Kan man pensionera bort ungdomsarbetslösheten?
|
|
- Solveig Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kan man pensionera bort ungdomsarbetslösheten? en forskningsöversikt Pensionsåldersutredningen (S 2011:05)
2 Pensionsåldersutredningen Stockholm Tfn Omslag: Elanders Sverige AB Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2013
3 Förord Pensionsåldersutredningens uppdrag är att analysera hinder för ett längre arbetsliv samt föreslå förändringar som kan leda till att fler äldre arbetar längre. Hindren kan vara åldersgränser i trygghetssystemen men också arbetsförhållanden och attityder i samhället. Målet är att höja den faktiska pensionsåldern och att öka antalet arbetade timmar i ekonomin. För att inbjuda till debatt och för att bidra till utredningens arbete har ett antal rapporter beställts av forskare och experter. Författarna ansvarar för innehåll och bedömningar i rapporterna men de utgör ett värdefullt underlag till utredningens arbete. Rapporten har författats av Anders Forslund, professor och biträdande chef, IFAU, och Oskar Nordström Skans, professor, IFAU. Viktoria Bergström, sekreterare i utredningen, har ansvarat för arbetet med rapporterna. Marja Lemne har biträtt utredningen med redaktionell granskning. Utredningsarbetet kan följas på Ingemar Eriksson, Särskild utredare
4
5 Innehåll 1 Inledning Arbetsutbud och sysselsättning i realiteten Varför bestäms sysselsättningen av arbetsutbudet? Sammanfattning och avslutande diskussion Referenser
6
7 1 Inledning Ungdomsarbetslösheten är hög, men parallellt förs en diskussion om hur man kan förmå de äldre i arbetskraften att arbeta något längre. Hur hänger det ihop? En vanlig, och till synes mycket rimlig, uppfattning är att det vore bättre att lämna över arbetstillfällena till de unga som uppenbart strävar i motvind när det gäller möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt råder det en närmast total samstämmighet bland arbetsmarknadsekonomer om att det inte finns något tydligt samband mellan de äldres arbetsutbud och ungdomars etableringsproblem. I denna essä försöker vi förklara varför ekonomerna är så övertygade om att de äldre som fortsätter arbeta inte behöver känna att de försvårar för ungdomars arbetsmarknadsinträde, utan snarare bör känna att de gör en positiv samhällsinsats genom att bidra till finansieringen av den gemensamma välfärden. Argumentet för att det borde gå att pensionera bort ungdomsarbetslösheten (eller arbetslösheten generellt sett) är intuitivt tilltalande. Genom att pensionera sig lämnar man efter sig ett antal arbetsuppgifter som i stället kan utföras av någon annan, förhoppningsvis någon som annars skulle vara arbetslös. Denna enkla logik bygger dock på förutsättningen att mängden utförda arbetsuppgifter inte påverkas av förändringar i arbetskraftens storlek eller sammansättning. Det finns dock mycket som talar för att denna syn på arbetsuppgifternas omfattning är felaktig. Därför benämns den också ibland, möjligen något nedlåtande, som villfarelsen om en fast mängd arbete (the Lump of Labour Fallacy, se t. ex. Layard m.fl., 1991). Uppfattningen om en fast mängd arbete har också tidvis motiverat förslag om att arbetstidsförkorta bort arbetslösheten och även under vissa perioder skapat en utbredd oro för att teknisk utveckling kommer att leda till massarbetslöshet. Eftersom arbetsmarknadsekonomer i gemen tenderar att inte dela synen på den 7
8 fasta mängden arbete, tenderar de också vara skeptiska såväl till uppfattningen om att det går att pensionera bort ungdomsarbetslösheten, som till propåer om att det på ett enkelt sätt 1 går att arbetstidsförkorta bort arbetslösheten, och man delar heller inte, i allmänhet, uppfattningen att teknisk utveckling med nödvändighet skapar massarbetslöshet. Det är svårt att ta fram direkt evidens rörande hur pensionsbeslut påverkar ungdomarnas möjligheter på arbetsmarknaden. Därför kommer vi i denna essä i stället diskutera ett antal empiriska exempel som visar på att mängden arbetstillfällen på ett mycket påtagligt vis förändras om arbetskraftens storlek ändras. Poängen är att vi uppfattar denna relation som kärnan i argumentet. Om mängden arbetstillfällen inte är förutbestämd, utan i huvudsak bestäms av hur många som kan och