Beskattning av försäkringar som företag och företagare tecknat Skatteguide

Transkript

1 Beskattning av försäkringar som företag och företagare tecknat Skatteguide

2 Skatteguide 2(16) INNEHÅLL Denna skatteguide innehåller allmän information om den finska lagstiftning som gäller då guiden görs upp samt om rätts- och beskattningspraxisen. Skatteguiden är ingen fullständig beskrivning av lagstiftningen eller av rätts- och beskattningspraxisen, och den är inte avsedd som skatterådgivning i enskilda fall. Nordea Livförsäkring Finland Ab kan inte garantera att lagstiftningen eller rätts- och beskattningspraxisen förblir oförändrad. Därför ska en person eller ett företag som överväger att teckna en försäkring själv försäkra sig om de väsentliga faktorerna för den egna beskattningen och tillämpliga bestämmelser samt försäkringens behandling i redovisningshänseende. INNEHÅLL... 2 INFORMATION OM BESKATTNING AV FÖRSÄKRINGAR RISKFÖRSÄKRINGAR Försäkringspremie i arbetsgivarens beskattning Företaget är förmånstagare Den försäkrade arbetstagaren eller hens nära anhöriga är förmånstagare Livförsäkringspremie som arbetstagarens förvärvsinkomst Riskförsäkring som ett bolag tecknar åt sin ägare Affärsidkare eller yrkesutövare som försäkringstagare Beskattning av livförsäkringsutbetalning Företag som förmånstagare Arbetstagare som förmånstagare Skattepåföljder vid ändring av förmånstagarförordnandet PENSIONSFÖRSÄKRINGAR Försäkringspremie i arbetsgivarens beskattning Individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat Livförsäkringspremier Periodisering av pensionsförsäkringspremier Anmälan om pensionsförsäkringar i bokslutet och arbetsgivarens årsanmälan Pensionsförsäkringspremien som arbetstagarens förvärvsinkomst Tilläggspensionsförsäkring som ett bolag tecknar för sin ägare Affärsidkare eller yrkesutövare som försäkringstagare Beskattning av pensionen Beskattning av livförsäkringsbeloppet Återköp av pensionsförsäkring Överföring av äganderätten till en tilläggspensionsförsäkring Överföring av pensionsförsäkring som ett arbetsgivarföretag tecknat till arbetstagaren Överföring av pensionsförsäkring som en privatperson tecknat till arbetsgivarföretaget Överföring av pensionsförsäkring från arbetsgivarföretaget till en ny arbetsgivare... 12

3 Skatteguide 3(16) 3 SPARLIVSFÖRSÄKRINGAR, DVS. PLACERINGSFÖRSÄKRINGAR Försäkringspremie i beskattningen Arbetsgivaren som förmånstagare Arbetstagaren som förmånstagare Utbetalning av försäkringen och återköpsvärdet i beskattningen Skatteeffekterna vid ändring av förmånstagarförordnandet och överföring av äganderätten KAPITALISERINGSAVTAL Kapitaliseringsavtalets förvärvskälla Premier som betalats in i kapitaliseringsavtalet Premier då kapitaliseringsavtalet är den personliga förvärvskällan Premier då kapitaliseringsavtalet är näringsverksamhetens förvärvskälla Byte av placeringsobjekt inom kapitaliseringsavtalet Avkastning på kapitaliseringsavtalet och periodisering av avkastningen Avkastning och periodisering av avkastning då kapitaliseringsavtalet är den personliga förvärvskällan Avkastning och periodisering av avkastning då kapitaliseringsavtalet är näringsverksamhetens förvärvskälla Återköp av kapitaliseringsavtal Värdeminskning i kapitaliseringsavtalet Värdeminskning då kapitaliseringsavtalet är den personliga förvärvskällan Värdeminskning då kapitaliseringsavtalet är näringsverksamhetens förvärvskälla Hantering av kapitaliseringsavtalet i balansräkningen... 18

4 Skatteguide 4(16) INFORMATION OM BESKATTNING AV FÖRSÄKRINGAR Denna guide behandlar huvudreglerna för beskattningen av livförsäkringar ur företagens och företagarnas synvinkel. Uppgifterna i guiden baserar sig på den lagstiftning samt rätts- och beskattningspraxis som gällde den 1 januari I fråga om gamla försäkringar kan alla övergångsbestämmelser inte beskrivas närmare. Noggrannare uppgifter om beskattningen av försäkringar får du till exempel hos Företagsrådgivningen vid Nordea Livförsäkring Finland Ab. Nordea tillhandahåller även en separat skatteguide över beskattning av privatpersoners försäkringar. 1 RISKFÖRSÄKRINGAR Ett företag kan teckna en riskförsäkring för en arbetstagare som skydd vid till exempel död, allvarlig sjukdom, permanent arbetsoförmåga samt död, permanent arbetsoförmåga eller permanent skada till följd av olycksfall. Förmånstagaren kan beroende på skyddet vara den försäkrade arbetstagaren själv eller någon annan, såsom anhöriga till arbetstagaren eller företaget. Det valda förmånstagarförordnandet har betydelse när man avgör huruvida försäkringspremierna är avdragsgilla i beskattningen. 1.1 Försäkringspremie i arbetsgivarens beskattning Företaget är förmånstagare Premierna för dödsfallsskydd, där arbetstagaren är försäkrad och företaget förmånstagare, är i regel avdragsgilla kostnader för aktiebolag och andelsdag förutsatt att den försäkrade arbetstagarens arbetsinsats är betydande för aktiebolaget eller andelslaget, och att premierna inte betalas under en kortare tid än den som krävs för att hålla försäkringsskyddet i kraft när premierna fördelas jämnt över hela försäkringstiden. Vid övriga bolagsformer kan premierna för dödsfallsskydd inte dras av ifall företaget står som förmånstagare. Premierna för andra skydd (allvarlig sjukdom, permanent arbetsoförmåga samt död, permanent arbetsoförmåga eller permanent skada till följd av olycksfall) har oftast ansetts vara avdragsgilla oberoende av om förmånstagaren är företaget eller den försäkrade och om försäkringen är en skattepliktig eller skattefri förmån för den försäkrade. Försäkringsskyddet får dock inte vara överdimensionerat med hänsyn till företagets omsättning och övriga omständigheter Den försäkrade arbetstagaren eller hens nära anhöriga är förmånstagare Premierna för en riskförsäkring där arbetstagaren är den försäkrade är i allmänhet och oberoende av skyddsslaget avdragsgilla för företaget när försäkringens förmånstagare är den försäkrade arbetstagaren eller hens nära anhöriga som avses i inkomstskattelagen. Nära anhöriga som avses i inkomstskattelagen är försäkringstagarens make, arvinge i rätt upp- eller nedstigande led, adoptivbarn eller hens bröstarvinge, fosterbarn eller makens barn som särskilt definieras i inkomstskattelagen. 1.2 Livförsäkringspremie som arbetstagarens förvärvsinkomst De premier för dödsfallsskydd som arbetsgivaren tecknat för sin arbetstagare är i regel inte skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren. Om lönebetalning ändå ersätts genom betalning av försäkringspremie

