökade ständigt, men inför alternativet att bygga ut stationen gjordes på 1940-talet en besiktning där Svenska Kraftkontoret menade att det bästa vore att riva ut anläggningen och ersätta den med ett nytt kraftverk och ny damm. Detta hade dock inte bolaget medel för och inte heller aktieägarna som bestod av 345 personer från 28 olika byar. År 1951 hade Hissmofors AB blivit majoritetsägare i Långfors och produktionen hade kommit upp i 2,2 GWh övertog Östersunds Elektriska kraftdistributionsdelen i Hissmofors AB. 5

6 Under andra halvan av 1970-talet ansökte Stensjöns Kraft AB om tillstånd att bygga ut hela fallhöjden mellan Landösjön och Indalsälven - förutsättningen var då att Långfors-stationen skulle rivas. Vattendomstolen sa ja men ett knappt år senare sa regeringen nej. Under slutet av 1980-talet utredde Jämtkraft förutsättningarna för en ombyggnad och ansökte under 1990-talet om tillstånd att bygga ut stationen. Nedan redovisas händelser och åtgärder vid Långfors kraftverk sedan anläggningen Kraftverket uppförs av ett bolag som bildats av bybor i Offerdal 1925 Kraftverket byggdes ut med ytterligare en turbin och en generator 1948 Det fasta skibordet på höjden i dammens vänstra del uppförs 1951 Hissmofors AB blir majoritetsägare 1982 Ny kontrollutrustning installeras 1982 Reparation av intagsluckor och gåtar av trä 1986 Förstärkning av överfallsdamm, gjutning av betongstöd 1990 Jämtkraft anmäler till Vattendomstolen sin avsikt att ansöka om tillstånd att bygga om och effektivisera kraftstationen i Långfors Ansökan om tillstånd för ombyggnad sänds till Vattendomstolen Regeringen meddelar Vattendomstolen att den förbehåller sig rätten av pröva ärendet. I slutet av året går Vattendomstolens yttrande till Regeringen 1994 Utökad miljökonsekvensbeskrivning, MKB, krävs och ärendet återsänds till Vattendomstolen Ny MKB genomförs och sänds till Vattendomstolen. Vattendomstolen tillåter enhälligt ombyggnaden Regeringen ger tillstånd till ombyggnaden eftersom den inte bedöms medföra mer än obetydlig miljöpåverkan Regeringsrätten besöker Långfors januari: Regeringsrätten meddelar att vattenföretaget kommer att medföra mer än en obetydlig miljöpåverkan och att Regeringens beslut att tillåta ombyggnaden alltså inte är lagligen grundat och därför ska upphävas Regeringen säger nej till ombyggnaden, med hänvisning till regeringsrättens dom Överfallsdammen repareras på grund av skador med nytt stenmaterial Sönderruttnad träskräm vid intagskanal ersätts med Larsenspont 2010 Tillfällig fångdamm uppförs efter att skada på anläggningen konstaterats. Gällande tillstånd Jämtkraft AB:s tillstånd till kraftproduktion i Långforsen meddelades i ett utslag av Undersåkers och Offerdals tingslags häradsrätt den 7 augusti Anläggningen som ansökts och erhållit tillstånd består av:...elektrisk kraftstation vid Långforsen i Offerdals socken, samt för sådant ändamål komma att i vattenfallet och dess strandområden företaga erforderliga byggnader och dämning för tillgodogörandet av behövlig vattenkraft, Av rättens protokoll med bifogade ritningar och yttrande av den sakkunnige framgår också att tillståndet omfattar dämningsrätt till 1,5 m. över turbinaxeln och att en järndubb inhuggits i intagets högra betongpelare strax under ifrågavarande höjd. Denna dubb markerar den höjd till vilken undervattensdammen fick uppföras. Dammen beskrevs i ritningar upprättade av rättens sakkunnige. Även utloppskanalen finns beskriven. Tillståndet anger inga bestämmelser för intag eller tappning. 6

7 Tre parallella tillståndsansökningar Jämtkraft driver med den aktuella tillståndsansökan tre separata processer kring Långfors kraftverk: 1. Åtgärder för dammskada (tillståndsansökan i efterhand för akutåtgärd) Dammskadan upptäcktes den 27 april 2010 och Jämtkraft beslutade att uppföra en fångdamm för att skadan inte skulle förvärras vilket kunde ha resulterat i att stationsbyggnaden fylldes med vatten. Fångdammen (i form av en stålspont) sattes på plats, intaget tömdes på vatten och stationen var därmed säkrad. Jämtkraft ansökte kort därefter (i enlighet med MB 11 kap 16 ) tillstånd för anläggning och borttagning av den provisoriska fångdammen. Se MMD Mål Reparation av intagsdamm Efter att fångdammen anlagts och situationen inte längre var akut tog Jämtkraft fram en lösning på hur dammskadan mer långsiktigt kan repareras. Förslaget innebär i korthet att en ny jorddamm anläggs på kraftstationens högra sida samt att ett nytt intag uppförs för en långsiktigt hållbar anläggning. Dessa åtgärder behöver vidtas innan den provisoriska fångdammen kan avlägsnas. Jämtkraft upprättade en separat tillståndsansökan för dessa åtgärder då de inte kunde räknas som akutåtgärder då stationen nu var skyddad av fångdammen. Se MMD Mål , angående renovering av intagsdel/vingmur och anläggande av ny jorddamm. 3. Renovering av station (aktuell ansökan) I den aktuella ansökan som den här miljökonsekvensbeskrivningen är en del av ansöker Jämtkraft om renovering av kraftstationen och att anlägga en faunapassage och fiskavledare för ökad miljöhänsyn. Tillståndsansökningarna för 1) akutåtgärder för dammskada samt 2) reparation av intagsdamm lämnades in till Mark- och miljödomstolen samtidigt. Anledningen till att ärendet delats upp i två ansökningar är följande: Ena ansökningen (mål nr ) behandlar en akutåtgärd (uppförande och borttagande av fångdamm), tillstånd för detta ska skyndsamt skickas in i efterhand. I och med att fångdammen upprättats och intaget tömts på vatten är situation inte längre av akut karaktär, stationen är säkrad. Jämtkraft anser därför att ytterligare åtgärder (anläggande av jorddammen och intag) hanteras i ett normalt tillståndsförfarande med tillhörande samrådsprocess (mål nr ). När dessa åtgärder är utförda kan fångdammen tas bort (mål nr ). Med den aktuella ansökan avser Jämtkraft att renovera stationen och utföra miljöförbättrande åtgärder. Att ta fram underlag och utföra samråd för detta är mer omfattande och tar längre tid. Därför sker denna ansökan separat. Syftet med samtliga åtgärder är att Jämtkraft ska kunna fortsätta bedriva den verksamhet de har tillstånd till på ett långsiktigt hållbart sätt. Bild 3. Den gamla stationsbyggnaden är i behov av renovering. 7

8 Alternativutredning En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt miljöbalken innehålla en redovisning av alternativa platser för verksamheten, om sådana är möjliga. Den ska också redovisa alternativa utformningar tillsammans med motiven till varför ett visst alternativ har valts. Det ska också finnas en beskrivning av konsekvenserna av att den sökta verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet är alltså inte en beskrivning av dagslägets förhållanden, utan en utveckling med de förändringar som är tänkbara även utan den verksamhet eller åtgärd som ansökan gäller. Huvudalternativ Planerade åtgärder Ny kraftstation: Jämtkraft planerar att ge stationen en genomgående renovering med ny turbin, generator, grindar, fiskavledare och el- och kontrollutrustning (se teknisk beskrivning). Modern utrustning tar mindre plats än den utrustning som finns i stationen idag, och därför kan den befintliga byggnaden ersättas med en ny som är mindre och bättre anpassad för modern utrustning. Byggnaden kommer att utformas som ett trähus som anpassas för att smälta in i landskapsbilden och kulturmiljön. Under samrådet har det framkommit önskemål om att delar av den befintliga byggnaden ska restaureras och bevaras. Jämtkraft ställer sig positiv till en sådan utveckling. Borttagning av stenkista: Stenkistan som ligger på höger sida uppströms kraftstationen (se figur 4) är en lämning efter flottningstiden och saknar idag funktion. Kistan ligger vid höga flöden under vatten och kräver regelbundet underhåll och renoveringsåtgärder. Stenkistan planeras därför att tas bort med hjälp av en grävmaskin. Stenmassorna i kistan kommer att återanvändas för bygg- och anläggningsändamål på platsen. Renovering av överfallsdamm: Den del av överfallsdammen som ligger närmast kraftstationen är idag raserad på grund av is som byggts upp på stenarna, vilket har orsakat en dämmande effekt och forsen har sedan flyttat stenarna under vårfloden. Dammen behöver därför renoveras för att stationen ska gå att användas fullt ut. Dammen lagas genom att sten och block läggs på plats och gjuts fast på uppströmssidan dammen (se teknisk beskrivning). Anlägga faunapassage: Jämtkraft planerar att anlägga en faunapassage i form av ett så kallat omlöp intill den befintliga överfallsdammen längs vänster strand (uppströms ifrån sett) Omlöpet kommer att vara vattenförande och öppet för passage hela året. Omlöpet beskrivs utförligt i bilaga 3 till miljökonsekvensbeskrivningen. Motiv till vald utformning enligt bästa möjliga teknik För att undvika oönskade effekter på vattenmiljön avser Jämtkraft att renovera kraftverket inom ramarna för befintligt tillstånd. Bolaget har utformat åtgärderna för att orsaka så liten oönskad miljöpåverkan som möjligt. Kraftverket är utrustat med intagsgaller med spaltöppning ca 20 mm. Detta kommer att behållas även i den nya anläggningen då intagsgaller anses kunna hindra fisk uppgående till en längd av ca 10 ggr spaltöppningen. Det är sannolikt att även mindre fisk undviker att gå genom gallret, framför allt vid låga vattenhastigheter. De två francisturbinerna kommer att bytas ut mot en kaplanturbin som ger bäst verkningsgrad vid den fallhöjd som är i Långforsen. Beräkningar indikerar att dödlighet på fisk <20 cm genom turbinbladsträff uppgår till ungefär samma nivå (ca % av fisk som passerar intagsgaller och turbin) som befintliga turbiner. 8

9 1 Spont 3 Nytt intag Befintlig kraftstation Stenkista Jordslits 1 am m 2 Jo rd d 2 Krön 3 4 dam m 5 g Nytt intag* Trans p ortvä Bild 4 Skiss över stationsområdet. Se även bilaga A till tillståndsansökan. 1) Överfallsdammen renoveras, 2) Stenkistan rivs, 3) Fiskavledare installeras, 4) Stationshuset renoveras, 5) En fångdamm installeras tilfälligt under byggskedet, 6) En faunapassage anläggs vid den norra stranden. påverkan från anlockning mot turbinen och dödligheten på nedströmsvandrande fisk kommer fiskavledare i anslutning till intagsgallret att installeras. Under perioden 1/5-15/10 kommer bolaget att avleda 0,4 m3/s genom befintligt flodutskov (se teknisk beskrivning, bilaga 1 till ansökan). För att minska på 2 m3/s införs för att säkerställa en fungerande faunapassage (se *Separat ansökan inskickad nedan) och att sträckan mellan intag och utloppskanal alltid är vattenbeguten under den period då minimitappningen från Landösjön 4,4 m3/s understiger utbyggnadsvattenföringen i kraftverket (8 m3/s). Jämtkraft föreslår att en minimitappning utgör ett vandringshinder för fisk och andra akvatiska organismer. För att förbättra förutsättningarna för fiskvandring och biologisk mångfald kommer Jämtkraft att anlägga en faunapassage vid sidan av huvudfåran. Traditionellt har fiskvandringslösningar utformats som trappliknande betongkonstruktioner, men under det senaste decenniet har så kallade omlöp blivit vanligare då man istället skapar förutsättningar för fiskvandring under mer naturlika förhållanden. Fördelarna är att omlöpet skapar ett habitat och förutsättningar att användas av olika typer av organismer. Det ger också en faunapassage som smälter väl in i landskapsbilden. Överfallsdammen istället för flera får man en tydlig anlockning då fisken går mot den tydligaste vattenströmmen. Med den valda utformningen kommer den starkaste strömmen att gå parallellt med överfallsdammen och fisken lockas därför till att leta sig mot den vänstra stranden (sett uppströms ifrån)istället för att försöka ta sig över dammen. Uppe vid stranden kommer flödet i omlöpet alltid att vara större än Gysåns flöde och därmed anlockas fisken av flödet i omlöpet (se även PM Långforsen förslag till anläggande av omlöp i bilaga 3). Genom att skapa en enda faunapassage Det valda läget för omlöpet längs vänster strand har dels valts utifrån att hitta det maximala avståndet från intaget, dels för att höjdskillnaden mellan uppströms och nedströms överfallsdammen är cirka en meter lägre jämfört med höger strand. Sammantaget anser Jämtkraft att man med de föreslagna åtgärderna anpassar anläggningen till en utformning som bäst kombinerar effektiv produktion av förnybar energi med hänsyn till Långans naturvärden. 9

10 Alternativ med utökad utbyggnad Ett alternativ som Jämtkraft studerat är en utökning av kraftverkets slukförmåga till 30 m 3 /s. Alternativet bedöms dock inte vara genomförbart. Nollalternativ Jämtkraft innehar ett gällande tillstånd för verksamheten vid Långfors kraftverk och avser att fortsätta bedriva kraftproduktion i stationen. I och med tillståndet har Jämtkraft även ett ansvar för att underhålla anläggningen. Nollalternativet i det aktuella fallet utgörs därför av en situation där underhållsåtgärder som krävs för en fungerande station förutsätts vara utförda. Överfallsdammen förutsätts vara reparerad med utlagda stenar och block (inom ramen för en anmälan om vattenverksamhet) och kraftstationen förutsätts vara reparerad med befintlig eller ny turbin för ett fungerande kraftverk. I nollalternativet finns i enlighet med dagens situation varken faunapassage eller fiskavledare. I nollalternativet kvarstår därmed problemen med hinder för fiskvandring som anläggningen i dagens utformning skapar. Bild 5. Stenkistan som Jämtkraft avser att riva. Arbetet kommer att kunna ske från land. Bild 6. Utrustningen inne i stationshuset kommer att bytas ut. 10

11 Områdesbestämmelser Kommunal planering Krokoms översiktsplan antogs Kommunen arbetar med en revidering, men ännu finns inget nytt förslag framtaget. I den gällande översiktsplanen framgår att det främsta planeringsmålet för nedre Långan är att fler människor ska kunna få glädje av älvsträckan och naturen kring älven. Målet uppges vara att kunna uppleva området som orört av moderna tiders ingrepp, men att kraftstationen vid Långforsen mer är en sevärdhet än ett miljöingrepp (Krokoms kommun 1991). Området för kraftstationen omfattas inte av detaljplan. Långan omfattas av strandskyddsbestämmelser som innebär att det inom den strandskyddade zonen är förbjudet att uppföra eller ändra byggnader, gräva eller upprätta anläggningar/anordningar som försämrar allmänhetens till gång till vattnet eller väsentligt försämrar livsvillkoren för växter och djur. Kommunen kan ge dispens från strandskyddet om exempelvis det område man vill bygga inom redan är ianspråktaget eller att en viss typ av byggnad måste ligga vid vattnet. Det är bygg- och miljönämnden som tar beslut i ärenden om strandskyddsdispens. Dispensen upphör att gälla såvida inte den avsedda åtgärden har påbörjats inom två år och slutförts inom fem år från den dag beslutet vann laga kraft. Länsstyrelsen har rätt att upphäva beslutet inom tre veckor från det att verket fått beslutet (Krokoms kommun 2013). Riksintressen och andra områdesskydd Natura 2000 Nedre Långan utgör ett Natura 2000-område, utpekat enligt Art- och habitatdirektivet. Långan klassas till naturtypen naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ, och de arter som ingår i Art- och habitatdirektivet som påträffats i nedre Långan är stensimpa, utter och fiskgjuse. Bevarandestatusen bedöms vara god för samtliga arter liksom för vattendraget i stort (Länsstyrelsen i Jämtlands län 2006). Enligt bevarandeplanen för området är syftet med bevarandet av Långan att upprätthålla gynnsam bevarandestatus. Enligt bevarandeplanen uppnås gynnsam bevarandestatus när: Utbredningsområdet eller förekomst inom utbredningsområdet är stabilt eller ökar De strukturer och funktioner som krävs för att upprätthålla ett långsiktigt bevarande av livsmiljön finns och bedöms finnas under överskådlig tid Livsmiljöns typiska arter åtnjuter gynnsam bevarandestatus. Dessa arter har valts ut som indikatorer på att den aktuella miljön är i balans ur ett ekologiskt perspektiv. Bevarandeplanen anger även ett antal mål för hur syftet ska kunna uppfyllas. Målen redovisas i textrutan nedan. Långans utbredning som strömmande vatten bibehålls. Älvens och biflödenas vattenföring och flödesdynamik bibehålls eller förbättras. Ytterligare fragmentering av älven upphör. Gamla vandringshinder avlägsnas. Älvens och anslutande vattendrags omgivningar säkerställs som en fungerande skyddszon. Älvens vattenkvalitet bibehålls så långt möjligt opåverkad av utsläpp. Älvens fauna och flora skyddas mot utsättningar av främmande arter och populationer. Älvens fiskfauna bibehålls och får ökad livskraft genom skydd mot överfiske. Älvens livsmiljöer för fiskar, uttrar, bottenfauna och andra organismer förbättras genom biotopvård och annan biologisk återställning. (Ur Bevarandeplan för Natura 2000-område Långan nedströms Landösjön) 11

12 547 Riksintresse för naturvård Nedre långan är utpekad som riksintresse för naturvård. Geologiska formationer i den övre delen nämns i beskrivningen av område liksom kalkrika kärr vid sidan av Långan. Vattendraget pekas också ut för att den är kalkrik och motståndskraftig mot försurning. Riksintressebestämmelserna i miljöbalkens tredje kapitel säger att områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Nedre Långan är också skyddad mot vattenkraftsutbyggnad som orsakar mer än obetydlig miljöpåverkan enligt miljöbalken 4 kap. 6. Riksintresse för kulturmiljövården Området nedre Långan (se utbredning i bild 7) är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Det är 50-talet fångstboplatser som påträffats i området liksom skärvstenförekomster och flera boplatsvallar som utgör de kulturhistoriska värdena i området. Där finns även en av landets största koncentrationer av fångstgropar, varav de flesta ingår i kilometerlånga fångstgropssystem. I området finns även två lokaler med lämningar efter lågteknisk järnframställning. Sammantaget bedöms fångstmiljön ha stort vetenskapligt värde som berättar om den tidiga bosättningen i området. Även Långfors bygdekraftverk från 1918 finns omnämnt i motiveringen (RAÄ 1997). Tjockmjölkbodarna Åkerån Sandling- Kilen Backbodarna bodarna 285 Det finns inga data för biologiska kvalitetsfaktorer utan Andviken statusklassningen är gjord helt utifrån de 392 Område Sandvikhön Östviken Stubbnäset hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. 456 Status med avseende på fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer är 340 hög. Det miljökvalitetskrav som gäller Gravbränna för båda vattenförekomsterna är att de ska uppvisa god ekologisk status år 2021 (VISS, vattenformationssystem Björnhyttan Knutbränna 411 för Sverige). Gysån Miljökvalitetsnormer Långforsen ligger på gränsen mellan två vattenförekomster: SE som sträcker sig uppströms från överfallsdammen till Landösjön och SE som sträcker sig nedströms från överfallsdammen ned till inloppet i Indalsälven. Båda vattenförekomsterna anges ha otillfredsställande 292 Tornäs ekologisk status i dagsläget. Flödesförändringar anses vara orsaken Natura2000 till att statusen i vattenförekomsten Kälabodarna uppströms Lillholmsjö 344 Andåkojan dammen är otillfredsställande. För vattenförekomsten Sandviksjön nedströms Område dammen anges flödesförändringar, kontinuitetsförändringar (ex vandringshinder) och Naturvård morfologiska förändringar (ex rätning Sörgårds- Sandvik- Sand- Lars-Anders- 339 Område och rensning). bodarna Näset Landön Krogbodarna 292 Tornäs Amerika 375 Renflobodarna Kälabodarna 465 Öster-Lundsjö- Natura2000 Långan Lillholmsjö 344 Andåkojan Tegelbruket Prisgårdsbodarna Sandviksjön Område Björnören Rödönsbodarna Storbränna Lars- Naturvård Krogen Ersbodarna Sörgårds- Mässelströmmen Tjockmjölk- Sandvik- Lars-Anders- Långfors Lundsjön Prästbodarna339 Sandviken Område bodarna bodarna sjön Sandlingbodarna 348 Kilen Bredbyn Bygget Kulturvård Frisktorpet Backbodarna Långforsen Raftälven 285 Nybodarna Lägdbodarna Kraftverk Andviken 392 Område Sandvikhön Lundsjön Malmflobodarna Aspnäset Östviken Sjöarbodarna Korpralsbodarna Stubbnäset 456 Medflon 340 Österlångan Brännan Österulvsås Fältbygget Gravbränna Björnhyttan Knutbränna Näset Krokbodarna Böle Landön 411 Kälom Storåsen Krogbodarna Mångbodarna Amerika 375 Renflobodarnbodarna 465 Öster-Lundsjö- Långan Kälabodarna Boggloken Tulleråsen Jobodarna Sandmyren Tegelbruket 384 Prisgårdsbodarna Björnören Väster- Baggröven Rödönsbodarna Landvågen Sunden Näversjön Storbränna Lars- Ringstabodarna Norderåsen Böles- Kallkällan Krogen Kilen Ersbodarna Mässelströmmen bodarna Långfors 286 Lundsjön Prästbodarna Bengtstugan Öster-Näversjön Näversjöberg Ottersgård Högen 320 Gammalbodvallen Långforsen Husås Berget Nybodarna Näldbodarna Lägdbodarna Kraftverk Näverbron Lundsjön Malmflo- Prisgård Bredbyn Rensbodarna Bygget Nygård Frisktorpet Sjöarbodarna Rishugget Gammal- Korpralsbodarna Medflon bodarna Kallsta Aspnäset Pebodarna Lövviken Österlångan Ringsta Huse Fältbygget Byom Grötom Brännan Nordannälden Österulvsås Sågbodarna Backen 340 Näldsjön Krokbodarna Böle Kälom 339 Storåsen Byflon Häggenås 302 Frankbodarna Mångbodarna Böle Kälabodarna Gärde Boggloken Tulleråsen Näldön Jobodarna Sandmyren Ö Nygården Per-Olsbodarna Korstabodarna 384 Nälden 337 Perstorp Väster- Aspås Baggröven Landvågen Lägdbodarna Sunden Gällsåberget Näversjön Ringstabodarna Nybo Tand Aspåsnäset Bengtstugan bodarna Norderåsen Böles- Kallkällan Näslunds- Kilen 389 Smedsåsenbodarna 286 Olanderbodarna Krokom Väster-Kälen Öster-Näversjön Näversjöberg Rapptorpen Ottersgård Näskott Boda Högen 320 Gammalbodvallen Berget 296 Vaplan Rensbodarna Kattstrupeforsen Klöstabodarna Nygård Norrgård Kingsta E14 Hissmofors Husås 274 Näldbodarna Kälen Näverbron Prisgård Klösta Lit Lunda Kälabacken Rishugget Gammalbodarna Nyvik Indalsälven Litsnäset Kallsta Lägden Säter Pebodarna Lövviken Ringsta Huse Bjärte Dvärsätt Patronbodarna ByomS Söre Grötom Nordannälden Tullus Hökbäck Böle Sågbodarna Backen 340 Högen Kallkas Halåsen NäldsjönBacken 339 Byflon Granbo Hölje 461 Häggenås Nyland 302 Sandnäset Frankbodarna Böle Gärde Vejmon Näldön Åsmund- Åskott Bye Mo BackenPer-Olsbodarna Korstabodarna gården Ö Nygården Nälden 337 Perstorp Mjäla Häste Aspås Dille 12 Lägdbodarna Önsjön Gällsåberget Nybo Trusta Tand Ösa Aspåsnäset bodarna Näslunds- Mosjön Ås Kännåsen 389 Smedsåsen Olanderbodarna Krokom Sjör Väster-Kälen Rödön By Täng Kläppe Gullbacken Rapptorpen Näskott Boda Vaplan Skala Storsjön Vike Birka Hållskaven Klöstabodarna Norrgård 1: Silje Rösta Kattstrupeforsen Kingsta E14 Hissmofors 274 Fågel- Skjutfält Åkerån Gysån Gysån Gysån Långan Nävran Långan Nävran sjön viken Kulturvård Raftälven Hårkan Hårkan Töjsan Töjsan Töjsan Töjsan Bild 7. Riksintresset för naturvård och riksintresseområdet för kulturmiljövård omfattar hela nedre Långan liksom Natura 2000-området. Hela sträckan är cirka 35 km lång. Lantmäteriet

13 Områdets förutsättningar Hydrologiska förhållanden Långan har sina källflöden från Offerdalsfjällen i nordvästra Jämtland och utgör ett biflöde till Indalsälven. Långan rinner efter utflödet i Yttre Oldsjön genom Rönnösjön och Landösjön innan ån mynnar ut i Indalsälven vid Litsnäset. I långan har det sedan 1940-talet uppförts ett antal årsregleringsmagasin. Av dessa kan nämnas Korsvattnet, Burvattnet, Mjölkvattnet och Landösjön. Långans sträcka mellan Landösjön och Indalsälven (vis Litsnäset) som behandlas i den här MKB:n benämns Nedre Långan och är cirka 35 km lång. Nedre Långans sträckning och Långfors kraftverk syns i kartan i figur 7. Burvattnet Burvattnet Mjölkvattnet Mjölkvattnet Korsvattnet Korsvattnet Fisklössjön Fisklössjön Ö.L. Ö.L. Mjölkvattnet Mjölkvattnet Övre Övre Oldsjön Oldsjön Oldens Oldens kraftverk kraftverk Oldån/Långsån Oldån/Långsån Rönnöfors Rönnöfors Kraftstation Kraftstation Landögssjön Åkerån Gysån Långfors Långfors Kraftverk Kraftverk Långan Bild 8. Långan har sina källsjöar i Offerdalsfjällen och rinner in i Indalsälven vid Litsnäset. Källsjöarna är reglerade via Oldens kraftverk, Rönnöfors kraftstation och regleringsdammen i Landösjön vilket påverkar flödet i nedre Långan. Lantmäteriet 13

14 Vid Långfors kraftverk bestäms vattenföringen till stor del av tappningen från regleringsdammen i Landösjön, där minimitappningen under perioden 1 juni till 30 september är fastställd till 15 m 3 /s och under övrig tid på året till 4,4 m 3 /s. Utöver tappningen från Landösjön tillkommer lokal tillrinning till Långforsen främst från Åkerån (uppströms Långforsen) och Gysån (vid Långforsen). Nedströms Långforsen bidrar ett flertal bäckar till flödet i ån. Längs med Nedre Långan finns förutom Långforsen ett flertal ytterligare partier med forsar, däribland Kvarnforsen, Djupedeforsen, Lillforsen och Klöstaforsen. Av strömfallen i Nedre Långan är endast Långforsen utbyggd. Årsmedelvattenföringen i Långan uppströms Gysåns inlopp i Långan är ca 41 m 3 /s och medelhögvattenföringen uppgår till ca 138 m 3 /s (SMHI 2012). Vattenföringen understiger aldrig 4,4 m 3 /s som är minimitappningen från Landösjön (IVF 2012). Bild 9. Diagrammet visar dygnsflöden under perioden från Landösjön. De olika graferna visar lägsta dygnsflöde, medianflödet maxflöden och vad flödet var under Källa: Indalsälvens vattenregleringsföretag. Flödesstatisitiken visar att vattenföringen normalt ligger på cirka m 3 /s under sommarmånaderna och att flödet varierar mellan 30 och 45 m 3 /s under resterande del av året. Strömvattenekologi Mellan Landösjön och Långforsen har Långan stor andel grovblockiga forsområden och få lugna sträckor medan det nedströms Långforsen återfinns mer breda grunda strömmar och ett större inslag av lugna sträckor. Av fiskarterna harr och öring finns mer stor öring uppströms Långforsen medan inslaget av harr ökar med avståndet nedströms Långforsen. I lugnare avsnitt förekommer arterna sik, abborre, gädda och lake. Någon fiskvandring som omfattar större del av bestånd, till exempel lekvandrande storöring är inte känt. I de tillrinnande vattendragen Åkerån och Gysån finns bland annat bestånd av öring med inslag av harr i nedre delarna. Provtagning av bottenfauna har provtagits vid ett flertal tillfällen med varierande resultat (se EKOM 2013 i bilaga 2). Det finns ett flertal faktorer som påverkar strömvattenekologin i Långan redan idag. I bevarandeplanen för Natura 2000-området nämns regleringen av Landösjön som en övergripande påverkansfaktor för hela Långan, men den pekar även ut skogsbruket, fellagda vägtrummor, enskilda avlopp och högt fis- 14

15 ketryck som källor till negativ påverkan på vattendragets ekologi (Länsstyrelsen i Jämtlands län 2006). Länsstyrelsen bedömer i ett PM kring situationen i nedre Långan med avseende på fiskbestånd och regleringseffekter att observerad nedgång i fiskbestånden i nedre Långan i första hand är relaterad till flödessituationen och regleringen av källsjöarna med stora flödesvariationer och ibland snabba förändringar av flödet. Då Långan har få och grunda sel är tillgängen till övervintringsmiljöer och områden att uppehålla sig i då flödet minskar liten (Länsstyrelsen i Jämtlands län, Näslund 2000). Den befintliga kraftstationen i Långforsen är också en källa till påverkan på strömvattenekologin och bedöms påverka vattendraget på följande sätt (se även EKOM 2013 i bilaga 2): Förändring av strömvattenhabitat: Dämningen uppströms överfallsdammen lugnar ner vattenhastigheten och ökar vattnets djup. Förändringarna bedöms omfatta en sträcka på cirka 400 meter uppströms dammen. Förändringarna kan antas minska avsnittets betydelse som uppväxtområde för bland annat öring och istället öka andelen äldre fisk och möjligen utgöra övervintringslokal vilket kan ha positiva effekter. Förhindrad uppströms fiskvandring: Överfallsdammen utgör ett vandringshinder för uppströms vandring. Minskad biologisk produktion: Minskningen sker framför allt på grund av reducerad sommarvattenföring på en cirka 330 meter lång sträcka mellan överfallsdamm och utskovskanalens utlopp. Förhindrad nedströms fiskvandring: Möjligen försenad eller förhindrad nedströms fiskvandring vid låg vattenföring. Vid låg vattenföring kan fisk hindras i sin vandring nedströms på sträckan mellan intag och utloppskanal. Dödlighet i kraftverk: Påverkan genom dödlighet i intagsgaller och turbin bedöms vara marginell. Av ovanstående påverkande faktorer bedöms hinder för uppströms fiskvandring medföra störst påverkan eftersom denna faktor sannolikt påverkar strömvattenekologin i större område än enbart Långforsen. Även eventuellt försenad eller förhindrad nedströms fiskvandring vid lågvattenföring kan påverka strömvattenekologin i större område än Långforsen (EKOM 2013). Naturmiljön kring Långforsen Kring Långforsen utgörs marken av odlad skog och den huvudsakliga markanvändningen är skogsbruk. Tydliga avgränsningar efter avverkningar talar om storskaligt skogsbruk. Just kring kraftstationen och de byggnader som hör till den finns en del öppen mark. Jämtlands botaniska har gjort en växtinventering i området kring Långfors kraftverk och öster ut mot Långforsens strand. Inventeringen var inriktad mot jämtlandsmaskrosen (Taraxacum crocodes) som påträffats vid stationen. Möjliga biotoper i området för denna sällsynta växt har identifierats längst med Långforsens östra strand. Dessa ligger dock utanför de områden som berörs av de planerade åtgärderna. Kulturmiljö Området Nedre Långan (se utbredning i bild 7) är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården och några av områdets kulturhistoriska lämningar finns i anslutning till Långfors kraftverk (bild 10). Däribland själva kraftverksbyggnaden. De flesta lämningarna har bedömningen övrig kulturhistorisk lämning vilket betyder att de hanteras enligt skogsvårdslagens hänsynsparagraf till skillnad från de med bedömningen fast fornlämning som är skyddade enligt kulturminneslagen. 15