vill arbeta, så kommer ökade pensionsavgångar med stor sannolikhet inte att leda till bättre möjligheter för dem som saknar arbete. Tvärtom kommer mängden utfört arbete att minska. Denna essä är uppdelad i två huvudavsnitt (avsnitten 2 och 3). I avsnitt 2 tar vi upp och diskuterar en rad olika exempel på den typ av empiriska observationer som ligger till grund för arbetsmarknadsekonomernas starka tro på att förändringar i arbetsutbudet har en avgörande betydelse för mängden arbetstillfällen. I avsnitt 3 diskuterar vi kortfattat några möjliga förklaringar till denna relation. Slutligen presenterar vi i avsnitt 4 en sammanfattning och för en avslutande reflektion. 1 Det finns dock andra skäl till att arbetstiden kan vara relaterat till arbetslöshetens omfattning, se t.ex. Forslund (1996) eller Nordström Skans (2002). 8
9 2 Arbetsutbud och sysselsättning i realiteten Hur påverkas arbetsmarknaden när arbetskraften blir större? På ett plan är det uppenbart att mängden arbetstillfällen är relaterat till arbetskraftens storlek. Om man jämför mellan länder så har länder med en större en befolkning också en större arbetskraft och fler sysselsatta. Relationen är också tydlig över tiden sett, när befolkningen växer så växer också arbetskraften, och antalet sysselsatta. Å andra sidan är arbetslösheten, som andel av arbetskraften, orelaterad till arbetskraftens storlek. Figur 1 (från Forslund & Skans, 2007) visar hur den svenska arbetslösheten har utvecklats under de senaste 100 åren. Trots att arbetslösheten varierat betydligt under perioden har den vare sig ökat eller sjunkit på ett systematiskt sätt. Detta trots att befolkningens, och arbetskraftens, storlek har ökat betydligt under samma tid (befolkningen var 5,6 miljoner år 1911 och 9,0 miljoner år 2004). Vår tolkning av detta mönster, som går igen även för andra länder (se t.ex. Layard m.fl., 1990), är att mönstret visar på att det föreligger ett fundamentalt samband mellan befolkningens och arbetskraftens storlek och mängden utfört arbete. Däremot saknas ett motsvarande samband mellan befolkningens storlek och arbetslöshetens relativa omfattning. 9
10 Källa: Forslund & Nordström Skans (2007) Självklart kan det finnas många förklaringar till dessa mönster. En möjlig sådan är att efterfrågan på arbetskraft styrs av befolkningens storlek och att det således är mängden personer som sådan, snarare än hur många som deltar i arbetskraften (dvs. de som kan och vill arbeta) som påverkar sysselsättningens omfattning. Ett sätt att belysa detta är att skilja på hur förändringar av antalet personer i arbetsför ålder och antalet personer totalt sett påverkar arbetsmarknaden. Man kan också tänka sig att det finns andra faktorer som påverkar sysselsättningen som man skulle vilja rensa bort betydelsen för. I Tabell 1 redovisar vi resultat hämtade från Långtidsutredningen (2011) som går i denna riktning. Skattningarna, som baseras på data från olika OECD-länder från 1960 och framåt, analyserar relationen mellan förändringar i arbetskraftens storlek (i procent) och mängden sysselsatta individer (också i procent). De statistiska modellerna tar både hänsyn till samtliga konstanta skillnader mellan länder och alla förändringar som är gemensamma för alla länderna som ingår i data. Skattningarna visar på effekterna av förändringar i arbets- 10
11 kraftens storlek som drivs av demografiska förändringar för att vi ska kunna vara säkra på att arbetskraften påverkar sysselsättningen och inte tvärtom. Resultaten visar att sysselsättningen ökar med nästan exakt en procent om arbetskraften ökar med en procent. Detta resultat är oberoende av om man studerar ett brett urval av OECD-länderna eller fokuserar på data från våra grannländer. Som en kontrast framgår också att förändringar i antalet personer i befolkningen utanför arbetsför ålder inte påverkar sysselsättningen alls. Källa: Långtidsutredningen (2011) Hur påverkades arbetsmarknaden av kvinnornas ökade arbetskraftsdeltagande? Den största och snabbaste förändringen av den svenska arbetskraftens storlek som inträffat under det senaste halvseklet var den dramatiska ökningen av kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Denna inleddes under 1970-talet och kulminerade mot slutet av 1980-talet. Under denna period ökade det kvinnliga arbetskraftsdeltagandet från 60 procent till närmare 85 procent (se Figur 2). Trots denna mycket kraftiga expansion som ofta brukar förklaras av förändrade skatteregler till följd av att särbeskattningen sänkte marginalskatten för hushåll där båda var yrkesverksamma. Samtidigt förändrades föräldraförsäkringens utformning, vilket gjorde det viktigt att arbeta före barnafödandet. Detta tillsammans med en utbyggd 11
