Karlstad universitet

Transkript

1 Karlstad universitet Avdelningen för nationalekonomi Malin Johansson Julia Ögren Maja Negovanovic

2 1. Inledning Laos - ett litet land mitt i sydöstra Asien, fyllt av naturens rikedomar dit turister ständigt strömmar för att njuta av grönskan och värmen. Med välkända grannar som Kina och Thailand tycks möjligheterna vara oändliga för utveckling och utbyte. Turister ser ett vackert och av naturen rikt land - i detta arbete ställer vi oss frågan varför landet egenligen är ett av asiens fattigaste? Kan det verkligen räknas som ett av Asiens fattigaste land? Vi har valt att från ett makroekonomiskt perspektiv se på landet, dess tillgångar och tillstånd för att kunna se vilka indikatorer som påverkar den ekonomiska tillväxten. 2. Syfte Syftet med denna undersökning är att belysa och undersöka orsakerna som har lett till att situationen i Laos är som den är. Vi kommer att undersöka vilka faktorer som bidrar till att en ekonomisk tillväxt är möjlig och vilka som försvårar den. En ytterligare viktig del i vårt arbete blir att söka efter och se på orsakerna som lett till att sitationen är som den är i landet. När man ska studera ett land från en makroekonomisk synvinkel kan det även vara lämpligt att ta hänsyn till solowmodellen och vi ska därför utgå ifrån denna när vi överblickar landet. 3. Metod och Material Vi ska främst använda oss utav elektroniska källor där man har tillgång stora mängder relativt korrekta och uppdaterade fakta. Även boken Global ekonomi skriven av Berg kommer användas kanske främst under tillämpadet och förklaring av Solow-modellen. För att få en större förståelse av vad dessa siffror på Laos gäller kommer vi i viss mängd även att göra jämförelser med Sverige. Tabeller och olika statisktiska kurvor kommer att användas vid behov av tydligare påvisande av faktan.

3 4. Resultat 4.1 Laos bakgrund Laos är en republik som ligger i sydöstra Asien och har en yta som är ungefär hälften av Sveriges. Huvudstaden heter Vientiane och presidenten heter Choummaly Sayasone. Landet saknar kust och är omringat av grannländerna Thailand, Vietnam, Kambodja, Burma och Kina. Topografiskt är Laos täckt av högland med bergskedjor i norr, uppskattningsvis halva landet är täckt av skog och i söder finns bördiga slätter. Mekong heter den stora floden som rinner genom landet. Den utgör en mycket viktig del i transporter och fiske och inte minst i energiutvinnandet med vattenkraft vid bifloderna. Klimatet som råder i Laos är ett tropiskt monsunklimat. Naturtillgångarna som Laos har att förfoga över är vattenkraft, timmer och mineraler som guld, koppar, zink, bly, tenn och gips. Vattenkraften tillsammans med timmer är två av Laos viktigaste exportvaror (Landguiden, 2010). Landet har 6,3 miljoner invånare som enklast delas upp i tre grupper; den största av dem är låglandslaotierna (lao lum), inlandslaotierna (lao theung) och höglandslaotierna (hmong). Egentligen finns fler, ca 65 olika folkgrupper som var för sig representerar en mycket liten del av befolkningen, ibland färre än tusen per grupp (Landguiden, 2010). Låglandslaotierna är den största av dessa grupper. Relationerna mellan dessa grupper är ofta ansträngda, speciellt mellan låglandslaotierna och de minoritetsgrupperna. Under kommunisttiden favoriserades låglandslaotierna under de ekonomiska reformerna vilket skapade stort missnöje bland de andra. Gerillakrig från hmongsidan och svar med bombräder från regimens sida ledde tillslut till att en tredjedel av hmongbefolkningen flydde ifrån landet (Landguiden, 2010). Kvinnornas situation skiljer sig i de olika etniska grupperna men överlag är deras ställning jämförelsevis god, i synnerhet gällande ekonomi. Som i hela världen betyder dock fattigdom låg utbildning, såväl för män som för kvinnor, speciellt ute på landsbygden. I högre säten är kvinnor starkt underrepresenterade. Vad gällande religion är ingen uppfattning dominant. Buddhism, theravadabuddhism, andetro och förfädersdyrkan är de vanligaste åskådningarna. Religionsfrihet står skrivet i lagen, samtidigt som alla åskådningar måste godkännas av staten. Buddhister och kristna är de två grupper som utsatts för förföljelse och trakasserier i Laos under kommunistregimen (Landguiden, 2010).