16 Bild 10. Kulturhistoriska lämningar i närheten av kraftverket, siffrorna på bilden hör i hop med informationen i tabellen nedan. Lantmäteriet Nr RAÄ-nummer Beskrivning Antikvarisk bedömning 1 Offerdal 22:1 Fornlämningsliknande lämning (fångstgrop) 2 Offerdal 518:1 Kraftverk med dammanläggningar (obestämbar) Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning 3 Offerdal 525:1 Bebyggelseområde (sammanförd) Övrig kulturhistorisk lämning 4 Aspås 339:1 Fyndplats (skärvstensförekomst) Övrig kulturhistorisk lämning 5 Aspås 340:1,2,3 Byggnad (före detta skogsarbetarkoja) Övrig kulturhistorisk lämning 6 Aspås 342:1 Skärvstensförekomst (boplats) Fast fornlämning 7 Offerdal 555:2 Laxtrappa, stenkista Övrig kulturhistorisk lämning 8 Offerdal 560:1 Skärvstensförekomst (boplats) Bevakningsobjekt Länsstyrelsens kulturmiljöenhet har tidigare (Beslut , dnr ) bedömt att kraftverksbyggandet från den aktuella tiden får anses någorlunda välrepresenterat bland länets byggnadsminnen och att Långfors inte är tillräckligt intakt och unikt i tekniskt avseende för att motsvara kulturminneslagens krav på byggnadsminnesförklaring. 16

17 Turism och friluftsliv Friluftslivet och turismen kring nedre Långan hänger starkt samman med sportfisket. Enligt turistbyrån som drivs på uppdrag av Krokoms kommun utgör nedre Långan ett viktigt fiskevattnen i kommunen. Fiskevårdsområdesföreningen för nedre Långan säljer varje år fiskekort för kr. Turistbyrån bedömer att de flesta fisketurister är svenskar och att många återkommer från år till år, men att även utländska turister hittar till Nedre Långan. Bland utländska turister är det dock vanligt att man föredrar boende med större bekvämlighet på nära avstånd till fiskevattnet som inte finns att tillgå idag. De flesta turister väljer att bo i Krokom, Föllinge eller Landön, men det finns även enkla stugor att hyra längs med Långan genom Hårkan-Långan jakt och fiske. Företaget Fiskegubben erbjuder fiskeguide ibland annat Långan. Camp Dannevall, norr om Krokom, erbjuder både boende vid Långan och fiskeguide liksom kurser i flugfiske. Rennäring Jovnevaerie sameby har vinterbetesmarker som omfattar Nedre Långan. Området är en del av samebyns kärnområde med trivselland (områden dit renarna söker sig självmant), uppsamlingsplatser, flyttleder och rastbeten. Tillgången till vinterbetesmark är generellt begränsande för hur stora rengrupper samebyn kan hålla och renarna är känsliga för störningar under vintern då de behöver energi för att söka föda under snön. Hälsa och boendemiljö Strax öster om Långfors kraftverk, på udden mot Långforsen, har det tidigare legat en smedja. Verksamheten vid smedjan finns registrerad i en nationell databas över potentiellt förorenade områden. Den tidigare verksamheten vid smedjan ligger dock på en fastighet som inte ägs av Jämtkraft och utanför området för planerade åtgärder. Nedre Långan rinner inte fram genom några boendemiljöer. Enstaka fiskestugor finns längs med vattendraget, men ingen samlad bebyggelse. 17

18 Miljöpåverkan Bedömningarna görs med utgångspunkt i nollalternativet. Effekterna från de planerade åtgärderna beskrivs alltså som en förändring utifrån situationen i nollalternativet, se sidan 10. Påverkan på vattenmiljön Byggskedet Stenkistan bedöms kunna rivas från land med hjälp av en grävmaskin och materialet förflyttas från vattenområdet. Mindre grumling kan tillfälligt uppstå under delar av arbetet, men i begränsad mängd då stenkistan består av ursköljda stenmassor. Jämtkraft anser att påverkan genom grumling blir marginell och att specifika skyddsåtgärder inte är nödvändiga. För att arbetena kring stationen ska kunna utföras med så liten påverkan på vattenmiljön som möjligt planerar Jämtkraft att vidta åtgärder för att kunna arbeta i torrhet. Då stationen försetts med ett nytt intag kommer detta att hållas stängt för att förhindra att vatten kommer in i stationen. Därmed behövs inga åtgärder för att skärma av vattnet uppströms stationen. Vatten kommer dock att behöva hållas undan även från utloppskanalen. Därför kommer en fångdamm (av stålspont) att anläggas nedströms Kraftverket. På uppströmssidan (närmast kraftstationen) tätas sponten med morän. Sand och grövre krossmaterial tillförs för att hålla moränen på plats. Några meter nedströms fångdammen placeras dubbla geotextildukar ut för att minimera grumling nedströms fångdammen. Vattnet i utloppskanalen mellan stationen och fångdammen länsas till utrymmet mellan fångdammen och geotextilen för att förhindra spridning av material. Vid den del av överfallsdammen som ska repareras kommer en stålspont att slås ned i botten uppströms dammen för att den ska skärma av vattnet och låta arbetena ske i torrhet. Larsenspont lämpar sig bra i strömmande vatten, då den inte eroderar som exempelvis damm som anläggs av packat material. Liksom vid reparationen av överfallsdammen behöver vattnet skärmas av från arbetsplatsen vid den planerade faunapassagen för att det inte ska föra med sig material som friläggs vid de grävarbeten som krävs för att skapa passagen. Bild 11. Spont utanför intaget, sommar Samma typ av spont kommer att användas till de tillfälliga fångdammarna. 18

19 Tidpunkten för uppförande och rivning av fångdammar som kan medföra viss grumling kommer att anpassas med hänsyn till öringens och harrens lekperioder. Åtgärderna planeras därför till senhösten, oktober-december, under lågvattenföring, efter öringens lekperiod. Konsekvenserna av grumlande arbeten bedöms därför bli begränsade. Jämtkraft kommer att upprätta ett kontrollprogram för anläggningsskedet för att kunna kontrollera att de grumlingsförebyggande åtgärderna fungerar som de ska. Långsiktig påverkan på strömvattenmiljön Den cirka 400 m länga sträcka som överfallsdammen dämmer kommer inte att förändras av de planerade åtgärderna utan den kommer att förbli uppdämd. Området med djupare och lugnare vatten gynnar äldre fisk och kan utgöra övervintringslokal, men minskar dess betydelse som uppväxtområde (EKOM 2013). Den planerade faunapassagen bedöms göra det möjligt för fisk och andra vattenlevande organismer att vandra och/eller sprida sig uppströms i Långan. Genom minimitappningen om 2 m 3 /s garanteras att passagen fungerar även under lågvatten. Minimitappningen ökar också vattenföringen på sträckan mellan intaget och utloppskanalen och minskar därmed den befintliga anläggningens påverkan på den biologiska produktionen i viss mån vilket kan ge positiva effekter (EKOM 2013). Genom att bolaget installerar en fiskavledare i anslutning till intagsgallret bedöms anläggningens påverkan på nedströms fiskvandring minska. Viss dödlighet bland mindre fisk bedöms förkomma även i framtiden, men antalet fiskar som följer med vattnet genom turbinen bedöms minska med fiskavledaren. Effekterna på fiskbestånden bedöms som marginella (EKOM 2013). Sammantaget medför de föreslagna åtgärderna i huvudalternativet förbättringar av förutsättningarna för strömvattenekologin uppströms och nedströms Långfors kraftverk, framför allt genom de nya möjligheterna för fisk och andra organismer att vandra uppströms förbi överfallsdammen, men även den nya minimitappningens utjämnande effekt på snabba flödesförändringar. Se även bilaga 2 till miljökonsekvensbeskrivningen. Påverkan på kulturmiljön Modern utrustning kräver mindre utrymme än den gamla och därför kommer endast delar av stationshuset att rivas och ersättas. Det nya stationshuset kommer att vara en byggnad i trä som harmonierar med övriga byggnader på platsen och smälter in i miljön och landskapsbilden. Resterna av den fisktrappa som är utpekad som övrig kulturhistorisk lämning kommer att tas bort. De kulturhistoriska värdena hos lämningen bedöms dock vara små och trappans värde för platsen som litet. Sammantaget påverkas kulturmiljön endast i liten omfattning. Påverkan på rennäring Rennäringen bedöms inte komma att påverkas av de kontreta åtgärderna vid forsen då åtgärderna inte tar betesmark i anspråk. Däremot kan renarna störas av buller från transporter och arbetsmaskiner, om de befinner sig i området. Jämtkraft kommer därför att föra en dialog med samebyn och informera om de åtgärder man planerar att utföra för att undvika onödig störning för renhjorden. Påverkan på friluftsliv i området Åtgärderna kommer inte att påverka allmänhetens tillgång till området mer än under byggskedet då vissa delar kan komma att spärras av på grund av säkerhetsskäl. I dagsläget råder fiskeförbud närmast dammen och det förbudet kommer att finnas kvar. De långsiktiga förutsättningarna för fiske och fisketurism kring Långan förbättras dock med förbättringarna i den akvatiska miljön. 19

20 Hushållning med naturresurser Överensstämmelse med översiktsplan Åtgärderna bedöms inte strida mot bestämmelserna i Krokoms kommuns översiktsplan. Hantering av material och resurser Jämtkraft strävar efter att återanvända befintligt material inom stationsområdet i den mån det är möjligt. Materialet som blir tillgängligt när stenkistan rivs kommer till exempel att omsättas inom stationsområdet i de åtgärder som bolaget avser att vidta. Befintliga intagsgrindar kommer att användas. Där material inte kan återanvändas inom området kommer Jämtkraft att undersöka användningsområden vid andra anläggningar. I sista hand transporteras överblivet material till återvinningscentral. För att komma till anläggningen används befintliga vägar. Ingen ny infrastruktur kommer att anläggas. Överföringen av energi sker via befintliga kraftledningar. Kostnad/nyttoanalys Enligt miljöbalken får en vattenverksamhet endast bedrivas om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. Enligt den kalkyl som Jämtkraft redovisar i teknisk beskrivning (bilaga 1 till tillståndsansökan) kommer normalårsproduktionen ligga på 3,5 GWh som med bygg- och driftkostnader inkluderade gör stationen lönsam för bolaget. I den energi- och klimatstrategi som Länsstyrelsen i Jämtlands län tagit fram för länet finns en vision inför år 2020 som bland annat säger att energianvändningen i Jämtlands län är effektiv och länets potential att bidra med förnybar energi tas tillvara fullt ut och leder till: minskad klimatpåverkan, långsiktig och säker tillgång till energi, hälsosam miljö (Länsstyrelsen i Jämtlands län 2009) Renoveringen av Långfors kraftverk skapar möjligheter till långsiktigt hållbar produktion av förnybar energi med hänsyn till natur- och kulturmiljö. Vid beräknad normalårsproduktion täcker anläggningen den årliga energikonsumtionen från cirka150 småhus.* Jämtkraft anser därmed att renoveringen och nyttjandet av det gällande tillståndet samt befintlig infrastruktur och överföringskapacitet ligger i linje med visionen om att ta vara på länets potential att bidra med förnybar energi fullt ut. Med bakgrund av problemen förknippade med energi från energikällor som fossila bränseln och kärnkraft ser bolaget produktion av förnybar energi som en viktig fråga som bör prioriteras även ur allmän synpunkt. Överenstämmelse med hushållningsbestämmelser De planerade åtgärderna stämmer överens med vad gällande tillstånd anger, med undantag för de miljöförbättrande åtgärder som Jämtkraft planerar: faunapassage, fiskavledare samt minimitappning om 2 m 3 /s. Jämtkraft föreslår att minimitappningen skrivs in i tillståndet som ett nytt villkor. Miljökvalitetsnormer De föreslagna åtgärderna i huvudalternativet bedöms förbättra förutsättningarna för strömvattenekologin uppströms och nedströms Långfors kraftverk. Därmed bedöms de även bidra till bättre förutsättningar för att uppnå den gällande miljökvalitetsnormen god ekologisk status i de angränsande vattenförekomsterna. Förbättringarna kommer främst från anläggandet av faunapassagen som ger möjlighet till vandring uppströms och nedströms överfallsdammen (förbättrad kontinuitet). Minimitappningen förbättrar även förutsättningarna för biologisk produktion vid lågvatten (förbättringar inom hydrologisk regim). * Beräknat utifrån statistiska medelvärden på elkonsumtion från energimyndigheten. Ett småhus använder i snitt kwh/år till uppvärmning och varmvatten samt 6000 kwh till hushållsel. 20

21 Sjöregleringen i vattensystemet har pekats ut som den största påverkan på strömvattenekologin i nedre Långan. Det är därför troligt att det kan behövas förändringar i flödesregleringen från Landögssjön för att åstadkomma de förbättringar som behövs för att uppnå god ekologisk status i nedre Långan. Jämtkraft anser att man med de åtgärder man föreslår förbättrar de problem som varit förknippade med kraftstationen. Då det ännu inte finns biologiska data som kan utgöra grund för bedömning av miljökvalitet kommer Jämtkraft att under hösten 2013 genomföra elfiske och undersökningar av bottenfauna i vattenförekomsterna som angränsar till kraftstationen. Utifrån dessa resultat vill Jämtkraft göra en mer utförlig bedömning av förutsättningarna att nå gällande miljökvalitetsnorm. Riksintresse/Natura 2000 Långan utgör ett Natura 2000-område. Det är förbjudet att utan tillstånd enligt miljöbalken 7 kap 28 bedriva någon typ av verksamhet eller åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område. Det är verksamhetens/åtgärdens effekt på syftet och bevarandemålen för område som är det avgörande i en sådan prövning. Jämtkraft anser inte att de planerade åtgärderna behöver prövas utifrån bestämmelserna i miljöbalken 7 kap 28. De åtgärder som Jämtkraft söker tillstånd för påverkar syftet med bevarandet på ett positivt sätt då man genom de miljöförbättrande åtgärderna (faunapassage, fiskavledare, minimitappning) förbättrar förutsättningar för fiskvandring (i viss mån även biologisk produktion) som är del av de funktioner som krävs för att upprätthålla ett långsiktigt bevarande av livsmiljön. Åtgärderna torde därmed även bidra till förbättrande bevarandestatus hos de typiska arterna. Utbredningsområdet påverkas inte av åtgärderna. Ett antal av bevarandemålen påverkas: Bevarandemål Långans utbredning som strömmande vatten bibehålls i 371 ha omfattning. Älvens och biflödenas vattenföring och flödesdynamik bibehålls eller förbättras vad avser ekologisk anpassning. Ytterligare fragmentering av älven i form av antropogena vandringshinder upphör i huvudfåran och i anslutande vattensystem. Gamla vandringshinder avlägsnas. Älvens och anslutande vattendrags omgivningar säkerställs som en fungerande skyddszon i form av strandskog, våtmarker etc. Älvens vattenkvalitet bibehålls så långt möjligt opåverkad av utsläpp från punktkällor som avlopp, industrier, täkter eller annan liknande verksamhet. Älvens fauna och flora skyddas mot utsättningar av främmande arter och populationer (smittsamma sjukdomar och parasiter, konkurrens, genetisk påverkan etc). Älvens fiskfauna bibehålls och får ökad livskraft genom skydd mot överfiske. Älvens livsmiljöer för fiskar, uttrar, bottenfauna och andra organismer förbättras genom biotopvård och annan biologisk återställning inom sträckor där vattendragets naturlighet påverkats negativt. Påverkan från åtgärder Påverkas ej Ja, förbättras genom mintappning Ja, förbättras genom faunapassage och fiskavledare. Påverkas ej Påverkas ej Påverkas ej Påverkas ej Ja, förbättring genom faunapassage. Sammantaget bedömer bolaget att åtgärderna inte kommer att påverka Natura 2000-områdets syfte eller bevarandemål negativt. 21

22 Dammsäkerhet Jämtkraft följer RIDAS - kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet. Enligt RIDAS konsekvensklassas alla anläggningar enligt en fyrgradig skala utifrån förväntade konsekvenser vid ett dammbrott. Långfors kraftverk har klassificerats till klass tre, den lägsta på skalan med försumbar sannolikhet för skada vid ett dammbrott. Jämtkraft har generella riktlinjer som omfattar bolagets samtliga anläggningar som beskriver hur dammsäkerhetsarbetet ska bedrivas inom bolaget för att uppfylla de krav som branschen arbetat fram. Kontroll av verksamheten Kontroll under byggskedet Jämtkraft kommer att upprätta ett kontrollprogram med avseende på grumlande arbeten för att kontrollera att skyddsåtgärderna fungerar som de ska och därmed undvika grumling av vattnet. Kontrollprogrammet kommer att tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Uppföljning av verksamheten Jämtkraft avser att följa upp verksamheten med undersökningar av biologiska kvalitetsfaktorer för att följa upp den ekologiska statusen och funktionen på den planerade faunapassagen. Preliminärt kommer fisk och bottenfauna undersökas med hjälp av elfiske och bottenfaunaprovtagning under hösten Undersökningarna kommer att upprepas cirka tre år efter färdigställande. Vidare bör funktionen av faunapassage undersökas genom mätning av vattenhastighet vid låg och hög vattenföring samt foto och/eller film tas vid dess vattenintag som samlar information om fisks beteende i faunapassagen, se även bilaga 2. 22

23 Referenser och källor Länsstyrelsen i Jämtlands län 2006: Bevarandeplan för Natura 2000-område; Långan nedströms Landösjön SE Länsstyrelsen i Jämtlands län, Näslund 2000: PM kring situationen i nedre Långan med avseende på fiskbestånd och regleringseffekter att nedgång i fiskbestånden i nedre Långan i första hand är relaterad till flödessituationen och regleringen av källsjöarna som fått stora flödesvariationer och ibland snabba förändringar av flödet som följd. EKOM 2013: PM Långforsens KRV - Bedömning av nuvarande - och möjlig påverkan på strömvattenekologin vid ombyggnation av kraftverket. EKOM 2013: Långfors Kraftverk -Förslag på anläggande av omlöp. Översiktsplan Krokoms kommun, 1991 Länsstyrelsens GIS-tjänst, Miljökvalitetsnormer: VISS (2012), Vattenförekomst Långan, SE och SE Fornlämningar: FMIS, Flödesdata: SMHI (2012). Flödesstatistik: Indalsälvens vattenregleringsföretag Sametinget (2012), Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Jämtlands län. Beslut RAÄ Annelie Åman, Krokoms turistbyrå/turistkompaniet Telefon 19/ Sportfiskeguiden, Nedre Långans FVO: Karl Göran Palmqvist (Nedre Långans Fiskevårdsområdesförening) 2013: Muntliga uppgifter kring fiskekortsförsäljning.

24

25 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Redogörelse för genomfört samråd kring restaurering av Långfors kraftverk, Krokoms kommun, Jämtlands län Jämtkraft avser att restaurera Långfors kraftverk inom ramen för sitt befintliga tillstånd. De planerade renoveringsåtgärderna kräver tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken och prövningsmyndighet är Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt. Inför en tillståndsansökan ska samråd föras med berörda myndigheter och sakägare. Jämtkraft har genomfört samråd med de som kan tänkas beröras av åtgärderna i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Nedan redovisas de samråd som förts och vilka synpunkter som kommit fram. Detta ligger tillsammans med annan information om de planerade åtgärderna till grund för Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut om åtgärderna kan tänkas medföra betydande miljöpåverkan. Genomförda samrådsmöten Nedre Långans fiskevårdsområdesförening (fvof) I grund och botten anser Nedre Långans fvof att det bästa för fisket vore om dammen helt och hållet togs bort, men då Jämtkraft har ett tillstånd att driva verksamhet och ämnar göra det anser fvof att Jämtkraft har visat på goda lösningar och är positivt inställda så länge Jämtkraft håller sig inom befintliga hushållningsbestämmelser. Nedre Långans fvof föreslog att vid rivning av stenkistan kunde materialet användas till att lägga ut i Långan på lämpliga platser, gäller framförallt de större stenarna. Fvof föreslog också att om det går behålla stationsbyggnaden och bara bygga om intagsdelen. De önskar också att Jämtkraft undviker de mest störande arbetena under sommaren när fisketurismen är som mest intensiv. Protokoll från mötet bifogas samrådsredogörelsen. Persson Invest (ägare till angränsande fastighet) Persson Invest ser positivt på både företagande och produktion av förnybar el, men att det måste ställas mot konsekvenserna. De anser att Jämtkrafts förslag till faunapassage låter som en enkel och kontrollerad åtgärd och ser positivt på att FVOF accepterar förslaget. Som åtgärderna har presenterats har Persson Invest inget att invända. Faunapassagen kommer att grävas på Persson Invests mark men de ser inga hinder för åtgärderna. För att komma till platsen kommer man att behöva köra genom ungskog vilket kommer att resultera i vissa skador på planten, men de bedömer det som så pass liten skada att den är försumbar. Jämtkraft ska dock ersätta Persson Invest Skog AB för eventuella skador enligt gällande praxis. Protokoll från mötet bifogas samrådsredogörelsen. 1 (3) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553 SE Östersund, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm M a l i n B er nh ard s so n Östersund Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) malin.bernhardsson@sweco.se

26 Krokoms kommun (kommunstyrelsen) Vid mötet presenterade Jämtkraft de planerade åtgärderna vid Långfors kraftverk och hur man avser tillgodose de fiskeintressen som är förknippade med Nedre Långan. Sedan diskuterades utformningen av själva stationsbyggnaden. Det har inkommit önskemål till Jämtkraft om att behålla stationsbyggnaden för museiändamål eller liknande. Jämtkraft menar att det är möjligt att rusta upp stationen men att det också måste finnas ett intresse från kommunens och bygdens håll att hitta ett hållbart sätt att driva det vidare. Detta gäller även den gamla maskinistbostaden. Protokoll från mötet bifogas samrådsredogörelsen. Berörd allmänhet Ett öppet samrådsmöte hölls i Käloms bygdegård. Inbjudan hade skett via annons i dagspress den 17/11 och 20/ Jämtkraft inledde med en presentation och efter det fanns möjlighet för de närvarande att ställa frågor. Under mötet uppkom frågor kring stationens lönsamhet, om den går att ersätta med vindkraft och om värdet av en restaurering av forsen. Vidare diskuterades den befintliga stationsbyggnaden och möjliga användningsområden för den i framtiden. Önskemål om museum och fiskecamp framkom. Förslaget till omlöp anses som positivt och en framgång för fisket i Långan. Det är synd att det finns en risk för att processen kan komma att dra ut på tiden vilket medför att det kommer att ta lång tid innan någon förändring kommer att ske i Långforsen. Protokoll från mötet bifogas samrådsredogörelsen. Länsstyrelsen i Jämtlands län Under mötet framförde länsstyrelsen att Jämtkraft behöver redogöra för hur de planerade åtgärderna stämmer överens med det tillstånd som Jämtkraft innehar. Jämtkraft menar att de vill utföra restaureringsåtgärder, men länsstyrelsen ser det är alltför omfattande delar av stationen som påverkas. Länsstyrelsen menar att det blir en skillnad i omfattningen av prövningen om man talar om ombyggnad respektive restaurering. Länsstyrelsen betonar att tillståndet är grunden för verksamheten och att man i en restaurering måste gå tillbaka till vad domen säger. Syftet med miljöbalken är att olika delar av verksamheter ska samprövas, därför vill länsstyrelsen att den kommande miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva även de övriga åtgärder som Jämtkraft redan har sökt tillstånd för. I syfte att beskriva helhetsbilden av den planerade verksamheten och dess effekter på miljön. Länsstyrelsen har under lång tid förespråkat att kraftproduktionen upphör och dammen vid Långforsen tas bort, men menar att man nu samråder om Jämtkrafts ansökan. Länsstyrelsen vill vara tydlig med hur de ser på saken för att Jämtkraft ska bemöta detta i sin ansökan och MKB. Protokoll från mötet bifogas samrådsredogörelsen. Krokoms kommun (Bygg- och miljönämnden) Angående den gamla laxtrappan informerar Nils Erik Werner om att den finns omnämnd i tillståndet för Landödammen. Jämtkraft söker upp den informationen och kontaktar IVF som äger laxtrappan. Frågor kring flödet och eventuella nedisningsproblem i omlöpet uppstod, liksom huruvida ifall Jämtkraft kommer att följa upp funktionen under driftperioden. Jämtkraft menar att flödet är tillräckligt stort i och med att det alltid kommer att vara större än Gysåns flöde, och att man tar med sig frågan om nedisning till kommande skede. 2 (3) SAMRÅDSREDOGÖRELSE

27 En fråga uppstod kring utformning av en ny stationsbyggnad. Tommy Borgh menar att man inte har för avsikt att uppföra ett plåtskjul som finns omnämnt i en äldre översiktsplan från 1991, utan att Jämtkraft vill ha en anläggning som smälter in i landskapsbilden. De lyssnar gärna till kommunens synpunkter i frågan. Protokoll från mötet bifogas samrådsredogörelsen. Jovnevaerie sameby Jämtkraft har haft telefonkontakt med Kjell-Ove Klemensson, Jovnevaerie sameby vid två tillfällen. Samebyn anser inte att de kommer att bli påverkade av de planerade åtgärderna då dessa inte kommer att påverka vattenstånd eller total vattenföring. Vad det gäller störningar under byggtiden Ser samebyn helst att arbetet sker under perioden juni till september. Anteckningar från telefonsamtalen bifogas samrådsredogörelsen. Skriftliga samråd Utöver ovanstående samrådsmöten har skriftligt samråd förts med Havs- och vattenmyndigheten och Kammarkollegiet, se även sändlista för samråd i bilaga B till samrådsredogörelsen. Samrådssynpunkter som inkommit till Jämtkraft återges i bilaga F. Inkomna samrådsyttranden Yttranden som inkommit till Jämtkraft under samrådstiden redovisas i sin helhet i bilaga F till samrådsredogörelsen tillsammans med Jämtkrafts bemötande av synpunkterna. Bilagor till samrådsredogörelsen Till samrådsredogörelsen bifogas: A. samrådsunderlag B. sändlista/samrådskrets C. annons publicerad i dagspress D. presentation som använts vid samrådsmöten E. protokoll/minnesanteckningar från samrådsmöten F. inkomna yttranden med bemötanden Östersund 8/ Malin Bernhardsson Sweco Environment AB 3 (3) memo01.docx SAMRÅDSREDOGÖRELSE BM p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse.docx

28

29 SAMRÅDSUNDERLAG Jämtkraft AB Långfors kraftverk Uppdragsnummer Samrådsunderlag inför planerade restaureringsåtgärder vid Långfors kraftverk, Krokoms kommun, Jämtlands län Långfors kraftverk Sweco Environment AB Östersund Håkan Lindroth Maria Ed Malin Bernhardsson 1 (16) Sweco Bangårdsgatan 2 Box 553, Östersund Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Maria Ed Telefon direkt Mobil maria.ed@sweco.se p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag docx

30 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 LÅNGFORS KRAFTVERK Lokalisering Befintlig anläggning 3 4 HYDROLOGI OCH VATTENHUSHÅLLNING Vattenhushållningsbestämmelser vid Långfors kraftverk 8 5 PLANERADE ÅTGÄRDER Ny kraftstation Borttagning av stenkista Renovering av överfallsdamm och anläggande av faunapassage Förhållanden under anläggningstiden Tidplan 10 6 PLANFÖRHÅLLANDEN OCH OMRÅDESSKYDD Planförhållanden Naturmiljö Vattenmiljö Friluftsliv Landskapsbild Kulturmiljö Rennäringen Potentiella föroreningar i mark Sammanfattning 14 7 FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN 16 8 REFERENSER OCH KÄLLOR 16 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Befintlig anläggning och planerade åtgärder vid Långfors kraftverk Förslag på anläggande av omlöp för faunapassage (EKOM) 2 (16) SAMRÅDSUNDERLAG LÅNGFORS KRAFTVERK p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag docx

31 1 BAKGRUND Jämtkraft avser att restaurera Långfors kraftverk inom ramen för befintliga vattenhushållningsbestämmelser. Utförandet av planerade renoveringsåtgärder kräver tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Prövningsmyndighet är Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt. Inför en tillståndsansökan ska samråd föras med berörda myndigheter och sakägare och föreliggande material utgör underlag för detta samråd. 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Jämtkraft AB Organisationsnummer: Kontaktperson: Ulf Larsson Adress: Box 394, Östersund Telefon: E-post: ulf.larsson@jamtkraft.se Fastighetsbeteckningar och fastighetsägare: Österulvsås 3:5 (Jämtkraft AB), Holmsjö 1:30 (Persson Invest Skog AB) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Jämtlands län Prövningsmyndighet: Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt 3 LÅNGFORS KRAFTVERK 3.1 Lokalisering Långfors kraftverk är beläget längs med Långan i Krokoms kommun, cirka 7 km nedströms Landösjön. Långan har sina källflöden från Offerdalsfjällen i nordvästra Jämtland och utgör ett biflöde till Indalsälven. Långan rinner efter utflödet i Yttre Oldsjön genom Rönnösjön och Landösjön innan ån mynnar ut i Indalsälven vid Litsnäset. Långans sträcka, mellan Landösjön och Indalsälven, benämns Nedre Långan och är cirka 35 km lång. Nedre Långans sträckning och lokaliseringen av Långfors kraftverk åskådliggörs i Bild Befintlig anläggning Den befintliga kraftstationen uppfördes 1918 av Långfors Kraftaktiebolag och idag ägs kraftverket av Jämtkraft AB. Stationen nyttjar en fallhöjd på 6 m och är utrustad med två francisturbiner med en sammanlagd effekt av 360 kw. Normalårsproduktionen uppgår till cirka 2 GWh. SAMRÅDSUNDERLAG LÅNGFORS KRAFTVERK 3 (16) p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag docx

32 Långfors kraftverk Bild 1. Långfors kraftverk ligger längs med Nedre Långan ( Lantmäteriet). Anläggningen består i huvudsak av (för karta se Bilaga 1): en cirka 80 m lång överfallsdamm över Långan strax uppströms Gysåns tillflöde. I anslutning till överfallsdammen finns även resterna av en fisktrappa, vilken dock inte tillhör Jämtkraft. en cirka 65 m lång stenkista som följer den högra stranden uppströms kraftstationen en cirka 40 m lång kröndamm (betong- och stenkista) på vänster sida om kraftverksintaget som styr vattnet in i kraftstationen en maskinstation bestående av en intagsdel och en stationsbyggnad en cirka 150 m lång rak utloppskanal För foton över anläggningen se Bild (16) SAMRÅDSUNDERLAG LÅNGFORS KRAFTVERK p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag docx

33 Bild 2. Flygbild över Långfors kraftverk, vy från norr Bild 3. Befintlig stationsbyggnad 5 (16) SAMRÅDSUNDERLAG LÅNGFORS KRAFTVERK p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag docx

34 Bild 4. Befintligt utlopp Bild 5. Utloppskanalen 6 (16) SAMRÅDSUNDERLAG LÅNGFORS KRAFTVERK p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag docx

35 Bild 6. Överfallsdammen (skadad del längst fram i bild) och Gysåns inlopp (mitt i bilden). Bild 7. Långans sträckning strax nedströms överfallsdammen och Gysåns inlopp 7 (16) SAMRÅDSUNDERLAG LÅNGFORS KRAFTVERK p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag docx