12 kollektivfinansierad barnomsorg, dessutom underlättade återvändandet till arbete efter barnafödandet. Ett anmärkningsvärt faktum i detta sammanhang är dock att denna mycket kraftiga expansion av arbetskraftens storlek (som andel av befolkningen) inte medförde någon ökad arbetslöshet bland övriga grupper (se Figur 1). Antalet arbetstillfällen tycks med andra ord ha anpassat sig efter det ökade arbetsutbudet. Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningar. Bearbetning av Bertil Holmlund. Hur påverkas arbetsmarknaden av invandring? En annan källa till snabba förändringar i arbetsutbudet är immigration. Det finns en omfattande vetenskaplig litteratur där man har undersökt hur infödda påverkas av stora inflöden av utlandsfödda. I augusti 1980 tilläts kubanska medborgare att fritt lämna Kuba med destination USA från hamnen i Mariel. I september 1980 hade omkring kubaner företagit denna resa och en konsekvens av detta blev att Miamis arbetskraft plötsligt hade ökat med omkring sju procent. Denna episod studerades av David Card (1990), som drog slutsatsen att detta massiva inflöde av arbetskraft praktiskt taget saknade effekter på miamibornas arbetslöshet och löner. 12
13 På ett liknande vis utlöste Sovjetunionens fall år 1989 en stor våg av utvandring till Israel. Denna utvandringsvåg innebar att Israels befolkning ökade med 12 procent fram till mitten av 1990-talet. Rachel Friedberg (2001) fann inga påtagliga effekter på inkomster och sysselsättning för "infödda" israeler av denna massiva våg av invandring. Studier av återinvandring till Portugal från tidigare kolonier (Carrington & de Lima, 1996), invandring till Tyskland (Pischke & Velling, 1997) och invandring till EU (Angrist & Kugler, 2003) finner inte heller några stora effekter av invandring på inföddas arbetsmarknadsutfall. Sysselsättningen och finanskrisen Finanskrisen, som utbröt 2008, och den påföljande lågkonjunkturen hade en mycket påtaglig effekt på arbetskraftsefterfrågan i Sverige precis som i de flesta länder i vår omvärld. Som ett resultat av detta steg arbetslösheten till en betydligt högre nivå än innan, och i skrivande kvarstår också stora delar av problemen. I Sveriges fall sammanföll dock detta mycket kraftiga fall i efterfrågan med ett ökat arbetsutbud, i huvudsak på grund av demografiska förändringar. För den som är intresserad av frågan om huruvida ett ökat arbetsutbud leder till ökad sysselsättning är detta en särskilt intressant period: Eftersom perioden samtidigt innebar en företagen fick en betydligt tuffare marknadssituation (vilket rimligen borde minskat efterfrågan på arbetskraft) och en ökning av arbetsutbudet är det intressant att studera hur sysselsättningen förändrades under perioden. I detta sammanhang är det anmärkningsvärt att fler personer var sysselsatta år 2009 än år 2006 (se Figur 3). Givet att företagens förutsättningar förändrades i en dramatiskt mer negativ riktning under samma tid är det svårt att se några andra förklaringar än att det ökade arbetsutbudet, i sig, ledde till att fler jobb skapades, trots den besvärliga marknadssituationen. 13
14 Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningar Regionala befolkningsförändringar och de ungas arbetslöshetssituation Ett någorlunda direkt sätt att studera relationen mellan arbetskraftens sammansättning och ungdomarnas situation på arbetsmarknaden är att analysera hur regionala förändringar i åldersstrukturen påverkar arbetslösheten. I Nordström Skans (2005) analyserades denna relation med hjälp av data från svenska lokala arbetsmarknader. Analysen fokuserade framför allt på frågeställningar om relationen mellan ungdomskohorternas storlek och ungdomsarbetslösheten (om något verkar ungdomarna gynnas av att tillhöra en stor kohort). Skattningarna visar dock även hur förändringar i andra delar av åldersfördelningen påverkar ungdomarnas situation på arbetsmarknaden. Skattningarna tyder dock inte på att det finns något betydande samband (åt endera hållet) mellan andelen av befolkningen som är i pensionsåldern och andelen av ungdomarna som är arbetslösa eller sysselsatta. Munnell & Wu (2012) utnyttjar variation inom och mellan delstater i USA för att undersöka om äldres sysselsättning inverkar menligt på ungas sysselsättningsmöjligheter. Om något tyder resultaten på motsatsen. 14