5 Skatteguide 5(16) eller om arbetstagaren har möjlighet att välja mellan försäkringspremien och penninglön, kan försäkringspremien betraktas som skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren. Premierna för övriga frivilliga riskförsäkringar (exklusive skydd vid allvarlig sjukdom) som arbetsgivaren tecknat betraktas i allmänhet inte som den försäkrade arbetstagarens skattepliktiga inkomst, om förmånerna som baserar sig på försäkringen är sedvanliga och skäliga och om förmånen gäller åtminstone den grupp arbetstagare som utför samma arbete, även om försäkringen inte berör hela personalen. En försäkring för allvarlig sjukdom betraktas inte som den försäkrade arbetstagarens skattepliktiga inkomst om försäkringen i samma utsträckning har tecknats för hela personalen och om försäkringsersättningen är måttlig. Om dessa förutsättningar inte uppfylls, är försäkringspremien skattepliktig löneinkomst. Då arbetsgivaren betalar premier för försäkringar som arbetstagaren själv har tecknat betraktas de i sin helhet som skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren. 1.3 Riskförsäkring som ett bolag tecknar åt sin ägare Premierna för en riskförsäkring, där den försäkrade och förmånstagaren är företagets ägare eller en anhörig till ägaren, är i allmänhet avdragsgilla i beskattningen enligt de allmänna bestämmelser som beskrivs ovan. Ett grundläggande krav för att premierna för dessa försäkringar kan dras av i beskattningen är att den försäkrade verkligen arbetar i företaget och att försäkringsskyddet även har tecknats för andra arbetstagare i samma position. Avdraget förutsätter nödvändigtvis inte att lön betalas eller att andra arbetstagare arbetar i företaget. Om försäkringspremierna för ägaren eller hens anhöriga tillsammans med de övriga förmånerna från företaget överstiger det som kan anses vara skäligt, kan avdragsrätten vägras till exempel för den del som överstiger det skäliga beloppet. Om förmånen bara har beviljats på grund av delägarskapet, till exempel när en icke-delägare som utför motsvarande arbete inte får motsvarande förmån, kan bestämmelserna om förtäckt utdelning eller icke-avdragsgill vinstutdelning tillämpas. Eftersom rätten att dra av försäkringspremierna vid beskattningen bedöms som en del av ägarens sammanlagda förmåner från företaget, bör man redan innan försäkringen tecknas reda ut också de andra faktorer som är betydelsefulla när rätten att dra av försäkringspremien avgörs. Dessa är bland annat ägarens och hens närmaste krets bestämmanderätt i företaget, de sammanlagda förmåner som ägaren får från företaget och deras skälighet med beaktande av bland annat bolagets storlek och omsättning, de förmåner som betalas till andra eller på annat håll för motsvarande arbete, den försäkrades arbetsinsats och erfarenhet samt de förmåner som de övriga arbetstagarna får från bolaget. Notera ändå att de nämnda kriterierna bara är exempel på de kriterier som eventuellt kan användas vid beskattningen. Förteckningen är alltså inte uttömmande. 1.4 Affärsidkare eller yrkesutövare som försäkringstagare Om en privat näringsidkare tecknar en riskförsäkring där hen själv, hens make eller barn under 14 år är försäkrad, är försäkringspremien inte en avdragsgill utgift för näringsverksamheten. Frivilliga olycksfallsförsäkringar utgör ett undantag. Om den försäkrade däremot är en ArPL-försäkrad arbetstagare i näringsverksamheten, är försäkringspremien avdragsgill under samma förutsättningar som när ett företag i bolagsform är försäkringstagare.