36 4 HYDROLOGI OCH VATTENHUSHÅLLNING Uppströms Långforsen har det sedan 1940-talet uppförts ett antal årsregleringsmagasin. Av dessa kan nämnas Korsvattnet, Burvattnet, Mjölkvattnet och Landösjön. Vid Långfors kraftverk bestäms vattentillrinningen av tappningen från Landösjön, där minimitappningen under perioden 1 juni till 30 september har fastställts till 15 m 3 /s och under övrig tid på året till 4,4 m 3 /s. Utöver tappningen från Landösjön tillkommer lokal tillrinning till Långforsen främst från Åkerån (uppströms Långforsen) och Gysån. Årsmedelvattenföringen i Långan uppströms Gysåns inlopp är ca 41 m 3 /s och medelhögvattenföringen uppgår till ca 138 m 3 /s (SMHI, 2012). Längs med Nedre Långan finns förutom Långforsen ett flertal ytterligare partier med forsar, däribland kan nämnas Kvarnforsen, Djupedeforsen, Lillforsen och Klöstaforsen. Av strömfallen i Nedre Långan är endast Långforsen utbyggd. 4.1 Vattenhushållningsbestämmelser vid Långfors kraftverk Gällande vattenhushållningsbestämmelser för Långfors kraftverk baseras på 1918-års dom. Domen medger dämningsrätt till 1,5 m över turbinaxel. 5 PLANERADE ÅTGÄRDER Den som äger en vattenanläggning är enligt miljöbalken skyldig att underhålla denna så att det inte uppkommer skada på allmänna och enskilda intressen. Jämtkraft avser att restaurera den befintliga kraftstationen i Långforsen. Detta kommer att innebära både rivnings- och anläggningsarbete samt installation av ny utrustning. Åtgärderna kommer att utföras inom befintliga vattenhushållningsbestämmelser. Översiktskarta över planerade åtgärder vid befintlig anläggning redovisas i Bilaga Ny kraftstation Den befintliga stationsbyggnaden planeras att rivas och ersättas med en ny maskinstation på samma plats. I stationen kommer ny turbin, generator, luckor, grindar och elutrustning att installeras. Utformningen av den nya stationsbyggnaden kommer att genomföras på så sätt att byggnaden kommer att passa in i landskapsbilden och omgivningen i övrigt. För att ovannämnda åtgärder i huvudsak ska kunna utföras i torrhet kommer en fångdamm endast att behöva anläggas i utloppskanalen. Det nya intaget kommer att kunna stängas av med sättluckor och därför kommer ingen fångdamm att behöva anläggas uppströms. Fångdammen i utloppskanalen planeras bestå av Larsenspont. På uppströmssidan avses morän att läggas mot spontkonstruktionen för att täta dammen och sand samt grövre krossmaterial för att hålla moränen på plats. Några meter nedströms fångdammen avses dubbla geotextildukar att placeras för att minimera grumling. Vattnet i utloppskanalen mellan stationen och fångdammen planeras att länsas ut mellan fångdammen och 8 (16) SAMRÅDSUNDERLAG LÅNGFORS KRAFTVERK p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag docx

37 grumlingsskyddet, även detta för att förhindra eventuell spridning av grumligt vatten. Kontrollprogram kommer att upprättas för att ha kontroll på eventuell grumling. Jämtkraft kommer vid uppförande och rivning av fångdammen att ta hänsyn till fiskarnas lekperioder. 5.2 Borttagning av stenkista Den stenkista som ligger på höger sida uppströms kraftstationen är en lämning efter flottningstiden och kistan fyller idag ingen funktion. Stenkistan planeras därför att tas bort i och med att kistan vid höga flöden ligger under vatten och regelbundet kräver underhåll och renoveringsåtgärder. Borttagandet av stenkistan bedöms inte medföra någon större grumlingsrisk i och med att stenkistan består av ursköljda stenmassor. Vid utrivning av kistan kommer stenmassorna att återanvändas för bygg- och anläggningsändamål. 5.3 Renovering av överfallsdamm och anläggande av faunapassage Renovering av överfallsdammen är en nödvändighet för att stationen ska kunna köras fullt ut. Den del av överfallsdammen som ligger närmast kraftstationen är idag raserad, se Bild 6. Skadan på dammen har orsakats av att is byggts upp på stenarna, vilket har orsakat en dämmande effekt och forsen har sedan flyttat stenarna. En faunapassage föreslås anläggas som ett s.k. omlöp intill befintlig överfallsdamm längs vänster strand (Bilaga 1 och Bilaga 2). Omlöpet avses att vara vattenförande och öppet för passage hela året. Förslaget till omlöp är utformat så att det inte ska krävas någon aktiv reglering eller skötsel av anläggningen. Omlöpet ska tåla erosion och tillförsel av material utan att dess funktion ska försämras. Såväl reparationsåtgärder vid överfallsdammen som anläggande av omlöp kommer i huvudsak att ske i torrhet. För att minimera grumling i samband med ovannämnda åtgärder avses Larsenspont eller liknande att användas. Larsenspont lämpar sig bra i strömmande vatten, där en jorddamm har problem med erosion. Jämtkraft kommer vid utförandet av åtgärderna att ta hänsyn till fiskarnas lekperioder. I samband med renovering av överfallsdammen planeras fångdammen att upprättas på överfallsdammens högra sida och vara ca m bred samt ansluta mot befintlig kröndamm. 5.4 Förhållanden under anläggningstiden Etableringsytor kommer att anläggas kring kraftverket för tillfälliga massupplag samt krossning- samt sorteringsverk. Under byggnadstiden kan sprängning komma att ske, vilket kan generera buller och markvibrationer. Buller kommer även att uppstå lokalt på grund av krossning och sortering av massor samt transporter. Transporter kommer att ske via Landön. SAMRÅDSUNDERLAG LÅNGFORS KRAFTVERK 9 (16) p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag docx

38 5.5 Tidplan Aktuella restaureringsåtgärder planeras att utföras under en period av 4-5 år. 6 PLANFÖRHÅLLANDEN OCH OMRÅDESSKYDD 6.1 Planförhållanden Krokoms gällande översiktsplan antogs år Av denna framgår bland annat Nedre Långan utgör ett område av riksintresse för natur- och kulturminnesvård. Vidare framgår att skogsmiljöerna längs med Långan utgör en av Sveriges främst bevarade och fornlämningsrikaste förhistoriska fångstmiljöer. Planerade åtgärder vid kraftverket kommer inte att beröra någon detaljplan. 6.2 Naturmiljö Nedre Långan utgör ett Natura 2000-område, se Bild 8. Ån omfattar naturtypen naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ. Bevarandemålen för älven omfattar bland annat vattenföring och flödesdynamik ska bibehållas och förbättras avseende ekologisk anpassning livsmiljöer för fiskar, uttrar, bottenfauna och andra organismer ska förbättras genom biotopvård och annan biologisk återställning inom sträckor där vattendragets naturlighet påverkats negativt. Kraftverket ligger även inom riksintresseområde för naturvård. Nedre Långan är skyddad mot utökad vattenkraftsutbyggnad enligt 4 kap. 6 miljöbalken. Genom anläggande av planerat omlöp vid överfallsdammen kommer förutsättningarna för fiskvandring och biologisk mångfald i ån att förbättras. Jämtlands botaniska har gjort en växtinventering i området kring Långfors kraftverk och öster ut mot Långforsens strand. Den genomförda inventeringen har framförallt fokuserats på jämtlandsmaskrosen, Taraxacum crocodes. Möjliga biotoper i området för denna sällsynta växt har identifierats längst med Långforsens östra strand, ett område som inte kommer att beröras av planerade åtgärder. 6.3 Vattenmiljö Uppströms och nedströms Långforsen finns bestånd av bl.a. öring och harr (Bilaga 2). Dykinventeringar i Långan antyder på att harr förekommer i något större omfattning än öring i de flesta inventerade strömmarna. Inventeringarna indikerar på att området kring Långforsen kan vara ett viktigt uppväxt- och reproduktionsområde för både harr och öring. I de nedre delarna av de tillrinnande vattendragen Åkerån och Gysån finns bl.a. bestånd av öring med inslag av harr. Någon lekvandring av större bestånd, t.ex. lekvandrande öring, är inte känt. 10 (16) SAMRÅDSUNDERLAG LÅNGFORS KRAFTVERK p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag docx

39 Bild 8. Översiktskarta som visar Natura 2000-område och riksintresseområde för naturvård. 11 (16) SAMRÅDSUNDERLAG LÅNGFORS KRAFTVERK p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag docx

40 Nedre Långan är enligt VatteninformationsSystem Sverige (VISS) uppdelad i två vattenförekomster, där den ena sträcker sig från Landösjöns utlopp och ned till Gysån och den andra omfattar sträckan från Gysån och ned till Indalsälven. Båda vattenförekomsterna har otillfredsställande ekologisk status med kvalitetskravet God ekologisk potential till Statusklassningen grundar sig på flödesregleringar och kontinuitets- och morfologiska förändringar. Tidsfristen till 2021 motiveras med att det bedömts vara tekniskt omöjligt att uppnå kvalitetskravet till Samtliga planerade arbeten kommer i huvudsak att utföras i torrhet eller vid lågt vattenstånd för att minimera grumling. Skyddsåtgärder vad gäller grumling vid uppläggning av schaktmassor kommer att beaktas i kommande detaljutformning av planerade åtgärder. 6.4 Friluftsliv I samband med anläggningsarbetet kommer buller, vibrationer och transporter påverka närområdet kring kraftverket. Av säkerhetsskäl kommer tillgängligheten för allmänheten att kunna bli begränsad i området i perioder under anläggningstiden. Inga åtgärder kommer dock att vidtas vid kraftverket som bedöms komma att medföra någon betydande påverkan på turismen och det rörliga friluftslivet. Med planerad faunapassage kommer förutsättningarna för fisket att förbättras. 6.5 Landskapsbild Landskapet kring befintlig dammanläggning utgörs huvudsakligen av skogsmark. Skogsbruk är därmed den dominerande markanvändningen. Området är glest befolkat och det finns inga permanentbostäder i närområdet. Utformningen av den nya stationsbyggnaden kommer att genomföras på så sätt att byggnaden kommer att passa in i landskapsbilden och omgivningen i övrigt. Även planerad faunapassage kommer att så långt som det är möjligt att estetiskt anpassas efter rådande landskapsbild. 6.6 Kulturmiljö Längs med Nedre Långan finns ett stort antal registrerade fornlämningar. Området längs med ån omfattas även av riksintresse avseende kulturmiljön med fångstmiljöer av stort vetenskapligt värde. I området kring Långfors kraftverk finns kulturhistoriska lämningar, se Tabell 1 och Bild 9. Av dessa lämningar kommer den lämning som är markerad med nr 7 i Bild 9 att beröras av åtgärderna för planerat omlöp. Denna lämning utgörs av en gammal laxtrappa, se Bild 10. Länsstyrelsens kulturmiljöenhet har tidigare (Beslut , dnr ) bedömt att kraftverksbyggandet från den aktuella tiden får anses någorlunda välrepresenterat bland länets byggnadsminnen och att Långfors inte är tillräckligt intakt och unikt i tekniskt avseende för att motsvara kulturminneslagens krav på byggnadsminnesförklaring. 12 (16) SAMRÅDSUNDERLAG LÅNGFORS KRAFTVERK p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag docx

41 Tabell 1. Kulturhistoriska lämningar kring Långfors kraftverk Nr RAÄ-nummer Beskrivning Antikvarisk bedömning 1 Offerdal 22:1 Fornlämningsliknande lämning (fångstgrop) 2 Offerdal 518:1 Kraftverk med dammanläggningar (obestämbar) Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning 3 Offerdal 525:1 Bebyggelseområde (sammanförd) Övrig kulturhistorisk lämning 4 Aspås 339:1 Fyndplats (skärvstensförekomst) Övrig kulturhistorisk lämning 5 Aspås 340:1,2,3 Byggnad (före detta skogsarbetarkoja) Övrig kulturhistorisk lämning 6 Aspås 342:1 Skärvstensförekomst (boplats) Fast fornlämning 7 Offerdal 555:2 Laxtrappa, stenkista Övrig kulturhistorisk lämning 8 Offerdal 560:1 Skärvstensförekomst (boplats) Bevakningsobjekt Bild 9. Kulturhistoriska lämningar kring Långfors kraftverk 13 (16) SAMRÅDSUNDERLAG LÅNGFORS KRAFTVERK p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag docx

42 Bild 10. Rester av den gamla laxtrappan vid Gysåns inlopp i Långan. 6.7 Rennäringen I området för planerade åtgärder har Jovnevaerie sameby sina vinterbetesmarker. Området omfattar kärnområde, rastbete och flyttleder av riksintresse, se Bild 11. Området utgör även trivselland och uppsamlingsområde. Trivselland betyder att området utgör en plats dit renarna självmant söker sig. Inga åtgärder kommer att vidtas vid regleringsdammen som bedöms komma att innebära någon permanent påverkan på riksintresseområdena för rennäringen. Under anläggningstiden kommer dock buller, vibrationer och ett ökat antal transporter att uppstå. 6.8 Potentiella föroreningar i mark Strax öster om Långfors kraftverk, på udden mot Långforsen, har det tidigare legat en smedja. Verksamheten vid smedjan finns registrerad i en nationell databas över potentiellt förorenade områden. Den tidigare verksamheten vid smedjan ligger dock på en fastighet som inte ägs av Jämtkraft och utanför området för planerade åtgärder. 6.9 Sammanfattning Syftet med planerade åtgärder är att restaurera Långfors kraftverk inom ramen för befintliga vattenhushållningsbestämmelser. De konsekvenser som åtgärderna kan medföra, bl.a. ianspråktagandet av mark, grumling och störningar i form av buller och vibrationer, bedöms som små, lokala och/eller temporära. 14 (16) SAMRÅDSUNDERLAG LÅNGFORS KRAFTVERK p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag docx

43 Bild 11. Översiktskarta som visar riksintresseområdet för rennäringen samt flyttleder. 15 (16) SAMRÅDSUNDERLAG LÅNGFORS KRAFTVERK p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag docx

44 7 FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN Den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att utgöra en del av tillståndsansökan föreslås redovisa; Bakgrundsbeskrivningar Samrådsredogörelse Nuvarande förutsättningar Redovisning av planerade åtgärder Nollalternativ Alternativa utformningar Beskrivning av intresseområden Miljökonsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Bedömning av konsekvenser mot MKN Hushållning med naturresurser Samlad bedömning 8 REFERENSER OCH KÄLLOR Sportfiskeguiden, Nedre Långans FVO Bevarandeplan för Natura 2000-område; Långan nedströms Landösjön SE Översiktsplan Krokoms kommun, 1991 Länsstyrelsens GIS-tjänst, VISS (2012), Vattenförekomst Långan, SE VISS (2012), Vattenförekomst Långan, SE FMIS, SMHI (2012). Sametinget (2012), Länsstyrelsen (2007). Angående väckt fråga om byggnadsminnesförklaring av Långfors kraftstation. Beslut , dnr (16) SAMRÅDSUNDERLAG LÅNGFORS KRAFTVERK p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag docx

45 Bilaga 1 Principskiss faunapassage 10 Faunapassage Läge ännu inte detaljplanerat Flodutskov Åtgärder Långforsen Listade i ungefärlig arbetsordning Spont 9 Överfallsdamm 7 8 Spont Spont 1 Kröndamm Nytt intag 3 Spont 5 Åtgärder med ansökan inlämnad 2011 Anlägga uppströms fångdamm (Larsenspont + jordslits): 1 Åtgärden utfördes akut 2010, omfattades i efterhand av ansökan inlämnad 2011 Anlägga jorddamm: 2 Gjuta nytt intag: 3 Riva uppströms fångdamm: 1 Långan Gysåns inlopp 6 7 Stenkista 6 Jordslits Kröndamm Jorddamm 2 Nytt intag* 1 4 Befintlig kraftstation 2 Planerade åtgärder, ansökan lämnas in under 2012 Åtgärderna är preliminära och utgör underlag för kommande samrådsförfarande. Anlägga nedströms fångdamm: 5 Anlägga ny stationsbyggnad: 4 Riva nedströms fångdamm: 5 Ta bort stenkista: 6 Anlägga fångdamm vid överfallsdamm och faunapassage: 7, 9 Renovering av överfallsdamm: 8 Anlägga faunapassage: 10 Riva fångdamm vid överfallsdamm och faunapassage: 7,9 Befintlig anläggning Tillfällig fångdamm (Larsenspont) under anläggningstiden Ny jorddamm* Transportväg *Separat ansökan inskickad Åtgärder Långfors kraftverk Planerade åtgärder, tillståndsansökan lämnas in under 2013 Anlägga nedströms fångdamm Anlägga ny stationsbyggnad 1 Riva nedströms fångdamm 2 Ta bort stenkista 3 2 Uppföra fångdamm vid överfallsdamm och faunapassage 4 Renovering av överfallsdamm 5 Anlägga faunapassage 7 Riva fångdamm vid överfallsdamm och faunapassage 4 6 6

46 Långfors Kraftverk -Förslag på anläggande av omlöp. Överfallsdammen i Långforsen med Långfors Kraftverk i bakgrunden. Foto: Per Lundström, EKOM AB Projekt: Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Ort och datum: Skellefteå Utförare: EKOM AB och Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB Uppdragsansvarig: Per Lundström Uppdragsansvarig Mats Andersson, VD EKOM AB EKOM AB Hörnefors Företagscentrum Hörnefors

47 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 2 (20)

48 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Innehållsförteckning 1 BAKGRUND NUVARANDE STRÖMVATTENEKOLOGI OCH FISKE FISKBESTÅND HYDROLOGI NUVARANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FISKVANDRING SLUTSATSER KRAVSPECIFIKATION NY FAUNAPASSAGE FÖRSLAG PÅ FAUNAPASSAGE FÖRESLAGEN PLACERING OCH MODELL FÖRESLAGEN KONSTRUKTION BEDÖMD FUNKTION Anlockning Vattenhastigheter Fiskvandringsmöjligheter REFERENSER BILAGOR Bilagor: 1. Avvägning Foton 3. SWECO Förslagsritning plan och sektioner. 3 (20)

49 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 1 Bakgrund Långfors Kraftverk ligger i Långan ca 2 mil norr om Krokom och knappt 7 km nedströms Landösjön (figur 1). Anläggningen uppfördes 1918 och ägs och drivs av Jämtkraft AB. Jämtkraft avser att renovera kraftverket innefattande följande: 1. Anläggning av kraftstation innefattande överbyggnad, turbin, generator, elutrustning samt luckor och grindar 2. Borttagning stenkista 3. Renovering av överfallsdamm och kröndamm inkl anläggande av faunapassage/fiskvandringsväg. Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB fick januari 2012 i uppdrag av Jämtkraft att ta fram förslag på faunapassage förbi den överfallsdamm som löper över älven i höjd med kraftverket. Den 1 maj 2012 påbörjade uppdragsansvariga anställning i EKOM AB. Jämtkraft gav då enligt överenskommelse med Hushållningssälskapet EKOM i uppdrag att genomföra uppdraget. Landösjön Gysån Långfors Kraftverk Figur 1. Karta över området. 4 (20)

50 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 2 Nuvarande strömvattenekologi och fiske 2.1 Fiskbestånd Elfiske utfördes år 2000 vid Åkeråns utlopp (uppströms Långforsen), Långforsen nedströms dammen samt Lillforsen ca 1,5 km nedströms Långforsen. Vid fisket fångades öring, bergsimpa, elritsa och lake. Bergsimpa dominerade fångsterna och tätheterna av öring var genomgående låga (0,3 1,4/100 m 2 ) (Näslund et. al. 2000). Några övriga elfisken fanns ej upptaget i nationella databasen för elprovfiske SERS (SLU 2012). Inom Långans avrinningsområde finns sammanlagt 12 kända fiskarter: öring, röding, harr, lake, sik, abborre, gädda, kanadaröding, bäckröding, mört samt bergsimpa och elritsa. I Långans strömsträckor nedströms Landösjön dominerar främst harr, öring, elritsa och bergsimpa medan arterna sik, abborre, gädda och lake förekommer i de lugnare partierna. Dykinventeringar i Långan indikerar att harr förekommer i något större omfattning än öring i de flesta inventerade strömmarna. Högst tätheter av både harr och öring har observerats i Långforsen där merparten av de räknade fiskarna, nästan 90 procent, var mindre än 30 cm, vilket även indikerar att området kring forsen kan vara ett viktigt uppväxt- och reproduktionsområde för både har och öring. Dykinventeringar i Gråmäraforsen (ca 10 km nedströms Långforsen) visade att andelen harr större än 30 cm var förhållandevis hög medan öringobservationerna var få (Länsstyrelsen 2012). Uppströms Långforsen har Långan stor andel grovblockiga forsområden och få lugna sträckor. Av fiskarterna harr och öring finns mer stor öring uppströms Långforsen (Näslund 2012). Öring uppges också dominera sportfiskefångsten uppströms Långforsen (Ernehed 2012). Nedströms Långforsen återfinns mer breda grunda strömmar och ett större inslag av lugna sträckor (Näslund 2012, Ernehed 2012). Av fiskarterna harr och öring så ökar inslaget av harr med avståndet nedströms Långforsen och dominerar normalt fångsterna där (Ernehed 2012). Långan såväl uppströms- som nedströms Långforsen uppges ha tillräckligt stort inslag av leksubstrat för harr och öring (Näslund 2012). Någon fiskvandring som omfattar större del av bestånd t.ex. lekvandrande storöring är inte känt (Ernehed 2012, Näslund 2012). I tillrinnande vattendragen Åkerån och Gysån finns bl.a. bestånd av öring med inslag av harr i nedre delarna (Ernehed 2012, Näslund 2012). 2.2 Hydrologi Volymen av vatten i Långforsen bestäms av vattenföring från regleringsdamm i utloppet av Landösjön samt genom tillskott av vatten från framförallt Åkerån som mynnar drygt 2 km uppströms Långforsen. Minimivattenföring från Landösjön är för perioden 1 juni 30 sept 15,0 m 3 /s och övrig tid 4,4 m 3 /s. Långans årsmedelvattenföring uppströms Gysåns inlopp är ca 40,7 m 3 /s och medelhögvattenföringen är ca 137,6 m 3 /s (SMHI vattenweb 2012). Maximal vattenföring i Långfors raftverk är ca 8 m 3 /s. Vatten som ej tas in i kraftverket går över anlagd överfallsdamm och ned genom älvsfåran. Fallhöjden i kraftverket är ca 6 m. Under sommarhalvåret fr.o.m. 1 maj t.o.m. 31 okt har vattenföringen under åren uppgått till mellan 15,0 och 44,9 m 3 /s vid ca 81 % av dygnen. Under knappt 90 % av dygnen har vattenföringen uppgått till mellan 15,0 och 54,9 m 3 /s (fig 2). Vattenföringen har underskridit 15 m 3 /s vid ca 0,6 % av dygnen. 5 (20)

51 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Figur 2. Vattenföring i Långan uppströms Gysåns inlopp presenterad som medel- och medianvärden (övre figur) samt varaktighet (nedre figur). Källa SMHI Vattenweb. 2.3 Nuvarande förutsättningar för fiskvandring Klöstafallet, ca 4 km uppströms Långans mynning i Indalsälven, uppges utgöra partiellt hinder för uppströms fiskvandring. Bl.a. har röding observerats samlas under fallet (Näslund 2012). Ca 30 km uppströms Långans mynning anses allmänt anlagd överfallsdamm i Långforsen utgöra vandringshinder för fisk. Vid besök var delar av damm eroderade intill höger och vänster strand vilket bedömdes ge möjlighet till fiskvandring intill respektive strand. Jämtkraft har för avsikt att renovera överfallsdammen samt komplettera den med faunapassage. 6 (20)

52 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Befintlig fiskväg av trä vid dammens vänstra strand befanns vara i mycket dåligt skick och var ej möjlig för fisk att vandra igenom. Kraftverkets maximala drivvattenföring på ca 8 m 3 /s är normalt sett mindre än älvfårans vattenföring och bedöms ej medföra att fisk söker sig in utloppskanalen vid uppströms vandring. Ca 7 km uppströms Långforsen, i utloppet av Landösjön, finns en regleringsdamm. Dammen har försetts med en fiskväg. 2.4 Slutsatser kravspecifikation ny faunapassage Uppströms- och nedströms Långforsen finns bestånd av bl.a. öring och harr. Dykning indikerar att vissa områden har större andel yngre fisk. Vandring mellan biflöden och Långan samt vandring mellan olika partier i Långan är sannolik både vad avser äldre och yngre fisk. Något tydligt vandringsmönster som omfattar stora delar av bestånd finns dock inte dokumenterat. Tappning av vatten vid sidan av överfallsdamm sänker vattenytan uppströms damm vilket orsakar fallförlust och lägre effektutvinning av det vatten som passerar turbin. Jämtkraft meddelade hösten 2012 att en minimitappning i faunapassagen på ca 2 m 3 /s upp till en total vattenföring på 15 m 3 /s skulle ge acceptabla effektförluster. Baserat på uppgifter om befintliga fiskbestånd och hydrologiska förhållanden föreslår EKOM att harr och öring från storlek ca cm ska kunna passera överfallsdammen vid vattenföring ca 15,0 44,9 m 3 /s vilket motsvarar ca 80 % av perioden 1 maj 31 okt. Detta förutsätter att Faunapassagen ska ha god anlockningsförmåga för fisk vid vattenföring från 15,0 till i första hand 44,9 m 3 /s. Vattenhastighet inte kräver högre simhastighet än 2 4 m/s vid längre tider än ca 15 sek. Vidare bör faunapassagen ha Hög driftsäkerhet. Funktion som om möjligt inte kräver löpande reglering och skötsel. Ett utseende som om möjligt estetiskt anpassas efter rådande landskapsbild. 7 (20)

53 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 3 Förslag på faunapassage 3.1 Föreslagen placering och modell Som faunapassage förbi överfallsdammen intill Långfors Kraftverk föreslås ett anläggande av s.k. omlöp intill befintlig överfallsdamm längs vänster strand (norra stranden) (figur 2). Motiven för anläggning längs vänster strand är följande: Höjdskillnaden mellan vattenyta uppströms- och nedströms överfallsdamm är ca 1,0 m lägre längs vänster strand jämfört med höger strand. God anlockning till mynning av omlöp genom diffus tappning över överfallsdamm och tillrinning från Gysån. Maximal anlockning är också ett av skälen till att inte anlägga flera parallella omlöp eller andra faunapassager. Vattenföring i omlöp bidrar till att bibehålla biologisk produktion så långt upp som möjligt i Långforsen. Maximal distans från turbinintag minskar marginellt risken för nedströms vandring genom turbin. Föreslagen placering omlöp Gysån Överfallsdamm Vattenintag Långfors Kraftverk Figur 2. Föreslagen placering av omlöp 8 (20)

54 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Motiven för anläggning av s.k. omlöp är följande: Biologisk produktion på strömsatt naturstensbotten. Variationsrik bottenstruktur med stor andel stora block ger ett flertal refuger med lägre vattenhastighet. Möjligt att utforma ett omlöp så att vandringsmöjligheter bibehålls vid olika vattenföringar. 3.2 Föreslagen konstruktion Befintlig överfallsdamm föreslås förlängas i vinkel uppströms längs vänster strand. Till vänster om den förlängda överfallsdammen anläggs ett omlöp. Den förlängda överfallsdammens översta del utgör inloppet i omlöpet (figur 4). För konstruktion av överfallsdamm och omlöpets inlopp ansvarar SWECO på uppdrag av Jämtkraft. Nedströms inloppet ges omlöpet ett utseende motsvarande grovblockigt forsparti utan vertikala fall. Omlöpet föreslås utformas på så sätt att ingen aktiv reglering eller skötsel krävs. Som i naturliga vattendrag ska omlöpet tåla erosion och/eller tillförsel av material utan att dess funktion ska försämras. Omlöpet avses att vara vattenförande och öppet för fiskvandring hela året. Omlöpet schaktas ut i vänster strand och botten stabiliseras med duk och sprängsten som sedan kläs med natursten uppblandad med sprängsten. Omlöpets längd i den schaktade delen uppgår till ca 45 m. Fallhöjden beräknas till ca 0,90 m efter anläggning av glesa trösklar. Dess genomsnittliga bredd på vattenytan uppgår vid vattenföring ca 2 m 3 /s till ca 6 m. Vid ökad vattenföring ökar också dess vattentäckta bredd. Omlöpets vänstra slänt ges lutning ca 1:2 och dess högra slänt ca 1:3. För att skapa stor variation i vattenhastighet föreslås dels ett bredare och djupare parti att schaktas ut på dess mitt och dels föreslås grov natursten (Φ ca > mm) placeras ut i naturligt oregelbundet mönster (figur 3 och 4). Omlöpet ges ett inlopp som avvattnar minst 2 m 3 /s vid total vattenföring upp till 15 m 3 /s. Vid högre total vattenföring ökar vattenföringen i omlöpet och uppgår till ca 6,5 m 3 /s vid totalvattenföring 55 m 3 /s. Vid total vattenföring överstigande ca 80 m 3 /s svämmas omlöpet över av vatten från huvudfåran. Nedströms det schaktade omlöpets mynning föreslås att grov natursten läggs i två glesa tröskelliknande formationer. Formationerna läggs som förlängning av befintliga tröskelanvisningar i Gysåns förlängning ner i Långforsen. Syftet med de tröskelliknande formationerna är att höja vattenytan för att minska lutning och vattenhastighet i det schaktade omlöpet (figur 4). För mer detaljerade ritningar se SWECO Förslagsritningar (Bilaga 3). Figur 3. Principskiss sektion över djupare, bredare avsnitt av föreslaget omlöp. Höger sida avser omlöpets strandzon mot förlängd överfallsdamm. 9 (20)

55 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Föreslaget omlöp Djupare, bredare avsnitt på omlöp. Se sektion fig 3. Befintlig strandkontur Förlängning av överfallsdamm Glesa trösklar för höjning av uppströms vattenyta Befintlig överfallsdamm Befintliga tröskellägen Röd text avser föreslagna åtgärder för anläggande av omlöp Svart text avser nuvarande förhållanden Figur 4. Principskiss plan på föreslaget omlöp i Långforsen. 10 (20)

56 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 3.3 Bedömd funktion Anlockning Nedströms kraftverkets utloppskanal anlockas fisk av vattenföring från älvsfåran och utloppskanalen. Vid total vattenföring uppgående till ca 16 m 3 /s beräknas älvfårans vattenföring vara större än utloppskanalens. Risk för att fisk med vandringsbeteende ska uppehålla sig långa tider i kraftverkets utloppskanal bedöms därför som liten. Vid överfallsdammen anlockas fisk av vattenföring från överfallsdamm samt omlöp och Gysån. Överfallsdammens bredd uppgår till ca 80 m och vid varje punkt längs överfallsdammen kommer uppströms vattenföring parallell med dammen att överstiga fallet över dammen. Risk för att fisk med vandringsbeteende ska uppehålla sig långa tider längs befintlig överfallsdamm bedöms därför som liten (figur 5). Vid överfallsdammens vänstra sida anlockas fisk av vatten från Gysån och omlöpet. Gysåns vattenföring bestäms av naturlig tillrinning. Omlöpets vattenföring bestäms av den vattenföring som kommer från regleringsdamm i Landösjön. Medianvattenöringen i Gysån fr.o.m. juni t.o.m. oktober uppgick under senaste 22 åren till mellan ca 1 och 2 m 3 /s. Motsvarande värde var för Långforsen mellan ca 20 och 42 m 3 /s vilket skulle ge en vattenföring från omlöpet uppgående till ca 2,7 5,2 m 3 /s. Vattenföringen från föreslaget omlöp överstiger således normalt vattenföringen från Gysån. Omlöpets föreslagna bredd vid Gysåns mynning uppgår till ca 7 m vilket är ungefär 1/4 av Gysåns bredd. Omlöpets normalt högre vattenföring koncentrerad i en smalare fåra kommer att ge en tydligare strömbild dominerande över vattenström från Gysån. Risk för att fisk med beteende att vandra uppströms Långan ska vandra fel vid omlöpets mynning bedöms därför som liten (figur 5) Vattenhastigheter Den genomsnittliga vattenhastigheten kommer i föreslaget omlöp att variera med vattenföringen. Beräknad genomsnittlig vattenhastighet vid smalaste och brantaste sektion beräknas understiga 3 m 3 /s vid vattenföring upp till ca 6,4 m/s. Den faktiska vattenhastigheten kommer dock att variera stort mellan olika punkter i omlöpet genom dess oregelbundna botten och svängda lopp. I hela omlöpets sträckning kommer fickor med lägre vattenhastigheter att finnas. Framförallt bedöms låga hastigheter komma att finnas närmare omlöpets innerkurva (högra sida) Fiskvandringsmöjligheter Generellt styrs de yttre förutsättningarna för fiskvandring av vattentemperatur samt vattenhastighet, vattendjup och höjd på ev vertikala fall. EKOM bedömer att föreslaget omlöp sammantaget ger mycket goda förhållanden för fiskvandring för fisk fr.o.m. ca cm vid normala vattentemperaturer för perioden maj/juni okt och vattenföring ca m 3 /s. Med stor sannolikhet kommer också mindre individer av öring och harr att kunna vandra vid gynnsam temperatur och låga vattenföringsförhållanden. Vid högre vattenföring kommer vattenhastighet att öka i omlöpet. Ökade vattenhastigheter kommer successivt att försämra fiskvandringsmöjligheterna i första hand för mindre fisk men till slut även för stor fisk. Vid mycket hög vattenföring är det dock sannolikt att vattenhastighet blir för hög även i ett flertal nedströmsliggande sektioner av Långforsen. 11 (20)