15 3 Varför bestäms sysselsättningen av arbetsutbudet? 2 Om det råder relativ samstämmighet bland arbetsmarknadsekonomer kring hypotesen att arbetskraftens storlek är en huvudsaklig bestämningsfaktor bakom antalet arbetstillfällen i ekonomin, så råder det mer oenighet kring exakt vilken typ av teoriram som på bäst sätt sammanfattar de processer som leder fram till detta samband. Det huvudsakliga problemet är att en rimlig teoriram också måste förklara varför en mindre andel av arbetskraften hela tiden är arbetslös, samt varför den andelen varierar som den gör. Under de senaste decennierna har teoribildningen i huvudsak fokuserat på tre olika typer av förklaringsmekanismer: (1) fackföreningarnas roll, (2) företagens lönesättningsstrategier och (3) de svårigheter som arbetsgivare (och arbetssökande) har vad gäller att på förhand bedöma hur lämplig en viss sökande är för ett visst arbete (s.k. sökfriktioner). En någorlunda gemensam nämnare mellan dessa förklaringsmodeller är att de utgår från att arbetsgivare anställer så länge det lönar sig, och att det lönar sig mer att anställa om det finns ett större utbud av arbetskraft eftersom det då är möjligt att anställa utan att man behöver betala en högre lön. Under de senaste åren har teoribildningen i stor utsträckning fokuserat på sökfriktionernas betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt. Detta gör att man vid sidan av lönebildningsaspekten också lyft fram att arbetsgivarnas vilja att skapa, utannonsera och rekrytera personal till arbetstillfällen beror på deras förväntningar om hur lätt det är att hitta en lämplig person att anställa. Eftersom det rimligen är lättare att hitta en lämplig person att anställa om det finns fler personer i arbetskraften, fler som söker ett arbete, och 2 I stora drag bygger detta resonemang på Forslund och Skans (2007). 15
16 eftersom lönen en arbetsgivare behöver betala blir lägre om många söker arbete, blir det lönsamt att skapa fler jobb; det skapas fler arbetstillfällen om arbetskraften är större. I sammanhanget är det viktigt att betona att det starka sambandet mellan arbetsutbudet och antalet arbetstillfällen inte på något vis innebär att det är lätt för de arbetslösa att hitta arbete. Framför allt för personer som saknar arbetslivserfarenhet, har låg utbildning, dåliga språkkunskaper eller bristande kontaktnät är det ofta svårt att hitta arbeten, särskilt i tider av ekonomisk osäkerhet. Sambandet innebär dock att lösningen inte står att finna i att andra väljer att inte arbeta i förhoppning om att de oprövade korten får en plats i stället. De obalanser inom lönebildningssystemen eller via sökfriktionerna som skapar arbetslöshetsproblemen förändras inte av ett minskat arbetsutbud bland de äldre. I stället kommer ett minskat arbetsutbud ha som huvudsaklig effekt att mängden totala arbetstillfällen minskar i proportion mot det fallande arbetsutbudet. En konsekvens av detta är att arbetsmarknadssituationen för de unga inte nödvändigtvis förbättras. Vi har hittills argumenterat för (och visat exempel på) att ett ökat arbetsutbud leder till en ökad sysselsättning utan påtagliga effekter på arbetslösheten. Vårt teoretiska huvudargument för detta är att ett ökat arbetsutbud gör det lönsamt att skapa fler jobb. När vi argumenterar för att tidigare pensionering inte kan förväntas minska arbetslösheten är argumentet symmetriskt ett minskat arbetsutbud går det svårare att hitta rätt personal utan att höja lönerna vilket minskar lönsamheten för företagen att skapa jobb. Vår argumentation hittills har också förutsatt att olika kategorier av anställda är perfekt utbytbara. En kanske rimligare utgångspunkt när det gäller äldre och unga är att de har färdigheter som gör dem till komplement i produktionen. De äldre har rimligen mer arbetsplatsspecifika färdigheter som är värdefulla när de mer allmänutbildade unga ska skolas in i ett jobb. Om så skulle vara fallet, så skulle vi möjligen förvänta oss att tidig pensionering, om något, skulle kunna minska efterfrågan på unga i förhållande till andra något äldre och att därmed tidig pensionering i själva verket skulle kunna försvåra de ungas inträde på arbetsmarknaden. 16
