Miljöredovisningar En studie om skillnader i omfattning och utformning

Transkript

1 Ekonomihögskolan Miljöredovisningar En studie om skillnader i omfattning och utformning Kandidatuppsats i företagsekonomi FEC399 HT 2005 Författare: Maria Holmblad Emma Johansson Handledare: Andreas Jansson Examinator: Torbjörn Bredenlöw

2 Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi Ekonomihögskolan vid Växjö universitet FEC 399, HT 2005 Författare: : Maria Holmblad och Emma Johansson Handledare: Andreas Jansson Titel: Miljöredovisningar - En studie om skillnader i omfattning och utformning Bakgrund: Miljöredovisningar är ett relativt nytt fenomen som de senaste åren fått allt större genomslagskraft. Det finns än idag inte några krav på en särskild miljöredovisning, varken i Bokföringslagen eller Årsredovisningslagen. Förekomsten av miljöredovisning, separat eller som del av årsredovisningen, och fastställandet av utformning och innehåll har ännu inte reglerats vare sig i lagar, normer eller praxis. Syfte: Syftet med denna studie är att genom en explanativ studie av befintliga miljöredovisningar undersöka huruvida det föreligger samband mellan miljöredovisningarna och olika företagskaraktäristika, samt att förklara de eventuella samband som föreligger. Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast företag på Stockholmsbörsens A-lista över mest omsatta aktier. Dessutom studeras endast miljöredovisningar från 2004 års redovisning samt ett begränsat antal företagskaraktäristika. Metod: Miljöredovisningarna studeras och utvärderas med hjälp av en enkät baserad på en förstudie av fem stycken miljöredovisningar. Uppsatsen formulerar sedan, utifrån befintliga teorier, fyra hypoteser som sedermera testas med hjälp av olika statistiska metoder så som t.ex. regressionsanalys. Resultat, slutsatser: Studiens resultat kopplas i analysen till de underliggande teorierna. Därefter dras ett antal slutsatser, t.ex. att ett företags branschtillhörighet inte har samband med omfattningen av redovisningen trots legitimitetsteorins antagande om företags strävan efter legitimitet i samhället. Däremot påvisar studien ett samband mellan branschtillhörighet och de uppskattade resurserna nedlagda på miljöredovisningarnas utformning och layout. Sett till företagens storlek (omsättning) råder ett motsatt förhållande. Här påvisas ett samband med omfattningen på miljöredovisningen men inget samband med utformning. Förslag till fortsatt forskning: Ett intressant uppslag för vidare forskning är att göra en komparativ studie för att se utvecklingen genom åren, gärna kopplad till olika samhällsfenomen så som miljölagar, redovisningslagar, naturkatastrofer etc., detta för att få fram skillnader mellan dagens och tidigare års miljöredovisningar.

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD EXPLANATIV STUDIE OCH FORSKNINGSMETOD FÖRSTUDIE URVAL Bortfall DATAINSAMLING TEORI INTRESSENTMODELLEN LEGITIMITETSTEORIN AGENTTEORIN POSITIVE ACCOUNTING THEORY MARKNADSKOMMUNIKATION EMPIRISK METOD UNDERSÖKNINGENS VARIABLER Operationalisering Definitioner av begrepp Validitet Reliabilitet ANALYSMETODER Spridningsmått Korrelation och regression ANOVA och Chi-två test EMPIRI DESKRIPTIV STATISTIK HYPOTESTEST Omfattningen i procent Omfattningen innehållet Layout ANALYS ANALYS AV DESKRIPTIV STATISTIK ANALYS AV BRANSCH VS OMFATTNING ANALYS AV STORLEK VS OMFATTNING ANALYS AV UTFORMNING SLUTSATSER SLUTLIGA REFLEKTIONER FORTSATT FORSKNING... 50

4 8. KÄLLFÖRTECKNIG BILAGOR Bilaga 1 - Enkät Bilaga 2 - Klassificering Bilaga 3 - Sammanställning av enkät Bilaga 4a - Exempel på layoutkategorier Sammanställning Bilaga 4b - Exempel på layoutkategori 1 SKF Bilaga 4c - Exempel på layoutkategori 2 Swedish Match Bilaga 4d - Exempel på layoutkategori 3 ASSA ABLOY Bilaga 4e - Exempel på layoutkategori 4 FöreningsSparbanken - 3 -

5 Bildförteckning Figurer 3.1 Intressentmodellen s.15 Tabeller 3.1 Exempel på intressenter s Sammanställning av variabler s Fördelning mellan layoutkategorier s Samband mellan omsättning och placering av miljöinformation s Samband mellan branschtillhörighet och placering av miljöinformation s Resultat av regressionsanalys 1 s Resultat av regressionsanalys 2 s Resultat av regressionsanalys 3 s Sammanställning Resultat av hypotestest s.43 Diagram 5.1 Förekomst av parametrar s Fördelning mellan layoutkategorier s Förhållande mellan omfattning i % och omfattning sett till innehåll s Förhållande mellan omsättning och omfattning i % s Förhållande mellan omsättning och omfattning sett till innehåll s.37 Histogram 5.1 Fördelning omfattning i % s Fördelning omsättning s Fördelning - omfattningen sett till innehåll s Normalfördelning av omfattning i % s Normalfördelning av omsättning s

6 1. Inledning Kapitlet beskriver bakgrunden till problemet, problemdiskussion och problemformulering samt syfte och avgränsningar. 1.1 Bakgrund Miljön har kommit att spela en allt större roll i vårt samhälle, vilket till viss del kan förklaras genom ett större engagemang från bland annat politiker och media. Samhället i stort har i större omfattning blivit varse att vi måste värna mer om miljön. På 1960-talet kom den stora vändningen genom ett antal publiceringar av forskare och biologer som visade vilken skada miljön tar av våra utsläpp och vår övriga miljöpåverkan. (Larsson, 1997) Sverige har sedan dess undertecknat flera internationella miljökonventioner, t.ex. Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet och Konventionen om biologisk mångfald ( och förpliktigat sig att följa riktlinjer och uppnå vissa miljömål på nationell nivå. (Larsson, 1997) Ett mer miljömedvetet samhälle kräver ökad miljömedvetenhet hos företag. Konsumenter har mer kunskap om miljöpåverkan och ställer därför högre krav på de producenter som de handlar av. (Larsson, 1997) Ett sätt för företag att visa sitt engagemang för samhället och miljön är att använda sig av så kallad social redovisning, vilken definieras som ett: [ ] samlingsnamn på olika försök att komplettera sedvanlig redovisning med systematiska beskrivningar av - och mått på företags och andra organisationers relationer och förhållningssätt till anställda, arbetsmiljö, naturmiljö, konsumenter, lokalsamhälle, region etc. ( En del av den sociala redovisningen kan således vara miljöredovisning, vilken definieras som: [ ] en kvantitativ beskrivning av ett företags verksamhet där det som mäts inte är det ekonomiska resultatet utan verksamhetens påverkan på miljön. (

7 Miljöredovisningar är ett relativt nytt fenomen som de senaste åren fått allt större genomslag. I slutet på 1980-talet kom de första böckerna om miljöredovisning, och i början på 1990-talet kom den första stora ökningen av miljörapportering (Bergström m.fl., 2002). Så sent som 1999 tillkom i Årsredovisningslagen (ÅRL 1995:1554 i FARs Samlingsvolym Del 1) ett krav på redovisning av viss miljöinformation i förvaltningsberättelsen för företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet. Det finns än idag inte några krav på en särskild miljöredovisning vid sidan av årsredovisningen, varken i Bokföringslagen (BFL) eller ÅRL. Miljöredovisningar har trots detta blivit mer och mer vanliga som komplement till företagens årsredovisningar. Orsakerna till detta är flera. Jakobsson & Jakobsson (1998) ger ett antal syften eller anledningar till varför företag bör använda sig utav miljöredovisning. De viktigaste syftena anser de vara miljöredovisning i konkurrenssyfte, miljöredovisning som verktyg för uppföljning och utvärdering, miljöredovisning för att skapa tilltro och förtroende samt miljöredovisning som trygghets- och förtroendeskapare hos intressenter. (Jakobsson & Jakobsson, 1998) Förekomsten av miljöredovisning, separat eller som del av årsredovisning, är som ovan nämnts ett relativt nytt fenomen och fastställande av utformning och innehåll har ännu inte reglerats vare sig i lagar, normer eller praxis (Westermark, 1999). Flera olika organisationer har dock gett förslag och/eller rekommendationer på hur de anser eller förväntar sig att miljöredovisningen ska utformas för att uppfylla deras kriterier. Exempel på sådana organisationer är FN, ISO (International Standardization Organization), EMAS (Eco-Management and Audit Scheme), GRI (Global Reporting Initiative) m.fl. ISO är en internationell organisation som utarbetar miljöledningssystem som vilken typ av organisation som helst kan anknyta sig till. Om kraven i ISOs standard följs kan företaget certifieras av ett ackrediterat revisionsbolag (Gierow m.fl., 2001). EMAS är en förordning inom EU som gäller för enskilda anläggningar, alltså inte alla typer av företag, och syftar till att främja positiv miljöstyrning och att förse allmänheten med information om företagens miljöprestanda (Gierow m.fl., 2001). GRI är en oberoende organisation med syfte att skapa globalt accepterade riktlinjer för redovisning av relevant och trovärdig information om företags miljörelaterade, ekonomiska och sociala arbete (

8 Förutom dessa organisationer måste företag, såväl som enskilda individer, följa Sveriges nuvarande miljölag, miljöbalken. Denna trädde i kraft samma år som det nya kravet på redovisning (ÅRL,1999:1554), det vill säga Målet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra nuvarande och framtida generationer en hälsosam och god livsmiljö. När det gäller verksamheter som påverkar miljön, människors hälsa eller resurshushållningen ska miljöbalkens regler tillämpas på ett sådant sätt som bäst främjar en ekologiskt hållbar utveckling. De miljömål som riksdagen fastställt ger ledning för att bedöma vad en ekologiskt hållbar utveckling innebär. ( Miljöbalken bygger på fem grundstenar. Den första handlar om att människans hälsa och miljö ska skyddas mot störningar. Den andra om att natur och kulturområden ska skyddas och vårdas, den tredje om att den biologiska mångfalden ska bevaras, den fjärde om att den god hushållning av mark och vatten ska tryggas. Den femte och sista byggstenen handlar om att återanvändning och återvinning ska främjas. ( I princip alla företag och organisationer berörs av miljöbalken då de genom sina verksamheter på ett eller annat sätt påverkar antingen miljön, människors hälsa eller resurshushållningen. Även om ett företag eller en organisation inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga, måste de ändå rätta sin verksamhet efter lagarna i miljöbalken, och har, enligt Jakobsson & Jakobsson (1998) ovan, anledning att bland annat i konkurrenssyfte förmedla till allmänheten att de följer och kanske i vissa fall överträffar lagarna, genom t.ex. en miljöredovisning. 1.2 Problemdiskussion I alla företag, men framför allt i större företag verksamma på internationella marknader med ett flertal externa intressenter, det vill säga företag med stort allmänt intresse, finns, enligt legitimitetsteorin (Deegan, 2004), en önskan om att vara samhället och allmänheten till lags. Med andra ord strävar företaget efter att agera på ett sätt som samhället och allmänheten anser vara legitimt. Ju mer negativ verksamhet ett företag anses bedriva ur miljösynpunkt, desto fler incitament finns att visa sig legitimt. Detta är en av anledningarna till varför det ligger i företags eller organisationers intresse att utforma en miljöredovisning

9 En annan kan hämtas från Watts & Zimmerman (1986) och deras Positive Accounting Theory, i vilken det beskrivs ett flertal faktorer som har betydelse för vilka redovisningsval ledningen i ett företag eller en organisation väljer att använda sig utav. Detta kan även kopplas till den så kallade intressentmodellen (Ax m.fl., 2002). Att företag lägger resurser (tid och pengar) på miljöredovisning kan ha att göra med förhållandet till intressenterna. Enligt intressentmodellen (Ax m.fl., 2002) och legitimitetsteorin (Deegan, 2004), kan förhållandet mellan företag och dess intressenter ses som att företag, genom olika aktioner såsom frivillig miljöredovisning, försöker blidka sina intressenter och därmed minska t.ex. de politiska kostnaderna. Politiska kostnader för ett företag kan t.ex. vara kostnader som uppkommer i och med reglering och lagändring till följd av företagens handlande. Då lagstadgade föreskrifter saknas kring hur en miljöredovisning ska vara utformad och vad den ska innehålla, och då redovisningsprinciperna ledningen väljer att använda sig utav skiftar, beroende på bland annat bonussystem, skuldsättningsgrad och politisk påverkan (Watts & Zimmerman, 1986), finns all anledning att anta att förekomst, omfattning och utformning av miljöredovisningar från olika företag innehåller väsentliga skillnader. Watts & Zimmerman (1986) använder i sin forskning olika egenskaper hos företagen för att försöka förklara t.ex. val av redovisningsprinciper. De vanligast förekommande är storlek och branschtillhörighet. Det är mot denna bakgrund intressant att undersöka vilka skillnader som föreligger mellan olika företags miljöredovisningar samt att försöka utröna vad dessa skillnader kan tänkas bero på. Dels är det intressant att se om företaget överhuvudtaget har en miljöredovisning och dels är det intressant att se hur mycket resurser i form av t.ex. tid, företaget har lagt ner på denna form av konkurrensstrategi och informationsverktyg. I uppsatsen diskuteras två olika former av omfattning på miljöredovisning, dels sett som mängd och dels sett som substantiell text. Uppsatsen fokuserar även på utformningen av miljöredovisningen utifrån antaganden om att mängden resurser hos ett företag, graden av politisk påverkan och strävan efter legitimitet har betydelse för hur mycket resurser ett företag lägger ner på sin miljöredovisning. Utifrån svaret på förekomst och omfattning är det relevant att, med hjälp av befintliga och etablerade teorier, försöka hitta samband mellan och orsaker till - 8 -

10 förekomst och utformning av miljöredovisningar. I studien har valts att titta på företagen på Stockholmsbörsens A-lista över mest omsatta aktier (enligt ) då dessa kan anses vara av stort allmänt intresse samt utgöra en representativ bild av företag som enligt teorierna bör miljöredovisa. Förhoppningarna med den aktuella studien är att den ska ge ett bidrag till den mer omfattande och generella forskningen på området genom att försöka påvisa samband mellan omfattning och/eller innehåll i miljöredovisningar och specifika företagskaraktäristika. T.ex. är förhoppningen att studien skall kunna ge ett bidrag till teorier om vilka parametrar som tas i beaktande av företagen i miljöredovisningarna samt att utröna orsaken till att just dessa parametrar använts. Detta kan även vara av intresse vid en eventuell framtida reglering. 1.3 Problemformulering Problemformuleringen lyder som följer: Vilka skillnader föreligger vad det gäller förekomst och omfattning samt innehåll och utformning av miljöredovisning hos företagen på Stockholmsbörsens A-lista (mest omsatta) och kan orsaker till dessa skillnader utläsas? 1.4 Syfte Syftet med denna studie är att genom en explanativ studie av befintliga miljöredovisningar undersöka huruvida det föreligger samband mellan miljöredovisningarna och olika företagskaraktäristika, samt att förklara de eventuella samband som föreligger. 1.5 Avgränsningar Uppsatsen behandlar endast företag på Stockholmsbörsens A-lista över mest omsatta (se bilaga 2). Detta då det är dessa företag, som på grund av sin storlek, dels kan sägas vara av allmänt intresse och dels ha resurser och ett - 9 -

11 starkare behov av att utforma en miljöredovisning. Då syftet med uppsatsen inte är av komparativ karaktär vad det gäller skillnader mellan olika år, kommer endast miljöredovisningar från 2004 års redovisning att undersökas. Tidigare års redovisningar behandlas följaktligen inte. Uppsatsen berör endast två företagskaraktäristika i enlighet med hypoteserna som presenteras i teorikapitlet (kapitel 3)

12 2. Metod Kapitlet beskriver tillvägagångssättet vid utförandet av studien. 2.1 Explanativ studie och forskningsmetod Uppsatsen är av explanativ karaktär, eftersom syftet är att undersöka huruvida kausala samband, det vill säga orsakssamband, mellan två eller flera variabler, föreligger (Rosengren & Arvidson, 2002). Den typ av forskningsmetod som används i studien är den kvantitativa. Kvantitativ metod tar sin utgångspunkt i befintlig teori för att därefter samla in för studien relevant data som till sist analyseras. Ordningsföljden i arbetsgången följer således dispositionen i uppsatsen med teori, empiri och analys. (Rosengren & Arvidsson, 2002) Kvantitativ metod innebär således att undersökaren använder den data han/hon får fram från mätningarna till att statistiskt bearbeta och analysera fram sina slutsatser (Patel & Davidson 1994). Man använder så att säga hård, kvantifierbar data. Uppsatsen kommer att utföras och utformas i enlighet med Rosengren & Arvidsons (2002) åsikt gällande forskningsmetod, då de empiriska data som erhålls genom denna typ av forskning är ett bra sätt att beskriva de skillnader som uppsatsen ämnar undersöka. 2.2 Förstudie Förstudier används då forskaren behöver särskild kunskap som inte går att hitta i befintlig litteratur för att genomföra studien korrekt (Patel & Davidson 1994). Förstudier är även användbara hjälpmedel för undersökaren att skaffa sig ökad kunskap om det fenomen han/hon ska studera. Då utformningen och innehållet av miljöredovisningar förväntas skilja sig åt markant till följd av avsaknad av ett enhetligt regelverk, gjordes i den aktuella rapporten en förstudie. Dess främsta syfte var att utröna vilka parametrar som skulle kunna vara relevanta att undersöka vidare. För att uppfylla syftet överblickades ett slumpmässigt stickprov av fem stycken miljöredovisningar från de företag som finns listade på Stock