6 Skatteguide 6(16) 1.5 Beskattning av livförsäkringsutbetalning Företag som förmånstagare Då dödsfallssumman betalas till företaget med stöd av en livförsäkring, räknas försäkringsutbetalningen, minskad med de försäkringspremier som företaget inte tidigare dragit av i sin beskattning, som företagets beskattningsbara näringsinkomst. De övriga försäkringsersättningar som betalas till företaget är i regel skattepliktig näringsinkomst i sin helhet. Den försäkringsutbetalning som betalas till företaget ska enligt principerna i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet betraktas som inkomst för den räkenskapsperiod då försäkringshändelsen, dvs. den försäkrades död, har inträffat. Om det handlar om en försäkring som en privat näringsidkare äger och där hen själv, hens make eller under 14-åriga barn är den försäkrade, betraktas försäkringen som försäkring som en privatperson äger. Då beskattas försäkringsutbetalningarna enligt bestämmelserna om livförsäkringar som privatpersoner äger. Bestämmelserna om dem beskrivs närmare i skatteguiden över försäkringar för privatpersoner som finns på Intra Arbetstagare som förmånstagare Dödsfallssumman är inkomstskattefri om den betalas som engångsersättning till dödsboet eller den försäkrades nära anhörig. Sådana nära anhöriga till den försäkrade som avses i 34 3 mom. 2 punkten i inkomstskattelagen är den försäkrades make, arvinge i rätt upp- eller nedstigande led eller adoptivbarn eller hens bröstarvinge, fosterbarn eller makens barn. Sambor betraktas inte som varandras nära anhöriga om de varken har eller har haft ett gemensamt barn eller varit gifta med varandra tidigare. Sambon kan dock alltid uttryckligen nämnas som förmånstagare. Om det bland förmånstagarna finns adoptivbarn, fosterbarn eller deras arvingar bör beskattningen av dödsfallssumman kontrolleras separat. Dödsfallssumman är förmögenhet som beskattas i arvsbeskattningen. För förmånstagare som är nära anhöriga till den försäkrade enligt inkomstskattelagen är ersättningen i sin helhet arvsskattepliktig inkomst från och med Om försäkringsfallet inträffar före 2018 är ersättningen dock fri från arvsskatt till den del som varje förmånstagares eller arvinges försäkringsersättning för samma dödsfall är högst euro. I det maximala skattefria beloppet ingår således alla försäkringsersättningar från olika försäkringar för samma dödsfall. Om förmånstagaren är änka/änkling anses hälften eller minst euro utgöra en skattefri andel av det sammanlagda ersättningsbelopp som änkan/änklingen får med stöd av förmånstagarförordnandet. Den del som överstiger den skattefria delen är beskattningsbar förmögenhet i arvsbeskattningen. Den nedre gränsen för en beskattningsbar arvslott är euro. Om dödsfallssumman enligt förmånstagarförordnandet betalas till någon annan än den försäkrades nära anhörig enligt inkomstskattelagen, är dödsfallssumman till sitt fulla belopp skattepliktig kapitalinkomst för mottagaren och därför fri från arvsskatt. En engångsersättning som betalas med stöd av skydd vid allvarlig sjukdom, skydd vid permanent arbetsoförmåga eller permanent skada till följd av olycksfall är skattefri för den försäkrade.

7 Skatteguide 7(16) 1.6 Skattepåföljder vid ändring av förmånstagarförordnandet Om dödsfallssummans förmånstagare har varit ett aktiebolag som är den försäkrades arbetsgivare, föranleder en ändring av förmånstagarförordnandet till förmån för den försäkrade arbetstagarens, som är en nyckelperson i företaget, nära anhöriga enligt inkomstskattelagen inga skattepåföljder. Om försäkringspremierna har varit avdragsgilla i beskattningen kan även de försäkringspremier som betalas i fortsättningen dras av i beskattningen. I regel räknas de inte heller som den försäkrade arbetstagarens skattepliktiga förvärvsinkomst.

8 Skatteguide 8(16) 2 PENSIONSFÖRSÄKRINGAR Arbetsgivaren kan komplettera pensionsskyddet för arbetstagarna med ett frivilligt pensionsskydd från ett livförsäkringsbolag. Ett sådant tilläggspensionsskydd, tecknat i ett försäkringsbolag, kan vara antingen en kollektiv eller en individuell pensionsförsäkring. Företag eller näringsidkare kan i regel teckna en frivillig pensionsförsäkring endast för personer som arbetar inom den egna näringsverksamheten och som är försäkrade enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL-försäkrad). Nordea Livförsäkring Finland Ab slutade sälja pensionsförsäkringar den 1 januari 2013 men försäkringsbeståndet omfattar ett betydande antal pensionsförsäkringar som tecknats före det. 2.1 Försäkringspremie i arbetsgivarens beskattning Individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat Nya regler om individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat trädde i kraft den 1 januari Individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat före den 1 januari 2013 Arbetsgivaren kan till den frivilliga individuella pensionsförsäkringen som tecknats till förmån för arbetstagaren betala sammanlagt euro per år utan att betalningarna anses vara arbetstagarens skattepliktiga förvärvsinkomster. Försäkringspremiens belopp ska dock sättas i proportion till värdet på arbetsinsatsen. Om arbetsgivarens pensionsförsäkringspremie överskrider euro per kalenderår ska företaget i samtliga fall behandla den del av försäkringspremierna för en frivillig pensionsförsäkring som tecknats för en arbetstagare och som överskrider euro som skattepliktig förvärvsinkomst. Om fler än en arbetsgivare undantagsvis har tecknat en personlig tilläggspension för den skattskyldige räknas den del av premierna som överstiger euro som den skattskyldiges inkomst. I en individuell tilläggspensionsförsäkring dit den första premien har betalats den 18 september 2009 eller senare ska pensionsåldern enligt försäkringsavtalet som minst motsvara ålderspensionsåldern enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL), som för tillfället är 63 år. Från och med den 1 januari 2017 fastställs ålderspensionsåldern utifrån arbetstagarens födelseår enligt följande: 1) 63 år för dem som är födda 1954 eller tidigare, 2) 63 år och 3 månader för dem som är födda 1955, 3) 63 år och 6 månader för dem som är födda 1956, 4) 63 år och 9 månader för dem som är födda 1957, 5) 64 år för dem som är födda 1958, 6) 64 år och 3 månader för dem som är födda 1959, 7) 64 år och 6 månader för dem som är födda 1960, 8) 64 år och 9 månader för dem som är födda 1961, 9) 65 år för dem som är födda Ålderspensionsåldern för arbetstagare som är födda 1965 eller senare anpassas till förändringen i den förväntade livslängden som fastställs genom social- och hälsovårdsministeriets förordning.

