Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Transkript

1 Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat- och sårbarhetsutredning (Ansvarig utredare för dricksvattenfrågor, 06/07) - Klimatkonsekvens-utredning på SGU - Referensgrupp för Klimatanpassningsportalen - Styrgrupp Chalmers vattenforskning Bakgrund: Examen hydrogeologi, Uppsala Universitet. Meteorologi / klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare/hydrogeolog, Sven Andersson AB Hydrogeolog, Geoprojektering AB Vatten- och miljökonsult / kontorschef, VBB Viak Produktionschef, Sundsvall Vatten

2 Tog klimatförändringarna en paus under vintern 09/10? Väder beskriver de aktuella förhållandena. Vädret kan variera från dag till dag eller mellan olika månader eller år. Klimat är en statistisk beskrivning av vädret på en plats, under en längre tidsperiod (flera decennier), med medelvärden, extremer och så vidare.

3 Temperaturens avvikelse på jorden under dec till feb 09/10, jämfört med medel under

4 Temperaturens avvikelse på jorden under dec till feb 09/10, jämfört med medel under H Hur var väderläget hos oss? Ett mäktigt och ovanligt långvarigt högtryck gav oss vindar från Sibirien. De styrde bort de av golfströmmen värmda atlantvindarna, som istället nådde Grönland

5 Dec 2009 till feb 2010 i ett klimatperspektiv Den 5:e varmaste (dec - jan) på jorden, sedan 1880 Den 9:e varmaste på norra halvklotet, sedan 1880 Den 2:a varmaste på södra halvklotet, sedan

6 Sommaren 2000 Översvämningar i Ljungan Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning

7 Augusti 2001 Skyfall i Sundsvall September 2001 Intensiva regn i Sundsvall Nybrogatan/Södra Järnvägsgatan i centrala Sundsvall Bergsåker/Sundsvall Foto MittSverige Vatten

8 Klimat- och sårbarhetsutredningens rapport och betänkande 1 okt 2007

9 Projektets organisation Ledningsgrupp kommundirektionen Styrgrupp utsedd av kommundirektionen Projektledare (samt en informatör på 40 %) Ett flertal arbetsgrupper och delprojektledare

10 Genomgång av kommunkoncernens sårbarhet och anpassningsbehov Höjda havsnivåer? Andra översvämningsrisker Avledning av dagvatten Ras och skredrisker Skador på infrastruktur Störningar och risker för samhällsviktiga funktioner Skador på vägar Mobilisering av markföroreningar och andra föroreningsrisker Vattenmiljö och vattenkvalitet Hälsofrågor smittspridning, värmeböljor, behov av komfortkyla, etc Fukt och mögel Frostsprängning Torka - skogsbränder, bevattningsbehov, mm Driftsfrågor Planeringsfrågor Möjligheter och positiva effekter etc Foto Sundsvalls Tidning

11 Arbetsgrupper Lokal klimatscenarier Selångersån Dagvatten Krisberedskap Havet Ras och skred Miljörisker Hälsofrågor Positiva effekter Information EU-projekt Förvaltnings- och bolagsspecifika analyser

12 Stora översvämningar inte säkert att 100-årsflödena blir värre i Sundsvall Riskerna för höga vårflöden minskar successivt. Däremot ökar riskerna för sensommar- och höstöversvämningar betydligt Sundsvalls badhus den 11 september 2001 (drygt 90 m 3 /s) Forskningssamarbete med SMHI om successiva förändringar i Selångersån Med nyare och fler klimatmodeller än i Klimat- och sårbarhetsutredningen

13 Förändringar i medelvattenföringen i Selångersån under tre framtida tidsperioder, jämfört med framräknat medel under perioden

14 Vattenföring + 10-dygns prognos Klickbara sektioner Nivå i havet + 10 dygns prognos Vattennivåer i sektioner + 10 dygnsprognos Vattennivåer i profil + 10 dygnsprognos Automatiska nivåregistrering kalibrerar modellen

15 Dagvatten kanske största utmaningen Risken för plötsliga och lokala översvämningar ökar regnskurarna blir kraftfullare (i Sundsvall gäller det främst under och hösten) Ansvarsfrågor Kända sårbarheter Avrinningsplanering av intensivare nederbörd samarbete med SWECO och nya E4:an Mogatan 27 augusti 2001 Foto Sundsvalls tidning

16 Nederbördshävning vid vissa vindriktningar

17 Selångersån Inventering av kända sårbarheter och erfarenheter i GIS-miljö E Haga Teckenförklaring Källaröversvämning Översvämning Granlo Håkanstå Norra stadsberget Skönsberg Ortviken Nacksta Norrmalm Sundsvall Västermalm Stenstaden Sallyhill Södermalm Sidsjö Östermalm Skönsmon Mårtensro Böle m