13 holmsbörsens A-lista över mest omsatta. För att undvika risken att förlora objektivitet och därmed påverkas av förstudien, gjordes inga djupare studier av de fem rapporterna. Som ett resultat av förstudien valdes de parametrar som ansågs lämpliga att titta närmare efter i huvudstudien för att få en bra överblick av innehållet, och därmed göra det möjligt att göra en komparativ studie miljöredovisningarna emellan. De valda parametrarna var bland annat förekomsten av information om miljöpolicy, miljöpåverkan och miljöinvesteringar samt den estetiska utformningen av miljöredovisningen (se bilaga 1). 2.3 Urval Då en studie ska utföras har undersökaren själv friheten att välja och vraka bland den information som finns tillgänglig för att genomföra studien. Enligt Rosengren & Arvidsson (2002) ska den data som är mest informationsrik väljas. I de flesta studier krävs dock en begränsning när det gäller informationen som ska användas, då det i många fall är omöjligt att utföra studien på grund av den kostnad och tidsåtgång det kan innebära att använda all tillgänglig information. Det krävs alltså ett så kallat urval. Med urval menas att undersökaren endast studerar en del av populationen. En undersökare kan dock välja att ha med all tillgänglig data i sin studie, d.v.s. välja att inte göra något urval utan använda sig av hela populationen. Detta benämns enligt Rosengren & Arvidson (2002) som en totalundersökning. Populationen uppsatsen valt att undersöka är företag på Stockholmsbörsens A-lista (mest omsatta) och då den behandlar samtliga på denna lista innebär det en totalundersökning. Populationen är relativt liten, endast 29 företag, så att välja ett urval av dessa företags miljöredovisningar är varken nödvändigt eller lämpligt, utan skulle endast minska validiteten vid en teoretisk generalisering. Valet av population grundar sig på att företagen på Stockholmsbörsens A-lista (mest omsatta) är stora företag vars verksamheter kan sägas vara av allmänt intresse

14 2.3.1 Bortfall Bortfall är de empiriska data som ej kommer med i studien. Bortfall kan vara både externt och internt. Bortfallet kan t.ex. bero på att undersökaren skickat ut en enkät men inte fått den i retur (externt bortfall), eller fått den ofullständigt ifylld (internt bortfall). (Rosengren & Arvidson, 2002) Varken externt eller internt bortfall i ovanstående mening är relevant i den aktuella studien då enkätundersökningen utförs på redan befintligt material och då enkäterna inte fyllts i av respondenter utan av undersökarna själva. Bortfall i studien blir istället de företag som inte har någon miljöredovisning, varken i separat rapport eller som en del av årsredovisningen. De företag vars årsredovisningar inte fanns tillgängliga på företagens hemsida, och således inte kunnat granskas, räknas även de som bortfall. 2.4 Datainsamling Det finns två typer av data att tillgå, primärdata och sekundärdata. Sekundärdata är redan tillgänglig data som ursprungligen samlats in i ett annat syfte än den aktuella undersökningen, så som böcker, befintlig statistik eller tidigare genomförda studier. Primärdata innebär motsatsen, dvs. det är data som forskaren själv samlat in med syftet att kunna lösa undersökningens problem. (Andersen 1998) I uppsatsen används såväl primärdata som sekundärdata. Primärdata i form av de enkäter som studien av miljöredovisningarna resulterade i, samt sekundärdata i form av den litteratur och de artiklar som användes för att beskriva de teorier som appliceras på studiens empiriska data

15 3. Teori Detta kapitel beskriver de teorier som studien behandlat, samt fastslår de hypoteser som kommer att testas. Det finns inom företagsekonomin en rad olika redovisningsteorier. Dessa kan vara av olika karaktär men de vanligaste är antingen av normativ eller av deskriptiv (positiv) karaktär. Det vill säga de vill antingen beskriva något och ge föreskrifter (normativ teori) eller de vill förklara eller förutsäga något (positiv teori). (Deegan, 2004) Syftet med flertalet av redovisningsteorierna är att antingen försöka förklara eller förutsäga varför redovisare väljer vissa principer framför andra (Positive Accounting Theory och Agentteori). Syftet kan även vara att försöka förklara varför ledningen i en organisation eller ett företag frivilligt väljer att redovisa viss information (legitimitetsteori och intressentmodellen). (Deegan, 2004) Förutom val av redovisningsprinciper kan även val kring utformning och marknadskommunikation göras, då syftet med en miljöredovisning, enligt Jakobsson & Jakobsson (1998), i många fall är en konkurrensstrategi. I studien används ovanstående teorier för att ge en bredd inom de olika redovisningsteorierna. Studien förlitar sig vid val av teorier huvudsakligen på de teorier som presenteras i Deegan (2004) då dessa anses ha bäst relevans för den aktuella studien. 3.1 Intressentmodellen De flesta företagsekonomiska teorierna hänvisar, implicit eller explicit, till relationen mellan ett företag eller en organisation och dess intressenter. En av de vanligaste modellerna som används för att illustrerar företagets eller organisationens relation till det omgivande samhället är den så kallade intressentmodellen. Intressentmodellen beskriver företagsledningens yttre roll, alltså hur omvärlden ska hanteras (Lundahl & Skärvad, 1982). Intressentmodellen skiljer sig från många av de företagsekonomiska modellerna då den, till skillnad mot t.ex. vinstmaximeringsmodellen, företagsledar

16 modellen och satisfieringsmodellen, inte betraktar företaget som ett slutet system. Den betraktar alltså inte enbart företaget utan tar även hänsyn till dess kopplingar till eller relationer med sin omgivning. Intressentmodellen har således ett öppet systemsynsätt. (Ax m.fl., 2002) Intressentmodellen har, enligt Ax m.fl. (2002:41): [ ] fått stor genomslagskraft och legat till grund för flera teorier och modeller om företags mål inom företagsekonomin. Intressentmodellen bygger, liksom satisfieringsmodellen, på en strävan efter en satisfierad eller tillfredställande vinst utifrån vissa vinstanspråk. Detta till skillnad mot t.ex. vinstmaximeringsmodellen som strävar efter en maximal vinst. (Ax m.fl., 2002) Enligt intressentmodellen strävar ett företag eller en organisation efter att skapa ett stabilt förhållande till sin omgivning, en sorts jämvikt. Modellen beskriver företaget som att det har ett antal intressenter, vilka kan variera beroende på företag eller organisation men som består av stat/kommun, andra företag och olika grupper av individer som har en relation till företaget. Ax m.fl. (2002:42) exemplifierar i figur 3.1 hur en intressentmodell kan se ut: Figur 3.1 Intressentmodellen (Ax m.fl. 2002:42) Mellan ett företag och dess intressenter finns, vad Ax m.fl. (2002:42) beskriver som, ett beroendeförhållande. Det är i detta förhållande det krävs någon form av balans eller jämvikt. Exempel på intressenter samt deras krav visas i tabell

17 Tabell 3.1 Exempel på intressenter (Ax m.fl. 2002:42) Företagets mål enligt intressentmodellen är att tillgodose intressenternas krav. Då intressenternas krav kan skilja sig kraftigt åt och i många fall motsäga varandra krävs det av företaget att det kan kompromissa, att ledningen gör avvägningar och prioriteringar mellan de olika kraven för att få tillstånd den eftersträvade jämvikten. 3.2 Legitimitetsteorin Legitimitetsteori och den s.k. stakeholder theory är två teorier som enligt Deegan (2004) använts av ett flertal forskare de senaste åren. Teorierna refereras ibland till som systemorienterade teorier vilka definieras som: [ ] a systems-oriented view of the organisation and society permits us to focus on the role of information and disclosure in the relationship(s) between organisations, the State, individuals and groups. (Gray, Owen och Adams, 1996:45 citerad i Deegan, 2004: 250) Deegan (2004) beskriver ett systembaserat perspektiv som att organisationen förväntas bli influerad av, och i sin tur ha inflytande på, det omgivande samhället organisationen är verksam inom (jämför intressentmodellen). Både legitimitetsteorin och stakeholder theory är, enligt Deegan (2004), två förklaringar till varför ledningen frivilligt väljer att presentera viss information, såsom t.ex. redovisning av miljöinformation. Att göra redovisningen tillgänglig bedöms som att strategiskt influera organisationens relation till andra parter i omgivningen. Enligt Deegan (2004) har både legitimitetsteorin och stakeholder theory utvecklats ur en bredare teori, den s.k. political economic theory, d.v.s

18 det politiska, ekonomiska och sociala ramverk inom vilket mänskligt liv äger rum. Teorin menar att politik, ekonomi och samhället är oskiljaktiga och ekonomiska frågor kan därmed inte bli undersökta utan att väga in det politiska och sociala ramverk i vilket den ekonomiska aktiviteten äger rum. (Deegan 2004) I enlighet med legitimitetsteorin kommer organisationen att försöka försäkra sig om att den kan operera inom de normer deras respektive samhälle omfattar. D.v.s. den vill försäkra sig om att den använder sig av legitima aktiviteter. De normer samhället stödjer sig på kan dock komma att ändras med tiden, vilket kräver att organisationen är uppmärksam på och snabbt kan ta till sig förändringar i samhället. Organisationen förlitar sig enligt legitimitetsteorin på att det finns ett socialt kontrakt mellan organisationen och dess omgivning, samhället. Med andra ord förlitar den sig på att samhället stödjer organisationen och organisationen arbetar i sin tur för samhällets bästa. Om organisationen inte handlar i enlighet med det sociala kontraktet eller de legitima aktiviteterna, alltså i enlighet med samhällets eller kommunens förväntningar, kommer den att bli straffad. Detta straff kan ta sig uttryck på en rad olika sätt, allt ifrån dålig publicitet i olika massmedia till avgifter, skatter eller stämningar. Väljer företaget att inte handla i enlighet med det som samhället anser vara legitima aktiviteter kan det bli svårt för företaget att t.ex. få tag på resurser eller så kan efterfrågan minska eftersom allmänheten väljer att inte köpa företagets produkter, alternativt utnyttja företagets tjänster. (Deegan 2004) Legitimitetsteorin har, enligt Deegan (2004), de senaste åren främst använts till att förklara varför organisationer väljer att redovisa certain social responsibility disclosure (2004:251), d.v.s. samhällsrelaterad redovisning eller social reporting, i sina årsredovisningar. Miljöredovisning är ett exempel på samhällsrelaterad redovisning vilken kan uttryckas både i kvantitativa och kvalitativa termer (både monetära och icke-monetära termer). (Deegan, 2004). De senaste åren har legitimitetsteorin använts av flertalet forskare för att studera och utreda syftet med och utbredningen av social- och miljöredovisning. Flertalet av studierna försöker förklara redovisningen som att den är en del av den strategiska processen som används av redovisare och deras ledning för att bringa legitimitet eller behålla legitimitet i deras respektive organisationer. Ett exempel på detta är Patten (1992) som i sin studie fokuserar på förändringarna

19 i existensen av miljöredovisningar i oljeföretag i Nordamerika före och efter incidenten med Exxon Valdez i Alaska (Deegan, 2004) Utifrån ovanstående resonemang om legitimitetsteori och intressentmodellen kan antas att företag som är verksamma i branscher som på ett eller annat sätt har en märkbar påverkan på samhälle, människor eller miljö, har ett större intresse än andra att ha en mer omfattande redovisning. Genom att denna påverkan på omgivningen ofta är negativ bör det, enligt legitimitetsteorin, ligga i företagens intresse att på alla sätt skapa förtroende och en jämvikt i relationen till sina intressenter. Det bör således vara i företagens intresse att försöka påvisa att de, trots sin negativa påverkan på t.ex. miljön, agerar enligt det sociala kontraktet och att de använder sig av i samhället legitima handlingar. Följande hypotes blir därför intressant att undersöka: Hypotes 1: Organisationer med verksamhet i branscher med stor miljöpåverkan har en mer omfattande miljöredovisning. 3.3 Agentteorin Jensen & Meckling (1976) var två av nyckelpersonerna vid utvecklandet av modellen som beskriver agency relationship. Enligt Jensen & Meckling (1976), hjälper deras modell till med att förklara varför entreprenörer eller ledning i organisationer med blandad finansiell struktur (både eget kapital och skulder) väljer handlingsalternativ som gör att organisationens totala värde är värt mindre än om företaget enbart skulle vara ägarfinansierat med en enda ägare. Jensen & Meckling (1976:308) definierar ett agency relationship som: a contract under which one or more persons (the principal(s)) engage another person (the agent) to perform some service on their behalf which involves delegating some decision making authority to the agent. If both parties to the relationship are utility maximizers, there is good reason to believe that the agent will not always act in the best interests of the principal. The principal can limit divergences from his interest by establishing appropriate incentives for the agent and by incurring monitoring costs designed to limit the aberrant activities of the agent

20 Agency relationship leder enligt författarna till så kallade agentkostnader. Jensen & Meckling (1976:309) definierar summan av agentkostnader som: [ ] the monitoring expenditures by the principal, the bonding expenditures by the agent [and] the residual loss. Eisenhardt (1989) beskriver att syftet med agentteorin är att lösa två problem som finns i agency relationships. Det första kallas agency problems, vilka uppkommer dels då önskan och mål är olika hos principalen och agenten, och dels då det är svårt eller dyrt för principalen att verifiera vad agenten verkligen gör. Det andra problemet kallas the problem of risk sharing och visar sig då principalen och agenten har olika attityder till risk, det vill säga olika riskpreferens. (Eisenhardt, 1989) 3.4 Positive Accounting Theory Positiv redovisningsteori introducerades i redovisningslitteraturen under talet. Innan dess utgjordes huvuddelen av innehållet i litteraturen av normativa teorier, vilka istället för förklaringar och förutsägelser ger föreskrifter. Till skillnad från positiv redovisningsteori, innefattar de normativa teorierna inga empiriska tester av de underliggande hypoteser föreskrifterna är baserade på. (Watts & Zimmerman, 1986) Positiv teori är oftast baserad på observationer vilka kontinuerligt kan bli testade och förädlade genom vidare observationer. Watts & Zimmerman (1986) utvecklade utifrån Jensen & Meckling (1976) och Gordon (1964) en form av positiv teori som de kom att kalla Positive Accounting Theory (PAT). Denna teori önskar förutspå och förklara varför redovisare väljer att ta till sig och använda sig utav specifika redovisningsmetoder istället för andra. (Deegan, 2004) PAT är enligt Watts & Zimmerman (1986) viktig då den kan ge dem som måste fatta beslut, baserade på redovisningspolicy, förutsägelser om och förklaringar till konsekvenserna av deras beslut. PAT baserar sina antagande på att allt individuellt handlande utgår ifrån egoism eller självintresse och att ledningen därmed är opportunistisk och agerar för sin egen vinnings skull och inte organisationens (Deegan, 2004). Det är utifrån denna syn på mänskligt beteende som Jensen & Meckling (1976) utvecklade, som ovan nämnts, den så

21 kallade agentteorin. Watts & Zimmerman baserade mycket av sin forskning vid utvecklandet av PAT på Jensen & Mecklings studier och utveckling av agentteorin. Med andra ord bygger många av antagandena inom PAT på agentteorin. (Deegan, 2004) att: Enligt Watts & Zimmerman (1986:198) försöker Positiva redovisningsforskare [ ] develop theories to explain accounting have adopted the property rights theory of the firm. In that theory, the firm is a nexus of contracts between self- interested individuals. Each individual recognizes that his or her own welfare depends on the firm s value and chance of survival. Värdereducerande aktiviteter, eller en så kallad agentkostnad, motverkar försök att överföra välstånd från organisationen till den enskilda individen. Watts & Zimmerman (1986) redogör för olika åtgärder samt formar hypoteser utifrån sin teori (PAT) om hur ledningen sannolikt kommer att agera i olika situationer. Exempel på sådana åtgärder är olika former av kontrakt där man t.ex. använder nyckeltal som indikationer på om ledningen uppfyller kontraktet. T.ex. används organisationens skuldsättningsgrad i ett skuldkontrakt för att begränsa ledningens agerande att överföra välstånd från kreditgivarna etc. Om kontraktseffekterna på agentkostnaderna varierar med olika sätt att beräkna redovisningsresultatet kommer även principerna redovisarna använder sig av att variera. De kommer, enligt PAT-hypoteserna, att välja de principer som ger det, utifrån situationen och intressenterna, bästa resultatet. (Watts & Zimmerman, 1986) PAT pekar på tre olika hypoteser i vad Watts & Zimmerman (1986) kallar kontraktsteorin som alla bygger på antaganden utifrån agentteorin och därmed att människor enbart styrs av självintresse. En av dessa hypoteser benämns bonushypotesen, vilken förespår att ledningen i organisationer med bonuskontrakt kopplade till organisationens vinst, väljer redovisningsprinciper som ökar nuvarande vinst. En annan av hypoteserna kallas skuldsättni ngshypotesen, vilken förutspår att ju högre skuldsättningsgrad organisationen har desto mer sannolikt är det att ledningen väljer principer som ökar vinsten. Den tredje hypotesen gör antaganden om att ledningen i politiskt känsliga orga

22 nisationer kommer att välja redovisningsprinciper som ger ett så lågt resultat som möjligt. (Watts & Zimmerman, 1986) Watts & Zimmerman (1986) hävdar även att revision och redovisning är nära sammankopplade i och med kontraktsteorin. Effekten av att använda redovisningskontrakt som ett kontrollinstrument kräver övervakning i form av t.ex. revision. (Watts & Zimmerman, 1986) Teorierna ovan kan i stort sägas bygga på två olika synsätt om vad som styr mänskligt beteende och om hur beslut fattas. De två första teorierna, intressentmodellen (Ax m.fl., 2002) och legitimitetsteorin (Deegan, 2004), pekar på vikten av acceptans från samhället i stort och från företagets intressenter. Positive Accounting Theory (Watts & Zimmerman, 1986) och Agentteorin (Jensen & Meckling, 1976) pekar istället på egennyttan och människans egoistiska handlande. Alla de åtgärder och kontrakt som beskrivs av Watts & Zimmerman (1986) ovan leder till agentkostnader, vilka har en negativ effekt på företagets värde och därmed även aktieägarnas förmögenhet. Det ligger därmed i aktieägarnas intresse att försöka hitta lösningar som minskar agentkostnaderna. Det optimala vore givetvis om ägare och ledning var samma person så som i mindre företag. Detta är dock både orealistiskt och ogenomförbart vid större företag som t.ex. de som granskas i studien. Ett sätt för ledningen (agenten) och ägarna (principalerna) att minska kostnaderna för övervakning är redovisning. Genom att ledningen ger ifrån sig information om företaget, minskas informationsasymmetrin mellan agent-principal, och därmed även kostnaderna för kontroll och övervakning. Redovisning är således ett sätt för agenten att få förtroende från principalen, och ett sätt för principalen att övervaka agenten. Enligt teorierna presenterade av Watts & Zimmerman (1986) och Jensen & Meckling (1976) kan slutsatsen dras att ju större ett företag är, desto högre blir informationsasymmetrin och desto högre blir agentkostnaderna. Ju högre informationsasymmetri företaget har desto mer redovisning borde därmed vara motiverat att publicera, både ur agentens och ur principalens synvinkel. Enligt teorierna ovan kan antaganden göras att även storleken på företaget påverkar dess politiska känslighet. Politiska kostnader uppkommer i och med reglering och lagändringar till följd av företagens handlande. Miljöredovisning kan bli en politisk kostnad om staten t.ex. väljer att gå in och reglera