9 Skatteguide 9(16) Om den första premien för försäkringen har betalats den 6 maj 2004 eller senare, ska pensionsåldern enligt försäkringsavtalet vara minst 62 år. En arbetstagare som tecknat en frivillig pensionsförsäkring för sig själv kan dra av premier för maximalt euro per kalenderår om hens arbetsgivare under skatteåret har betalat premier på en individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat för arbetstagaren i fråga. Annars är det högsta avdragsgilla beloppet euro per år. Mer information om beskattning av försäkringar som arbetstagare tecknat finns i skatteguiden över försäkringar för privatpersoner. De försäkringspremier som betalats för personer som arbetar inom näringsverksamheten är i regel avdragsgilla utgifter för arbetsgivarföretagets näringsverksamhet utan övre gräns i euro på samma sätt som arbetstagarnas löner och försäkringspremier och övriga personalutgifter Livförsäkringspremier Premierna för livförsäkring, dvs. dödsfallsskydd i anknytning till arbetstagarens pensionsförsäkring, är i regel avdragsgilla utgifter för företagets näringsverksamhet under försäkringens spartid. Rätten att dra av premierna fastställs utifrån samma bestämmelser som rätten att dra av livförsäkringspremierna i övrigt Periodisering av pensionsförsäkringspremier På periodiseringen av pensionsförsäkringspremierna i arbetsgivarföretagets bokföring och beskattning tillämpas samma bestämmelser som på andra premier där storleken bestäms utifrån tiden. Det lönar sig att vid behov diskutera bokföring och periodisering av pensionsförsäkringspremierna med förkortad eller annars avvikande betalningstid, såsom engångsbetalning, med den expert på bokföring och beskattning som företaget brukar anlita. Till exempel premier som betalats med förkortad betalningstid måste vanligen periodiseras över sin verkliga verkningstid, dock högst över 10 år. Även premierna för en pensionsförsäkring som betalas med engångsbetalning är dock avdragsgilla enligt bestämmelserna ovan. Arbetsgivarföretaget och försäkringsbolaget kommer överens om en betalningsplan för försäkringen. Försäkringsbolaget fakturerar bolaget för premierna i enlighet med betalningsplanen. Det vanligaste betalningssättet är direktdebitering Anmälan om pensionsförsäkringar i bokslutet och arbetsgivarens årsanmälan En tilläggsförsäkring som arbetsgivarföretaget tecknat för sin arbetstagare i ett livförsäkringsbolag bokförs inte i företagets balansräkning och beaktas inte i näringsverksamhetens nettoförmögenhetskalkyl utom som en kostnadspost. Arbetsgivaren måste för skattemyndigheten uppge de skattskyldiga för vilka denne under skatteåret har betalat premier för en frivillig personlig tilläggspensionsförsäkring, samt uppgiften om den totala pensionsförsäkringspremien. Om premier till en individuell pensionsförsäkring har betalats mer än euro per kalenderår, måste arbetsgivaren behandla den överskridande delen som den skattskyldiga arbetstagarens lön och uppge den separat i årsanmälan. Premieandelen för dödsfallsförsäkring i anslutning

10 Skatteguide 10(16) till pensionsförsäkringen uppges inte i årsanmälan, såvida premierna inte betraktas som arbetstagarens skattepliktiga inkomst. Se punkt 2.2. Dessutom ska man iaktta övriga bestämmelser om anmälan till skattemyndigheterna. Till exempel aktiebolag ska bifoga sin skattedeklaration en utredning av försäkringspremier som betalats för aktieägare som äger över 10 % av bolagets aktiestock och för deras anhöriga samt andra betalningar som gjorts till dem. Om antalet aktieägare är 10 eller mindre är alla aktieägare utredningsskyldiga. 2.2 Pensionsförsäkringspremien som arbetstagarens förvärvsinkomst De premier för ett kollektivt tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren betalar betraktas i regel inte som arbetstagarens skattepliktiga förvärvsinkomster. Av de premier för en individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat betraktas i regel den del som överstiger euro per kalenderår som varje arbetstagares skattepliktiga förvärvsinkomst. Försäkringspremiens belopp ska dock alltid stå i proportion till värdet på arbetstagarens arbetsinsats. Om arbetsgivaren med försäkringspremien har ersatt lönebetalning eller om arbetstagaren har fått välja mellan lönen och försäkringspremien kan premien i sin helhet anses vara arbetstagarens förvärvsinkomst. På försäkringspremie som räknas som förvärvsinkomst ska arbetsgivaren betala arbetsgivarens socialskyddsavgifter och verkställa förskottsinnehållning. 2.3 Tilläggspensionsförsäkring som ett bolag tecknar för sin ägare Principerna om individuell pensionsförsäkring som en arbetsgivare tecknat för en arbetstagare tillämpas på motsvarande sätt på en försäkring som ett öppet bolag tecknat för en bolagsman, ett kommanditbolag för en ansvarig bolagsman och ett aktiebolag för en aktieägare som enligt 7 i lagen om pension för arbetstagare inte är anställd i bolaget (FöPL-försäkrad). När arbetsgivarföretaget är ett aktiebolag kan premierna i vissa fall även betraktas som förtäckt utdelning. Denna tolkning kan komma i fråga bland annat om de förmåner som en delägare eller en anhörig till honom får av företaget i sin helhet överstiger ett skäligt belopp och/eller förmånen fåtts på grund av ställningen som delägare. Då delägarens verkliga förvärvsnivå bestäms ska man beakta samtliga löne- och andra förmåner som delägaren tagit ut från företaget. Förmånen kan anses ha getts på grund av delägarställningen till exempel om det i företaget finns icke-delägare som har samma arbetsuppgifter, men som inte har motsvarande förmåner. Om det råder osäkerhet om huruvida bestämmelserna om förtäckt utdelning tillämpas är det alltid bäst att reda ut situationen med den skatteexpert som företaget anlitar. För bolagsmän i öppna bolag och kommanditbolag kan det bli tal om icke avdragsgill vinstutdelning. Vid bedömningen kan i huvudsak samma kriterier användas som när det gäller aktiebolag. 2.4 Affärsidkare eller yrkesutövare som försäkringstagare Nya regler om affärsidkares eller yrkesutövares frivilliga pensionsförsäkringar trädde i kraft den 1 januari Frivillig pensionsförsäkring som tecknats före den 1 januari 2013