18 Ras och skred Vi utreder 4 typfall/pilotområden Genomför en geoteknisk utredning med klassiska beräkningsgrunder Gör om utredningen med nya ingångsdata från klimatscenarier Bedömer vad det har för konsekvenser för övriga riskområden Dokumentera i bland annat GIS

19 Grundvattenbildningen ökar på hösten och vintern Normal höstnederbörd 188 mm (sept-nov, ) Normal vinternederbörd 136 mm (dec-feb, ) - Vi kan i medeltal räkna med en ökning på drygt 100 mm nederbörd (höst/vinter) - Vi kan räkna med att vinternederbörden successivt blir blötare Det kan öka grundvattenbildningen, med motsvarande mm nederbörd Det skulle motsvara 0,6-0,8 meters höjning av grundvattennivån i slutet av vintern om porositeten i marken är omkring %

20 Grundvattenbildningen minskar i medeltal på våren, lägre grundvattennivåer på sommaren Mindre snösmältning Medelnederbörden minskar under april och maj Under sommaren blir grundvattenbildningen oftast obefintlig Det ger sjunkande och lägre grundvattennivåer under sommaren

21 I medeltal sjunkande markvattenhalter under främst våren och juni/juli Risken för svårare torkor ökar i juni och juli Markvattenhalternas medelförändring i % Resultat från 6 olika klimatmodeller Foto Räddningstjänsten, Ånge

22 Krisberedskap exempelvis hemtjänsten måste fram i alla väder

23 Krisberedskapsövning i november

24 Delta Commissions (Holland) resultat om höjningar av havets nivå 0,65 till 1,3 m till ,0 till 4,0 m till 2200 Omräknat till oss (med bland annat hänsyn till landhöjningen): Från en någon decimeters sänkning till närmare 0,5 m höjning till 2100 Från knappt 0,5 till drygt 2 m till 2200

25 Vi har genomfört en laserskanning för bättre höjddata i Sundsvall och längs Selångersån

26 En återställning av havets nivå till 1930/40 - talet

27 Framtagande av en långsiktlig strategi för att hantera risker för nivåförändringar i havet

28 Hälsofrågor Värmeböljor Fukt och mögel Smittspridning Luftkvalitet Vattenkvalitet

29 Dricksvattenkvalitet Förändrad ytvattenkvalitet påverkar grundvattensystemen (med infiltration av ytvatten som bas i grundvattenbildningen) Ökande föroreningsrisker vid skyfall (kemiska och mikrobiella) Ökat och ändrat humusinnehåll i ytvatten Infiltration av ytvatten Grundvattentäkt Wifsta vattentäkt Grundvattnets temp har stigit med 1 grad på 15 år Kalciumhalten och ph har en sjunkande trend Syrehalten kan sjunka (varmare vatten och ökande humushalter risk för ökande Fe/Mn-halter Risk för virus ökar i den mikrobiologiska floran i älven. Virus tränger längre in i grundvattensystem än bakterier. (Humus är nedbrytningsprodukter från växter)

30 Ökande föroreningsrisker vid skyfall eller översvämning Föroreningskälla (enkätsvar från 226 svenska vattentäkter som försörjer 5,5 miljoner människor) Antal vattentäkter med påtaglig riskökning Avfallsupplag 7 3 Dagvatten från stadsmiljö 13 9 Dagvatten från industrimark Annan förorening från industrimark 14 8 Förorening från förorenad mark 17 7 Kommunal avloppsrening Petroleum hantering/förvaring 29 7 Djurhållning Förorening från väg Jordbruksmark Antal vattentäkter med mycket stor riskökning Ökad föroreningsrisk från en eller flera källor vid 86 % av vattentäkterna Källa: Klimat- och sårbarhetsutredningen

31 Svenska vattenverk är historiskt konstruerade för att klara smittämnen i form av bakterier Men, den mikrobiologiska hotbilden har börjat att förändras. Riskerna för vattenburen smitta genom parasiter och virus ökar. De klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus. Virus överlever längre i grundvatten än bakterier Där risker finns måste en kompletterande desinfektion användas som exempelvis UV, ozon eller ultra-/nanofilterteknik.