23 miljöbalken. Detta kan även skapa negativa konkurrenseffekter gentemot företag i andra länder som inte har en lika hård lagstiftning. Ett annat argument till varför företag väljer att frivilligt miljöredovisa för att slippa politiska kostnader, är att om företagen inte visar ett intresse för miljön kan staten välja att reglera miljöredovisningen. Detta skulle skapa merarbete och högre kostnader i och med krav på mätningar eller dylikt. Med utgångspunkt i teorierna och ovanstående resonemang torde det vara sant att ju större ett företag är, desto större är också intresset från externa intressenter såsom t.ex. stat och kommun. Detta bör vara sant då ju högre vinster ett företag gör, desto större intresse har stat och kommun p.g.a. möjligheten att utkräva skatter och avgifter. Stora företag kan även sägas vara mer i blickfånget än mindre företag. Redovisning av olika slag såsom t.ex. miljöredovisning kan därmed även vara ett sätt att blidka allmänheten och få positiv publicitet. I och med detta resonemang blir följande hypotes intressant att undersöka: Hypotes 2: Stora företag har en mer omfattande miljöredovisning. 3.5 Marknadskommunikation För att behålla sin plats på marknaden krävs mer av företagen än att de bara har en bra produkt, attraktivt pris och att de gör produkten tillgänglig på marknaden. Det krävs även att de kommunicerar med befintliga och framtida kunder, investerare och övriga intressenter (Kotler, 2005). Kommunikation är en åtgärd som har som mål att försäkra företagets överlevnad på lång sikt (Weatherill, 1997). Ju mer öppen och ärlig kommunikationen är, desto större chans är det att mottagaren (intressenten) lyssnar och tar till sig av det som kommuniceras. Förekomsten av miljöredovisning i ett företags årsredovisning är ett tydligt sätt att vara öppen och ärlig, och på så sätt öka chansen till en långsiktig relation. (Jakobsson & Jakobsson, 1998) Marknadskommunikation är en viktig del i en lyckad sammansättning av the marketing mix (promotion, product, price och place) som Kotler (2005) utarbetat. En bra balans i the marketing mix är en förutsättning för företagets

24 överlevnad. Kotler (2005) presenterar sin promotion mix som består av fem verktyg för en lyckad marknadskommunikation. Dessa är: Reklam; någon form av betald, icke-personlig presentation och marknadsföring av produkten eller tjänsten Personlig försäljning; möte mellan företagets säljare och presumtiva kunder i syfte att sälja och att etablera kundrelationer, t.ex. verksamhet kring mässor och utställningar Sales promotion; kortsiktiga säljfrämjande åtgärder, t.ex. rabattkuponger och tävlingar Public relations (PR); arbete med att bygga upp bra relationer med företagets intressenter genom att trygga bra publicitet, bra företagsimage och effektiv hantering av dåliga rykten och negativa händelser Direktmarknadsföring; marknadsföring riktad direkt till den enskilde konsumenten, t.ex. utskick av kataloger och telemarketing Marknadskommunikation inom ett företag innebär alltså bland annat kontakt med press och nyhetsbyråer, publicering av nya produkter samt arbete med relationen till investerare och andra finansiella intressenter. Detta innefattar även framtagandet av skrivet material, allt från årsredovisningar och produktbroschyrer till artiklar och nyhetsbrev. (Kotler 2005) Resonemanget ovan pekar på att miljöredovisningar torde vara av reklambladskaraktär för att på ett bra sätt stärka kommunikationen och påverkan på intressenterna. Jakobsson & Jakobsson (1998) argumenterar även för att miljöredovisningarna ska vara trovärdiga och därför inte överarbetade. Jakobsson & Jakobsson (1998) förespråkar en miljöredovisning som är trovärdig och lättförståelig, som redovisar faktiska negativa data, hellre än en som döljer sanningen i fina, glassiga redovisningar. Tolkningen av hur en bra miljöredovisning bör se ut i denna uppsats utgår från både Jakobsson & Jakobssons (1998) och från Kotlers (2005) resonemang. Att utforma miljöredovisningarna i konkurrentsyfte samt som en informationsstrategi för att locka intressenterna till läsning samt påverka intressenternas uppfattning om företaget ställer högre krav på utformningen. I studien anses,

25 som kategoriseringen i kapitel visar, att miljöredovisningarna bör vara både lättlästa och lättöverskådliga, men även visuellt tilltalande och intresseväckande. Studien antar även att ju mer tabeller, diagram, grafik, färg och form etc. en miljöredovisning innefattar, desto mer resurser, tid och pengar, har lagts ner på utformningen. Ju större ett företag är och ju mer miljöstörande ett företag är, desto fler incitament torde det ha att använda sig av miljöredovisningen som en del i sin konkurrens- och informationsstrategi. Studien ämnar därför även testa följande två hypoteser: Hypotes 3: Ju större företaget är desto mer resurser har lagts ner på utformningen av miljöredovisningen. Hypotes 4: Ju mer miljöstörande bransch företaget tillhör, desto mer resurser har lagts ner på utformningen av miljöredovisningen

26 4. Empirisk metod I kapitlet presenteras hur det empiriska materialet bearbetades och hur de statistiska testerna genomfördes. 4.1 Undersökningens variabler I studien har olika metoder använts för att kunna mäta och jämföra undersökningens resultat med befintlig teori, det vill säga studien har operationaliserats. För att kunna avgöra trovärdigheten och användbarheten av en studie finns olika sanningskriterier. Det finns olika sätt att benämna dessa sanningskriterier, varav två är validitet och reliabilitet. (Rosenberg & Arvidsson, 2002) Operationalisering De teorier som används vid forskning måste översättas till mätbara enheter. Detta förfarande kallas, enligt Andresen (1998), för operationalisering. Detta kan göras på en rad olika sätt. I den aktuella uppsatsen operationaliseras teorierna genom att fastslå hypoteser utifrån dessa, samt genom att utforma en enkät (se bilaga 1). Utformningen av denna enkät gjordes dessutom med hjälp av den förstudie som beskrivs ovan (kapitel 2.2), där lämpliga parametrar valdes. Om någon av parametrarna i bilaga 1 var med i miljöredovisningen markerades detta som ett värde av 1 och om parametern inte fanns med fick företaget ett värde av 0 för denna punkt. Vid summering av dessa värden fick på så sätt varje företag en siffra på omfattningen av miljöredovisningen innehållsmässigt sett (se bilaga 3). Det var 10 parametrar på enkäten, så maxpoängen var 10. Detta mått på omfattning kompletterades med ännu ett mått på omfattning. Mängden miljöredovisning mätt i antal sidor angavs som en procentsats av den totala årsredovisningen. I de fall som miljöredovisningen presenterades i en separat rapport räknades procentsatsen fram genom att årsredovisningen och miljöredovisningen gemensamt utgjorde det totala antalet sidor. De övriga punkterna på enkäten var variabler som indikerar storlek och bransch. Storlek på företagen mättes utifrån företagets omsättning och för att få

27 branschklassificeringen så objektiv som möjligt användes den klassificering som redan finns och används på Stockholmsbörsen, GICS-klassificering (Global Industry Classification Standard) ( Denna klassificering (se bilaga 2) har 4 olika detaljnivåer; sektor, industrigrupp, industri och subindustri. Utifrån denna klassificering delades företagen upp i två grupper; typ 1 och typ 2. Företag klassade som typ 2 ansågs ha större miljöpåverkande verksamhet än företag klassade som typ 1. Denna bedömning gjordes utifrån vilken klassificering företaget hade i den högsta detaljnivån, subindustri. Exempel på detta är SCA som klassades som typ 2 då subindustribenämningen var Paper Products, och Skandia Försäkring som klassades som typ 1 då subindustribenämningen var Life & Health Insurance (se bilaga 2). Bedömningen utgick alltså endast ifrån vad som stod angivet som subindustri för respektive företag, och inte utifrån om företagen kunde klassas som t.ex. tjänsteföretag eller tillverkande företag. Det gjordes även en estetisk bedömning av miljöredovisningarna. Denna gick till så att fyra kategorier av layout bestämdes i förväg med utgångspunkt från hur färgglada och läsarvänliga de var. Kriteriet för att hamna i respektive kategori beskrivs i kapitlet nedan (4.1.2 Definitioner av begrepp) Definitioner av begrepp Poängsättningen vid undersökningen av miljöredovisningarna gick till, som ovan kan utläsas, på så sätt att en bedömning gjordes om de förutbestämda parametrar som ingick i enkäten fanns representerade i miljöredovisningarna eller inte. Det krävdes att det klart framgick att det var just den parametern som diskuterades för att ett poäng skulle utdelas. De parametrar som undersöks via enkäten förklaras som följande: Miljöpolicy: Ett skriftligt dokument som beskriver företagets avsikter och principer gällande verksamheten och dess miljöpåverkan. Den ska bland annat innehålla ett löfte om att företaget ständigt arbetar mot bättre miljöarbete och en höjning av miljöprestandan. Ofta antingen en EMAS eller ISOcertifiering. (Jakobsson & Jakobsson, 1998)

28 Miljömålsättning: En konkretisering av miljöpolicyn i form av tydligt uppsatta mål som leder till huvudmålet (som presenterats i miljöpolicyn). (Jakobsson & Jakobsson, 1998) Miljöpåverkan: Den påverkan företagets verksamhet har på miljön. Påverkan - Fortlöpande inverkan vanligen med förändring som resultat ( Miljöorganisation: Namn och befattning på personer inom företaget som är specifikt insatta och delaktiga i miljöarbetet. Miljörevision: Kartläggning av företagets miljöarbete och teknisk kontroll av vad som uppnåtts. (Westermark, 1999) Miljöinvesteringar: Investeringar som avser att förhindra, minska eller reparera skador på miljön orsakade av företaget. (Jakobsson & Jakobsson, 1998) Miljökostnader: T.ex. driftskostnader och administrativa kostnader i samband med en miljöinvestering samt avskrivningar på miljöinvesteringar, miljöavgifter och skatter. (Jakobsson & Jakobsson, 1998) Miljöskulder: Det finns ingen allmänt vedertagen definition på miljöskuld, men enligt Jakobsson & Jakobsson (1998) kan det vara samhällsekonomiska kostnader, alltså en kostnad som samhället har som följd av företagets negativa miljöpåverkan. Förutom ovanstående parametrar granskades även om miljöredovisningarna hänvisade till några specifika intressenter samt om de framhöll något syfte med förekomsten av miljöredovisningen. Kriterierna för respektive layoutkategori lyder som följer: Kategori 1: Kategori 2: Kategori 3: Mycket färger, diagram, bilder och övrig grafik. Mycket läsarvänlig och appellerande i övrigt för läsaren. Viss del färger, diagram, bilder och övrig grafik. Någorlunda läsarvänlig och appellerande i övrigt för läsaren. Få färger, diagram, bilder och övrig grafik. Ingen vikt lagt vid läsarvänlighet eller att appellera läsaren i övrigt

29 Kategori 4: Mycket få färger, diagram, bilder och övrig grafik. Ej läsarvänlig eller appellerande i övrigt för läsaren alls. I studien antas, som kan utläsas i kapitel 3.5, att företag med miljöredovisningar som har mycket färg, diagram, tabeller och övrig grafik, samt en läsarvänlig layout i största allmänhet (kategori 1), har lagt ner mest resurser i form av tid och pengar på sin redovisning Validitet Validitet är ett mått på giltighet i en studie. Den visar om operationaliseringen av de teoretiska begreppen skett på ett lämpligt sätt. Det vill säga att inga systematiska fel vad det gäller mätningen har skett, med andra ord att studien mäter det den är avsedd att mäta. (Rosengren & Arvidson, 2002) Validiteten i uppsatsen får anses vara god då det t.ex. vid mätningen av omfattningen används två olika mått på mängden miljöredovisning, dels i form av antal sidor, alltså kvantitativ mängd, och dels i form av innehåll (antal parametrar), alltså kvalitativ mängd. Vid mätningen av omfattningen i form av innehållet användes tio olika parametrar (se bilaga 1) som fastställts i och med den förstudie som beskrivs i kapitel 2.2. Validiteten stärks här även genom att de olika parametrarna i sig uttrycker en bredd inom området miljöredovisning, från policy och målsättning som är skriftliga handlingar, till organisation och revision som är praktiska handlingar samt även investeringar, kostnader och skulder som är ekonomiska handlingar. Utifrån ovanstående resonemang torde granskningen på ett trovärdigt sätt fånga om miljöredovisningarna innehållsmässigt har en stor eller liten omfattning. Layouten mäts i uppsatsen med hjälp av en ordinalskala då det är svårt att sätta ett värde på de olika kategorierna. Som resonemanget i kapitel 3.5 visar kan även olika intressenter se olika värde i de olika kategorierna. Validiteten i bedömningen av kategorierna är dock hög då det är samma personer som, oberoende av varandra, bedömt alla miljöredovisningar. För att illustrera de olika kategorierna finns i bilaga 4a-4e typexempel från varje kategori

30 4.1.4 Reliabilitet Reliabilitet är graden av tillförlitlighet i en studie, alltså hur stor eller liten frånvaro av slumpmässiga mätfel studien innehåller. En studie med hög reliabilitet ska i teorin helt kunna göras om, med samma mätinstrument, av en annan undersökare och leda fram till samma, eller väldigt snarlika, resultat. (Rosengren & Arvidson, 2002) Reliabiliteten i den aktuella uppsatsen är relativt stor. Undersökningen är enkel till sin natur då det bara gäller för undersökaren att granska miljöredovisningarna och leta efter de på förhand givna parametrarna. Ett visst mått av subjektivitet föreligger givetvis då vissa värderingar och avvägningar gjorts där t.ex. synonymer till parametrarna använts. Reliabiliteten stärks dock i detta avseende då båda undersökarna granskat samtliga miljöredovisningar oberoende av varandra och kommit fram till samma resultat. 4.2 Analysmetoder För att se om hypoteserna, som formulerats i avsnitten ovan, stämmer eller inte utfördes ett antal statistiska tester på det empiriska materialet. I detta avsnitt presenteras de metoder som använts i studien. Byström (1990) menar att det finns två olika syften, två olika sorters statistik. Dels finns det beskrivande statistik som illustrerar grupper av t.ex. individer. Då används, enligt Byström (1990) bland annat medelvärde, spridningsmått och sambandsmått. Det finns även förklarande statistik som ska möjliggöra allmängiltiga slutsatser, baserade på sannolikhetsbegreppet, med utgångspunkt från ett begränsat observationsmaterial (1990:42) Spridningsmått Spridningsmåttet är en del av den beskrivande statistiken vars syfte är att ge information om observationsmaterialets fördelning, utbredning och variation. Detta till skillnad från centralmåttet som ger information om lokaliseringen eller mitten. (Byström, 1990) Variationsvidd (eller variationsbredd) vilken definieras av Byström (1990:134) som skillnaden mellan ett observationsmaterials högsta och lägsta värde är

31 den enklaste formen av spridningsmått som ger snabb men ytlig information. Utifrån variationsvidden ges information om materialets utbredning men måttet säger ingenting om vad som finns mellan yttervärdena. (Byström 1990) Standardavvikelse och varians, det vill säga standardavvikelsen i kvadrat, är, enligt Byström (1990), de mest använda spridningsmåtten, men även de mest avancerade. Vid uträkning av standardavvikelse och varians beräknas hur enskilda observationer i materialet avviker från sitt medelvärde. (Byström, 1990) Korrelation och regression Korrelation eller samband används, enligt Byström (1990) för att beskriva samband mellan olika variabler. Samband kan ta sig uttryck i olika former och med olika stryka. Syftet med korrelationsstudier för statistikern är att försöka utnyttja sambanden till att göra förutsägelser. Ett sätt att testa om samband, eller att testa huruvida man kan/inte kan utesluta att samband föreligger, är genom regressionsanalys vilken enligt Byström 1990:161) används för att: förutsäga ett värde hos den ena variabeln, när ett visst värde hos den andra är känt. I en regressionsanalys skattas ekvationen för en rät linje: y=a+bx ( Regressionskoefficienten ( B ) visar vilken typ av samband det är som föreligger. Om detta är ett positivt tal visar det på ett positivt samband. Detta betyder att ju högre värde i den oberoende variabeln (x), desto högre värde kommer att finnas i den beroende variabeln (y). Om det däremot är ett negativt tal innebär det att ett högre värde i den oberoende variabeln (x) ger ett lägre tal i den beroende variabeln (y). Det som testas är nollhypotesen (H 0 : B=0). I framställningen av resultaten av de regressionsanalyser som gjorts visas ett R²-värde. Detta är determinationskoefficienten, även kallad förklaringsgraden. Den används för att uppskatta korrelationens betydelse och anger hur stor andel av variationen i den beroende variabeln (y) som kan förklaras med variationen i den/de oberoende variabeln/variablerna (x). Ju närmre 1 detta

32 värde är, desto mer förklaras av den oberoende variabeln. ( En regressionsanalys leder till ett p-värde som är den avgörande faktorn när det gäller att förkasta eller inte förkasta hypotesen. P-värdet är sannolikheten att sambandet är slumpmässigt (B 0). Det som avgör om hypotesen ska förkastas eller inte är om p-värdet ligger över eller under signifikansnivån. Signifikansnivån är risken att göra ett typ I fel i bedömningen av testet. Ett typ I fel innebär att hypotesen i fråga förkastas trots att den i själva verket är sann ( Den vanligaste signifikansnivån är 5 %. Det innebär att p-värdet måste vara lägre än 0,05 för att hypotesen inte ska förkastas. I vissa fall kan även en signifikansnivå av 10 % godtas, speciellt då populationen i fråga är liten. I den aktuella studien används först och främst signifikansnivån 5%. En förutsättning för att kunna genomföra regressionsanalyser korrekt är att distributionen av de data man avser testa är normalfördelad. Om de skulle skilja sig markant från en normalfördelning är testet ogiltigt, då grunden för p-värdena (nämnda ovan) utgår ifrån detta antagande. (Hair m.fl., 1998) ANOVA och Chi-två test ANOVA-test (Analysis of Variance), eller variansanalys, används för att jämföra medelvärdet mellan flera grupper. Detta för att veta om medelvärdet skiljer sig signifikant åt inom en eller mellan flera av grupperna. I variansanalys antas att det inte finns någon skillnad mellan gruppernas medelvärden och formulerar på så sätt nollhypotesen (H 0 ). P-värdet som testet resulterar i avgör om H 0 förkastas eller inte (om det finns skillnad eller inte), beroende på om det befinner sig inom signifikansnivån. ( Chi-två test jämför fördelningen av variabler som är av nominalskaletyp. Det är ett test på oberoende, och visar om skillnaden mellan två eller flera grupper kan förklaras av slumpen eller ej (Byström, 1990). För att ett chi-två test ska vara pålitligt har det visat sig genom erfarenhet och teorier att det krävs att det förväntade värdet i alla celler är minst 5. Om så inte är fallet kan en eller flera celler slås ihop (Hoel & Jessen, 1971)