57 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Figur 5. Symbolisk bild över successivt ökande vattenföring (blå pilar) fr.o.m. omlöpets mynning samt förväntad anlockning (röda pilar) mot dominerande ström. 12 (20)

58 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 4 Referenser Ernehed Örjan Hårkan Långan FVO. Muntligt Grande Reidar Håndbok för fisketrapper. Länsstyrelsen Länsstyrelsen Jämtlands län. Remissversion. Åtgärdsplan. Långans vattensystem- en samlad beskrivning och prioriterade miljöåtgärder. Januari Dnr Näslund et. al Näslund Lisa, Ahlberg Eliasson Karin, Hartman Dag. Mitthögskolan. Hållbarhetsanalys kring småskalig vattenkraft i lokalt perspektiv Långforsen i Nedre Långan. Augusti Näslund Ingemar Länsstyrelsen Jämtlands län. Muntligt SLU Nationella databasen för elprovfiske SERS SMHI (20)

59 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 5 Bilagor Bilaga 1. Mätvärden avvägning norra resp södra sidan av överfallsdamm i Långforsen. Avvägning 19 juni 2012 norra sidan Mätvärde Diff (m) Korrigerad v-yta uppströms (uppskattad) 302,15 0 Utlopp befintlig fiskväg 300,99 1,16 Nedströms nedre stenklack (uppskattad) 300,64 1,51 vattenyta Gysån 5 m uppstr 301,09 1,06 Vattenyta Gysån 18 m uppstr 301,24 0,91 Avvägning 19 juni 2012 södra sidan Mätvärde Diff (m) Vattenyta stenkista (spegelyta) (uppskattad) 302,15 0 Vattenyta eroderat 300,87 1,28 Vattenyta nedströms eroderat 300,04 2,11 14 (20)

60 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Bilaga 2. Foton Flygfoto över Långforsen Flygfoto (snedbild) över Långforsen hösten Foto Jämtkraft. 15 (20)

61 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Vy från södra sidan över befintlig överfallsdamm i Långforsen. Vy från norra sidan över Gysåns utlopp och befintlig överfallsdamm i Långforsen. 16 (20)

62 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Vy från norra sidan över befintlig överfallsdamm och fiskväg i Långforsen. Vy från Gysån över befintlig överfallsdamms anslutning mot höger strand. 17 (20)

63 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Bilaga 3. SWECO Förslagsritning plan och sektioner. 18 (20)

64 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 19 (20)

65 EKOM AB Hörnefors Företagscentrum Hörnefors

66 Sändlista för samråd Långfors kraftverk Carl-Göran Palmqvist Österulfsås OFFERDAL Havs- och vattenmyndigheten Box Göteborg Jovnevaerie sameby Kjell-Ove Klemensson Olden OFFERDAL Kammarkollegiet Box Stockholm Krokoms kommun Att: Maria Söderberg Offerdalsvägen Krokom Länsstyrelsen Jämtlands län Att: Sara Huss ÖSTERSUND Nedre Långans FVOF Örjan Ernehed Böle OFFERDAL Persson Invest Skog AB Att: Hans Lantz Box ÖSTERSUND Utöver ovanstående har Jämtkraft hållt ett öppet samrådsmöte för berörd allmänhet. Inbjudan till detta möte gjordes via annons i dagspress. Annonsen redovisas i bilaga C till samrådsredogörelsen.

67 Annons publicerad i dagspress (Östersundsposten och Länstidningen 17/11 och 20/ ) inför allmänt samrådsmöte i Käloms bygdegård 11 november Långfors kraftverk samråd Jämtkraft avser att hos Miljödomstolen söka tillstånd enligt miljöbalken för renovering av Långfors kraftverk i Långan. De planerade åtgärderna medför ingen ändring av nu gällande regler för vattenföring. En miljökonsekvensbeskrivning avseende den planerade renoveringen ska upprättas. Jämtkraft bjuder in till information och samråd med avseende på miljökonsekvenserna till följd av renoveringen. Tid: Tisdag 11 december klockan Plats: Bygdegården i Kälom Jämtkraft bjuder på fika. Välkommen. Närmare upplysningar om verksamheten lämnas av Ulf Larsson, Jämtkraft,

68

69 Renovering av Långfors Kraftverk Samråd den 10 December 2012

70 Dagordning Inledning Tillståndsprocessen Genomgång av samrådsunderlaget Presentation av faunapassage Synpunkter och kommentarer

71 Tre fristående processer 1) Dammskada, akutåtgärd 2) Reparation av intagsdamm 3) Renovering av station

72 Tillståndsprocessen

73 Planerade åtgärder

74 Långfors kraftverk Planerade restaureringsåtgärder Samrådsmöte

75 Befintlig anläggning

76 Befintlig anläggning

77 Naturmiljö - Långan Riksintresse Natura 2000

78 Kulturmiljö Riksintresse kulturmiljö. Flera kulturhistoriska lämningar vid stationsområdet. Laxtrappa med stenkista påverkas av åtgärderna.

79 Rennäring

80 Fortsatt arbete med framtagande av MKB MKB omfattar bland annat: Områdets förutsättningar Redovisning av planerade åtgärder Beskrivning av intresseområden Miljökonsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Hushållning med naturresurser Samrådsredogörelse

81

82 Långfors Kraftverk -Förslag på anläggande av omlöp Per Lundström, EKOM AB

83 Långfors Kraftverk -Förslag på anläggande av omlöp. Uppdrag: Ge förslag på faunapassage förbi överfallsdamm i Långfors KRV. Kravspecifikation Förslag Bedömning efter beräkning

84 Långfors Kraftverk -Förslag på anläggande av omlöp. Strömvattenekologi och fiske Tot 11 arter: öring, harr, sik, bergsimpa, elritsa, abborre, gädda, kanadaröding, bäckröding, lake, mört Bra strömvattenmiljöer uppstr- och nedstr Långan. Uppstr Långforsen: strömt, grovblockigt, öring dominerar Nedstr Långforsen: strömt/lugnvatten, harr dominerar Ingen fiskvandring som omfattar större del av bestånd. Gysån/Åkerån: Öring, bergsimpa med inslag av harr i nedre delar. Elfiske 2012: elritsa, bergsimpa, lake, öring (0,3 1,4/100 m2) Dyk i Långforsen visade stor andel harr och öring < 30 cm. Indikerar reproduktionsområde även för andra delar av Långan

85 Långfors Kraftverk -Förslag på anläggande av omlöp. Hydrologi

86 Långfors Kraftverk -Förslag på anläggande av omlöp. Nuvarande förutsättningar för fiskvandring Klöstafallet, 4 km från mynning, partiellt v-hinder? Överfallsdamm Långfors KRV. Nuläge möjlighet till Fiskvandring. Regleringsdamm Landösjön, fiskväg.

87 Långfors Kraftverk -Förslag på anläggande av omlöp. Kravspec ny faunapassage Förutsättning Jämtkraft: mintapp 2 m 3 /s upp till 15 m 3 /s. Hela året. Fungerande vid minst 80% av vattenföring ca (15 45 m 3 /s) Ej kräver simhast 2 4 m/s längre än ca 15 sek. Hög driftsäkerhet Ej kräva löpande reglering och skötsel Passa in i landskapsbild.

88 Långfors Kraftverk -Förslag på anläggande av omlöp. Förslag ny faunapassage -placering Placering faunapassage Överfallsdamm Motiv för placering Lägre höjdskillnad Bästa anlockning (Maximera biologisk produktion) (Max distans från intagskanal) Intagskanal KRV

89 Långfors Kraftverk -Förslag på anläggande av omlöp. Omlöp = strömfåra på sidan om Motiv för omlöp Biologisk produktion på strömsatt naturstensbotten. Variationsrik bottenstruktur med stor andel stora block ger ett flertal refuger med lägre vattenhastighet. Möjligt att utforma ett omlöp så att vandringsmöjligheter bibehålls vid olika vattenföringar.

90 Långfors Kraftverk -Förslag på anläggande av omlöp. Omlöp. Principskiss Omlöp Plan Förlängning av överfallsdamm Tillförsel av natursten (block)

91 Långfors Kraftverk -Förslag på anläggande av omlöp. Snabb fors Pool. Principskiss Omlöp Plan Snabb fors Förlängning av överfallsdamm

92 Långfors Kraftverk -Förslag på anläggande av omlöp.. Principskiss Omlöp Sektion

93 Långfors Kraftverk -Förslag på anläggande av omlöp. Anlockning omlöp Diffust flöde Diffust flöde

94 Långfors Kraftverk -Förslag på anläggande av omlöp. Slutsatser omlöp Mycket goda förhållanden för fiskvandring vid normal vattentemp under tiden maj/juni okt. Anlockning OK! Vattenhastighet OK för fisk cm. Sannolikt även för mindre fisk. Vid lägre vattentemp minskar simförmåga och benägenhet att vandra. Vid högre vattenföring successivt ökad vattenhastighet som försämrar fiskvandringsmöjlighet.

95

96

97 PROTOKOLL PLATS Jämtkrafts kontor i Hissmofors DATUM TID NÄRVARANDE Ulf Larsson JKAB Claes Göran Bergh JKAB Tommy Borgh JKAB Håkan Lindroth Sweco (protokoll) Carl- Göran Palmqvist Rågranne Örjan Ernehed Nedre Långans FVOF Per Lundström EKOM DELGES Närvarande Samrådsmöte Långfors kraftverk Samrådsmöte med Nedre Långans FVOF och Carl- Göran Palmqvist angående tillståndsansökan för ombyggnad av Långforsens kraftstation mm. Ulf L hälsar välkommen och berättar lite om bakgrunden till aktuella åtgärder och vad tillståndsansökan skall innehålla. Tar också upp vilka övriga intressenter som det skall samrådas med t ex Länsstyrelsen, Krokoms kommun, Persson Invest (markägare vid befintlig fisktrappa) och rennäring. Håkan L berättar om vilka åtgärder som skall ingå i aktuell tillståndsansökan och vilka skyddsåtgärder som planeras. Rivning av befintlig kraftstation därefter uppförande av ny kraftstation, rivning av stenkista, anläggande av nytt omlöp samt renovering av överfallsdamm. När det gäller skyddsåtgärder så är det stort fokus på att undvika grumlingar. Stålspont och därpå följande läns med geotextil kommer att placeras ut i utloppskanal så att arbetet med ny kraftstation kan ske i torrhet. Stålspont kommer också att placeras ut vid renovering av överfallsdamm och i samband med byggnation av nytt omlöp. Sammantaget kommer miljökonsekvenserna av aktuella åtgärder bli små. Håkan L informerar vidare om de övriga kulturhistoriska lämningar i form av laxtrappa och stenkista som kommer att beröras vid byggnation av omlöp. Infart till bygget kommer att ske via väg från Långan/Landön. Carl-Göran P tar upp frågan om nyttjande av väg på möte med vägföreningen och återkommer senast 25/ till JKAB. På fråga om när betongklacken till överfallsdammen byggdes så var det Nedre Långans FVOF föreslog att vid rivning av stenkistan kunde materialet användas till att lägga ut i Långan på lämpliga platser, gäller framförallt de större stenarna. FVOF föreslog också 1 (2) pr04s Sweco Bangårdsgatan 2 Box 553, Östersund Telefon Telefax Sweco Infrastructure AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Malin Bernhardsson malin.bernhardsson@sweco.se p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\04 protokoll\protokoll_mote_30 nov_revul.docx

98 att om det går bibehålla stationsbyggnaden och bara bygga om intagsdelen. Här pågår diskussioner mellan parterna. FVOF vill också att man undviker de mest störande arbetena under sommaren när fisketurismen är som mest intensiv. Per L som har i uppdrag att ta fram förslag på fiskväg förbi överfallsdammen informerade om deras arbete. Mest harr och öring i aktuella delar av Långan, större fisk på vissa delar och mindre på andra. Större fiskar har lättare att ta sig fram i strömmande vatten än de mindre. Den primära uppgiften är att få fisk att passera i omlöpet sen kommer resten av faunan automatiskt. Skälen till placering av omlöpet på högra sidan är främst att fallhöjden där är mindre och att det är lättare att få fisken att anlockas dit. Beskriver lite om vattenföringar och att fisken inte rör sig så mycket under vintern. Lutningen i omlöpet blir ca 2 % på en sträcka av 45 m. Bredden blir ca 6 m med ett antal större block i passagen. Vattenhastigheten i omlöpet kommer att vara mindre än 3m/s i den trångaste sektionen. Nedströms passagen placeras ett antal större block ut. På fråga om det finns erfarenheter kring liknande förslag med omlöp svarar Per att det har fungerat bra på de ställen i framförallt Västerbotten där man prövat detta. Det är en trygg och säker lösning som fungerar bra, speciellt då fallhöjden är liten. På fråga om tidplan så svarar Ulf att den är högst osäker med tanke på att det är andra tillståndsansökningar på gång som också berör Långforsen samt att det överhuvudtaget är svårt att bedöma hur länge en tillståndsprocess håller på innan en eventuell dom finns framme. FVOF och Carl-Göran var nöjda med samrådet och den information man fått och har inga övriga synpunkter förutom de som framkommit under mötet. Protokoll Håkan Lindroth 2 (2) pr04s PROTOKOLL p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\04 protokoll\protokoll_mote_30 nov_revul.docx

99 PROTOKOLL PLATS Jämtkrafts kontor, Östersund DATUM TID NÄRVARANDE Tommy Borgh Ulf Larsson Hans Lantz Malin Bernhardsson Jämtkraft Jämtkraft Persson Invest Sweco TB UL HL MB DELGES Närvarande samt Håkan Lindroth, Sweco Samrådsmöte Långfors kraftverk Samrådsmöte med Hans Lantz, Persson Invest Skog AB angående Jämtkrafts planerade tillståndsansökan för restaurering av Långfors kraftverk. Persson Invest äger fastigheten Holmsjö 1:30 som berörs av en faunapassage som Jämtkraft planerar att anlägga vid restaureringen av kraftstationen. UL inleder med att berätta om historiken kring Långfors kraftverk. I nuläget har man gjort två separata tillståndsansökningar som lämnades in under 2011 där man nu väntar på huvudförhandling. Den ena ansökan gällde uppförande och borttagande av provisorisk fångdamm, den andra anläggande av nytt intag och ny jorddamm. Förhandling med domstolen hade inletts men avbröts på grund av formaliafel i domstolens handläggning. Nu avser Jämtkraft att lämna in en tredje tillståndsansökan för att restaurera kraftstationen. Parallellt med Jämtkrafts tillståndsansökan driver Kammarkollegiet på uppdrag av Älvräddarna en process om att riva ut överfallsdammen. Jämtkraft är nu inne i samrådsskedet i sin tillståndsprocess och har hittills fört samråd med berörd fiskevårdsområdesförening och Jovnevaerie sameby. De kommer också att träffa Krokoms kommun samt Länsstyrelsen. De kommer även att hålla ett öppet informationsmöte för allmänheten. Nedre Långans FVOF var vid samrådsmötet positiva till Jämtkrafts förslag. I grund och botten anser de att det bästa för fisket vore om dammen helt och hållet togs bort, men då Jämtkraft har ett tillstånd att driva verksamhet och ämnar göra det anser FVOF att Jämtkraft har visat på goda lösningar och är positivt inställda så länge Jämtkraft håller sig inom befintliga hushållningsbestämmelser. TB berättar att miljöintressen spelar stor roll vid prövningen men att Jämtkraft har en bra lösning som säkerställer förutsättningarna för biologisk mångfald. Han menar att Jämtkrafts lösning är bra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv då man kan producera förnybar el utan stor påverkan på miljön. De bedömer att de kan göra åtgärderna utan betydande miljöpåverkan. 1 (2) mom02.docx S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553 SE Östersund, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm M a l i n B er nh ard s so n Östersund Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) malin.bernhardsson@sweco.se BM p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\04 protokoll\protokoll_mote_4dec_revul.docx

100 UL går igenom den skiss som följde med som bilaga till samrådsunderlaget och berättar att de ännu inte har beslutat vad som ska hända med den gamla stationsbyggnaden. Närboende har uttryckt att de vill ha den befintliga byggnaden kvar. Jämtkraft kan tänka sig en sådan lösning där de renoverar byggnaden, men i så fall måste man hitta en varaktig lösning för framtida användning av den. Läget för den planerade jorddammen bestämdes till viss del av att där fanns ytligt berg i rätt nivå. Material som behöver tillföras kommer att transporteras via Landön. Faunapassagen kommer att grävas på Persson Invests mark. HL ser inga hinder för åtgärderna. För att komma till platsen kommer man att behöva köra genom ungskog vilket kommer att resultera i vissa skador på planten, men han bedömer det som så pass liten skada att den är försumbar. Jämtkraft ska dock ersätta Persson Invest Skog AB för eventuella skador enligt gällande praxis. HL undrar om det kommer att bli starkt strömmande vatten genom passagen då den är smalare än Gysån (passagen blir cirka 5 m bred). UL svarar lösningen bygger på att vattenflödet från faunapassagen är kraftigare jämfört med Gysån vilket kommer att locka uppströmsvandrande fisk till faunapassagen. För att anlägga passagen kommer det att krävas grävarbeten samt utläggning av material. Urgrävda massor kommer så långt som möjligt användas i andra delar av åtgärderna. Arbeten i vatten kommer att utföras vid lågvatten och en spont kommer att användas för att skära av vattnet uppströms för att arbetena ska kunna ske så torrt som möjligt. Det är ännu inte bestämt varifrån massorna kommer att hämtas, men de ska vara rena för att inte grumla vattnet. HL menar att Persson Invest ser positivt på både företagande och produktion av förnybar el, men att det måste ställas mot konsekvenserna. Han tycker att Jämtkrafts förslag låter som en enkel och kontrollerad åtgärd och ser positivt på att FVOF accepterar förslaget. Som åtgärderna har presenterats har Persson Invest inget att invända. Protokoll Malin Bernhardsson 2 (2) mom02.docx PROTOKOLL BM p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\04 protokoll\protokoll_mote_4dec_revul.docx

101 PROTOKOLL PLATS Kommunhuset, Krokom DATUM TID NÄRVARANDE Eva Handmark, Jonne Danielsson Rolf Lilja Håkan Larsson Maria Söderberg Ola Skylbäck Göte Sven Tommy Borgh Claes-Göran Bergh Ulf Larsson Per Lundström Malin Bernhardsson Krokoms kommun Krokoms kommun Krokoms kommun Krokoms kommun Krokoms kommun Krokoms kommun Krokoms kommun Jämtkraft Jämtkraft Jämtkraft Ekom Sweco KOPIA TILL Håkan Lindroth Maria Ed Sweco Sweco Samrådsmöte Långfors kraftverk Samrådsmöte med Krokoms kommun angående Jämtkrafts planerade tillståndsansökan för restaurering av Långfors kraftverk. Tommy Borgh inleder mötet och presenterar dagordningen. Därefter visar Jämtkraft en presentation kring projektet. Presentationen redovisar tillståndsprocessen kring vattenverksamhet och var i processen man befinner sig just nu. Den visar även de planerade restaureringsåtgärderna, områdets förutsättningar och de miljöanpassningar man planerar att göra. Per Lundström redovisar faunapassagen/omlöpet som han har haft i uppdrag att ta fram. Presentationen bifogas som bilaga till protokollet. En fråga kring den planerade jorddammen (som Jämtkraft redan har lämnat in en tillståndsansökan för att få bygga) handlade om det skulle komma att finnas vegetation på dammen. Jämtkraft svarade att man måste erosionssäkra dammen mot vattnet, men att man mot landsidan kan låta gräs växa på dammen. (Vegetation med kraftigare rötter kan skada dammen.) En annan fråga som kom upp var ifall man skulle kunna använda sig av så kallad skruvteknik i kraftstationen. Jämtkraft menade att det troligtvis är för stor fallhöjd vid Långforsen för att det ska fara ett bra alternativ men att det i andra fall kan vara en bra lösning, exempelvis Ytterån. En annan fråga handlade om omlöpet. Ifall det är ett vanligt sätt att skapa fiskvägar. Per L förklarade att det blivit vanligt under 2000-talet, att man tidigare byggde betongkonstruktioner. 1 (2) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553 SE Östersund, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm M a l i n B er nh ard s so n Östersund Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) malin.bernhardsson@sweco.se BM c:\users\mabs\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\p51t3qfh\protokoll_mote_10dec_revul.docx

102 Han berättade också att en vanlig vattenföring i ett omlöp är 0,5 m 3 /s medan man här i Långforsen alltid kommer att ha minst 2 m 3 /s vilket skapar goda förutsättningar för att det ska fungera bra. Det är alltid en utmaning att kombinera vattenkraft med biologisk mångfald, men i det här fallet finns det goda förutsättningar för att det ska fungera bra. Sedan diskuterades utformningen av själva stationsbyggnaden. Det har inkommit önskemål till Jämtkraft om att behålla stationsbyggnaden för museiändamål eller liknande. Jämtkraft menar att det är möjligt att rusta upp stationen men att det också måste finnas ett intresse från kommunens och bygdens håll att hitta ett hållbart sätt att driva det vidare. Detta gäller även den gamla maskinistbostaden. Eftersom inga tjänstemän från kommunen närvarade vid mötet kommer Maria Söderberg att se till att miljö- och byggkontoret får tillgång till samrådsunderlag. Kommunen ser också gärna ännu ett möte där tjänstemännen närvarar. Kommunen kommer att återkomma till Jämtkraft om det. Samrådstiden sträcker sig till den 25 januari. Protokoll Malin Bernhardsson Bilaga: Samråd pdf 2 (2) mom02.docx PROTOKOLL BM c:\users\mabs\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\p51t3qfh\protokoll_mote_10dec_revul.docx

103 PROTOKOLL PLATS Käloms Bygdegård DATUM TID 18:00 NÄRVARANDE Örjan Ernehed Carl-Göran Palmqvist MonaLisa Norrman Erik O. Eklund Marika Dymmling Catarina Montell Anton Enerlöv Toivo Comén Inez Lundberg Leif Ögren Olle Östgren Gunnel Wikén Palmqvist Eivor Comén Gösta Persson Gunnar Olofsson Stig Nilsson Ulf Larsson, Jämtkraft Tommy Borgh, Jämtkraft Claes-Göran Bergh, Jämtkraft Ragnar Asklund, Jämtkraft Anders Rubensson, Jämtkraft Joakim Nyman, A. Advokatbyrå AB Per Lundström, EKOM Malin Bernhardsson, Sweco Maria Ed, Sweco Samrådsmöte Mötet hölls i Käloms bygdegård och riktades mot särskilt berörda, allmänheten och organisationer inför planerade restaureringsåtgärder vid Långfors kraftverk. Inbjudan hade skett via annons i dagspress den 17/11 och 20/ Tommy Borgh hälsar välkommen till mötet och informerar om att samrådsmötet avser Jämtkrafts kommande ansökan om restaureringsåtgärder vid Långfors kraftverk. Vidare informerar Tommy om de parallella tillståndsprocesser som pågår hos domstolen och som rör tidigare genomförda akuta åtgärder och därpå följande reparation av intagsdamm. Malin Bernhardsson redogör därefter för de olika delarna som ingår i tillståndsprocessen, från samråd till dom. Frågor om tidsaspekten kommer upp och Malin förklarar att den varierar bl.a. beroende på vilka diskussioner som uppkommer under resans gång. Från det att ansökan har 1 (3) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553 SE Östersund, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm M a r i a Ed Östersund Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) maria.ed@sweco.se \\fsosd004\projekt\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\04 protokoll\samrådsmöte allmänheten \minnesanteckningar docx

104 skickats in till domstolen kan inte Jämtkraft påverka tidsåtgången för processen. Malin redogör för att samråd pågår med Nedre Långans fvof, Krokoms kommun, Jovnevaerie sameby och ägare till angränsande fastigheter. Ett samrådsmöte kommer även att hållas med Länsstyrelsen. Ulf Larsson redogör sedan för de restaureringsåtgärder som planeras, vilka omfattar renovering av stationsbyggnad, borttagande av stenkista, renovering av överfallsdamm och anläggande av omlöp/faunapassage. Malin Bernhardsson förtydligar syftet med samrådsprocessen och vikten att få in synpunkter avseende planerade åtgärder. Malin redogör sedan för förutsedd miljöpåverkan och förslag till innehåll i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Skyddsförebyggande åtgärder kommer att vidtas bl.a. genom att åtgärderna planeras att ske i huvudsaklig torrhet bakom fångdammar. Därtill kommer ett omlöp/faunapassage att anläggas vid den vänstra stranden. Per Lundström tar därefter vid och redovisar förslag till utformning av omlöp/faunapassage. Tommy Borgh tar sedan vid igen och förtydligar att planerade restaureringsåtgärder kommer att ske i enlighet med befintliga vattenhushållningsbestämmelser. Tommy informerar även att de blanketter som har tagits fram till de närvarande vid detta möte, där de som vill även kan lämna synpunkter skriftligen. Synpunkterna ska ha inkommit till Jämtkraft senast den 25 januari Vid frågor och funderingar är den som vill även välkommen att efter mötet höra av sig muntligen till Jämtkraft. Sammanställning av frågor och synpunkter som framfördes under mötet: Hur lönsam är egentligen fortsatt drift av stationen? Skulle det inte vara möjligt att ersätta kraftverket med vindkraftverk? Tommy Borgh förtydligar att båda vattenkraften och vindkraften är viktiga delar i Jämtkrafts totala elproduktion. Eftersom det finns en befintlig anläggning på plats idag så blir alternativen till restaurering mindre lönsamma. Alternativet med upprustning av stationen tillsammans med anläggande av faunapassage ser vi som det mest fördelaktiga, biologisk mångfald förbättras samtidigt som förnyelsebar elproduktion framställs. Vilka möjligheter finns det till att renovera upp maskinistbostaden intill kraftstationen? Hur ser det ut med möjligheterna att ta tillvara den gamla stationsbyggnaden och bedriva ett lokalt museum? Skulle området kunna användas som t.ex. fiskecamp? Vad gäller möjligheterna till tillvaratagande av stationsbyggnaden pågår diskussioner med representanter från bygden. Tommy Borgh meddelar att frågan gällande maskinistbostaden ligger utanför de restaureringsåtgärder som Jämtkraft nu söker tillstånd för. Jämtkraft är dock öppen för fortsatta diskussioner i frågorna utifrån rimliga avvägningar och med utgångspunkt från att det går att hitta en gemensam lösning för att uppnå en långsiktig verksamhet på platsen. Vad är en restaurering av forsen värd? Finns det kalkyler på detta? Det finns inga kalkyler framtagna kring detta men frågan har belysts och utredningsmaterial kring detta har efterfrågats från Jämtkrafts sida. Per Lundström förklarar att en 2 (3) PROTOKOLL \\fsosd004\projekt\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\04 protokoll\samrådsmöte allmänheten \minnesanteckningar docx

105 expansiv och aktiv fisketurism visserligen kan vara lukrativt teoretiskt sett men i praktiken så är det svårt att få in de pengar som kalkylerna först pekat på. Hur lång tid kommer det att ta innan de planerade åtgärderna kan påbörjas? Joakim Nyman berättar att Jämtkraft har två parallella processer som nu pågår hos mark- och miljödomstolen. Kammarkollegiet har tydligt visat att de vill att processerna ska dra ut på tiden i och med att de driver frågan om total utrivning av kraftverket. Detta medför att alla beslut gällande planerade restaureringsåtgärder också kommer att kunna dra ut på tiden. Uppskattningsvis kan det handla om 3-5 år innan det kommer en slutgiltig dom. Tommy Borgh belyser än en gång att Jämtkraft inte kan påverka tidsaspekten i någon större omfattning efter det att ansökan har skickats in till domstolen. Förslaget till omlöp anses som positivt och en framgång för fisket i Långan. Planerade åtgärder ses som en bra kompromiss som möjliggör såväl kraftproduktion som biologiskt mångfald. Det är synd att det finns en risk för att processen kan komma att dra ut på tiden. Detta medför att ingen förändring kommer att ske i Långforsen för en lång tid framöver. Det är viktigt att se till helheten av planerade åtgärder vid kraftverket. Åtgärderna kan komma att medföra att området blir ett populärt utflyktsmål för allmänheten, t.ex. kommer vägen till området förmodligen att underhållas och bli i bättre skick. Generellt positiv inställning till pågående dialog med Jämtkraft. De närvarande känner sig väl informerade om de planerade åtgärderna. Samrådsmötet avslutas. Vid protokollet Maria Ed Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Presentationsmaterial Infoblad om Långfors kraftverk, Jämtkraft 3 (3) PROTOKOLL \\fsosd004\projekt\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\04 protokoll\samrådsmöte allmänheten \minnesanteckningar docx

106 PROTOKOLL PLATS Jämtkrafts kontor, Östersund DATUM TID NÄRVARANDE Sara Huss Jens Fuchs Anders Rydeborg Tommy Borgh Ulf Larsson Clas-Göran Bergh Ragnar Asklund Malin Bernhardsson Per Lundström Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Jämtkraft Jämtkraft Jämtkraft Jämtkraft Sweco Ekom SH JF AR TB UL CGB RA MB PL DELGES Närvarande samt Håkan Lindroth, Sweco Samrådsmöte Långfors kraftverk Samrådsmöte med Länsstyrelsen angående Jämtkrafts planerade tillståndsansökan för restaurering av Långfors kraftverk. TB inleder mötet med att berätta om de tre tillståndsprocesser som Jämtkraft driver kring Långforsen. Den första handlar om akutåtgärder för dammskada, den andra om reparation av intagsdammen och den tredje som samrådsmötet ska handla om gäller renovering av stationen. Sedan berättar MB kort vilken information som Jämtkraft presenterat om själva tillståndsprocessen under samrådsmötena och UL redovisar vilka åtgärder de kommer att söka tillstånd för i den kommande ansökan. MB redovisar vilken information Jämtkraft gått ut med i samrådsunderlaget och PL redogör för den föreslagna fiskvandringslösningen som är en del av de planerade åtgärderna. Åtgärder vid kraftstationen och dammen SH undrar vad Jämtkraft vill göra med själva kraftstationen. UL berättar att det pågår diskussioner med både kommunen och närboende i Kälom om en tänkbar framtid för stationsbyggnaden. Den nya utrustning som Jämtkraft vill installera tar inte så mycket utrymme i anspråk, utan behöver bara utrymmet i den ena delen av stationen (intagsdelen). I den andra delen av byggnaden (maskinsalen) finns gammal utrustning som skulle kunna få finnas kvar ifall det finns önskningar kring det då hela den nya funktionen samlas i ena delen av byggnaden. SH menar att det är lite oklart i samrådsunderlaget vilka delar av utrustningen som hör till vilken tillståndsprocess av de tre som Jämtkraft driver kring Långfors, och att det bör förtydligas i MKBn. Troligtvis kommer ingen sprängning att behövas vid byggnaden (som anges i samrådsunderlaget), men det beror lite på vilken utrustning som ska installeras. 1 (3) mom02.docx S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553 SE Östersund, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm M a l i n B er nh ard s so n Östersund Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) malin.bernhardsson@sweco.se BM p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\04 protokoll\protokoll_mote_20dec_rev.docx