4 4.2 Politisk och makroekonomisk historia December 1975 avskaffades monarkin och den demokratiska folkrepubliken Laos förkunnades. Den nya regimen förde till en början en väldigt strikt socialistisk ekonomisk politik där man kollektiviserade jordbruket samt förstatligande näringslivet. Denna socialistiska politik som fördes bidrog starkt till att Laos gick tillbaka ekonomiskt. Andra faktorer som spelade in var avsaknaden av bra infrastrukturer, bristen på kapital och kvalificerad arbetskraft. Inbördeskriget fram till 1953 hade även gjort så att många industrier förstördes (Landguiden, 2010). Laos goda relationer till både Vietnam och dåvarande Sovjetunionen gjorde att man under den tiden fick väldigt mycket bistånd för att klara sig. Efter år av nedåtgående produktion och levnadsstandard valde Laos att 1979 att göra ekonomiska och politiska förändringar för att kunna uppnå en större ekonomisk tillväxt. Man öppnande ekonomin för privat ägande och företagande. För att effektivisera systemet satte manin ickepartipolitiska experter inom förvaltningen. Både Sovjetunionen och Vietnam införde ekonomiska reformer i mitten av 1980-talet och likaså gjorde Laos. Innan hade man vissa restriktioner mot privat ägande som avskaffades och man började även en viss privatisering av statsägda företag. Priskontrollen av jordbruk och industri lättade och man minskade även på statlig subventionering så öppnade man även landet för utländska investerare. Dessa ekonomiska reformer som syftade till att öka den ekonomiska tillväxten fick inte direkt de genomslag man hoppades på utan ledde till vissa nya svårigheter. Livsmedelsproduktionen som sjönk kunde inte genast vändas uppåt och det minskade statliga engagemanget i företag ledde till en början till minskade inkomster till statskassan. När kommunismen föll i slutet av 1980-talet förvärrades problemen eftersom man var beroende av både bistånd och handel från Sovjetunionen och Vietnam. Från 1989 så fick man hjälp av Internationella Valutafonden samt Världsbanken att genomföra ett ekonomiskt program. Programmet innefattade nya skatter och en effektivare skatteindrivning. Därmed fick man bot på stora ekonomiska problem såsom inflation, budgetunderskott och den ekonomiska tillväxten ökade (Landguiden, 2010). År 1991 fick man äntligen till en ny författning för landet som slog fast att Laos skulle vara en marknadsekonomi. De ekonomiska förändringarna som skedde under 1990-talet ifrågasattes av många, inte minst delar av befolkningen. Trots det ökade faktiskt BNP mellan med 6-8% om året. Kritiken mot de ekonomiska reformerna fortsatte att växa efter den så kallade Asienkrisen Thailand drabbades väldigt hårt som i sin tur då drabbade

5 Laos eftersom exporten till Thailand krympte. Thailändska investerare minskade också kraftigt samtidigt som BNP tillväxten blev negativ och inflationen sköt i höjden (Landguiden, 2010). Efter år 2000 har den ekonomiska tillväxten återigen ökat och inflationen i landet minskat. Sedan 2000 och fram till 2008 har den genomsnittliga BNP ökat med 6-7 %. Den globala finanskrisen 2008 ledde dock till att tillväxten 2009 hade halverats var inflationen cirka 140 % och 2008 var den ca 7 %. Uppskattningsvis har ungefär 10 % -15 % av arbetskraften i Laos en formell anställning och resten livnär sig på jordbruk. Dock finns inga exakta uppgifter på hur sysselsättningen ser ut i Laos eftersom bönder inte finns med i den officiella statistiken. De senaste 20 åren har allt fler laotier fått anställning vid industrierna i städerna (Landguiden, 2010). Senaste regeringsvalet i Laos hölls 30 april Det resuterade i ett regeringsbyte (Landguiden, 2010). 4.3 Makroekonomisk data År 2008 såg siffrorna för Laos ekonomiska situation ut så här: BNP 5,54 miljarder USD BNI 4,71 miljarder USD Tillväxttakt 7,5 Inflation 8,3 % Export 33 % av BNP Import 44 % av BNP (The World Bank, 2008) För att kunna få en självbärande ekonomisk utveckling finns det enligt Arne bigsten tretton förutsättningar ett land bör uppfylla för en god ekonomisk utveckling. Den första förutsättningen är makroekonomisk stabilitet som innebär att det finns en stabil finans och penningpolitik (Bigsten 2003). Laos finans och penningpolitik har fortfarande en lång väg att gå men närmare sig sakta men säkert målet. Laos budgetunderskott har sedan 1995 legat väldigt stadigt på minus 3,3 % av BNP ändå fram till 2005 och därefter finns ingen tillgänglig data över deras budgetunderskott. Inflationen i Laos har från 1999 minskat från 140 % till dryga 7 % och under senare halvan av 2000-talet hållit sig där. Trots en relativt hög inflation och ett budgetunderskott så fortsätter