33 5. Empiri I kapitlet presenteras det empiriska materialet undersökningen baseras på samt resultatet undersökningen lett fram till. Kapitlet inleder med en presentation av populationen, det vill säga det empiriska materialet, genom så kallad deskriptiv statistik. Därefter presenteras uppsatsens resultat med hjälp av diagram och tabeller. Resultaten ställs därefter mot tidigare ställda hypoteser för att utvärdera om de ska förkastas eller ej. För en överblick av dataunderlaget samt respektive företags individuella resultat hänvisas till bilaga Deskriptiv statistik Vad det beträffar förekomst av miljöredovisning i populationen (se bilaga 3) visar undersökningen att 86,2 % hade någon form av miljöredovisning. 64% av dessa ingick som en integrerad del av den traditionella årsredovisningen medan 36% hade utformat en separat miljörapport. Innehållet i de separata rapporterna kunde både innefatta miljöfrågor såväl som social redovisning i form av t.ex. personalmiljö och dylikt. 13,8 % av populationen räknas som bortfall då deras miljöredovisning saknades eller inte var disponibel för undersökningen. Beträffande omfattningen på miljöredovisningen räknades denna ut genom att jämföra antalet sidor miljöredovisning i förhållande till det totala antalet sidor av redovisningen (årsredovisningen plus miljöredovisningen). Omfattningen skiljde sig kraftigt åt mellan de olika företagen. Lägst hade ASSA ABLOY med en omfattning på endast 0,3 % av den totala redovisningen och högst hade Holmen med hela 61,2 %. Omfattningen på redovisningen i antal sidor kan sägas vara mindre väsentligt än vad redovisningen faktiskt innehåller. Därför har i uppsatsen använts en enkät (se bilaga 1). Denna gav en mer tillförlitlig information om hur mycket av redovisningen som i sak behandlar miljöfrågor. Resultatet visar, vilket kan utläsas av tabellen 5.1 nedan, att medelvärdet för omfattningen sett till innehåll är 5,2 poäng, och det företag som fått högst poäng fick 9. Maximal poäng var

34 Vad det gäller medelvärdet för omfattning i procent var detta 12,33 %. Detta värde kan dock vara missvisande då undersökningen hade en hel del extremvärden på denna punkt. N Minimum Maximum Medelvärde Std. Avvikelse Omfattning i procent 25,3 61,2 12,336 15,7596 Storlek Omsättning , , , ,0650 Miljöpolicy ,69,471 Miljömålsättning ,52,509 Miljöpåverkan ,76,435 Miljöorganisation ,48,509 Miljörevision ,48,509 Miljöinvesteringar ,24,435 Miljökostnader ,52,509 Miljöskulder ,03,186 Hänvisning till intressenter ,45,506 Motivering av förekomst av MR ,31,471 Omfattning innehåll ,20 2,363 Tabell 5.1 Sammanställning av variabler 0,8 Andel av företag 0,6 0,4 0,2 0 Miljörevision Miljöorganisation Miljöpåverkan Miljömålsättning Miljöpolicy Motivering_av_förekomst_av_MR Hänvisning_till_intressenter Miljöskulder Miljökostnader Miljöinvesteringar Diagram 5.1 Förekomst av parametrar Sett till de enskilda variablerna kan sägas att fördelningen mellan variablerna är relativt jämn men att vissa parametrar skiljer sig åt. T.ex. innehåller 76 % av

35 miljöredovisningarna miljöpåverkan, medan miljöskulder endast tas upp i 3 % av dem (se diagram 5.1 ovan). Den klassificering som gjordes över företagens branschtillhörighet innebar en indelning i typ 1 och typ 2. Fördelningen visade sig vara relativt jämn då 13 av företagen klassades som typ 1 och 16 av företagen klassades som typ 2. Utseendet på miljöredovisningarna utvärderades, och fördelningen mellan kategorierna såg ut som följer (tabell 5.2 och diagram 5.2): Layoutkategori Frekvens Procent Ingen MR 4 13,8 Kategori ,1 Kategori ,1 Kategori ,6 Kategori ,3 Totalt ,0 Tabell 5.2 Fördelning mellan layoutkategorier Layoutkategori Ingen MR Kategori 4 Kategori 3 Kategori 2 Kategori 1 Diagram 5.2 Fördelning mellan layoutkategorier Utformningen av miljöredovisningarna visade att många företag lägger vikt vid denna då 14 av 25 (4 bortfall) hamnade i de två översta kategorierna. I tabellen nedan (tabell 5.3) visas sambandet mellan storleken på företag och var de valt att placera sin miljöinformation. Det test som utfördes var en variansanalys (ANOVA-test). Enligt denna uträkning finns starka signifikanta skillnader mellan medelvärdena. Detta då p-värdet är 0,005 (alltså endast 0,5% sannolikhet att sambandet är slumpmässigt). H 0 (nollhypotesen att det inte finns några skillnader i medelvärden) förkastas alltså. Utifrån tabellen kan utläsas att

36 de signifikanta skillnader som testet visar på endast handlar om att gruppen som valt att lägga sin miljörapportering i en separat rapport skiljer sig storleksmässigt från de som antingen har sin miljörapportering integrerad i årsredovisningen, eller de som inte har någon miljörapportering alls. Det visar alltså inte på några skillnader mellan några av de andra grupperna. Storlek Omsättning N Medelvärde Std. Avvikelse Std. Fel Minimum Maximum I årsredovisningen , , ,1 1624, ,0 I separat rapport , , , , ,0 Ingen miljöredovisning , , ,5 1559, ,0 Totalt , , ,5 1559, ,0 Storlek Omsättning Sum of Squares Mean Square Sig. Mellan Grupper , ,3,005 Inom Grupper , ,3 Totalt ,0 Tabell 5.3 Samband mellan skillnad omsättning och placering av miljöinformation Stora företag har enligt tabellen (5.3) valt att placera sin miljöredovisning i en separat rapport, men man kan inte säga att de största företagen gör detta, eftersom minimivärdet för omsättningen i denna grupp är lägre än maximivärdet i de andra två grupperna. För att utläsa vilken branschtyp (typ 1 eller 2) som väljer att placera sin miljöredovisning i separat rapport gjordes ett chi-två test, vars resultat presenteras i tabellen nedan (tabell 5.4). P-värdet blev 0,056, vilket betyder att det finns ett visst samband mellan skillnaderna i representation i de olika grupperna då värdet endast ligger strax över signifikansnivån på 5 %. Dock visade det sig att detta test inte är lämpligt att utföra i detta fall, då det förväntade värdet i 2 / 3 av cellerna var mindre än 5. Här kunde inte några celler slås ihop för att möjliggöra utförandet av ett lämpligt test, då de olika kolumnerna och raderna var av helt skild karaktär

37 Bransch - Placering av miljöinfo Bransch Typ 1 - Mindre miljöpåverkan Typ 2 - Större miljöpåverkan Värde I årsredovisningen Placering av miljöinfo I separat rapport Ingen miljöredovisning Totalt Förväntat värde 7,2 4,0 1,8 13,0 Värde Förväntat värde ,8 5,0 2,2 16,0 Totalt Värde Förväntat värde 16,0 9,0 4,0 29,0 Värde fg Asymp. Sig. (2-sided) Pearson Chi-Square 5,751(a) 2,056 N of Valid Cases 29 a) 4 cells (66,7%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 1,79. Tabell 5.4 Samband mellan branschtillhörighet och placering av miljöinformation För att se om omfattningen mätt i procent av hela redovisningen gav en indikation på hur mycket som faktiskt sades om miljörelaterade ämnen gjordes ett punktdiagram för att illustrera detta. Diagrammet nedan (diagram 5.3) visar förhållandet mellan mängden miljöredovisning räknat som en procentsats av den totala årsredovisningen och innehållet i miljöredovisningen räknat i poäng (enligt enkäten). Diagrammet visar tydligt extremvärdena nämnda ovan. T.ex. kan utläsas att två företag båda har fått nio poäng, men har fått det med väldigt olika omfattning i procent. Omfattning vs. Omfattning Omfattning % Omfattning innehåll Diagram 5.3 Förhållande mellan omfattning i % och omfattning sett till innehåll

38 De följande två diagrammen (diagram 5.4 och diagram 5.5) visar hur omsättningen på företagen förhåller sig till de två olika sätten att mäta omfattning på miljöredovisning. Omsättning vs. Omfattning i % , ,0 MSEK , , , ,0 0,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 Procent Diagram 5.4 Förhållande mellan omsättning och omfattning i % Omsättning vs. Omfattning innehåll , ,0 MSEK , , , ,0 0, Poäng Diagram 5.5 Förhållande mellan omsättning och omfattning sett till innehåll Redan på detta stadium kan en viss korrelation mellan omsättning och omfattning utläsas ur diagrammen ovan (diagram 5.4 och 5.5). 5.2 Hypotestest För att utröna om tidigare nämnda hypoteser kan bekräftas eller inte har den statistiska modellen regressionsanalys använts. För att undersöka om data var

39 lämpliga för regressionsanalys togs histogram med normalkurvor fram över de två olika måtten på omfattning samt på omsättningen. Som histogrammen nedan (histogram 5.1, 5.2 och 5.3) tydligt visar fanns en kraftig snedfördelning av omfattningen i procent och omsättningen, men inte av omfattning sett till innehåll. Histogram Histogram Frequency 10 Frequency ,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 Omfattning_i_procent Mean = 12,336 Std. Dev. = 15,7596 N = 25 Histogram 5.1 Fördelning - omfattning i % 0 0, , , , , , ,0 Storlek_Omsättning Mean = 71698,048 Std. Dev. = 68254,065 N = 29 Histogram 5.2 Fördelning - omsättning Omfattning_innehåll 5 4 Frequency Omfattning_innehåll Histogram 5.3 Fördelning - omfattningen sett till innehåll Mean = 5,2 Std. Dev. = 2,363 N = 25 För att få data över omfattningen i procent samt omsättningen approximativt normalfördelad logaritmerades dessa värden och samma histogram togs fram. Resultatet visade att de efter logaritmeringen är tillräckligt normalfördelade för att en regressionsanalys ska kunna utföras (se histogram 5.4 och 5.5 nedan)

40 Omfattn_proc_log Oms_log Frequency Frequency Omfattn_proc_log Histogram 5.4 Normalfördelning av omfattning i % Mean = 1,73 Std. Dev. = 1,357 N = ,00 8,00 9,00 10,00 11,00 12,00 13,00 Oms_log Histogram 5.5 Normalfördelning av omsättning Mean = 10,5792 Std. Dev. = 1,34731 N = 29 Både hypotes ett, det vill säga att branschen företaget tillhör har betydelse för hur mycket företaget väljer att miljöredovisa, och hypotes två, att det finns ett samband mellan företagets storlek (omsättning) och omfattningen på miljöredovisningen, testades med hjälp av en regressionsanalys. Observera att omfattningen på miljöredovisningen mätts på två olika sätt, dels som en procentsats av den totala redovisningen och dels som antalet parametrar som finns med i själva innehållet i miljöredovisningen. Även hypotes tre och fyra, det vill säga att storleken på företaget samt branschtillhörigheten har betydelse för hur mycket resurser som lagts ner på utformningen av miljöredovisningarna, testades genom en regressionsanalys. För att utesluta att de oberoende variablerna bransch och storlek vid ett separat test gav missvisade resultat och för att få en så korrekt och valid mätning som möjligt användes båda de oberoende variablerna i regressionsanalysen för att förklara den beroende Omfattningen i procent Hypotes ett påstår, utifrån befintliga teorier, att omfattningen på miljöredovisningen kan förklaras genom att se till vilken bransch företaget tillhör. Av nedanstående tabell (tabell 5.5) kan utläsas att omfattningen på miljöredovisningen i procent inte har något samband med vilken bransch företaget är

41 verksamt i (p=0,715). Det är alltså 71,5% risk att det samband som hittats är slumpmässigt. Hypotesen bör således förkastas. Regressionsanalys Beroende variabel: Omfattning i % (logaritmerat) Oberoende variabler: Storlek i omsättning & Bransch Icke standardiserade Modell koefficienter Sig. B 1 (Konstant),858,405 Storlek Omsättning 6,945E-06,084 Bransch,205,715 R²=0,132 Tabell 5.5 Resultat av regressionsanalys 1 Hypotes två påstår att ju större ett företag är (i undersökningen mätt som omsättning) desto mer redovisning väljer det att producera. Sett till omfattning i procent (tabell 5.5) kan hypotesen förkastas då p-värdet, det vill säga sannolikheten att skillnaderna är slumpmässiga, är 0,084, och vi valt att ha en signifikansnivå på 5 % Omfattningen innehållet Omfattningen mättes som ovan konstaterats på två olika sätt varav omfattningen av innehållet kan sägas vara den mest väsentliga för att mäta relevansen i miljöredovisningen. Enligt hypotes ett (se kap. 3.2) kommer företag i en mer miljöstörande bransch att ha en större omfattning på miljöredovisningen. Tabell 5.6 visar att denna hypotes kan förkastas då p-värdet vid en regressionsanalys är 0,095. Omfattningen av innehållet kan därmed inte sägas ha ett samband med vilken bransch företaget är verksam inom. Regressionsanalys Beroende variabel: Omfattning innehåll Oberoende variabler: Storlek i omsättning & Bransch Icke standardiserade Modell koefficienter Sig. B 1 (Konstant) 1,732,283 Storlek Omsättning 1,488E-05,034 Bransch 1,528,095 R²=0,253 Tabell 5.6 Resultat av regressionsanalys

42 Hypotes två påstår, som bekant, att ju större ett företag är desto mer väljer det att redovisa. Sett till resultatet i tabell 5.6 kan denna hypotes inte förkastas då p-värdet är 0,034. Det är alltså endast 3,4 % risk att sambandet som är funnet är slumpmässigt Layout Hypotes tre påstår att ju större ett företag är, desto mer resurser i form av tid och pengar har lagts ner på utformningen av miljöredovisningen. Av nedanstående tabell (tabell 5.7) kan utläsas att det inte fanns något signifikant samband mellan företagets omsättning och utformningen av miljöredovisningen (p=0,171). Med andra ord har de större företagen inte lagt mer tid eller pengar på att göra en attraktivare, mer lättläst, grafisk och tilltalande miljöredovisning. Regressionsanalys Beroende variabel: Layoutkategori Oberoende varibler: Storlek i omsättning & Bransch Icke standardiserade Modell koefficienter Sig. B 1 (Konstant),398,618 Storlek Omsättning 4,824E-06,171 Bransch 1,032,034 R²=0,214 Tabell 5.7 Resultat av regressionsanalys 3 Hypotes fyra påstår att ju mer miljöstörande bransch ett företag är verksamt i desto mer resurser i form av tid och pengar har lagts ner på utformningen av miljöredovisningen. Denna hypotes kan inte förkastas utan testet visade på ett starkt samband då risken för att skillnaderna är slumpmässiga endast är 3,4 %, (p=0,034). I alla testerna blev B-värdena ett positivt tal, vilket visar ett positivt samband. Detta betyder, i t.ex. testet av sambandet mellan omfattning i % och omsättning ovan, att ju högre omsättning ett företag har desto större omfattning i % har miljöredovisningen (B=6,945E-06)

43 6. Analys Kapitlet presenterar den analys av empirin, kopplat till teorin, som framkommit av studien. Nedan följer en analys av de resultat som studien lett fram till. Kapitlets disposition är indelad så att det börjar med att ge en kort kommentar kring resultatet av den deskriptiva statistiken (kapitel 6.1). Därefter diskuteras samtliga av studiens hypoteser i förhållande till både de teorier som legat till grund för hypoteserna och de empiriska resultat som presenterades i föregående kapitel. Hypotes ett och två om företagskaraktäristika analyseras under egna rubriker (kapitel 6.2 och 6.3) medan hypotes tre och fyra om miljöredovisningarnas utformning analyseras under samma rubrik (kapitel 6.4). 6.1 Analys av deskriptiv statistik I den deskriptiva statistiken konstaterades att en stor del av populationen hade någon form av miljöredovisning. Detta anser vi tyder på att företagen tar sin påverkan på miljön på allvar, och att de känner ett krav från intressenterna att göra rätt för sig och vara öppna och ärliga i sin kommunikation. Nio av företagen hade valt att presentera sin miljöinformation i en separat rapport, vilket vi tolkar som att dessa företag lägger mer fokus på sin miljöredovisning. Detta anser vi har ett samband med ovanstående teorier om kontakten med företagets externa intressenter, det vill säga miljöredovisning i konkurrens- och informationsstrategisyfte. Detta antagande är dock bara sant så länge miljöredovisningen är lättillgänglig för intressenterna. Vissa av företagen hade t.ex. inte miljöredovisningen på samma ställe som årsredovisningen på hemsidan, så för att finna den krävdes att man verkligen visste att just den informationen fanns att hitta. Om företaget lagt ner tid och pengar på att ta fram en separat rapport anser vi att det är slöseri med resurser om inte intressenterna kan ta del av den på grund av dålig exponering. Företagens fokus på utformning av miljöredovisning visade att många lägger vikt vid detta. 14 av 25 (4 bortfall) hamnade i de två högsta kategorierna