107 SH menar att Jämtkraft behöver redogöra för hur de planerade åtgärderna stämmer överens med det befintliga tillståndet då Jämtkraft talar om restaureringsåtgärder. Länsstyrelsen ser det som en ombyggnad av stationen då det är omfattande delar av stationen som påverkas och menar att det blir en skillnad i omfattningen av prövningen om man talar om ombyggnad respektive restaurering. TB menar att det är normalt inom vattenkraften att byta ut hela utrustningar och att man idag dessutom bygger kraftstationer på andra sätt än man gjorde då kraftstationen i Långforsen byggdes. Stationer i mindre skala levereras i dag ofta i paket varför det är lämpligt att byta hela utrustningen på en gång. SH berättar att syftet med miljöbalken är att olika delar av verksamheter ska samprövas, därför vill hon att den kommande miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva även de övriga åtgärder som Jämtkraft redan har sökt tillstånd för. I syfte att beskriva helhetsbilden av den planerade verksamheten och dess effekter på miljön. MKBn ska också bemöta varför Jämtkraft har sökt tre olika tillstånd under relativt kort tid och förklara hur de olika delarna hänger ihop. TB förklarar att anledningen till de separata tillståndsansökningarna är att man från Jämtkrafts sida vill visa att man inte använder akutåtgärderna som skäl för att även göra andra åtgärder i Långforsen utan att man vill att dessa ska prövas separat. UL berättar att Jämtkraft kommer att ansöka om en förnyad skrivning av nuvarande dom om då den befintliga endast beskriver höjden på vattenytan uppströms överfallsdammen. Men den planerade faunapassagen skapas en minimitappning om 2 m 3 /s som de befintliga hushållningsbestämmelserna behöver kompletteras med. Det är i höger och vänster anslutning mot land som överfallsdammen kommer att repareras. I övrigt kommer den att vara kvar i befintligt skick. SH menar att när man talar om restaurering så måste man gå tillbaka och titta på det ursprungliga utförandet. CGB berättar att dammen uppfördes under flottningsperioden och att man därefter ändrat den efter förändrade förutsättningar. Betongen anlades bland annat Det kan också bli svårt att gå tillbaka till det ursprungliga utförandet eftersom detta var en flottningsdamm som inte är anpassad till dagens behov och förutsättningar. SH betonar att tillståndet är grunden för verksamheten och att man i en restaurering måste gå tillbaka till vad domen säger. MKBn ska innehålla en beskrivning av historien som lett fram till den situationen man ser i Långforsen idag. MKB JF talar om att det är god ekologisk status som är den miljökvalitetsnorm som gäller för Långan idag och att det måste beaktas i MKBn och tillståndsansökan. Befintligt underlag måste föras in i ansökningshandlingarna för att ha en utgångspunkt i hur bottenfauna och fisk kommer att påverkas. Positivt eller negativt? Vad händer exempelvis när allt vatten går in i stationen? MKBn ska föra ett resonemang kring påverkan på miljökvalitetsnormerna. MKBn ska även redovisa hur påverkan ska följas upp genom förslag till kontrollprogram. Det är även ett bra underlag för kontroll av sin egen verksamhet. 2 (3) mom02.docx PROTOKOLL BM p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\04 protokoll\protokoll_mote_20dec_rev.docx

108 Eftersom Långan är ett Natura2000-område kan det bli aktuellt med en prövning enligt de bestämmelserna. Det ska i så fall tas med som ett yrkande i ansökan. SH anser att svävande uttryck som i huvudsak, i möjligaste mån och liknande ska undvikas i miljökonsekvensbeskrivningen. Den ska vara tydlig med vad Jämtkraft ska göra och inte göra och det ska tydligt framgå vad man söker på. Åtaganden ska redovisas under en egen rubrik. MKBn ska redovisa ett nollalternativ som beskriver dagens situation. Vidare ska den även redovisa en alternativredogörelse där Jämtkraft för ett resonemang om hur man kommit fram till att det alternativ man förespråkar är det bästa. De olika alternativen ska jämföras utifrån miljöpåverkan, men också ekonomiska parametrar så som produktion. Eventuellt kan de olika delarna i ansökan delas upp och analyseras utifrån olika alternativ för respektive delåtgärd. Länsstyrelsen har under lång tid förespråkat en utrivning av Långan, men menar att man nu samråder om Jämtkrafts ansökan. Länsstyrelsen vill vara tydlig med hur de ser på saken för att Jämtkraft ska bemöta detta i sin ansökan och MKB. SH kommer att skicka en sammanfattning av sina synpunkter till Jämtkraft och en kopia av detta till Sweco inför MKB-arbetet. Protokoll Malin Bernhardsson 3 (3) mom02.docx PROTOKOLL BM p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\04 protokoll\protokoll_mote_20dec_rev.docx

109 PROTOKOLL PLATS Jämtkrafts kontor, Östersund DATUM TID NÄRVARANDE Anna Holmer Owen Laws Nils Erik Werner Anne Dahlgren Göte W Sven Lisa Sallin Tommy Borgh Ulf Larsson Klas Göran Bergh Malin Bernhardsson Per Lundström (med på telefon) Krokoms kommun (Bygg- och miljönämnden) Krokoms kommun (Bygg- och miljönämnden) Krokoms kommun (Bygg- och miljönämnden) Krokoms kommun (Bygg- och miljönämnden) Krokoms kommun (Kommunstyrelsen) Krokoms kommun (Kommunstyrelsen) Jämtkraft Jämtkraft Jämtkraft Sweco Ekom DELGES Närvarande samt Håkan Lindroth, Sweco Samrådsmöte Långfors kraftverk Samrådsmöte med Krokoms kommun angående Jämtkrafts planerade tillståndsansökan för restaurering av Långfors kraftverk. Tommy Borgh inleder mötet med att berätta om de tre tillståndsprocesser som Jämtkraft driver kring Långforsen. Den första handlar om akutåtgärder för dammskador, den andra om reparation av intagsdammen och den tredje som samrådsmötet ska handla om gäller renovering av stationen. Sedan berättar Malin Bernhardsson kort vilken information som Jämtkraft presenterat om själva tillståndsprocessen under samrådsmötena och Ulf Larsson redovisar vilka åtgärder de kommer att söka tillstånd för i den kommande ansökan. Malin Bernhardsson redovisar vilken information Jämtkraft gått ut med i samrådsunderlaget och Per Lundström redogör via telefon för den föreslagna fiskvandringslösningen som är en del av de planerade åtgärderna. Kommentarer Angående den gamla laxtrappan informerar Nils Erik Werner om att den finns omnämnd i tillståndet för Landödammen. Owen Laws undrar om 2 m 3 /s är tillräckligt mycket vatten för att omlöpet ska fungera som det är tänkt. Jämtkraft menar att det är tillräckligt och hänvisar till att det är mer än det rinner i Gysån. Han undrar också och Jämtkraft räknat på nedisningsproblem i omlöpet? Jämtkraft tar med sig frågan till kommande skede. 1 (2) mom02.docx S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553 SE Östersund, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm M a l i n B er nh ard s so n Östersund Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) malin.bernhardsson@sweco.se BM p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\04 protokoll\protokoll_mote_22jan_rev.docx

110 Anna Holmer undrar om Jämtkraft avser följa upp funktionen med omlöpet. Tommy Borg berättar att den frågan även kommit upp under tidigare samrådsmöten och att Jämtkraft avser att följa upp och se hur väl den fungerar. En fråga kom upp kring hur väl fisktrappan vid Landödammen fungerar. Ulf Larsson berättar att man vet att den fungerar under vissa flöden. Vid för låga flöden tar sig inte fisken upp, men vid högre flöden fungerar den. Anne Dahlgren refererar till en översiktsplan från 1991 där en ny stationsbyggnad finns omskriven som ett plåtskjul och undrar om det fortfarande är aktuellt. Tommy Borg svarar att det inte är del av Jämtkrafts planer att utforma en ny stationsbyggnad som ett plåtskjul utan att man vill bygga på ett sätt som passar in i landskapsbilden. Men Jämtkraft lyssnar gärna på kommunens synpunkter. Owen Laws vill framföra att frågan om Långforsen inte har behandlats politiskt sedan 2002 i Krokoms kommun. Han menar att det finns politiska partier i kommunen som vill se en restaurering av forsen istället för av stationen, men att dessa troligtvis inte är i majoritet. Han undrar om MKBn kommer att behandla skillnaden mellan Jämtkrafts förslag med damm och omlöp och ett alternativ utan damm. Malin Bernhardsson svarar att miljökonsekvensbeskrivningen kommer att innehålla en redogörelse av olika alternativ, däribland ett nollalternativ som grundar sig på dagens situation. Den kommer också att visa på alternativa utformningar av en renovering av anläggningen, men troligtvis inte på ett alternativ utan damm då det inte ligger i linje med vad Jämtkraft vill med sin ansökan. Anna Holmer menar att det kommer att bli svårt att bereda ett samrådsyttrande politiskt till den 25 januari då samrådstiden går ut. Det betyder att kommunen kan komma att avvakta med ett yttrande till det att Jämtkrafts ansökningshandlingar skickas på remiss från domstolen. Jämtkraft ser gärna ett yttrande från kommunen som behandlar kommunens synpunkter på vad de kommande ansökningshandlingarna ska redovisa för att Jämtkraft ska kunna ta fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Protokoll Malin Bernhardsson 2 (2) mom02.docx PROTOKOLL BM p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\04 protokoll\protokoll_mote_22jan_rev.docx

111 Jämtkraft AB Protokoll Tid kl Plats Telefon Närvarande Ulf Larsson, Jämtkraft Kjell-Ove Klemensson, Jovnevaerie sameby Telefonkontakt med Kjell-Ove Klemensson, Jovnevaerie sameby. Jämtkraft presenterade kort de åtgärder som planeras och erbjöd muntlig genomgång av samrådsmaterialet. Kjell-Ove kommer att läsa in sig på materialet och återkommer om muntligt samråd bli aktuellt. Vid protokollet Ulf Larsson

112 Jämtkraft AB Protokoll Tid kl Plats Telefon Närvarande Ulf Larsson, Jämtkraft Kjell-Ove Klemensson, Jovnevaerie sameby Telefonkontakt med Kjell-Ove Klemensson, Jovnevaerie sameby. Jämtkraft frågade om samebyn gått igenom samrådshandlingarna. Kjell-Ove meddelade att han inte haft tid att sätta sig in i handlingarna. Jämtkraft frågade hur samebyn skulle påverkas av planerade åtgärder. Kjell- Ove frågade om åtgärderna skulle medföra ändring av vattenstånd eller vattenföring. Eftersom detta inte kommer att ändras så konstaterade Kjell-Ove att han inte kunde se hur de kunde påverkas. Jämtkraft frågade om momentan påverkan under byggtiden och Kjell-Ove svarade att de helst ser att byggnation sker under juni till september. Vid protokollet Ulf Larsson

113

114

115

116

117 Samråd Långfors kraftverk Jämtkraft har tagit emot Länsstyrelsens sammanfattning av synpunkter från samråd kring Långfors Kraftverk. Dnr Syftet med ett samråd är dels att vi ska informera berörda sakägare om vår verksamhet och planerade åtgärder. Syftet är också att samla in information för att vi ska kunna ta fram så bra ansökningshandlingar som möjligt när vi söker tillstånd för våra planerade åtgärder. Vi tackar därför för era synpunkter och tar med oss dessa i den fortsatta processen. Hälsningar Ulf Larsson Kontakt: Jämtkraft, att. Ulf Larsson, Box 394, Östersund

118 Havs 1/4 och Vatten myndigheten Ytt ra n d e Datum Dnr Mottagare Jämtkraft AB Ert datum Att. Ulf Larsson JÄ9NTKRAFT A~ Handläggare Box Direkt 394 Niklas Egriell g 1 2 Östersund ~~' ' Dnr. Samråd inför ansökan om tillstånd till anläggningsåtgärder vid Långfors kraftverk, Krokoms kommun, Jämtlands län Ärendet Havs- och vattenmyndigheten erhöll den 22 november 2012 samrådshandlingar irubricerat ärende med möjlighet att lämna synpunkter senast den 25 januari Företrädare för Havs- och vattenmyndigheten besökte tillsammans med företrädare för Jämtkraft och Länsstyrelsen i Västernorrland (sakkunnig i ärendet om säkerhetsåtgärder) platsen för kraftverket och omgivande områden den io januari Havs- och vattenmyndigheten har gått igenom samrådshandlingarna och vill framhålla följande. Havs- och vattenmyndighetens inställning Jämtkraft har för avsikt att söka tillstånd för rivnings- och anläggningsarbete samt installation av ny utrustning vid Långfors kraftverk. Kraftanläggningen bedöms, efter besiktning, vara nedgången med ett stort restaureringsbehov om anläggningen ska finnas kvar. Under flera år har stationen inte nyttjats för kraftproduktion. Det framgår dock inte av samrådshandlingarna under hur lång tid kraftverket varit ur drift samt hur verksamheten bedrivs på platsen i dag. Inte heller framgår det vilka vattenhushållningsbestämmelser som finns och tillämpas idag. För att kunna bedöma prövningens omfattning bör en tydlig bild ges av anläggningens olika delar idag, vilka delar som kommer att finnas kvar, samt vilka delar som tillkommer eventuellt kommer att byggas om. På sådant sätt kan man även tydligare bedöma verksamhetens nytta i relation till kostnader (jfr. ii kap. 6 miljöbalken) och vilka skäliga försiktighetmått som måste krävas enligt 2 kap. ~ miljöbalken. Även om detta är frågor som kommer att prövas längre fram, är det av största vikt att redan i ett Havs- och Besök och leverans Telefon Plusgiro vattenmyndigheten Fax Bankgiro Organisationsnummer

119 2/4 tidigt stadium kunna bilda sig en uppfattning om de planerade åtgärdernas omfattning. Kraftstationen omgärdas av flera starka skyddsintressen. Stationen ligger i Natura 2000-området "Långan nedströms Landösjön" (SEo~2o35g) Utpekade naturtyper och arter utgörs av "Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ" (32io), stensimpa (ii63), utter (1355) och fiskgjuse (Ao94). Enligt Naturvårdsverkets vägledning för Natura 2000-habitatet "Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ" (Naturvårdsverket 2oii) så utgör konnektivitet (fria vandringsvägar och flöde) i vattendraget en av de viktiga strukturerna och funktionerna. Enligt vägledningen utgör fria vandringsvägar en viktig förutsättning för många av naturtypens arter. Som hotbild framhålls bl.a. reglering som i sin tur kan ge exempelvis fragmentering/vandringshinder och störd flödesdynamik. I bevarandeplanen färberört Natura 2000-område (Länsstyrelsen i Jämtland 2006) framförs behovet av en total biologisk återställning vid Långforsen. Enligt planen skulle denna åtgärd stärka älvens bevarandestatus på ett betydande sätt. Berörd del av Långan omfattas av riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 MB. Området omfattas också av 4 kap 6 i miljöbalken, varför vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras. Detta gäller dock inte vattenverksamhet som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan. I förarbetena (prop. i9g5/86~3 s. io8-~10 och s. 186 samt prop. 1997/9g~45 II s. 4i) anges bl.a. att ett undantag från utbyggnad inte bör innebära att smärre åtgärder som hänför sig till exempelvis redan företagen reglering helt ska förhindras. Ersättningsbyggnader, ombyggnader och effektiviseringar bör kunna tillåtas om de har endast obetydlig miljöpåverkan, d.v.s. om åtgärderna endast i ringa utsträckning påverkar de bevarandevärden som utgjort motiv för att älven eller älvsträckan ska undantas från vattenkraftsutbyggnad. För att kunna göra denna bedömning, krävs, såsom anförts tidigare, att verksamhetsutövaren redogör tydligt för vilka åtgärder som ska vidtas. Se bl.a. RÅ 2004 ref i4 gällande Långfors kraftstation i Långan. Regeringsrätten bedömde, i motsats till regeringen och tidigare vattendomstolen, att de anläggningar som utbyggnaden skulle omfatta innebar ett ingrepp av inte ringa omfattning i miljön vid Långforsen. Det föreföll vidare sannolikt att åtgärderna, när de genomfördes, kunde i mer än obetydlig omfattning, genom t.ex. grumling, påverka det biologiska livet i och nedströms forsen. Kammarkollegiet har i ärende M31o3-i2 ansökt om återkallelse av befintligt tillstånd. Havs- och vattenmyndigheten har vid tidigare förfrågan från Kammarkollegiet tillstyrkt en ansökan om återkallelse av tillståndet. Detta bl.a. med hänsyn till betydelsen för Natura 2000-områdets naturvärden.

120 3/4 Berörd vattenförekomst (SE~o484o-i4268~) bedömdes år 2009 av den regionala vattenmyndigheten ha otillfredsställande ekologisk status. Huvudorsaken har bedömts vara flödesregleringar, men ytterligare utredningar har bedömts lämpliga för att klargöra vilka åtgärder som krävs för att skapa hydromorfologiska förutsättningar för att uppnå god ekologisk status. Miljökvalitetsnormen är satt till god ekologisk status år 2o2i. Enligt Länsstyrelsens åtgärdsplan för Långan (Länsstyrelsen i Jämtland 2oi2, dnr o1~) framhåller Länsstyrelsen att det bästa för att miljökvalitetsnormen skall kunna uppnås är att kraftverket och dammen tas bort. Havs- och vattenmyndigheten instämmer i denna bedömning. Det krävs kraftfulla åtgärder för att vattenförekomsten ska kunna förändra status från otillfredsställande till god ti112o2i. Havs- och vattenmyndigheten ser en risk att planerade anläggningar kan komma att innebära att uppfyllandet av gynnsam bevarandestatus och god ekologisk status försvåras och att åtgärderna kan innebära mer än en obetydlig miljöpåverkan. I ansökan bör man på ett tydligt sätt visa hur anläggningsdelarna ska utföras så att inte uppfyllandet av gynnsam bevarandestatus för Natura 2000-områdets, utpekade habitat och arter försvåras och så att man samtidigt bidrar till att en god ekologisk status kan uppnås till år Man måste också visa att åtgärderna endast innebär en obetydlig miljöpåverkan. I samrådshandlingarna redovisas vissa ideer gällande en fiskväg som eventuellt kan komma att installeras i samband med anläggandet. Haysoch vattenmyndigheten vill utifrån genomgången av samrådshandlingarna framhålla följande aspekter som bör beaktas i det fortsatta arbetet. Ett särskilt kapitel om påverkan på Natura 2000-områdets värden bör ingå i MKS:n. Påverkan på samtliga utpekade habitat och arter bör ingå i beskrivningen liksom förslag på sakdeförebyggande åtgärder. Beskrivningarna bör utformas så att de är tillräckliga för enprövning enligt ~ kap 28 a i miljöbalken. Utredning bör ske angående på vilket sätt man kan anordna så att berörda fiskarter inte bara ska kunna vandra upp- utan också nedströms förbi kraftverket. Det bör också klargöras varför man just valt att utgå ifrån att may 2 m3/s ska gå i fiskvägen. I enlighet med diskussion på platsen bör förutsättningarna för installation av fingaller (exempelvis ett betagaller med io-i5 mm spaltvidd) som placeras dikt an en fiskväg/fiskavledningsväg (exempelvis på platsen där dammen är raserad idag) utredas om man avser att gå vidare med planeringen av åtgärderna. - Det bör klargöras vilka flöden som bör säkerställas i Långforsens naturfåra för att få en god långsiktigt ekologisk funktion, inklusive

121 4/4 goda vandringsmöjligheter för berörda fiskarter, i naturfaran med forsen. Lämpliga skadeförebyggande åtgärder både på lång sikt och i samband med arbetena bör redovisas i MKB:n. Exempelvis bör frågan om minimitappning, fiskpassage, åtgärder mot grumling, lämpliga tider för vattenarbeten etc. beskrivas. Det bör även framgå hur fisken ska hitta till fiskvägarna vid både upp- och nedströmsvandring. - Beskrivning av må1 med området i kommunens översiktsplan bör finnas med i MKB:n. - Beskrivningen av befintlig anläggnings utformning och hur den förhåller sig till i9i~ års dom, exempelvis när det gäller dämmets utformning, dämningsgräns, turbiner och intagskanalens dukförmåga, bör förbättras och förtydligas. - Hur den nya anläggningen ska utformas och hur denna utformning förhåller sig till i91~ års dom, i enlighet med ovan punkt, bör också tydliggöras. - Vilket nollalternativ man väljer och varför man väljer detta bör också tydligt framgå. Slutligen vill Havs- och vattenmyndigheten framhålla att man i detta, för den limniska naturvården, viktiga ärende, troligen kommer att yrka på att en sakkunnig förordnas av Mark- och miljödomstolen. Beslut om detta yttrande har fattats av enhetschef Fredrik Nordwall efter föredragning av utredaren Niklas Egriell. I den slutliga handläggningen av ärendet har även deltagit verksjurist Sara Grahn. Fredrik Nordwall 1 t Niklas Egriell

122 Samråd Långfors kraftverk Jämtkraft har tagit emot Havs- och vattenmyndighetens yttrande i samband med samrådet kring Långfors Kraftverk. Dnr Syftet med ett samråd är dels att vi ska informera berörda sakägare om vår verksamhet och planerade åtgärder. Syftet är också att samla in information för att vi ska kunna ta fram så bra ansökningshandlingar som möjligt när vi söker tillstånd för våra planerade åtgärder. Vi tackar därför för era synpunkter och tar med oss dessa i den fortsatta processen. Hälsningar Ulf Larsson Kontakt: Jämtkraft, att. Ulf Larsson, Box 394, Östersund

123 Bernhardsson Malin Från: Nils Leine Skickat: den 18 januari :51 Till: Ulf Larsson Kopia: Huss Sara; Westbye Urban Ämne: Samråd gällande verksamhet/åtgärder vid kraftverket m.m. i Långforsen, Jämtlands län (Dnr ) Kammarkollegiet har tagit del av samrådsunderlaget. Kammarkollegiet kunde tyvärr inte delta den 11 dec. pga av andra åtaganden och behöver vanligen mer än två veckors tid för att planera resor etc. Det kan konstateras att det är utifrån underlaget är svårt att bedöma ansökan, och därmed miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning, vilket är det samrådet i första hand ska avse (se 6 kap. 4 andra stycket miljöbalken). Kammarkollegiet begär därför att samrådsunderlaget kompletteras vad gäller följande delar. 1. Närmare redogörelse för den nya/återställda dammens utformning, höjd, dämningsförmåga, gärna med en översiktlig ritning om hur den kommer att se ut eller kortfattad beskrivning på annat sätt. Om den nuvarande dammen avses endast att lagas och återställas i tillståndsgivet skick bör ritning även bifogas över den nuvarande dammen så att jämförelse kan ske mellan nuvarande damm och den planerade dammens utformning jfr med den som anges i ritningar enligt 1917 års tillstånd. Kammarkollegiet har tillgång till sistnämnda ritningar, så om dammen ska återställas till denna utformning behöver inte komplettering ske utan det räcker med en precisering därom i samrådsunderlaget. 2. Om dammen utformas enligt 1917 års tillstånd bör samrådsunderlaget redogöra för hur RIDAS m.m. kommer att hanteras i miljökonsekvensbeskrivningen dvs. risker för nya dammbrott m.m. och konsekvenserna av dessa? I innehållsförteckningen framgår inte att dammsäkerhetsfrågan kommer att belysas i miljökonsekvensbeskrivningen? 2. I samrådsunderlaget bör finnas redogörelse för de "befintliga vattenhushållningsbestämmelserna", var de framgår i tillståndet från 1917? Det är som anges ovan tämligen oklart enligt samrådsunderlaget vad tillståndansökan kommer att omfatta, och därmed även miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning. a. Kommer ansökan att omfatta dämning och reglering i 11 kap. 2 och 5 mening? Dvs. reglering av vatten för annan vattenverksamhet dvs. avledningen till kraftstationen? Av samrådsunderlaget framgår inte detta? a. Kommer ansökan att omfatta ombyggnation och därmed ett nytt intag till kraftstationen? I mål M anges i bilaga 3 till ansökan "nytt intag". Men enligt bolagets yttrande i mål M (ab. 34) framgår att ansökan inte omfattar nytt intag som kan ha fingaller m.m. utan att skyddsåtgärder för intaget m.m. ska ske i ansökan om ombyggnation i denna del. Av samrådsunderlaget framgår dock inte detta? Om ansökan kommer att omfatta avledning av vatten till kraftsstationen bör samrådsunderlaget beröra hur och på vilket sätt miljökonsekvensbeskrivningen avser att ta upp frågorna om konsekvenserna för miljön till följd härav. 4. Enligt bilaga till underlaget ska en faunapassage byggas vid vänster strand och kräva minimitappningen genom denna om 2 m3/s. Enligt samrådsunderlaget ska dock åtgärderna ske inom ramen för gällande vattenhushållningsbestämmelser. Det framgår dock inte av samrådsunderlaget hur en faunapassage ska fungera inom ramen för vattenhushållningsbestämmelser eller hur miljökonsekvensbeskrivningen ska belysa detta? Kommer ansökan omfatta nya vattenhushållningsbestämmelser (jfr a ovan)? 1

124 5. Det framgår heller inte hur skyddsåtgärder i övrigt ska belysas i miljökonsekvensbeskrivningen eller om den kommer att ha ett avsnitt om bästa möjliga teknik? 6. Vad kommer nollalternativet att vara i miljökonsekvensbeskrivningen? Kammarkollegiet emotser komplettering. Vänligen hänvisa ange vårt ärendenr Med vänlig hälsning, Nils Leine Advokatfiskal Kammarkollegiet Box Stockholm Tele:

125 Samråd Långfors kraftverk Jämtkraft har tagit emot Kammarkollegiets yttrande i samband med samrådet kring Långfors Kraftverk. Dnr Syftet med ett samråd är dels att vi ska informera berörda sakägare om vår verksamhet och planerade åtgärder. Syftet är också att samla in information för att vi ska kunna ta fram så bra ansökningshandlingar som möjligt när vi söker tillstånd för våra planerade åtgärder. Vi tackar därför för era synpunkter och tar med oss dessa i den fortsatta processen. Jämtkraft har inte för avsikt att komplettera samrådsunderlaget, Kammarkollegiets synpunkter kommer att bemötas i miljökonsekvensbeskrivningen samt i en separat skrivning. Hälsningar Ulf Larsson Kontakt: Jämtkraft, att. Ulf Larsson, Box 394, Östersund

126 Bernhardsson Malin Från: Nils Leine Skickat: den 5 februari :48 Till: Ulf Larsson Kopia: Registratur; Huss Sara Ämne: Hej, Önskar påpeka att när samrådsunderlaget är bristfälligt kan samråd enligt 6 kap. miljöbalken inte anses ha utförts på ett korrekt sätt. Kammarkollegiets begäran om komplettering utgör inget samrådsyttrande. Kollegiet kommer därför att, om ansökan inges, överväga att yrka att den avvisas på grund av rättegångshinder. Överväg därför gärna igen att komplettera samrådsunderlaget enligt kollegiets tidigare e post. Hälsn. Nils Leine Advokatfiskal Kammarkollegiet Box Stockholm Tele:

127 Kammarkollegiet Box Stockholm Er ref Nils Leine Kammarkollegiets ärende nr Planerade åtgärder vid Långfors kraftverk, Krokoms kommun, Jämtlands län För att klargöra de frågeställningar som framförts av Kammarkollegiet under samrådet kan följande anges. Jämtkraft har, enligt miljöbalken 11 kap 17, rätt och skyldighet att underhålla vattenanläggningen Långforsens kraftverk. För att genomföra nödvändigt underhåll och reparationer med bästa möjliga teknik, måste vattenverksamhet utföras och byggnader och utrustning utbytas. Någon förändring av 1918 tillstadd vattenverksamhet kommer inte att ske, med undantag av vad som preciseras nedan. För att förbättra livsbetingelserna för främst vattenlevande fauna vill Jämtkraft utföra ett omlöp vid norra landfästet vid överfallsdammen. Kommentarer till av Kammarkollegiet uttryckta synpunkter Det kan konstateras att det är utifrån underlaget är svårt att bedöma ansökan, och därmed miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning, vilket är det samrådet i första hand ska avse (se 6 kap. 4 andra stycket miljöbalken). Svar: Jämtkraft delar inte Kammarkollegiets uppfattning att bedömning av ansökan och MKB ska ske under samrådsprocessen eftersom de handlingarna ännu inte finns framme, yttranden om ansökan sker i remissomgången. Syftet med samråd enligt Jämtkraft är utbyte av information, där de som kommer att påverkas av projektet får möjlighet att precisera vilka saker de vill ha belysta i en MKB. 1. Närmare redogörelse för den nya/återställda dammens utformning, höjd, dämningsförmåga, gärna med en översiktlig ritning om hur den kommer att se ut eller kortfattad beskrivning på annat sätt. Om den nuvarande dammen avses endast att lagas och återställas i tillståndsgivet skick bör ritning även bifogas över den nuvarande dammen så att jämförelse kan ske mellan nuvarande damm och den planerade dammens utformning jfr med den som anges i ritningar enligt 1917 års tillstånd. Kammarkollegiet har tillgång till sistnämnda ritningar, så om dammen ska återställas till denna utformning behöver inte komplettering ske utan det räcker med en precisering därom i samrådsunderlaget. SVAR: Jämtkraft kommer inte att påverka den 1918 tillåtna vattenverksamhetens utförande eller funktion. Ingen ny påverkan på omgivningen kommer att ske, med undantag av vad som särskilt anges. Beträffande dammen så kommer endast de delar av överfallsdammen som raserats att repareras, i övrigt så kommer dammen att finnas kvar i nuvarande skick. Avvikelse från ursprungligt utförande kommer att ske i det planerade omlöpet. Ritningar för dammreparation kommer att finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen. Jämtkraft AB Postadress Besöksadress Telefon Telefax Organisationsnr E-post Hemsida Box ÖSTERSUND Kyrkgatan info@jamtkraft.se