6 Laos ekonomi att växa och den ekonomiska politik som förs i landet är en av orsakerna (Bigsten 2003). 4.3 Styrelsesätt För att kunna tjäna arbetets syfte är det relevant att undersöka diverse faktorer som påverkar den ekonomiska tillväxten och som lägger grunden för landets sociala tillstånd. Styrelsesättet i landet är väldigt avgörande för landets utveckling (The World Bank Group, 2009). Nedan är en tabell med uppgifter från Världsbanken om Laos styrelsesätt. Fem indikatorer har valts ut som några av de mest adekvata när man ser på styrelsesätt. Röst- och ansvarsskyldighet är ett mått på hur stor chans en medborgare har att påverka samhället, välja och yttra sina åsikter. Politisk stabilitet avser vara en siffra på sannolikheten att landet destabiliseras av till exampel okonstitutionella eller våldsamma scenarion. Med regeringseffektivitet och reglerad kvalitet menas utvecklingen av och kvaliteten på offentliga tjänster, civil service och frånvaro av politiska påtryckningar. Rättssäkerhetsindikatorn innebär bredden av hur mycket de agerande i samhället har förtroende i och lyder lagen. Med kontroll av korrumption mäter man hur mycket av den offentliga makten som används i egensyfte för en person eller grupp (The World Bank Group, 2009). Som tabellen visar ser man att styrelsesättet i landet sedan år 2003 i regel har gått mot en positiv riktning. En brytning och förändringen av riktning finns dock att märka mellan åren 2006, 2007 och 2008 då avsevärda försämringar utav den politiska stabiliteten, regerings effektiviteten, reglerade kvaliteten och kontrollen av korrumption ägt rum (The World Bank Group, 2009). Indikator på styrelsesätt Källor År Procentuell Styrelsesättspoäng Standard rankning fel (0-100) (-2.5 to +2.5) Röst- och ansvarsskyldighet Politiskstabilitet Regeringseffektivitet

7 Reglerad kvalitet Rättssäkerhet Kontrol över korrumption Figur 1 Olika indikatorer på styrelsesätt i Laos, under åren 2003 och Källa: The World Bank Group Governance Matters 2009 (2009). 4.4 Ekonomisk frihet För att mäta den ekonomiska friheten i Laos ska vi använda oss av ytterligare indikatorer som spelar in i denna. Nedanför följer en tabell med tio indikatorer som enligt The heritage foundation är adekvata inom detta område. De fetade siffrorna visar andelen poäng utav 100 för Laos medan siffrorna till höger om indikatorerna visar den genomsnittliga poängandelen i världen, totalt (The heritage foundation, 2010). Tio indikatorer på ekonomisk frihet: 59.4 Affärsfrihet AVG Investeringsfrihet AVG Handelsfrihet AVG Finansiell frihet AVG Fiskal frihet AVG Äganderättigheter AVG Regeringsutgifter AVG Frihet från korrumption AVG Valutafrihet AVG Arbetsfrihet AVG 62.1 Figur 2 Olika indikatorer på den ekonomiska friheten i Laos, år