17 4 Sammanfattning och avslutande diskussion I denna essä har vi redovisat ett antal empiriska observationer som illustrerar varför arbetsmarknadsekonomer i gemen så envist motsätter sig idén om att det går att pensionera bort ungdomsarbetslösheten. Vi har visat att ökningar av den arbetsföra befolkningen leder till ett ökat antal arbetstillfällen men lämnar den relativa arbetslösheten oförändrad. Vidare har vi pekat på att den kraftiga ökningen i kvinnligt arbetskraftsdeltagande för några decennier sedan kunde ske utan att detta försvårade arbetsmarknadssituationen för övriga grupper. Slutligen har vi dessutom visat på att arbetsmarknadseffekterna av ökad invandring är ytterst begränsade även för dem som befinner sig i samma arbetsmarknadssegment som de som invandrar. Vi har också lyft fram att ett ökat arbetsutbud gjorde att antalet sysselsatta ökade mellan 2006 och 2009 trots en förödande försämring i företagens ekonomiska omgivning under samma period. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad som i stor utsträckning anpassar sig efter förändringar i arbetskraftens storlek, vilket tyder på att ett ökat antal pensionsavgångar inte skulle lösa problemen med en hög ungdomsarbetslöshet. Alternativt uttryckt tyder mönstren inte på att en höjd pensionsålder skulle försvåra ungdomars möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. De förklaringar som ligger närmast till hands för att förstå dessa mönster baseras på det faktum att ett minskat arbetsutbud riskerar att göra det svårare för arbetsgivarna att hitta rätt arbetskraft till en oförändrad lönenivå, vilket i sin tur minskar företagens vilja att skapa arbetstillfällen i takt med att arbetskraftens storlek minskar, eller att viljan att anställa på motsvarande sätt ökar i takt med att arbetskraftens storlek ökar. 17
18 Avslutningsvis kan det vara värt att påpeka att det av dessa resonemang vis inte följer att alla nödvändigtvis måste arbeta så länge de bara kan. Däremot är en viktig slutsats att den som eventuellt känner ett dåligt samvete gentemot den yngre generationen för att denna fortsätter arbeta, gör detta helt i onödan. 18
19 Referenser Joshua D. Angrist & Adriana D. Kugler (2003), Protective or counter-productive? European labor market institutions and the effect of immigrants on EU natives, Economic Journal 113, F302 F331. David Card (1990), The impact of the Mariel Boatlift on the Miami labor market, Industrial and Labor Relations Review 43, William J. Carrington & Pedro de Lima (1996), The impact of 1970s repatriates from Africa on the Portuguese labor market, Industrial and Labor Relations Review 49, Anders Forslund (1996), Arbetstidsförkortning arbetsdelning eller raserad välfärd? Ekonomisk Debatt 24, Anders Forslund & Oskar Nordström Skans (2007), Hur fungerar arbetsmarknaden och vad kan arbetsmarknadspolitiken bidra med?, URA 2007:2, Arbetsförmedlingen, Stockholm. Rachel Friedberg (2001), The impact of mass migration on the Israeli labor market, Quarterly Journal of Economics 116, Richard Layard, Stephen Nickell & Richard Jackman (1991), Unemployment. Macroeconomic performance and the labour market, Oxford University Press. Alicia H. Munnell & April Yanyuan Wu (2012), Will delayed retirement by the baby boomers lead to higher unemployment among younger workers?, Working Paper , Center for Retirement Research at Boston College. Oskar Nordström Skans (2005), Age Effects in Swedish local labour markets, Economics Letters 86,
20 Oskar Nordström Skans (2001),Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata, Ekonomisk Debatt 29, Jörn-Steffen Pischke & Johannes Velling (1997), Employment effects of immigration to Germany: An analysis based on local labor markets, Review of Economics and Statistics 79,
Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort!
Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Anders Forslund IFAU och Uppsala Universitet SNS, 13 februari 2013 1 Inledning Hög ungdomsarbetslöshet Samtidigt diskussion om hur förmå äldre att arbeta
Läs merUNGDOMSARBETSLÖSHETEN
Februari 2015 SNS ANALYS nr 25 Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort UNGDOMSARBETSLÖSHETEN är hög i Sverige. Effektiva åtgärder för att minska den förutsätter en grundlig analys av såväl problem
Läs merLönespridning mellan olika sektorer i Sverige
Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige AV SARA TÄGTSTRÖM Verksam vid avdelningen för penningpolitik Löneutvecklingen i Sverige har uppvisat ett stort mått av följsamhet mellan olika sektorer, trots
Läs merWorking Paper Series
Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens
Läs merGrundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström
It s just a job. Grass grows, birds fly, waves pound the sand. I beat people up. Muhammed Ali Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Finlands makropolitiska framtid, här. 25.11.2014
Läs merTabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*
. Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar
Läs merSammanfattning 2015:3
Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus
Läs merArbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata *
OSKAR NORDSTRÖM SKANS Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata * Artikeln syftar till att studera långsiktiga effekter på arbetslösheten av en allmän arbetstidsförkortning.
Läs merPensionsåldersutredningens slutbetänkande
s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv
Läs merHur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten?
Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten? av Anders Forslund 2014-01-10 Sammanfattning [Klicka och skriv sammanfattningen] IFAU - [Klicka och skriv titel] 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2
Läs merDN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck.
DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. Många tror att ny teknik och rationaliseringar gör att en stor del av
Läs merArbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata. Oskar Nordström Skans FORSKNINGSRAPPORT 2001:6
Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata Oskar Nordström Skans FORSKNINGSRAPPORT 2001:6 Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata*
Läs merSverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1
Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten
Läs merForskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering
Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar
Läs merArbetslöshet bland unga
Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 Färre har fått ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merMissuppfattningar om studier av ensamkommande barn
nr 2 2016 årgång 44 Missuppfattningar om studier av ensamkommande barn aycan çelikaksoy och eskil wadensjö Internationell migration och integration är två ämnen som ofta väcker mycket starka känslor. De
Läs merHur länge ska folk jobba?
DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med
Läs merVem kan rädda den svenska välfärden?
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd
Läs merArbetsmarknadsläge 2017 och utveckling inför 2018
Arbetsmarknadsläge 2017 och utveckling inför 2018 Inledning Sverige har haft en period av uppåtgående och stabil tillväxt efter senaste nedgången efter greklands- och eurokrisen. Även om BNP-prognosen
Läs merLägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?
Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna
Läs merFinanskrisens långvariga effekter på arbetsmarknaden
Produktion och arbetsmarknad 9 FÖRDJUPNING Finanskrisens långvariga effekter på arbetsmarknaden Finanskrisen har medfört att arbetslösheten stigit från till 9 procent. Erfarenheterna från 199-talskrisen
Läs merFöreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik
Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)
Läs merFöreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik
Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg
Läs merYttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver
Läs merEtt 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige
Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%
Läs merTillväxt genom mer arbete
Tillväxt genom mer arbete Vad bestämmer tillväxten? Mycket lång sikt (50-100 år) - den totala faktorproduktivitetens tillväxt - kapitalstockens tillväxt På några års sikt - graden av resursutnyttjande
Läs merMått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken
Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken
Läs merPerspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs merREMISSVAR (Fi2018/02415/S1)
218-8-31 Rnr 53.18 Finansdepartementet 13 33 Stockholm REMISSVAR (Fi218/2415/S1) Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Förslagen i sammandrag Promemorian
Läs merSysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa. Development of employment and labour force participation in Europe
AM 110 SM 1303 Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa Development of employment and labour force participation in Europe I korta drag Temarapporten för andra kvartalet 2013
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017 Fler män fick ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merBOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER
G A R D I B A R R O I G I T T Ä L Y L TIL HAR MR 1 Ä T DA FÖRDUBBLA BOTADTILLÄGGT FÖR PIOÄRR 2005 ammanfattning Antalet sysselsatta i åldersgruppen 65 74 år har 2005 2018 ökat kraftigt med 117 000 personer
Läs merStockholmskonjunkturen hösten 2004
Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.
Läs merArbetstidsförkortning - en dålig reglering
Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för
Läs merEn förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet
En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet 2015-09-17 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande
Läs merSkattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING
Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har
Läs merErsättning vid arbetslöshet
Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak
Läs merYttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)
Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens
Läs merI texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2016 Skåne län Sveriges ekonomi fortsätter att gå bra, vilket sätter sina spår på
Läs mer2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling
2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet
Läs merVilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?
Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings
Läs merTrygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010
Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska
Läs merEgenföretagande bland utrikes födda
Egenföretagande bland utrikes födda En nyckel till framgångsrik integration? Lina Aldén Centre for Discrimination and Integration Studies Innehåll Egenföretagandet bland utrikes födda i Sverige år 2012
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 Prognos för arbetsmarknaden 2017 2019 Text Annelie Almérus Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Petra Nyberg Text- och bildredigering Marcus Löwing Avstämningsdag
Läs merLångtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad
Konjunkturläget augusti 7 FÖRDJUPNING Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Stigande arbetslöshet medför en ökad risk för att fler blir långtidsarbetslösa. Jämfört med korttidsarbetslösa har långtidsarbetslösa
Läs merREMISSVAR (Fi2019/00124/S1) Höjt tak för rutavdrag
2019-02-15 Rnr 4.19 Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (Fi2019/00124/S1) Höjt tak för rutavdrag Förslagen i sammandrag I promemorian föreslås att taket för rutavdraget för skattskyldiga som
Läs merDen svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar. Vägledarkalendariet Lena Hensvik (IFAU)
Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar Vägledarkalendariet Lena Hensvik (IFAU) 1 Syftet Att beskriva läget på den svenska arbetsmarknaden Särdrag och huvudsakliga förändringar Mer detaljerad beskrivning
Läs merArbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 april 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län mars 2014 61 839 (10,3 %) 27 276 kvinnor (9,4 %) 34 563 män (11,1 %) 13 014 unga
Läs merI texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 mars 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2016 Skåne län Nationalräkenskaperna, som nyligen publicerades av Statistiska centralbyrån,
Läs merSju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln
Sju förlorade år Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Handels utredningsgrupp Stefan Carlén Mars 2015 Innehåll Sammanfattning Inledning Anställningar av unga i detaljhandeln
Läs merI texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget augusti 2016 Skåne län Sveriges ekonomi befinner sig i en högkonjunktur enligt Konjunkturinstitutets
Läs merDämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft?
Konjunkturläget december 2 87 FÖRDJUPNING Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft? Diagram 14 Brist på arbetskraft i näringslivet Andel ja-svar, säsongsrensade kvartalsvärden 5 5 Sysselsättningen
Läs merArbetskraftsundersökningen (AKU) Arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv The labour market from a regional perspective
AM 11 SM 1101 Arbetskraftsundersökningen (AKU) Arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv 2001-2010 The labour market from a regional perspective I korta drag I detta Statistiska meddelande jämförs alla
Läs merHur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.
Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur
Läs merArbetsmarknadspolitik och sysselsättning - vad säger forskningen? Oskar Nordström Skans
Arbetsmarknadspolitik och sysselsättning - vad säger forskningen? Oskar Nordström Skans 2013-09-04 1 Politik för arbetsmarknaden inte bara arbetsmarknadspolitik Program och förmedling Ersättningssystem
Läs merRapport och analys från Swedbank: Från anställning till företagande
Rapport och analys från Swedbank: Från anställning till företagande Johan Kreicbergs, företagarekonom Swedbank och Sparbankerna Sammanfattning I den här rapporten har vi bearbetat statistik från SCB och
Läs merArbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län Det är bra fart i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft är betydande.
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merHar förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?
44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.
Läs merVarför är det så svårt för välfärdsstaten att få
Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna
Läs merBefolkningsutveckling 2016
170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merMetod för beräkning av potentiella variabler
Promemoria 2017-09-20 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Metod för beräkning av potentiella variabler Potentiell BNP definieras som den produktionsnivå som kan upprätthållas vid ett balanserat
Läs merEffekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015
Lönebildningsrapporten 2014 87 FÖRDJUPNING Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets preliminära bedömning av hur
Läs merEn förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Mattias Engdahl Anders Forslund ESO 2015-06-11
En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Mattias Engdahl Anders Forslund ESO 2015-06-11 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande mått på ungdomars
Läs mer56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats?
56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats? 1 1 8 6 Diagram A1. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-7 år, säsongsrensade data 8 85 9 95 5 1 Utfall Medelvärde 1999-1 kv3 Medelvärde
Läs merLänsanalys befolkningsprognos
Länsanalys befolkningsprognos Perioden 219 25 en i Uppsala län beräknas vara 483 8 personer 25. Det är en ökning med 17 4 personer mellan 218 och 25. sökningen är främst ett resultat av en stor inflyttning
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merNationell samling för unga utanför
2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under september påbörjade 700 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge
Läs merFeelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden
Feelgoods Jobbhälsorapport 218 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Innehåll Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merDet livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011
Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står
Läs merSimuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017
Sammanfattning Sverige har haft en ökande nettoinvandring sedan 1980-talet och flyktingar har kommit att utgöra en stor andel av de som invandrat. Hur väl utrikes födda integreras i samhället och kan etablera
Läs merVad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010
Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i
Läs merUtrikes föddas arbetsmarknadssituation
AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merHur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?
Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden? Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh Ekonomisk Debatt, Nr. 6, Oktober 2006 2 Bostadssegregationen och arbetsmarknaden Sverige och övriga
Läs merUtrikesfödda på arbetsmarknaden
PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna
Läs merFull sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning
Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,
Läs merArbetsmarknadsläget april 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 9 maj 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län april 2014 59 660 (9,9 %) 26 410 kvinnor (9,1 %) 33 250 män (10,8 %) 12 337 unga 18-24
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län november 2010
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 13 december 2010 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län november 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Fått arbete Under oktober påbörjade 720 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av arbete, det vill
Läs merHögskoleutbildning lönar sig allt sämre
Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Lönerna för högskoleutbildade jämfört med gymnasieutbildade, den så kallade högskolepremien ökade trendmässigt från början av 1980-talet fram till början av 2000-talet.
Läs merTvå kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman
Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad
Läs merArbetsmarknadsläget augusti 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 september 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län augusti 2014 60 374 (10,1 %) 26 994 kvinnor (9,3 %) 33 380 män (10,8 %) 13
Läs merSka världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget
Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna
Läs merBilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition
Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper
Läs merDen äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt
Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 10 september 2014 1 Jämfört med 2006 har mer än 300 000 fler personer ett jobb att gå till. Vi har idag högst sysselsättningsgrad och högst arbetskraftsdeltagande
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merI texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2016 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar en fortsatt
Läs mer60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika
60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika Enligt SCBs Arbetskraftsundersökningar (Aku) var den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland anställda 30,4 timmar per vecka
Läs merUtmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011
Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011
Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013
11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är
Läs merEarly retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014
Early retirement and post-retirement health Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Population structure by major age groups, EU-27, 2011-2060 (% of total population)
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013
11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning
Läs mer