128 Om dammen utformas enligt 1917 års tillstånd bör samrådsunderlaget redogöra för hur RIDAS m.m. kommer att hanteras i miljökonsekvensbeskrivningen dvs. risker för nya dammbrott m.m. och konsekvenserna av dessa? SVAR: Överfallsdammen kommer att vara kvar i nuvarande skick, de delar som repareras kommer att utformas med bästa möjliga teknik. Den nuvarande riskklassningen kommer således att kvarstå. I innehållsförteckningen framgår inte att dammsäkerhetsfrågan kommer att belysas i miljökonsekvensbeskrivningen? SVAR: Jämtkraft förhåller sig till RIDAS, kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet. 2. I samrådsunderlaget bör finnas redogörelse för de "befintliga vattenhushållningsbestämmelserna", var de framgår i tillståndet från 1917? Det är som anges ovan tämligen oklart enligt samrådsunderlaget vad tillståndansökan kommer att omfatta, och därmed även miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning. SVAR: I domen från 1918 finns inga vattenföringar upptagna, Jämtkraft utgår från i domen tillåten vattenverksamhet. I domen har givits rätt till vattenverksamhet, d v s befintligt maskineri och angiven vattennivå. Stationen har en slukförmåga om 10 m 3 /s och vattennivån är angiven till 1,5 m över turbinaxeln. a. Kommer ansökan att omfatta dämning och reglering i 11 kap. 2 och 5 mening? Dvs. reglering av vatten för annan vattenverksamhet dvs. avledningen till kraftstationen? Av samrådsunderlaget framgår inte detta? SVAR: Nej, 1918 års tillstånd avser även reglering, de reparationsåtgärder som ansöks går ej utöver tillståndet som meddelats i befintlig vattendom. a. Kommer ansökan att omfatta ombyggnation och därmed ett nytt intag till kraftstationen? I mål M anges i bilaga 3 till ansökan "nytt intag". Men enligt bolagets yttrande i mål M (ab. 34) framgår att ansökan inte omfattar nytt intag som kan ha fingaller m.m. utan att skyddsåtgärder för intaget m.m. ska ske i ansökan om ombyggnation i denna del. Av samrådsunderlaget framgår dock inte detta? SVAR: I mål M ansöks om att uppföra ett nytt intag mellan befintlig kröndamm på vänster sida och den nya jorddammen på höger sida, den ansökan behandlar ej intagsgrindar. Jämtkraft har noterat att det under samrådet framkommit synpunkter avseende behov av fingaller. Om ansökan kommer att omfatta avledning av vatten till kraftsstationen bör samrådsunderlaget beröra hur och på vilket sätt miljökonsekvensbeskrivningen avser att ta upp frågorna om konsekvenserna för miljön till följd härav. SVAR: Domen från 1918 ger Jämtkraft rätt att avleda och nyttja avlett vatten. Jämtkraft kommer att nyttja tillståndet för vattenverksamheten i framtiden på samma sätt som tidigare, konsekvenserna för miljön är därför oförändrade. Den enda skillnaden är den miljöförbättrande åtgärden, det planerade omlöpet, som inte finns idag. 4. Enligt bilaga till underlaget ska en faunapassage byggas vid vänster strand och kräva minimitappningen genom denna om 2 m3/s. Enligt samrådsunderlaget ska dock åtgärderna ske inom ramen för gällande vattenhushållningsbestämmelser. Det framgår dock inte av samrådsunderlaget hur en faunapassage ska fungera inom ramen för vattenhushållningsbestämmelser eller hur miljökonsekvensbeskrivningen ska belysa detta? Kommer ansökan omfatta nya vattenhushållningsbestämmelser (jfr a ovan)? SVAR: Vattenverksamheten kan även efter den miljöförbättrande åtgärden bedrivas inom de vattenhushållningsregler som följer av 1918 års dom. Då 1918-års tillstånd inte är modernt skrivet och kräver kunskap om hydrologi, turbiner och nivåer i stationen så kommer Jämtkraft att föreslå en modernare Jämtkraft AB Postadress Besöksadress Telefon Telefax Organisationsnr E-post Hemsida Box ÖSTERSUND Kyrkgatan info@jamtkraft.se

129 lydelse av nu gällande vattenhushållningsregler som ryms inom de 1918 givna och som lättare kan kontrolleras av tillsynsmyndigheter och allmänhet. Därtill avser Jämtkraft att föreslå ett villkor med tappningsbestämmelse för faunapassagen. Detta kommer tydligt att framgå av kommande tillståndsansökan. 5. Det framgår heller inte hur skyddsåtgärder i övrigt ska belysas i miljökonsekvensbeskrivningen eller om den kommer att ha ett avsnitt om bästa möjliga teknik? SVAR: Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att behandla bästa möjliga teknik, liksom de skyddsåtgärder som planeras för arbetet. 6. Vad kommer nollalternativet att vara i miljökonsekvensbeskrivningen? SVAR: Som nollalternativ kommer det utförandet av vattenanläggningen som är tillståndsgivet och som följer av verksamhetsutövarens underhållsskyldighet att anges. Därutöver kommer Jämtkraft att utforma miljökonsekvensbeskrivningen där olika alternativ kommer att redovisas. Ulf Larsson Elproduktion Utveckling Jämtkraft AB Jämtkraft AB Postadress Besöksadress Telefon Telefax Organisationsnr E-post Hemsida Box ÖSTERSUND Kyrkgatan info@jamtkraft.se

130 Bernhardsson Malin Ämne: VB: Från: Nils Leine Skickat: den 8 februari :06 Till: Ulf Larsson Cc: Registratur; Huss Sara Ämne: SV: Kammarkollegiet lämnar härmed följande samrådssynpunkter: Det förekommer ett antal rättsvillfarelser i dokumenten, bl.a. att underhållsskyldigheten enligt 11 kap. 17 medför skyldigheter att när en anläggning är uttjänt att denna ska ersättas med en annan. Underhållet är endast kopplat till en skyldighet att vidta åtgärder för att undvika negativa konsekvenser för andra än tillståndshavaren. Det framgår av lagtext. Vidare finns villfarelser om vad samrådet ska omfatta och ha för syfte och vad som ska prövas för att ni ska kunna erhålla tillstånd enligt miljöbalken. Det anges att dammen ska finnas kvar i nuvarande skick dvs. den ska alltså inte ha den utformning som anges i tillståndet från Åtgärder ska vidtas på dammen som sålunda inte är i lagligt skick. Om åtgärder ska vidtas krävs att dammen lagligförklaras enligt 17 MP. Dammen i det utförande den har idag måste sålunda beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen eftersom den ändrade utformningen jfr med 1917 års tillstånd har påverkan på dammens funktion och dess påverkan på miljön. Utgångspunkten bör vara den statisk som finns förd från egenkontrollen som har utförts enligt egenkontrollförordningen. Den nuvarande dammen har troligen inte klarat dammsäkerhetskraven, vilka åtgärder som vidtas för att dammbrott inte ska ske igen bör anges i MKB:n. Jag antar att det är det som menas med att Jämtkraft förhåller sig till RIDAS? Olika uppgifter förekommer om stationens slukförmåga (8 eller 10?) och vattennivån är angiven till 1,5 m överturbinaxeln. Detta är inte vedertaget sätt att ange vattenhushållning på, om det ens har prövats. Vilken nivå detta är enligt RH bör anges i MKB:n. Dämningens effekter till sökt nivå enligt RH bör också redogöras för i MKB:n. Enligt 4 kap. 6 miljöbalken får vattenkraftverk samt vattenreglering för kraftändamål inte utföras i berörd sträcka. Av underlaget framgår att avsikten är att dels bygga ett nytt kraftverk, justera dammen om och avleda vatten från älven dvs. erhålla vattenhushållningsbestämmelser som inte finns i nuvarande tillstånd. MKB:n bör innehålla ett omfattande material som visar att den ansökta verksamheten och åtgärderna inte kommer att innebära annat än obetydlig miljöpåverkan. Vidare önskar Kammarkollegiet i sammanhanget erinra om 19 i förordningen om områdesskydd. De ansökta åtgärderna och verksamhet ska bedömas tillsammans med andra förekommande verksamheter och åtgärder som påverkar Natura 2000 området. Se även EU domstolens avgörande C 127/02, Waddenzee. Projektet kommer att påverka Natura 2000 området Långan nedströms Landösjön (SE ). Utpekade naturtyper och arter utgörs av Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ (3210), stensimpa (1163), utter (1355) och fiskgjuse (A094). Enligt Naturvårdsverkets vägledning för Natura 2000 habitatet Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ så utgör konnektivitet (fria vandringsvägar och flöde) i vattendraget en av de viktiga strukturerna och funktionerna. Enligt vägledningen utgör fria vandringsvägar en viktig förutsättning för många av naturtypens arter. Som hotbild framhålls bl.a. reglering som i sin tur kan ge exempelvis fragmentering/vandringshinder och störd flödesdynamik. I bevarandeplanen för berört Natura 2000 område (se vidare Länsstyrelsen i Jämtland 2006). Kammarkollegiet förutsätter att ansökan omfattar tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. För att sådant tillstånd ska kunna bifallas krävs att underlaget utvisar de krav och försiktighetsmått som krävs utifrån nivån enligt 7 kap. 29 miljöbalken. Sålunda måste MKB:n redogöra dels för dessa andra 1

131 verksamheters effekter tillsammans med nu ansökta åtgärder och verksamhet (kumulativa) effekter. Samma bedömningsunderlag gäller i första hand för det rättsligt tvingande icke försämringskravet enligt ramdirektivet för vatten. Utredning bör ske angående på vilket sätt man kan anordna så att berörda fiskarter inte bara ska kunna vandra upputan också nedströms utan att skadas eller påverkas negativt på grund av dammen och kraftverket. Avser bolaget att ta över den skyldighet att hålla fiskväg m.m. vid dammen som idag gäller regleringsföretaget enligt tillståndet till Landsjöns reglering? Nollalternativet i samrådsunderlaget verkar inte vara det som anges i 6 kap. 7. Konsekvensen av att tillstånd inte meddelas är inte att en vattenanläggning som inte kan nyttjas (nuvarande) står kvar. Nollalternativet vid uttjänta vattenanläggningar är sålunda att anläggningen är utriven. Berörd vattenförekomst (SE ) har otillfredsställande ekologisk status på grund av den nuvarande anläggningen. Miljökvalitetsnormen är satt till god ekologisk status år Av Länsstyrelsens åtgärdsplan för Långan (se dnr ) framgår länsstyrelsens åtgärd är att kraftverket och dammen tas bort. Underlaget i miljökonsekvensbeskrivningen ska utvisa att vattenförekomstens status inte påverkas till att inte nå beslutad status på grund av Långforsens kraftverk och vilka åtgärder som kommer att vidtas för att normen ska efterföljas. Strandskydd gäller längs hela sträckan, vilket innebär att MKB:n måste innehålla bedömningar av konsekvenserna av sökta åtgärder gällande människors möjligheter att röra sig fritt längs älvkanterna och om det finns skäl för att lämna dispens. Eftersom området är dels riksintresse enligt 4 kap., dels riksintresse enligt 3 kap. är det av vikt att det i miljökonskevensbeskrivningen finns redogörelser för hur de ansökta åtgärderna och verksamheten kommer att vara förenliga med angivna intressen och Krokoms kommuns översiktsplan. Sammantaget kommer det ställas mycket höga krav på miljökonsekvensbeskrivningen med tanke på lokalisering av kraftverket i skyddad sträcka, riksintressen och förekommande EU rättsliga krav vad gäller både Natura 2000 och Ramdirektivet för vatten och de i övrigt mycket starka allmänna intressen (a a Länsstyrelsens åtgärdsplan och kommunens översiktsplan) att området ska återställs. Nils Leine Advokatfiskal Kammarkollegiet Box Stockholm Tele:

132 Bernhardsson Malin Från: Ulf Larsson Skickat: den 11 februari :10 Till: Nils Leine Kopia: Diariet Ämne: SV: Hej Nils. Jämtkraft har noterat Kammarkollegiets synpunkter i samband med samrådet kring Långfors Kraftverk. Ert ärendenr Vi tackar för era synpunkter och tar med oss dessa i den fortsatta processen. // Ulf Ulf Larsson Jämtkraft Utveckling Elproduktion Box 394, ÖSTERSUND tfn vxl Ursprungligt meddelande Från: Nils Leine [mailto:nils.leine@kammarkollegiet.se] Skickat: den 8 februari :06 Till: Ulf Larsson Kopia: Registratur; Huss Sara Ämne: SV: Kammarkollegiet lämnar härmed följande samrådssynpunkter: Det förekommer ett antal rättsvillfarelser i dokumenten, bl.a. att underhållsskyldigheten enligt 11 kap. 17 medför skyldigheter att när en anläggning är uttjänt att denna ska ersättas med en annan. Underhållet är endast kopplat till en skyldighet att vidta åtgärder för att undvika negativa konsekvenser för andra än tillståndshavaren. Det framgår av lagtext. Vidare finns villfarelser om vad samrådet ska omfatta och ha för syfte och vad som ska prövas för att ni ska kunna erhålla tillstånd enligt miljöbalken. Det anges att dammen ska finnas kvar i nuvarande skick dvs. den ska alltså inte ha den utformning som anges i tillståndet från Åtgärder ska vidtas på dammen som sålunda inte är i lagligt skick. Om åtgärder ska vidtas krävs att dammen lagligförklaras enligt 17 MP. Dammen i det utförande den har idag måste sålunda beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen eftersom den ändrade utformningen jfr med 1917 års tillstånd har påverkan på dammens funktion och dess påverkan på miljön. Utgångspunkten bör vara den statisk som finns förd från egenkontrollen som har utförts enligt egenkontrollförordningen. Den nuvarande dammen har troligen inte klarat dammsäkerhetskraven, vilka åtgärder som vidtas för att dammbrott inte ska ske igen bör anges i MKB:n. Jag antar att det är det som menas med att Jämtkraft förhåller sig till RIDAS? 1

133 Olika uppgifter förekommer om stationens slukförmåga (8 eller 10?) och vattennivån är angiven till 1,5 m överturbinaxeln. Detta är inte vedertaget sätt att ange vattenhushållning på, om det ens har prövats. Vilken nivå detta är enligt RH bör anges i MKB:n. Dämningens effekter till sökt nivå enligt RH bör också redogöras för i MKB:n. Enligt 4 kap. 6 miljöbalken får vattenkraftverk samt vattenreglering för kraftändamål inte utföras i berörd sträcka. Av underlaget framgår att avsikten är att dels bygga ett nytt kraftverk, justera dammen om och avleda vatten från älven dvs. erhålla vattenhushållningsbestämmelser som inte finns i nuvarande tillstånd. MKB:n bör innehålla ett omfattande material som visar att den ansökta verksamheten och åtgärderna inte kommer att innebära annat än obetydlig miljöpåverkan. Vidare önskar Kammarkollegiet i sammanhanget erinra om 19 i förordningen om områdesskydd. De ansökta åtgärderna och verksamhet ska bedömas tillsammans med andra förekommande verksamheter och åtgärder som påverkar Natura 2000 området. Se även EU domstolens avgörande C 127/02, Waddenzee. Projektet kommer att påverka Natura 2000 området Långan nedströms Landösjön (SE ). Utpekade naturtyper och arter utgörs av Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ (3210), stensimpa (1163), utter (1355) och fiskgjuse (A094). Enligt Naturvårdsverkets vägledning för Natura 2000 habitatet Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ så utgör konnektivitet (fria vandringsvägar och flöde) i vattendraget en av de viktiga strukturerna och funktionerna. Enligt vägledningen utgör fria vandringsvägar en viktig förutsättning för många av naturtypens arter. Som hotbild framhålls bl.a. reglering som i sin tur kan ge exempelvis fragmentering/vandringshinder och störd flödesdynamik. I bevarandeplanen för berört Natura 2000 område (se vidare Länsstyrelsen i Jämtland 2006). Kammarkollegiet förutsätter att ansökan omfattar tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. För att sådant tillstånd ska kunna bifallas krävs att underlaget utvisar de krav och försiktighetsmått som krävs utifrån nivån enligt 7 kap. 29 miljöbalken. Sålunda måste MKB:n redogöra dels för dessa andra verksamheters effekter tillsammans med nu ansökta åtgärder och verksamhet (kumulativa) effekter. Samma bedömningsunderlag gäller i första hand för det rättsligt tvingande icke försämringskravet enligt ramdirektivet för vatten. Utredning bör ske angående på vilket sätt man kan anordna så att berörda fiskarter inte bara ska kunna vandra upputan också nedströms utan att skadas eller påverkas negativt på grund av dammen och kraftverket. Avser bolaget att ta över den skyldighet att hålla fiskväg m.m. vid dammen som idag gäller regleringsföretaget enligt tillståndet till Landsjöns reglering? Nollalternativet i samrådsunderlaget verkar inte vara det som anges i 6 kap. 7. Konsekvensen av att tillstånd inte meddelas är inte att en vattenanläggning som inte kan nyttjas (nuvarande) står kvar. Nollalternativet vid uttjänta vattenanläggningar är sålunda att anläggningen är utriven. Berörd vattenförekomst (SE ) har otillfredsställande ekologisk status på grund av den nuvarande anläggningen. Miljökvalitetsnormen är satt till god ekologisk status år Av Länsstyrelsens åtgärdsplan för Långan (se dnr ) framgår länsstyrelsens åtgärd är att kraftverket och dammen tas bort. Underlaget i miljökonsekvensbeskrivningen ska utvisa att vattenförekomstens status inte påverkas till att inte nå beslutad status på grund av Långforsens kraftverk och vilka åtgärder som kommer att vidtas för att normen ska efterföljas. Strandskydd gäller längs hela sträckan, vilket innebär att MKB:n måste innehålla bedömningar av konsekvenserna av sökta åtgärder gällande människors möjligheter att röra sig fritt längs älvkanterna och om det finns skäl för att lämna dispens. Eftersom området är dels riksintresse enligt 4 kap., dels riksintresse enligt 3 kap. är det av vikt att det i miljökonskevensbeskrivningen finns redogörelser för hur de ansökta åtgärderna och verksamheten kommer att vara förenliga med angivna intressen och Krokoms kommuns översiktsplan. Sammantaget kommer det ställas mycket höga krav på miljökonsekvensbeskrivningen med tanke på lokalisering av kraftverket i skyddad sträcka, riksintressen och förekommande EU rättsliga krav vad gäller både Natura 2000 och 2

134 Ramdirektivet för vatten och de i övrigt mycket starka allmänna intressen (a a Länsstyrelsens åtgärdsplan och kommunens översiktsplan) att området ska återställs. Nils Leine Advokatfiskal Kammarkollegiet Box Stockholm Tele: >>> Ulf Larsson <Ulf.Larsson@jamtkraft.se> :10 >>> Hej. Bifogar Jämtkrafts klargörande över Kammarkollegiets frågeställningar avseende planerade åtgärder vid Långfors kraftverk. Brevet sänds även per post. // Ulf Ulf Larsson Jämtkraft Utveckling Elproduktion Box 394, ÖSTERSUND tfn vxl

135 1 (1) Datum Diarienummer Er referens Ulf Larsson Bygg- och miljönämnden Anna Holmer Bygg- och miljöchef Jämtkraft AB Box Östersund Långfors kraftverk Samråd Bakgrund Jämtkraft AB (nedan kallat bolaget) avser att hos miljödomstolen söka tillstånd enligt miljöbalken för renovering av långfors kraftverk. Detta kommer enligt bolaget att innebära både rivnings- och anläggningsarbete samt installation av ny utrustning. Åtgärderna kommer att utföras inom befintliga vattenhushållningsbestämmelser och en miljökonsekvensbeskrivning kommer att upprättas. Muntligt samråd har hållits i Krokom den 10 december 2012 samt även den 22 januari i Östersund. Krokoms kommun bereds möjlighet att lämna synpunkter på samrådshandling senast den 25 januari På grund av den korta tiden mellan samrådet den 22 januari och datum för remissvar, har handlingarna granskats översiktligt, vilket innebär att nämnden senare i processen kan återkomma med ytterligare synpunkter. KROKOM1000, v1.0, Yttrande Bygg- och miljöavdelningen anser att ansökningshandlingarna ska kompletteras med 1. en fördjupad inventering av området närmast nedströms överfallsdammen för att se om området är viktigt för uppväxt och reproduktion. Anledningen är bolagets skrivning i rapporten Långfors Kraftverk Förslag på anläggande av omlöp daterad , sid 5, både harr och öring har observerats i Långforsen där merparten av de räknade fiskarna, nästan 90 procent, var mindre än 30 cm, vilket indikerar att området kring forsen kan vara ett viktigt uppväxt- och reproduktionsområde för både harr och öring. 2. en tydligare redovisning av hur bolaget möjliggör för fauna att passera via omlöpet nedåt, med strömmen. 3. ett kontrollprogram för uppföljning av effekterna av omlöpet. I tjänsten Anna Holmer I tjänsten Nils-Erik Werner Miljö- och hälsoskyddsinspektör Krokoms kommun Postadress Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 89 Tel Fax krokoms.kommun@krokom.se

136 Samråd Långfors kraftverk Jämtkraft har tagit emot Krokoms Kommuns yttrande i samband med samrådet kring Långfors Kraftverk. Dnr Syftet med ett samråd är dels att vi ska informera berörda sakägare om vår verksamhet och planerade åtgärder. Syftet är också att samla in information för att vi ska kunna ta fram så bra ansökningshandlingar som möjligt när vi söker tillstånd för våra planerade åtgärder. Vi tackar därför för era synpunkter och tar med oss dessa i den fortsatta processen. Hälsningar Ulf Larsson Kontakt: Jämtkraft, att. Ulf Larsson, Box 394, Östersund

137 Långans vägsamfällighet Styrelsen Jämtkraft AB Ulf Larsson Angående nyttjande av väg vid ombyggnad av Långfors kraftverk. Jämtkraft AB nyttjande av Långanvägen för normal tillsynsverksamhet vid Långfors kraftverk regleras i avtal mellan vägföreningen och Jämtkraft AB daterat Vid planerad ombyggnad av kraftverket bedöms såväl trafikfrekvens som antalet tunga transporter längs vägen öka i avsevärd omfattning. Styrelsen för Långans vägsamfällighet anser dock att gällande avtal kan ligga till grund för reglering av ökade vägkostnader vid nyttjande av vägen utöver det normala. I avtalets 4 anges att vid nyttjande av vägen utöver det normala betalas utöver ordinarie avgift 1 kr/ton och påbörjad km. Angiven kostnad per ton och påbörjad km beslutas årligen vid samfällighetens årsmöte. För styrelsen Österulfsås Carl-Göran Palmqvist

138 Carl-Göran Palmqvist Österulfsås Offerdal , Jämtkraft AB Ulf Larsson Synpunkter vid samråd om Långfors kraftverk Vid samrådsmöte i Käloms bygdegård angående planerade åtgärder vid Långfors kraftverk gavs möjligheter att ge synpunkter på redovisade åtgärder. Som ägare till i söder angränsande fastighet, Österulfsås 3:2, vill vi i följande skrivning delge våra synpunkter. Avseende de direkta åtgärderna för renovering av kraftverket som presenterats vid två samrådsmöten (Hissmofors och Kälom) har vi inget att tillägga. Däremot vill vi tillföra ett antal synpunkter avseende restaurering och vård av kraftverksanläggningen i sin helhet. (Fastigheten Österulfsås 3:5). Skötseln och omvårdnaden av fastigheten har under ett antal år varit undermålig varför den i flera avseenden är stadd i förfall. Detta är för oss närboende mycket ledsamt att se eftersom området tidigare har varit välvårdat med väl underhållna byggnader. Vid Långforsen finns en kulturhistoriskt känslig miljö med ett antal fornlämningar i närområdet, bl a älggropssystem och stenåldersboplatser med skärvstensförekomst. Vid Långforsen fanns under 1800-talet en spiksmedja där järn från Rönnöfors bearbetades med hjälp av vattenkraft. Även den nu befintliga kraftstationen med dess maskinpark från tidigt 1900-tal utgör en viktig del av den lokala kulturhistorien och bör tillvaratas som ett besöksobjekt. Vi anser att Lånforsens kraftverk skall vara en anläggning där ekologiskt hållbar elkraftproduktion kan genomföras samtidigt med en levande fisketurism. Åtgärdsbehov Allmän uppröjning och städning av hela kraftverksområdet. Röjning av sly och uppsnyggning i anslutning till både kraftverk och den tidigare maskinistbostaden. Reparation, renovering och målning av bostadshus och ekonomibyggnader. Den befintliga stationsbyggnaden rustas upp och iordningställs som ett lokalt kraftverksmuseum där den gamla maskinparken kan visas för besökande. Nuvarande stationsbyggnad är dominerande i sin befintliga utformning och präglar området med sin särart. Om byggnaden rustas upp är det ett vackert hus som skulle pryda området och

139 kanske bidra till att en ny anläggning med modernare utformning döljs eller på ett naturligt sätt smälter in i den gamla miljön. Framtida verksamhet Området bör i möjlig mån utnyttjas till gagn för besöksnäring och fisketurism. Viktigt att planering för detta genomförs i nära samverkan med företrädare för Krokoms kommun, Nedre Långans fiskevårdsområde och Käloms byalag. Möjligheter för privat entreprenör att bedriva verksamhet sommartid bör undersökas. T ex någon form av anläggning för fritidsfiske med serveringsmöjligheter. Ev även övernattningsmöjligheter. (Fiskecamp). Kombinerat med detta visning av kraftverksmuseum i den gamla stationsbyggnaden. Övrigt Rörledning (kanalisation) för bredbandsfiber finns redan framdragen till stationen. Inför planerad bredbandsutbyggnad i Kälomsbygden kan en anslutning till denna ledning vara ett naturligt alternativ. Detta bör tas i beaktande i samband med kommande förstudie för bredbandsutbyggnad i Kälom, Tulleråsen, Bredbyn och Landön. Med rätt utförda åtgärder kan Långfors kraftverk bli en föredömlig anläggning, till nytta och gagn för oss närboende, fisketurister och övriga besökare och samtidigt vara en mönsteranläggning som ger kraftbolaget goodwill. Med vänlig hälsning, Österulfsås Carl-Göran Palmqvist Gunnel Wikén Palmqvist

140 Samråd Långfors kraftverk Hej Carl-Göran och Gunnel! Jämtkraft har tagit emot två yttranden från er i samband med samrådet kring Långfors Kraftverk. Vi vill tacka för er medverkan både som markägare och som representant för Långans vägsamfällighet. Syftet med ett samråd är dels att vi ska informera berörda sakägare om vår verksamhet och planerade åtgärder. Syftet är också att samla in information för att vi ska kunna ta fram så bra ansökningshandlingar som möjligt när vi söker tillstånd för våra planerade åtgärder. Därför är era synpunkter viktiga för oss i den fortsatta processen. Jämtkraft kommer nu att arbeta med att ta fram en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning som vi planerar att lämna in till Mark- och miljödomstolen under våren/sommaren Ni är naturligtvis även välkomna att kontakta oss igen om ni har fler frågor eller synpunkter. Hälsningar Ulf Larsson Kontakt: Jämtkraft, att. Ulf Larsson, Box 394, Östersund

141 Bernhardsson Malin Från: Bernt Tyrebo Skickat: den 25 januari :45 Till: Ulf Larsson Ämne: Synpunkter vid samråd om Långfors kraftverk Hej Som kompensation vill jag att: Jämtkraft sponsrar fiberutbyggnad till Kälom och närliggande byar. Tulleråsen, Berg, Bredbyn Landön och Sannmyren. Jämtkrafts kunder i Kälom får billigare elström och nätavgift. Jämtkraft upprustar Långforsvägen(mellan Kälom och Långforsen). mvh Bernt Tyrebo Böle Offerdal tel

142 Samråd Långfors kraftverk Hej Bernt! Jämtkraft har tagit emot ett yttrande från dig i samband med samrådet kring Långfors Kraftverk. Vi vill tacka för din medverkan. Syftet med ett samråd är dels att vi ska informera berörda sakägare om vår verksamhet och planerade åtgärder. Syftet är också att samla in information för att vi ska kunna ta fram så bra ansökningshandlingar som möjligt när vi söker tillstånd för våra planerade åtgärder. Därför är dina synpunkter viktiga för oss i den fortsatta processen. Jämtkraft kommer nu att arbeta med att ta fram en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning som vi planerar att lämna in till Mark- och miljödomstolen under våren/sommaren Du är naturligtvis även välkommen att kontakta oss igen om du har fler frågor eller synpunkter. Hälsningar Ulf Larsson Kontakt: Jämtkraft, att. Ulf Larsson, Box 394, Östersund

143

144 Samråd Långfors kraftverk Hej Gösta! Jämtkraft har tagit emot ett yttrande från dig i samband med samrådet kring Långfors Kraftverk. Vi vill tacka för din medverkan. Syftet med ett samråd är dels att vi ska informera berörda sakägare om vår verksamhet och planerade åtgärder. Syftet är också att samla in information för att vi ska kunna ta fram så bra ansökningshandlingar som möjligt när vi söker tillstånd för våra planerade åtgärder. Därför är dina synpunkter viktiga för oss i den fortsatta processen. Jämtkraft kommer nu att arbeta med att ta fram en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning som vi planerar att lämna in till Mark- och miljödomstolen under våren/sommaren Du är naturligtvis även välkommen att kontakta oss igen om du har fler frågor eller synpunkter. Hälsningar Ulf Larsson Kontakt: Jämtkraft, att. Ulf Larsson, Box 394, Östersund

145 JÄM7KRAFTAB ln(,, ~,~ Ol-.. onr...:...:.....:;...:... '~-'Jämtkraft Synpunkter vid samråd om Långfors kraftverk Jag har följande synpunkter på Jämtkrafts planerade åtgärder vid Långfors kraftverk: c Lämna gärna namn och adress om vi behöver komma i kontakt med dig. Namn..~.l'!...~-~... t.~c-~... ~--~...~.:l...l-.i..~--~ ~--~... Adress...~~'..~...~:...~.~..~..~...'1:.~.~... Telefonnummer..,...~.,~..`~i..~..."...~.~...~..~..~... Fyll i och lämna blanketten direkt, eller skicka den till Jämtkraft, att. Ulf Larsson, Box 394, Östersund. Vi vill ha dina synpunkter senast den 25 januari Tack för din medverkan!

146 Synpunkter vid samråd om Långfors kraftverk lag har följande synpunkter på låmtkrafts planerade åtgårder vid Långfors kraftverk: T'i~dagen den 11 december hade Jämtkraft inbjudit till mimråd i Kålon~ bygdegård. 1~~ den bro~h~r, Om Lcircg lc~ift~erk gom lämnades till deltagarna, framgick att bolaget planerar en renovering a~ kraftstationen mid LångfOr~eIL ~n ö~erfall~damm ska reno~era~, en faunapanage byggas och en n~ ~fiationsb~ggnad med n~ utrustning uppföra. Jag är kritik till. dejsa planer, som inte tar liäns~n till ]Nfedre Långans höga naturgärden Den lejande forsen är enförutsättning för tresättningen aga vattnet och därmed för älgen gom ekologiskt ~~tem ][~Ied renoveringen kommer de nu~narande goda förutsättningarna att all~narligt för~ämra~. Vilken roll kan en faunap~age spela? Det är m~~ket o~ Wit. Jämtkraft framhåller gig i reklamen som ett företyg som ~at~ar stort på vindkraft Vindkraft mår drivkraft". ~n n~ anläggning i Långforsen kan inte mäta gig meri en modern ~indkraft~nläggning. Ironiskt att Jämtkraft idag säljer n~b~ggnad i Långforsen Förnuftet kräver att kraftstationen ri~~ och forsen får flöda fritt.

147 Samråd Långfors kraftverk Hej Marika! Jämtkraft har tagit emot ett yttrande från dig i samband med samrådet kring Långfors Kraftverk. Vi vill tacka för din medverkan. Syftet med ett samråd är dels att vi ska informera berörda sakägare om vår verksamhet och planerade åtgärder. Syftet är också att samla in information för att vi ska kunna ta fram så bra ansökningshandlingar som möjligt när vi söker tillstånd för våra planerade åtgärder. Därför är dina synpunkter viktiga för oss i den fortsatta processen. Jämtkraft kommer nu att arbeta med att ta fram en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning som vi planerar att lämna in till Mark- och miljödomstolen under våren/sommaren Du är naturligtvis även välkommen att kontakta oss igen om du har fler frågor eller synpunkter. Hälsningar Ulf Larsson Kontakt: Jämtkraft, att. Ulf Larsson, Box 394, Östersund

148 JÄMTKR~FT AB mk Dnr ~~ '~-"Jamtkraf~ Synpunkter vid samråd om Långfors kraftverk Jag har följande synpunkter på Jämtkrafts planerade åtgärder vid Långfors kraftverk:....; ~.~{.~: ~..~ o ~~...~~.1....~..... ~... ~~~..?..z-,~..a..r.~...~...~.~~... / i */~ ~~ r/tj~ ~.~Q L /~~ n r..j~ttc~~~~~~~~ Iii...v~.:!~....///~L/.t+vC... :%((YIF:~/.:: ~...~.....~ //{j~~,x'.c~. ~r{,,,~...r~......igl~ltr::.~~j...[`~~l..~~.l.q~...4:.4c[lllvli.. a...,_. ~~...\~~...'.:,teö. 1..~5.!'~~......~e...r,~..G~~ `.~.~.~... '~ y..~.~.~:.~...~g.~~- ~..~.. ~~..~.:..~:... ~ Lämna gärna namn och adress om vi behöver komma i kontakt med dig. Namn..~~~r~...f.1l..1.~~50?~... I_ ~ ~ Adress...~.~. ~... ~. d Z... Telefonnummer...Q~.~"%Q..~~..~... ~.~... Q~... ~..4~.:6... 5' 1~,~ Fyll i och lämna blanketten direkt, eller skicka den till Jämtkraft, att. Ulf Larsson, Box 394, Östersund. Vi vill ha dina synpunkter senast den 25 januari Tack för din medverkan!