8 Källa: The heritage foundation 2010 index of economic freedom (2010) I Laos tycks problemen, enligt tabellen, främst ligga hos äganderätten, finansiell frihet, frihet från korrumption och investeringsfrihet. Det ser dock bra ut inom sektorer som regeringsutgifterna, de fiskala friheterna och valutafriheten i relation till den genomsnittliga siffran i världen (The heritage foundation, 2010). Totalt får Laos 51,1 poäng för ekonomisk frihet enligt The heritage foundation. Detta kan jämföras med genomsnittspoängen i världen som är ca 56 eller poängen i Sverige som är 72,4 (The heritage foundation, 2010). 4.5 Bistånd och allokering Laos är ett av de länder i världen som får bistånd från OECD-länderna (Organisation of Economic Co-operation and Development, 2008). Nedan syns tabeller och siffror på mängden bistånd som landet har tagit, vilka som är deras tio största donatorer och allokeringen av dessa bistånd (OECD, 2008). De största biståndsgivarna är i regel Japan och anda asitiska länder och organisationer. Strax därefter kommer Europa och Australien med Sverige på åttonde plats (OECD, 2008). Allokeringen av biståndet ser främst ut så att den största delen går till produktion, andra sociala sektorer och ekonomisk infrastruktur och tjänster. Approximativt 12% av biståndet går till utbildningsändamål och sjukvården. Minst andel går till programassistans och handlingar relaterade till skulden (OECD, 2008). Laos totala utlandsskuld har mellan åren 2006, 2007 och 2008 minskat från 63,1 % och 59,1% till 53,1%. Utländska direktinvesteringar uppmuntras och har från år 2006 till 2008 ökat avsevärt från 625 miljoner US$ till 771 miljoner US$ med ett undantag för år 2007 då investeringarna endast mätte upp till 617 miljoner US$ (World Bank Office, 2009).

9 ODA (Official Development Assistance) och GNI (Gross National Income) står för den officiella utvecklingshjälpen respektive bruttonational inkomsten (World Bank Office, 2009). Från år 2006 har bilateralt bidrag från omvärlden ökat till Laos men man ser även en tydlig minskning av privata bistånd inom landet (World Bank Office, 2009). 4.6 Solow-modellen Nationalekonomer har identifierat två viktiga faktorer till att det sker en ekonomisk tillväxt, dvs. att BNP per capita ökar. Den första är kapitalfördjupning som innebär att kapital per arbetare ökar. När kapitalet per arbetare ökar kommer produktionsfunktionen att skifta uppåt. Mera kan produceras men med samma arbetskraft. Kapitalstocken fördjupas genom att man sparar mer vilket leder till högre investeringar och därmed ett högre realkapital tillgängligt för produktion. Den andra faktorn är teknologisk utveckling som innebär att en ekonomi kan effektivare producera mer output utan att använda mer av kapital eller arbetskraft. På senare

10 tid har även nationalekonomer tillskrivit humankapitalet en viktig roll för ekonomisk tillväxt (Berg 2008, s. 427ff) Realkapital Realkapital kommer som tidigare nämnt av att sparandet ökar vilket leder till högre investeringar. Detta leder till att kapitalstocken per arbetare ökar. På så sätt kan man köpa in till exempel fler maskiner, förbättra infrastrukturen och helt enkelt förbättra sina produktionsresurser. När detta sker kommer arbetskraften kunna producera mer men med lika mycket arbetskraft (Berg 2008, s. 427f). Laos realkapital har ökat kraftigt de senaste 30 åren men det är först från år 1984 som det finns uppgifter på hur stora investeringarna var av BNP uppgick investeringarna till 6 % av BNP och fram till 1988 ökade det till 14 % av BNP. Mellan åren 1989 och 1999 finns det ingen tillgänglig data över Laos investeringar men år 2000 uppgick dessa till hela 28 % av BNP. Dessa fortsätter att öka fram till 2007 till 38 % men 2008 går dem ner till 37 %. Denna nedgång beror troligtvis på finanskrisen (Landguiden, 2010) Teknologi Enligt Solow-modellen är den teknologiska utvecklingen i ett land en av tre avgörande faktorer för en ekonomisk tillväxt. Den teknologiska utvecklingen betecknas i modellen som A. Antag att ett land har en stor arbetskraft och ett stort kapital men en låg nivå på teknologi, produktionen skulle bli ineffektiv och inte ge samma avkastning som den skulle ha gjort vid en högre nivå. Det kan till exempel handla om bättre maskiner, telekommunikation eller andra faktorer som kan göra produktionen mer effektiv. Det är just effektiviteten som blir skillnaden vid en högre teknologisk standard, också att ett land kan producera mer avancerade varor då man från början kanske lever på jord- och skogsbruk. I Sverige har vi en hög teknologisk standard och kan därför producera till exempel bilar. Enligt Solow är teknologifaktorn den beståndsdel som förklarar den rest av den ekonomiska tillväxten som inte kan förklaras med varken K (kapital) eller L (arbetskraft) (Berg 2008, s. 427ff). Laos livnär sig huvudsakligen på jordbruk, en del industri och en växande tjänstesektor. Jordbruket står för 52 % av landets BNP (IMF). Den teknologiska nivån på jordbruket skiljer sig lite mellan de olika områdena. I lågländerna är produktiviteten som högst och där investerar man till stor del pengarna i ny teknik vilket leder till en fortsatt högre produktivitet och ett större bidrag till landets BNP (Landguiden). För vanliga människor ute på