44 (kategori ett och två). Detta visar att flertalet företag ser nyttan i att kommunicera med sina intressenter på ett tydligt sätt. Skillnaden mellan placeringen av miljöinformationen och storleken på företagen testades, och visade att ett mycket starkt samband fanns. Det framkom att de största företagen tenderar att placera sin miljöinformation i en separat rapport. Detta kan anses förenligt med intressentmodellen, eftersom man får anta att ju större ett företag är, desto fler intressenter har det. När skillnaderna mellan placeringen av miljöinformationen och branschtillhörigheten testades på liknande sätt visade siffrorna även här på ett visst samband (dock vid signifikansnivå 10 %), då p=0,056. Detta samband kan dock ses som ett så kallat nonsenssamband, det vill säga helt beroende på slumpen. Detta då det, när man tittar närmare på den faktiska fördelningen, kan utläsas att båda typer av bransch har nästan dubbel representation av placering i årsredovisningen som i separat rapport. De tester som gjordes ledde till följande utvärdering av hypoteserna vid en signifikansnivå på 5 % (se tabell 6.1). Hypoteser P-värde Förkasta/Inte förkasta hypotesen H 1a : Omfattning i % i förhållande till bransch 0,715 Förkasta H 1b : Omfattning innehåll i förhållande till bransch 0,095 Förkasta H 2a : Omfattning i % i förhållande till storlek (omsättning) 0,084 Förkasta H 2b : Omfattning innehåll i förhållande till storlek (omsättning) 0,034 Inte förkasta H 3 : Layout i förhållande till storlek (omsättning) 0,171 Förkasta H 4 : Layout i förhållande till bransch 0,034 Inte förkasta Tabell 6.1 Sammanställning Resultat av hypotestest Om vi däremot valt att ha en signifikansnivå på 10 % hade hypotes H 1b och H 2a inte förkastats. 6.2 Analys av bransch vs omfattning Trots väl teoretiskt underbyggda hypoteser från intressentmodellen och legitimitetsteorin påvisade studien, enligt resultatet ovan, inga signifikanta samband mellan omfattningen på miljöredovisningarna och företagens branschtillhörighet

45 Detta vare sig när det gäller omfattning i procent av årsredovisningen eller när det gäller innehållet. Sambandet mellan bransch och omfattning av innehållet skulle dock kunna sägas vara signifikant vid en signifikansnivå på 10 % då p- värdet hamnade på 0,095. Ett motiv till att acceptera en signifikansnivå på 10 % är att populationen är så pass liten, endast 29 företag. Det bör observeras att vid en signifikansnivå på 10 % hade sambandet ansetts giltigt och hypotesen hade inte förkastats. Eftersom marginalerna är relativt små kan en annan förklaring till det svaga sambandet även vara brister i testet. T.ex. att klassificeringen av miljöpåverkande och icke-miljöpåverkande företag, typ 1 och 2, är gjord, dels utifrån GICS-klassificering men även utifrån våra antaganden om hur stor miljöpåverkan de olika företagens verksamhet genererar. En annan faktor i själva testutformningen som kan ha påverkat resultatet är att parametrarna kanske inte fångat det vi hoppats. Förklaringar av större skillnader som tar sin utgångspunkt i brister vid utformning känns dock inte speciellt relevanta då ett flertal förebyggande åtgärder använts för att öka studiens validitet (se kap 2.2 och 4.1.2) Om vi inte accepterar en signifikansnivå på 10 % är det, som ovan kan utläsas, tydligt att företagens branschtillhörighet inte påverkar omfattningen av miljöredovisningen. Detta kan ha olika orsaker såsom t.ex. att företaget, trots att det tillhör en miljöstörande bransch, inte alls arbetar i enlighet med legitimitetsteorin och därmed inte alls ser ett behov att redovisa mer för att visa sin legitimitet. En alternativ förklaring kan vara att vi helt enkelt inte har kategoriserat rätt företag som miljöstörande. Oavsett anledning kan inga starka samband påvisas vad det gäller branschtillhörighet. Vad det beträffar det ytterst svaga sambandet mellan bransch och omfattning i procent (p=0,715) (se tabell 5.5) anser vi inte detta vara speciellt väsentligt då antalet sidor i vissa fall har visats sig missvisande. Det vill säga, vissa företag med hög omfattning räknat i antal sidor, har låg omfattning vad det gäller innehållet, vilket ges en mer utförlig diskussion om nedan (kapitel 6.4). 6.3 Analys av storlek vs omfattning Hypotes två påstår som bekant, utifrån agentteorin och Positive Accounting Theory, att ju större ett företag är desto mer omfattande är miljöredovisningen

46 Vad det beträffar omfattningen i antal sidor blev sambandet signifikant endast på en 10 % signifikansnivå (p=0,084). Detta kan dock, i enlighet med ovanstående resonemang, vara mindre väsentligt. Beträffande storleken och omfattningen på innehållet så verifierar studien hypotesen med ett p-värde på 0,034. Detta kan tolkas på olika sätt. En tänkbar anledning kan hämtas från ovannämnda teorier (agentteori och PAT) som menar att ju större ett företag är, desto mindre kontroll har ägarna över ledningen. Detta leder fram till de tre hypoteserna, (bonushypotesen, skuldsättningsgradshypotesen och hypotesen om politisk påverkan) vilka samtliga leder fram till höga så kallade agentkostnader. I enlighet med hypotesen om politisk påverkan och resonemanget som fördes i kapitel 3.4 kan även argumenteras för att ju större ett företag är, desto mer politisk respons får de. Ett exempel på detta är att Ericsson uppmärksammas mer än t.ex. Trelleborg trots att båda ligger på A-listan (mest omsatta). Detta då företaget p.g.a. sin storlek är viktig även för politikerna då det har betydelse för arbetslöshetssituationen etc. Utifrån de ovanstående hypoteserna kommer ledningen att vara benägen att välja vissa redovisningsprinciper vilket kan ha en påverkan på omfattningen på miljöredovisningen. I enlighet med både agentteori och PAT kan resultatet även tolkas som att ledningen, som på grund av storleken på företaget har liten kontakt med ägarna och externa intressenter, väljer att redovisa mer för att skapa ett förtroende hos ägarna. Detta påstående kan också tolkas som att ledningen i större företag tenderar att ha en mer omfattande redovisning för att skapa förtroende hos intressenterna (intressentmodellen) eller för att skapa konkurrensfördelar med hjälp av marknadsföring av den egna verksamheten genom mer omfattande (och attraktivare) redovisning. (Kotler 2005, Jakobsson & Jakobsson 1998) En annan orsak som vi tror kan vara betydande för sambandet mellan omfattningen och storleken på företaget är att ju större ett företag är, ju högre omsättning, desto mer resurser torde företaget ha att lägga ner på redovisningsrapporter i allmänhet och därmed även miljöredovisningsrapporter. I ovanstående resonemang kan utläsas att den aktuella studien bekräftar hypoteserna formulerade med utgångspunkt i agentteori och Positive Accounting Theory (och även i vissa fall intressentmodellen samt teorierna om

47 miljöredovisning i konkurrenssyfte) då storleken på företaget (omsättningen) har signifikanta samband med omfattningen på miljöredovisningen, detta främst vad det gäller innehållet. 6.4 Analys av utformning Storleken på företaget visar inte på något samband med utformningen vilket, i motsats till ovanstående resonemang, kan tolkas som att ett företag som har mer resurser inte automatiskt lägger mer resurser på att göra sin redovisning attraktivare. Vad det gäller företagets branschtillhörighet och utformningen av miljöredovisningen kan dock utläsas i tabell 6.1 ovan att det finns ett tydligt samband. Detta tolkar vi som att företag som är verksamma i en miljöpåverkande bransch, även om de inte i enlighet med intressentmodellen eller legitimitetsteorin redovisar mer, ändå lägger mer resurser på utformningen. Detta skulle kunna tolkas som att företagen i miljöstörande branscher undviker att redovisa detaljerad miljöinformation och istället lägger vikten vid att göra miljöredovisningen attraktiv för läsaren. Det kan förefalla som att företagen försöker missleda intressenterna genom att presentera en välformulerad och grafiskt utsmyckad rapport för att skapa förtroende medan omfattningen och innehållet egentligen inte säger något väsentligt. Detta påstående stärks vid en återkoppling till empirikapitlet (kapitel 5.1) där det konstaterades att diagram 5.3 påvisar att företag som har en väldigt hög omfattning vad det gäller procentandel inte nödvändigtvis har en hög omfattning vad det gäller innehållet och tvärtom. Hur kan då detta komma sig? En tänkbar orsak är att företagets definition på vad en miljöredovisning bör innehålla skiljer sig ifrån vår och att de därmed behandlar andra ämnen än de vi ställt upp (bilaga 1). Många av företagen ägnade t.ex. mycket plats i miljöredovisningen till att beskriva bidrag och välgörenhetsarbete etc. Detta kan i enlighet med Kotler (2005) och Jakobsson & Jakobsson (1998) anses vara värdefullt om företaget planerar att använda sin miljöredovisning främst i konkurrenssyfte, som god PR för företaget. Detta kan även kopplas tillbaka till legitimitetsteorin (Deegan, 2004) och företagens önskan att vara goda samhällsmedborgare och att honorera sina sociala kontrakt. Om då miljöredovisningarna är fulla med bilder, tabeller, diagram och annan grafik, vilket tar stor plats men inte ger ett

48 högt innehållsvärde i vår enkätundersökning kommer omfattningen i procent att vara hög medan omfattningen i innehållet kommer att vara lågt. Observeras bör dock att grafik både kan ses som utfyllnad men även som värdefull miljöinformation. På grund av utformningen av enkäten har detta inte kommit med i bedömningen. Om företagen istället har liten omfattning i procent men hög omfattning vad det gäller innehållet, kan miljöredovisningen tolkas som informationsspäckad, kort och koncis och utan längre utläggningar. Att man hellre väljer att redovisa för företaget negativa data än att göra en uppseendeväckande rapport är, enligt Jakobsson & Jakobsson (1998), ett tecken på trovärdighet

49 7. Slutsatser I kapitlet presenteras de slutgiltiga slutsatserna som kan dras utifrån ovanstående analys. Nedan presenteras de slutsatser som kan dras utifrån resultatet och analysen kopplat till befintliga teorier. Därefter följer slutgiltiga reflektioner över det egna arbetet samt förslag på fortsatt forskning. Slutsatserna som kan dras efter genomförda studier av omfattningen på miljöredovisningen från 2004 års redovisning för företagen på Stockholmsbörsens A- lista (mest omsatta), kan sägas bestå av tre delar, kopplade till de olika hypoteserna. Den första slutsatsen som dras är att branschtillhörighet inte är ett företagskaraktäristika som påverkar omfattningen av miljöredovisningen oavsett mått på omfattning. Med andra ord är strävan efter legitimitet i samhället, som legitimitetsteorin menar, inte av stor vikt för att förklara omfattningen på miljöredovisningen. Utifrån ovanstående resultat (kapitel och 5.2.2) kan den andra slutsatsen dras att den andra företagskaraktäristika som använts för att förklara omfattningen på miljöredovisningen, det vill säga storlek (omsättning), däremot påvisar ett samband. Detta främst vad det gäller omfattning i form av innehåll men även, vid en signifikansnivå på 10 %, vad det gäller procent av den totala redovisningen. Studien påvisar därmed sambandet mellan storlek och omfattning i enlighet med Positive Accounting Theory och agentteorin. Därmed kan konstateras att antagandena om att informationsasymmetri och politisk känslighet påverkar omfattningen på miljöredovisningen stämmer. Studien bidrar således till intressant kunskap om vad som påverkar omfattningen och

50 utformningen av miljöredovisningen, vilket bland annat kan användas vid utarbetandet av en eventuell framtida reglering eller normsättning. Resultatet av hypotes tre och fyra kan, som konstateras i kapitel 6.4, tolkas på flera, till viss del motsägelsefulla, sätt. De slutsatser som studien påvisar vad det gäller hypotes tre och fyra angående de uppskattade resurserna nedlagda på miljöredovisningarnas utformning och layout är att storleken (omsättningen) inte har något samband med utformningen av miljöredovisningen men det har däremot företagets branschtillhörighet där ett starkt samband föreligger. Den aktuella studien ger alltså ett bidrag till forskningen genom att påvisa skillnader i miljöredovisningen samt de orsaker vi lyckats härleda till dessa skillnader. Klart är att så länge det inte finns något regelverk kring och bestämmelser för vilka som ska miljöredovisa och vad som ska inkluderas, så kommer skillnader att föreligga. Hur mycket ett företag väljer att redovisa har enligt studien inget samband med branschtillhörighet, men däremot starka samband med storleken (omsättningen) på företaget. Ju större ett företag är, desto mer miljöredovisning förväntar sig intressenterna/samhället. Detta är något som större företag bör ta i beaktande vid utarbetandet av en miljöredovisning. Studien konstaterar även att företag verksamma i en mer miljöstörande bransch lägger mer resurser på utformningen av sin miljöredovisning. Detta är något för läsaren att vara medveten om och kritiskt till genom att noga granska innehåll och relevans. 7.1 Slutliga reflektioner Vad det gäller omfattningen på miljöredovisningen räknades denna ut genom att se till antalet sidor miljöredovisning i förhållande till det totala antalet sidor av redovisningen (årsredovisningen plus miljöredovisningen). En kritik mot denna

51 metod är att för företag med separata rapporter räknades hela rapporten inklusive delar om social redovisning, inledning etc. som en del av miljöredovisningen. För företag med integrerad miljöredovisning räknades endast de sidor som rubricerades miljö, hållbar utveckling eller liknande om det inte framgick tydligt att miljöfrågor diskuterades även under andra stycken. Inledningen etc. räknas inte med, av förklarliga skäl. Detta kan ha orsakat en liten snedvridning av måttet omfattning i procent. Eftersom studien vilar på två olika omfattningsmått och då vikten i de flesta fall lagts på omfattningen av innehållet anser vi att undersökningen i stort kan ses som trovärdig. Vad det gäller populationen så är den, trots att vi gör en totalundersökning, ganska liten, endast 29 företag. Vid en större undersökning hade t.ex. samtliga företag på A-listan kunnat användas för att verifiera eller falsifiera hypoteserna framtagna ur teorierna. Den aktuella uppsatsen behandlar som bekant endast årsredovisningar från 2004 och inga komparativa undersökningar vad gäller tidigare års redovisningsrapporter görs. Detta skulle kunna ses som en kritik men då det inte är en del av syftet anser vi inte att det påverkar undersökningen eller dess resultat. I studien används en enkät som identifierar tio stycken olika parametrar som täcker olika områden i miljöredovisningen som vi anser väsentliga (se kapitel 4.1.1) Vi anser, som förklaras i kap , att just dessa parametrar är representativa och ger ett bra grepp om företagens miljöredovisning. Dock vill vi framhäva att det finns fler tänkbara parametrar som kunde ha används för att mäta omfattningen av innehållet. Uppsatsen syftar till att genom en kvantitativ undersökning försöka påvisa och beskriva samband mellan omfattningen på miljöredovisningen och olika företagskaraktäristika, storlek (omsättning) och branschtillhörighet (GICS-klassificering). Tänkbart är att man kunnat använda andra företagskaraktäristika eller andra kategoriseringar på storlek (t.ex. antalet anställda) och bransch. 7.2 Fortsatt forskning Vid insamlandet av miljöredovisningarna fann vi att flera av företagen har haft separata miljöredovisningar men de senaste åren istället valt att integrera dem i

52 den vanliga årsredovisningen. Varför företagen valt att placera dem som en integrerad del skulle kunna vara ett framtida forskningsämne. Ett annat intressant uppslag för vidare forskning är en komparativ studie för att se utvecklingen genom åren, gärna kopplat till olika samhällsfenomen så som miljölagar, redovisningslagar, naturkatastrofer etc., detta för att få fram skillnader mellan dagens och tidigare års miljöredovisningar. I ett komparativt arbete skulle även trendstudier kunna göras för att söka samband mellan omfattningen på miljöredovisningen och externa påverkansfaktorer, till skillnad mot företagskaraktäristika som i den aktuella studien

53 8. Källförtecknig Litteratur Andersen, Ib, 1998: Den uppenbara verkligheten Val av samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur. Lund Ax, Christian, Johansson, Christer, Kullvén, Håkan, 2002: Den nya Ekonomistyrningen. Liber Ekonomi. Malmö. 2:a uppl Bergström, Sören, Catasús, Bino, Ljungdahl, Fredrik, 2002: Miljöredovisning. Liber Ekonomi. Malmö. Upplaga 2:1 Byström, Jan, 1990: Grundkurs i statistik. Bokförlaget Natur och Kultur. Stockholm Deegan, Craig, 2004: Financial Accounting Theory. Irwin/McGraw-Hill FARs Samlingsvolym Del 1. FAR förlag. Gierow, Elisabeth, Nilén, Claes, Altner, Anna,, 2001: På grön kvist Boken om miljö och miljöarbete. Stiftelsen TEM Lund. 3:e uppl. Hair, Joseph F. Jr., Anderson, Rolph E., Tatham, Ronald L., Black, William C., 1998: Multivariate Data Analysis. Prentice-Hall International Inc. 5:e uppl. Hoel, Paul G, Jessen, Raymond J, 1971: Basic Statistics for Business and Economics. Johan Wiley & Sons, Inc. USA. Wiley International edition Jakobsson, Jonna, Jakobsson, Åsa, 1998: Fem steg mot miljöredovisning. Dynamo Ecology AB. Saltsjö-Boo Kotler, Philip, Wong, Veronica, Sunders, John, Armstrong, Gary, 2005: Principles of Marketing. Pearson Education Limited, Essex, England. 4:e europeiska uppl. Larsson, Lars-Olle, 1997: Miljöredovisningen och miljöinformation i årsredovisningar. Studentlitteratur. Lund. Lundahl, Ulf och Skärvad, Per-Hugo, 1982: i Företagets intressenter och kontrakt Nya synpunkter på intressentteorin. SAFs förlag. Stockholm Patel, Runa, Davidsson, David: 1994, Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur. Lund, 2:a uppl

54 Rosengren, Karl Erik, Arvidson Peter, 2002: Sociologisk metodik. Liber. Malmö. Uppl. 5:2 Watts, Ross L., Zimmerman, Jerold L., 1986: Positive Accounting Theory. Prentice-Hall, Inc. New Jersey. Weatherill, Barbro, 1997: Planerad marknadskommunikation. Studentlitteratur. Lund. Westermark, Christer, 1999: Miljöredovisning Kommunikation av etik, vision och ekonomi. Tholin & Larsson. Göteborg Artiklar Eisenhardt, K.M.,1989: Agency Theory: An Assessment and Review. Academy of Management Review. Vol.14, Nr. 1, s Jensen, M.C & Meckling, W.H, 1976: Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs & Ownership Structure. Journal of Financial Economics. Vol. 3, Nr 4, s Internet ( ), ( ) ( ) sid= ( ) ( ), ( ), ( ) ( ) onv.html ( ) ( ) ( )

55 Enkät Bilaga 1 Företag Miljöinformation i årsredovisningen Miljöinformation i separat rapport Ingen miljöredovisning Omfattning (% av sidor) * Företagets karaktäristika: Bransch (Typ1/Typ2) Storlek (nettoomsättning) Parametrar Miljöpolicy Miljömålsättning Miljöpåverkan Miljöorganisation Miljörevision Miljöinvesteringar Miljökostnader Miljöskulder Hänvisning till intressenter i MR Motivering av förekomst av MR * Vid separat miljöredovisning (enskild rapport, ej integrerad i årsredovisningen) är denna siffra en procentsats av de sammanlagda sidantalen från både årsredovisningen och miljöredovisningen.