149 Samråd Långfors kraftverk Hej Stig! Jämtkraft har tagit emot ett yttrande från dig i samband med samrådet kring Långfors Kraftverk. Vi vill tacka för din medverkan. Syftet med ett samråd är dels att vi ska informera berörda sakägare om vår verksamhet och planerade åtgärder. Syftet är också att samla in information för att vi ska kunna ta fram så bra ansökningshandlingar som möjligt när vi söker tillstånd för våra planerade åtgärder. Därför är dina synpunkter viktiga för oss i den fortsatta processen. Jämtkraft kommer nu att arbeta med att ta fram en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning som vi planerar att lämna in till Mark- och miljödomstolen under våren/sommaren Du är naturligtvis även välkommen att kontakta oss igen om du har fler frågor eller synpunkter. Hälsningar Ulf Larsson Kontakt: Jämtkraft, att. Ulf Larsson, Box 394, Östersund

150 JÄM7i :.~~~' qs ~:-.._-~~, Ink. ZO~~ -01-~ 2 ~ ~~~...~ Jamtkraf~ Synpunkter vid samråd om Långfors kraftverk Jag har följande synpunkter på Jämtkrafts planerade åtgärder vid Långfors kraftverk:...j /...n...~"...~~1.~.~ v~~. ~~:?f~~:l'...t'j.r''i~.~..~~..(.~~..~5~...sr~~'~,.~~.. ~~.T...:...~.T~.~.9..C..~~i?~t~..~. ~.C~ ~.~~... IC.~ ~. C~ ~... ~ ch!:... ~. `~ ~..~ ~a......,~rn,~~:~.~~'~l~...t..~~~... ~~~..~.~.d... Lämna gärna namn och adress om vi behöver komma i kontakt med dig. ~r Namn. ~.O/c E,t~...(!~./1;C~2~~.~.. ~... o Q 7~ > Adress. v..~.~..~~..~~.~~... ~..<..~...~~:?'~J..~/...f~~~~Z.,b ~~- Telefonnummer..4~.P.. ~~.~~~~...~.Q... Fyll i och lämna blanketten direkt, eller skicka den till Jämtkraft, att. Ulf Larsson, Box 394, Östersund. Vi vill ha dina synpunkter senast den 25 januari Tack för din medverkan!

151 Samråd Långfors kraftverk Hej Sören! Jämtkraft har tagit emot ett yttrande från dig i samband med samrådet kring Långfors Kraftverk. Vi vill tacka för din medverkan. Syftet med ett samråd är dels att vi ska informera berörda sakägare om vår verksamhet och planerade åtgärder. Syftet är också att samla in information för att vi ska kunna ta fram så bra ansökningshandlingar som möjligt när vi söker tillstånd för våra planerade åtgärder. Därför är dina synpunkter viktiga för oss i den fortsatta processen. Jämtkraft kommer nu att arbeta med att ta fram en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning som vi planerar att lämna in till Mark- och miljödomstolen under våren/sommaren Du är naturligtvis även välkommen att kontakta oss igen om du har fler frågor eller synpunkter. Hälsningar Ulf Larsson Kontakt: Jämtkraft, att. Ulf Larsson, Box 394, Östersund

152 memo03.docx UTÖKAT SAMRÅD Redogörelse för utökat samråd kring Långfors kraftverk, Krokoms kommun, Jämtlands län. Jämtkraft avser att restaurera Långfors kraftverk inom ramen för sitt befintliga tillstånd. De planerade renoveringsåtgärderna kräver tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken och prövningsmyndighet är Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt. Inför en tillståndsansökan ska samråd föras med berörda myndigheter och sakägare. Jämtkraft har tidigare genomfört samråd med de som kan tänkas beröras av åtgärderna i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Detta har Jämtkraft redovisat för Länsstyrelsen i Jämtlands län i en samrådsredogörelse. Länsstyrelsen fattade beslutet att Jämtkraft behövde föra ett utökat samråd då de bedömde att åtgärderna medförde betydande miljöpåverkan. Enligt Länsstyrelsen skulle Jämtkraft utöver genomförda samråd även samråda med: Kammarkollegiet, Sametinget, Havs- och vattenmyndigheten, Naturskyddsföreningen, och Älvräddarna. Jämtkraft valde att utöver dessa instanser även samråda med Svensk Energi. Samma samrådsunderlag som användes under det tidigare samrådet (se samrådsunderlaget i samrådsredogörelse daterad ) skickades ut till de olika remissinstanserna med information om att de inbjöds till att lämna synpunkter. Utskickade brev och de svar som inkommit till Jämtkraft redovisas i bilaga 1. Malin Bernhardsson Sweco Environment AB Östersund 1 (2) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553 SE Östersund, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Malin Bernhardsson Östersund Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) malin.bernhardsson@sweco.se BM p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsredogörelse\utökat samråd\redogörelse_utökat_samr.docx

153 memo03.docx Bilaga 1 Kommunikation mellan Jämtkraft och berörda samrådsinstanser. Flera av samrådsinstanserna har avstått från att svara på Jämtkrafts inbjudan. 2 (2) UTÖKAT SAMRÅD BM p:\1621\ _jämtkraft-_mkb_lång\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsredogörelse\utökat samråd\redogörelse_utökat_samr.docx

154 Ulf Larsson Kammarkollegiet Box STOCKHOLM Långfors kraftverk Utökat samråd Länsstyrelsen har i ärendet beslutat om att ett utökat samrådsförfarande ska ske med Sametinget, Kammarkollegiet, Havs- och Vattenmyndigheten, Älvräddarna och Naturskyddsföreningen. Har Kammarkollegiet något ytterligare att tillägga i ärendet utöver vad som framförts tidigare, med hänvisning till tidigare översänt material. Hälsningar Ulf Larsson Utveckling Elproduktion Jämtkraft AB Jämtkraft AB Postadress Besöksadress Telefon Telefax Organisationsnr E-post Hemsida Box ÖSTERSUND Kyrkgatan info@jamtkraft.se

155 Bernhardsson Malin Från: Nils Leine Skickat: den 25 april :41 Till: Ulf Larsson Kopia: Niklas Egriell; Registratur Ämne: SV: Nytt kraftverk m.m. i Långforsen Hej, Du har skrivit att länsstyrelsen har beslutat att den sökta verksamheten innebär betydande miljöpåverkan, har länsstyrelsens beslut grundats på innehållet och bedömning av konsekvenserna av de sökta åtgärderna och verksamheten eller är beslutet grundat enbart på förordningen? Vänligen skicka över det beslutet och redogör för skälen för att ni ska samråda med Kammarkollegiet ånyo. Vidare har du inte angett något datum när eventuella kompletterande synpunkterna ska lämnas? I samrådsunderlaget fanns inga synpunkter med från det tidiga samrådet, antar att ni har fått in fler yttranden från allmänheten, sportfiskare, sakägare m.m. samt kommunen. Detta nya material bör redogöras för i samrådsunderlaget inför det utökade samråd som ni nu genomför. Bifoga gärna den innehållsförteckning som MKB kommer att ha. Hälsn. Nils Leine

156 Bernhardsson Malin Från: Ulf Larsson Skickat: den 26 april :39 Till: Nils Leine Ämne: SV: Nytt kraftverk m.m. i Långforsen Hej Nils. Underlaget översändes till er , varefter ni yttrat er vid ett flertal tillfällen. Till följd av Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan har ni ånyo beretts möjlighet att komplettera ert tidigare yttrande. Har Kammarkolleget något ytterligare att tillägga i ärendet, utöver vad som framförts tidigare? Ni bereds möjlighet att svara senast Med vänlig hälsning Ulf Larsson Jämtkraft Elproduktion Utveckling Box 394, ÖSTERSUND tfn vxl Ursprungligt meddelande Från: Nils Leine [mailto:nils.leine@kammarkollegiet.se] Skickat: den 25 april :41 Till: Ulf Larsson Kopia: Christer.borg@alvraddarna.se; Niklas Egriell; Registratur Ämne: SV: Nytt kraftverk m.m. i Långforsen Hej, Du har skrivit att länsstyrelsen har beslutat att den sökta verksamheten innebär betydande miljöpåverkan, har länsstyrelsens beslut grundats på innehållet och bedömning av konsekvenserna av de sökta åtgärderna och verksamheten eller är beslutet grundat enbart på förordningen? Vänligen skicka över det beslutet och redogör för skälen för att ni ska samråda med Kammarkollegiet ånyo. Vidare har du inte angett något datum när eventuella kompletterande synpunkterna ska lämnas? I samrådsunderlaget fanns inga synpunkter med från det tidiga samrådet, antar att ni har fått in fler yttranden från allmänheten, sportfiskare, sakägare m.m. samt kommunen. Detta nya material bör redogöras för i samrådsunderlaget inför det utökade samråd som ni nu genomför. Bifoga gärna den innehållsförteckning som MKB kommer att ha. Hälsn. Nils Leine 1

157 Ulf Larsson Svensk Energi Gun Åhrling-Rundström Stockholm Långfors kraftverk Samråd Jämtkraft AB avser att hos miljödomstolen söka tillstånd enligt miljöbalken för renovering av Långfors kraftverk. Detta kommer att innebära både rivnings- och anläggningsarbete samt installation av ny utrustning. Åtgärderna kommer att utföras inom befintliga vattenhushållningsbestämmelser. En miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas och Jämtkraft översänder samrådshandling för påseende och ni bereds möjlighet att lämna synpunkter senast den 5 april Hälsningar Ulf Larsson Utveckling Elproduktion Jämtkraft AB Jämtkraft AB Postadress Besöksadress Telefon Telefax Organisationsnr E-post Hemsida Box ÖSTERSUND Kyrkgatan info@jamtkraft.se

158 SVENSK ENERGI Produktion Gun Åhrling-Rundström , Juridik Lennart Sandebjer , Datum (1) Jämtkraft AB Ulf Larsson Box Östersund Långfors kraftverk Samrådsyttrande Svensk Energi har mottagit samrådsunderlag avseende Långfors kraftverk inför planerad renovering av kraftverket. Föreningen har som policy att inte göra egna bedömningar och avge utlåtanden i enskilda ärenden men anser att det är befogat att i detta ärende göra några principiella uttalanden. Mot bakgrund av vattenkraftens stora betydelse för kraftsystemets funktion såväl i ett lokalt, regionalt som nationellt perspektiv är det viktigt att den befintliga vattenkraften kan bibehållas och utvecklas. Svensk Energi konstaterar att det aktuella projektet visar på möjligheten att utveckla vattenkraften och samtidigt genomföra åtgärder som främjar den biologiska mångfalden. Svensk Energi konstaterar att kraftverket är beläget i ett vattendrag som har ett särskilt skydd enligt 4 kap. 6 miljöbalken, vilket innebär att vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras i vattendraget. Skyddet gäller dock inte vattenverksamhet som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan. I förarbetena till den aktuella bestämmelsen har lagstiftaren uppmärksammat behovet av att kunna vidta åtgärder i befintliga kraftverk, såsom ersättningsbyggnader och ombyggnader eller effektiviseringar. Vidare anges att medgivande även kan lämnas till nya vattenkraftprojekt som endast har obetydlig miljöpåverkan. Stockholm som ovan Svensk Energi Kjell Jansson Verkställande direktör Gun Åhrling-Rundström Ansvarig vattenkraft Lennart Sandebjer Ansvarig miljöjuridik Svensk Energi Stockholm Besöksadress Olof Palmes gata 31 Tel Säte Stockholm Fax kontaktaoss@ svenskenergi.se Org.nr

159 Ulf Larsson Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG Långfors kraftverk Utökat samråd Länsstyrelsen har i ärendet beslutat om att ett utökat samrådsförfarande ska ske med Sametinget, Kammarkollegiet, Havs- och Vattenmyndigheten, Älvräddarna och Naturskyddsföreningen. Har Havs- och Vattenmyndigheten något ytterligare att tillägga i ärendet utöver vad som framförts tidigare, med hänvisning till tidigare översänt material. Hälsningar Ulf Larsson Utveckling Elproduktion Jämtkraft AB Jämtkraft AB Postadress Besöksadress Telefon Telefax Organisationsnr E-post Hemsida Box ÖSTERSUND Kyrkgatan info@jamtkraft.se

160 Bernhardsson Malin Från: Niklas Egriell Skickat: den 8 april :08 Till: Ulf Larsson Kopia: Fredrik Nordwall Ämne: Utökat samråd Långfors (HaV dnr ) Myndigheten hänvisar till tidigare yttrande i ärendet daterat Mvh Niklas Egriell Utredare Havs och vattenmyndigheten Box Göteborg

161 Ulf Larsson Naturskyddsföreningens rikskansli Box STOCKHOLM Långfors kraftverk Utökat samråd Jämtkraft AB avser att hos miljödomstolen söka tillstånd enligt miljöbalken för renovering av Långfors kraftverk. Detta kommer att innebära både rivnings- och anläggningsarbete samt installation av ny utrustning. Åtgärderna kommer att utföras inom befintliga vattenhushållningsbestämmelser. En miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas och Jämtkraft översänder samrådshandling för påseende och ni bereds möjlighet att lämna synpunkter senast den 19 april 2013 varefter miljökonsekvensbeskrivningen kommer att färdigställas. Jämtkraft har genomfört samråd med Carl-Göran Palmqvist (rågranne), Havsoch Vattenmyndigheten, Jovnevaerie Sameby, Kammarkollegiet, Krokoms Kommun, Länsstyrelsen Jämtlands Län, Nedre Långans FVOF, Persson Invest Skog AB (rågranne) samt genomfört ett allmänt samråd i Käloms bygdegård Länsstyrelsen har i ärendet beslutat om att ett utökat samrådsförfarande ska ske med Sametinget, Kammarkollegiet, Havs- och Vattenmyndigheten, Älvräddarna och Naturskyddsföreningen. Hälsningar Ulf Larsson Utveckling Elproduktion Jämtkraft AB Jämtkraft AB Postadress Besöksadress Telefon Telefax Organisationsnr E-post Hemsida Box ÖSTERSUND Kyrkgatan info@jamtkraft.se

162 Ulf Larsson Sametingets huvudkansli Att: Inez Svonni Fjällström Box GIRON/KIRUNA Långfors kraftverk Utökat samråd Jämtkraft AB avser att hos miljödomstolen söka tillstånd enligt miljöbalken för renovering av Långfors kraftverk. Detta kommer att innebära både rivnings- och anläggningsarbete samt installation av ny utrustning. Åtgärderna kommer att utföras inom befintliga vattenhushållningsbestämmelser. En miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas och Jämtkraft översänder samrådshandling för påseende och ni bereds möjlighet att lämna synpunkter senast den 19 april 2013 varefter miljökonsekvensbeskrivningen kommer att färdigställas. Jämtkraft har genomfört samråd med Carl-Göran Palmqvist (rågranne), Havsoch Vattenmyndigheten, Jovnevaerie Sameby, Kammarkollegiet, Krokoms Kommun, Länsstyrelsen Jämtlands Län, Nedre Långans FVOF, Persson Invest Skog AB (rågranne) samt genomfört ett allmänt samråd i Käloms bygdegård Länsstyrelsen har i ärendet beslutat om att ett utökat samrådsförfarande ska ske med Sametinget, Kammarkollegiet, Havs- och Vattenmyndigheten, Älvräddarna och Naturskyddsföreningen. Hälsningar Ulf Larsson Utveckling Elproduktion Jämtkraft AB Jämtkraft AB Postadress Besöksadress Telefon Telefax Organisationsnr E-post Hemsida Box ÖSTERSUND Kyrkgatan info@jamtkraft.se

163 Ulf Larsson Älvräddarnas samorganisation Storgatan NÄSÅKER Långfors kraftverk Utökat samråd Jämtkraft AB avser att hos miljödomstolen söka tillstånd enligt miljöbalken för renovering av Långfors kraftverk. Detta kommer att innebära både rivnings- och anläggningsarbete samt installation av ny utrustning. Åtgärderna kommer att utföras inom befintliga vattenhushållningsbestämmelser. En miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas och Jämtkraft översänder samrådshandling för påseende och ni bereds möjlighet att lämna synpunkter senast den 19 april 2013 varefter miljökonsekvensbeskrivningen kommer att färdigställas. Jämtkraft har genomfört samråd med Carl-Göran Palmqvist (rågranne), Havsoch Vattenmyndigheten, Jovnevaerie Sameby, Kammarkollegiet, Krokoms Kommun, Länsstyrelsen Jämtlands Län, Nedre Långans FVOF, Persson Invest Skog AB (rågranne) samt genomfört ett allmänt samråd i Käloms bygdegård Länsstyrelsen har i ärendet beslutat om att ett utökat samrådsförfarande ska ske med Sametinget, Kammarkollegiet, Havs- och Vattenmyndigheten, Älvräddarna och Naturskyddsföreningen. Hälsningar Ulf Larsson Utveckling Elproduktion Jämtkraft AB Jämtkraft AB Postadress Besöksadress Telefon Telefax Organisationsnr E-post Hemsida Box ÖSTERSUND Kyrkgatan info@jamtkraft.se

164 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande- och möjlig påverkan på strömvattenekologin vid ombyggnation av kraftverket Projekt: PM Långforsens KRV Bedömning påverkan Ort och datum: Skellefteå Utförare: EKOM AB och Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB Uppdragsansvarig: Per Lundström Uppdragsansvarig Mats Andersson, VD EKOM AB EKOM AB Hörnefors Företagscentrum Hörnefors

165 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan Innehållsförteckning 1 BAKGRUND STRÖMVATTENEKOLOGI EKOLOGISK STATUS OCH MILJÖPROBLEM ENLIGT VISS BEDÖMNING AV LÅNGFORSENS KRV NUVARANDE PÅVERKAN PÅ STRÖMVATTENEKOLOGIN FÖRÄNDRAD STRÖMVATTENMILJÖ UPPSTRÖMS ÖVERFALLSDAMM REDUCERAD VATTENFÖRING ÖVERFALLSDAMM - UTLOPPSKANAL UPPSTRÖMS FISKVANDRING NEDSTRÖMS FISKVANDRING ÖVRIG PÅVERKAN SAMMANTAGET BEDÖMNING AV PLANERAD OMBYGGNATIONS FÖRÄNDRADE PÅVERKAN BEDÖMNING AV HUR PLANERAD OMBYGGNATION PÅVERKAR MÖJLIGHET ATT NÅ GÄLLANDE MILJÖKVALITETSNORM KONTROLLPROGRAM REFERENSER BILAGOR (18)

166 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan 1 Bakgrund Långfors Kraftverk ligger i Långan ca 2 mil norr om Krokom och knappt 7 km nedströms Landösjön. Anläggningen uppfördes 1918 och ägs och drivs av Jämtkraft AB. Jämtkraft avser att renovera kraftverket innefattande följande: Anläggning av kraftstation innefattande överbyggnad, turbin, generator, elutrustning och grindar. Turbin som avses installeras är av typ kaplan. Befintligt intagsgaller med spaltöppning ca 20 mm avses att återanvändas. Fiskavledning från intagsgaller avses att tillgodoses via öppning från intagskanal ned i Långforsen. Borttagning stenkista Renovering av överfallsdamm och kröndamm inkl anläggande av faunapassage/fiskvandringsväg. EKOM AB har presenterat ett förslag på faunapassage (Lundström 2012). Mars 2013 gav SWECO EKOM AB i uppdrag att översiktligt beskriva nuvarande- och möjlig påverkan på strömvattenekologin. Beskrivningen skulle ingå som underlag till MKB för ombyggnationen av kraftverket. 2 Strömvattenekologi Inom Långans avrinningsområde finns sammanlagt 12 kända fiskarter: öring, röding, harr, lake, sik, abborre, gädda, kanadaröding, bäckröding, mört samt bergsimpa och elritsa. Mellan Landösjön och Långforsen har Långan stor andel grovblockiga forsområden och få lugna sträckor. Av fiskarterna harr och öring finns mer stor öring uppströms Långforsen (Näslund 2012). Öring uppges också dominera sportfiskefångsten uppströms Långforsen (Ernehed 2012). Nedströms Långforsen återfinns mer breda grunda strömmar och ett större inslag av lugna sträckor (Näslund 2012, Ernehed 2012). Av fiskarterna harr och öring så ökar inslaget av harr med avståndet nedströms Långforsen och dominerar normalt fångsterna där (Ernehed 2012). I lugnare avsnitt förekommer arterna sik, abborre, gädda och lake. Någon fiskvandring som omfattar större del av bestånd t.ex. lekvandrande storöring är inte känt (Ernehed 2012, Näslund I 2012). I tillrinnande vattendragen Åkerån och Gysån finns bl.a. bestånd av öring med inslag av harr i nedre delarna (Ernehed 2012, Näslund I 2012). Fram till slutet av 80-talet ansågs bestånden av harr och öring erbjuda ett bra sportfiske. Efter 80- talet anses fisket ha försämrats och bl.a. driftdykningar 1997 och 1998 visade låga tätheter av harr och öring. Orsaken ansågs vara en minskad vårflod, ökad vintervattenföring och större flödesvariation vintertid (Näslund I 2000). Dykinventeringar som utförts på ett flertal lokaler i Långan indikerar att harr förekommer i något större omfattning än öring i de flesta inventerade strömmarna. Klart högst tätheter av både harr och öring har observerats i Långforsen (Bilaga 1). Nästan 90% av de räknade fiskarna i Långforsen var mindre än 30 cm. Dykinventeringar i Gråmäraforsen (ca 10 km nedströms Långforsen) visade att andelen harr större än 30 cm var förhållandevis hög. Det stora antalet mindre fisk i Långforsen indikerar att området kring forsen kan vara ett viktigt uppväxt- och reproduktionsområde för både harr och öring för större del av Långan än enbart Långforsen (Länsstyrelsen 2012). Elfisken har utförts i Långan år 2000 och 2012 på totalt 5 lokaler. På samtliga lokaler fångades bergsimpa och på 4 av 5 lokaler fångades öring. Tätheterna av öring var normala jämfört med jämförvärden för större strömöringvattendrag i Norrland nedan fjällen (Sers et al. 2008). Uträknade VIX-index för elfiskena 2012 indikerar God status (Bilaga 2). 3 (18)

167 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan Elfisken utfördes även i Gysån (2 lokaler) respektive Åkerån (1 lokal) under På samtliga lokaler fångades öring. Beräknade VIX-index indikerar God status för Gysån och Hög status för Åkerån (Bilaga 2). Bottenfaunaprovtagning i Långan har utförts 1982, 1995 och år 2000 (Brandel 1996, Näslund et al 2000). Beräknade Shannon diversitetsindex för Långforsen var måttliga till mycket låga. Resultat från provtagningar indikerade inga eller obetydliga effekter av störning. Resultat från provtagningar år 2000 indikerade tydliga effekter av störning. Motsvarande värden från provtagningar i Lillforsen (ca 1,5 km nedströms Långforsen) gav genomgående lägre index och indikerade år 2000 Starka effekter av störning. Provtagningar i Gysån och Åkerån gav resultat som indikerade Inga eller obetydliga effekter av störning (Bilaga 4). 4 (18)

168 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan 3 Ekologisk status och miljöproblem enligt VISS Långforsens kraftverk ligger på gränsen mellan 2 olika vattenförekomster i Långan. Gränsen utgörs av överfallsdammen intill Långforsens Kraftverk. Intill kraftverket mynnar också Gysån (Figur 1). Gysån Långan uppstr Långforsens KRV Långan nedstr Långforsens KRV Figur 1. Aktuell klassning för vattenförekomster intill Långforsens KRV (Källa: VISS ) Långan uppström och nedströms kraftverket har klassningen otillfredsställande ekologisk status. Avgörande parameter för klassningen är hydrologisk regim. För Långan uppströms kraftverket anges flödesförändringar som miljöproblem. För Långan nedströms kraftverket anges förutom flödesförändringar också kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar som miljöproblem. Gysån har klassningen måttlig ekologisk status. Avgörande parameter för klassningen är morfologiska förhållanden. Morfologiska förändringar anges som miljöproblem för Gysån. För samtliga vattenförekomster är miljökvalitetsnormen God ekologisk status vilket ska uppnås senast 2021 (tabell 1). Tabell 1. Aktuell klassning för vattenförekomster intill Långforsens KRV (Källa: VISS ) Vattenförkomst Ekologisk status Avgörande parameter Miljöproblem MKN 2021 SE (Uppstr KRV) Otillfredsst. Hydrologisk regim Flödesförändringar God SE (Nedstr KRV) Otillfredsst. Hydrologisk regim Flödesförändringar, kontinuitetsförändr, morfologiska förändr. God SE (Gysån) Måttlig Morfologiska förh. Morfologiska förändr. God Beräknade index baserat på resultat från elfisken 2012 indikerar God ekologisk status i såväl Långan som Gysån. 5 (18)

169 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan 4 Bedömning av Långforsens KRV nuvarande påverkan på strömvattenekologin Vandringshinder Uppdämd strömvattenmiljö Reducerad vattenföring Dödlighet i intagsgaller/turbin Figur 1. Flygfoto över Långforsen och Gysåns inflöde samt Långforsens kraftverks påverkan på strömvattenekologin. 4.1 Förändrad strömvattenmiljö uppströms överfallsdamm Befintlig överfallsdamm dämmer uppströmsliggande vattenyta på en sträcka av ca 400 m motsvarande en yta av ca 3 ha. Uppdämningen förändrar strömvattenmiljön från ett forsliknande parti med relativt hög vattenhastighet till ett djupare avsnitt med lägre vattenhastighet. Den förändrade vattenmiljön kan antas minska avsnittets betydelse som uppväxtområde för bl.a. öring och istället öka andelen äldre fisk och möjligen utgöra övervintringslokal. Nedre Långan anses i övrigt ha få selområden som kan erbjuda lämplig övervintringsmiljö med rådande förhöjda vintervattenföring (Näslund 2000). 4.2 Reducerad vattenföring överfallsdamm - utloppskanal Mellan överfallsdamm och utloppskanal reduceras vattenföring i forsen på en sträcka av ca 330 m motsvarande ca 2 ha. Reduktionen av vattenföringen uppgår till turbinens vattenföring ca 8 m 3 /s. Under perioden 1 okt 31 maj understiger minimitappning från Landösjön (4,4 m 3 /s) vattenföringen i Långforsens KRV (ca 8 m 3 /s) vilket medför en risk för mycket låga flöden och bortfall av biologisk produktion. I praktiken uppgår dock tappningen från Landösjön till nivåer betydligt högre än naturlig vintervattenföring (figur 2). Under åren har vattenföringen i Långforsen nedströms 6 (18)

170 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan överfallsdammen under perioden 1 okt 31 maj understigit 10 m 3 /s vid ca 108 tillfällen (2%) och som lägst uppgått till ca 3,2 m 3 /s ( )(SMHI Vattenweb 2012). Vid beräkning har antagits en daglig vattenföring om 8 m 3 /s i turbin. EKOM bedömer att reduktionen av vattenföringen nedströms överfallsdammen vintertid normalt inte påverkar strömvattenekologin negativt. Under perioden 1 juni 30 september uppgår minimitappningen från Landösjön till 15 m 3 /s. Den reglerade vattenföringen i Långforsen är sommartid normalt lägre än naturlig sommarvattenföring (figur 2). Den normalt lägre vattenföringen reduceras på sträckan överfallsdammen utloppskanalen ytterligare med turbinens vattenföring. Under åren har vattenföringen nedströms överfallsdammen, fr.o.m. juni t.o.m. september, understigit 10 m 3 /s vid ca 176 tillfällen (7%) och som lägst uppgått till ca 8,9 m 3 /s ( )(SMHI Vattenweb 2012). Vid beräkning har antagits en daglig vattenföring om 8 m 3 /s i turbin. Aktuell sträcka av Långforsen har undersökts genom driftdykning vid två tillfällen och Vid båda tillfällen noterades markant högre tätheter av fisk jämfört med andra undersökta områden av nedre Långan (bilaga 1). Framförallt under 2004 beräknas vattenföringen på sträckan fr.o.m. juni t.o.m. aug varit låg och huvudsaklig tid uppgått till ca 20 m 3 /s (Figur 3). De höga tätheterna av harr och öring visar att aktuell sträcka av Långforsen utgör ett bra habitat för arterna även vid ihållande låg sommarvattenföring. Reducerad sommarvattenföring nedströms överfallsdammen medför sänkt biologisk produktion framförallt vid låg vattenföring. Data från driftdykning 2004 visar dock att sträckan utgör ett bra habitat även vid relativt låg vattenföring. Den reducerade vattenföringen kan därför antas medföra en sänkt produktion motsvarande minskningen av vattenbegjuten yta. Figur 2. Medianvattenföring i Långforsen inkl. och exkl. vattenföring i kraftverket samt oreglerad medianvattenföring nedströms överfallsdammen i Långforsen. Källa SMHI vattenweb (18)

171 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan Figur 3. Beräknad vattenföring mellan övefallsdamm och utloppskanal i Långforsen under somrarna 2004 och Källa SMHI vattenweb Uppströms fiskvandring Uppgifter om lekvandring förbi Långforsen som omfattar betydande delar av fiskbestånd saknas. Dock indikerar resultat från driftdykning att lek och uppväxt av bl.a. harr kan vara koncentrerat till vissa avsnitt av Långan däribland Långforsen. Överfallsdammen i Långforsen utgör i intakt skick ett definitivt vandringshinder för fisk. I nuvarande skick ( ) görs bedömningen att framförallt större individer av harr och öring kan vandra över de eroderade avsnitten intill respektive strand. Enligt uppgift har överfallsdammen haft liknande höjd och utseende sedan kraftstationen uppfördes Dammen har i vart fall de senaste 20 åren löpande reparerats och sannolikt inte under någon längre tid utgjort definitivt vandringshinder (Larsson muntl 2013). Utan vandringshinder i Långforsen kan man förutsätta att fisk vandrar såväl uppströms som nedströms för att finna mer optimala miljöer för lek, födosök och övervintring. Omfattningen av den påverkan ett vandringshinder i Långforsen har på bestånd av fisk och andra organismer är svår att avgöra. Dock är det värt att notera att fisket efter harr och öring i Långan ansetts vara bra fram till slutet av 80-talet (Näslund I 2000). 4.4 Nedströms fiskvandring Den huvudsakliga fiskvandringen såväl uppströms som nedströms kan antas pågå fr.o.m. vårflod t.o.m. senhöst. Vanligaste vattenföring under den förväntat mest aktiva perioden för fiskvandring är ca m 3 /s vilket innebär att ca 20 40% av vattenföringen passerar genom intagsgaller och turbin. Vatten som ej passerar över turbin fördelas relativt jämt över den ca 80m breda överfallsdammen. Dammkrönet är dock lutande och består av stora stenblock vilket koncentrerar vattnet mellan blocken. Vid höga vattenföringar bedöms all nedströmsvandrande fisk kunna passera över överfallsdammen. Vid låga vattenföringar kan vattenflödet mot turbin ha största anlockning vilket kan försena eller hindra nedströms vandring för fisk som ej passerar genom intagsgaller. Kraftverket är utrustat med intagsgaller med spaltöppning ca 20 mm. Vattenhastigheten vid vattenföring ca 8 m 3 /s har beräknats till ca 1,25 m/s vid ytan och 0,5 m/s vid botten. Intagsgaller anses mekaniskt kunna hindra fisk uppgående till en längd av ca 10 ggr spaltöppningen. Framförallt vid låga vattenhastigheter har fisk visat undvikande beteende vid galler där spaltöppning uppgått till 8 (18)