11 Skatteguide 11(16) Affärsidkare och yrkesutövare (privat näringsidkare) som tecknat tilläggspensionsförsäkring för annan arbetstagare än sig själv, sin make/maka eller sitt barn som är yngre än 14 år kan dra av premierna för tilläggspensionsförsäkringen på samma sätt som en arbetsgivare i bolagsform. Arbetstagaren ska vara ArPLförsäkrad. En affärsidkare eller yrkesutövare får inte i beskattningen dra av försäkringspremierna för pensionsförsäkringar som hen tecknat för sig själv, sin maka/make eller sitt barn som är yngre än 14 år som utgift för näringsverksamhet eller jordbruk. Hen kan således teckna en frivillig pensionsförsäkring endast som privatperson. Då tillämpas samma skattebestämmelser om rätt till skatteavdrag som gäller för frivilliga pensionsförsäkringar som privatpersoner tecknat. Dessa bestämmelser förklaras närmare i skatteguiden om försäkringar för privatpersoner som Nordea tillhandahåller. 2.5 Beskattning av pensionen Pension som baserar sig på en tilläggspensionsförsäkring som ett företag tecknat för en arbetstagare är beskattningsbar förvärvsinkomst för mottagaren. Försäkringsbolaget verkställer förskottsinnehållning på samtliga pensioner som betalas om annat inte följer av skattemyndigheternas bestämmelser. Skattekortet ska ges in till försäkringsbolaget. 2.6 Beskattning av livförsäkringsbeloppet Med stöd av en livförsäkring som anslutits till pensionsförsäkringen betalas efter den försäkrades död ett livförsäkringsbelopp, dvs. en dödsfallsersättning, till förmånstagaren. Dödsfallsersättningen täcker det försäkringskapital som influtit till pensionsförsäkringen antingen helt eller delvis, i enlighet med vad som har avtalats. Om dödsfallsersättningen betalas till det företag som äger försäkringen, dvs. företaget är förmånstagaren, betraktas dödsfallsersättningen som skattepliktig inkomst till företaget. En dödsfallsersättning som betalas med stöd av en individuell pensionsförsäkring som tecknats den 18 september 2009 eller senare betraktas som skattepliktig kapitalinkomst för förmånstagarna eller dödsboet. Dödsfallsersättningen med avdrag för kapitalinkomstskatt är arvsskattepliktig inkomst för förmånstagaren. En dödsfallsersättning som med stöd av en individuell pensionsförsäkring som tecknats före den 18 september 2009 betalas till förmånstagare som enligt inkomstskattelagen är den försäkrades nära anhöriga är inte sådan förmögenhet som beskattas som inkomst men arvskatt ska betalas för hela beloppet. Om en dödsfallsersättning som betalas med stöd av dessa försäkringar betalas enligt förmånstagarförordnandet till andra än den försäkrades nära anhöriga enligt inkomstskattelagen är den till sitt fulla belopp skattepliktig kapitalinkomst och försäkringsersättningen med avdrag för kapitalinkomstskatt är arvskattepliktig till sitt fulla belopp. 2.7 Återköp av pensionsförsäkring Det företag som äger försäkringen kan under de i försäkringsvillkoren nämnda förutsättningarna ha rätt att utan den försäkrades eller förmånstagarens samtycke avsluta försäkringen eller lyfta försäkringens sparkapital helt eller delvis före den avtalade pensionsåldern om företaget inte har gett en separat förbindelse om förmånstagarförordnandets fortsatta giltighet (s.k. oåterkalleligt förmånstagarförordnande). Om företaget

12 Skatteguide 12(16) återköper försäkringen betalas återköpsvärdet till företaget. Återköpsvärdet är i sin helhet skattepliktig näringsinkomst för företaget. På en pensionsförsäkring som en näringsidkare eller en yrkesutövare tecknat tillämpas grunderna för återköp av en privatpersons pensionsförsäkring. Enligt lagen kan en pensionsförsäkring återköpas bara på grund av den försäkrades arbetslöshet som pågått i minst ett år, permanent eller partiell arbetsoförmåga, makans/makens död eller skilsmässa. Pensionsförsäkringens återköpsvärde är kapitalinkomst för den försäkrade i beskattningen. 2.8 Överföring av äganderätten till en tilläggspensionsförsäkring Överföring av pensionsförsäkring som ett arbetsgivarföretag tecknat till arbetstagaren Det är möjligt att överföra äganderätten till en individuell pensionsförsäkring som ett företag tecknat till den försäkrade själv. Den försäkrade kan själv fortsätta att betala försäkringspremierna men hen kan inte dra av försäkringspremierna i sin personliga beskattning. Den pension som i sinom tid betalas med stöd av pensionsförsäkringen är skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren. Detta beror på en skattereform som trädde i kraft i början av Enligt den omfattas tilläggspensionsförsäkringar som privatpersoner tecknat av kapitalbeskattningen och de som arbetsgivaren tecknat av förvärvsinkomstbeskattningen och överföringar mellan de två skattesystemen kan inte göras Överföring av pensionsförsäkring som en privatperson tecknat till arbetsgivarföretaget Äganderätten till en tilläggspensionsförsäkring som en privatperson tecknat kan överföras till arbetsgivarföretaget. Om arbetsgivaren fortsätter att betala försäkringspremierna betraktas premierna som förvärvsinkomst till sitt fulla belopp. Den pension som i sinom tid betalas med stöd av pensionsförsäkringen är kapitalinkomst för mottagaren. Bestämmelsen ovan om att de pensionsförsäkringspremier som arbetsgivaren betalar betraktas som arbetstagarens förvärvsinkomst endast för den del som överskrider euro gäller bara försäkringar som arbetsgivaren ursprungligen har tecknat Överföring av pensionsförsäkring från arbetsgivarföretaget till en ny arbetsgivare En tilläggspensionsförsäkring som arbetsgivarföretaget har tecknat till förmån för sin arbetstagare kan överföras till arbetstagarens nya arbetsgivare. En sådan överföring av äganderätten till försäkringen påverkar inte premiernas lönenatur eller beskattningen av den framtida pension som betalas med stöd av försäkringen. Den nya arbetsgivaren kan således fortsätta att betala premier enligt de bestämmelser som behandlas ovan i detta kapitel. För att avdragsgillheten ska fortsätta förutsätts att äganderätten överförs direkt från den gamla arbetsgivaren till den nya.