56 Layout Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Bilaga 1

57 Bilaga 2 GICS - The Global Industry Classification Standard Företag Grad av miljöpåverkan* Kod Sector Industry Group Industry Subindustry SSAB Typ Materials Materials Metals & Mining Steel Holmen Typ Materials Materials Paper & Forest Products Paper Products SCA Typ Materials Materials Paper & Forest Products Paper Products Stora Enso Typ Materials Materials Paper & Forest Products Paper Products ASSA ABLOY Typ Industrials Capital Goods Building Products Building Products Skanska Typ Industrials Capital Goods Construction & Engineering Construction & Engineering ABB Typ Industrials Capital Goods Electrical Equipment Heavy Electrical Equipment SCANIA Typ Industrials Capital Goods Machinery Construction & Farm Machinery & Heavy Trucks Volvo Typ Industrials Capital Goods Machinery Construction & Farm Machinery & Heavy Trucks Atlas Copco Typ Industrials Capital Goods Machinery Industrial Machinery Sandvik Typ Industrials Capital Goods Machinery Industrial Machinery SKF Typ Industrials Capital Goods Machinery Industrial Machinery Securitas Typ Industrials Commercial Services & Supplies Commercial Services & Supplies Diversified Commercial & Professional Services Trelleborg Typ Consumer Discreationary Automobiles & Components Auto Components Tires & Rubber Electrolux Typ Consumer Discreationary Consumer Durables & Apparel Household Durables Household Appliances Swedish Match Typ Consumer Staples Food Beverage & Tobacco Tobacco Tobacco Getinge Typ Health Care Health Care Equipment & Services Health Care Equipment & Supplies Health Care Equipment Gambro Typ Health Care Health Care Equipment & Services Health Care Equipment & Services Health Care Services AstraZeneca Typ Health Care Pharmaceuticals & Biotechnology Pharmaceuticals Pharmaceuticals FöreningsSparbanken Typ Financials Banks Commercial Banks Diversified Banks Nordea Bank Typ Financials Banks Commercial Banks Diversified Banks SEB Typ Financials Banks Commercial Banks Diversified Banks SHB Typ Financials Banks Commercial Banks Diversified Banks Investor Typ Financials Diversified Financials Diversified Financials Services Multi-Sector Holdings OMX Typ Financials Diversified Financials Diversified Financials Services Specialized Finance Skandia Försäkring Typ Financials Insurance Insurance Life & Health Insurance Ericsson Typ Information Technology Technology Hardware & Equipment Communications Equipment Communications Equipment Nokia Typ Information Technology Technology Hardware & Equipment Communications Equipment Communications Equipment TeliaSonera Typ Telecommunication Services Telecommunication Services Diversified Telecommunication Services Integrated Telecommunication Services * Företag klassade som typ 2 anses ha större miljöpåverkande verksamhet än företag klassade som typ 1.

58 Resultat av enkät Bilaga 3 Nr. I årsredovisningen Miljöinformation I separat rapport Ingen miljöinfo Omfattning i % Bransch* (Typ 1/Typ 2) Storlek (Omsättning) Miljöpolicy Miljömålsättning Företag 1 ABB x 6,5 Typ ,0 MUSD , ASSA ABLOY x 0,3 Typ ,0 MSEK 25526, AstraZeneca x 11,4 Typ ,0 MUSD , Atlas Copco x 8,1 Typ ,0 MSEK 48654, Electrolux x 4,4 Typ ,0 MSEK , Ericsson x 25,8 Typ ,0 MSEK , FöreningsSparbanken x 3,3 Typ ,0 MSEK 26474, Gambro x 2,6 Typ ,0 MSEK 26617, Getinge x 2,1 Typ ,8 MSEK 10888, Holmen x 61,2 Typ ,0 MSEK 15653, Investor x - Typ ,0 MSEK 87643, Nokia x 44,8 Typ ,0 MEUR , Nordea Bank x 0,8 Typ ,0 MEUR 53493, OMX x - Typ ,0 MSEK 2906, Sandvik x 2,9 Typ ,0 MSEK 12984, SCA x 36,3 Typ ,0 MSEK 89967, SCANIA x 4,4 Typ ,0 MSEK 56788, SEB x 3,4 Typ ,0 MSEK 1624, Securitas x - Typ ,6 MSEK 59686, SHB x 1,8 Typ ,0 MSEK 51826, Skandia Försäkring x - Typ ,0 MSEK 1559, Skanska x 23,2 Typ ,0 MSEK , SKF x 11,2 Typ ,0 MSEK 44826, SSAB x 5,0 Typ ,0 MSEK 24631, Stora Enso x 27,5 Typ ,8 MEUR , Swedish Match x 2,2 Typ ,0 MSEK 21705, TeliaSonera x 15,8 Typ ,0 MSEK 81934, Trelleborg x 2,6 Typ ,0 MSEK 22912, Volvo x 0,8 Typ ,0 MSEK , Summeringar ,2% 31,0% 13,8% Valuta Omräknat till MSEK** Miljöpåverkan * Företag klassade som typ 2 anses ha större miljöpåverkande verksamhet än företag klassade som typ 1. ** Enligt balansdagskursen 31/ : USD: 7,9965 EUR: 9,3520 ( )

59 Layout Bilaga 3 Miljöorganisation Miljörevision Miljöincidenter Miljöinvesteringar Miljökostnader Miljö- skulder Hänvisning till intressenter Motivering av förekomst av MR Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Summering per företag st 7 st 8 st 3 st 4 st saknar MR

60 Layoutkategorier Bilaga 4a Kategori 1 Bilaga 4b SKF Kategori 2 Bilaga 4c Swedish Match Kategori 3 Bilaga 4d ASSA ABLOY Kategori 4 Bilaga 4e FöreningsSparbanken

61 SKFs hållbarhetsredovisning SKFs redovisning av miljö och sociala aspekter baseras på Sustainability Reporting Guidelines utgivna av Global Reporting Initiative (GRI). GRI är en internationell organisation som verkar för att företag frivilligt ska redovisa ekonomisk, miljömässig och social påverkan av företagets verksamhet, produkter och tjänster. Riktlinjerna från GRI utfärdades 2000 och uppdaterades SKF använde för första gången riktlinjerna i sin miljöredovisning Information om sociala resultat har inkluderats i redovisningen sedan Årets redovisning baseras på tillämpliga delar av 2002 års riktlinjer. Hållbarhetsinformationen i årsredovisningen för 2004 har även varit föremål för en översiktlig granskning i enlighet med FARs förslag till rekommendation avseende oberoende översiktlig granskning av frivillig separat hållbarhetsredovisning och AccountAbilitys AA1000 Assurance Standard. På internet finns en tabell som visar GRIs nyckelindikatorer och var i SKFs redovisning ytterligare information återfinns, se adress på sista sidan. Sida 94 Organisation, policy och ledningssystem 96 Miljöresultat 101 Sociala resultat 105 AccountAbility AA1000 Assurance Standard 105 Granskningsberättelse

62 Organisation, policy och ledningssystem ORGANISATION I egenskap av globalt företag måste SKF lägga speciell vikt vid hållbarhetsfrågor i samtliga länder där koncernen har verksamhet. Ansvaret för dessa frågor ligger hos varje enskild division inom SKF och övervakas av avdelningen för Corporate Sustainability inom Group Human Resources and Sustainability. I samtliga länder där koncernen har tillverknings- eller logistikenheter, finns en koordinator som övervakar miljö-, hälso- och säkerhetsfrågor (MHS) lokalt och som utgör en länk till koncernpersonalen. Några av dessa koordinatorer ingår också i koncernens revisionsgrupp för MHS-frågor, som vartannat år besöker och inspekterar SKFenheter för att säkerställa att dessa efterlever både koncernens standarder och nationell lagstiftning. Koncernens program för hälsa och säkerhet, Noll olyckor, övervakas av en styrgrupp med representanter från samtliga divisioner inom SKF. Styrgruppen rapporterar till ledningen för Group Human Resources and Sustainability. Intressenter Liksom andra internationella företag har SKF många intressenter för vilka koncernens hållbarhetsresultat är av betydelse, till exempel kunder, analytiker, investerare, aktieägare, anställda, leverantörer samt nationella och lokala myndigheter och organisationer. Goda exempel SKF har som policy att sprida goda exempel avseende hållbarhet inom hela koncernen för att hålla konstant hög standard vid alla enheter. SKF ombeds också ofta att hjälpa andra organisationer i deras hållbarhetsarbete. Ett sådant exempel under 2004 var koncernens lagerfabrik i Nilai, Malaysia. SKF Bearing Industries (Malaysia) Sdn Bhd var en av de första fabrikerna i landet att certifieras enligt OHSAS 18001, en internationell standard för arbetsmiljöledningssystem. Som en del av malaysiska regeringens Goda Grannar-program ombads företaget av departementet för arbetsmiljö att åta sig rollen som mentor för regionens industrier. Fabriken har tagit fram ett lokalt utvecklingsprogram avseende hållbarhet, som inkluderar att assistera lokala fabriker vid införandet av ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet. Under 2004 uppmärksammades SKF-fabriken ytterligare för sitt arbete inom arbetsmiljö och erhöll först en guldutmärkelse av Malaysias samfund för arbetsmiljö och säkerhet och sedan regeringens Occupational Safety and Health Award i december Externa utmärkelser SKF upplever ett stort intresse från investeringsfonder och analytiker som arbetar med investeringar relaterade till etik och hållbar utveckling. Dessa intressenter kan få information om SKF direkt från sidan Investors på SKFs webbplats från hållbarhetsindex, eller direkt från koncernens avdelning för Investor Relations. SKFs resultat avseende hållbar utveckling uppmärksammades av ett antal externa intressenter under Koncernen ingick för femte året i rad i Dow Jones Sustainability Tessa Tennant (vänster) och Joan Bavaria delade på Göteborgs Stads Internationella Miljöpris, som sponsras av SKF. SKFs lagerfabrik i Nilai, Malaysia, fick regeringens Occupational Health and Safety Award

63 Organisation, policy och ledningssystem Indexes. Dow Jones analys placerade SKF på första plats inom sitt område avseende Environmental Dimension och först inom följande specifika områden: Miljöredovisning Klimatstrategi Projekt finans Social redovisning Arbetsmiljö och säkerhet För sina insatser inom området socialt ansvar (Corporate Social Responsibility) valdes SKF 2004 för fjärde året i rad att ingå i FTSE4Good Index Series. Tabell 1: Status för ISO implementering vid SKF-enheter. Övriga enheter certifierades före Land Företag Måldatum Bulgarien SBB, Sopot 2005 Kina SKF (Shanghai) Bearings Co. Ltd, Shanghai 2005 Frankrike Vogel, Saumur 2006 Tyskland Vogel, Berlin och Hockenheim 2006 Japan Vogel, Osaka 2006 Ukraina Lutsk Bearing Plant, Lutsk 2005 USA Vogel, Newport News 2006 Sponsring av hållbar utveckling SKF är sponsor för Göteborgs stads internationella miljöpris, som 2004 gemensamt gick till Joan Bavaria, USA, och Tessa Tennant, Storbritannien, för deras banbrytande arbete inom hållbara investeringar. SKFs lagerfabrik i Schweinfurt, Tyskland, stödjer en konstgrupp, Rörelsefrihet, som hjälper förståndshandikappade som har en konstnärlig talang. Fabriken hade en utställning med konstnärernas arbete under Bewegungsfreiheit Ausstellung der Kunstwerkstatt OBArt, Kunstwerkstatt der Offenen BehindertenArbeit Schweinfurt Eintritt frei in der Empfangshalle der SKF GmbH, Gunnar-Wester-Straße 12, Schweinfurt Öffnungszeiten an Bürotagen: Montag Freitag, Uhr s POLICY OCH LEDNINGSSYSTEM SKF policy SKF publicerade sin första miljöpolicy Policyn revideras regelbundet och uppdaterades 1994 och Den omarbetades 2001 för att öka tonvikten på hälsa och säkerhet. Denna MHS-policy finns tillgänglig på internet, se adress sista sidan. Externa principer Näringslivsprogram för hållbar utveckling publicerades för mer än tio år sedan av Internationella Handelskammaren (ICC) och antogs tidigt av SKF. SKF tillämpar också den försiktighetsprincip för produkter och tjänster som föreskrivs i ICCprogrammet. Regelbunden bedömning av miljörisker samt förebyggande åtgärdsprogram ingår i koncernens miljöledningssystem. SKF ställer sig bakom principerna i FNs Global Compact Principles, OECDs riktlinjer för multinationella företag och ILO-deklarationen för multinationella företag. Ledningssystem för hållbarhet SKFs tillverkande enheter, teknik- och konstruktionscentra samt distributionscentra är certifierade enligt ISO 14001, den internationella standarden för miljöledning. Dessa enheter täcks av ett övergripande koncerncertifikat som i slutet av 2004 omfattade 84 SKF-enheter i 24 länder. En del enheter, huvudsakligen nyförvärv, täcks inte av koncerncertifikatet eftersom det tar tid att uppnå SKF-standard. ISO håller på att införas vid sju enheter och målet är att erhålla certifiering 2005 och Mot toppresultat inom hälsa och säkerhet SKF beslöt 2003 att arbeta för att certifiera hela koncernen enligt den internationella standarden för arbetsmiljöledningssystem, OHSAS Målet är att koncernens samtliga enheter som täcks av det nuvarande ISO certifikatet, det vill säga alla tillverkningsenheter, distributionscentra samt teknik- och konstruktionscentra, ska certifieras före utgången av Nyförvärv kommer att hanteras enligt ett separat program. Under 2004 valdes 15 SKF-enheter till pilotfall för certifieringsprojektet. Samtliga slutförde implementeringen av OHSAS standarden under året vilket var före tidtabellen för övriga enheter inom koncernen. Enligt tidplanen kommer samtliga pilotfall att vara föremål för extern revision och erhålla certifiering under första kvartalet Certifieringen är ett led i koncernens satsning på Noll olyckor (arbetsrelaterade skador och sjukdomar) vid alla enheter i världen. Implementeringen av OHSAS kommer att säkerställa att samtliga SKF-enheter har motsvarande höga standard avseende hälso- och säkerhetsledning. Mer information om SKFs program Noll olyckor finns på sidan

64 Miljöresultat MILJÖRESULTAT SKFs hållbarhetsredovisning för 2003 publicerades i mars 2004 som en integrerad del av SKFs årsredovisning. Omfattningen av 2004 års redovisning är ungefär densamma eftersom det inte har förekommit några väsentliga ändringar med anledning av förvärv eller försäljningar. Information från Willy Vogel AG, förvärvad under 2004, är utelämnad eftersom information från förvärvade företag inkluderas i hållbarhetsredovisningen efter ett år i koncernen. Indikatorerna för miljöresultat som publiceras av SKF-koncernen granskas varje år av MHSkoordinatorerna för att säkerställa att de täcker in de viktigaste miljöaspekterna. Vissa aspekter såsom utsläpp till vatten samt bullernivåer regleras strikt av lagstiftning i alla de länder där SKF har verksamhet. Denna hållbarhetsredovisning fokuserar främst på de aspekter som är föremål för frivillig kontroll såsom förbrukning av energi och naturresurser. Koncernens mål här är ständig förbättring. Produkter och Tjänster SKF-lager är bra för miljön SKF-lager har en gynnsam inverkan på miljön till följd av deras låga friktionsegenskaper. Genom att reducera den friktion som behövs för rotation och rörelse, minskar SKF-lager energiåtgången i de maskiner som de ingår i. Att spara energi leder till minskad förbrukning av fossila bränslen, minskade utsläpp av växthusgaser såsom koldioxid och renare miljö. Inom SKF pågår ständig forskning för att tillverka lager med ännu lägre friktionsnivåer. Ett annat område är arbetet med att minska storleken på lagren. Ett mindre och lättare lager med samma bärförmåga som ett större, kräver mindre råmaterial och energi att producera och mindre energi för att rotera. Fördelar vid rörliga applikationer Mindre och därmed lättare lager sparar energi också i fordonsapplikationer såsom bilar och lastbilar. Lägre fordonsvikt ger förbättrad bränsleekonomi, vilket leder till minskade utsläpp SKF Explorer och minskad användning av fossila bränslen. Dessutom kräver mindre lager i allmänhet mindre användning av smörjmedel, vilket reducerar mängden olja eller fett som används under produktens livslängd. De senaste konstruktionerna av SKFs lager kan minska pappersbrukens energiförbrukning. 96