11 landsbygden är det stora problemet bristen på elektricitet. Detta har man satt upp delmål för att försöka råda bot på. Till i år, 2010, ska 70 % av hushållen vara försedda med elektricitet och 90 % till 2020 (World Bank). En annan faktor som man kan se som en del av teknisk nivå är andelen Internetanvändare i landet. Av Laos 6,3 miljoner invånare är endast av dessa Internetanvändare, i Sverige är siffran 8,1 av 9,2 (CIA, 2010). Världsbanken stödjer Laos i sin teknologiska utveckling av vattenkraft. Vattenkraften är landets viktigaste energiförsörjare, man exporterar också en stor andel till grannländerna. Målet som Världsbanken och Laos satt upp är att utvecklingen ska gå i den riktningen att man istället för att sälja ut det man kan producera för att gå runt, förse hela landet med energi. (The World Bank, 2010) Humankapital För att få en djupare, makroekonomisk inblick i uppgiften ska Solow-modellen tillämpas i undersökningen. Solowmodellen består av tre faktorer vilka alla påverkar ekonomisk tillväxt. En av dessa faktorer är humankapitalet. Med denna faktor avser man den arbetsföra befolkningens hälsa och utbildning. Detta är en faktor som bidrar till ekonomisk tillväxt och man utgår ifrån att om hälsan och utbildningen hos folket ökar kommer det även leda till en ökning av produktionen (Berg 2009, s.430f ). Man kan börja med att dela upp området humankapital i två delar, hälsa och sjukvård och utbildning, för att sedan studera dessa en i sänder. Vi kan börja med den förstnämnda delen. Enligt Världsbanken var andelen sjukvårdskostnader per capita åren 2005, 2006 och US$, 23 US$och 27 US$. Samma år löd siffrorna i Sverige 3713 US$, 3924 US$ och 4495 US$. I andelen sjukvårdskostnader per capita är både privata och offentliga sjukvårdskostnader inräknade som en siffra på den totala befolkningen. Vidare beräknas, av samma källa, att den procentuella andelen födslar som utförts med skicklig sjukvårdspersonal 20,3 % år 2006 (The World Bank Group, 2010). Åren 2006, 2007 och 2008 mättes den procentuella andelen offentliga utbildningskostnader av totala BNP i landet vara 2,9%, 3,0% och 2,3%. I Sverige beräknades siffrorna för samma område år 2006 vara 6,9% (The World Bank Group, 2010). Läs- och skrivkunnigheten är en ytterligare, användbar indikator när man bedömer total utbildningsnivå i landet. År 2005 var andelen läs- och skrivkunniga i Laos 72,7%. I denna