13 Skatteguide 13(16) 3 SPARLIVSFÖRSÄKRINGAR, DVS. PLACERINGSFÖRSÄKRINGAR En renodlad risklivförsäkring innehåller ett skydd vid den försäkrades dödsfall. En livförsäkring kan dock tecknas även som en sparlivförsäkring med ett sparbelopp (livsfallsförsäkring) och till vilken man kan ansluta ett dödsfallsskydd, som till avtalade delar täcker försäkringens sparkapital. Förmånstagaren till en sparlivförsäkring som arbetsgivaren tecknat och där arbetstagaren är försäkrad kan vara antingen arbetsgivarföretaget eller den försäkrade arbetstagaren. 3.1 Försäkringspremie i beskattningen Arbetsgivaren som förmånstagare En sparlivförsäkring, där företaget antecknas som förmånstagare, betraktas som en del av företagets placeringsverksamhet, vilket betyder att premierna för sparandelen inte är avdragsgilla för företaget. I ett aktiebolag bokförs en sparlivförsäkring, där förmånstagaren är det aktiebolag som är den försäkrade arbetstagarens arbetsgivare, i regel som förmögenhet i bolagets balansräkning och noteras som förmögenhet i aktiebolagets nettoförmögenhetskalkyl. När nettotillgångarna för ett öppet bolag eller ett kommanditbolag beräknas beaktas endast den förmögenhet som hör till näringsverksamheten. Huruvida de placeringar som ett personbolag gör hör till näringsverksamhetens inkomstkälla eller till den personliga inkomstkällan avgörs från fall till fall Arbetstagaren som förmånstagare Om arbetstagaren är förmånstagaren till en sparlivförsäkring som arbetsgivarföretaget tecknat, betraktas försäkringspremierna för spardelen som arbetstagarens skattepliktiga förvärvsinkomst. Tolkningen gäller oberoende av om arbetsgivaren har bundit sig vid att hålla försäkringens förmånsförordning i kraft. Arbetsgivarföretaget kan dra av dessa försäkringspremier i beskattningen på samma sätt som arbetstagarens lön men för den andel som räknas som lön ska företaget dessutom verkställa förskottsinnehållning och betala bikostnaderna för lönen. 3.2 Utbetalning av försäkringen och återköpsvärdet i beskattningen Enligt inkomstskattelagen är bara avkastningens andel av det sparbelopp som betalas till den försäkrade med stöd av en sparlivförsäkring som arbetsgivarföretaget har tecknat för en arbetstagare och där den försäkrade arbetstagaren är förmånstagare till den del som gäller sparbeloppet skattepliktig kapitalinkomst. När försäkringens avkastning beräknas, avdras de premier som betraktas som den försäkrades förvärvsinkomst från sparbeloppet, eftersom de premier som riktas till sparandelen har beskattats som arbetstagarens förvärvsinkomst. På avkastningen på sparkapitalet uppbärs kapitalinkomstskatt på 30 % (från 2016 är kapitalinkomstskatten 30 % och 34 % på kapitalinkomster som överstiger euro). Läs mer om beskattningen av dödfallsbelopp som betalas med stöd av dödsfallsskydd i anknytning till sparlivförsäkring i punkt En försäkringsersättning från en sparlivförsäkring där förmånstagaren är ett arbetsgivarföretag är skattepliktig inkomst för företaget. De försäkringspremier som företaget inte har fått dra av i sin beskattning

14 Skatteguide 14(16) kan dras av från det skattepliktiga sparbeloppet. Med andra ord är det avkastningen på försäkringen som beskattas. Om ett företag säger upp en livförsäkring som tecknats till förmån för en arbetstagare betalas återköpsvärdet alltid till det företag som är försäkringens ägare, inte till den arbetstagare som är försäkringens förmånstagare. Återköpsvärdet är beskattningsbar näringsinkomst för företaget minskat med försäkringspremier som inte tidigare dragits av i företagets beskattning, dvs. avkastningen på försäkringen beskattas. Om företaget vill överlåta återköpsvärdet till den arbetstagare som är förmånstagare betraktas betalningen som skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren. Arbetsgivaren ska därför verkställa förskottsinnehållning på denna inkomst och betala lönebikostnaderna. Betalning av återköpsvärdet till arbetstagaren jämställs inte med en förmån via försäkringen med stöd av förmånstagarförordnandet, utan skattemässigt handlar det om en löneinkomst som fåtts med stöd av anställningsförhållandet. Återköpsvärdet ska tas upp även i arbetsgivarföretagets beskattning. 3.3 Skatteeffekterna vid ändring av förmånstagarförordnandet och överföring av äganderätten Om förmånsförordnandet för ett gällande sparbelopp till godo för företaget ändras på så sätt att den försäkrade arbetstagaren blir förmånstagare eller om äganderätten till en sådan försäkring överförs till den försäkrade arbetstagaren, räknas återköpsvärdet vid ändringstidpunkten som skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren. Arbetsgivaren är skyldig att verkställa förskottsinnehållning och betala lånebikostnaderna för denna inkomst. När arbetstagaren i sinom tid får sparbeloppet som försäkringsbetalning, avdras de poster som räknas som lön då avkastningen räknas. Om det gäller att ändra ett förmånstagarförordnande till godo för företagets ägare eller anhörig till honom eller henne ska man dessutom alltid undersöka om ändringen kan anses vara förtäckt utdelning eller icke avdragsgill vinstutdelning. Arbetsgivarföretaget har från första början inte kunnat dra av premierna för sparlivförsäkringar till godo för företaget i sin beskattning. I samband med förändringen av förmånstagarförordnandet drar företaget av den summa som anses vara den försäkrade arbetstagarens lön och motsvarar återköpsvärdet i ändringsögonblicket, och intäktsför återköpsvärdet i ändringsögonblicket minskat med försäkringspremier som inte avdragits tidigare. Om arbetsgivaren överför äganderätten till en sparlivförsäkring, vars förmånstagare är den försäkrade arbetstagaren, till arbetstagaren orsakar överföringen inga skattepåföljder för den försäkrade. Försäkringspremierna har nämligen redan då de betalades beaktats som skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren. En sparlivförsäkring, där förmånstagaren är den försäkrade arbetstagaren, kan också överföras till en ny arbetsgivare. Överföringen kan ske utan vederlag eller mot vederlag. Det betalda vederlaget är skattepliktig inkomst för överföraren och en avdragsgill utgift för den som tar emot överföringen. Det betalda vederlaget anses vara utgift för den bokföringsperiod under vilken dess betalningsskyldighet har uppkommit. Då den nya arbetsgivaren fortsätter med premiebetalningarna är premierna avdragsgilla under samma förutsättningar som gällde för den förra.