65 Miljöresultat SKF Explorer SKF Explorer-lager är ett exempel på koncernens utveckling av produkter med ytterst låg friktion men med hög kapacitet. SKF Explorer tillåter mindre storlek, tack vare sin högre bärförmåga, och de förbrukar mindre energi vid användning än konventionella lager. CARB toroidrullager Ett annat exempel på koncernens utveckling av produkter med ytterst låg friktion men med hög kapacitet är CARB toroidrullager. Konstruktionen av detta lager möjliggör en inre axelrörelse utan friktionsmotstånd. Energi- och kolväteförbrukning Den totala elförbrukningen vid SKFs tillverkningsenheter under 2004 var GWh, vilket är cirka 5% mer än under Produktionsvolymerna ökade under 2004 med 8%. Ca 30% av elenergin användes vid stålverk och gjuterier i Sverige. Minskning av koldioxidutsläpp Sedan 2001 har SKF mätt de utsläpp av koldioxid (CO 2 ) som har samband med koncernens tillverkning. Koldioxid är en gas som förekommer naturligt i jordens atmosfär men som även alstras vid förbränning av de flesta bränslen. Kraftig alstring av CO 2 anses vara en bidragande orsak till den globala uppvärmningen. Den LCA som genomfördes av Chalmers tekniska högskola visade att den huvudsakliga källan till koldioxidutsläppen från SKFs verksamhet var energiförbrukningen, det vill säga elektricitet, fjärrvärme och eldningsolja. Merparten av dessa utsläpp genereras av energileverantörerna och inte direkt av SKF men följs upp av koncernen på grund av sin miljöpåverkan. Tabell 3 visar koldioxidutsläppen som genereras av energileverantörer och SKFenheter. Kvantifiering av miljöfördelar med hjälp av LCA Det är viktigt för SKF, SKFs kunder och samhället att förstå miljöpåverkan av företagets produkter och tjänster. Livscykelanalys (LCA) är ett erkänt verktyg för en sådan utvärdering genomförde Chalmers tekniska högskola i Göteborg en LCA på SKFs lager. Undersökningen täckte miljöpåverkan från råmaterialstadiet till färdig produkt samt transport genomfördes ytterligare en LCA av Chalmers Industriteknik som undersökte SKFs lagers miljöpåverkan, särskilt förhållandet mellan minskad friktion och energibesparing för de nyaste produkttyperna. Denna LCA fokuserade på tre olika industrisegment där sfäriska rullager är den största produktgruppen: Massa och papper Metallindustri Gruvdrift och anläggningsindustri Friktionen och energiminskningen för CARB och de mindre SKF Explorer sfäriska rullager beräknades och jämfördes med SKFs lager som fanns för 15 år sedan (1989). Undersökningen visade att SKFs kunder som bytt till CARB och SKF Explorer sfäriska rullager hade sparat totalt minst 75 MW energi vid sina anläggningar, vid ett antagande om endast 100 timmars lageranvändning. Denna energibesparing motsvarar cirka ton koldioxidutsläpp från en koleldad anläggning. I verkligheten används lagren mellan och timmar under sin livslängd, beroende på typ av applikation. LCA-analysen visade att genom att montera SKF CARB och SKF Explorer sfäriska rullager kan ett pappersbruk spara cirka 4-5% av sin totala energiförbrukning. Tabell 2: Total förbrukning av elenergi, fossila bränslen och andra kolväten inom SKF-koncernen under Enheter Elektrisk energi GWh Eldningsolja ton Naturgas 1 000m 3 (std) Kol 1 ton Gasol ton Oljor ton Fett ton Syntetiskt gummi ton Lösningsmedel ton Förändring av produktionsvolym % Kol används av SKF som legeringstillsats vid ståltillverkning, inte som bränsle. 2 Endast ton används i denna redovisning. Tabell 3: Koldioxidutsläpp relaterade till SKFs energiförbrukning. CO 2 ekvivalent, ton CO 2 Energikälla Utsläpp genererade av leverantörer av energi till SKF Elektricitet Uppvärmning Totalt Utsläpp genererade av SKF-enheter Gasol Eldningsolja Naturgas Totalt Totala utsläpp Förändring av produktionsvolym % Alla siffror är korrekt uträknade och avrundade upp/ned. 97

66 Miljöresultat SKF har under ett antal år drivit projekt vid samtliga enheter för att minska energiförbrukningen. För att ytterligare öka satsningen på energibesparing infördes 2002 ett koncernmål gällande minskning av koldioxidutsläpp. Målsättningen är att minska koldioxidutsläppen med 10% till 2007 baserat på utsläppsnivån och produktionsvolymen Under 2004 minskade koldioxidutsläppen med 6% jämfört med 2003 medan produktionsvolymen ökade med 8%. Jämfört med startåret 2002 har produktionsnivån ökat med 11% medan utsläppen har minskat med 5% under perioden. Minskningen av koldioxidutsläpp under 2004 är delvis ett resultat av renare elproduktion hos koncernens energileverantörer. Exempelvis bytte SKF Argentina S.A. i Tortuguitas i mitten av året energileverantör till en leverantör som producerar elektricitet i vattenkraftverk, och reducerade därmed sina koldioxidutsläpp med cirka ton under året. SKFs globala program för energibesparing bidrog också till att koncernen uppnådde sitt mål avseende minskning av koldioxidutsläpp. Några exempel ur detta program ges nedan. Minskning av utsläpp i Österrike SKF Österreich, Steyr, Österrike, startade under 2003 ett fyraårigt investeringsprojekt avseende minskade koldioxidutsläpp. Programmets huvudinslag är termisk uppvärmning av fabriksbyggnaderna, och genom att byta ut ett stort antal fönster på fabrikstaken mot glaspaneler har man ökat värmeisoleringsförmågan. Den efterföljande nedgången i förbrukning av värmeenergi motsvarade en minskning av koldioxidutsläppen med cirka 150 ton under Ytterligare minskning förväntas när projektet har slutförts Värmeåtervinning i Sverige Under 2004 avslutade SKF Sverige, Göteborg, installationen av ett nytt system för värmebehandling av lagerringar. Systemet består av två ugnar, var och en med en kapacitet av två miljoner ringar per år. Ugnarna eldas med naturgas och överskottsvärme återvinns och används för uppvärmning av fabriksbyggnaderna. Den uppskattade minskningen av koldioxidutsläpp tack vare värmeåtervinningen uppgår till cirka 400 ton per år. Minskning av energikostnader i Frankrike Société Vendéenne de Roulements, SKFs lagerfabrik i Fontenay, Frankrike, införde ett energibesparingsprogram under 2004 som fokuserade på användning av tryckluft samt uppvärmningsekonomi. Med anledning av projektets gynnsamma inverkan på miljön, På SKF Österreich, Steyr, Österrike, ersätts alla fönster (övre bild till höger) på fabrikens tak (vänster) med glaspaneler som har bättre värmeisoleringsförmåga. På termografen (nedre bild till höger) visar de gamla fönstren på vänster sida en utetemperatur om 9 C, medan de nya glaspanelerna bara visar 3 C vilket innebär mindre värmeförlust. 98

67 Miljöresultat bekostades det delvis av det statliga Agency of Environment and Energy Control (ADEME). Användningen av tryckluft minimerades genom ett omfattande arbete med att identifiera och reparera läckor, genom minskning av driftstrycket och en förbättrad hantering av kompressorerna. Uppvärmningsenergin reducerades genom förbättrad hantering av pannsystemet samt luftkonditionering. Effektivitetsförbättringarna under 2004 resulterade i kostnadsbesparingar som var mer än dubbelt så stora som investeringskostnaden och dessutom i en minskning av koldioxidutsläppen med cirka 500 ton per år. Material Lager och tätningar utgör ca 90% av SKFs totala tillverkning. Det huvudsakliga råmaterialet för tillverkning av lager är stål och detta härstammar nästan enbart från stålskrot (återvunnet stål). En Tabell 4: Återvinning 1 i procent för de viktigaste restprodukterna. Material Total mängd Återvinning % Återvinning % Återvinning % Återvinning % Svarvspån ton Slipmull ton Använd olja ton Papper och kartong ton Förbränning räknas som återvinning om värmen återvinns. 2 Mängden är sannolikt något underskattad eftersom en viss mängd papper kastas med annat avfall. mindre del andra material såsom kalk och ferrolegeringar tillsätts vid stålverket. Därefter avlägsnas föroreningar och kvar finns ett ytterst rent stål som är lämpat för tillverkning av högkvalitativa lager. De viktigaste råmaterialen vid tillverkning av tätningar är stål och gummi (huvudsakligen syntetiskt). Vatten Under 2004 var vattenförbrukningen inom koncernen 9,68 miljoner kubikmeter jämfört med 10,7 miljoner kubikmeter under En nedåtgående trend har varit märkbar sedan 2001 vilket speglar koncernens miljövårdande arbete. SKF Industrie S.p.A, i Airasca, Italien, minskade vattenförbrukningen med ca kubikmeter under 2004 genom att investera i slutna kretssystem för kylning av tillverkningsmaskiner. Ett nytt värmebehandlingssystem (höger) vid SKF Sverige i Göteborg omfattar ett värmeåtervinningssystem på fabrikstaket (vänster) för att minska koldioxidutsläppen och sänka kostnaderna. 99

68 Miljöresultat Avfallshantering Så gott som allt metallskrot från SKFs verksamhet, totalt cirka ton under 2004, återvinns. Återvinningsprocenten för de viktigaste restprodukterna visas i tabell 4. Efterlevnad Efterlevnad av samtliga lagar är ett absolut krav inom hela SKF-koncernen. Under 2004 hade koncernen en mindre överträdelse mot miljölagstiftningen. Vid ett tillfälle överstegs den för avloppsvatten tillåtna gränsen för spår av kemikalier vid fabriken SBB i Karnare, Bulgarien. Korrigerande åtgärder genomfördes för att förhindra upprepning. Saneringsåtgärder SKFs tillverkningsprocesser är utformade för att undvika miljöföroreningar. SKF är emellertid, i likhet med andra äldre industriföretag, involverat i en del saneringsprojekt som härrör sig från äldre verksamhet. Erforderliga avsättningar har gjorts för pågående saneringsprojekt. Före alla företagsförvärv görs en noggrann miljögenomgång av förvärvskandidaten för att fastställa om någon sanering behövs. Om skadeståndsansvar identifieras vid en preliminär genomgång (Fas I) kan detta bli föremål för en ytterligare utredning (Fas II). SKF utför liknande miljögenomgångar också vid eventuella försäljningar. Deponier Många SKF-fabriker har lämnat olika typer av avfall till godkända deponier. På grund av skärpt lagstiftning och striktare föreskrifter kring avfallsdeponering, somliga med retroaktiv verkan, är ett fåtal SKF-företag för närvarande involverade i sanering av gamla avfallsdeponier. De flesta av dessa har inte använts på många år. Merparten gäller så kallade Superfund sites i USA. I de flesta av dessa fall var SKF USA Inc. ett av många företag som tidigare lämnade avfall på deponierna men i allmänhet är SKF-andelen mycket liten några procent eller mindre. Erforderliga avsättningar har gjorts för att täcka dessa kostnader. Ovako Steel i Hofors och Hällefors har vid sina anläggningar under ett antal år haft av myndigheterna godkända deponier. För att säkerställa att den nya lagstiftningen efterlevs, har avsättningar gjorts för stängning och underhåll av dessa. Företaget har ett forskningsprogram vars mål är att avskaffa avfallsdeponering i framtiden. Miljöresultat i siffror Miljörelaterad information för samtliga SKFfabriker finns på internet, se sista sidan för mer information. De indikatorer som följs upp och redovisas av koncernen visas i tabell 5. Tabell 5: Miljöindikatorer som redovisas av SKF Material Indikator Råmaterial metall Förbrukad mängd gummi Förbrukad mängd Svarvspån Genererad mängd % återvinning Annat metallskrot Genererad mängd % återvinning Slipmull Genererad mängd % återvinning Använd olja Genererad mängd % återvinning Papper och kartong Genererad mängd % återvinning Vatten Förbrukad mängd Uppvärmning Förbrukad mängd Uppvärmning CO 2 ekvivalent Mängd Elektricitet Förbrukad mängd Elektricitet CO 2 ekvivalent Mängd Eldningsolja Förbrukad mängd Naturgas Förbrukad mängd Kol Förbrukad mängd Gasol Förbrukad mängd Alkohol Förbrukad mängd Lösningsmedel Förbrukad mängd Oljor Förbrukad mängd Fett Förbrukad mängd PCB på anläggningen Finns på anläggningen: Ja/Nej Freoner Klass I Förbrukad mängd Freoner Klass II Förbrukad mängd Avfall till deponier Mängd SKFs lagerfabrik i Fontenay, Frankrike, minskade kostnaderna och koldioxidutsläppen under 2004 genom förbättrad kontroll av uppvärmning och tryckluft. Ett av fabrikens kontrollinstrument för tryckluft syns till höger. 100

69 Sociala resultat SOCIALA RESULTAT Medarbetare Som världens ledande leverantör av lager och tillhörande produkter och tjänster, måste SKF attrahera, utveckla och behålla de mest kompetenta människorna i branschen. Den geografiska fördelningen av anställda vid SKFs huvudanläggningar visas i diagram 1. Andelen heltidsanställda var 94% Medeltalet av anställda som behöll sin anställning i SKF var 96%. Diagram 1: Geografisk fördelning av SKF-anställda Västeuropa exkl. Sverige Mellanöstern och Afrika Asien Latinamerika Nordamerika Att utveckla människor och verksamhet SKF har beslutat sig för att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder intressanta karriärvägar med möjligheter till utveckling och framsteg. Koncernen har kontakter med många undervisningsinstitut och ett nytt partnerskap ingicks i Kina under SKF och Jiao Tong-universitetet, Institutet för maskinteknisk ingenjörsvetenskap i Shanghai, tecknade ett treårigt avtal avseende ett gemensamt program. Universitetet grundades 1896 och är ett av Kinas mest berömda. Universitetets institut för maskinteknisk ingenjörsvetenskap har fått många utmärkelser från regeringsdepartement och utrikesdepartement. Enligt avtalet har SKF skapat ett stipendieprogram och förser institutet med verktyg och material liksom teknisk utbildning. SKF leder också ett program för att hjälpa studenterna förena teori och praktisk erfarenhet. Med tanke på SKFs fortsatta expansion i Kina är rekrytering av de mest begåvade människorna en nyckelfaktor till framgång. Genom samarbetet med Jiao Tonguniversitetet kommer SKF att kunna identifiera och utbilda begåvade medarbetare, vilket kan bidra till SKFs utveckling i Kina. Internationellt företagsråd SKF driver både ett internationellt företagsråd (World Works Council) och ett europeiskt före- Central- och Östeuropa Sverige tagsråd (European Works Council). Vid mötena i dessa råd träffas representanter för de anställda och koncernledningen för att diskutera frågor som är viktiga för koncernen och medarbetarna. World Works Council höll ett möte i Pamplona, Spanien under kommer mötet att hållas i Tyskland. Att arbeta på lokalnivå Ett internationellt företag kan bidra positivt i de regioner där det är verksamt, både nationellt genom skatter och sociala avgifter och på lokal nivå SKF har ett stipendieprogram vid Jiao Tonguniversitetet i Shanghai, Kina. De här studenterna skrevs in i programmet vid Jiao Tong-universitetet i juli

70 Sociala resultat genom att tillhandahålla arbetstillfällen, utbildning och andra sociala insatser. Dessutom är SKF-enheter runt om i världen involverade i en mängd projekt för att lokalt hjälpa till med social utveckling. Ett exempel är SKFs lagerfabrik i Cajamar nära São Paulo i Brasilien. Fabriken sponsrar Meninos do Morumbi, ett socialt projekt för barn från favelas (slumkvarteren) i Morumbidistriktet i São Paulo. Projektet tillhandahåller mat och utbildning samtidigt som barnen får delta i stimulerande aktiviteter för att uppmuntra och förbereda dem för det statliga skolsystemet. Familjedag i Lutsk Lagerfabriken i Lutsk, Ukraina, öppnade sina dörrar för den lokala befolkningen i augusti 2004 under en familjedag, då alla anställda med familjer bjöds in till en dag med festligheter och med möjlighet till en rundtur i fabriken. Fabriken, som är en av SKFs största, har sedan den förvärvades 1998, genomgått en omfattande modernisering med fokus på miljö- och säkerhetsförbättringar. Besökarna hade möjlighet att se hur arbetsförhållandena har förbättrats sedan SKF tog över genom att jämföra de renoverade områdena med en del av byggnaden som ännu Tabell 6: Sammanfattning av SKFs sociala resultat. SKF data Procent av enheter med oberoende fackföreningar 71 % Procent av enheter med gemensamma hälso- och säkerhetskommittéer 93 % Enheter med HIV/AIDS program 9 Procent av enheter i vilka kvinnor har befattningar inom högsta ledningen 67 % Procent av enheter med en policy för föreningsrätt som tillåter kollektivförhandlingar 100 % Bristande efterlevnad av lagar mot barnarbete 0 Registrerade klagomål angående tvångsarbete 0 inte moderniserats. Fabriken i Lutsk kommer att Canada, Kina, Indien, Indonesien, Japan och USA. certifieras enligt ISO under I allmänhet var resultaten utmärkta vid dessa enheter. Mindre avvikelser upptäcktes i ett fåtal Etiska riktlinjer fall men dessa korrigerades omedelbart. SKFs etiska riktlinjer för affärsetik omfattar riktlinjer för ansvaret gentemot de anställda och Ytterligare information frågor såsom lika möjligheter, mänskliga En sammanfattning av ytterligare information om rättigheter, föreningsrätt, hälsa och säkerhet. SKFs sociala resultat finns i tabell 6. Koncernen eftersträvar särskilt mångfald i de olika arbetsgrupperna. Hälsa och säkerhet Under 2004 införde SKF en metod för intern SKF introducerade under 2000 ett initiativ för att verifiering av efterlevnaden av de etiska riktlinjerna vid alla enheter. Alla enheter granskas enheter nådde målet med noll antal arbetsrela- uppnå Noll olyckor och många av koncernens vartannat år av en intern revisionsgrupp. Granskning av efterlevnad utfördes under 2004 vid 13 Resultatutvecklingen för Noll olyckor visas i terade skador och sjukdomar under enheter i Europa samt vid enheter i Brasilien, diagram 2 och tabell 7. I denna byggnad i São Paulo, Brasilien, verkar det sociala projektet Meninos do Morumbi, ett välgörenhetsprojekt för ortens barn sponsrat av SKF. Projektet ger barnen övning i hantverk såsom metallslöjd (höger) samt uppmuntrar dem att gå i skolan. 102