12 siffra är befolkningen 15 år och uppåt inkluderade. Andelen flickor respektive pojkar som avslutade sin grundskoleutbildning år 2007 var 67,7% och 66,0 % (The World Bank Group, 2010). 4.7 Terms of trade Ett lands terms of trade visar hur exportpriserna förändras i jämförelse med importpriserna. Stiger importpriserna försämras bytesbalansen och tvärtom. Laos export har ökat drastiskt de senaste åren pågrund av ökad utvinning av deras naturtillgångar samt att landet har öppnat sina gränser för utländska investerare. Laos terms of trade har sedan 1995 ökat (The World Bank, 2008). Exporten 2003 hade ökat med 11,6 % och 2005 hade den ökat med hela 52 %. År 2006 ökade exporten med 20,3 % och 2007 hade den än en gång ökat med över 50 %. Importen i Laos var till en början väldigt hög men fram till 2007 så minskade importen drastiskt till 1,7 %. Anledningen till att importen har minskat så drastiskt är kan bero på handelshinder såsom importkvoter, förebyggande tullar och restriktioner. Trots en viss liberalisering har importen fortsatt att minska (The World Bank, 2008). 4.8 Den finansiella krisen I Världsbankens senaste rapport för Laos ekonomiska utveckling kan man sammafatta att landet har presterat relativt bra under den finansiella krisen. Åren under krisen, 2006 till 2008, var BNP tillväxten 7,3 % och BNP per capita var 4,7%. Detta kan jämföras med andra östasiatiska länder totalt som hade siffrorna 11,4 % och 10, 5%. Mäter man låginkomstländerna får man de generella värdena 6,4% och 4,2% (The World Bank Office, 2009). Den procentuella ökningen av de lokala priserna var i landet åren 2006 till ,8%, 4,5% och 7,4%. Handelsbalansen var under samma år -9,9%, -12,4% och -12,4% av BNP. Det innebär att handelsbalansen var negativ och en god vändning är att man mellan år 2007 och 2008 lyckas avstanna minskningen av handelsbalansen (The World Bank Office, 2009). De totala intäckterna under dessa år utgjorde 14,6%, 15,1% och 15,2% av BNP. Skulderna var utgjorde samtidigt 63,1%, 59,1% och 53,1% av BNP, en positiv riktining för landet (The World Bank Office, 2009).

13 5. Analys Laos gick som vi vet under 1980-talet över från planekonomi till marknadsekonomi. Marknadsekonomi är en klar förutsättning för att ett lands ekonomi ska kunna växa. I Laos fall har denna övergång tagit tid, även om marknadskrafterna mer och mer får styra sig själva. Idag är situationen hämmande. Den ekonomiska friheten spelar också en tydlig rol roll för den inhemska marknaden, the Heritage Foundation gav Laos låga poäng i exempelvis investeringsfrihet, finansiell frihet och frihet från korruption (se punkt 4.4) vilket är mycket dåliga indikatorer. Den inhemska marknaden är alltså icke-fungerande på så sätt att den ej är mottaglig för investeringar eller är motståndskraftig mot korruption, allt pekar dock på att utvecklingen går i rätt riktining och siffrorna blir bättre över de senare åren. I ett land är det ytterst viktigt med ett väl utbyggt och fungerande infrastruktur. Laos transportleder är väldigt dåligt utbyggda. Väldigt många byar kan inte nås med fordon under hela året. Vid städerna går vägarna oftast bara att använda under torrperioderna. Bara hälften av vägarna är dessutom asfalterade. Den mesta gods och passagerartrafiken går via landsväg och resten går via floden Mekong. Den mesta gods och passagerartrafiken går via landsväg och resten går via floden Mekong. Mekong som transportled har fått ökad betydelse under 2000-talet då flera hamnar kring vattenvägarna har rustats upp. Allt är en del i den laotiska regeringens satsning på ett förbättrat transportsystem. Det finns även planer på att i framtiden bygga ut järnvägssnätet för att kunna förenkla transporterna i landet Även om landet har en väldigt bristfällig infrastruktur så tyder vissa satsningar på att man håller på att utveckla den, vilket är en förutsättning dels för att exporten ska kunna öka samt att transportkostnaderna skall minska. Detta behövs om landet ska kunna utveckla sin ekonomi. Ett intressant faktum är, om man studerar figur nummer ett, är att siffrorna förljer ett slags mönster. Man kan i regel se att det från 2003 och åren fram till 2006 har blivit avsevärda försämringar in de flesta av indikatorerna. Indikatorer som regeringens effektivitet, reglerad kvalitet, politisk stabilitet och kontroll av korrumptionen har betydliga minskningar i