15 Skatteguide 15(16) 4 KAPITALISERINGSAVTAL Med kapitaliseringsavtal avses ett spar- och placeringsavtal mellan kunden och försäkringsbolaget. Ett kapitaliseringsavtal skiljer sig från till exempel livförsäkringar i att avtalet inte har en försäkrad person eller risk som förknippas med den försäkrade i en livförsäkring. Kapitaliseringsavtalet som Nordea Livförsäkring erbjuder företag heter Nordea Capital Corporate. Inom ramen för placeringsavtalet Capital Corporate kan en företagskund kostnadseffektivt placera i diverse placeringsobjekt inom ett och samma avtal. Eventuell avkastning på avtalet läggs till på kapitalet och betalas till kunden i samband med återköpet av kapitaliseringsavtalet. 4.1 Kapitaliseringsavtalets förvärvskälla Ett kapitaliseringsavtal som ingåtts av ett aktiebolag eller något annat samfund hör till näringsverksamhetens förvärvskälla eller den personliga förvärvskällan. Kapitaliseringsavtalets förvärvskälla och egendomsslag avgörs enligt samma kriterier som i fråga om andra placeringsinstrument. Kapitaliseringsavtalets förvärvskälla påverkar bland annat periodiseringen av avkastningen på kapitaliseringsavtalet och avdraget av förlusten som uppstått av placeringen i kapitaliseringsavtalet. Enligt skatteförvaltningens anvisningar avgörs inkomstkällan för placeringsinstrument utifrån en helhetsbedömning då vissa kriterier uppfylls. Placeringsverksamhet som bedrivs av ett företag kan anses som näringsverksamhet om verksamheten är kontinuerlig, planenlig, aktiv, behäftad med ekonomisk risk och har vinst som syfte. Placeringsverksamhet kan också idkas vid sidan om annan näringsverksamhet då den i allmänhet är en del av verksamhet i anslutning till näringsverksamhetens förvärvskälla. I enskilda fall kan det hända att värdepappren tydligt har avsetts som bolagets passiva tillgångar. Om värdepappren har innehafts en lång tid och ingen handel idkas med dem kan värdepappren räknas till den personliga förvärvskällan. Ett kapitaliseringsavtal som anknyter till löne- och pensionsarrangemangen för en person i ett bolags tjänst kan vanligtvis anses höra till näringsverksamhetens förvärvskälla. Ett kapitaliseringsavtal som hör till näringsverksamhetens förvärvskälla anses i princip vara en finansiell tillgång som avses i 9 i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. 4.2 Premier som betalats in i kapitaliseringsavtalet Premier då kapitaliseringsavtalet är den personliga förvärvskällan Enligt 29 i inkomstskattelagen har den skattskyldige rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande. Med utgift avses här ett vederlag som betalats för en materiell eller immateriell nyttighet eller tjänst. Premierna för ett kapitaliseringsavtal är inte sådana här prestationer och är således inte sådana i beskattningen avdragsgilla utgifter som avses i de ovan nämnda bestämmelserna i inkomstskattelagen. Premierna för ett kapitaliseringsavtal har inte heller separat föreskrivits som avdragsgilla, och därför är premierna inte avdragsgilla i beskattningen.

16 Skatteguide 16(16) Premier då kapitaliseringsavtalet är näringsverksamhetens förvärvskälla Enligt 7 i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet kan utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande samt därav härrörande förluster dras av från näringsinkomsten inom näringsverksamheten. En premie i ett kapitaliseringsavtal är inte en utgift som avses i lagrummet. När premien betalas uppstår således inte någon avdragsgill utgift. 4.3 Byte av placeringsobjekt inom kapitaliseringsavtalet Byten av placeringsobjekt inom samma kapitaliseringsavtal ger inte upphov till skattepåföljder för placeraren. Tolkningen tillämpas på både den personliga förvärvskällan och näringsverksamhetens förvärvskälla. Ett byte av placeringsobjekt för tillgångar i ett kapitaliseringsavtal kan ge upphov till överlåtelseförluster och utgifter. Dessa överlåtelseförluster och utgifter dras av från kapitaliseringsavtalets tillgångar och minskar således värdet på placeringen i kapitaliseringsavtalet. Detta leder även till att beloppet av den skattepliktiga inkomsten av placerarens kapitaliseringsavtal minskar. De överlåtelseförluster och utgifter som beror på byte av placeringsobjekt kan inte dras av från den skattskyldiges övriga inkomster. 4.4 Avkastning på kapitaliseringsavtalet och periodisering av avkastningen Avkastning och periodisering av avkastning då kapitaliseringsavtalet är den personliga förvärvskällan Avkastningen på ett kapitaliseringsavtal som hör till den personliga förvärvskällan för ett aktiebolag och något annat samfund utgör enligt inkomstskattelagen inkomst som kumulerats av förmögenhet, och därför betraktas denna som kapitalinkomst i beskattningen. Ett kapitaliseringsavtal är inte ett värdepapper eller någon annan typ av egendom som genererar inkomst på vilken bestämmelserna om beskattning av överlåtelsevinst tillämpas vid fastställandet av denna. Vid fastställandet av inkomsten av ett kapitaliseringsavtal tillämpas således inte den presumtiva anskaffningsutgift som avses i 46 1 mom. i inkomstskattelagen. Avkastningen på ett kapitaliseringsavtal som ingåtts av en bokföringsskyldig person och som hör till den personliga förvärvskällan periodiseras på det sätt som föreskrivs i 116 i inkomstskattelagen. Enligt 1 mom. i det aktuella lagrummet ska inkomst av verksamhet för vilken den skattskyldige är bokföringsskyldig periodiseras enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Bestämmelsen kan tillämpas på ett kapitaliseringsavtal som ingåtts av aktiebolag eller andra samfund och som hör till samfundets personliga förvärvskälla. Periodisering i enlighet med lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet behandlas i följande punkt Avkastning och periodisering av avkastning då kapitaliseringsavtalet är näringsverksamhetens förvärvskälla Enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet omfattar de skattepliktiga inkomster utöver annat de räntor och övriga inkomster som genereras av egendom som hör till näringsgrenen samt vinster på