71 Sociala resultat Tabell 7: Hälso- och säkerhetsstatistik för SKF-koncernen. Parameter Resultat Antal rapporterande enheter Antal enheter med noll olyckor under minst ett år Antal enheter berättigade till utmärkelsen för Noll olyckor N/A 3 Antal registrerbara olyckor i koncernen Olycksfrekvens 5 2,69 3,0 3,98 4,96 6,0 Antal anställda (registrerade) Antalet rapporterande enheter ökade mellan 2000 och 2004 eftersom serviceenheter inkluderades och större anläggningar delades upp i affärsområden för bättre uppföljning. 2 Minst arbetstimmar per år krävs. 3 Utmärkelser för Noll olyckor infördes Antal olyckor under sexmånadersperioden efter starten av Noll olyckor i juli Olycksfrekvensen är medeltalet för de enheter som följts upp i koncernen. Enheter för försäljning och administration följs inte upp i Noll olyckor då säkerhetsriskerna inom dessa områden är förhållandevis låga. 6 Inklusive försäljning och administration. Frekvensen av olyckor inom koncernen beräknas enligt följande formel: Olycksfrekvens = R x / H där R = antal registrerbara olyckor och H = totalt antal arbetstimmar Denna formel är framtagen av USAs motsvarighet till Arbetsmiljöverket, US Occupational Safety and Health Administration. Fortsatt utveckling mot noll olyckor SKFs utveckling mot noll arbetsrelaterade sjukdomar och skador visas i diagram 2. Sedan uppföljningen av olycksstatistiken startade 1994 har SKF sänkt olycksfrekvensen i hela koncernen med cirka 80%. Frekvensen har sjunkit med ungefär två tredjedelar sedan programmet för Noll olyckor startade Noll olyckor Noll olyckor är ett åtagande att skapa olycksfria arbetsplatser utifrån antagandet att alla arbetsrelaterade skador och sjukdomar kan förhindras. Därför läggs vikten på att förhindra olyckor snarare än att minska antalet olyckor. Strategin för Noll olyckor kräver att alla enheter regelbundet rapporterar arbetsrelaterade olyckor och skador till styrgruppen. Resultaten följs sedan upp av koncernledningen. Det ger möjlighet att både på koncern- och divisionsnivå koncentrera förbättringsåtgärderna på de enheter som i störst utsträckning kan dra nytta av SKFs tillgängliga expertis. SKF anser att det inte finns någon acceptabel nivå för olyckor över noll och därmed bryter Noll olyckor med det traditionella arbetssättet inom industrin genom att inte ha några delmål när det gäller minskning av antalet olyckor. Alla enheter och anställda i koncernen omfattas av Noll olyckor medan uppföljningen fokuserar på högriskområden såsom fabriker, distributionscentra och enheter för kundservice. Däremot ingår inte de enheter som enbart arbetar med försäljning och administration då säkerhetsriskerna inom dessa områden är förhållandevis låga. Utmärkelser SKF införde 2001 en utmärkelse för Noll olyckor för att lyfta fram särskilt goda resultat inom hälso- och säkerhetsledning. Utmärkelsen ges till SKF-enheter som under ett år inte har några arbetsrelaterade skador eller sjukdomar. En silverutmärkelse erhålls efter två år och en guldutmärkelse efter tre år utan arbetsrelaterade olyckor. En enhet måste ha minst arbetstimmar per år för att vara berättigad till en utmärkelse. Diagram 2: Olycksfrekvens för SKF sedan koncernen började följa upp säkerhetsstatistik SKFs lagerfabrik i Lutsk, Ukraina, är en av SKFs största. Fabriken ordnade en familjedag 2004 som uppmuntrade de anställdas familjer att se hur arbetsförhållandena och lokalerna har förbättrats sedan SKF tog över Olycksfrekvensen är medeltalet för enheter som följts upp i koncernen. Enheter för försäljning och administration följs inte upp i Noll olyckor då säkerhetsriskerna inom dessa områden är förhållandevis låga. 103

72 Sociala resultat SKFs tätningsfabrik i Hobart, Oklahoma i USA, erhöll en säkerhetsutmärkelse från de statliga myndigheterna Vid överlämningsceremonin ses här (från vänster) Guvernör Mary Fallin, Jacky Calvery och Carol Jumper (SKF) Jon Hansen (biträdande brandchef, Oklahoma City), Linda Dirickson och Tammy Phares (SKF) samt Dave Schmidt (chef vid Oklahomas säkerhetsråd). Sammanlagt 36 SKF-enheter erhöll utmärkelsen Noll olyckor under 2004 av vilka 16 enheter fick guldutmärkelsen för minst tre år utan arbetsrelaterade olyckor. Av dessa har sju arbetat fyra år utan någon registrerbar olycka. En lista över de som erhållit utmärkelser finns på internet, se adress på sista sidan. Utmärkelse i Oklahoma Tätningsfabriken Chicago Rawhide (CR) i Hobart, Oklahoma i USA, fick två externa utmärkelser 2004 för ett utomordentligt säkerhetsresultat. Förutom 2004 års Award of Excellence for Safety från Oklahomas departement för arbetsmarknadsfrågor fick man 2004 års Governor s Award for Outstanding Achievements in Safety and Health från Oklahomas säkerhetsråd. Detta erkännande var ett resultat av medarbetarnas och företagsledningens samlade ansträngningar att åter rikta uppmärksamheten på säkerhetsinsatser. En av nyckelfaktorerna i CRs program för säkerhetsförbättringar var att man lade större vikt vid medarbetarnas säkerhetsmedvetenhet. Information till kunder Information om säkerhetsåtgärder vid hantering och installation av SKFs produkter finns i SKFs handbok för skötsel och underhåll av rullningslager, som finns att få på SKFs försäljningskontor. Ordlista Deponi Avskilt område för slutförvaring av avfall. Elastomer Syntetiskt gummi. Ferrolegering Legering som innehåller järn och en eller flera andra metaller. Används som råvara vid ståltillverkning för att ge den önskade sammansättningen av stålet. Gasol Propan, butan eller liknande kolvätegas, vanligen komprimerad till flytande form. Kallas också LPG efter engelskans Liquefied Petroleum Gas. Gigawattimme En miljon kilowatttimmar (kwh). Mått på elektrisk energimängd. Global uppvärmning En ökning av jordens medeltemperatur, som tros orsakas av växthuseffekten. Kalk Kalciumoxid. Produceras från kalksten (vanlig mineral) och används i stor utsträckning som slaggbildningsämne vid ståltillverkning. Koldioxid En allmän gas med den kemiska formeln CO 2. Gasen genereras genom olika processer i naturen och vid förbränning av de flesta typer av bränslen. CO 2 är en bidragande orsak till växthuseffekten. Linjära produkter Precisionstillverkade komponenter, enheter samt system för linjära rörelser. Livscykelanalys Systematisk analys av all miljöpåverkan som en produkt ger upphov till under hela sin livscykel, dvs från råvara till produktens omhändertagande då den inte längre används. LPG Se gasol. MHS Miljö, hälsa och säkerhet. Restprodukt Annan produkt än huvudprodukten från en tillverkningsprocess. Den kan ha ett positivt nettovärde. Restprodukter utan positivt nettovärde är avfall. Sanering Upprensning av förorenad mark eller vatten. Slipmull Restprodukt från slipoperationer. Innehåller partiklar från den slipade komponenten, från slipskivan och från skärvätskan. Smörjmedel Fett, olja eller annat ämne som underlättar ytors rörelser i förhållande till varandra, till exempel i ett lager. Superfund site Amerikansk beteckning för gammal avfallsdeponi eller anläggning med förorenad mark eller grundvatten, där sanering krävs enligt en federal lag. Finansieringen av saneringen görs av dem som orsakat föroreningen. Växthuseffekten Den effekt som uppstår på grund av vissa gasers förmåga att absorbera värmestrålning. Leder till minskad avkylning närmast jordytan och orsakar därigenom troligen också global uppvärmning. 104

73 AccountAbility AA1000 Assurance Standard och Granskningsberättelse AA 1000 Assurance Standard Hållbarhetsinformationen i årsredovisningen för 2004 har även varit föremål för en översiktlig granskning i enlighet med FARs förslag till rekommendation avseende oberoende översiktlig granskning av frivillig separat hållbarhetsredovisning och AccountAbilitys AA1000 Assurance Standard. AA1000 AS är en internationellt erkänd standard för att bedöma, verifiera och förstärka en organisations hållbarhetsredovisning. AA1000 AS är utformad så att den ska överensstämma med och öka värdet av riktlinjerna från GRI. Standarden kräver att de oberoende revisorerna bedömer en hållbarhetsredovisning utifrån tre huvudområden: Område 1: Väsentlighet (Materiality) Som ett led i den översiktliga granskningen krävs att oberoende revisorer bedömer i vilken utsträckning SKF har inkluderat all den information avseende hållbarhetsresultat som behövs för att deras viktigaste intressenter ska kunna göra bedömningar, ta beslut och vidta åtgärder. Område 2: Fullständighet (Completeness) Som ett led i den översiktliga granskningen krävs att oberoende revisorer bedömer i vilken utsträckning SKF kan urskilja och förstå vad som är väsentligt av de resultat som åstadkommits i arbetet med hållbarhetsrelaterade frågor och konsekvenserna av dessa resultat. Område 3: Lyhördhet (Responsiveness) Som ett led i den översiktliga granskningen krävs att oberoende revisorer bedömer om SKF beaktar intressenternas angelägenheter, principer och frågeställningar samt kommunicerar dessa på ett korrekt sätt i hållbarhetsinformationen. Som ett led i koncernens strävan efter ständig förbättring av alla områden avseende hållbarhet så har SKF valt att låta sin hållbarhetsredovisning 2004 bli föremål för en översiktlig granskning i enlighet med AA1000 AS. Granskningsberättelse Till läsarna av SKFs hållbarhetsredovisning: Vi har på uppdrag av AB SKF översiktligt granskat SKFs hållbarhetsmässiga information och resultat för räkenskapsåret Hållbarhetsredovisningen återfinns på sidorna i SKF Årsredovisning 2004 inkluderande Hållbarhetsredovisning och på SKFs hemsida på internet i form av miljöprestanda, utmärkelser för Noll olyckor och anpassning till GRI Guidelines ( Vårt uppdrag har bestått i att översiktligt granska såväl kvantitativ som kvalitativ information i hållbarhetsredovisningen. Syftet med den översiktliga granskningen är att vi skall uttala oss om huruvida vi funnit några omständigheter som tyder på att informationen i hållbarhetsredovisningen inte i allt väsentligt är upprättad enligt nedan angivna kriterier. Den översiktliga granskningen har utförts i enlighet med FARs förslag till rekommendation avseende oberoende översiktlig granskning av frivillig separat hållbarhetsredovisning och AccountAbilitys AA1000 Assurance Standard. I enlighet med AA1000 Assurance Standard bekräftar vi att vi är oberoende från AB SKF. SKFs verkställande ledning har godkänt hållbarhetsredovisningen i januari SKFs verkställande ledning ansvarar för att organisera och integrera hållbarhetsarbetet i verksamheten samt för hållbarhetsredovisningen. Vår uppgift är att uttala oss om hållbarhetsredovisningen baserat på vår utförda översiktliga granskning. Hållbarhetsredovisningen är upprättad utifrån tillämpliga delar av 2002 Sustainability Reporting Guidelines utgivna av Global Reporting Initiative (GRI) vilka utgör de kriterier mot vilka vår översiktliga granskning genomförts. Genomgång av koncernens principer för redovisning av hållbarhetsrelaterad information. Översiktlig genomgång av koncernens system och rutiner för registrering, redovisning och rapportering av hållbarhetsrelaterad data och information. Intervjuer med vissa externa och interna intressenter för att säkerställa att SKF besvarar viktiga intressenters frågeställningar i den offentliga hållbarhetsrelaterade informationen. Intervjuer och besök på ett antal enheter i syfte att säkerställa att väsentliga förhållanden är beaktade i hållbarhetsredovisningen och att hållbarhetsrelaterade prestationer och data rapporterats på ett i allt väsentligt enhetligt sätt och överensstämmer med fastställda principer. Översiktlig genomgång på stickprovsbasis av underliggande dokumentation för att se att dessa data legat till grund för informationen i hållbarhetsredovisningen. Genomgång av redogörelsen för efterlevnad av lagar, tillstånd och villkor relaterade till hållbarhet. Kontroll av att innehållet i hållbarhetsredovisningen inte motsäger övrig information i SKF Årsredovisning 2004 inkluderande hållbarhetsredovisning. Diskussion med representanter för ledningen om resultatet av vår översiktliga granskning. Det har vid vår översiktliga granskning inte framkommit några omständigheter som tyder på att SKFs hållbarhetsredovisning för räkenskapsåret 2004 inte i allt väsentligt är upprättad enligt de angivna kriterierna. Den översiktliga granskningen har bland annat omfattat: Diskussioner med representanter för ledningen om sammanställningen av hållbarhetsdata och information samt om upprättandet av redovisningen. Genomgång av redogörelsen för omfattning och avgränsning av innehållet i hållbarhetsredovisningen. Göteborg den 31 januari 2005 Deloitte & Touche AB Hans Pihl Auktoriserad revisor 105

74 Environment Vision Swedish Match s environmental vision is to achieve a balance in which the company meets shareholder-oriented business goals, customer goals and other stakeholder goals in a sustainable manner. Swedish Match integrates its operations and its products into the natural ecocycle system, thus interlinking the results of the Group s commercial and environmental endeavors so that they reinforce each other. Policy To implement this vision, Swedish Match has adopted an environmental policy that covers all aspects of its operations. The main points are: Swedish Match shall comply with all relevant legislation, regulations and other requirements, wherever the Group has operations. Swedish Match shall apply appropriate environmental management systems at all locations, designed to prevent pollution and reduce the risk of negative environmental consequences. Swedish Match shall evaluate all commercial initiatives on the basis of both financial and environmental criteria. Swedish Match shall identify and progressively implement changes in each phase of the lifecycle for products, processes and services in order to reduce negative environmental consequences that may adversely affect the conditions for a sustainable society. Climate issue crucial The importance of environmental issues is increasing constantly, as reflected in growing awareness and stronger demands from consumers, customers, suppliers and public authorities. As one example, the customers of large retail food chains where Swedish Match products are sold are placing greater demands on environmentally compatible products. Increasingly stringent legislation and other norms for production plants and processes are also being introduced. Swedish Match is well prepared to meet, and meets, these requirements. About 80 percent of the Group s raw materials are renewable and production involves limited use of substances that could harm the environment. Swedish Match continuously upgrades its systems for cleaning and reducing emissions. Environmental management systems have been introduced at most of the Group s production plants. The most important plants from a financial viewpoint now have environmental certification. The aim is that all plants will have ISO certification within the near future. According to the international research corps, the greenhouse effect and global warming are considered the most serious global environmental problems. Swedish Match, accordingly, has made determined efforts to implement actions that are evaluated in Swedish insurance company Folksam s Climate Index, which covers a number of major Swedish companies. Measures implemented by the Group have included efforts to increase its percentage of bio fuel, which amounted to 57 percent in In the Nordic operations, 85 percent of all electricity carries the Good Environmental Choice label, corresponding to 19 percent of the Group s global consumption. Overall, Swedish Match has implemented measures that have reduced carbon dioxide emissions by about 6,450 tons. CO2 emissions are one of the main sources of the greenhouse effect. The reductions correspond to about 7 percent of the Group s total emissions. As a result of its climaterelated programs, Swedish Match received an Excellent rating from Folksam. The Group also received a Very Good rating for the information it released on all categories of emissions, Climate indicator* The diagram shows Swedish Match s emissions in relation to sales. Emissions increased by 6 percent in In absolute values, emissions declined by about 1 percent, or by 890 tons during the year. Carbon dioxide emissions The diagram shows Swedish Match s carbon dioxide emissions distributed by emission source Heating 1% Power fuels 4% Travel 10% Fuels 37% 6 4 Goods transportation 21% Electricity 27% * The data for 2004 will be compiled and published by Folksam at mid-year Tons of CO 2 per MSEK SWEDISH MATCH 40 ANNUAL REPORT 2004

75 and the high quality of the data that was reported. The Group received a rating of four stars out of a possible five. Environmental management systems The progressive introduction of environmental management systems for plants and operations is continuing. The cigar production plants in Pandaan in Indonesia, Dothan, Alabama, in the US and Santiago in the Dominican Republic were certified in Permits and notification obligations All plants complied with their permits during The snus plants in Gothenburg and Kungälv in Sweden are subject to notification obligations under the Swedish Environmental Code. The Vetlanda plant in Sweden manufactures matchsticks and matchbox materials, including striking surfaces that are used in other parts of the world. The operations are subject to a reporting obligation under the Environment Protection Act and the permit applies until further notice. Noise levels, timber storage and solvent emissions are regulated. The Tidaholm plant in Sweden manufactures matches, firelighters and match heads for local production and export. Operations are subject to a reporting obligation under the Environment Protection Act. The permit entitles Swedish Match to increase production of matches and match heads to a maximum of 90 billion matches per year and a maximum 2,000 tons of match heads per year. The permit specifies limits for wastewater discharged into the sewage system, the dust content in ventilation outflows, and noise levels. The Kalmar plant in Sweden produces machinery for match production. Operations are subject to a reporting obligation under the Environment Protection Act. The Group has permits for Swedish Match s production in other countries in accordance with the legislation in each of the countries concerned. Swedish Match North Europe Division uses Good Environmental Choice electricity. All electricity comes from renewable energy sources and 20 percent comes from wind power. The new snus production plant in Kungälv is shown above. SWEDISH MATCH 41 ANNUAL REPORT 2004

76 Hållbar utveckling Förbättrad dokumentation och uppföljning Grunden för ASSA ABLOYs arbete med hållbar utveckling är de fyra hörnstenar som etablerades när koncernen bildades Dessa är vision, realism, etik och mod. Den övergripande strategin för hållbar utveckling är att löpande integrera alla åtgärder i det dagliga arbetet. ASSA ABLOY har identifierat de områden där sådana åtgärder är önskvärda och som är relevanta och materiella för koncernen. Huvudområden är ansvar för miljön, etik och samhällsansvar. Inom dessa huvudområden finns ett stort antal frågor som behandlas inleddes en omfattande analys av koncernens risker och möjligheter inom ramen för hållbar utveckling. Samtidigt utreddes nuvarande status. Analysen, som täckte värdekedjans viktigaste delar, blev klar 2003 och visar att såväl branschen som ASSA ABLOY inte tillhör högriskgruppen utan snarare ett mellanrisksegment. ASSA ABLOY har definierat vilka frågor som bör bearbetas, analyserat hur viktiga de är för en hållbar utveckling och vilken möjlighet ASSA ABLOY har att påverka i varje enskilt led i värdekedjan. Den viktigaste råvaran för ASSA ABLOY är metaller. När det gäller utvinning av dessa, så medför den ofta risker för stor miljöpåverkan och även svårigheter att upprätthålla mänskliga rättigheter. ASSA ABLOY har dock små möjligheter att påverka gruvindustrin. Det beror dels på att handeln med metaller sker på råvarubörser där tillverkaren många gånger är okänd, dels på att ASSA ABLOY är en liten aktör på marknaden långt bak i värdekedjan. Användandet av låsprodukter är okontroversiellt i ett stort perspektiv, men det återstår en hel del att göra inom koncernen. ASSA ABLOY fokuserar på att agera där koncernens påverkan för tillfället är störst. Risker och möjligheter ASSA ABLOY ser risker inom bland annat följande områden: Risker relaterade till verksamhet i och leverantörer från lågkostnadsländer. Det rör såväl miljön som etiska och sociala frågor. På många marknader där ASSA ABLOY verkar förekommer det affärsetiska problem som till exempel mutor och intressekonflikter. ASSA ABLOY har därför bland annat antagit en nolltoleransregel när det gäller mutor. Historiskt relaterade miljöproblem finns i verksamheten. Många fabriker som idag ingår i koncernen har funnits mycket länge på samma plats, ibland i över 100 år. Det förekommer markföroreningar som kräver sanering. ASSA ABLOY vidtar redan åtgärder och undersöker där Vision Vision Världsledande leverantör av trygga och säkra låslösningar. Ledande både i storlek och erbjudande. Realism Utveckla kärnaffären. Kunskap om verksamheten. Realism Människorna gör bolaget Etik Etik Hög etisk standard. Tillit och respekt för andra människor. Mod Ta till sig och leda utveckling. Innovation. Samarbete Mod 20