14 siffrorna. Andra faktorer som rösträtt och ansvarighet har helt enkelt avstannat i utvecklingen. Den enda faktorern som tycks ha förbättrats är rättsäkerheten. Vad kan då detta bero på? Ser man tillbaka ytterligare i arbete kan man finna uppgifter om att det år 2006 var regeringsbyte i Laos och detta anser vi kan vara en stor anledning till förändrade förhållanden i landet. Senare kom även det globala finanskrisen och vi menar att även den, trots att Laos klarade sig relativt bra under den perioden, kan ha påverkat det politiska, sociala och ekonomiska tillståndet i landet. Att tyda av sifforna är hälso- och sjukvårdssituationen väldigt undermålig. Brist på sjukvård betyder ett tufft liv för människorna i ett land, att inte vara frisk betyder att man varken kan utbilda sig eller arbeta. Detta ger naturligtvis negativa utslag på den ekonomiska tillväxten. Vad gällande utbildningen indikerar siffrorna dessvärre samma sak, en låg procentuell andel av BNP satsas på utbildning och därmed finns inte tillräckliga resurser för att nå ut till alla barn och vuxna. Laos är idag mycket beroende av bistånd. Eftersom allokeringen ser ut på så vis att en stor andel av pengarna går in i produktionen på marknaden skulle en nedskärning eller ett plötsligt stopp av inflöde vara förödande. Idag går siffrorna på det privata givandet nedåt, kanske ett resultat av korruptionen och de icke-investeringsvänliga förhållanden som råder? Det bilaterala biståndet ökar däremot, antagligen för att man betvivlar de stora organisationerna eller effektiviteten av att ge pengar rakt in i statsbudgeten. Att Laos tar emot ett så stort bistånd är ingen indikator på att landet är på väg ut ur sin fattigdom. Snarare en risk att fastna i en beroendesituation som är svår att ta sig ur. Önskvärt vore om man istället för att ta emot bistånd i sådana mängder skulle försöka göra landet investeringsvänligt för att få pengar på marknaden. Under tillämpandet av Solow-modellen fann vi att Laos hade brist på eller lågt utvecklade faktorer som skille bidra till ekonomisk tillväxt. Framförallt var det brist på säkra institutioner som man kunde förlita sig på. Sedan tillkom bristen på reljält humankapital så som sjukvård och utbildning. Utan dessa beståndsdelar kan man inte effektivisera produktionen efter som att personalen är lågutbildad och mer eller mindre utan tillgång till adekvat sjukvård. Trots att Laos fortfarande ligger efter gällande humankapital så bör man inte förbise att faktorn har under de senaste åren vuxit avsevärt. Detsamma gäller teknologin, landet ligger

15 fortfarande efter och det räcker inte till för att lyfta sig ur fattigdomen men faktorn växer ständigt med en relativt hög fart. Kapitalstocken, som också är en del utav Solow-modellen, har de senaste 30 åren ökat markant och fortsätter så men utan teknologi och humankapitalet kan man tyvärr inte nå en hållbar ekonomisk tillväxttakt. En positiv slutsats är att Laos klarade sig förhålladesvis bra unde rdet globala finanskrisen. I punkt 4.8 ser man att siffrorna inte har fallit allför djupt och att de trots allt lyckats hålla produktionen uppe, BNP växande (om än i mindre takt) och biståndsandelen nere.

16 6. Referenser 6.1 Tryckta källor Berg, C. (2008). Global ekonomi- en introduktion till samhällsekonomin. Vällingby: Elanders. Bigsten, Arne (2003). Utvecklingens ekonomi och politik. Stockholm: Studentlitteratur AB 6.2 Elektroniska källor Central Intelligence Agency (2010). Laos. [Elektronisk]. Tillgänglig: International Monetary Fund (1999). Impact of Asia's Financial Crisis on Cambodia and the Lao PDR. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Landguiden (2010). Laos- modern historia. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Landguiden (2010). Sociala förhållanden. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Landguiden (2010). Geografi. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Landguiden (2010). Topografi. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Landguiden (2010). Demografi. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Landguiden (2010). Industri. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Landguiden (2010). Arbetsmarknad. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Organisation of economic co-operation and development (2008). Bilateral ODA by sector. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] The Heritage foundation (2010) index of economic freedom-laos. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]

17 The World Bank Group (2010). World development indicators. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] The World Bank Group (2009). Governance matters [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] The World Bank (2010). Lao PDR and Energy. [Elektronisk]. Tillgänglig: EXT/LAOPRDEXTN/0,,contentMDK: ~menuPK:293714~pagePK: ~pipk:217854~thesitepk:293684,00.html [ ] The World Bank (2008). Data profiles- Laos. [Elektronisk]. Tillgänglig: EQUEST_TYPE=VIEWADVANCED [ ] The World Bank Office (2009). Lao PDR Recent Economic Developments. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]