17 Skatteguide 17(16) finansiella tillgångar. Avkastningen på ett kapitaliseringsavtal som hör till näringsverksamhetens förvärvskälla är enligt de ovan nämnda grunderna skattepliktig näringsinkomst. Om ett kapitaliseringsavtal som ett personbolag äger ansågs höra till bolagets näringsverksamhet skulle avtalets avkastning beskattas på samma sätt som övrig inkomst av personbolagets näringsverksamhet. Allmännyttiga stiftelser och föreningar samt kommuner och församlingar är skattepliktiga endast för den näringsinkomst de fått och kapitaliseringsavtal hör vanligtvis inte till deras näringsverksamhet. Således är avkastningen på det skattefri i sin helhet. Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet innehåller inga specialbestämmelser om periodisering av inkomst som grundar sig på ett kapitaliseringsavtal. Inkomsten periodiseras således i enlighet med den allmänna bestämmelsen i 19 i lagen. Enligt 1 mom. i det aktuella lagrummet utgör inkomsten avkastning under det skatteår då denna har erhållits i pengar, som fordring eller någon annan penningmässig förmån. Enligt bokföringsnämndens utlåtande KILA 1754/2005 är rekommendationen att avkastningen på kapitaliseringsavtalets garanterade sparkapital intäktsförs under avtalsperioden utifrån vederlaget per räkenskapsperiod i den proportion som det riktar sig mot den. På grund av försiktighetsprincipen är det bäst att bokföra avkastningsandelen på fondanknutet sparkapital först när sparbeloppet betalas till avtalsägaren när avtalet går ut eller återköps före avtalstidens slut. I samma utlåtande har bokföringsnämnden ansett att avkastningen på ett placeringsbundet kapitaliseringsavtal ska inkomstföras som intäkter från placerings- och finansieringsverksamhet enligt hur försäkringsbolaget slutligen förbundit sig att betala dessa. Annan eventuell avkastning eller kostnad bokas när placeringen upphör. I sitt utlåtande KILA 1836/2009 har bokföringsnämnden ansett att avkastning som betalats på kapitaliseringsavtal där kapitalet inte har tryggats bokföringsmässigt kan behandlas som en avkastning även i det fall att den blir mindre än kapitalvärdeminskningen. Denna typ av avkastning ska bokföras prestationsbaserat för varje räkenskapsperiod i underposten Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva i resultaträkningens finansiella intäkter. 4.5 Återköp av kapitaliseringsavtal Partiellt återköp av kapitaliseringsavtal omfattar i första skedet kapital. Avkastning ingår i återköpet först till sist då hela kapitalet, dvs. beloppet av de betalda premierna, har återköpts. 4.6 Värdeminskning i kapitaliseringsavtalet Värdeminskning då kapitaliseringsavtalet är den personliga förvärvskällan I den personliga förvärvskällan är endast utgifterna avdragsgilla, inte förlusterna enligt 29 i inkomstskattelagen. En förlust som beror på ett kapitaliseringsavtal är till sin karaktär en fordringsförlust, och det finns inga separata föreskrifter om att dessa skulle vara avdragsgilla i beskattningen. En förlust kan således inte dras av i beskattningen av löpande inkomst. En förlust som beror på ett kapitaliseringsavtal är således inte heller avdragsgill i enlighet med bestämmelserna om överlåtelseförlust.

18 Skatteguide 18(16) Det ovan nämnda gäller även ett kapitaliseringsavtal som hör till förvärvskällan för ett aktiebolag eller någon annan bokföringsskyldig persons personliga förvärvskälla. En förlust som ett kapitaliseringsavtal av denna typ gett upphov till är således inte avdragsgill i beskattningen Värdeminskning då kapitaliseringsavtalet är näringsverksamhetens förvärvskälla Den slutliga minskningen på värdet av finansieringstillgångarna är enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet en avdragsgill förlust i näringsverksamheten. Ifall avkastningen på kapitaliseringsavtalet är på minus då avtalet löper ut eller återköps i sin helhet är denna minskning på värdet en avdragsgill förlust i näringsverksamheten. Värdeminskningen som uppstått i samband med partiellt återköp betraktas inte som en slutlig förlust med stöd av vilken företaget skulle ha rätt att dra av förlusten i beskattningen av sin näringsinkomst. 4.7 Hantering av kapitaliseringsavtalet i balansräkningen I aktiebolag och andelsslag ingår kapitaliseringsavtalen i företagets nettoförmögenhet enligt samma regler som företagets övriga placeringar. En rättighet enligt ett kapitaliseringsavtal kan bokföras som tillgång i balansräkningen. I personbolag avgörs om placeringar, såsom kapitaliseringsavtal, hör till näringsverksamheten från fall till fall. Bara de medel som tillhör näringsverksamheten beaktas i ett personbolags nettoförmögenhetskalkyl.