32 Samhällskostnaden för giardia-utbrottet i Bergen 2004 var 47 miljoner norska kronor, då en ytvattentäkt förorenades i samband med skyfall. Centrala Bergens vattentäkt Giardia är en klortålig parasit

33

34 Miljörisker klimatförändringar kan öka vissa spridningsrisker Inventerade och riskklassade förorenade markområden (enligt MIFO-metoden)

35 Bolags och förvaltningsspecifika analyser Exempel: Fastigheter och identifierade problemställningar att hantera Nollpassager ökar i antal Halkbekämpning blir klart dyrare Risk för frostsprängning av murverk och putsade fasader Mer vinternederbörd Risk för höga taklaster (fuktig snö/regn i snö) Höga daggpunktstemperaturer på sensommaren Kondens - fukt-/mögelproblematik Tuffare torrperioder/fuktigare och längre höstar sliter mer på träkonstruktioner Slagregn Fuktskador Skyfall Vattenavledning på tomter och tomters topografi Kollaps av platta tak där vattenavbördningen inte fungerar riktigt bra Ökat kylbehov Steg 1: Solavskärmning + korrigera dumheter med varma luftintag o dyl Steg 2: Miljövänlig kyla (bortom år 2040?) Mer värmeböljor? Tjälproblem efter fuktiga höstar Uppvärmningskostnaden kommer att minska minskningen behövs för att finansiera problemen noterade ovan.

36 En viktig framgångsfaktor för projektet är också samarbeten på olika sätt med andra projekt, som exempelvis. E4-Sundsvall Andra risk- och sårbarhetsprojekt, Räddningstjänsten Varumärke Sundsvalls Kommun Affärsnätverket SAMT för företags miljlöarbete Övningsprojekt, Räddningstjänsten och länsstyrelsen Projektgrupper för utbyggnad av norra och södra kajen Renoveringsprojekt av kajer, SBK Kommande Översiktsplanarbete i Sundsvall Klimatanpassning i andra kommuner Utvecklingsprojekt - avledning av nederbörd i tätbebyggda miljöer på SWECO Klimatforskning på SMHI

37 Lunch till lunch workshop nya möjligheter i förändrat klimat Deltagare från - Arena miljölänet - Entreprenörer - Näringsliv - Forskare - Studenter - mm

38 Projektinformation Hemsida Broschyr Förhandsrapporter/rapporter Informationsfilm Facebook Föreläsningar Viktigt med samverkan med andra projekt

39 Att finansiera klimatanpassningen åren framöver En del av vår klimatanpassning går säkert att göra inom ramen för normalt underhåll, reinvesteringar eller nyinvesteringar Men då måste vi med kunskap börja göra rätt redan idag Om vi hanterar hotbilderna kan vi också planera för möjligheterna

40 Exemplet Ringen att arbeta med en vision Visionen Ringen ritades 1995 och då var bilden ca 35 % sann. 15 år senare har bilden blivit 85 % sann, genom att visionen har funnits med vid normala reinvesteringar och underhållsåtgärder Ringen är ett system för reservvattenförsörjning på vattenledningsnätet i Sundsvall

41 Visionen är att Sundsvall ska bli safe for climate change impact och vara en attraktiv stad i framtiden Projekt Klimatanpassa Sundsvall ska ge underlag Och vi har sannolikt goda förutsättningar

42 och vi ska inte hamna bland de dåliga exemplen, som idag visas i olika föreläsningar runt omkring i landet Nybyggda hus i Kalmar som är svåra att skydda mot framtida höjningar i havet Nybyggda hus på mark med risk för översvämning i Karlstad

43 Förhandsrapporter på hemsidan Förhandsrapport 2009:1 Naturvetenskapen om förändringar i klimatet Förhandsrapport 2009:2 Preliminär sammanställning av forskningsläget om havet, dess nivåförändringar på grund av klimatförändringar samt framtida nivåer i Sundsvall Förhandsrapport 2009:3 Framtida temperaturförändringar i Sundsvall, enligt klimatscenarier, uppmätta lokala och globala temperaturförändringar samt växtsäsongsförändringar Förhandsrapport 2010:1 Risken för torka lokala klimatscenarier Förhandsrapport 2010:2 Nederbörd och nederbördsförändringar i Sundsvall Förhandsrapport 2010:3 Förändringar av grundvattennivåer i Sundsvall Förhandsrapport 2010:4 Klimatsäkring av Sidsjödammen Förhandsrapport 2010:5 Övervaknings- och prognossystem för flöden och nivåer i Selångersån Andra rapporter Hydraulisk modellering av Selångersån genom Sundsvall Selångersån Klimatscenarier Bildspel Projektträff 3 mars 2010 Projekt Klimatanpassa Sundsvall Bakgrund och projektarbete Tog klimatförändringarna en paus under vintern 09/10?