172 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan min ¼ - 1/8 av fiskens längd (Larinier et. al. 2002). Vid högre vattenhastigheter ökar risken för att fisk ska klämmas mot gallret. Intagsgallret kan antas ha hindrat fisk av större längd än ca 20 cm att passera turbin. Del av mindre fisk än 20 cm längd har sannolikt också undvikit intagsgallret. Beräknad ytvattenhastighet överstiger ungefärlig marschfart för fisk med längd av cm vilket kan ha inneburit att fisk kan ha fastnat mot gallret. Från loggbok förd vid tillsyn av anläggningen har endast en notering om fisk på intagsgaller (7 fiskar ) återfunnits (Larsson mail 2013). Fåtalet fynd av fisk mot gallret indikerar att fisk kan simma uppströms från gallret. Den fisk som passerar intaggaller passerar också turbin. Kraftverket är utrustat med turbin av typen Tvilling-Francis. Turbinen var i drift t.o.m. april Då fisk passerar turbin riskerar den att dö främst p.g.a. turbinbladsträff. Beräkningar enligt Leonardssons modell (Leonardsson 2012) indikerar att ca 10 25% av den fisk som passerat turbin kan ha dött av turbinbladsträff (bilaga 3). Sammantaget kan inte uteslutas att nedströmsvandrande fisk försenas eller hindras vid låg vattenföring. Ev dödlighet i intagsgaller och turbin bedöms dock medföra en högst marginell påverkan på bestånd av fisk. Fr.o.m. våren 2010 har inget vatten passerat kraftverkskanalen och turbin. Detta i kombination med att strandfästena av överfallsdammen eroderat har sannolikt minskat ev försening av nedströms vandring vid lågvattenföring. 4.5 Övrig påverkan Aktuella vattenförekomster påverkas av en rad olika källor. I Långans vattensystem har vattenreglering ansetts ha mycket stor påverkan. Skogsbruk, vandringshinder och rensning/rätning anses ha stor påverkan. Ytterligare 9 påverkanskällor har ansetts ha betydande liten påverkan (Länsstyrelsen 2012). Vad avser bestånden av harr och öring anses dessa ha försvagats fr.o.m. slutet av 1980-talet p.g.a. en ökad reglering av vattenföringen i nedre Långan som resulterat i minskad vårflod, ökad vintervattenföring och större flödesvariation vintertid (Näslund 2000). 4.6 Sammantaget Långforsens kraftverk bedöms ha följande påverkan på strömvattenekologin: Förändrat strömvattenhabitat på en 400 m lång sträcka uppströms överfallsdammen Minskad biologisk produktion p.g.a. framförallt reducerad sommarvattenföring på en ca 330 m lång sträcka mellan överfallsdamm och utloppskanalens utlopp. Förhindrad uppströms fiskvandring. Möjligen försenad eller förhindrad nedströms fiskvandring vid låg vattenföring. Marginell påverkan genom dödlighet i intagsgaller och turbin. Av ovanstående påverkande faktorer bedöms hinder för uppströms fiskvandring medföra störst påverkan eftersom denna faktor sannolikt påverkar strömvattenkologin i större område än enbart Långforsen. Även ev försenad eller förhindrad nedströms fiskvandring vid lågvattenföring kan påverka strömvattenekologin i större område än Långforsen. Långforsens kraftverk uppfördes Bestånden av harr och öring anses ha erbjudit ett, med nutida mått mätt, bra fiske fram till slutet av 80-talet. För vattenförekomsterna i Långan uppströms respektive nedströms Långforsens kraftverk har bestånden av harr och öring ansetts försvagas fr.o.m. slutet av 80-talet p.g.a. ökad reglering av vattenföring (Näslund I 2000). 9 (18)

173 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan Långforsens kraftverks påverkan på strömvattenekologin i vattenförekomsterna uppströmsrespektive nedströms kraftverket bedöms sammantaget vara betydligt mindre än den samlade påverkan som övriga faktorer har. 5 Bedömning av planerad ombyggnations förändrade påverkan Planerad ombyggnation av Långforsens kraftverk bedöms förändra långsiktig påverkan enligt följande: Förändrad strömvattenmiljö uppströms överfallsdamm: Förändras ej. Reducerad vattenföring överfallsdamm utloppskanal: Genom minimitappning i omlöpet ökar vattenföring på sträckan mellan överfallsdamm och utloppskanal. Minitappningen säkerställer att minst 2 m 3 /s samt vattenföring från Gysån vattenbegjuter sträckan under perioden 1 okt 31 maj då minimitappning från Landösjön (4,4 m 3 /s) understiger vattenföringen i Långforsens KRV (ca 8 m 3 /s). Minimitappningen minskar också marginellt den påverkan på biologisk produktion som den reducerade sommarvattenföringen medför. Hinder för uppströms fiskvandring: Anläggande av föreslagen faunapassage bedöms möjliggöra för fisk och andra vattenorganismer att vandra och/eller sprida sig uppströms. Försenad eller förhindrad nedströms fiskvandring: Anläggande av fiskavledare i anslutning till intagsgaller minskar den eventuella påverkan anlockning mot turbin och befintligt intagsgaller kan ha. Dödlighet i intagsgaller och turbin: Beräkningar indikerar att dödlighet på fisk (<20 cm) p.g.a. turbinbladsträff uppgår till ungefär samma nivå (ca %) i planerad Kaplanturbin som i befintliga Tvilling-Francis (bilaga 3). Anläggande av fiskavledare i anslutning till intagsgaller minskar dödlighet i intagsgaller. 6 Bedömning av hur planerad ombyggnation påverkar möjlighet att nå gällande miljökvalitetsnorm Sammantaget medför föreslagen ombyggnation en förbättring av förutsättningarna för strömvattenekologin såväl uppströms- som nedströms Långforsens kraftverk. På så sätt bedöms ombyggnationen också bidra till att förbättra förutsättningarna för intilliggande vattenförekomster att nå gällande miljökvalitetsnorm. Under hösten 2013 planerar Jämtkraft att genomföra ytterligare undersökningar omfattande bl.a. elfiske och bottenfaunaprovtagning. Bl.a. baserat på resultat från dessa undersökningar avses en mer detaljerad bedömning av berörda vattenförekomsters möjlighet att nå MKN att göras. 10 (18)

174 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan 7 Kontrollprogram Kontrollprogram för Långforsens Kraftverk bör i första hand utformas så att verksamheten ev påverkan på strömvattenekologin kan påvisas samt för att kontrollera funktionen på speciella åtgärder (t.ex. fiskavledning och faunapassage) som utformats speciellt för att minska ev påverkan. Preliminärt föreslås att de biologiska kvalitetsfaktorerna fisk och bottenfauna undersöks med hjälp av elfiske och bottenfaunaprovtagning. Lokaler bör väljas så att ev skillnader i biologisk produktion och artsammansättning uppströms och nedströms kraftverket samt inom kraftverkets direkta påverkansområde kan påvisas. Elfisken och bottenfaunaundersökning genomförs före ombyggnation och upprepas efter färdigställande. Vidare bör funktionen av faunapassage undersökas genom mätning av vattenhastighet vid låg och hög vattenföring samt foto och/eller film tas vid dess vattenintag. Avsikten med foto och film är att få data på fisks beteende i faunapassagen. Motsvarande mätningar inkl foto/film bör också genomföras intill intagsgaller samt fiskavledare. Visar undersökningar att tillfredsställande funktion av faunapassage, intagsgaller och fiskavledare erhållits kan undersökningar avbrytas. Vid ev misstanke om att funktion förändrats bör undersökningar upprepas. 11 (18)

175 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan 8 Referenser Brandel Brandel Magnus. IVL. April Kompletterande miljökonsekvensbeskrivning för Långforsens kraftverk i Nedre Långan, Krokoms kommun, Jämtlands län. Ernehed Örjan Hårkan Långan FVO. Muntligt Grande Reidar Håndbok för fisketrapper. Larinier M. Travade F Bull. Fr. Peche Piscic. (2002). Chapter 13. Downstream migration: Problems and facilities. Larsson Ulf Jämtkraft. Mail bl.a , Muntl bl.a Leonardsson Kjell Modellverktyg för beräkning av ålförluster vid vattenkraftverk. Elforsk rapport 12:36. Maj Länsstyrelsen Länsstyrelsen Jämtlands län. Remissversion. Åtgärdsplan. Långans vattensystem- en samlad beskrivning och prioriterade miljöåtgärder. Januari Dnr Näslund et. al Näslund Lisa, Ahlberg Eliasson Karin, Hartman Dag. Mitthögskolan. Hållbarhetsanalys kring småskalig vattenkraft i lokalt perspektiv Långforsen i Nedre Långan. Augusti Näslund Ingemar Länsstyrelsen Jämtlands län. PM Situationen i nedre Långan med avseende på fiskbestånd och regleringseffekter Näslund Ingemar Länsstyrelsen Jämtlands län. Muntligt Sers et al Sers Berit, Magnusson Kristina, Degerman Erik, Svenskt Elfiskeregister, Fiskeriverket. Information från Svenskt Elfiskeregister. Nr Jämförelsevärden från Svenskt elfiskeregister. SLU Nationella databasen för elprovfiske SERS SMHI VISS VISS Vatteninformationssystem Sverige (18)

176 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan 9 Bilagor Bilaga 1. Resultat från driftdykningar i nedre Långan. Resultat från dykinventeringar i Långan Källa Jens Fuchs, Länsstyrelsen. 13 (18)

177 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan Bilaga 2. Tabell elfiske. Avses att kompletteras med resultat frånplanerat elfiske (18)

178 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan Bilaga 3. Beräkning av fiskdödlighet p.g.a. tubinbladsträff Fisklängd (cm) Francis, begränsade turbindata Francis, kompletta Semikaplan, begränsade turbindata Francis min Francis max turbindata Semikaplan min Semikaplan max Semikaplan, kompletta turbindata Beräkning av dödlighet i turbin p.g.a. turbinbladsträff. Beräkningar gjorda enligt modellverktyg för beräkning av ålförluster i kraftverk (Leonardsson 2012). Modellen är framtagen för ål men beräknar enligt författaren dödlighet med felmarginal 10 20% för normalt formad fisk. 15 (18)

179 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan Bilaga 4. Tabell bottenfauna. Avses att kompletteras med resultat från planerad provtagning Shannons diversitetsindex (v 27) 1995 (v36,40) 2000 Åkerån ,36 Gysån - 2,76 2,73 3,02 Gysåns utlopp ,99 Långforsen övre ,66 Långforsen 2,63 2,18 2,63 1,76 Långforsen nedre ,41 Lillforsen övre ,26 Lillforsen mitten ,18 Lillforsen nedre 1,44 1,96 2,59 1,11 Tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Rapport Mkt högt index > 3,71 Högt index 2,97 3,71 Måttl högt index 2,22 2,97 Lågt index 1,48 2,22 Mkt lågt index < 1, (v 27) 1995 (v36,40) 2000 Åkerån ,01 Gysån - 1,18 1,17 1,29 Gysåns utlopp ,28 Långforsen övre ,71 Långforsen 1,12 0,93 1,12 0,75 Långforsen nedre ,60 Lillforsen övre ,54 Lillforsen mitten ,50 Lillforsen nedre 0,62 0,84 1,11 0,47 Ingen el. liten avvikelse > 0,9 Måttlig avvikelse 0,8-0,9 Avvikelse från jämförvärde "Mellanboeral" region Avvikelse från jämförvärde enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Rapport Tydlig avvikelse 0,6-0,8 Stor avvikelse 0,3-0,6 Mkt stor avvikelse <0,3 Ingen el. liten avvikelse: Inga eller obetydliga effekter av störning. Ingen eller enbart obetydlig påverkan poå organismsamhällenena eller deras miljö. Bottengfaunan liknar den som normalt förekommer i miljötypen under ostörda förhållanden. Måttlig avvikelse : Måttliga effekter av störning. Bottenfunan visar tecken på störning men avviker enbart något från den som förekommer under ostörda förhållanden. Tydlig avvikelse : Tydliga effekter av störning. Avsevärd påverkan på organismsamhällena eller deras miljö. Bottenfunan avviker måttligt från den som förekommer under ostörda förhållanden. Stor avvikelse: Starka effekter av störning. Bottenfunan visar stora avvikelser från den som förekommer under ostörda förhållanden. Mycket stor avvikelse: Mycket starka effekter av störning. Enbart ett fåtal toleranta arter förekommer. 16 (18)

180 PM Långforsens KRV Bedömning av nuvarande och möjlig påverkan 17 (18)

181 EKOM AB Hörnefors Företagscentrum Hörnefors

182 Långfors Kraftverk -Förslag på anläggande av omlöp. Överfallsdammen i Långforsen med Långfors Kraftverk i bakgrunden. Foto: Per Lundström, EKOM AB Projekt: Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Ort och datum: Skellefteå Utförare: EKOM AB och Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB Uppdragsansvarig: Per Lundström Uppdragsansvarig Mats Andersson, VD EKOM AB EKOM AB Hörnefors Företagscentrum Hörnefors

183 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 2 (22)

184 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Innehållsförteckning 1 BAKGRUND NUVARANDE STRÖMVATTENEKOLOGI OCH FISKE FISKBESTÅND HYDROLOGI NUVARANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FISKVANDRING SLUTSATSER KRAVSPECIFIKATION NY FAUNAPASSAGE FÖRSLAG PÅ FAUNAPASSAGE FÖRESLAGEN PLACERING OCH MODELL FÖRESLAGEN KONSTRUKTION BEDÖMD FUNKTION Anlockning Vattenhastigheter Fiskvandringsmöjligheter REFERENSER BILAGOR Bilagor: 1. Avvägning Foton 3. SWECO Förslagsritning plan och sektioner. 3 (22)

185 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 4 (22)

186 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 1 Bakgrund Långfors Kraftverk ligger i Långan ca 2 mil norr om Krokom och knappt 7 km nedströms Landösjön (figur 1). Anläggningen uppfördes 1918 och ägs och drivs av Jämtkraft AB. Jämtkraft avser att renovera kraftverket innefattande följande: 1. Anläggning av kraftstation innefattande överbyggnad, turbin, generator, elutrustning och grindar 2. Borttagning stenkista 3. Renovering av överfallsdamm och kröndamm inkl anläggande av faunapassage/fiskvandringsväg. Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB fick januari 2012 i uppdrag av Jämtkraft att ta fram förslag på faunapassage förbi den överfallsdamm som löper över älven i höjd med kraftverket. Den 1 maj 2012 påbörjade uppdragsansvariga anställning i EKOM AB. Jämtkraft gav då enligt överenskommelse med Hushållningssälskapet EKOM i uppdrag att genomföra uppdraget. Landösjön Gysån Långfors Kraftverk Figur 1. Karta över området. 5 (22)

187 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 2 Nuvarande strömvattenekologi och fiske 2.1 Fiskbestånd Elfiske utfördes år 2000 vid Åkeråns utlopp (uppströms Långforsen), Långforsen nedströms dammen samt Lillforsen ca 1,5 km nedströms Långforsen. Vid fisket fångades öring, bergsimpa, elritsa och lake. Bergsimpa dominerade fångsterna och tätheterna av öring var genomgående låga (0,3 1,4/100 m 2 ) (Näslund et. al. 2000). Några övriga elfisken fanns ej upptaget i nationella databasen för elprovfiske SERS (SLU 2012). Inom Långans avrinningsområde finns sammanlagt 12 kända fiskarter: öring, röding, harr, lake, sik, abborre, gädda, kanadaröding, bäckröding, mört samt bergsimpa och elritsa. I Långans strömsträckor nedströms Landösjön dominerar främst harr, öring, elritsa och bergsimpa medan arterna sik, abborre, gädda och lake förekommer i de lugnare partierna. Dykinventeringar i Långan indikerar att harr förekommer i något större omfattning än öring i de flesta inventerade strömmarna. Högst tätheter av både harr och öring har observerats i Långforsen där merparten av de räknade fiskarna, nästan 90 procent, var mindre än 30 cm, vilket även indikerar att området kring forsen kan vara ett viktigt uppväxt- och reproduktionsområde för både har och öring. Dykinventeringar i Gråmäraforsen (ca 10 km nedströms Långforsen) visade att andelen harr större än 30 cm var förhållandevis hög medan öringobservationerna var få (Länsstyrelsen 2012). Uppströms Långforsen har Långan stor andel grovblockiga forsområden och få lugna sträckor. Av fiskarterna harr och öring finns mer stor öring uppströms Långforsen (Näslund 2012). Öring uppges också dominera sportfiskefångsten uppströms Långforsen (Ernehed 2012). Nedströms Långforsen återfinns mer breda grunda strömmar och ett större inslag av lugna sträckor (Näslund 2012, Ernehed 2012). Av fiskarterna harr och öring så ökar inslaget av harr med avståndet nedströms Långforsen och dominerar normalt fångsterna där (Ernehed 2012). Långan såväl uppströms- som nedströms Långforsen uppges ha tillräckligt stort inslag av leksubstrat för harr och öring (Näslund 2012). Någon fiskvandring som omfattar större del av bestånd t.ex. lekvandrande storöring är inte känt (Ernehed 2012, Näslund 2012). I tillrinnande vattendragen Åkerån och Gysån finns bl.a. bestånd av öring med inslag av harr i nedre delarna (Ernehed 2012, Näslund 2012). 2.2 Hydrologi Volymen av vatten i Långforsen bestäms av vattenföring från regleringsdamm i utloppet av Landösjön samt genom tillskott av vatten från framförallt Åkerån som mynnar drygt 2 km uppströms Långforsen. Minimivattenföring från Landösjön är för perioden 1 juni 30 sept 15,0 m 3 /s och övrig tid 4,4 m 3 /s. Långans årsmedelvattenföring uppströms Gysåns inlopp är ca 40,7 m 3 /s och medelhögvattenföringen är ca 137,6 m 3 /s (SMHI vattenweb 2012). Maximal vattenföring i Långfors kraftverk är ca 8 m 3 /s. Vatten som ej tas in i kraftverket går över anlagd överfallsdamm och ned genom älvsfåran. Fallhöjden i kraftverket är ca 6 m. Under sommarhalvåret fr.o.m. 1 maj t.o.m. 31 okt har vattenföringen under åren uppgått till mellan 15,0 och 44,9 m 3 /s vid ca 81 % av dygnen. Under knappt 90 % av dygnen har vattenföringen uppgått till mellan 15,0 och 54,9 m 3 /s (fig 2). Vattenföringen har underskridit 15 m 3 /s vid ca 0,6 % av dygnen. 6 (22)

188 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Figur 2. Vattenföring i Långan uppströms Gysåns inlopp presenterad som medel- och medianvärden (övre figur) samt varaktighet (nedre figur). Källa SMHI Vattenweb. 2.3 Nuvarande förutsättningar för fiskvandring Klöstafallet, ca 4 km uppströms Långans mynning i Indalsälven, uppges utgöra partiellt hinder för uppströms fiskvandring. Bl.a. har röding observerats samlas under fallet (Näslund 2012). Ca 30 km uppströms Långans mynning anses allmänt anlagd överfallsdamm i Långforsen utgöra vandringshinder för fisk. Vid besök var delar av damm eroderade intill höger och vänster strand vilket bedömdes ge möjlighet till fiskvandring intill respektive strand. Jämtkraft har för avsikt att renovera överfallsdammen samt komplettera den med faunapassage. 7 (22)

189 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Befintlig fiskväg av trä vid dammens vänstra strand befanns vara i mycket dåligt skick och var ej möjlig för fisk att vandra igenom. Kraftverkets maximala vattenföring på ca 8 m 3 /s är normalt sett mindre än älvfårans vattenföring och bedöms ej medföra att fisk söker sig in utloppskanalen vid uppströms vandring. Ca 7 km uppströms Långforsen, i utloppet av Landösjön, finns en regleringsdamm. Dammen har försetts med en fiskväg. 2.4 Slutsatser kravspecifikation ny faunapassage Uppströms- och nedströms Långforsen finns bestånd av bl.a. öring och harr. Dykning indikerar att vissa områden har större andel yngre fisk. Vandring mellan biflöden och Långan samt vandring mellan olika partier i Långan är sannolik både vad avser äldre och yngre fisk. Något tydligt vandringsmönster som omfattar stora delar av bestånd finns dock inte dokumenterat. Tappning av vatten vid sidan av överfallsdamm sänker vattenytan uppströms damm vilket orsakar fallförlust och lägre effektutvinning av det vatten som passerar turbin. Jämtkraft meddelade hösten 2012 att en minimitappning i faunapassagen på ca 2 m 3 /s upp till en total vattenföring på 15 m 3 /s skulle ge acceptabla effektförluster. Baserat på uppgifter om befintliga fiskbestånd och hydrologiska förhållanden föreslår EKOM att harr och öring från storlek ca cm ska kunna passera överfallsdammen vid vattenföring ca 15,0 44,9 m 3 /s vilket motsvarar ca 80 % av perioden 1 maj 31 okt. Detta förutsätter att Faunapassagen ska ha god anlockningsförmåga för fisk vid vattenföring från 15,0 till i första hand 44,9 m 3 /s. Vattenhastighet inte kräver högre simhastighet än 2 4 m/s vid längre tider än ca 15 sek. Vidare bör faunapassagen ha Hög driftsäkerhet. Funktion som om möjligt inte kräver löpande reglering och skötsel. Ett utseende som om möjligt estetiskt anpassas efter rådande landskapsbild. 8 (22)

190 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 3 Förslag på faunapassage 3.1 Föreslagen placering och modell Som faunapassage förbi överfallsdammen intill Långfors Kraftverk föreslås ett anläggande av s.k. omlöp intill befintlig överfallsdamm längs vänster strand (norra stranden) (figur 2). Motiven för anläggning längs vänster strand är följande: Höjdskillnaden mellan vattenyta uppströms- och nedströms överfallsdamm är ca 1,0 m lägre längs vänster strand jämfört med höger strand. God anlockning till mynning av omlöp genom diffus tappning över överfallsdamm och tillrinning från Gysån. Maximal anlockning är också ett av skälen till att inte anlägga flera parallella omlöp eller andra faunapassager. Vattenföring i omlöp bidrar till att bibehålla biologisk produktion så långt upp som möjligt i Långforsen. Maximal distans från turbinintag minskar marginellt risken för nedströms vandring genom turbin. Föreslagen placering omlöp Gysån Överfallsdamm Vattenintag Långfors Kraftverk Figur 2. Föreslagen placering av omlöp 9 (22)

191 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Motiven för anläggning av s.k. omlöp är följande: Biologisk produktion på strömsatt naturstensbotten. Variationsrik bottenstruktur med stor andel stora block ger ett flertal refuger med lägre vattenhastighet. Möjligt att utforma ett omlöp så att vandringsmöjligheter bibehålls vid olika vattenföringar. 3.2 Föreslagen konstruktion Befintlig överfallsdamm föreslås förlängas i vinkel uppströms längs vänster strand. Till vänster om den förlängda överfallsdammen anläggs ett omlöp. Den förlängda överfallsdammens översta del utgör inloppet i omlöpet (figur 4). För konstruktion av överfallsdamm och omlöpets inlopp ansvarar SWECO på uppdrag av Jämtkraft. Nedströms inloppet ges omlöpet ett utseende motsvarande grovblockigt forsparti utan vertikala fall. Omlöpet föreslås utformas på så sätt att ingen aktiv reglering eller skötsel krävs. Som i naturliga vattendrag ska omlöpet tåla erosion och/eller tillförsel av material utan att dess funktion ska försämras. Omlöpet avses att vara vattenförande och öppet för fiskvandring hela året. Omlöpet schaktas ut i vänster strand och botten stabiliseras med duk och sprängsten som sedan kläs med natursten uppblandad med sprängsten. Omlöpets längd i den schaktade delen uppgår till ca 45 m. Fallhöjden beräknas till ca 0,90 m efter anläggning av glesa trösklar. Dess genomsnittliga bredd på vattenytan uppgår vid vattenföring ca 2 m 3 /s till ca 6 m. Vid ökad vattenföring ökar också dess vattentäckta bredd. Omlöpets vänstra slänt ges lutning ca 1:2 och dess högra slänt ca 1:3. För att skapa stor variation i vattenhastighet föreslås dels ett bredare och djupare parti att schaktas ut på dess mitt och dels föreslås grov natursten (Φ ca > mm) placeras ut i naturligt oregelbundet mönster (figur 3 och 4). Omlöpet ges ett inlopp som avvattnar minst 2 m 3 /s vid total vattenföring upp till 15 m 3 /s. Vid högre total vattenföring ökar vattenföringen i omlöpet och uppgår till ca 6,5 m 3 /s vid totalvattenföring 55 m 3 /s. Vid total vattenföring överstigande ca 80 m 3 /s svämmas omlöpet över av vatten från huvudfåran. Nedströms det schaktade omlöpets mynning föreslås att grov natursten läggs i två glesa tröskelliknande formationer. Formationerna läggs som förlängning av befintliga tröskelanvisningar i Gysåns förlängning ner i Långforsen. Syftet med de tröskelliknande formationerna är att höja vattenytan för att minska lutning och vattenhastighet i det schaktade omlöpet (figur 4). För mer detaljerade ritningar se SWECO Förslagsritningar (Bilaga 3). Figur 3. Principskiss sektion över djupare, bredare avsnitt av föreslaget omlöp. Höger sida avser omlöpets strandzon mot förlängd överfallsdamm. 10 (22)

192 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Föreslaget omlöp Djupare, bredare avsnitt på omlöp. Se sektion fig 3. Befintlig strandkontur Förlängning av överfallsdamm Glesa trösklar för höjning av uppströms vattenyta Befintlig överfallsdamm Befintliga tröskellägen Röd text avser föreslagna åtgärder för anläggande av omlöp Svart text avser nuvarande förhållanden Figur 4. Principskiss plan på föreslaget omlöp i Långforsen. 11 (22)

193 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 3.3 Bedömd funktion Anlockning Nedströms kraftverkets utloppskanal anlockas fisk av vattenföring från älvsfåran och utloppskanalen. Vid total vattenföring uppgående till ca 16 m 3 /s beräknas älvfårans vattenföring vara större än utloppskanalens. Risk för att fisk med vandringsbeteende ska uppehålla sig långa tider i kraftverkets utloppskanal bedöms därför som liten. Vid överfallsdammen anlockas fisk av vattenföring från överfallsdamm samt omlöp och Gysån. Överfallsdammens bredd uppgår till ca 80 m och vid varje punkt längs överfallsdammen kommer uppströms vattenföring parallell med dammen att överstiga fallet över dammen. Risk för att fisk med vandringsbeteende ska uppehålla sig långa tider längs befintlig överfallsdamm bedöms därför som liten (figur 5). Vid överfallsdammens vänstra sida anlockas fisk av vatten från Gysån och omlöpet. Gysåns vattenföring bestäms av naturlig tillrinning. Omlöpets vattenföring bestäms av den vattenföring som kommer från regleringsdamm i Landösjön. Medianvattenöringen i Gysån fr.o.m. juni t.o.m. oktober uppgick under senaste 22 åren till mellan ca 1 och 2 m 3 /s. Motsvarande värde var för Långforsen mellan ca 20 och 42 m 3 /s vilket skulle ge en vattenföring från omlöpet uppgående till ca 2,7 5,2 m 3 /s. Vattenföringen från föreslaget omlöp överstiger således normalt vattenföringen från Gysån. Omlöpets föreslagna bredd vid Gysåns mynning uppgår till ca 7 m vilket är ungefär 1/4 av Gysåns bredd. Omlöpets normalt högre vattenföring koncentrerad i en smalare fåra kommer att ge en tydligare strömbild dominerande över vattenström från Gysån. Risk för att fisk med beteende att vandra uppströms Långan ska vandra fel vid omlöpets mynning bedöms därför som liten (figur 5) Vattenhastigheter Den genomsnittliga vattenhastigheten kommer i föreslaget omlöp att variera med vattenföringen. Beräknad genomsnittlig vattenhastighet vid smalaste och brantaste sektion beräknas understiga 3 m 3 /s vid vattenföring upp till ca 6,4 m/s. Den faktiska vattenhastigheten kommer dock att variera stort mellan olika punkter i omlöpet genom dess oregelbundna botten och svängda lopp. I hela omlöpets sträckning kommer fickor med lägre vattenhastigheter att finnas. Framförallt bedöms låga hastigheter komma att finnas närmare omlöpets innerkurva (högra sida) Fiskvandringsmöjligheter Generellt styrs de yttre förutsättningarna för fiskvandring av vattentemperatur samt vattenhastighet, vattendjup och höjd på ev vertikala fall. EKOM bedömer att föreslaget omlöp sammantaget ger mycket goda förhållanden för fiskvandring för fisk fr.o.m. ca cm vid normala vattentemperaturer för perioden maj/juni okt och vattenföring ca m 3 /s. Med stor sannolikhet kommer också mindre individer av öring och harr att kunna vandra vid gynnsam temperatur och låga vattenföringsförhållanden. Vid högre vattenföring kommer vattenhastighet att öka i omlöpet. Ökade vattenhastigheter kommer successivt att försämra fiskvandringsmöjligheterna i första hand för mindre fisk men till slut även för stor fisk. Vid mycket hög vattenföring är det dock sannolikt att vattenhastighet blir för hög även i ett flertal nedströmsliggande sektioner av Långforsen. 12 (22)

194 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Figur 5. Symbolisk bild över successivt ökande vattenföring (blå pilar) fr.o.m. omlöpets mynning samt förväntad anlockning (röda pilar) mot dominerande ström. 13 (22)

195 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 4 Referenser Ernehed Örjan Hårkan Långan FVO. Muntligt Grande Reidar Håndbok för fisketrapper. Länsstyrelsen Länsstyrelsen Jämtlands län. Remissversion. Åtgärdsplan. Långans vattensystem- en samlad beskrivning och prioriterade miljöåtgärder. Januari Dnr Näslund et. al Näslund Lisa, Ahlberg Eliasson Karin, Hartman Dag. Mitthögskolan. Hållbarhetsanalys kring småskalig vattenkraft i lokalt perspektiv Långforsen i Nedre Långan. Augusti Näslund Ingemar Länsstyrelsen Jämtlands län. Muntligt SLU Nationella databasen för elprovfiske SERS SMHI (22)

196 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 5 Bilagor Bilaga 1. Mätvärden avvägning norra resp södra sidan av överfallsdamm i Långforsen. Avvägning 19 juni 2012 norra sidan Mätvärde Diff (m) Korrigerad v-yta uppströms (uppskattad) 302,15 0 Utlopp befintlig fiskväg 300,99 1,16 Nedströms nedre stenklack (uppskattad) 300,64 1,51 vattenyta Gysån 5 m uppstr 301,09 1,06 Vattenyta Gysån 18 m uppstr 301,24 0,91 Avvägning 19 juni 2012 södra sidan Mätvärde Diff (m) Vattenyta stenkista (spegelyta) (uppskattad) 302,15 0 Vattenyta eroderat 300,87 1,28 Vattenyta nedströms eroderat 300,04 2,11 15 (22)

197 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Bilaga 2. Foton Flygfoto över Långforsen Flygfoto (snedbild) över Långforsen hösten Foto Jämtkraft. 16 (22)

198 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Vy från södra sidan över befintlig överfallsdamm i Långforsen. Vy från norra sidan över Gysåns utlopp och befintlig överfallsdamm i Långforsen. 17 (22)

199 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Vy från norra sidan över befintlig överfallsdamm och fiskväg i Långforsen. Vy från Gysån över befintlig överfallsdamms anslutning mot höger strand. 18 (22)

200 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. Bilaga 3. SWECO Förslagsritning plan och sektioner. 19 (22)

201 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 20 (22)

202 Rapport : Långfors Kraftverk. Förslag på anläggande av omlöp. 21 (22)

203 EKOM AB Hörnefors Företagscentrum Hörnefors